Page 1

Smart Stadsutveckling

En specialbilaga från Svensk Byggtidning

Framgångsrikt hållbarhetsarbete – balans mellan hjärta och hjärna Ny metod minskar energianvändningen

Enkel lösning

BROMSAS

Sveavägen 44 Hållbarhet i fokus Sänkning av energianvändningen är ingen raketvetenskap

Framtidens kontorsmiljöer är här!

ygg b o k E d e m e c onferen C g in d il u B n e ringar e t s e v in h Sweden Gre c o r ra affäre a b ll å h r ö f s t - Mötespla


Möten som skapar möten. Vi är övertygade om att de mest briljanta idéerna uppstår i mötet mellan människor – ju fler infallsvinklar och erfarenheter, desto fler nyskapande idéer. På samma sätt tänker vi kring hållbarhet. Tillsammans med lärosäten, kommuner och näringsliv skapar vi, som ett av landets största fastighetsbolag, campus som är en levande del av staden, med allt från självförsörjande energisystem som på campus i Karlstad, till gröna stråk med bikupor och fågelholkar. Allt för att kunna locka fram de riktigt stora idéerna. Mer om hur vi jobbar för att bidra till ett klokare Sverige hittar du på akademiskahus.se


LEDARE

LEDARE & INNEHÅLL

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Att bo, leva och arbeta i gröna miljöer är SKÖNT

  Att ens bostad eller arbetsplats är miljövänligt grön och dessutom energismart är skönt. Ju grönare desto skönare skulle man kunna säga. I Sverige och resten av världen finns det många exempel på fastighetsägare som tänker lite utanför boxen.   De uppför eller renoverar sina fastigheter på ett sätt som gör att miljö- och energifrågorna har hög prioritet. På Sweden Green Building Conference och Ekobyggmässan den 11-12 september samlas många av de aktörer som bidrar till den här viktiga och nödvändiga utvecklingen.Efterfrågan på gröna byggnader blir allt större. Intresset för miljöcertifieringar har ökat explosionsartat i flera länder, inte minst i Sverige. För kommersiella fastigheter är det redan nu nödvändigt att miljöcertifiera för att kunna konkurrera på marknaden och detta förväntas även hända för bostadsfastigheter. Världens städer blir allt större

och problem som ohållbart utnyttjande av resurser, trafikinfarkter och föroreningar ökar efterfrågan på sunda hus och grönskande stadsmiljöer.   Som tur är händer det mycket som möjliggör att bygga grönt och skapa hållbara städer. Nya material och isoleringstekniker gör att vi kan bygga resursoch energisnåla hus. Modern teknik för styrning av värme, solceller, solfångare och LED-lampor bidrar också till minskad energianvändning. Idag står bebyggelsen för 40 procent av energianvändningen, en siffra som kan sänkas till noll med rätt byggteknik, isolering och energisystem.   Idag är det möjligt att bygga hus som producerar energi, exempelvis el från solceller som sedan förs ut på nätet. Vi står inför ett skifte där städerna kan bli närande istället för tärande ur resurssynpunkt. Gröna tak och väggar och stadsodling skapar inte bara

behagliga och läkande stadsmiljöer, det gör det även möjligt att producera mat i staden. Filosofin bakom Cradle to Cradle – ett holländskt koncept – handlar om att det inte finns något avfall vilket innebär att en produkt kan tas tillbaka och materialet återanvändas i en ny produkt. Konceptet har vidareutvecklats till något som kallas ”cirkulär ekonomi”, det handlar om att skapa en ekonomi som inte tär på miljön men som ändå är lönsam för företagen. Arrangörerna av Sweden Green Building Conference och Ekobyggmässan tror att den här typen av målkonflikter kan överbryggas, men för detta krävs att de olika aktörerna möts. Vi ses väl på Kistamässan den 11-12 september? Jan Åström

INNEHÅLL

20...... Hållbart när nya städer byggs i norr

4...... Nyheter

22...... Mikroproduktion, smarta el-nät och     nettodebitering

8...... Bengt Wånggren, VD för SGBC: ”Slutkunderna ska     efterfråga och premiera hållbara byggnader 9...... Bostadsminister Stefan Attefall (KD):”Hållbart      samhällsbyggande måste bli en vardagssak” 10...... Vasakronan:”Ingen raketvetenskap sänka      energianvändningen” 12...... Akademiska Hus:”Hållbarhetsarbete kräver     balans mellan hjärta och hjärna” 14...... Ny metod minskar energianvändningen i byggnader

24...... Miljonhemmet från Skanska Sveriges      största kunskapsbank 26...... Pekka Kääntä: ”Gyllene läge för staten       att stödja renovering av miljonprogrammen” 28...... Bo inne - lev ute på Storsjö Strand i Östersund 29...... Gröna kontor byggs på Sveavägen 44    i Stockholm

16...... Svensk träbyggnadsteknik exporteras till Kina

32...... Masthusen i Malmö först i Norden med        certifikat enligt BREEAM Communities

18...... Framtidens kontorsmiljöer är här

34....Gröna hyresavtal ger minskad energianvändning

UTGIVARE: Svensk Byggtidning JNT Publishing AB Box 14530, 113 46 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 www.svenskbyggtidning.se

SKRIBENTER: Kim Hall, Björn Asplind, Kjell Arne Larsson, Ofelia Graah-Hagelbäck

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, jan.astrom@jntpublishing.se

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se

FÖRSÄLJNINGSANSVARIG: Jussi Kontinen, jussi.kontinen@svenskbyggtidning.se

TRYCK: Exakta Printing AB OMSLAGSBILD: Väla Gård / Moderna kontor i bevarad gårdsmiljö. Foto: Skanska Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

Flyg med oss Allt fler vill bygga Svanenmärkt. Vi behöver hjälp. Har du erfarenhet inom byggbranschen har vi arbetet för dig. Mer info på: svanen.se/jobb

www.svenskbyggtidning.se

3


NYHETER

HÅLLBARA PROJEKT

Invigning av vertikal trädgård på Pumphuset Helsingborgs stad bygger Sveriges första offentliga vertikala trädgård utomhus. Ett spektakulärt grönt inslag på Sundstorget!

SVENSK BYGGTIDNING

Hållbart företagande – klyscha eller på riktigt?   Under temat ”Hållbart företagande – klyscha eller på riktigt?” arrangerade Collector ett samtal på scen under damtennisveckan Collector Swedish Open i Båstad. Vår värld och dess spelregler förändras konstant. Trycket på företag att visa ansvarsfullhet ökar i takt med att privatisering, konsumentpåverkan och tillgången till information ökar. En ledare för ett globalt bolag har mer makt än vad en lokal politiker har. Det ställer höga krav på ett ansvarsfullt och etiskt handlande och rekrytering av personer från alla kulturer. Hållbart företagande ska inte bara synas i årsredovisningen, det måste genomsyra ett företags kultur på alla plan.

4   - I Helsingborg har vi höga ambitioner och är nyfikna på nya moderna lösningar för att tackla klimatförändringen, säger Magnus Jälminger, stadsbyggnadsnämndens ordförande. Vertikala trädgårdar minskar värmen i staden och ökar luftfuktigheten och den biologiska mångfalden. När vi förtätar staden är vertikala trädgårdar ett sätt att skapa balans genom att föra in fler gröna miljöer.   Den vertikala trädgården är 32 kvadratmeter stor och monterad på pumphusets böjda vägg. En luftspalt och ett vattentätt skikt separerar växterna från huset. Trädgården består av ett modulsystem av grå kassetter med förgjorda hål för växterna. Den utnyttjar så kallad hydroponik - en vattenkultur där näringsämnen bärs av vattnet och jord är ersatt av icke nedbrytbart material. En bevattningsslang matar varje rad av kassetter. Längst ner leder en dräneringsränna bort vattnet. Växterna är till största delen vintergröna perenner.   - Den gröna väggen ska också användas som forskningsunderlag, säger Alfred Nerhagen, projektledare. Vi samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som genom att forska på väggen ökar kunskapen om vertikala trädgårdar i Sverige. Entreprenör är Ambius AB i samarbete med Greenworks.

För ytterligare information, vänligen kontakta: Ida Gustafsson, Presskontakt, Collector AB, ida.gustafsson@collector.se; +46 700 81 81 02 Lena Apler, CEO Collector AB, lena.apler@collector.se, +46 31-750 21 00 Åsa Hillsten Eklund, Marketing Manager Collector AB, asa.hillsteneklund@collector. se, +46 700 81 81 17

Audi lanserar miljöklassade A3 Sportback 1.6 TDI ultra   Audi utökar nu modellprogrammet med en ultrasnål dieselmotor. I augusti startarde försäljningen av Audi A3 Sportback 1.6 TDI ultra som tack vare sin lättviktskonstruktion och modifierade motor på 110 hk når ett utsläppsvärde på 88 gr/km. Den blir därmed den snålaste modellen i programmet och förbrukar endast 0,33 liter per mil. Audi A3 Sportback 1.6 TDI med 110 hk blir därmed miljöklassad och berättigad till fem års befrielse av fordonsskatt.   Audi A3 Sportback 1.6 TDI ultra är den första modellen med til�läggsnamnet ”ultra“. Under de kommande månaderna kommer Audi att presentera fler ultra-versioner i andra modellserier med både TDI- och TFSI-motorer. De utgör exempel på Audis satsning på hållbarhet både i produkterna och i produktion. Till årsskiftet utökas programmet med miljöklassade gasbilen Audi A3 g-tron och under nästa år börjar försäljningen av plug-in hybriden Audi A3 e-tron. Audi A3 ultra är därmed det tredje konceptet som Audi lanserar för hållbar mobilitet med bibehållen vardags-funktionalitet. Audi A3 1.6 TDI ultra lanseras i Sverige som femdörrars Sportback. Pris från ca. 235 000 kr.


Bygg för framtiden. välj trä.

Kvarteret Ekorren, Skellefteå

Setra erbjuder miljöcertifierade träprodukter för byggnation och inredning. Tillsammans med vårt dotterbolag Plusshus skapar vi flexibla lösningar för framtidens boenden. Prefabricerade bostäder av trä ger gränslösa möjligheter att bygga smart, effektivt och hållbart. Läs mer på www.setragroup.com

Sånga-Säby Hotell & Konferens, Ekerö

www.setragroup.com

Radhusområdet Flyghallen, Skarpnäck

wood for life


NYHETER

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Nya återvinningscentralen i Ängelholm står klar

6

Sveriges bredaste branschmässa

  I höstas påbörjades ombyggnationen av återvinningscentralen på Nordalagatan 1 i Ängelholm med siktet inställt på en mer säker och modern återvinningscentral för framtiden samt ett verktyg för ängelholmarnas fortsatta miljöarbete.    Nu står resultatet klart – en dubbelt så stor återvinningscentral för privatpersoner med effektivare avfallshantering och utökat utrymme för återbruk. Under taket till den gamla sorteringsytan finns nu en byggnad med personalutrymme, lokaler för farligt avfall samt yta för elavfall. Lokalen för farligt avfall har anpassats för optimal och säker hantering av kemikalier och liknande avfall. Här lämnar kunderna in sina kemikalier på en disk och tas sedan omhand av personal. Dörren till lokalen har fått en automatisk dörröppnare för de kunder som har händerna fulla vid avlastning. Möjlighet att skölja händerna finns också väl inne i lokalen. För god service gentemot kunderna finns nu också en kund-WC på plats. Mycket av det som slängs på återvinningscentralen är fullt fungerande saker. På den nya återvinningscentralen kan kunderna välja att lämna in fungerande grejer till utrymmet som kallas Återbruket istället för att kasta dem. Detta är det bästa verktyget för Ängelholms fortsatta miljöarbete samt ett steg i ledet mot avfallsminimering i regionen.

 36 seminarier, en fullbokad mässhall samt ett program som riktar sig till intressenter från hela sju segment. Mindhouse Park Renewable Energy 2013 är Sveriges bredaste branschmässa inom förnyelsebar energi. Om knappt två månader slås portarna upp till MPR 2013. Nu meddelas att mässhallen är fullbokad med 44 företag verksamma inom förnyelsebar energi. Till detta kan erbjudas nte mindre än 36 seminarier att välja mellan. Bo Strandberg, Isadora Wronski, Lars Andersson, Agneta Wieslander samt Henrik Aleryd är några exempel på föreläsare som kommer berika programmet på MPR 2013. Det satsas stort på vindkraft, vattenkraft och solenergi. För att göra MPR till Sveriges nya mötesplats inom förnyelsebar energi har även lagts till ytterligare fyra segment; Elproduktion/ Elhandel/Elnät, Drift & Underhåll, Utbildning/Kompetens/ Arbetsmiljö, Miljö & Klimat.

