Grönt Samhällsbyggande 2/2024 by Stordåhd Kommunikation AB

Samhällsbyggande

Fastighetsteknik för framtiden på

PROPTECH

2024

VILLA DAHLIA

– exklusivt boutiquehotell vid Tegnérlunden

ROSENDALS TRÄDGÅRD

bygger nytt och renoverar med återbruk och hållbarhet för alla årstider

GRÖNA UTERUM HÅLLBAR RENOVERING

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

bygga ett hållbart samhälle Låt oss hjälpas åt att

Betong har många egenskaper som är en förutsättning för hållbart byggande. Det är ett mycket beständigt material som varken möglar eller brinner. Det absorberar koldioxid och är 100 procent återvinningsbart. Betong är också ett närproducerat och energieffektivt material. Vi levererar betong med upp till 50 procent lägre klimatpåverkan. Tillsammans kan vi bygga ett hållbart samhälle.

på betong

INNEHÅLL

4 Innehåll

5 Ledare

6 Nyheter

16 Ett av tre nordiska företag är osäkra på om den cirkulära taxonomin berör dem

18 Fabege öppnar Stockholms första återbrukspark i Arenastaden

20 Ecophon lanserar tryggt återbruk

22 Villa Dahlia – exklusivt boutiquehotell vid Tegnérlunden

26 Solarwork – pålitlig partner vid investering i solenergi

27 Renoveringsdagarna 2024 – både energieffektivisering och social hållbarhet

30 Rätt inglasning minskar uppvärmningskostnad

36 Hållbar Tekniks keramiska golvlack saknar motsvarighet

39 Nya generationens brandskydd för luftspalter

40 Stort miljöfokus när etapp två av Östermalms Park byggs

42 Sinfra gör upphandlingar även för hamnverksamhet

44 Beast Supply utvecklas och Trafikverket hänger på

46 Rosendals Trädgård bygger nytt och renoverar med återbruk och hållbarhet för alla årstider

49 Hållbar stadsutveckling på campus – 450 nya bostäder nedanför Lilljansberget

51 Grön Stad är ledande på skötsel av innerstadens grönytor

52 Fortsatt certifiering lyfter trygghetsarbetet ännu högre

54 Växtväggar blir levande grönt konstverk

55 Trädgård som terapi

56 Nya villkor för hållbara leveranskedjor

58 Ekbergaskolan med ny fin utemiljö för 575 elever

59 Projektverktyget Planter underlättar växt- och trädgårdsplanering

60 Familjeägt företag satsar långsiktigt

62 Nytt kommunhus i Enköping med BREEAM-certifiering

64 Fastighetsteknik för framtiden på Proptech

68 Cement från Schwenk präglas av hållbarhet hela vägen

69 Debatt: Hjälp betongbranschen att bli ännu miljövänligare

70 Betongbranschen behöver lyfta digitalisering

71 Sweco-rapport: Europas gröna omställning för att skapa en resilient industrisektor

72 Swecem utökar verksamheten i Oxelösund

72 Swerocks Eco-betong höjer kvaliteten i Rimnersbadet

73 Stefan Ohlsson omvald till ordförande för Svensk Betong

74 Svenska Cemvision utvecklar cement med mycket låg miljöpåverkan

76 Sofiero välkomnar året runt

78 Infrastruktur börjar med en cykel utan pedaler

79 Roslagsvatten blir först med pyrolys för slambehandling

81 Pedagogen Park inspirerar med Svanen

82 Axis Communication bygger i egen regi

84 Hållbar högstadieskola byggs i Älmhult

85 Hemsö förnyar i Bredäng

86 Högstadieskola i Gottsunda inkluderar allaktivitetshus

88 Framtidens Universitetssjukhus – hållbar byggnation för bättre vård

90 Hamnpromenaden – Norrtälje stads gröna vardagsrum

92 Emausskolan – ett hållbart lärande för Västerås framtid

94 Hållbart skogsbruk säkrar tillgång på byggmaterial

97 Airport City Göteborg växer med Zeppelin

98 Kommande försäljning av byggrätter i Norra Hagstaden

REDAKTION

UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson

REDAKTION: Gösta Löfström

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2024

BETONGENS MÖJLIGHETER och utmaningar

FÖR BYGGBRANSCHEN är betongen både välsignelse och förbannelse, ungefär i likhet med vad olja och naturgas är för världen i stort, de har gett oss både väldiga möjligheter och samtidigt problem i form av klimatförändringen.

Absoluta merparten av betongens klimatpåverkan beror på koldioxidutsläpp vid tillverkning av cementen. Hela 8 procent av den globala klimatpåverkan hänförs till denna tillverkning. Påverkan kan minskas betydligt om cementklinkern delvis ersätts med restprodukter, mest aktuella hittills har varit masugnsslagg och flygaska. Då erhålls ”klimatförbättrad betong”. Uppemot hälften av klinkern kan ersättas. Nu utvecklar företaget Cemvision möjligheter att ersätta ännu mer av cementklinkern och provar också andra restprodukter. Klimatpåverkan kan närma sig noll.

neutral betong, med målen att sådan ska finnas på marknaden 2030 och att all betong ska vara klimatneutral 2045. Det räcker inte försöka att ersätta cementklinkern; beroende på behov och betongsort krävs cementklinker även i framtiden. Dessutom orsakas utsläpp i övriga steg av betongtillverkningen. De resterande utsläppen måste samlas upp/ kompenseras med CCS-teknik – Carbon Capture and Storage.

OMSLAGSBILD: Vy från Stockholm. Bild: Alexander Fransworth

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

Ordet ”klimatförbättrad” kan föra tankarna till negativa utsläpp som direkt hjälper till att balansera ner klimatpåverkan. Lyckligtvis tycks språkbruket nu glida över till det för dagens mer rättvisande ”betong med lägre klimatpåverkan”.

Svensk Betong driver Färdplan klimat-

Betong är ett utmärkt material. Det måste emellertid användas med klimatförnuft. Rätt betongsort på sätt plats håller nere klimatpåverkan. Konstruktionerna kan ofta slimmas. Förra året tillverkades i Sverige 5,5 miljoner kubikmeter betong, en siffra som kan pressas ner. Hybridlösningar med trä kan vara lämpliga. Valet av ”betong med lägre klimatpåverkan” är alltså bara ett av de nödvändiga greppen för att minska klimatpåverkan, med målet att betonganvändningen småningom ska bli neutral.

God läsning!

Jan Åström, Kjell−Arne Larsson

Grönt Samhällsbyggande

Fastigheten certifierades med BREEAM In-Use.

Ebab certifierade

HAYMARKET

FÖRRA ÅRET gjorde Ebab, på uppdrag av Axfast, en certifiering av det kvarter vid Hötorget som sedan 2015 inrymmer hotellet Haymarket, kontor, butiker samt gym.

Målet med förvandlingen av fastigheten var att låta den ursprungliga designen och arkitekturen från 1920-talet framhävas.

Kvarteret uppfördes i flera etapper och rymde då ett varuhus som namngavs med initialerna efter grundaren, Paul U. Bergström.

Det har kulturhistorisk klass ”grön”, vilket innebär en byggnad som anses vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Flera kända arkitekter var med och ritade byggnaden, bland annat Cyrillus Johansson, Hakon Ahlberg och Artur von Schmalensee. Axfast arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och har gjort åtgärder kontinuerligt i byggnaden.

THOMAS BETONG

lanserar klimatförbättrad skalvägg med minst 40 procent lägre klimatpåverkan

THOMAS BETONG lanserar nu klimatförbättrad skalvägg i nivå 4, vilket innebär en sänkning av klimatpåverkan med minst 40 procent. Bakom den nya produkten ligger ett fokuserat utvecklingsarbete där receptoptimering och alternativa bindemedel har varit vägen framåt. Thomas Betongs prefabsortiment har fått ett mycket välkommet tillskott av den nya skalväggen i nivå 4. Detta tack vare hårt arbete i produktutveckling framför allt av produktionsteamet i fabriken i Heby. Det är en helhet där allt räknas, så genom att jobba med receptoptimering och armering, energieffektivisering och minskat spill samt inte minst användning av alternativa bindemedel lyckas företaget nå en reducering av klimatpåverkan med minst 40 procent.

Källa: mynewsdesk

Efterfrågan på klimatförbättrade prefabprodukter ökar.

BEHOVET AV KLIMATANPASSNING ökar

i extremvädrens spår

– FRAMTIDENS STORA samhällsutmaning kretsar kring vatten. Höjda havsnivåer, torka och kraftiga skyfall ställer nya krav på hur våra städer är utformade. ”Klimatanpassning är inte längre ett val. Det är en nödvändighet”, säger Skanskas Fredrik Pihl som ägnat ett år åt att kartlägga behovet i Sverige. Han är operativ chef på Skanskas region Väg och anläggning Stockholm

Den senaste tiden har Sverige fått uppleva flera fall av extremväder. De kraftiga regn och översvämningar som drabbade exempelvis Gävle 2021 och Örebro 2023 blir påminnelser om att vi behöver anpassa vårt samhälle när förutsättningarna förändras.

– I Sverige handlar klimathotet till största delen om vatten. Kraftiga skyfall som kan orsaka både översvämning och erosion, men också torka som kan påverka grundvattnet och tillgången på dricksvatten, säger Fredrik Pihl.

Källa: Skanska

SKAPA KREOTOP

i anslutning till byggprojektet

FLERA AV miljöcertifieringssystemen beaktar byggplatsens och närmaste områdets biologiska mångfald. Exempelvis i BREEAM finns ett omfattande kapitel om markanvändning och ekologi. Poäng ges för åtgärder som förbättrar biologisk mångfald. Notera också att EU:s Taxonomi har ”Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem” som ett av sex miljömål.

Biodiversitet och naturskydd nämns också som en viktig del i EU:s Green Deal. Ekologiska inventeringar av biotoper (livsmiljöer) och arter görs av specialiserade konsulter, exempelvis Naturföretaget, som bland mycket annat svarar för standardiserade naturvärdesinventeringar (NVI). Ett specialområde är att arbeta med förbättring av naturmiljön i påverkade områden, såsom tippar, ruderatmarker och andra övergivna marker eller i människopåverkade områden som golfbanor.

Kreotoper är konstruerade naturmiljöer där den biologiska mångfalden gynnas. Kreotoper kan samtidigt vara bra för människor, genom att ge upplevelser och rekreation, samt ekosystemtjänster som pollination.

ALFA LAVALS KONTOR

OCH INNOVATIONSCENTER

i Flemingsberg har preliminärt certifierats

med BREEAM-SE nivå Excellent

CERTIFIERINGEN ÄR resultatet av ett framgångsrikt samarbete och stort engagemang, drivet av en välskött byggprocess med fokus på att konstruera robusta byggnader av långvarig karaktär.

Här tar geoenergi och solceller ledningen när det gäller energiförsörjning, med en imponerande minskning av energiförbrukningen med upp till 60 procent jämfört med Boverkets byggregler.

Projektet har haft höga ambitioner gällande alla brukar- och innemiljörelaterade indikatorer

i BREEAM, bland annat dagsljus och utblick, vilket man hoppas kommer att resultera i hög trivsel bland brukarna.

För att minska byggnadens CO2-avtryck har klimatförbättrad betong använts i grund och stomme och fasaden på innovationscentret består av bränt trä, en uråldrig japansk konserveringsmetod.

Projektet har även arbetat hårt för att minska avfallsmängder under produktionen och materialåtervinna det avfall som uppstår i så hög grad som möjligt.

TROTS TUFFA TIDER på byggoch fastighetsmarknaden är intresset för miljöcertifiering av byggnader stort. Det framgår både av en undersökning från Byggfakta samt statistik från SGBC.

– Kan man inte bygga nytt får man fokusera på att kvalitetssäkra befintliga byggnader i stället, säger Lotta Werner Flyborg, vd Sweden Green Building Council.

Källa: Byggfakta

Bedömning av

FASADBEKLÄDNAD

ETT SÄTT ATT visa att produkten uppfyller BREEAM-systemet är att använda miljöprofiler. I samtliga beräknas hur stor påverkan ett konstruktionselement med Rockpanel fasadskivor har. Detta jämförs sedan med liknande element. Det görs med hjälp av så kallade miljöindikatorer, vilka omfattar klimatförändring, vattenuttag, förtunning av ozonskiktet och eutrofiering.