Vår energiförsörjning är helt tagen ur luften. Vi på SveaReal har haft stort fokus på miljöfrågorna de senaste åren och idag är nästan 10 % av vårt fastighetsbestånd Green Building-certifierat. Ett fint erkännande, men bara starten på en lång resa där vi bland annat har som mål att sänka energiförbrukningen i vårt fastighetsbestånd med 5% varje år. Sedan 1 januari 2013 köper vi dessutom in 100% vindproducerad el till samtliga våra fastigheter. Läs mer om oss och vårt miljöengagemang på www.sveareal.com www.sveareal.com

Symbolen är en garant för vårt miljöengagemang och tydliggör våra värderingar för en hållbar utveckling.

Våra fastigheter – dina möjligheter

Kynningsrud Prefab AB Telefon: 0522 63 63 63 www.kynningsrud.se


SVENSK BYGGTIDNING

Forskare påverkar viktigt miljöbeslut   En tredjedel av dagens bensin och dieselanvändning i Sverige skulle kunna ersättas med biodrivmedel. Det framgår av ett viktigt underlag som Joakim Lundgren, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet har medverkat till inför kommande politiska beslut om en fossilfri fordonstrafik år 2050.

Den 16 december läggs en utredning om fossilfri fordonstrafik fram för regeringen,som LTU forskaren Joakim Lundgren medverkat i. Foto: LTU.

Joakim Lundgren har i samarbete med Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och f3 (Swedish Knowledge Centre for Renewable Motor Fuels) bidragit till en av 17 underlagsrapporter inför ett kommande regeringsbeslut i frågan. Rapporten bildar underlag i den statliga utredningen ”FossilFri Fordonstrafik” FFF som väntas lägga fram sina förslag den 16 december.

HÅLLBARA PROJEKT

NYHETER

BTH ger hållbarhetsutbildning vid brittiskt universitet   Brunel University i Storbritannien har engagerat BTH:s hållbarhetsteam för att bidra med en kursmodul om strategisk hållbar utveckling inom ett nytt mastersprogram inom håll-barhet, entreprenörskap och design. Brunel är ett internationellt välrenommerat universitet med framstående forskning och utbildning inom bland annat miljövetenskap, designvetenskap och entreprenörskap.   – Det här är en spännande utveckling. Vi har liknande förfrågningar från andra universitet i Sverige och internationellt. Vi ser det engagemang som vi nu går in i Professor Göran Broman med Brunel som en modell för en internationell utbildningssamverkan där BTH:s kompetens inom systemvetenskap och strategiskt ledarskap för hållbarhet utgör en gemensam kärna och där olika universitet integrerar denna med olika tematiska områden, säger Göran Broman, forskningsledare vid avdelningen för strategisk hållbar utveckling vid BTH.

modern träbyggnadsarkitektur

A I X A R K I T E K T E R . W W W. A I X . S E

www.svenskbyggtidning.se

7


INTERVJU

MagnaBoard® – ett smartare sätt att bygga

Hållbart byggande enligt Bengt Wånggren AV BJÖRN ASPLIND

En ny intressant skivprodukt, med egenskaper som ger fördelar i många byggkonstruktioner. MagnaBoard bidrar till en mer effektiv, lönsam och miljövänlig byggproduktion.

Vad är hållbart byggande för dig? – För mig är det ett sådant byggande som uppfyller den definition för hållbarhet som Brundtland-rapporten lade fram. I dagsläget är det nästan en utopi att bygga hållbart. Det mesta alla gör påverkar på något vis miljön. Hållbart byggande är när man har kommit till den punkten att man med stolthet kan säga att ”den här byggnaden eller den här staden inte kommer att försämra villkoren för Bengt Wånggren är VD för Sweden hur framtida generationer ska leva”, Green Building Council, som tillsamsäger Bengt Wånggren, VD för Sweden mans med Artexis arrangerar Sweden Green Building Conference med Green Building Council, SGBC. Ekobygg.

8

Vem tar/ska ta ansvaret för att byggandet, både det offentliga och inom andra sektorer utförs på ett hållbart sätt? – Den som äger byggnaden har ansvaret. Det offentliga kan bli föregångare, något som också EU har beslutat. Här finns en del övrigt att önska sig från staten, även om det finns fastighetsbolag inom staten som är fantastiskt framgångsrika. Det har också tillsatts ett antal personer som ska driva den här utvecklingen inom den statliga fastighetssektorn. Privata fastighetsägare har naturligtvis också ett stort ansvar. I slutändan handlar det om att vi alla, både privata och statens fastighetsägare, samt vi från SGBC, måste övertyga allmänheten och kunderna att det här är viktigt. Det är till slut de som måste ta det här ansvaret. Vad vi från SGBC kan göra är att själva efterfråga certifierade, miljövänliga och hållbara byggnader. Vi kan verka för att en marknad skapas där slutkunderna efterfrågar och premierar byggnader som är hållbara, betonar Bengt Wånggren.

NYHET!

EGENSKAPER: • • • • • •

Brandklass A1 Brandtestad i konstruktion Akustiktestad med ljudgran Arbetsmiljötestad Formstabil Mögelresistent

• • • • •

Stöt- och slagtålig Insektsresistent Temperaturstabil Lättarbetad Miljö- och hälsovänlig

Godkänd och rekommenderad av Byggvarubedömningen och SundaHus.

www.groningboard.se

Vilken betydelse har det att Sweden Green Building Conference och Ekobyggmässan arrangeras samtidigt för första gången? – Att vi har konferens samtidigt som en mässa blir en win-winsituation. Mässan och konferensen kompletterar varandra. Att etablera en sådan här plats för möten är viktigt, det har inte funnits en sådan här mötesplats tidigare i Sverige och behovet är stort. Ambitionen är att själva konferensen ska samla 2000 till 4000 deltagare om några år. Medlemmarna i SGBC tar tydligt ställning för ett grönare och mer hållbart samhällsbyggande, hur viktigt är det att få andra att göra likadant och hur pågår det arbetet? – Hela vår verksamhet går ut på att förändra attityder. Vi vill att kunderna, investerarna och att alla i branschen ska ändra attityd till miljöfrågan och börja jobba hårdare med den. Våra medlemmar, som bland annat är fastighetsbolag, arkitektfirmor, konsulter, kommuner och materialtillverkare, har redan tagit tydlig ställning, är föregångare och ligger i täten. Vi vill att fler ska bli medlemmar och komma upp till täten, avslutar Bengt Wånggren.


INTERVJU

Hållbart samhällsbyggande måste bli en naturlig del i vardagen AV BJÖRN ASPLIND Vad är hållbart byggande för dig? – När vi pratar om hållbart byggande är det viktigt att nämna begreppets alla dimensioner, det vill säga det ska vara hållbart ur såväl ekonomisk, ekologisk som social synvinkel. Hållbart byggande är för mig att byggandet håller hög kvalitet, att det är genomtänkt ur klimat- och miljösynpunkt, att det är förankrat hos medborgarna och att det svarar upp mot behov och önskemål från de boende. Stefan Attefall (KD). Men det är också viktigt att vi faktiskt ser till att det byggs mycket, för vi behöver många fler bostäder i Sverige, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD).

Våra unika produkter färgar av sig. Byggnaderna blir gröna... Våra unika prisbelönta ventilationsprodukter sparar en massa energi och är gjorda av miljövänliga material. Patenterade produkter och unik mjukvara möjliggör att vi “närvarar” i byggnaden för optimalt resultat. Vårt gröna engagemang ingår i leveransen. Så den gröna färgen inte försvinner... Du hittar oss på Ekobyggmässan i Kista den 11-12/9. Med fler nya gröna produkter...

Vem ska ta ansvaret för att byggandet, både det offentliga och inom andra sektorer utförs på ett hållbart, energieffektivt och ett miljömässigt bra sätt? – Hållbar stadsutveckling är ett brett och komplext område som berör många politikområden, det finns många nationella mål och många aktörer är inblandade. Delegationen för hållbara städer har haft regeringens uppdrag att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Kommitténs arbete och insatser har varit en viktig, nationell arena för hållbar stadsutveckling och bidragit till utvecklingen av ett tiotal fysiska stadsdelsdemonstrationsprojekt och 90 kunskapsprojekt. Staten skapar förutsättningarna genom bland annat lagstiftning, målsättningar och användandet av ekonomiska styrmedel som t ex koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter. Kommunerna ansvarar för att planera för en hållbar stadsutveckling och byggherrarna och byggföretagen för att det som byggs svarar upp mot kundernas önskemål och behov. Hållbar utveckling är inget tillstånd eller slutresultat. Det är en färdriktning och en process, hävdar Stefan Attefall (KD). Vilken betydelse har det att Sweden Green Building Council, tar tydligt ställning för ett grönare och mer hållbart samhällsbyggande? Hur viktigt är det att få andra att göra likadant och hur pågår det arbetet? På vilket sätt stödjer ni det? – Det är jättebra, och ju fler desto bättre. Hållbart samhällsbyggande måste bli en naturlig del i vardagen i hela bostads- och fastighetsbranschen, avslutar civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD). WWW.LINDINVENT.SE TEL: 046-15 85 50

9


ENERGI

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Sänkning av energianvändningen är ingen raketvetenskap AV KIM HALL Under de senaste tre åren har Vasakronan investerat 170 miljoner kr i energiprojekt för att minska energianvändningen i deras fastighetsbestånd. Idag sparar de 100 miljoner kr per år i energikostnader genom att effektivisera och optimera befintliga system med bland annat bättre ventilation och belysning.

10

  Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag som ägs till lika delar av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. De äger, utvecklar och förvaltar kommersiella fastigheter i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö och Lund. Deras fastighetsbestånd omfattar 193 fastigheter med en total area om cirka 2,6 miljoner kvm, merparten i Stockholm. Marknadsvärdet på fastigheterna uppgår till 85 miljarder kr.

Av totalt 350 anställda har Vasakronan en liten avdelning med fyra personer som stöttar hela organisationen med teknik- och systemlösningar, byggtekniska lösningar samt energiinvesteringar. Gruppen sköter den interna miljörevisionen och stödjer den externa. Sprida kunskap – Vi har en miljöansvarig, en energiexpert, en installationsexpert och en projektledare som ansvarar för alla milj certifieringar.

Lennart Lifvenhjelm, chef för teknikstöd på Vasakronan, menar att minska energianvändningen är ingen raketvetenskap eller hemlighet. Alla fastighetsägare borde klara detta. Foto: Vasakronan

i genomförandet – både med pengar och kunskap, förklarar Lennart Lifvenhjelm. Engagemang Kommunikation är en viktig del i processen. Bra idéer och lösningar måste få uppmärksamhet så att de sprids till andra enheter internt. Även hyresgästerna behöver engageras så att de blir en integrerad del i lösningen.

Vi arbetar med att sprida kunskap och att hjälpa medarbetarna i organisationen att minska energianvändVi har en miljöansvarig, ningen. Målet är att en energiexpert, en instalsänka med sex procent lationsexpert och en proper år, säger Lennart Lifvenhjelm, jektledare som ansvarar chef för teknikstöd på för alla miljöcertifieringar Vasakronan. Med 2005 som basår är det nationella målet att sänka energianvändningen i hela Sverige med 20 procent till år 2020, men det klarade Vasakronan på tre år och har sänkt med 25 procent.

Under tre år har Vasakronan investerat 170 miljoner kr i energiprojekt och parallellt jobbat med driftoptimering av befintliga system. Foto: Vasakronan

– Det här är ingen raketvetenskap eller hemlighet. Alla fastighetsägare borde klara av detta. Det handlar om tre saker. Tydliga mål från ledningen, inspirerande och engagerat ledarskap så att det blir kul att komma på åtgärder och sen stöd

– Även om lampan som hyresgästen har tänd finns i deras lokal så påverkar det huset totalt. Men den stora kostnaden är värme, kyla och ventilation. Genom att bara driftoptimera de befintliga systemen har vi kunnat åstadkomma 50 procent av våra energibesparingar. Den andra halvan behövde vi göra investeringar för att åstadkomma, säger Lennart Lifvenhjelm.   Driftoptimering kombinerat med energi-investeringar ger vinster.   Här kan teknikstödet bidra med teknisk kompetens i samråd med driftteknikerna, som är en mycket viktig grupp i sammanhanget.


– Under tre år har vi investerat 170 miljoner kr i energiprojekt och parallellt jobbat med driftoptimering av befintliga system. Idag hade vi haft 100 miljoner kr mer i energikostnad utan den insatsen. 100 mkr i minskade kostnader motsvarar ett ökat fastighetsvärde på två miljarder kronor. Att det lönar sig att investera och jobba aktivt med energianvändning är ganska uppenbart, säger Lennart Lifvenhjelm. Ventilationsåtgärder med behovsstyrning och förbättrad värmeåtervinning, belysning har bytts ut till lågenergialternativ och fönster och vindsbjälklag har tilläggsisolerats. Genom att justera ventilationen har också inblåsningstemperaturen på luften sänkts vilket som helhet ger ett behagligare inomhusklimat. – Vi har jobbat mycket med kommunikation, utbildning och stöttning ute på arbetsplatserna. Vi är 350 medarbetare varav 170 på den tekniska sidan. De flesta nappade direkt medan andra var

ENERGI

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

lite mer skeptiska. Sedan fanns det förstås några som trodde att det aldrig skulle gå att sänka energianvändningen så här mycket, berättar Lennart Lifvenhjelm. EnergieffekNordstaden, Göteborg. Foto: Vasakronan tivisering Första året prioriteras energieffektivisering automatiskt sattes målet i medarbetarnas medvetande om den leder till att minska energianvändningen med till högre lönsamhet. tre procent, men Vasakronan lyckades – Det bästa sättet att verkligen nå resultat uppnå fem procent sänkning. Då höjdes är när teknikerna naturligt delar erfarenhemålet till sex procent året efter vilket också uppnåddes. Efter det har sex procents ter med varandra. Och när cheferna hjälper minskning per år blivit ett mål som alla till att sprida exemplen. Då får alla goda i organisationen strävar mot. Även om exempel en hävstångseffekt, säger Lennart allting handlar om tid och resurser så Lifvenhjelm.

GREENHOUSE I EkOStadEN aUGUStENbORG – en innovativ boendemiljö utöver det vanliga. Greenhouse ska bli ett passivhus där du får ett hem som är innovativt inom energi, miljöteknik, odling, livsstilsfrågor och social gemenskap.

EkOStadEN aUGUStENbORG är ett av världens främsta och mest omtalade bostadsområden för ekologisk och social omställning. Det är ett bostadsområde i den absoluta framkanten vad det gäller innovation inom stadsplanering, bostäder och levnadsmiljö.

www.ekostadenaugustenborg.se

www.mkbfastighet.se

Ett helhetsperspektiv på hållbara fastigheter 1997 var TQI en av initiativtagarna bakom Miljöstatus för byggnader. Idag är vi en aktiv medlem i Swedish Green Building Council. För oss på TQI har energi- och miljöfrågorna alltid varit viktiga. Vårt helhetsperspektiv på hållbara fastigheter betyder dessutom att vi alltid strävar efter att skapa lösningar som ger en långsiktigt sund fastighetsekonomi.

Nacka

08-567 021 00

Södertälje 08-567 021 95 Varberg

0340-77 91 60

Läs mer

www.tqi.se

Kom till vår monter C14 vid Ekobyggmässan 11–12 september, så berättar vi mer.

www.svenskbyggtidning.se

11


ÄMNE

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Akademiska Hus tillämpar den kunskap som universitet och högskolor tar fram genom forskning inom bl a energilösningar, geovärme, material, belysning och mänskliga flöden. Foto: Akademiska Hus

12

Framgångsrikt hållbarhetsarbete bygger på engagemang och balans mellan hjärta och hjärna AV KIM HALL Hållbarhetsarbete handlar om att skapa engagemang och insikt kring alla olika sorters värden som skall vägas samman. En balansgång mellan hjärta och hjärna. Som en del i hållbarhetsfrågorna startar Akademiska Hus en kunddialog där de tillsammans med hyresgästerna diskuterar vilka ambitioner de har för framtiden.   Från att vara sex olika bolag har Akademiska Hus fusionerats till ett bolag som skall jobba med en gemensam agenda. Dels innebär det en ökad effektivitet som är till gagn för alla kunder, dels en större möjlighet att lyfta fram goda exempel från ort till annan.   – En av mina stora utmaningar är att skapa lokala engagemang, öppna dörren så att man ser möjligheterna, men även sprida kunskapen om hållbarhet över landet så att fler får tillgång till goda lösningar. Därför kommer vi till hösten att genomföra dialoger tillsammans med våra kunder, där vi sitter runt ett bord och diskuterar vilka ambitioner vi har och på så sätt komma fram till en gemensam bild som vi

vändning, inneklimat, vattenmiljöer och trafikmiljöer.   – Det vi bygger idag måste vara värdeskapande för framtiden. Se till att rätt teknologier används för att nå högt ställda ambitioner. Ur ett pyramidperspektiv så är hållbarhet basen i vår verksamhet. Därför har fokusering på energi och material, men även inomhusklimat och de miljöer vi skapar i byggnaderna stått i fokus. Traditionellt hållbart byggande helt enkelt, säger Mia Edofsson.

är överens om, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus. Möta framtiden Investeringar som gör idag ska möta framFördjupat tidens krav. Inom Vi måste också skapa hållbarhetsarbete Akademiska Hus studie- och forskningsEn av åtgärderna för ett görs detta genom att miljöer som är flexibla bättre och mer fördjujobba med förnybarhet, resursspapat hållbarhetsarbete är och kan möta snabba rande, robusthet och växlingar i verksamheten dialog med lärosäten, men även stad och samverkan. Områden kommun för att skapa som påverkar både de levande och attraktiva Campusområden. tekniska valen, men även de sociala aspekterna på både byggande och brukarfas. – Vi vill lyfta fram den expertkompetens Hållbarhet är en del av deras verksamhet i vi har. form av hushållning av energi, materialan-


SVENSK BYGGTIDNING

Det räcker inte med låg energiförbrukning. Vi måste också skapa studie- och forskningsmiljöer som är flexibla och kan möta snabba växlingar i verksamheten. Miljöer främjar områdesöverskridande möten, säger Mia Edofsson. Att prata med varandra är en central del i den akademiska världen. Tvärvetenskapliga och tväröverskridande möten är väldigt viktigt.   – Vi har lokaler som kan utnyttjas mycket mer och där människor kan vara kreativa under fler av dygnets timmar. Därför vill vi erbjuda ett ”förlängt vardagsrum” för både studier och socialt umgänge.

HÅLLBARA PROJEKT

FoU

Akademiska Hus vill erbjuda ett ”förlängt vardagsrum” för både studier och socialt umgänge. Vi vill erbjuda närhet till rekreation och motion, och möjligheter att umgås och trivas, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus. Foto: Akademiska Hus

Vi vill erbjuda närhet till rekreation och motion, och möjligheter att umgås och trivas, säger Mia Edofsson. Höja blicken Det handlar även om att höja blicken och – Här ser vi en gemensam ambition och knyta nätverk med andra branschaktörer. gemensamt engagemang för att vidareutInte bara se till sitt eget ansvarsområde. veckla befintliga och kommande system Den framtida ambimed syfte att främja både den lokala tionen är att koppla För att hållbarhet skall utvecklingen och samman lärosätenas få genomslag i verksam- bidra till framtida framåtriktade forskning med de teknikheten krävs samsyn kring lösningar, förklarar Mia Edofsson. lösningar som valts dessa vida begrepp i Akademiska Hus Det handlar om att fastigheter i syfte att Akademiska Hus skapa en drivbänk tillämpar den kunskap som universitet och för innovation inom energi, material och högskolor tar fram genom forskning inom resursutnyttjande. bl a energilös Kunskapen som finns innanför väggarna kan byggas in i väggarna. Foto: Akademiska Hus

ningar, geovärme, material, belysning och mänskliga flöden. Ömsesidiga intressen – En form av drivbänk för innovation där vi tar varandra i handen och hittar ömsesidiga intressen som vi använder i praktiken. Lyfta kunskapen från den lokala nivån till nationella lösningar.   Skapa innovationsprojekt som inte funnits tidigare, tillägger Mia Edofsson. För att hållbarhet skall få genomslag i verksamheten krävs samsyn kring dessa vida begrepp. Hållbarhetsarbetet måste genomsyra verksamheten och vara integrerad i affären som en naturlig del. Detta åstadkommer man genom kommunikation och integration, engagemang och passion samt förmågan att sätta människan i centrum för att skapa förutsättningar för kreativitet och samarbete.   – Kunskapen som finns innanför väggarna kan byggas in i väggarna. Det finns mycket vi kan göra! Goda relationer börjar med bra samtal. Det handlar om att förstå varandra och vilka förväntningar man har på varandra. En dialog i bästa samförstånd, säger Mia Edofsson avslutningsvis.

www.svenskbyggtidning.se

13


ENERGI

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Ny metod minskar energianvändningen i byggnader och förbättrar inomhusklimatet AV KIM HALL

14

Nätverket BELOK har i nära samverkan med CIT Energy Management tagit fram en metod för att minska energianvändningen i byggnader och förbättra inomhusklimat. Nu testas metoden ute i medlemsföretagens byggnader och nästa steg är att få fram utbildare som kan sprida kunskapen vidare. Målet är att alla fastighetsägare bygger så energieffektivt som möjligt när de ska energieffektivisera sina byggnader.   CIT Energy Management bildades 1989 av en grupp forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Syftet var att omsätta kunskap, erfarenheter och forskningsresultat i praktiskt användbara metoder som fastighetsbranschen kunde använda kommersiellt. Idag har företaget 13 anställda och de flesta med hög specialistkompetens med bakgrund som professorer, docenter och tekniska doktorer. Företaget ägs till 53 procent av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och till 47 procent av de anställda i företaget. – Vi kombinerar teoretiska expertkunskaper med omfattande praktiska erfarenheter inom områdena inomhusklimat och energianvändning i byggnader. Eftersom det är endast ett fåtal företag som själva har verklig specialistkunskap om energieffektivisering och inomhusklimat kan alla företag oavsett storlek få tillgång till kunskapen genom ett samarbete med oss, säger Per-Erik Nilsson, docent och vd för CIT Energy Management AB. Nätverk Ett av Per-Eriks uppdrag är som koordina-

tor för BELOK, Beställargruppen Lokaler, som är ett nätverk med samarbete mellan Energimyndigheten och 17 av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokaler (nära 25 procent av landets totala lokalarea representeras av nätverket). – Just nu är testar vi produkter, metoder och system för att få fram de bästa energilösningarna i medlemsföretagens byggnader. Inom gruppen har vi tagit fram en metod vi kallar Totalprojekt. Hela idén är att tänka i paket, säger Per-Erik Nilsson. Med Totalprojekt går det att genomföra kraftiga energibesparingar, upp till 50 procent, och ändå få mycket god ekonomisk lönsamhet. Det handlar helt enkelt om att genomföra åtgärder i paket, även där åtgärder som på egen hand inte är lönsamma kan komma med i paketet. Energianvändningen Lokalfastigheter i Sverige använder drygt 40 TWh energi. Regeringen har tidigare beslutat att energianvändningen i byggnadsbeståndet ska minskas med 20 procent fram till år 2020 och med 50 procent år 2050, jämfört med basåret 1995. – För att uppnå målet är det nödvändigt att energianvändningen i de befintliga fastigheterna sänks drastiskt. Det är här Totalprojekt kommer in, säger Per-Erik Nilsson. Hitintills har ca 25 fastighetsföretag fått hjälp att testa metodiken och ett 100-tal byggnader i Sverige har använt metodiken. Dessutom har en del kommuner också provat på detta. – CIT Energy Management jobbar mycket mot myndigheter, experter, branschorganisationer, EU-kommissionen samtidigt som vi arbetar mot industri och fastighetsbolag. Electrolux och Astra Zeneca är ett par

Per-Erik Nilsson, docent och vd för CIT Energy Management AB, är koordinator för BELOK, Beställargruppen Lokaler, som är ett nätverk med samarbete mellan Energimyndigheten och 17 av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokaler.

exempel från industrin. Medlemsföretagen i BELOK för ständigt en diskussion om olika klassningssystem och vilka som bäst passar för olika mål hos företagen. Klassningssystemen och Totalmetodiken kompletterar varandra mycket bra, säger Per-Erik Nilsson. Sprida kunskap Just nu arbetar nätverket mycket med att sprida kunskapen om Totalmetodiken och är igång med en stor utbildningsinsats gentemot konsulter, fastighetsägare och entreprenörer. Ett antal utbildare skall under hösten genomgå utbildningen för att sedan sprida kunskapen vidare under våren 2014. Man tittar även på möjliga samarbetspartners. – I första hand gäller det att sprida metodiken nationellt för att sedan vända oss till de Nordiska länderna. Vi har inlett ett samarbete med Indiens motsvarighet till Energimyndigheten, där nybyggnadstakten redan är stor och förväntas bli extremt stor, säger Per-Erik Nilsson. Eftersom det finns lönsamhetstänkande och varumärkesbyggande faktorer i Totalmetoden är intresset stort bland många fastighetsägare som har kommersiella, offentliga, kommunala eller helt privatägda fastigheter. Dessutom är det intressant ur ett samhällsperspektiv.


MÅNGA DRÖMMER OM ETT MER HÅLLBART SAMHÄLLE VI FÖRVERKLIGAR DET COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav ca 1000 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, Byggnad & Fastighet samt Miljö. www.cowi.se

Bo inne - lev ute

Endast 500 meter från centrala Östersund utvecklas en hållbar stadsdel direkt på Storsjöns strandkant med bidrag från Delegationen för Hållbara städer.

Hållbarhetsprogram och gestaltningsprogram finns antaget och nu påbörjas detaljplaneläggningen av etapp 1 med tre kvarter.

I samarbete med Mittuniversitetet och byggherrar utvecklas totalt 800-900 lägenheter med sjö- och fjällutsikt med byggstart från 2014.