Det finns sammanlagt 13 indikatorer. Bedömningen av varje enskild indikator sammanställs i ett Ecopoint-resultat (Ecopoint-resultatet motsvarar en genomsnittlig EU-medborgares miljöpåverkan under ett år), vilket sedan jämförs med liknande konstruktionselement.

I Rockpanels fall kan det vara andra slags fasadpaneler och skivor. Produkterna rangordnas sedan på en skala från bäst (A+) till sämst (E).

BREEAM IN USE

– Trafikverket/Capman

NÄR BESTÄLLAREN har tydliga miljömål, så gillar Insulanders Bygg att bidra med allt för att nå dessa tillsammans under projekten.

Nyligen certifierades projektet med Trafikverkets lokaler som Insulanders Bygg uppfört i samarbete med Capman AB, med BREEAM In-Use nivå Excellent.

Källa: Insulanders Bygg

Miljökonsulter för Alfa Lavals innovationscenter har varit IVL och Green Level. Bild: Walk the Room

Fastigheten Vargön 6 i Jönköping är certifierad enligt Miljöbyggnad iDrift och har uppnått nivån Guld.

VÄSTERHUSET

tar ett hållbarhetsgrepp

VÄSTERHUSET ÄR ETT familjeägt fastighetsbolag som tar allt fler steg mot att arbeta mer med hållbarhetsfrågor. Bolaget erbjuder flera typer av verksamhetslokaler i Skövde och Jönköping, från kontor till industri och lager. En av styrkorna ligger i förmågan att mer eller mindre involvera sina anställda genom det dagliga arbetet i fastigheterna.

Västerhuset har påbörjat en resa mot att miljöcertifiera sina fastigheter och jobba mer systematiskt med energieffektivisering, bland annat genom att ha mer kontroll på och mäta förbrukningar. Som en del i projektet såg man även över vilka klimatrelaterade risker som fastigheterna stod inför.

Källa: Fastighetsägarna

KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG

blir standard inom Peabs svenska verksamhet

PEABS DOTTERBOLAG Swerock tar nästa steg i koncernens klimatarbete. Den klimatförbättrade betongen ECO-Betong blir ny standard. Det betyder att ECO-Betong i varje enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent, jämfört med traditionell betong som endast innehåller cement som bindemedel.

Det är branschorganisationen Svensk Betong som – tillsammans med tillverkarna – tagit fram en riktlinje av klimatförbättrad betong där det framgår att betongens klimatavtryck reducerats med en viss procentsats jämfört med en traditionell betong.

ECO-Betong finns i fyra steg och kan sänka koldioxidutsläppen med upp till 50 procent jämfört med traditionell betong.

Swerocks standardbetong från och med 2024 är ECO-Betong steg 1.

Källa: Peab

Klimatförbättrad betong är ett viktigt steg för Peabkoncernen.

ECOGAINS

– metodutveckling av mätetal för biologisk mångfald

ANDERS ENETJÄRN, Ecogains grundare, har utsetts till en av Sveriges 101 mest inflytelserika personer inom hållbarhet. Och det är bland annat Ecogains samverkansprojekt CLIMB som uppmärksammas i motiveringen.

– Jag är så glad att CLIMB får det här erkännandet. Med verktyget flyttar biodiversiteten in i affärerna, säger Anders Enetjärn.

Det är Aktuell Hållbarhet som varje år rankar personer och presenterar en lista över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste. Anders Enetjärn, som har varit med på listan tidigare, hamnar i år på plats 40.

– CLIMB är verkligen ett genombrott, därför är jag så glad att verktyget uppmärksammas. För bara några år sedan betraktades naturen som omätbar. Följden var att naturen var en externalitet i alla investeringskalkyler. Med CLIMB flyttar biodiversiteten in i affärerna, säger Anders Enetjärn.

CLIMB lanserades 2023 och är ett verktyg för att beräkna, värdera och kompensera för biologisk mångfald. Det är skapat för att hjälpa företag att minska sin negativa påverkan på naturen. Ecogain har utvecklat modellen tillsammans med flera stora aktörer inom svenskt näringsliv, med stöd av Swedish Mining Innovation.

– Företag och andra får incitament att vara sparsamma med naturen. Det här kan bli en normförändring i näringslivet. Nu ska vi bara se till att CLIMB blir nya KPI för biodiversitetsprestanda, i många typer av branscher. Potentialen att bygga ut användningen av CLIMB är enorm! säger Anders Enetjärn.

– CLIMB är verkligen ett genombrott, säger Anders Enetjärn, grundare av Ecogain.

WALLENSTAM

minskade sina koldioxidutsläpp 2023

WALLENSTAMS KOLDIOXIDUTSLÄPP minskade förra året inom samtliga målsatta områden.

Klimatmålen är uppdelade i tre delar, så kallade scope, och innebär att bolaget till och med år 2030 ska sänka sina koldioxidutsläpp med 50 procent i scope 1 och 2 samt 55 procent i scope 3.

Förra året minskade utsläppen med 36 procent i scope 1, 24 procent i scope 2 och med 19 procent i scope 3 som avser utsläpp från byggverksamheten. Wallenstams klimatmål är antagna av det globala klimatsamarbetet Science Based Targets initiative (SBTi) och utfallet för 2023 är det första som Wallenstam redovisar enligt dess metodik.

– Då Science Based Targets sträcker sig till och med 2030 har bolaget valt att koppla hela affärsplanen till samma period. Utfallet för första året känns mycket positivt. Vi har med gemensamma krafter gjort stora framsteg inom alla områden, extra glädjande att vi lyckats minska utsläppen från byggverksamheten eftersom det är vår största utsläppskälla, säger Karin Mizgalski, hållbarhetschef på Wallenstam.

Källa: Cision

– Ett initiativ som bidragit positivt i arbetet är Wallenstams klimatfärdplan för minskning av utsläpp från nybyggnationer, berättar hållbarhetschef Karin Mizgalski.

Fantiserar du om en öppen databas med miljöinformation?

I BASTAonlines öppna databas kan du enkelt söka efter och hitta information om 180 000 miljöbedömda produkter.

Vi har stöttat utfasningen av ämnen med farliga egenskaper i över 15 år.

NY SPETSKOMPETENS TILL SGBC

tillsätter tre expertroller

SGBC HAR STÄRKT sin interna expertkompetens inom tre prioriterade områden; cirkularitet, klimatpåverkan och närlingsliv/ politik. Satsningen på de nya expertrollerna är ett led i SGBC:s utvecklingsresa för att ytterligare påverka och bidra till ett hållbart samhällsbyggande.

Jessica Aftén Moback är sedan januari 2024 näringspolitisk expert på SGBC. Jessica kommer närmast från Visita där hon arbetat med opinionsbildning inom besöksnäringen. Hon har även lång erfarenhet av politiskt arbete inom Region Stockholm.

Tidigare har hon också varit konsult inom kommunikation, PR och PA. I sin nya roll på SGBC ansvarar hon för SGBC:s opinions- och näringslivsarbete.

Katja Nevalainen är SGBC:s nya expert inom cirkularitet och resurseffektivitet. Hon har en magisterexamen inom miljövetenskap samt är certifierad Miljöbyggnadssamordnare. Katja har en bakgrund inom miljö- och hållbarhetsfrågor hos bland andra Bonava, Akademiska Hus och HSB Bostad.

I sin nya roll på SGBC arbetar hon både som certifieringsspecialist och expert inom SGBC:s nya fokusområde cirkularitet och resurseffektivitet. Katja påbörjade sin anställning i januari.

Anders Linde är sedan i mars SGBC:s expert inom klimatpåverkan.

Han är arkitekt och hållbarhetsexpert med lång erfarenhet av certifieringar som exempelvis Miljöbyggnad. Anders kommer närmast från Emrahus där han arbetat med att rita och utveckla LSS-boenden med hög miljöprofil. I sin nya roll som certifieringsspecialist och expert inom klimatpåverkan kommer han att jobba med systemet NollCO2 samt övergri-

pande i alla system för kriterier kopplat till energi och klimatpåverkan.

– Nu tar vi på SGBC nästa steg och stärker vår interna organisation. Våra tre nya experter Jessica Aftén Moback, Katja Nevalainen och Anders Linde är några av Sveriges främsta inom sina fält och bidrar med kunskap och genomförandekraft, säger Lotta Werner Flyborg, vd SGBC.

Källa: SGBC

BREEAM IN-USE EXCELLENT

80 år gammal byggnad

BONNIER FASTIGHETER har uppnått miljöcertifieringen BREEAM In-Use Excellent för projekt Vega i Cykelfabriken i Uppsala. Certifieringen är en bekräftelse på företagets engagemang för hållbarhet och innovation.

– Vi är otroligt stolta över att ha erhållit certifieringen BREEAM In-Use Excellent för vårt Vega-projekt. Det är ett oberoende kvitto på att vi gör rätt prioriteringar i vårt hållbarhetsarbete. Betyget Excellent är en mycket bra nivå för den här typen av byggnad, säger Johan Lasell, projektchef på Bonnier Fastigheter.

Källa: mynewsdesk

Med certifiering på nivå Excellent för Vega fortsätter Bonnier Fastigheter visa framgångar i arbetet för hållbar fastighetsutveckling.

Anders Linde, Katja Nevalainen och Jessica Aftén Moback.

Naturligt byggmaterial

SUNT, MILJÖANPASSAT & EKOLOGISKT

ISOCELL har ett komplet t system av byggprodukter för att ni ska kunna vårda er byggnad oavsett om den är ny eller gammal. Samtliga av våra produkter är noga utvalda för att passa de hårda krav som ställs på byggnadsvård.

ISOCELL Sverige AB 010-130 25 00 info@isocell.se www.isocell.se

CELLULOSA

Isolering i världsklass

Det viktigaste är att man sänker hela projektets klimatbelastning med över sju procent.

K-PÅLEN

- Skanska Sveriges första klimatreducerade betongpålar

BOVERKETS NYA KONTOR i Karlskrona byggs på en tomt med tuffa markförhållanden. Med de förutsättningarna måste projektet utmana både gamla arbetssätt och materialval för att nå sina högt ställda klimatmål.

En av utmaningarna låg i att byta ut de klimatbelastande stålrörspålarna mot klimatreducerade betongpålar.

K-pålar innebär att Skanska tillför slagg i betongen vilket minskar klimatpåverkan med 24 procent jämfört med vanliga betongpålar, enligt bolagets egna beräkningar.

I jämförelse med de först tilltänka stålrörspålarna blir besparingen hela 83 procent eller 137 ton koldioxid för projektet.

Källa: Skanska

Castellum är en av landets största fastighetsägare och har en vision att vara det mest hållbara fastighetsbolaget i Norden.

PE

AV CASTELLUM

för certifiering av 26 fastigheter enligt LEED O+M

PE TEKNIK & ARKITEKTUR har vunnit ett ramavtal med Castellum för hållbarhetscertifiering av 26 befintliga fastigheter enligt LEED for Operations and Maintenance

nivå Gold.

För åtta av fastigheterna handlar det om en omcertifiering.

Källa: PE Teknik & Arkitektur

UNDER HÖSTEN ges bland annat ”Så minskas klimatpåverkan i befintliga byggnader” en kurs om klimatpåverkan i drift och förvaltning av befintliga byggnader och hur den kan minskas med åtgärder vad gäller energianvändning, materialval, avfall, vattenanvändning och utemiljö.

Källa: Svensk Energiutbildning

logistikanläggning i Landskrona

STRATEGISKT LÄGE och höga hållbarhetskrav när MVB påbörjar byggnationen av en 9 600 kvadratmeter stor logistikanläggning i Landskrona på uppdrag av fastighetsbolaget Wihlborgs.

Ett gemensamt spadtag tillsammans med kommunen och hyresgästen Dachser markerade byggstarten för projektet.

Fastigheten, som ska stå klar under hösten 2024, byggs för att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad nivå Guld och kommer att förses med solcellsanläggning på taket.

Källa: Logistiknorden

Tiotusentals bedömda produkter i

IBINDER

TILLSAMMANS MED SundaHus erbjuder iBinder marknadens ledande system för medvetna materialval inom byggoch fastighetsbranschen. I systemet kan du söka bland tiotusentals bedömda produkter.