Vill du också vara med och utveckla Staden runt vattnet? Kontakta Östersunds kommun O63-14 30 00, www.ostersund.se

Annons Storsjö Strand 190x132.indd 1

www.storsjostrand.nu

2013-08-16 13:37:25


MORDERNT TRÄBYGGANDE

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

med god utformning för energihushållning stort. Inriktar man sig på driftsskedet vet man idag ganska mycket om hur lågenergiförbrukande hus ska byggas, så kalla passivhus.

Konstruktioner i trä väger bara 1/3 del till 1/5 del så mycket som jämförbara konstruktioner i betong. Trä är dessutom ett förnyelsebart byggnadsmaterial. Ett material som man idag vet hur det ska användas för att bygga hus med ända upp till tjugo kanske trettio våningar.

Modern svensk träbyggnadsteknik exporteras till Kina Kinas stadsbefolkning växer med ca 16 miljoner människor varje år. Det är liktydigt med att ett land av Australiens storlek skulle bygga bostäder åt hela sin befolkning på ett år. Andra jämförelsetal säger att Kina kommer att bygga hälften av alla hus i världen under de närmaste tjugo till trettio åren. I vår del av världen kommer vi däremot att bygga nya hus i allt mindre omfattning.   16

  År 2050 beräknar världsbanken att 80 procent av det totala globala byggnadsbeståndet består av byggnader som redan finns uppförda, inberäknat det nybyggande som nu pågår i utvecklingsländerna. – På vår hemmamarknad står vi därför redan nu inför utmaningen att omvandla vår kompetens för insatser i befintliga bostadsområden och arbetsplatser för att möta nuvarande och framtida energi- och klimatkrav. Men i Kina och andra länder finns för överskådlig tid efterfrågan på den kunskap vår bransch samlat om kvalitetsmässig nyproduktion. Men också det nytänkande kring miljövänliga hus som växt fram de senaste åren, t ex modern, industriell träbyggnadsteknik för flervåningshus bostadshus, menar Lars Johansson, marknadsansvarig arkitekt på AIX och projektledare för ett av Skogsindustrin och Tillväxtverket finansierat projekt, Modular Timber Housing, MTHCC affärmodell för Kina. Projektet är baserat på ett av AIX utarbetat system för prefabricerade hus och transporter. Byggsystemet tillvaratar CLT-skivornas potential att utgöra byggsatser i platta paket. Energihushållning Byggnadsindustrin beräknas ensam stå för 30-40 procent av den totala globala energiförbrukningen.  Därmed är behovet hus

En mängd olika tekniska lösningar finns att tillgå för att minska energiförbrukningen under en byggnads brukstid. Allt från fullvärdig isolering till fönster med lågt u-värde och energisystem med solceller på tak och väggar. Av de uppskattade 30-40 procent global energiförbrukning för byggnadsindustrin nämns ibland fem procent vara kopplad till produktionsskedet. Det finns skäl att anta att den siffran är väsentligt högre. Om man beräknar alla skeden från råvaruutvinning via transporter till sista lyftet på byggplatsen spelar vikt stor roll.

Braviken, Norrköping. Foto: AIX


SVENSK BYGGTIDNING

HÅLLBARA PROJEKT

omsättas i byggnader och konstruktioner, menar Lars Johansson.   Kina planterar idag ansenliga mängder skog. Jättelika arealer nämns i de senaste femårsplanerna. Återplanteringen är motiverad för att stoppa den historiskt sett förödande markförstöring som erosionen utgör i Kina. Idag motiveras även återplanteringen i allt större utsträckning av det faktum att den växande skogen tar upp koldioxid.  – Ansvarfullt återplanterad skog är den bästa recipient vi känner till för upptagning av koldioxid från atmosfären. En viktig fråga för kineserna som baserar sin elproduktion på kolkraftverk, säger Lars Johansson. Återplantering av skog Landskapsarkitekten professor Yu Kongjian på Peking University har arbetat på den kinesiska regeringen uppdrag för att kartlägga lämpliga platser för återplantering av skog. Yu Kongjian anser att Kina under sin pågående urbanisering bör ta vara på möjligheten att för byggnadsindustrin introducera potentialen att bygga mer i trä. Det innebär att marknadsmässiga argument för ökad kinesisk skogsplantering kan uppstå och därmed förbättrade utsikten att utveckla en framtida inhemsk skogs- och träindustri.

MORDERNT TRÄBYGGANDE

I Stockholmsområdet bland annat genom Folkhems åttavåningsbygge i Sundbyberg ritat av Gert Wingård och aktuella skisser för Norra Djurgårdsstaden och den planerad nya stadsdelen Hagastaden som kommer att binda samman centrala Stockholm med Karolinska sjukhuset och Solna. Lars Johansson har erfarenhet av byggtekniken från Europas kanske största enskilda trähus, 19 000 kvm träkonstruktion i fem våningar för Copperhill Mountain Lodge i Åre. På AIX har vi också projekterat fem vånings bostadshus i trä i Skellefteå med tillhörande flervånings parkeringshus. Parkeringshuset är också utfört i trä med utgångspunkt från den moderna tekniken med limmade, prefabricerade CLT-skivor.

17 Kv. Ekorren, Skellefteå. Foto: AIX

Ett exempel en green economy som involverar flera samhällssektorer och lyfter fram stadens historiska beroende av ett ansvarfullt nyttjat omland som producerar olika livsnödvändigheter. En aspekt som i många – Idag vet vi också hur vi ska bemästra Eco City projekt för en undanskymd roll i brandskyddet i sådana byggnader. Vi kan planeringsunderlagen.     lägga till att en träkonstruktion under sin   brukstid lagrar koldioxid som den växande De svenska skogsskogen tagit upp från atmosfären. bolagen har här en Återplanteringen är motiverad Användandet av enastående möjligför att stoppa den historiskt trä kan därmed het att inför en få betydelse som sett förödande markförstöring potentiellt mycket positiv miljöfaktor stor marknad ställa som erosionen utgör i Kina. för storskaligt bygom sin allt mer olönsamma progande i nyanlagda städer, säger Lars Johansson. duktion av papper till efterfrågade förädlade byggkomponenter, typ Cross Laminated Timber, CLT. Stora möjligheter Från svenskt håll finns goda möjligheter att marknadsföra den insikten i Kina och i Byggteknik andra länder där byggandet av nya hus är Virke limmat till stora byggskivor för avsevärt större än på vår hemmamarknad. bärande väggar och bjälklag har under att Vår del av världen har dessutom stor tillantal år använts i Sverige. Byggtekniken får nu allt större genomslag. gång till avverkningsmogen skog som kan Copperhill Mountain Lodge i Åre. Foto: AIX

www.svenskbyggtidning.se


KREATIV ARBETSMILJÖ

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK Genom attBYGGTIDNING analysera arbetsplatsen och utvärdera arbetsrutinerna går det att effektivisera arbetet och utnyttja arbetslokalen maximalt på ett nytt sätt Foto: Microsoft

Framtidens kontorsmiljöer är här AV OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK Glöm statiska kontorsmiljöer med personliga skrivbord. De nya aktivitetsbaserade arbetsplatserna, ABW, är anpassade efter verksamheten och medarbetaren vilket främjar en kreativ och hållbar arbetsmiljö.

18

  Thomas Nathorst-Böös, arkitekt och grundare av Workplace Development, vet hur viktigt det är med trivsam arbetsmiljö och god arkitektur. – Miljön påverkar medarbetare, arbetsplatsen och även själva arbetssättet. Beställaren måste också tro på det, om inte finns det inget jag kan hjälpa till med, så enkelt är det, menar Thomas Nathorst-Böös som förespråkar en mer förutsättningslös syn på valet av arbetsplats. Till skillnad från kontorslandskap som bara tillåter en typ av arbetsplats erbjuder exempelvis den aktivitetsbaserade arbetsplatsen en rad olika möjligheter och variation. – Det handlar om att ge var och en på arbetsplatsen möjlighet att välja den bästa arbetssituationen för stunden. Faktum är att många skrivbord på olika arbetsplatser runt om i landet inte används till fullo under en arbetsdag då allt mer arbete sker i grupp eller i olika projekt, vilket ställer nya krav och kräver nya förutsättningar. – Det gäller att tänka nytt! Hur ska man få en bra effektiv arbetsdag på jobbet? Genom att analysera arbetsplatsen och utvärdera arbetsrutinerna går det att effektivisera arbetet och utnyttja arbetslokalen maximalt på ett nytt sätt. Hur många timmar tillbringar var och en vid sina skrivbord egentligen? Går det att minska antalet skrivbord genom att låta medarbetarna dela bord? – Köp hellre en ny soffa och några sköna fåtöljer som gör att arbetskamrater spontant kan sitta ner bekvämt och kommunicera. Möjliggör det informella mötet där arbetslivserfarenheter kan utbytas. Bygg in rörelse i organisationen, delade idéer driver utvecklingen framåt. Enligt Thomas Nathorst-Böös ställs andra krav på arbetsplatserna idag vilket tog sin början i slutet av 90-talet och it-boomen med tillhörande flashiga kontor.

– Gemene man är mer intresserad av inredning idag och ställer högre krav på en bra miljö. Våra förväntningar har gradvis ökat. Att skapa en trivsam och effektiv arbetsplats är en god investering som ger en bättre upplevelse och gör det lättare att locka till sig nya medarbetare. – Färg och form spelar roll! Det får folk att trivas och gör dem glada. På Microsoft i Akalla stod man för två år sedan inför valet att byta lokaler alternativt anpassa lokalerna utifrån medarbetarnas behov så att de kunde utföra sina arbeten på de mest produktiva och effektiva sättet. – Tekniken har medfört att vi idag är flexibla och mobila på ett helt annat sätt än tidigare, menar Helene Lidström, Corporate Communication Manager på Microsoft. Företaget expanderade och det blev trångbott med 600 medarbetare som alla behövde ett eget skrivbord. Behovet av gemensamma konferensrum ökade också då de alltid var hopplöst uppbokade. Inspirerade av Microsofts kontor i Holland började man att tänka i nya banor och valde att rationalisera bort personliga skrivbord trots att större delen av personalen var avvaktande till förslaget. – Vi insåg att kontoret inte fyllde medarbetarnas behov då många valde att arbeta hemifrån istället. Man får gärna få göra det, men inte på grund av att vi inte kan erbjuda en bra miljö för koncentrerat arbete på kontoret. Målet var därför att skapa en arbetsplats med olika typer av ytor utifrån arbetsuppgifter och sinnesstämning. – Vi har utformat arbetsplatsen som en

Thomas Nathorst-Böös, arkitekt och grundare av Workplace Development

stad som erbjuder platser av olika karaktär som exempelvis parken, sportbaren, flygplatsen, kulturhuset, torget och centralstationen. Ytorna fick olika typ av inredning och möjliggör på så vis olika sätt att arbeta. I sportbaren spelas musik, i akvariet däremot är all form av ljud förbjudna, där råder total tystnad. På varje plan finns en öppen yta med gott om drop downplatser vilket är mycket populärt. – Vi har alltså samlat olika miljöer på jobbet! Detta sätt att arbeta har skapat ovärderlig flexibilitet och en större känsla för att vi på Microsoft är ett företag med många kompetenser. Helene Lidström konstaterar att även de största skeptikerna är mer än nöjda. – För många kändes det ovant att inte ha en egen arbetsplats.


HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

De var rädda för att de skulle känna sig rotlösa och bekymrade sig över var de skulle göra av sina pappershögar.   Istället har det resulterat i att man i allt mindre utsträckning skriver ut papper på skrivaren, vilket lett till att dammiga pappershögar har försvunnit. De rena och städade arbetsytorna har imponerat på många besökare som förundrat frågat om det alltid är lika välstädat. – Vi är nästan helt digitala idag. Med det nya arbetssättet är vi inte längre bundna till en och samma arbetsplats. Inga sladdar binder oss till ett skrivbord längre, här råder fri sittning. Helene Lidström är glad att man på Microsoft vågat utmana sin egen organisation, trott på visionen och löpt linan fullt ut. – Detta har lett till nya, effektivare sätt att arbeta och ökat produktiviteten. Oavsett om man vill ha en kreativ, inspirerande plats, en yta för produktivt samarbete eller en koncentrationsyta finns dessa ytor numera på Microsoft. Tidigare valde många att jobba hemifrån för att kunna arbeta

På varje plan finns en öppen yta med gott om drop downplatser vilket är mycket populärt. Foto: Microsoft

fokuserat, eller så hyrde man in sig på en konferensgård om man ville hitta inspiration. Idag möter Microsofts nya kontor alla dessa behov. – Andra företag behöver tänka om. Vi är arbetsplatsen man är stolt över och vill komma till! Intresset utifrån har varit stort och varje vecka kommer besökare för att låta sig inspireras. Helene Lidström menar att arbete tidigare i stor utsträckning varit tids- och närvarofokuserat, när fokus snarare borde ligga på vad man faktiskt presterar.

KREATIV ARBETSMILJÖ

Det nya arbetssättet kräver tydliga, mätbara mål, system för uppföljning och mycket eget ansvar. Företagskulturen tillåter inga chefer med kontrollbehov. – Arbetet bygger på tillit till individen och ett stort eget ansvar. En fråga som jag ofta får är ”hur vet ni att folk jobbar när ni inte ser dem?” Min erfarenhet är att utmaningen snarare är den motsatta. Att det finns en risk att man jobbar för mycket då vi har tillgång till allt när som helst på dygnet, oavsett var vi befinner oss. Både Thomas Nathorst-Böös och Helene Lidström understryker vikten av att involvera medarbetarna i skapandeprocessen för att uppnå en hållbar och kreativ arbetsplats. – Det handlar egentligen inte så mycket om olika branscher utan om människor. Arbetet på Microsoft är inte avslutat bara för att vi flyttat tillbaka till våra omgjorda lokaler, resan till det nya arbetslivet (DNA), som Microsoft kallar det har bara börjat, avslutar Helene Lidström. 19

Täby bygger hållbart i Västra Roslags-Näsby Nu planerar Täby för en utbyggnad av Västra Roslags-Näsby; ett stationssamhälle med närhet till allt. Här finns goda kommunikationer, god tillgång på service och närhet till grönområden och vatten. Vi vill skapa ett attraktivt boende med inriktning på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Planerat antal bostäder är ca 600-800. Markförsäljning påbörjas hösten 2013 och byggstart planeras 2016

www.taby.se/roslags-nasby. www.svenskbyggtidning.se


STADSOMVANDLING

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Hållbart när nya städer byggs i norr

20

Kiruna kommun är beredd att lämna delar av staden, eftersom gruvindustrin är en basindustri och därför viktig för kommunen. Illustration / Foto: White

AV BJÖRN ASPLIND En av de fem specialsessionerna på den första dagen av Sweden Green Building Conference har titeln ”Så bygger man hållbart – när man bygger en helt ny stad”.   Sessionen tar upp vad branschen kan lära sig av planering och genomförande av den stora stadsomvandlingen när hela centrala Kiruna rivs, för att flyttas tre kilometer. En liknande process pågår i Malmberget, Gällivare kommun, där redan stora delar av bebyggelsen flyttats till nya platser i tätorten. Konferensens program är utformat för alla som arbetar med byggande eller som levererar till byggindustrin och fastighetssektorn, som arbetar med utveckling och planering av kommuner och städer, med energiförsörjning, smarta elnät och IT-lösningar, och för alla som utvecklar framtidens miljövänliga och socialt hållbara boendeformer och arbetsplatser. Vid sessionen ”Så bygger man hållbart – när man bygger en helt ny stad” kommer det att berättas mer om hur det i Kiruna

skapas en ny klimatneutral stad; med energieffektiva byggnader, smarta elsystem, vindkraftspark och tillvaratagen spillvärme från gruvverksamheten. I Malmberget har redan stora delar av bebyggelsen flyttats efter en omfattande medborgardialog.

uppmärksamhet i hela Sverige och i övriga världen. Det går knappt en dag utan att någon hör av sig med frågor om stadsomvandlingen. Och det är inte förvånande. Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken.

Deltagare Deltar vid sesssionen gör dessa personer: Kiruna kommun är beredd att lämna delar • Jan Wijkmark, seniorkonsult hållbarhet, av staden, eftersom gruvindustrin är en White arkitekter basindustri och därför viktig för kom• Liza Yngström, samhällsplanerare, och munen. Stadsomvandlingen är vårt just Christina Eneris, exploateringsingenjör, nu största och viktigaste projekt. Vårt nya Gällivare kommun Kiruna ska byggas för en mångfald av • Stefan Hämämänniskor. De som redan bor läinen, ansvarig för ”Det är nu det händer! Stadshär ska känna sig stadsomvandling, omvandlingen är vårt just nu hemma, de utflytLKAB. tade ska känna största och viktigaste projekt. På www.kiruna.se Stadsomvandlingen i Kiruna har sig motiverade att återvända och nya beskriver kommunväckt uppmärksamhet i hela medborgare ska chefen i Kiruna, Sverige och i övriga världen”. känna sig välPeter Niemi, på detta vis det mycket komna. uppmärksammade och omtalade stadsomvandlingsprojektet: Bättre plats Det nya Kiruna ska helt enkelt bli en ännu bättre plats att bo på! Stadsomvandlingen ”Det är nu det händer! Stadsomvandlingen har nu gått in i en mer operativ fas. Stadsär vårt just nu största och viktigaste projekt. Stadsomvandlingen i Kiruna har väckt byggnadstävlingen är avgjord och en ut-


SVENSK BYGGTIDNING

HÅLLBARA PROJEKT

STADSOMVANDLING

vecklingsplan för den framtida stadskärnan ska vara klar till hösten 2013. I september i år tillkännages vinnaren i arkitekttävlingen för nytt stadshus i Kiruna.”. Nybyggnationer Det är närmare 20 år sedan det byggdes nya flerbostadshus i Kiruna. Nyligen startade LKAB Fastigheter byggandet av 46 nya lägenheter på Jägarskolan, det gamla regementsområdet I22 i Kiruna, som ska förvandlas till ett modernt bostadsområde. I början av augusti i år påbörjades arbetet med att förbereda husgrunderna innan de första huskropparna reses mot skyn. Nybyggnationerna kommer att resultera i 14 hus med totalt 46 hyresrättslägenheter i en mix av 3:or och 4:or. Hyresrätterna kommer att finnas tillgängliga via LKAB Fastigheter AB som äger och förvaltar de nya lägenhetshusen. Inflyttning är planerad till våren 2014. Nya Gällivare Gällivare är beläget tio mil norr om polcirkeln. I kommunen bor cirka 18500 människor fördelat på tre tätorter och 36 byar, allt på en yta om cirka 16000 kvadrat-kilometer.

Projekten med att flytta och omvandla städer i Norrbotten väcker mycket uppmärksamhet och intresse. Illustration / Foto: White

Under våren 2010 påbörjades ett omfattande bostadsbyggande i Gällivare. I Malmberget, en tätort i Gällivare kommun, har redan stora delar av bebyggelsen flyttats efter en omfattande medborgardialog. I takt med att Malmbergets samhälle i allt större omfattning påverkas av gruvnäringens expansion, så ökar betydel-

Det nya Kiruna fotograferat från Luossavara ska helt enkelt bli en ännu bättre plats att bo på! Foto: Johan Arvelius / Wikipedia

sen av en positiv och framtidsorienterad samsyn. Var nya bostadsområden och servicemiljöer ska etableras, dess utformning och funktion har formulerats i en gemensam målbild. Detta är viktiga delar som utgör kärnan i Gällivare kommuns vision. Den 10 april 2012 tecknade Gällivare kommun och LKAB ett samarbetsavtal som reglerar den ekonomiska grunden för samhällsomvandlingen i kommunen under de kommande 20 åren. Projekt Nya Gällivare är ett EU-finansierat projekt och har pågått under 2009 fram till december 2012.   Det främsta syftet med projektet var att tillsammans med medborgare och näringsliv ta fram en vision för samhällsomvandlingen. Ett underlag som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen och utvecklingen av kommunen. Projektet har resulterat i en rad viktiga planeringsunderlag som fortsättningsvis kommer att användas i den ordinarie kommunala organisationen. Workshops 2010 genomfördes en rad workshops med medborgare och näringsliv som resulterade i nästan 3000 personmöten. Under dessa växte det fram vad som är bra och unikt med Gällivare, och vad som måste förstärkas för att öka samhällets attraktion, däribland att utveckla centrum, större utbud

av affärer, bra boende, goda utbildningsmöjligheter, jobb och kommunikationer. Visionen för samhällsomvandlingen ”En arktisk småstad i världsklass” är ett resultat av medborgardialogen som genomfördes under 2010 som bygger på de värden som finns och som bör förstärkas i kommunen. Visionen har konkretiserats i utvecklingsplaner för tre utpekade attraktiva områden, utvecklingsplanerna ska fungera som riktlinjer för framtida planeringsarbete. Konferens Projekten med att flytta och omvandla städer i Norrbotten väcker mycket uppmärksamhet och intresse. Ett exempel är att Hyresgästföreningen förlade sin ledningskonferens till Malmfälten den 20-22 augusti i år. I samband med konferensen träffade Hyresgästföreningen företrädare från kommunerna, de kommunala bostadsbolagen och representanter från LKAB. ”Hyresgästföreningen vill vara en aktiv part i stadsomvandlingen. För oss är detta en mycket viktig fråga eftersom det är många hyresgäster som berörs. Vår målsättning är att genom aktivt samarbete med alla inblandade parter bidra till goda lösningar som ger ett bra boende till en rimlig hyra”, säger Jan Johnsson, förbundschef, Hyresgästföreningen.

www.svenskbyggtidning.se

21


ENERGI

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Mikroproducenter kan i framtiden ge ett väsentligt bidrag till energiproduktionen. Foto: Kjell-Arne Larsson

22

Mikroproduktion, smarta el-nät och nettodebitering diskuteras AV KJELL-ARNE LARSSON Nettodebitering innebär att mikroproducenter av el kvittar sin levererade el mot den de köper, en modell som diskuterats i många år. I en nyligen presenterad utredning, som beställdes av regeringen, påvisas nackdelar med nettodebitering och att den strider mot EU:s momsdirektiv. Alla har skyldighet att betala moms och energiskatt, även mikroproducenter.   För fem år sedan kom nätanslutningsutredningen som föreslog nettodebitering. Något lagförslag lades aldrig. År 2010 kom Energimarknadsinspektionen med en utredning som slog fast att nettodebitering inte var förenlig med skatte- och momsregler. I juni i år kom ytterligare en utredning, gjord av skatteexperten Rolf Bohlin (SOU 2013:46). Uppdraget var att ta fram lagförslag om ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Nettodebitering är ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag överför till nätet kvittas mot den mängd el de tar emot. I utredningen sägs att regeringens önskemål är att underlätta för enskilda som vill uppföra mikroproduktionsanläggningar i

syfte att främst använda produktionen för egen förbrukning, genom att öka förutsättningarna för dessa att sälja sin överskottsel alternativt sluta avtal om nettodebitering. Utredningen kommer emellertid fram till att detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv. I stället föreslås att mikroproducenter får en skattereduktion som ungefär motsvarar det belopp man skulle tjänat i ett nettodebiteringssystem. Beloppet skulle vara en ekonomisk kompensation för den el som dessa producenter matar in på elsystemet utan ersättning. Beloppet skulle också fungera som uppmuntran för mikroproducenter och som ett incitament för energibolag att ge mikroproducenter ersättning för deras gröna el. Enligt förslaget ska skattereduktion ges till mikroproducenter med högst 63 ampere säkring. Reduktionen skulle bli ca 60 öre/ kWh med 2013 års skattesatser. Högst 10000 kWh ska ge skattereduktion, dvs. högst 6000 kr/år. Utredningen föreslår också att skattskyldigheten för elskatt, i de lägen där elhandelsföretagen idag är skattskyldiga, läggs på elnätsföretagen. Man föreslår också att dagens skattefrihet för el från mindre vindkraftverk som är icke yrkesmässigt drivna slopas.   Produktionspotentialen för nya mikroproducenter, av främst sol-el, bedöms

till 0.0105 TWh, dvs. mycket låg energimängd. Miljövinsterna bedöms ekvivalenta med priset på utsläppsrätter till 700 000 kronor. Skattereduktionen på sol-el ger minskade skatteintäkter på 5.2 mkr år 2015. Avskaffandet av skattefrihet för småproducenter av vindkraft ger ett finansnetto för staten på 110 mkr. Förslagen föreslås gälla från 1 januari 2014. Egna modeller Danmark har tillämpat en form av nettodebitering sedan 90-talet. I Sverige har i brist på regelverk flera energibolag infört egna modeller för hantering av el-överskott från mikroproducenter. Ett av dem är Telge Energi som har avtal med ett hundratal fastighetsägare. Telge betalar 1.50 per kWh. Ungefär 350 MWh el-överskott kommer att köpas i år. Sol-elen distribueras sedan i den mix som gäller när avtal med nya kunder tecknas. Telge Energi har därmed hittat en fungerande affärsmodell. – Sol-el har en stor potential och mikroproducenter bland framförallt villaägare kommer troligen att få en betydande roll i framtiden, säger Anna Albinsson, kundchef på Telge Energi. I en enkätundersökning som SIFO gjorde svarade 83 procent av villaägarna att de var intresserade att installera sol-el.