Erfarna kemister dokumenterar innehållet i produkterna samt bedömer dem utifrån ett antal kriterier baserat på leverantörernas dokumentation. Bedömningskriterierna är baserade på reglerna i Kemikalieinspektionens KIFS 2005:7 om klassificering och märkning, Europaparlamentets och rådets CLP, samt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO.

Källa: iBinder

Nästa generations projektverktyg

Takten för att nå våra gemensamma klimatmål behöver ökas! Vi accelererar nu med en ännu bättre version av Prodikt. Fler projektkunder och nya byggmaterialtillverkare ansluter löpande.

• Optimerad Byggnads-LCA

• Analysera hela projektportföljen

• AI-förstärkt 3D-import och visualisering

• Automatiserad energimodul

• Översikt av projektdata i realtid

Nyheter

Läs mer

För att uppnå de högsta nivåerna enligt miljöcertifieringarna var det bland annat tre huvudmoment som måste uppfyllas. Noll procent avfall till deponi, noll farliga ämnen i kemiska produkter på arbetsplatsen och noll icke hållbara material som får byggas in. Bild: Kjell-Arne Larsson

ENGAGEMANG

gjorde grönt byggande lättare

MITT I UPPSALA, ja nästan på tågperrongen, ligger ett glittrande trekantigt kontorshus.

Juvelen är inte bara ett landmärke för staden, Skanskas bygge är en bekräftelse på att hållbart byggande är framtiden.

Uppsala kommuns specifika kriterier bidrog till uppmärksamheten. Kontorsbygg-

naden skulle sticka ut i omgivningen och uppfylla högt uppsatta miljökrav. Juvelen har lyckats.

Projektet är certifierat enligt LEED Platinum, är Mörkgrönt enligt Skanskas Gröna Kartan och har nått Guld för Grön arbetsplats.

Källa: Skanska

Stort fokus på återbruk när MVB förädlar VÄKTAREN

I STOCKHOLM

ALECTAS FASTIGHET vid Fridhemsplan, Väktaren 35, genomgår för närvarande en omfattande utveckling för att framöver kunna inhysa hotell, restaurang, kontor och handel. MVB har fått uppdraget att genomföra fastighetens förvandling på totalt 21 000

kvadratmeter med höga ambitioner gällande återbruk och bevarande.

Planen är att fastigheten ska miljöcertifieras enligt BREEAM Bespoken Outstanding, den högsta nivån inom BREEAM med mycket höga krav på miljö, kvalitet och arbetsmiljö.

drar ner på klimatpåverkan i asfaltverk

PÅ NCC:S ASFALTVERK runtom i Sverige jobbar företaget med metoder för att producera asfalt som innebär lägre CO2utsläpp jämfört med traditionell tillverkning. Bland annat eldas med pellets i stället för eldningsolja, asfalten tillverkas vid en lägre temperatur och man återanvänder gammal asfalt så mycket som möjligt.

Källa: NCC

HUS

C I LINKÖPING

NU JOBBAR Åhlin & Ekeroth uppåt i Hus C. Hösten 2022 skrev företaget avtal med Intea Garnisonen AB om att i samverkan utföra totalentreprenaden att bygga Hus C, ett helt nytt hus avsett för specialistvård inom syn och hörsel. En byggnad om cirka 6 700 kvadratmeter, i 6 våningsplan inklusive källare, som skräddarsys för Region Östergötlands behov. I det installationstäta huset, i kvarteret Skvadronen på Garnisonsområdet i Linköping, kommer också viss forskningsverksamhet att bedrivas.

Markarbeten inleddes redan hösten 2022, sensommaren 2023 restes stommen och under våren 2024 jobbade man sig uppåt i byggnaden med installationer och ytskikt. I maj 2025 blir det slutbesiktning. Bygget certifieras med BREEAM nivå Excellent, något som ger det färdiga huset en hög miljöprestanda.

Källa: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB

FOLKSAM

FOLKSAM STRÄVAR efter att öka andelen gröna hyresavtal som bygger på samverkan mellan bolaget som hyresvärd och lokalhyresgästerna.

– Det ger oss möjlighet att tillsammans bidra till en positiv utveckling när det gäller miljöförbättrande åtgärder. Vi låter miljöcertifiera sina fastigheter enligt BREEAM In-Use, ett brittiskt miljöcertifieringssystem för bedömning av befintliga byggnader, och enligt Miljöbyggnad.

Källa: Folksams års- och hållbarhetsrapport

SGBC satsar på e-learning

SGBC SATSAR NU på fler e-learning-utbildningar. Först ut är en introduktionsutbildning för certifieringen Miljöbyggnad iDrift som riktar sig till fastighetsägare och förvaltare. I dagens fastighetsbestånd finns ett stort antal certifieringar enligt Miljöbyggnad som är på väg att löpa ut. I de fallen kan en övergång till Miljöbyggnad iDrift vara en bra möjlighet att upprätthålla hållbarhetsarbetet.

– Genom att göra introduktionsutbildningen till en e-learningmodul, vill vi ge fler möjligheten att få en bra grundläggande introduktion till vad certifieringen innebär, säger Karin Quinn, utbildningschef, SGBC.

Källa: SGBC

SKAPA KREOTOP

i anslutning till byggprojektet

FLERA AV MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEMEN beaktar byggplatsens och närmaste områdets biologiska mångfald. Exempelvis i BREEAM finns ett omfattande kapitel om markanvändning och ekologi. Poäng ges för åtgärder som förbättrar biologisk mångfald. Notera också att EU:s Taxonomi har ”Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem” som ett av sex miljömål. Biodiversitet och naturskydd nämns också som en viktig del i EU:s Green Deal.

Ekologiska inventeringar av biotoper (livsmiljöer) och arter görs av specialiserade konsulter, exempelvis Naturföretaget, som bland mycket annat svarar för standardiserade naturvärdesinventeringar (NVI). Ett specialområde är att arbeta med förbättring av naturmiljön i påverkade områden, såsom tippar, ruderatmarker och andra övergivna marker eller i människopåverkade områden som golfbanor.

VASAKRONAN köper

Uggleborg i Stockholm

VASAKRONAN FÖRVÄRVAR kvarteret Uggleborg 14, Sthlm HUB, av Union Investment. Köpeskillingen är baserad på ett underliggande fastighetsvärde om 715 miljoner kronor.

Sthlm HUB är en tomträtt belägen mitt emot Centralstationen på Vasagatan 12, vägg i vägg med Vasakronans fastighet Klara C. Byggnaden uppfördes ursprungligen 1967 och genomgick en total renovering och uppgradering mellan 2015–2017. Den totala uthyrningsbara arean uppgår till cirka 6 000 kvadratmeter varav merparten utgörs av kontor. Sthlm HUB är miljöcertifierad enligt BREEAM In-Use Excellent.

Källa: Vasakronan

Grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.

Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.

olofssonbygg.se

– Det bästa lärandet är det som implementerar flera delar och där det finns tid för reflektion emellan, säger Karin Quinn.

Sthlm HUB är en fastighet i en del av Stockholm som har utvecklats starkt. Bild: Henning Kreft

Ett av tre nordiska företag är osäkra på om den cirkulära taxonomin berör dem

En ny Ramboll-undersökning visar att många nordiska företag fortfarande kämpar för att förstå EU:s senaste regler för cirkulär ekonomi.

DEN 1 JANUARI i år skärpte Europeiska unionen sina krav på hållbarhetsrapportering för stora företag inom ramen för sin cirkulära ekonomiklassificering. Från och med nu måste företag rapportera om specifika mått på ett standardiserat sätt om de vill hävda att de bidrar till EU:s hållbarhetsmål när det gäller cirkuläritet och resursanvändning. Rambolls Nordic Circularity Survey 2024 visar att många av de undersökta företagen i Danmark, Norge, Sverige och Finland saknar tillräcklig kunskap om hur de nya reglerna påverkar dem.

– Medvetenheten om de nya reglerna är ganska hög hos företagen, men deras förståelse för var reglerna faktiskt innebär är låg, säger Peter Önnby, Rådgivare inom cirkulär ekonomi och hållbar affärsutveckling på Ramboll.

– Ett ännu större problem är att många företag tycks ha låst sig vid att cirkuläritet är en fråga endast om avfallshantering och därför riskerar de att missa de potentiella ekonomiska fördelar som de nya reglerna kan driva fram, berättar han.

Rambolls studie Nordic Circularity Survey 2024 genomfördes bland 166 nordiska företag i Danmark, Sverige, Norge och Finland och fokuserade på stora företag som omfattas av rapporteringskraven utifrån sin storlek, sina intäkter eller antal anställda.

EU:s regler för hållbarhetrapportering har tre huvudkomponenter

CSRD – EU:s direktiv om företags hållbarhetsrapportering

Direktivet trädde i kraft i januari 2023 och beskriver vilka företag som ska rapportera och om vad. När CSRD är fullt implementerat förväntas den omfatta 50 000 företag.

ESRS – European Sustainability Reporting Standards, totalt 12 avsnitt

Dessa standarder är en del av CSRD och beskriver hur företag ska rapportera om olika dimensioner av hållbarhet för att säkerställa jämförbarhet. Den första uppsättningen av dessa standarder trädde i kraft 1 januari 2024, inklusive ESRS E5 som beskriver hur företag ska rapportera om resursanvändning och cirkulär ekonomi. Andra delar av ESRS fokuserar på exempelvis klimat, föroreningar och biologisk mångfald.

EU:s taxonomi för cirkulär ekonomi (CE-taxonomin)

Taxonomin beskriver under vilka omständigheter företag kan hävda att deras verksamhet bidrar till EU:s hållbarhetsmål. När taxonomin först trädde i kraft 2022 omfattades endast klimatet, men från och med januari i år har regleringen utökats till att även omfatta cirkulär ekonomi.

Insikter från studien

Företag är medvetna om de nya reglerna, men många vet inte vad de innebär

Peter Önnby är rådgivare inom cirkulär ekonomi och hållbar affärsutveckling

De flesta företag i urvalet är medvetna om att de har aktiviteter som omfattas av CE-taxonomin och att de också kommer att behöva rapportera om CSRD-standarden för resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5). Men en fjärdedel (24 %) av de företag som förväntar sig att använda ESRS E5 uppger trots det att de saknar kunskap om dess innehåll och omfattning.

En tredjedel vet inte ifall deras verksamhet omfattas av CE-taxonomin

Hälften (49 %) av företagen uppger att de har aktiviteter som omfattas av CE-taxonomin, medan 34 % uppger att de inte vet om de omfattas av den nya regleringen. Detta är anmärkningsvärt eftersom undersökningen endast omfattar företag från sektorer som CE-taxonomin riktar sig mot med anledning av dessa sektorers stora potential att bidra till den cirkulära omställningen. Med andra ord är det högst troligt att ännu fler undersökta företag har ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin – oavsett om de vet det eller inte. Bland företag som säger sig ha en verksamhet som omfattas av CE-taxonomin, är kunskapen om kriterierna goda i närmare 60 % av bolagen, medan runt 40% av dessa bolag uppger att de saknar kunskap eller endast har begränsad kunskap.

De flesta företagen upplever inte ekonomiska fördelar

Endast 40 % av de tillfrågade företagen har lyckats uppnå ekonomiska fördelar av att använda cirkulära affärsmodeller och cirkulär ekonomi. För de bolag som uppnått ekonomiska fördelar uppger hälften (48 %) att fördelarna ändå varit små.

Regelverk är den viktigaste drivkraften för förändring

De flesta företag (20 %) nämner regulatoriskt tryck som den faktor som tydligast påverkar deras fokus på cirkulära initiativ, tätt följt av interna strategiska prioriteringar (19 %) och kundefterfrågan (17 %).

Störst framsteg inom avfallshantering

På frågan om vilka områden inom cirkulär ekonomi som företag gjort mest framsteg inom var det främsta svaret avfallshantering

Den nya regleringen innebär att företag måste adressera möjligheterna med cirkulär ekonomi

Undersökningen visar att många nordiska företag saknar kunskap om ESRS E5 och de kriterier de behöver uppnå för att uppfylla dess mål.

– Det säger oss är att det fortfarande finns en enorm skillnad i förståelse och beredskap mellan företag på en marknad som är på väg att ställa om till cirkulär ekonomi. De nya reglerna innebär helt tydligt en stor utmaning för många företag som har varit vana vid att tänka på hållbarhet som en fråga om CO2-utsläpp och avfall. Och det skapar möjligheter för de mer framåtlutade företagen på marknaden, säger Peter Önnby.