SVENSK BYGGTIDNING

HÅLLBARA PROJEKT

ENERGI

Men det måste bli enklare än idag. Man ska exempelvis kunna köpa ett nyckelfärdigt hus inklusive solcellsanläggning. – Sedan behöver vi tydliga nationella regler kring debiteringen. Jag tar inte ställning till förslagen i utredningen om nettodebitering. De har både för- och nackdelar. Men det är viktigt att få tydliga och varaktiga regler både kring detta och olika typer av stöd. Och att mikroproduktion av el gynnas. Med tanke på klimatfrågan har vi inte all tid i världen, avslutar Anna Albinsson. Siemens positiv Siemens utvecklar elektrisk utrustning, bland annat system för att balansera elnäten. Dessa måste klara att ta emot från producenter och distribuera till konsumenter utan att obalans uppstår. Förluster ska minimeras. El ska ha rätt spänning, rätt strömstyrka, rätt frekvens och rätt fasförskjutning, med bestämda toleranser. Forskning görs bland annat i virtuella nät. De nya smarta elnäten måste klara mikroproducenter. Siemens deltar i utveckling av smarta nät i Sverige, Tyskland och USA. – Vi tror att mikroproduktion får en stor roll i världen. Se bara på Danmark, Tyskland och USA, säger Tina Karlberg, city account manager, Siemens. – Siemens har övergivit kärnkraften. Vi tror på effektivisering och på förnybart. Sol- och vindkraft, även från mikroproducenter, kommer att få betydelse för produktionskapaciteten och för balansen i näten. Lagar och styrmedel behövs för att stimulera. Om just nettodebitering eller andra modeller ska tillämpas tar vi inte ställning till. Styrsystem har betydelse bland annat för att minska förlusterna på elnätet.

– Vi tror att mikroproduktion får en stor roll i världen, säger Tina Karlberg, city account manager, Siemens.

Men de hinder som finns idag måste bort. Bostadsrättsföreningar och privata måste veta vad som gäller innan de investerar.

Mikroproduktion tillsammans med smarta nät kommer att spela allt större roll.

I slutänden betalar elkonsumenterna för omställningen. Man bör inte införa stimulanser som gynnar mikroproducenterna alltför mycket framför de som inte producerar själv. Men det ska förstås vara attraktivt att sälja el. I Danmark har nettodebitering tillämpats sedan 1990-talet. I Sverige har flera energibolag, i brist på regelverk, tagit egna initiativ. Det handlar om nettodebitering, alternativt att energibolaget köper el från mikroproducenten till ”överpris” eller ”underpris” – några ören under spotpriset.   – Tekniken i form av mätare och mjukvara för att styra näten finns redan idag. Men affärsmodellerna behöver utvecklas så att ingen part blir lidande. Sol-el, liksom vindkraft, är bra för Sverige och de bör ge väsentliga bidrag till den framtida energimixen. Nu hänger det på den politiska viljan i Sverige, avslutar Tina Karlberg på Siemens.

Det betyder att världens enklaste lösning bromsas igen. Alltså att alla som gör sol-el på sommaren bjuder samhället på den sommar-elen de inte själv konsumerar. Kilowattimmarna lagras i form av vattenkraft och solels-producenten får sedan hämta hem elen på hösten utan extra kostnader. Nettodebitering skulle vara en stor fördel för samhället. Sverige får snabbt ny ren förnybar energi och minskar import av fossil kraft och kan dessutom ställa av kärnkraften enklare. – Man har haft tre utredningar och ändå inte kunnat få fram ett beslut, säger Johan Ehrenberg. Man har därmed bromsat utvecklingen. Frågan hanteras helt enkelt väldigt slarvigt och bollas mellan departementen. Man hoppas hela tiden att marknaden ska lösa det. Men marknaden vill nog helst tjäna pengar på att sälja el, inte hjälpa folk göra egen el...   – Orsaken till utredningens motstånd är att man egentligen inte tror på sol-el alls, menar Johan Ehrenberg.   De invändningar som anförs i den senaste utredningen är att nettodebitering skulle snedvrida konkurrensen för elhandelsbolagen. Vidare att kvittning är emot EU:s momsdirektiv.   – Men det finns förresten nu en EUdom om att momsen inte är i vägen för nettodebitering. Läser inte regeringen EU domarna? frågar sig Johan Ehrenberg.

Enkel lösning bromsas Johan Ehrenberg, ordförande i Egen El AB och vd för Elproduktion i Stockholm AB, gillar inte den nya utredningen. Den har kommit fram till att det inte går att kvitta.

www.svenskbyggtidning.se

23


MILJONHEMMET

24

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Kunskapsbanken är unik och är en bra hjälp för att nå en hållbar renovering, ett hållbarhetsperspektiv som inkluderar både miljö, människa och ekonomi.

Miljonhemmet Sveriges största kunskapsbank AV KIM HALL Miljonhemmet är en gigantisk kunskapsbank där Skanska har samlat erfarenheter, arbetsmetoder, checklistor, analyser, kalkyler, utredningar och forskningsresultat som sedan kan används när fastighetsägare ska renovera och minska energianvändningen i sina fastigheter.   Kunskapsbanken kan användas till alla bostadsfastigheter som ska renoveras även om tyngdpunkten ligger på de fastigheter som byggdes under Miljonprogramsåren 1961-1975. Skanska har sedan 2007 samlat dokument, internt och externt, som kan underlätta arbetet och säkerställa kvalitén vid renovering av fastigheter. Namnet Miljonhemmet är varumärkesskyddat och är en kombination av begreppen Miljonprogrammet då bostadsbristen och trångboddheten skulle byggas bort samt boendekvaliteten höjas och Folkhemmet som blev ett begrepp under efterkrigstiden. En femtedel av Sveriges befolkning bor i en lägenhet från Miljonprogrammet.

– Kunskapsbanken är en stor erfarenhetsbank där vi bland annat har samlat smarta och effektiva arbetsmetoder, lösningar, rapporter och analyser. Vi har exempelvis verktyg där man kan läsa om hur vi skall renovera på rätt sätt för att förhindra skador eller byggfel som kan leda till fukt eller mögel, förklarar Susanne Sjöblom, konceptledare för Miljonhemmet.

Det passar både för helhetsgrepp som enstaka tekniskt inriktade åtgärder, säger Susanne Sjöblom. Tillsammans med Anna Dolk, marknadsansvarig, Lena Schälin, teknikansvarig, och Charlotta Hedberg, miljö- och hållbarhetsansvarig arbetar Susanne Sjöblom i dagsläget med utveckling av kunskapsbanken och de drygt 40 pågående projekt runt om i Sverige. Sedan lanseringen 2009 har drygt 55 projekt avslutats.

Hållbar renovering Kunskapsbanken är unik och är en bra hjälp för att nå en hållbar renovering, ett hållbarhetsperspektiv som inkluderar både Med hjälp av kunskapsmiljö, människa och ekonomi. I kunskapsbanken får man en banken finns verktyg bättre helhetssyn för både hårda och och ett mer långsiktigt mjuka frågeställtankesätt ningar. – Med hjälp av kunskapsbanken får man en bättre helhetssyn och ett mer långsiktigt tankesätt. Miljonhemmet är ett helhetskoncept som fritt kan anpassas efter olika typer av projekt- och entreprenadformer. Även om alla renoveringar påminner om varandra så är varje projekt unikt.

Identifiera orsak Skanska jobbar både med anbuds- och partneringförfrågan. Är det ett rent anbudsförfarande har kunden redan bestämt vad som skall åtgärdas. Det kan t ex vara att fastighetsägaren vill åtgärda betongskador. Innan renoveringen startar är det klokt att först identifiera orsaken till skadan. Därefter tar Skanska fram metoder och arbetssätt. Genom tidig granskning av handlingar kan vi hjälpa våra distrikt att identifiera risker/


SVENSK BYGGTIDNING

Susanne Sjöblom, konceptledare för Miljonhemmet.

HÅLLBARA PROJEKT

MILJONHEMMET

Kunskapsbanken kan användas till alla bostadsfastigheter som ska renoveras även om tyngdpunkten ligger på de fastigheter som byggdes under Miljonprogramsåren 1961-1975.

osäkerheter i fastigheten, ta fram de dokument och verktyg i kunskapsbanken som kan användas till respektive fastighet samt likvärdiga referensprojekt. All dokumentation kan skickas med när distrikten lämnar ett anbud. De rätta verktygen finns då med redan från början, förklarar Susanne Sjöblom. Gemensam bild – I partneringupplägg är vi med redan i inventeringsfasen när fastighetens renoveringsbehov skall identifieras. Arbetet utförs oftast tillsammans med fastighetsägare och underentreprenörer. Vi får en gemensam bild över vilka behov och åtgärder som bör göras på fastigheten och kan tidigt planera för att samordna våra insatser, säger Susanne Sjöblom. Det finns en samsyn i partnering även om det i slutänden är fastighetsägaren som bestämmer vad som skall göras.

Det är en tvåvägskommunikation mellan projekten och oss, tillägger Susanne Sjöblom. Genom att dokumentera det mesta som görs för eftervärlden underlättar det för framtida renoveringsarbeten. I kunskapsbanken finns det 100 000-tals timmar av erfarenhet, dels från projekten som gjorts

Exempel på dokument som kunskapsbanken har metoder för är; energieffektivisering, miljösanering, klimatskalsrenovering, betongåtgärder, gårdsutveckling, installationslösningar, kommunikation och boendedialog. Kunskapsbanken uppdateras nästan dagligen och målet är en nöjd kund som återvänder till Skanska. Genom att dokumentera det mesta som görs för eftervärlden underlättar det för framtida renoveringsarbeten.

En femtedel av Sveriges befolkning bor i en lägenhet från Miljonprogrammet.

inom Miljonhemmet, dels från när Skanska var med och byggde Miljonprogrammet.

Vi har en bred kompetens och lång erfaren– Ambitionen het som vi kan erbjuda från vår sida är att Vi försöker hålla ihop renovevåra kunder. Dessutom förbättra oss hela har vi ett flertal speringen i hela Sverige genom tiden och att kun- att stämma av erfarenheter, cialister att tillgå, säger Susanne Sjöblom. den ska komma delge ny dokumentation och tillbaka. besvara frågor Kunskapsbanken Boendedialog är som ett stort Genom ett strukturesmörgåsbord som projekten kan välja rat arbetssätt och att komma in redan i ifrån efter vilka behov som finns, allt för inventeringsstadiet innan kunden fattar ett att säkerställa kvaliteten och korta tiden beslut kan startsträckan av renoveringsproför renoveringen. Vi fyra är ett stöd för cessen kortas avsevärt. Dessutom har Mildistrikten och i projekten. Vi försöker hålla jonhemmet stor erfarenhet och kompetens ihop renoveringen i hela Sverige genom att kring de mjuka verktygen i kunskapsbanstämma av erfarenheter, delge ny dokuken som exempelvis boendedialogen, vilket är en viktig del i alla renoveringsprocesser. mentation och besvara frågor. www.svenskbyggtidning.se

25


MILJONHEMMET

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Gyllene läge för staten att stödja renovering av miljonprogrammen AV KIM HALL Läget har aldrig varit bättre. Marknadsräntorna har inte varit så låg sedan slutet av 1800-talet. Med tanke på bostadsbristen och miljön skulle staten göra en stor samhällstjänst om de gick in med lån för renoveringar av miljonprogrammen. Väntar vi ytterligare tio år kan renoveringarna bli samhällsekonomiskt ännu mer kostsamt.

26

  Makroanalytikern och journalisten Pekka Kääntä anser att renoveringarna av miljonprogrammen går för långsamt och att samhället i stort hade tjänat på att staten gick in med lån till låg ränta innan det blir för sent. Risken är annars att miljonprogrammen blir så pass slitna att de måste rivas. – Tittar vi ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kunde läget inte bli bättre. Exporten som har stått för en stor del av tillväxten är osäker med tanke på kristillståndet i omvärlden. EU, Storbritannien och USA som är våra viktigaste exportländer står inför stora saneringsarbeten. Det är dags att investera i en ny typ av åtgärder som kan upprätthålla tillväxten i samhället, säger Pekka Kääntä. Dämpar konsumtionsutrymmet Majoriteten av de svenska hushållen är skuldsatta vilket dämpar konsumtionsutrymmet. Skulderna i hushållssektorn motsvarar 170 procent av den disponibla inkomsten, samtidigt är räntorna redan i utgångsläget superlåga med reporänta på ca två procent. – Mycket har drivits av de ökade lånen hos hushållen. Både Riksbanken och finansministern är oroliga. Då är det läge att hitta ny drivkraft och då är investeringar i miljonbeståndet ett utmärkt alternativ. Speciellt med tanke på att man har dragit ut på tiden och renoveringsbehoven har blivit större, säger Pekka Kääntä.

Makroanalytikern och journalisten Pekka Kääntä anser att staten borde fungera som en finansiell motor. Dels för att de kan få fram lån till förmånlig ränta, dels upprätthålls sysselsättningen vilket påverkar tillväxten positivt. Men det krävs ett annat tänk både hos politiker och inom byggsektorn.