ESRS E5 tvingar företag att tänka både holistiskt och strategiskt kring resursanvändning och cirkulär ekonomi, vilket ställer krav på att företagsledare behöver förstå och översätta principerna i cirkulär ekonomi till deras egen verksamhet. Efterfrågan på cirkulära metoder kommer öka, både från kunder och investerare, till följd av den nya regleringen. Det medför möjligheter att öka tillväxt och lönsamhet, men också risker för de som inte klarar av att ställa om. – För bolag som saknar en strategi för cirkulär ekonomi kan CE-taxonomin och dess kriterier för cirkuläritet spela en betydande roll. Kriterierna i ESRS E5 beskriver vad som är relevant att uppnå

Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling

• Projektledning och projektstöd

• Utbildningar

• Forskning och utveckling

• Verksamhetsutveckling

• Partnering och samverkan

• Nätverk

• Miljö- och hållbarhetscertifieringar

• Klimatdeklarationer

• Diplomerad fuktsakkunnig www.sustainacon.se (23 %) följt av minskade utsläpp av växthusgaser (18 %) och cirkulär materialanvändning (15 %). Även om dessa tre faktorer förväntas förbli de främsta prioriteringarna i framtiden, väntar sig företagen ett minskat fokus på avfallshantering, medan ansträngningar med att minska utsläpp av växthusgaser och öka användningen av cirkulära material förväntas öka.

via cirkulära affärsmodeller och kan därmed vägleda hur en verksamhet kan utforma sin strategi och plan kring cirkulär ekonomi, säger Önnby.

Om 2024 års Nordic Circularity Survey från Ramboll

Undersökningen genomfördes bland 166 nordiska företag i Danmark (34), Sverige (49), Norge (63) och Finland (20) som omfattas av det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD), antingen för att de är börsnoterade, har årliga intäkter över 40 miljoner euro eller har fler än 500 anställda.

FAKTA

Den europeiska rapporteringsstandarden för hållbarhet,avsnittet om resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5)

ESRS E5 innehåller krav på upplysningar om kvalitativa och kvantitativa data inom tre områden:

Hur har företaget fastställt om de har effekter, risker och möjligheter relaterade till cirkulär ekonomi och om de är väsentliga?

Detta kräver en beskrivning av hur företaget arbetar med att identifiera och bedöma resursanvändning och effekter, risker och möjligheter relaterade till cirkulär ekonomi.

I vilken utsträckning kan företaget beskrivas som cirkulärt?

Här behövs en beskrivning av företagets nuläge vad gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi, inklusive kvantifiering av företagens in- och utflöden av resurser.

Hur kommer företaget att hantera och förbättra sina effekter, risker och möjligheter kopplade till cirkulär ekonomi?

Detta inkluderar företagets policyer för att hantera cirkulär ekonomis effekter, risker och möjligheter samt dess mål, strategi och åtgärder och planer för att uppnå sina mål. Sammanfattningsvis standardiserar ESRS E5 hur cirkulär ekonomis effekter, risker och möjligheter identifieras, hanteras och rapporteras om.

Återbrukshubben är en viktig hörnsten i Fabeges återbruksstrategi och en förutsättning för att skala upp återbruksarbetet. Bilder: Fabege

Fabege öppnar

Stockholms första ÅTERBRUKSPARK I ARENASTADEN

Återbruksparken är en ny satsning som ska bli en central hubb för återbrukade träd, buskar och utomhusmaterial i väntan på att flyttas vidare till nya platser. Återbruksparken är en filial till Fabeges Återbrukshubb i Solna Business Park, med det gemensamma målet att bidra till fungerande återbruksmarknad och minskade klimatutsläpp.

ÅTERBRUKSPARKEN ÄR byggd med återbrukat material med exempelvis stockmattor som har fått nytt liv som bänkar och balanslekar, betongringar från tidigare projekt som används för trädplantering, perenner och grillplatser. Planket runt parken är konstruerat av återbrukat trä i samarbete med elever från Yrkesgymnasiet i Solna. Parkens utformning är flexibel för att kunna förändras i takt med innehållet.

– Återbruksparken kommer bidra som ytterligare en framgångsfaktor för att skala upp vårt återbruksarbete, vi anser att lösningar för mellanlagring behövs för att förenkla tillgången på återbruksmaterial, säger Sandra Holmström, Hållbarhetsspecialist på Fabege.

– Projektet är ett fantastiskt exempel på hur återbruk och social hållbarhet kan gå hand i hand. Jag är stolt över vårt hur Fabege leder vägen inom återbruk, säger John McMillen, Projektchef Projekt & Förädling på Fabege.

– Vi hoppas att Återbruksparken ska bli en destination för arbetande, besökande och boende i Arenastaden, det ska bli spännande att följa hur besöksströmmen kommer se ut, säger Lennart Olsson, Stadsutvecklare på Fabege.

Projektet med Återbruksparken har genomförts tillsammans med bland annat entreprenören Zengun och landskapsarkitekterna Outer Space Arkitekter.

El-komponenter för ett hållbart samhälle

I mer än 25 år har EEC framgångsrikt levererat högkvalitativa produkter, tjänster och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi. Tillsammans med våra kunder tar vi fram produkter och lösningar som leder till tidsbesparingar vid konstruktion & montering av ställverk & centraler. Därtill erbjuder Euro Energy smarta produkter så att ni som kund kan arbeta säkert med spänning (AMS) upp till 800kV.

ECOPHON lanserar tryggt återbruk

Ljudabsorbenter går alldeles utmärkt att återbruka. Detta tar Ecophon fasta på när företaget nu går ut brett med möjligheterna att återbruka deras produkter. När kontor, undervisningslokaler och sjukhus avvecklas eller renoveras, har rutinen hittills varit att riva ut och låta det mesta bli avfall. Nu ska det bli slut på detta.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ALLTFÖR MYCKET byggmaterial och komponenter körs fortfarande till deponi eller går till energiutvinning. Detta har gällt även ljudabsorbenter i form av exempelvis undertaksplattor, trots att de i många fall går att återanvända. Men nu ska cirkeln slutas. Med Ecophons satsning SoundCircularity återbruk ska så mycket som möjligt återbrukas. Detta efter kontroll av kvalitet och tekniska prestanda. Och det som inte klarar återbruk tas omhand genom SoundCircularity återvinning.

– Ljudmiljö med bra akustik har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. God ljudmiljö förbättrar arbetsmiljön på kontoren och höjer prestationen hos elever och studenter i undervisningslokaler, säger Erika Edlund, hållbarhetsspecialist och Team Leader teknisk support, hos Ecophon. Rätt ljudabsorbenter i tak och på väggar ger hållbar och bra akustik. Ecophon svarar inte enbart för utveckling och tillverkning av ljudabsorbenter. Företagets inriktning är att också ge brett stöd till kunderna, och dessutom sprida kunskap om akustik.

Ecophon bedriver en omfattande forskning och utveckling som bas för sina produkter, vilka inkluderar tak- och väggabsorbenter, bärverk och tillbehör, men även akustikputs, bafflar, tyg och skärmar.

Sedan länge värnar Ecophon inte bara om innemiljön, utan tar också ansvar för

Ecophons vinnande formel är: akustikkunskap + design = god ljudmiljö

den yttre miljön. För att hushålla med naturresurser används stor andel återvunnet glas i produkterna. Glaset kommer bland annat från planglas och hushållsglas. Målet är att senast 2025 ha i genomsnitt 55 procent återvunnet material i absorbenterna.

Företaget har de senaste åren även satsat på utveckling av sina cirkulära tjänster SoundCircularity, för att värna ytterligare om naturresurserna, i första hand genom återbruk (Reuse), i andra hand genom återvinning (Recycling).

– Om akustikplattorna har underhållits rätt är de demonterbara och lätta att återmontera. Vi tar tillbaka absorbenterna, identifierar dem och säkerställer att de är rena och hela för att sedan erbjuda dem till marknaden igen. Vår tjänst med effektiv hantering gör det enkelt att tillämpa återbruk i dina projekt, säger Erika Edlund.

Det görs via fem steg:

• Inventering, identifiering av produkt och kvalitet. Möjlighet till uppskattning av koldioxidbesparing.

• Sortering på plats av kunden. Ecophon tillhandhåller särskilda kartonger och säckar.

• Insamling av kartonger och säckar.

• Kvalitetskontroll hos Ecophon som säkerställer kvaliteten.

• Betalning och certifikat på klimatbesparing, även uppgift hur stor mängd som undviks till deponi.

– Storskaligt återbruk kräver framförhållning. Helst ska byggherren/beställaren ta med krav på återbruk i tidigt skede, fortsätter Erika Edlund.

Genom heltäckande system för återbruk hjälper Ecophon marknaden att återbruka mer och erbjuder återbrukade produkter som ett alternativ till nya.

– Återbrukade akustikplattor klarar alla tester och har samma prestanda som nytillverkade. De återbrukade svarar upp till samma krav på ljudabsorption, hållfasthet och brandskydd. Givetvis klarar de också emissionskraven, fortsätter Erika Edlund.

Återbruk tillämpas hittills på akustikplattor i storlekar 600x600 och 600x1200 mm. Plattor som är delade, kanaliserade eller formsågade får gå till återvinning, på samma sätt som det spill som uppstår vid montering. Här erbjuder Ecophon konceptet

SoundCircularity återvinning. Även denna sker i fem steg:

• Uppskattning av klimatbesparingen.

• Insamling av material, i service-unika säckar som tillhandahålls av Ecophon.

• Upphämtning.

• Återvinning av material.

• Certifikat på klimatbesparingen.

– SoundCircularity får bra mottagande, och återvinningskonceptet tog hem priset Årets cirkulära initiativ på Återvinningsgalan 2022. Nu ser vi ett stort intresse även för återbruk. Här finns samma drivkrafter, en är att spara resurser, en annan att minska klimatavtrycket från sitt projekt och en tredje kan vara att minska mängden avfall till deponi.

För att driva hög grad av cirkularitet är det bra om sådana mål finns med från början när ett bygge projekteras.

Efterfråga återbrukat!

När ni väl vet vilken ljudabsorbent ni behöver, fråga alltså gärna om återbrukad produkt finns tillgänglig. Om inte, är det

bra att veta att vissa nytillverkade produkter erbjuds som CarbonLow – vilka i genomsnitt har 35 % lägre klimatpåverkan jämfört med standardutförande. I första lanseringen handlade det om akustiktaken Focus A och B, samt Master A, B, E och SQ.

En vision hos företaget är en klimatneutral och hållbar akustik. Man har redan hunnit en bra bit på hållbarhetsresan. Koncernen Saint-Gobain har klimatneutralitet som mål till 2050. Senast 2030 ska Ecophon ha minskat sina direkta utsläpp med 33 procent (CO2eq Scope 1+2) med 2017 som basår. Fossila bränslen på produktionsanläggningarna ska fasas ut senast 2025.

– Vi arbetar kontinuerligt för att minska klimatpåverkan och jobbar mot vårt mål nettonoll till 2050 med noll kompromisser, betonar Erika Edlund. För att nå dit tillämpar vi transparens och utvecklar innovationer.

Företaget satsar mycket på miljöinformation för produkterna. Redan 2004 inleddes arbetet att ta fram EPD:er. Idag finns produktspecifika EPD:er som täcker 85 procent av försäljningen.

“Vi vill som en del av tillverkningsindustrin inte bara ta ansvar för våra produkter och produktion. Vi är också noga med att minimera den effekt vår tillverkning har på oss människor och vår planet. Under senaste år har intresset för återbruk och återvinning ökat markant på ett mycket positivt sätt. Nu visar vi genom att stötta byggherrar, undertaksentreprenörer, arkitekter och andra, hur miljöpåverkan kan minskas.

/Erika Edlund, hållbarhetsspecialist och Team Leader teknisk support hos Ecophon

VILLA DAHLIA

– exklusivt boutiquehotell vid Tegnérlunden

Villa Dahlia är ett personligt och exklusivt boutiquehotell med känslan av ett italienskt town house som byggs intill Tegnérlunden i centrala Stockholm. Hotellets inredning ska föra tankarna till 20- och 30-talets Milano men även till 60-talet då fastigheten, som tidigare rymde Hotell Tegnérlunden, byggdes. Villa Dahlia blir som ett av de första hotellen i Sverige certifierat enligt Breeam Excellent.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– BOUTIQUEHOTELL ÄR inget nytt i Stockholm men jag tror att Villa Dahlia blir det första i den här delen av staden. Det känns spännande att kunna tillföra det i kombination med närheten till Tegnérlunden. Vi vill att hotellet ska bli en destination för alla som

bor i närheten, säger Sune Malmström som är projektledare för Villa Dahlia.

Att Villa Dahlia inte enbart ska vara till för hotellgästerna är något genomsyrar hela projektet. När hotellet öppnar den 29 augusti är tanken att folk i närområdet ska

kunna komma dit och ta del av det hotellet erbjuder. På gatuplanet finns restaurangen i direkt anslutning till receptionen.

– Restaurangen har stora fönster och parken direkt över gatan. Det ger en "park wiew" mot Tegnérlunden. Vi har även ett

chambre séparée, med träd och växter målat på väggen, så vi plockar upp närheten till parken även där.

Takterrass med bar

På innergården blir det en yta med bouleplan samt bord och stolar där gästerna kan äta eller ta en drink i det fria. Högst upp byggs en takterrass med en bar och 60 sittplatser. Det blir väggbänkar, barbord och solstolar där gästerna kan sitta och beundra utsikten. Med infravärmare ska takterrassen kunna användas året runt.

– Takterrassen erbjuder en fantastisk vy över Stockholm, men är samtidigt inte högre än att man känner närheten till Tegnérlunden. Jag är väldigt glad att vi fick tillstånd att bygga den, understryker Sune Malmström.

Villa Dahlia är en del av Diplomat Collection, som ägs av syskonen Anna Cappelen, Sune Malmström, Lovisa Malmström och Linda Malmström Grassman.

Familjen Malmström har ägt och drivit Hotel Diplomat vid Strandvägen sedan 1960-talet och boutiquehotellet Villa Dagmar på Östermalm sedan 2021.

Fastigheten där Villa Dahlia byggs, som tidigare rymde Hotell Tegnérlunden, köptes 2023 av Anna Cappelen och Sune Malmström tillsammans med Jan-Åke Glommen och Fredrik Lindberg på Vernum Fastigheter.

Tysta rum

Den tidigare ägaren hade påbörjat en renovering och rivit all inredning. Det gav möjligheten att skapa en ny planlösning från grunden.

HAR VI NÅGOT

ATT BYGGA PÅ?

Relationer bygger. Inte bara engagemang, starka team och processer.

I vår värld bygger relationer fastigheter. Dessutom bygger vi på att alla parter ska vara nöjda hela vägen. 100% nöjda.

Vill du låta oss bygga på ditt förtroende?

www.arcona.se

Byggledaren Kristian Ström Zetterberg, arkitekten Simon Cauderan och projektledaren Sune Malmström framför den blivande baren på Villa Dahlias takterrass. Bild: Lars-Olof Tandberg >>

Hotell har tre våningar under mark, entrévåning och ytterligare sex våningar ovan mark. I våningarna under mark erbjuds så kallade tysta rum.

– Många hotellgäster uppskattar det, framför allt om de bara ska stanna en natt. Av naturliga skäl finns inga fönster där, men det blir en öppen innergård med en växtvägg.

Ovanpå innergården blir det ett ljustak eller om vi får tillstånd ett glastak.

Hotellet blir certifierat enligt Breeam Excellent. Det gäller hela byggprocessen men även senare i driften, i allt arbete med menyer med mera.

– Vi har rätt hög svansföring när det gäller hållbarhet. För oss är det enda vägen att gå. Det är en del av företagets värdegrund, säger Sune Malmström.

Och han har rätt att vara stolt över det. Utöver Villa Dahlia finns det bara ett till hotell i Sverige som är certifierat enligt Breeam Excellent.

Historisk koppling

Hotellnamnen Villa Dagmar och Villa Dahlia har sitt ursprung från syskonen Malmströms farföräldrar Karl och Dagmar Bergstens privata bostad i Båstad, som kalllades Villa Dagmar. Det var ett klassiskt och elegant hem omgivet av en vacker rosenträdgård. Bostaden var en flykt från den livliga staden, en eklektiskt och mysig plats där vänner och familj samlades.

Villan fylldes med färska blommor och dekorerades med den omfattade konstsamlingen som paret förvärvade under långa resor.

– Villa Dahlia hämtar inspiration från Villa Dagmar, som jag och mina syskon ofta besökte. Blomsterträdgården spred ljuvliga dofter under sensomrarna. För oss står dahlior för det familjära, kärlek och vackra stunder att minnas. Det var därför det självklara namnet på vårt tredje hotell, säger Anna Cappelen.

Hotellet genomsyras av arv från den ursprungliga Villa Dagmar. Hotellet kommer att samarbeta med konstgallerier som ska hänga konst i trapphus och korridorer.

Lovisa Malmström är konstnär och har ansvar för hotellets konstnärliga utsmyckning.

Hotellet kommer även att smyckas med antikviteter genom samarbeten med olika auktionshus.

Diskret och tidlöst

Känslan från Villa Dagmar går som en röd tråd genom det nya hotellet. Inredningen har tagits fram av Anna Cappelen och hennes dotter Pauline Cappelen tillsammans

Även badrummen har italienska influenser. Bild: Diplomat Collection

Rummen på Villa Dahlia har inretts med inspiration från Milano på 20- och 30-talet. Det har skapat en diskret känsla av tidlös elegans. Bild: Diplomat Collection

med arkitekten Simon Cauderan från Per Öberg Arkitekt.

– Villa Dagmar byggdes med inspiration från Milano på 20- och 30-talet. Vi har försökt återspegla det och skapat en diskret känsla av tidlös elegans, säger Simon.

Vissa möbler är specialritade för Villa Dahliamen med inspiration från det ursprungliga Villa Dagmar. Det syns bland annat i möbler i valnöt och den stoppade sänggaveln. Bordsskivornas form är en så kallad superelips. Den formen har plockats in i sänggavelns hörn och i sänglampornas fästplattor. Resultatet är små men samtidigt tydliga blinkningar till Villa Dagmar.

Även maten i restaurangen kommer att ha inspiration från Italien.

– Vi använder svensk skinka men den kommer att tillredas på italienskt vis. Men vi kommer även att servera klassiska hotellrätter, berättar Sune Malmström.

Närhet till parken

Alla rummen har samma inredning, det som skiljer är storleken på rummen, från enkelrum till sviter. Det finns även handikappanpassade rum och familjerum. Hotellet har fyra sviter med panoramafönster mot Tegnérlunden. På översta våningen finns en större svit med kungsbalkong.

– På andra våningen har sviten fönster från golv till tak. Det ger en fantastisk känsla av att man befinner sig i Tegnérlunden, konstaterar Sune Malmström.

I nedersta källarvåningen blir det ett garage för gästerna med möjlighet att låna cyklar. Där inryms även Spa Dahlia, med bastuavdelning, behandlingsrum och relaxavdelning. I anslutning finns ett gym med personliga tränare.

– Spa och gym är främst till för hotellets gäster, men även andra ska kunna boka behandlingar. Det blir även en klubb där medlemskapet ger tillgång till gym och spa.

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Nu återstår bara mindre arbeten på hotel Villa Dahlia som öppnar den 29 augusti. Bild: Jan Åström

SOLARWORK PÅLITLIG PARTNER

vid investering i solenergi

SOLARWORK PÅLITLIG PARTNER vid investering i solenergi

Renovering av tak eller vid nybyggnation är exempel på bra tillfällen att investera i solenergianläggningar.

Solarwork jobbar tillsammans med kunden under hela resan, det ger trygghet, kompetens och ett nära samarbete.

SOLARWORK SVERIGE AB är en helhetsleverantör inom solenergi, elbilsladdning och batteri och är med sina kunder på hela resan. Från den allra första kontakten hela vägen till färdig installation och vidare under anläggningens livslängd när kunden väljer att koppla på ett serviceavtal. Solarwork levererar, installerar och servar kundanpassade solcellsanläggningar både på tak och mark. Företaget tillhandahåller även energilagringssystem från marknadsledande leverantörer och intelligenta elbilsladdare med fas- och effektstyrning.

Med de serviceavtal Solarwork erbjuder säkerställs att anläggningarna producerar så bra som möjligt så länge som möjligt. Företaget erbjuder även elavtal som ger kunden möjlighet att få nyttja lokalproducerad förnybar energi utan investeringskostnad.

Solarwork verkar över hela landet med fokus på stora och små fastighetsbolag, industrier, handels- och logistikfastigheter plus bostadsrättsföreningar.

– Vi står för trygghet, kompetens och ett nära samarbete med våra kunder. Vårt erbjudande handlar om allt från ax till limpa. Vi jobbar som konsulter och tar fram de bästa lösningarna efter nuvarande och planerad framtida elförbrukning. Vi kan ta ett helhetsansvar för att utreda förutsättningar både tekniskt och lönsamhetsmässigt, säger Eric Wachtmeister, säljchef på Solarwork.

Solceller möjliggör förbättrad energiklass, gröna lån samt finansiering och ökar då fastighetens hållbarhetsprofil gentemot

kunder, hyresgäster och investerare. Långsiktigt finns pengar att spara, egenförbrukning ger skydd mot elprishöjningar, skatter och avgifter.

Det finns många ytor på en fastighet som kan utnyttjas för egen elproduktion, tak, vägg, mark och annan outnyttjad yta.

Genomgående för allt Solarwork arbetar med, från solpaneler till elcentraler, används enbart ledande produkter. Goda relationer med både tillverkare och leverantörer är en självklarhet.

– Högkvalitativt material är viktigt liksom hur man projekterar anläggningen och hur man installerar den. Där sticker vi ut. Vi anpassar materialet efter kundens behov och förutsättningar. Vår gedigna erfarenhet av specialanpassade lösningar säkerställer anläggningar som maximerar produktionen för varje specifik fastighet. Våra kunniga projektörer, säljare, montörer och servicetekniker hjälper våra kunder hela vägen, avslutar Eric Wachtmeister.

Eric Wachtmeister är säljchef på Solarwork.

En röd tråd i projekt Spritfabriken är återbruk, främst av tegel. Bild: LINK Arkitektur

RENOVERINGSDAGARNA

– både energieffektivisering och social hållbarhet

Renoveringsdagarna har nu för andra året genomförts i Stockholm. Det är ett mycket uppskattat arrangemang av Realstad och tidningen Grönt Samhällsbyggande.

I det breda begrepp som omfattas av renovering finns flera särskilt aktuella inriktningar, inte minst energieffektivisering och återbruk.

AV KJELL-ARNE LARSSON

VI FICK MYCKET av den varan under årets upplaga, men även en gnutta energipolitik, fastighetsekonomi och flera inslag om social hållbarhet. De mer principiella genomgångarna varvades med projektpresentationer,

föredömliga case som vi alla har mycket att lära av.

Konferensen var uppdelad i en teknikdag och en hållbarhetsdag. Det går ändå att formulera en övergripande frågeställning,

nämligen hur fastighetsägarna till rimliga kostnader ska kunna svara upp mot både energikrav, redovisningsdirektiv, återbruk och social hållbarhet. Moderator för teknikdagen var Åsa Wahlström, adjungerad professor vid

Tobias Walla, som är departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, berättade om innebörden och betydelsen av EPBD – Direktivet för byggnaders energiprestanda.

Lunds universitet, affärsområdeschef hos CIT Renergy och ansvarig koordinator för samverkansarenan LÅGAN.

EU tar fram en rad direktiv för att driva på bland annat klimatarbete och energieffektivisering. Parlamentet och ministerrådet beslutade nyligen om Direktivet för byggnaders energiprestanda – EPBD (Energy Performance Building Directive). Tobias Walla, som är departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, berättade om innebörden och betydelsen av direktivet. Detta är en del av EU:s Fit for 55-paket, som har målet om 55 procent minskning av CO2e-utsläppet till 2030, alla branscher inräknade. EPBD ska bidra till att byggoch fastighetsbranschen gör sin del.

EPBD innebär krav på varje enskild stat att dess bostadsbestånd i genomsnitt ska göra en viss energibesparing. Energianvändningen i beståndet ska minska med minst 16 procent till 2030 och med minst 20–22 procent 2035. Basåret är 2020. Staterna har möjlighet att fastställa nivåer med alternativa metoder. Hänsyn ska kunna tas till om kraftig minskning av energianvändningen redan har åstadkommits.