Men renoveringarna måste komma nu, annars blir det för sent. Samhällsekonomiskt skulle renoveringarna av miljonprogrammen kunna vara motorn i tillväxten under de kommande tio åren. – Staten borde kunna utnyttja det låga ränteläget eftersom många fastighetsägare har finansiella brister för att själva kunna åtgärda renoveringsprojekten. Många har endast gjort det nödvändigaste underhållet och undvikit de riskfulla investeringarna. Om den privata sektorn skall stå för finanserna kommer de inte att klara av att ta lån med hög ränta. Därför borde staten gå in och ge lån till låg ränta, säger Pekka Kääntä. Finansiell motor Staten skulle då fungera som en finansiell motor. Dels för att de kan skaka fram pengar, dels för att sysselsättningen upprätthålls vilket påverkar tillväxten positivt. En ”Win-Win-situation”. Men då krävs det ett annat tänk både hos politikerna och inom byggsektorn.

– Staten ska inte stå för renoveringarna, men de kan låna ut pengar till förmånlig ränta. Dels eftersom det kostar enorma summor att renovera miljonprogrammen, dels för att staten är de enda som kan låna pengar på kort tid till dessa räntor. Annars kan det ta ytterligare 30-40 år att renovera miljonprogrammen och då är räntan troligen på en helt annan nivå än idag, säger Pekka Kääntä. Miljömässigt och av tillväxtskäl samt med tanke på den rådande bostadsbristen vinner samhället i längden på att bygga om dessa bostäder så att de lever upp till dagens krav. Enligt den nya aktiebolagslagen som trädde i kraft den första januari 2011 var ett av grundkraven att kommunala bostadsbolag skall agera affärsmässigt. Men då hade man ingen tanke på att renovera miljonprogrammen eftersom de inte kan göra några affärsmässiga kalkyler. Finansiering – Här har staten en chans att träda in och


SVENSK BYGGTIDNING

det kostar staten ingenting. De får ränta på pengarna de lånar ut. Hjälper samhället till med finansieringen blir dessutom hyreshöjningen inte så hög och många som bor i dessa utsatta områden kan bo kvar, menar Pekka Kääntä. Men det kräver radikal omsvängning av statens roll. Under de senaste 20 åren har staten, oberoende av politisk färg, handlat mycket om att spara och gneta för att betala av statsskulden. Men sanningen är att staten inte haft någon nettoskuld sedan 2004. – Bruttoskulden är dessutom en av världens lägsta Att vara skuldfri är inget självändamål. Staten investerar för lite och investerar minst i förhållande till BNP. Huvudorsaken är att vi inte har investerat i bostäder sedan 1990-talet. Vi har inte byggt tillräckligt, säger Pekka Kääntä och anser att Sverige inte skall slå sig för bröstet för att vi är de är minst skuldsatta. – I och med att vi har underinvesterat i bostäder får vi långsiktigt negativa effekter.

HÅLLBARA PROJEKT

Vi bygger för lite samtidigt som vi måste underhålla de byggnader som är byggda. Detta kallar jag det gyllene läget, förklarar Pekka Kääntä. Akuta renoveringsbehov Problemet är att staten är ovilliga att ta på sig denna risk, trots att det om 20 år kommer att råda akuta renoveringsbehov av gamla miljonprogramsområden. Risken är att de är så nedkörda att dessa måste rivas för att byggas upp på nytt med dagens byggnormer, vilket kommer att kosta samhället betydligt mycket mer. – Detta är ett samhällsprojekt. Det är så man ska se det. Sedan finns det invändningar varför staten skall gå in och subventionera miljonprogrammen på nytt. Men då får man lösa det. Man kan inte låta renovering av miljonprogrammen dra ut ännu mer på tiden, understryker Pekka Kääntä. För 20 år sedan bevakade Pekka Kääntä byggsektorn på Konjunkturinstitutet. Redan då trodde man att renoveringarna

MILJONHEMMET

av miljonprogrammen skulle komma igång då, men väldigt lite har hänt. Aktiv roll – Det krävs radikala omsvängningar på synen när det gäller bostadspolitiken. Staten måste ta en mera aktiv roll utan att det behöver kosta miljarder. Detta får man inte missa. Många jag har diskuterat med anser att idén är jätte bra, men är tveksamma till att det går att genomföra just på grund av att det finns politiker som anser att man skall spara så mycket som möjligt och minimera statens ansvar, förklarar Pekka Kääntä. Både fastighetssektorn och byggsektorn är lite kontroversiella. Fastighetssektorns spektakulära investeringar har smittat av sig på hela bostadssektorn och byggsektorn. Samtidigt skall man komma ihåg att bostadssektorn är det nödvändigaste som finns. Alla villa ha mat i magen och tak över huvudet. Samhällsekonomiskt skulle renoveringarna av miljonprogrammen kunna vara motorn i tillväxten under de kommande tio åren.

www.svenskbyggtidning.se

27


STADSUTVECKLING

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Bo inne - lev ute på Storsjö Strand Området kring Storsjö Strand är Östersunds pärla med utsikt över Oviksfjällen. Den nya stadsdelen ska bli ett unikt bostadsområde. Illustration: Arken Arkitekter

AV BJÖRN ASPLIND

28

Under Ekobyggmässan är det extra fokus på stadsutveckling. Här ges möjlighet för särskilt intressanta projekt att visa upp sig, både de som är genomförda och de som befinner sig på planeringsstadiet. Olika aktörer, till exempel en kommun, arkitekt eller byggherre, som är involverade i stadsutvecklingsprojekt får chans att visa upp sina projekt. En av utställarna är Storsjö Strand i Östersund.   Området kring Storsjö Strand är Östersunds pärla. Med utsikt över Oviksfjällen och Frösön bor man bara ett stenkast från centrum. Den nya stadsdelen ska bli ett unikt bostadsområde men också en plats för östersundare och besökare att vistas på. Den 20 augusti i år undertecknades det första avtalet för byggande av bostäder vid Storsjö Strand.

område med fantastiska kvaliteter. Här finns utsikt över fjäll och sjö och dessutom ett centralt läge. Det finns också utmaningar som exempelvis att ta hand om vind och vågor. För att ge området förutsättningar har kommunen därför lagt extra resurser på planeringen av området. Ambitionen är att ta vara på projektets möjligheter och övervinna utmaningarna.

Genova Bostad Genova Bostad AB, med säte i Uppsala, tecknade avtal för det nordligaste kvarteret, det som ligger närmast centrala staden. Här planeras ett 50-tal lägenheter samt lokaler i bottenvåningen. – Vi tycker att det är roligt att vi nu är framme vid avtalsskrivandet och ser fram emot att utveckla detta fantastiska område tillsammans med kommunen och övriga byggherrar, säger Tore Berglund, VD Genova Bostad. Genova har även rätt att förvärva ytterligare en tomt, avsedd för ett punkthus på omkring sju våningar, som är tänkt att uppföras på ett område som i dag ligger utanför kajkanten, i Storsjön. Den tilltänkta byggnaden ska bilda ett ”utropstecken” i omgivningen och på så sätt markera hamnen och Storsjö Strand.

Storsjö Strand ska vara en plats för alla och vara en levande stadsdel. På sikt bedöms minst 800 bostäder att byggas på området med start 2014. Området ska även bli en plats för verksamheter och möte – en ny stadsdel i Östersund. Området ska bli en förebild för hållbart byggande och därför har extra fokus legat på planeringsprocessen.

Outnyttjat Storsjö Strand är idag ett outnyttjat

Ambitionsnivån är hög. Storsjö Strand ska bli ett skyltfönster mot omvärlden inom hållbara stadsdelar. Inför planeringen av Storsjö Strand har projektet erhållit statligt ekonomiskt stöd från Delegationen. Några av landets framstående konsulter inom hållbarhetsfrågor hjälper till i detta arbete. Ytterligare två byggherrar är intresserade av de andra två kvarteren som släpps i en första etapp. När dessa tecknat avtal påbörjas detaljplaneprocessen för de byggnader som dessa tre byggherrar vill uppföra.

Kommunikation och samverkan mellan alla i Östersunds kommun som berörs av utvecklingen i Storsjö Strand utgör grunden för projektet. I en app är alla är välkomna att framföra sina åsikter om den planerade stadsdelen. Appen är framtagen av WSP som sköter samverkan och engagemangsfrågor i projektet. Foto: WSP

När samtliga tre byggherrar har tecknat markanvisningsavtal kommer hela Storsjö Strand-projektet att redovisas för allmänheten. Redan nu går det att följa projektet och lämna synpunkter både på hemsidan storsjostrand.nu och via appen ”Storsjö Strand”. – Vi uppmanar alla östersundare att tycka till kring projektet nu! Gå in på hemsidan och följ utvecklingen och lämna synpunkter på hemsidan eller till oss i projektet, säger projektledaren Anne-Katrin Ångnell. Totalt kommer Storsjö Strand när det är färdigbyggt att innehålla omkring 25 kvarter. Den första etappen innehåller fyra kvarter och cirka 150 lägenheter.  Kommunens arbete med att påbörja utbyggnaden av Storsjö Strand har pågått för fullt sedan november 2011. Processen har bedrivits i samverkan med förtroendevalda, byggherrar, Mittuniversitetet, Jämtkraft, konsulter, arkitekter, allmänhet, kommunala tjänstemän med flera.


SVENSK BYGGTIDNING

HÅLLBARA PROJEKT

SMARTA KONTOR

Gröna kontor byggs på Sveavägen 44

Sveavägen 44 har uppnått BREEAM Exellent gällande projekteringsstadiet. Nu arbetar även produktionen för att uppnå den klassificeringen. En renderad vy av det färdiga bygget. Bild: Wingårdhs Arkitektkontor

AV ANDERS ERIKSSON Diligentia bygger om och till sin stora kontorsfastighet på Sveavägen 44, mitt i Stockholms city. Under hösten 2015 ska byggnaden vara färdig och hyresgästerna kan se fram emot att flytta in i ett flexibelt och effektivt kontorshus som bidrar till stadens ekologiska mångfald samtidigt som energianvändningen minimerats. Det nya kontorshuset kommer att bli ett av de grönste i landet.   – Under sommaren har vi arbetat för fullt med stomkomplettering för kontorsdelen. Målsättningen är att slutföra detta till första veckan av september och därefter ha ett torrt hus någon vecka senare, säger Patrik Wiik, projektledare vid byggentreprenören Skanska. Samtidigt fortsätter arbetena med schaktoch grundläggning i hörnet Adolf Fredriks kyrkogata/Luntmakargatan. Grundläggningsarbetena utgörs av pålning. Till hösten 2015 ska den moderniserade byggnaden vara klar för inflyttning. Miljötänkandet centralt Sveavägen 44 strävar efter att i alla delar sätta miljömedvetenheten i fokus. Det internationella klassningssystemet BREEAM har två skeden; Design Stage och Post Construction Stage. Förra hösten uppnådde projektet nivån excellent för design stage, vilket innebär att byggnaden har klarat nivån för excellent på projekteringsstadiet. Nu pågår arbetet med att genomföra detta också i produktionsprocessen. – Mycket av jobbet är gjort i projekteringen, säger Patrik Wiik. För oss gäller det nu att genomföra det som beslutats.

Ombyggnaden av Diligentias fastighet på Sveavägen 44 i Stockholm kommer att ge 15000 nya kvadratmetrar kontor, bostäder och butiksytor.

Det innebär att vi har uppsatta mål för koldioxidutsläpp, värmeåtgång, elförbrukning och färskvattenanvändning och vi följer upp och mäter detta månadsvis. Enligt Patrik Wiik genomsyrar miljömedvetenheten hela projektet också under produktionen.   – En stor del av vinsterna görs redan i och med att vi blivit medvetana om miljöaspekterna i projektet och om vad som ska göras, säger han. Det blir mycket som kommer av sig självt. Andra saker i BREEAM-klassificeringen är sedan länge inte någon fråga i Sverigelängre.

Exempelvis vad gäller hanteringen av spillvatten.   Med kraven på koldioxidutsläppen har mycket arbete lagts ner på att planera transporterna till byggarbetsplatsen. Gränsen gällande tillåten bullernivå på Sveavägen är dessutom den strängaste mellan klockan tio på kvällen och sju på morgonen, vilket gör att transporterna till största del sker under dagtid. – Det har gjort att vi jobbar mycket med samlastning och styrning av transporterna. Så här långt har transporterna fungerat mycket väl, säger Patrik Wiik. För att möjliggöra transporterna har en den av Sveavägen tagits i anspråk. Infart för byggtrafik och lastfickor finns i var sin ände av byggnaden och två tornkranar finns för att lyfta upp lasten till rätt våning i bygget.   – I ett senare skede kommer vi även att packa och märka leveranserna noga så att de kommer till rätt våningsplan och till rätt del av byggnaden, berättar Patrik Wiik. Gröna hyreskontrakt Sveavägen 44, som tidigare varit en tämligen sluten kontorsfastighet ska i sin nya skepnad bli en öppen, naturlig och grön mötesplats.   Energianvändningen på Sveavägen 44 kommer efter ombyggnationen att minska med över 70 procent, till 35 kWh/kvm, vilket innebär ett minskat koldioxidutsläpp på ca 1000 ton/år. Huset blir i och med det en plats som lockar hyresgäster som värdesätter miljötänkandet. www.svenskbyggtidning.se

29


SMARTA KONTOR

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

I projektet blir byggs innergården igen och av två nya våningar byggs mot Luntmakargatan.