Beträffande lokalbyggnader har EPBD krav på de specifika byggnaderna – MEPS (Minimum Energy Performance Standards). Till 2030 ska de 16 procent byggnaderna med sämst prestanda åtgärdas. Till 2033 ska de 26 procent byggnaderna med sämst prestanda åtgärdas. Åtgärderna ska leda till att respektive byggnad flyttas upp så den inte längre tillhör de sämsta 16 respektive 26 procenten. Även här är 2020 basår. Vissa byggnadstyper får undantas från MEPS, exempelvis kulturhistoriska sådana.

EPBD har också krav för installation av solenergi och krav på hållbar mobilitet med bland annat laddningspunkter.

Nollutsläppsbyggnader

Med sikte på 2050 ska alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader – ZEB (Zero Emission Building). Definitionen är att de inte ska ha några lokala utsläpp, ha hög energiprestanda och klara krav på vilken energi som får tillföras. Energiprestanda ska motsvara ”minst kostnadsoptimal nivå”. ZEB kommer som nybyggnadskrav, från 2028 för offentliga byggnader och 2030 för alla nya byggnader.

För att realisera EPBD ska respektive stat ta fram en byggnads-

renoveringsplan. Regeringskansliet tar hjälp av myndigheterna, exempelvis Boverket och Energimyndigheten, för att tolka och anpassa direktivet till Sverige. Allt i EPBD ska sedan börja gälla i maj 2026.

MEPS och andra krav i EPBD kommer att vara frikopplade från energiklassning. Nytt blir att gränserna mellan klasserna kommer att förändras och nya klasser tillkomma. Även i fortsättningen kommer energiklassning att användas vid energideklaration av byggnader.

Från direktiv till handling

Lotta Bångens, som är vd för Eneff (Energieffektiviseringsföretagen), talade under rubriken ”Hur går vi från ord till handling – renovering enligt nya krav, men hur?” Eneff är en intresseorganisation för de som säljer tjänster inom området, är beställare eller i övrigt engagerade i energieffektivisering.

Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen, talade under rubriken ”Hur går vi från ord till handling – renovering enligt nya krav, men hur?” Bild: David Lagerlöf

Frågan är om vi ska agera direkt nu eller exempelvis vänta till 2026 då det mesta är på plats. Men inte bara direktiven utan också Taxonomin driver på.

– Det finns både möjligheter och risker med att vänta. Men klimatet väntar inte. Kanske är det bra att ni går före och blir förebild, menade Lotta Bångens.

Sikta på 2050 och sätt upp delmål på vägen dit! Om vi börjar energieffektivisera tidigt blir det lättare att nå 2050. Som Tobias Walla visade är det inte bara utsläppen som ska ner en viss grad, utan husen ska också bli väldigt energieffektiva – Zero Emission Buildings.

– Vi får inte missa ett enda tillfälle till energieffektivisering. Bra att få in åtgärder i underhållsplanerna. Och gör gärna paket av lönsamma åtgärder, enligt tanken bakom den så kallade Totalmetodiken.

Lätta åtgärder återstår

International Energy Agency har bedömt potentialen för energieffektivisering för industri, transport respektive byggnader. För de sistnämnda har 19 procent av potentialen realiserats, medan alltså 81 procent återstår, och här avses endast lönsamma åtgärder. Så merparten är kvar att göra.

Lotta Bångens berättade också hur intresseföreningen Eneff kan stödja sina medlemmar. Konceptet ”Kvarteret klimatspararna” riktas till brf:er och privata fastighetsägare. Genom gemensamma upphandlingar av energieffektiviseringstjänster sparar man tid och pengar och får högre kvalitet. En parallell till vad HBV är för Allmännyttan. Intresseföreningen driver också EnOff-modellen och auktoriserar företag inom energieffektivisering. En vinnande slogan är ”Mer från varje watt”.

– Vänta inte. 2050-målen finns. Lika bra att börja med en gång, avslutade Lotta Bångens.

Återbruk

vid renoveringar

Fredrik Olsson, som är affärsstrateg hos Sweco, gjorde en spaning beträffande krav, behov och affärsmöjligheter. Hur ska vi lösa kunskapsbrist och behov i renoveringsbranschen? Han hänvisade inledningsvis till att byggoch fastighetssektorn under de senaste åren stått för uppemot 20 miljoner ton CO2e per år, om även importerade varor och tjänster räknas in. Siffran har varit ungefär lika för varje år. Uppkommet avfall har däremot ökat och var 14 miljoner ton 2020. Branschen måste satsa inom fyra viktiga områden: energianvändning, cirkulär ekonomi, hållbara material samt innovation och teknik. Allt detta för effektiva renoveringar. Inom EU behöver 35 miljoner byggnader renoveras till 2030. Enligt en rapport

Återbruk var ett återkommande tema under Renoveringsdagarna. Bild: Kjell-Arne Larsson

från svenska Riksrevisionen är underhållsbehovet i Allmännyttan 368 miljarder kronor. Allmännyttans egen siffra är 565 miljarder.

– Det innebär en mycket stor marknad för renovering och energieffektivisering. Det vore märkligt om det inte kommer in kapital som sätter igång detta, noterade Fredrik Olsson. En av många frågeställningar är hur

återbruk kan tillämpas vid renovering av lägenheter. Sweco startade Återbruksnätverket, som numera är en del av ”Östergötland bygger klimatneutralt”. Där ingår också Victoriahem, Stångåstaden, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Lundbergs. En undersökning visade att 2 av 3 hyresgäster var positiva till renovering med återbrukade delar. >>

RÄTT INGLASNING minskar

uppvärmningskostnad

Om en balkongrenovering med inglasning görs rätt kan mycket energi sparas. Med Balcos integrerade inglasning går det att minska uppvärmningskostnaden för en lägenhet med 20-30 procent. Samtidigt ökar livslängden på balkongen.

DE FLESTA inglasningssystem som finns på marknaden är antingen en så kallad räckesinglasning, där glaset sätts ovanpå räcket, eller så monteras ett hellångt glas innanför räcket. Ingen av dessa metoder gör balkongen helt tät.

– Med vårt integrerade system monterar vi en hel front som täcker hela balkongen och även nosen på betongplattan. Det gör balkongen mer tät och även att betongen inte utsätts för väder och vind, förklarar Camilla Ekdahl som är vd på Balco.

Den tätare inglasningen gör att luften förvärms på balkongen och blir cirka sju grader varmare än uteluften, innan den tas in i lägenheten. Det minskar energiåtgången för att värma lägenheten. Hur mycket beror på hur stor yta som är inglasad och vilket väderstreck balkongen ligger i. – Vi har även klimatväggar där en hel sida av en fastighet täcks med balkong och inglasning. En sådan i söderläge kan spara upp till 30 procent. I mindre gynnsamma väderstreck eller för mindre inglasad yta blir besparingen cirka 20-25 procent.

Om en balkong renoveras med Balcos lösning med ny balkongplatta och integrerade inglasning får den en livslängd på 90 år.

– Det har vi fått dokumenterat av en oberoende part. Vid en vanlig renovering av en balkongplatta utan att glasa in den beräknas livslängden till 15–25 år. Det är en väsentlig skillnad sett ur hållbarhetsperspektiv, understryker Camilla Ekdahl.

Bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och de som hanterar bygglov vill ofta hålla nere storleken på inglasningar.

– Tyvärr tror jag inte de har förstått hur stora energibesparingar en tät och större inglasning kan ge. Dessutom spar det

underhållskostnader för fönster, dörrar och fasader, säger Camilla Ekdahl.

Balco kan ta det totala entreprenadansvaret om andra arbeten görs på fastigheten i samband med en balkongrenovering. Det kan vara fasadrenovering, tilläggsisolering av fasad och vind eller installation av solpaneler.

– Vi försöker hela tiden hitta energismarta lösningar som kan kombineras med inglasning av balkongen. Det är ofta bra ekonomi att göra dessa åtgärder vid samma tillfälle när ställningar och utrustning finns på plats. För kunden, till exempel en bostadsrättsförening, kan det underlätta att enbart ha en kontraktspart. Och vi hjälper till genom hela projektet, från bygglovshandlingar till färdigt resultat, säger Camilla Ekdahl.

Hon tycker det är viktigt att välja material som förbrukar så lite resurser som möjligt vid tillverkning. Balco bytte för några år sedan till en mer miljövänligt producerad aluminium som minskar CO2e-utsläppen med 50 procent vid tillverkningen. I betongen till balkongplattorna används en viss del slagg för att minska klimatpåverkan.

– Jag önskar att miljövänliga material skulle efterfrågas mer i upphandlingar. De är ofta dyrare, men det kanske är dags att det får kosta att välja hållbara alternativ, understryker Camilla Ekdahl.

– Renoveringsbehovet lägger grunden för en mycket stor marknad för renovering och energieffektivisering. Det vore märkligt om det inte kommer in kapital som sätter igång detta, menar Fredrik Olsson, affärsstrateg hos Sweco. Bild: fotografi Oskar AB

De pilotprojekt som genomfördes visade att CO2e-besparingen blev 75 procent. Men det fanns förstås hinder, som svårigheter att köpa in stora mängder av byggdelar och komponenter för återbruk. Marknaden är ännu inte mogen.

– Jag tror att cirkulära materialflöden fortfarande har stora utmaningar. Men mycket stora miljö- och klimatvinster finns att hämta. Därför är det viktigt att alla bidrar till att marknaden växer för att locka aktörer på området att skala upp sina verksamheter då alla vinner på det, säger Fredrik Olsson. Han tog bland annat också upp behovet att förbättra högskoleutbildningar, för att också inkludera aspekter på befintliga hus, då det i framtiden är en mycket potentiell materialbank.

Ägare till kontorsfastigheter har generellt större möjligheter till återbruk. Renoveringar kan räknas hem på ett helt annat sätt än för bostäder, där ekonomin styrs av hyressättningen. För kontor exempelvis i trä och med återbrukade delar kan ägaren locka kunder som är beredda att betala mer för att genom sin lokal kunna sänka sitt klimatavtryck.

Automatiserad bedömning av renoveringsbehov

Ricardo Bernardo, föreståndare för

avdelningen för energi och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola, berättade om en metod och en mjukvara som baseras på AI. Ett fastighetsbolag kan se över hela sitt bestånd, och därefter prioritera sina renoveringsprojekt efter energibesparingspotential, investeringsnivå och klimatmål. Hittills är inriktningen på flerbostadshus.

En begränsad mängd indata krävs. Indata är gatuadress och Boverkets Energideklarationsregister. Baserat på adressuppgift hämtas data från Google Earth. Därefter skapas en digital tvilling i form av en 3D-modell för huset. Modellen innehåller bland annat energidata.

– Utifrån byggår och uppgifter om hur man byggde under olika tidsperioder i Sverige, gör AI en sannolikhetsbedömning av hur husets väggar, fasader, tak och så vidare är konstruerade, och mängden isolering, förklarar Ricardo Bernardo. Fastighetsägare får möjlighet att justera indata vid behov.

Träffsäkerheten för modellen är ungefär 85 procent. Om ägaren önskar kan teknisk besiktning göras på plats för att kontrollera överensstämmelse.

Uppflyttning av energiklass

För var och en av husen (eller för ett hus) visas utgångsläge samt resultat efter ett antal

rangordnade åtgärder: IMD, solceller, takisolering, tilläggsruta, fasadisolering respektive FTX-aggregat. Andra åtgärder kan också vara aktuella, såsom byte av värmesystem, helt nytt ventilationssystem eller installation av värmepump. För var och en av åtgärderna redovisas: ekonomisk årlig avkastning (%), investering (kr, ackumulerat) och minskad klimatpåverkan (CO2e).

– Fastighetsägaren kan sedan bestämma hur långt denne vill gå i åtgärder och se vilken uppflyttning det blir i energiklass, fortsätter Ricardo Bernardo. Riktigt intressant blir det om hela fastighetsportföljen inkluderas. Då blir det lätt att prioritera och åtgärda de hus som har högst förbättringspotential.

Bakom produkten står företaget Zerotude som drivs av Ricardo Bernardo och Maximilian Deiters.

Återbruk i 50-talsstil

Därefter fick vi höra om tre projekt med hög grad av återbruk. Martin Lindström, projektledare på Ronnebyhus, och Ida Karlsson, fastighetschef på samma företag, berättade om renoveringen av ett tidstypiskt hus från början av 1950-talet, tillhörande de så kalllade Flygarbostäderna i Ronneby. Huset var under rivningshot, men en kalkyl visade att det skulle bli betydligt mer lönsamt att >>

Martin Lindström som är projektledare på Ronnebyhus berättade om renoveringen av de tidstypiska Flygarbostäderna från början av 1950-talet.

renovera än att bygga nytt. 1950-talsstilen bibehölls, men lägenheterna fick helt modern utrustningsnivå. Det blev en standard och en hyresnivå som det också fanns efterfrågan på i staden, där det annars har byggts mycket nytt under senare år.

Ronnebyhus bestämde också att certifiera huset med Svanen, och klarade alla 46 obligatoriska punkter. Det blev först i Sverige med att certifieras som renoveringsprojekt enligt Svanen.

Till återbruket hörde att fönstren renoverades och försågs med energiglas, hög- och överskåp i kök behölls, fönsterbänkar återanvändes m.m. Till energiåtgärder hörde

– Efter att massor av förslag hade ritats och diskuterats landade det i att bygga bostäder samt kontor till oss själva, berättar Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB. Vi värnar historien, men samtidigt blir det lägenheter som möter framtiden och det blir exempelvis vårt mest digitala boende. Bild: Hasse Dahlgren

Kjell-Arne Larsson

bland annat FTX, nytt värmesystem, markslingor (för kylning respektive förvärmning av luften till lägenheterna), IMD och solceller. Beräknad energiprestanda blev 65 kWh/kvm och år.

Sammantaget blev det flera lägenheter (jämfört med nybygge) till lägre investering, med lägre hyror och lägre miljöbelastning. Med andra ord win-win-win.

Fabrik blir bostäder

Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB, och Christoffer Sandholm, byggnadsingenjör hos LINK Arkitektur, presenterade ett pågående projekt, nämligen Spritfabriken

i Eslöv. Den byggs om, byggs på och byggs till, för att bli 55 lägenheter och 1 350 kvadratmeter kontorslokaler.

Spritfabriken är ett gammalt byggnadskomplex i tegel, som stått tomt sedan 1957. Det var rivningshotat, men kommunen stoppade rivning, och några av fasaderna fick bevarandekrav.

– Efter att massor av förslag hade ritats och diskuterats landade det i att bygga bostäder samt kontor till oss själva, berättar Kristina Forslund. Vi värnar historien, men samtidigt blir det lägenheter som möter framtiden och det blir exempelvis vårt mest digitala boende. En röd tråd är förstås också återbruk. Det >>

Enligt en rapport från Riksrevisionen är underhållsbehovet i Allmännyttan 368 miljarder kronor. Bild:

Stockholmshem använder Intelligy från Stockholm Exergi för att spara energi och öka inomhuskomforten.

bästa återbruket är när delar sitter kvar på plats och används igen. Sedan tas exempelvis stora mängder tegel ner, rekonditioneras och får ny användning. Gjutjärnsfönster och trappor demonteras och återbrukas. Vissa trädelar används för en ny pergola.

Christoffer Sandholm berättade att en av nycklarna till att kunna projektera var den 3D-skanning som gjordes inledningsvis och det punktmoln som framställdes. Det visade bland annat vad som kunde återbrukas och vilken omfattning det hade.

Kostnaden för hela projektet är för närvarande bedömd till 428 miljoner kronor. Det är kommunalpolitisk vilja som ligger bakom att rädda ett förfallet område och göra det till en tillgång i staden. Troligen skulle inget privat företag ge sig in på något dylikt projekt.

Greenhouse

Viktor Sandberg som är projektutvecklingschef hos Humlegården, berättade om

renovering och modernisering av en kontorsfastighet som tidigare hade inhyst Skatteverket. Hög grad av återbruk ska prägla denna fastighet som kallas Greenhouse Solna Strand.

Viktor Sandberg presenterade inledningsvis några tänkvärda nyckeltal.

Vid nybyggnad orsakar stomme och fasad en klimatbelastning på 150–250 kg CO2e/ kvadratmeter (livslängd 70–100 år). En lokalanpassning orsakar 40–90 kg CO2e/kvadratmeter (livslängd 3–10 år). Det är således viktigt att se till att man har flexibla kontorslokaler, som mer sällan behöver anpassas, och att giftfria och hållbara material väljs, som håller åtminstone 2–3 hyresgästcykler.

– Det har blivit allt viktigare vad kontor kan erbjuda, förklarade Viktor Sandberg. Vi erbjuder service och fina platser som man vill återvända till. Ett attraktivt kontor kan ha tillgång till gym, yogastudio, cykelrum och bra restauranger. Grönska är viktig. Vi ser att företagen har svårt att bestämma hur

stor area de behöver, så vi måste också kunna erbjuda flexibla ytor.

Allt detta tar företaget fasta på i projektet Greenhouse Solna Strand. Lokalerna hade kylbafflar och rumsstyrning. Det blev i stället närvarostyrda bafflar med mycket bättre energiprestanda. Ett stort antal T5 lysrör byggdes om till LED med modern styrning. Ett retrofit-kit togs fram av Fagerhult, och armaturerna byggdes om på plats. Belysningarna kommunicerar med ett trådlöst Bluetooth Mesh nätverk. Det är möjligt exempelvis att följa belysningen rum för rum, se vilka som används lite och försöka öka nyttjandegraden där.

Beträffande armaturerna blir besparingen per produkt 7,3 kg CO2e, jämfört med nytillverkat. Sett över produktlivscykeln blir besparingen 27,1 kg CO2e, vilket motsvarar 39 procent minskning jämfört med ny produkt, och med en livslängd på 20 år. – Återbruk kan således kopplas till >>

3-stegs värmeåtervinning med CleanAir24-FTX - robust och underhållsfri lösning

Självdragsventilation bygger på tillförsel av kall tilluft från gatan som sedan måste värmas upp i lägenheten. Risk för kallras, buller och trafikpartiklar i luften.

Med CleanAir24-FTX tas tilluften från taket och värms upp av återvunnen värme innan den kommer in i lägenheten. Ren, varm tilluft på vintern, frisvalka på sommaren.

Värmer på vintern, ger frisvalka på sommaren

Läs mer på hemsidan!

Nominerad till Stora Inneklimatpriset 2018 - Återvinner 50% energi på Kungliga Slottet

Robust & driftssäker mekanisk återvinning - Använder inte el eller fjärrvärme för uppvärmning

CleanAir24-FTX i korthet

• Konvertering från självdragsventilation till ventilation med värmeåtervinning i 3 steg

• Gratis, automatisk frisvalka på sommaren

• Endast robusta, underhållsfria komponenter (inga krånglande styrsystem)

• Värmeväxlingen sker i befintliga kanaler - inga förstörande ingrepp i fastigheten behövs

Kostnadsfri ventilationsrådgivning!

Kontakta oss innan månadsskiftet så bjuder vi på avgiften för den inledande energi- och ventilationsrådgivningen (5.300 kr). Obs! Begränsat antal.

Ring: 08-756 69 69

E-post: info@skorstensbolaget.se

Frisk luft - rätt tempererad!

Skorstenstätning - Värmeåtervinning - Ventilation - Radonventilation

Köksventilation - Kakelugnsrenovering - Kaminer

Hållbar Tekniks KERAMISKA GOLVLACK saknar

saknar motsvarighet

motsvarighet

Varje år byts många golv ut helt i onödan. Inom några år kommer renovering att vara ett förstaval.

FÖR GRUNDARNA av Hållbar Teknik är det en självklarhet att jobba med golvrenovering i stället för att bra material hamnar på soptippen.

När det norrländska bolaget grundades i Umeå år 2015 var cirkularitet ett vedertaget begrepp, men tanken på återbruk av golvytor var banbrytande!

Fast beslutna att hitta en teknik och produkt för att ersätta traditionell golvhantering kom grundarna i kontakt med en keramisk lack som hade dom rätta egenskaperna.

Lacken fungerar på alla typer av ytor; linoleum, plastmatta, trä och gummigolv. Keramiken i lacken skapar en unik slittålig yta och förlänger livslängden på det befintliga golvet.

–D et är hemligheten att våra golv håller så bra. Därför är vi de enda som lämnar en genomnötningsgaranti på tio år, säger Andreas Bodén, vd på Hållbar Teknik och

tillägger att de flesta golv kommer att hålla betydligt längre än de utlovade tio garantiåren.

Med tiden har bolaget utvecklat en unik kunskap om hur ett tillsynes slitet golv förvandlas till en snygg, funktionell och hållbar yta. Ett hantverk som har tagit många år att bygga upp.

Idag jobbar Hållbar Teknik med ett nittiotal kommuner, regioner och statliga bolag i Sverige. Förutom den ekonomiska vinsten genererar den här metoden cirka 90 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med ett golvbyte.

För vd Andreas Bodén är utvecklingen när det gäller golvhantering glasklar.

– Inom några år kommer renovering att vara alternativ ett, och golvbyte alternativ två. Så ser trenden ut. Varje år byts många golv ut helt i onödan. Vår metod gör att du praktiskt taget aldrig behöver byta golv.

www.hallbarteknik.se

Andreas Bodén, vd på Hållbar Teknik.

Zerotude svarar för ett analysprogram som baseras på AI. Ett fastighetsbolag kan se över hela sitt bestånd, och därefter prioritera sina renoveringsprojekt efter energibesparingspotential, investeringsnivå och klimatmål. Bild: Kjell-Arne Larsson

minskad klimatpåverkan, och får vi upp detta på ledningens bord får vi bra genomslag att jobba med dessa frågor, säger Viktor Sandberg. Med energieffektiviseringsambitioner och klimatmål, som följer exempelvis Science Based Targets, får företaget också möjlighet att låna till lägre ränta.

Således kan återbruk även bidra till ekonomin.

Mäta och styra ger besparing snabbt

Anna Freiholtz, energichef hos Stockholmshem, och Allan Hansson, bolagssamordnare IT på samma företag, berättade hur det gick till vid installation av sensorer i ungefär 22 000 lägenheter, på bara 14 månader. Bakgrunden var en önskan att mäta och styra mot lägre energiförbrukning samt kunna leverera bättre inomhusklimat för hyresgästerna. Stockholmshems ökade krav på fibernätet och leveransen av säker Internet till hyresgästerna ställde krav på att Telia skulle byta utrustning i varje lägenhet inom ett år. Stockholmshem tog då chansen att samtidigt installera sensorer för temp och fukt, kontrollera brandvarnarna samt göra en snabb översyn i lägenheterna. Det blev ett gigantiskt logistikprojekt som genomfördes på rekordtid!

Sensorerna kommunicerar trådlöst och krypterat med LoRa. Nätet ägs och hanteras av Stockholm Exergi där de bland annat har placerat ut gateways i nästan varje fastighet (300 hus). Styrningen sker med hjälp av AI. Temperaturdata används av fjärrvärmeleverantören Stockholm Exergi, som via deras koncept Intelligy, styr framledningstemperaturen i fjärrvärmen. Stockholm

Exergi styr, men värdena syns samtidigt i Stockholmshems SCADA. Och kundtjänst kan nu se aktuell temperatur i varje lägenhet.

Efter en värmesäsong har energibesparingen blivit 6–7 procent, detta utan några omfattande injusteringar. Med den besparingen är Pay Off-tiden 2–2,5 år.

Fortsättningsvis ska förvaltningen göra digitala ronderingar 4–8 timmar per vecka, säkerställa fastigheternas funktion och kontrollera behov av injusteringar, isolering och tätning. Det är nu lätt att upptäcka lägenheter där det är svårt att hålla temperaturen. Tänk alltid på att injustering är en färskvara.

Systemet kommer också att användas för att kapa effekttoppar i fjärrvärmetillförseln.

Rådande politik

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson har en statssekreterare som heter Johan Davidsson. Denne berättade om regeringens tankar och planer för klimatomställningen i byggbranschen.

– Vi tror att klimatomställningen förutsätter tillväxt, men samtidigt att omställningen kan skapa tillväxt, genom att Sverige kan komma in på nya marknader globalt, säger Johan Davidsson.