30

Redan har en handfull hyresgäster bestämt sig för att flytta in och också hyresavtalen har miljön i åtanke.   Diligentias så kallade ”Gröna hyresavtal” skapar en plattform för samverkan mellan hyresvärd och hyresgäst för att tillsammans försöka minska lokalens miljöpåverkan. Exempel på områden som ingår är inomhusmiljö, energieffektivisering, materialval, avfallshantering och transporter. På taket av Sveavägen 44 anläggs unik park med ekologisk mångfald och milsvid utsikt. Takparken blir 2700 kvadratmeter stor. Tanken är att detta ska fungera som en plats för exempelvis informella möten. Parken ska bjuda på variation vad gäller utsikter, öppningar och rum.   Takparken anläggs med svenska naturliga arter, bland annat en rikblommande

torräng, en krattskog och en skuggig fruktlund. Färdigt hösten 2015 Omkring 400 personer, varav 340 hantverkare, arbetar nu på Sveavägen 44. Arbetat har efter en liten försening med detaljplanen och grundläggningen i början av projektet, gått enligt tidsplanen. Tillhösten 2015 ska moderniseringen av byggnaden vara helt klar. – Projektet har, efter utmaningen, inledningsvis gått mycket bra, säger Patrik Wiik. Vi har haft stor nytta av att ha arbetat med stora projekt inne i Stockholm City tidigare. Bland annat har Skanskas team kunnat hämta erfarenheter från projekten ”Grävlingen” och MOOD-gallerian,

som också genomförts i tät stadsmiljö. – Med de erfarenheterna i bagaget har vi kunnat planera bygget av Sveavägen 44 och än så länge flyter allt på mycket bra, avslutar Patrik Wiik. SNABBA FAKTA OM SVEAVÄGEN 44: • 30 000 kvm kontor • 7 000 kvm butiker • 4 200 kvm hotell • 4 500 kvm bostäder Bostadshuset kommer att bestå av 52 lägenheter. Dessa är inflyttningsklara hösten 2015. Nobis hotell öppnar i april 2014 och inrymmer då 92 rum samt en restaurang.

Att anlita en plattsättningsentreprenör handlar inte bara om att köpa ett gott hantverk. Det handlar lika mycket om att hitta någon som man kan få kvalificerad hjälp och rådgivning av, och detta innan man startar något större arbete. Prata med oss.

Välkommen till vår butik i Länna Industriområde

Stockholms Plattsättning AB Axel, Conny och Harald Nyckelvägen 7, 142 50 Skogås Tel. 08-99 09 00 www.stockholmsplatt.se


vi ses p å ekobyg g, 11–12/9 monter i D25

MiljöSäKra ditt taK GreeNCoat® fiNNs Nu i hela vårt kulörproGram Nyhet: Nu lanserar vi GreenCoat® Mica. En exklusiv färgbeläggning för profilerade plåttak med optimerade egenskaper och ny design. Se våra produkter på EKObygg 11–12 september. www.prelaq.com

GreenCoat är ett patenterat färgkoncept som baseras på naturliga oljor från växtriket. Upp till 40 % av de traditionella råoljebaserade lösningsmedlen har ersatts med rapsoljebaserade alternativ. det ger ett färgskikt som är delvis biobaserat. GreenCoat är den enda kromatfria färgbeläggningen på marknaden som är speciellt utvecklad för nordiska förhållanden.


SMARTA HUS

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Masthusen först i Norden med certifikat enligt BREEAM Communities AV KIM HALL

Masthusen i Västra Hamnen i Malmö blir Nordens första hållbarhetscertifierade stadsdel.

Kvarteret Masthusen i Malmö med sina 100 000 kvm blir den första stadsdelen i Norden att hållbarhetscertifieras enligt världsledande systemet BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) Communities.   Systemet bedömer hur väl ett nytt bostads- eller kommersiellt område lyckas skapa en god totalmiljö för sina brukare och huruvida man kreerat en god och hållbar relation till sin omvärld.

32

– Av BREEAM’s fem betygsnivåer för BREEAM Communities har vi valt den näst högsta, Excellent. Det innebär att vi har gått igenom 72 punkter inom åtta områden, där varje punkt är värd en viss poäng, förklarar Fredrik Remstam som tillsammans med Anna Barosen arbetar på Diligentia med hållbarhetscertifieringen av Masthusen. Stadtag Efter ett digert rivningsarbete togs det första spadtaget för det första kontorshuset i Diligentias Masthusen i början av sommaren 2012. Huset består av 6 000 kvm kontor och 1 800 kvm service. Den första december i år flyttar de första hyresgästerna in på Masttorget 6. Precis intill det nya huset ligger idag ICA Maxi och ett kontorshus med glasfasader. Stadsdelen ligger centralt i expansiva Västra Hamnen i Malmö, där totalt 100 000 kvm

ska bli till nya kontor, bostäder och butiker. Kanozi Arkitekter som ritat Masthusen, ville med torget i mitten av kvarteret knyta ihop de olika områdena i Västra hamnen. Torget blir navet med diagonala rörelser kors och tvärs i form av gång- och cykelbanor samt små pocketparker med plats för lek och avkoppling. Trygghet – Parkerna skapar integration och trygghet under dygnets alla timmar. Istället för spetsiga hörn blir de indragna trubbiga hörnen naturligt skydd. Det var en av de vinnande parametrarna i vårt förslag, som var lite mer lekfullt än de tre andra arkitekterna som deltog i tävlingen, säger Johan Norén, arkitekt SAR/MSA och VD på Kanozi Arkitekter.

Vi är stolt totalentreprenör inom el för byggandet av kvarteret Masthusen 11.

www.goodtech.se

Arbetet med hållbarhetsfrågor innebär ständig dokumentation och att byggherrar, leverantörer och entreprenörer tänker efter innan och lyfter frågorna i ett tidigt skede. Tillsammans med Malmö stad har Diligentia tagit fram ett hållbarhetspro-

gram som för olika aktörer konkretiserar de hållbarhetskrav och ambitionsnivåer som gäller för att certifiera enligt BREEAM Communities – Vi fokuserar på fem områden som kräver nära samverkan för att bli riktigt bra; attraktiva lokaler och bostäder, gestaltning och trafik, dagvatten och energi. I Detailed Planning Stage gör vi en uppföljning av hur vi säkerställer att hållbarhetsprogrammet följs i alla lägen, säger Anna Barosen. Bostäder Kvarteren utvecklas successivt och inom kort påbörjar Diligentia nästa byggprojekt. Diligentia har sålt byggrätter till Riksbyggen, Ikano och Hökerum. Dessa aktörer kommer att bygga bostäder i Masthusen, som även de ska klassas enligt BREEAM. Samarbetet aktörerna emellan är tätt och viktigt. – Vår målsättning är att skapa en blandad bebyggelse och vi kommer även att påbörja nybygge av ytterligare ett hus med 60 hyresrätter under 2013 med inflyttning början 2015. I samma kvarter som de nya hyresrätterna uppförs också ett äldreboende åt Attendo, med inflyttning september 2014, samt ett LSS-boende säger Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef på Diligentia.


KISTAMÄSSAN STOCKHOLM 11-12 SEPTEMBER 2013

Visa dig grön på den nya mötesplatsen för hållbart byggande! Vill du… ellt med Parall… ta ställning på en helt ny mässa för hållbart byggande? as n arranger a s s ä m g g y Ekob ing . .G.refinna på dina dagliga utmaningar? en Buildlösningarna n e d e w S n e äv ence av ett seminarieprogram fyllt av högintressanta case? nferinspireras Co… e c13.s och utöka ditt kontaktnät? .sgbmöta www…

… träffa företag som visar upp den senaste tekniken?

då är Ekobygg mötesplatsen för dig!

Konferensen: www.sgbc13.se Mässan: www.ekobyggmassan.com

Över 60 utställare är redan klara för mässan. Ramböll, Tyrens, Veidekke och Weber är några av företagen som bokat in sig. Gör dem sällskap – det finns fortfarande utställarplatser kvar! Guldsponsorer:

Silversponsorer:

Hämta din fribiljett på

www.ekobyggmassan.se och passa på att läsa mer om mässan!

Arrangörer:


ENERGI

HÅLLBARA PROJEKT

SVENSK BYGGTIDNING

Gröna hyresavtal tvingar hyresgäst och fastighetsägare till att minska energianvändningen AV KIM HALL 2012 tog branschorganisationen för fastighetsägare fram ett grönt avtal som bygger på grunderna som togs fram i samband med att Sweden Green Building Council bildades 2009. Hållbarhet har blivit en konkurrensfördel och med grönt hyresavtal säkrar hyresgästen sig upp mot fastighetsägaren när de hyr lokal som bidrar till miljöminskning.

34

  Miljöbyggnad, Leed och BREEAM är hårdvaran i byggandet och riktad mot produkterna medan Iso 14001 är hur innehållet i byggnaderna hanteras. När Vasakronan köper fastigheter som är certifierade skriver de grönt avtal med hyresgästen så att båda parter arbetar för att minska den negativa miljöpåverkan i alla led. – Det är viktigt att alla i processen arbetar med hållbarhetsfrågorna. Som fastighetsägare har vi alltid ambitionen att förbättra energiprestanda. Vi investerar 100-tals miljoner om året för att minska energianvändningen. Vi har i år målet att minska energiförbrukningen i våra fastigheter med sex procent så vi fortsätter att jobba oss ner, säger Lars Johnsson, vice vd och chef för fastighetsinvesteringar på Vasakronan. Genombrott   Det stora genombrottet för miljöbyggnad i branschen började 2008 då initiativet till att bilda Sweden Green Building Council (SGBC) togs. I juni 2009 bildades föreningen av 13 svenska företag och organisationer. Via föreningen vill man möta allmänhetens behov av tydlig och kvalitetssäkrad information kring byggnaders miljöprestanda samt bidra till ökad konkurrenskraft för svensk teknik och svenskt kunnande.   Föreningen verkar i enlighet med de regler och intentioner som anges av World Green Building Council för att bland annat tillhandahålla, utveckla och marknadsföra certifieringssystem som möjliggör benchmarking ur nationellt såväl som internationellt perspektiv.

Förra året tog branschorganisationen fram grönt avtal som bygger på samma grunder som Vasakronan tog fram tidigare. Certifierade byggnader och gröna avtal är konkurrensfördelar och kvitto på bra kvalitet rakt igenom. Lars Johnsson, vice vd och chef för fastighetsinvesteringar på Vasakronan, menar att det stora genombrottet för miljöbyggnad i branschen började 2008 då initiativet till att bilda Sweden Green Building Council (SGBC) togs.

SGBC tillhandahåller certifieringar, kurser och seminarier/kongresser för att sprida, implementera och utveckla kunskap för ett hållbart byggande. De är en tung opinionsbildare som bidrar till att lagstiftningen främjar grönt byggande. Syftet är att åstadkomma ett tillstånd där samtliga berörda parter premierar hållbara byggnader. Certifieringssystem – När vi bildade SGBC var en av de stora frågorna vilket certifieringssystem vi skulle välja. Det fanns de som förespråkade Leed och andra BREAAM. Vi insåg snabbt att branschen måste kunna hantera flera system. Det viktiga var att uppnå enighet i det vi kände var viktigt och att vi alla drev åt samma håll när vi skapade vi Sweden Green Building Council, förklarar Lars Johnsson som var med att bilda SGBC. Intresse och resurser för hållbarhet har aldrig saknats, utan det handlade om att få struktur så att fastighetsägare tvingade sig själv, entreprenörer och leverantörer

att sätta poäng och visa att de strävar efter hållbarhet.   – När vi bygger nytt ska energiförbrukningen vara 50 procent av de krav som myndigheterna ställer. I det befintliga beståndet har vi kommit så långt att vi börjat samverka med våra kunder genom grönt hyresavtal där vi tillsammans åtar oss att minska energianvändningen, säger Lars Johnsson. Gröna avtal Förra året tog branschorganisationen fram grönt avtal som bygger på samma grunder som Vasakronan tog fram tidigare. – Det räcker inte med att hitta bra lösningar i nya byggnaderna utan det befintliga beståndet måste också hanteras. Fokuserar t ex Skanska och NCC på att bygga nya bra kåkar måste vi fastighetsägare hitta sätt att hantera miljö - och hållbarhetsfrågorna i de befintliga, säger Lars Johnsson.   Certifierade byggnader och gröna avtal är konkurrensfördelar och kvitto på bra kvalitet rakt igenom. Hållbarhet handlar om miljö och resurshushållning. Ett exempel på det är att överlåta kontorsmöbler till de nya hyresgästerna istället för att slänga dem på tippen.


Avsändare JNT Publishing AB Box 145 30 113 46 Stockholm

malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek! En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer. Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren. För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över trehundra kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

Ingenjörskonst, helt enkelt

Hållbara Projekt  

En specialbilaga från Svensk Byggtidning om smart stadsutveckling.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you