EU:s initiativ och regleringar är centrala. Regeringen tror inte på särlösningar för Sverige. Regeringens klimathandlingsplan innefattar ett 70-tal åtgärder och ytterligare styrmedel utreds för att kunna nå målen enligt EU. Det finns initiativ för byggoch fastighetsbranschen, och flera av åtgärderna är i linje med den färdplan för fossilfri konkurrenskraft (Bygg- och anläggningssektorn) som är framtagen i branschen.

– Det finns betydande klimatfördelar med att omvandla befintligt bestånd. Det kan användas mer effektivt. Lagar och regelverk för ombyggnad bör underlättas och Boverket gör en genomlysning av ombyggnadsbegrepp i PBL.

Cirkulär ekonomi är viktigt, också mot bakgrund av kostnader. Boverket genomför ett treårigt projekt om återbruk, och projektet ska redovisas i dec i år.

Davidsson nämnde bland annat också att klimatdeklarationer är ett viktigt verktyg >>

Carolina Larsson, chef för certifieringssystemen Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC, berättade att organisationen nu har en ökad inriktning på befintlig bebyggelse. Bild: Olof Holdar

Annie Hohlfält från Framtiden berättade att företagets och Göteborgs stads satsningar har gjort att två utanförskapsområden kunnat avföras från Polisens lista. Bild: Sofia Sabel

för arkitekter, byggherrar med flera, och att kraven i deklarationerna behöver utvidgas.

SGBC – även inriktning på renoveringar

Carolina Larsson, som är avdelningschef certifiering och chef för certifieringssystemen Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC, berättade att organisationen nu har en ökad inriktning på befintlig bebyggelse. Idag finns glapp i certifieringsmöjligheterna mellan Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift. – Vi kompletterar nu därför med Miljöbyggnad Ombyggnad där ett förslag nu är ute på remiss. Metodiken påminner om den för Miljöbyggnad. Vi ville skapa ett agilt verktyg som kan anpassas efter förutsättningarna, säger Carolina Larsson.

Det blir precis som i Miljöbyggnad 15 indikatorer inom fem områden: energi, klimatpåverkan, inomhusmiljö, cirkularitet och utomhusmiljö. En skillnad är att vissa av kriterierna under respektive indikator är valfria. En tanke med att inte sätta alltför stränga krav är att ge möjlighet för även de sämre byggnaderna att kunna bli förbättrade och certifierade.

Miljöbyggnad Ombyggnad ansluter till EU:s Taxonomi, som gäller sex områden: minska

klimatpåverkan, skydda mot verkningar av klimatförändringarna, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar, samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Exempel på en indikator i Miljöbyggnad Ombyggnad är energi, som har krav på bland annat energideklaration och radonmätning. En annan är cirkulära materialflöden där återbruksinventering och andel återbrukat ska redovisas. Dessutom måste bland annat klimatberäkning göras för ombyggnadsprojektet och för byggnaden. En godkänd certifiering blir giltig i 3 år.

Kriterier och manualer till Miljöbyggnad Ombyggnad håller nu på att utformas. SGBC ser också till att tilläggscertifieringen NollCO2 går att tillämpa på ombyggnader. Flera förutsättningar krävs för att ett projekt ska kunna bli aktuellt för denna certifiering, som att ombyggnaden har mer än en viss fysisk storlek och viss ekonomisk omfattning. En del bestämda gränsvärden måste klaras; klimatpåverkan i modul A1–A3 respektive A4–A5 samt B6 Energiklass.

Principen för att nå ner till netto noll klimatpåverkan är densamma som för nybyggnation, nämligen att balansering får göras

med hjälp av installation och produktion av förnybar el, on- eller off site (initierad och finansierad av projektet) eller energieffektivisering i befintligt bestånd. Kompensering får göras med godkända svenska CCF-certifikat eller med biokol.

Ny manual för NollCO2 planeras klar fjärde kvartalet i år.

Bostadsbolaget Framtiden arbetar för trygghet

i Göteborgs förorter

Renoveringsdagarna bjöd på flera presentationer med anknytning till social hållbarhet. Den avslutande handlade om hur Göteborg med det allmännyttiga Framtiden lyfter sina mest utsatta områden.

Göteborgs stad beslutade 2019 om ett arbete inriktat på förbättring av de områden som av Polisen ansågs särskilt utsatta. Framtiden tog fram ett program –Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020–2030 – som beskrev vad man kunde bidra med. Arbetet sker inom tre spår:

1. Trygghetsskapande

2. Stadsutveckling, nybyggnation, renovering etc.

3. Sociala insatser

Hela 11 miljarder kronor avsattes för strategin. Trygghetsskapandet kan också benämnas superförvaltning. I områdena Tynnered, Hjällbo, Lövgärdet, Bergsjön, Biskopsgården och Hammarkullen, har tryggheten förbättrats genom bättre belysning, vitmålade källare, säkrare förråd, bättre zonindelning av vilka utrymmen nycklar går till och ytterligare fysiska åtgärder som att klotter ska tas bort inom 24 timmar. Till mjuka åtgärder hör att grupper med 3-4 trygghetsvärdar är närvarande vardag som helgdag 15.00–23.00. Värdarna utför också visst underhåll som att byta lampor i allmänna utrymmen. Ytterligare både fysiska och mjuka förbättringar har genomförts.

– Vi har följt utfallet med hjälp av AktivBoenkäter hos hyresgästerna, berättar Annie Hohlfält, utvecklingschef hos Framtiden. Från 2019 till december 2023 har den upplevda tryggheten ökat markant. Från att flertalet aspekter har varnat i rött, så lyser flertalet av dem idag grönt.

Insatserna har medgett att av de sex stadsdelarna har två kunnat avföras från Polisens lista.

– Det är såklart inte enbart våra insatser som har gjort att områdena strukits från Polisens lista. Det är gemensamma ansträngningar från Polisen, socialtjänsten, vi på Framtiden, med flera. Dock tror vi att vi kan göra stor skillnad och att det inte hade gått helt utan oss, avslutade Annie Hohlfält.

– Att vissa tillverkare hävdar att deras brandskyddsprodukter har bättre prestanda än de har är allvarligt. Det handlar ju om att skydda både människoliv och egendom, säger Peter Ekström på Flameguard Brandskydd.

NYA GENERATIONENS BRANDSKYDD

för luftspalter

– Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd ska brandklassade byggnadsdelar utföras i lägst brandklass EI 30. Av de brandskyddsprodukter bestående av svällband eller takfotsband som finns på marknaden i dag så är det ingen som uppfyller brandklass EI, även om vissa tillverkare hävdar det i sin marknadsföring.

AV LARS-OLOF TANDBERG

DET SÄGER Peter Ekström som arbetar med brandteknisk support och rådgivning på Flameguard Brandskydd.

– För några år sedan satt vi i möte med Boverket och där framkom det med all önskvärd tydlighet att det är både oetiskt och väldigt missledande att marknadsföra och benämna alla typer av svällband och takfotsband med brandklass EI, då dessa per definition aldrig kan uppnå det.

Den här typen av brandskydd låter lågor passera fritt in i konstruktionen och släpper dessutom in gnistor, rökgaser och värme under flera minuter innan den brandsvällande funktionen har stängt luftspalten.

– Brandkonsulterna känner till denna risk och vet att det i varje enskilt projekt krävs en analytisk dimensionering om man önskar använda brandskydd med lägre prestanda än vad föreskrift och byggregler anger. Det är okej att använda svällband, så länge som detta förfarande finns på plats, säger Peter Ekström.

Idag finns det ett flertal systemlösningar

med riktig, verifierad EI på marknaden, lösningar som ger ett direkt skydd mot brandspridning, utan flera minuters fördröjning. Frågan är då om det år 2024 är rimligt att föreskriva och använda brandskydd som inte uppfyller EI-klass?

Flameguard har utvecklat en unik brandskyddslösning för luftspalter med brandklass EI, en lösning som tillhör en helt ny generation av brandskydd, med högre prestanda och säkerhet.

– Brandnätet INCA WFS net® är hittills det enda brandskyddet för luftspalter som erhållit ett svenskt typgodkännande. Brandnätet är framtaget för luftspalter mellan 25-45 millimeter och är gediget brandprovat i träkonstruktioner.

Brandtätningssystemet är klassificerat med brandklass EI 30 / EI 45 / E 60 enligt allra senaste standarder (EN 1366-4:2021, EN 13501-2:2016).

För att klara de tuffa EI-kriterierna i den nya versionen av standarden måste konstruktionen vara helt tät ögonblickligen vid en brand

- från första sekund, vilket brandnätet INCA WFS net® är. Ingen analytisk dimensionering behöver utföras eftersom systemet uppfyller Boverkets Byggregler (BBR).

– Det är viktigt att påpeka att typgodkännandet endast går att åberopa om brandskyddslösningen är korrekt monterad i enlighet med monteringsanvisningen. Först efter korrekt montage och verifierande egenkontroll är lösningen att anses som typgodkänd, understryker Peter Ekström.

Med produkter som brandprovats enligt senaste standarder och som efter korrekt montage blir typgodkända blir det enklare och säkrare för föreskrivare att välja systemlösning.

– Kunskapen om brandskydd för luftspalter och produkternas egentliga prestanda är vag hos många av de som föreskriver brandskydd. Att vissa tillverkare utnyttjar det och hävdar att deras produkter har bättre prestanda än de har är allvarligt. Det handlar ju om att skydda både människoliv och egendom, avslutar Peter Ekström.

STORT MILJÖFOKUS

när etapp två av Östermalms Park byggs

Arbetet med att bygga andra etappen av Östermalms Park i Kristianstad har pågått i cirka ett år och efter sommaren påbörjas resningen av stommen.

Även denna etapp har Kristianstadsbyggen (ABK) valt att dela upp i två delar, varav den första delen beräknas vara klar 2026 och andra delen under första kvartalet 2027.

AV KIM HALL

– INFLYTTNINGEN I DE 20 rökfria lägenheterna har påbörjats och nu håller vi på med att gjuta källardelen med teknikrum och fyra skyddsrum i etapp två som kommer att innehålla 137 lägenheter och en större lokal för Region Skånes BVC och mödravårdsmottagning. Där kommer även finnas en större samlingslokal för de boende och en lokal för caféverksamhet, säger Patrik Jogby, projektutvecklare på AB Kristianstadsbyggen (ABK).

Kristianstads gamla sjukhusområde är det som nu omvandlas till en levande och modern stadsdel med cirka 300 lägenheter i en 4 000 kvadratmeter stor park.

Hållbarhet är en stor del av projektet och man försöker att återbruka så mycket material det går. Nytt byggmaterial ska helst vara så miljömässigt det går.

– Vi arbetar oss fram med gröna initiativ där vi återbrukar tegel och använder miljöförbättrad betong. Det nya teglet har lägre grön energi i tillverkningen och därmed lägre koldioxidhalt, säger Patrik Jogby och tillägger att ABK bygger för framtiden och tillkommande generationer.

Skanska har för ändamålet köpt in betongelement som har koldioxidreducerad

Östermalms Park påbörjas och kommer att innehålla 137 hyreslägenheter, en större lokal för Region Skåne, samlingslokal samt café-verksamhet. Projektet beräknas vara färdigställt 2027.

betong upp till 50 procent. Tegel från de gamla sjukhusbyggnaderna som revs när Östermalms Park gjordes om, återbrukas i projektet samt granitstenar och nio större granitpelare från de gamla byggnaderna som nu åter används i den nya utemiljön.

– Runt konstverket ”Främmande frukter”, som stått på samma plats i 20 år, bygger vi en mur av granitstenar som återbrukas där man kan sitta och begrunda omgivningen. Vi satsar också på belysningen och anlägger en dagvattenpark som hanterar skyfall i området. Det mesta av dagvattnet hanteras ytligt, men vi har förstärkt med en regnbädd som hanterar vattnet när det kommer rikliga mängder regn, förklarar Patrik Jogby.

De gamla skyddsrummen har rivits och ersatts med fyra nya moderna skyddsrum

som har plats för 480 personer totalt, 120 personer i varje skyddsrum.

Två gamla sjukhusbyggnader har rivits och ett tredje kommer att rivas för att tillskapa nya bostäder i Kristianstad. Planen är att området ska färdigställas 2030. Då ska etapp två med sina 137 lägenheter, fördelade i sex trapphus i det 4-6 respektive åtta våningar höga hus vara färdigbyggda.

FAKTA

Nybyggnad flerfamiljshus, etapp 2, Östermalms Park Kristianstad

Tidplan etapp 1: juli 2023–januari 2027

Byggherre: AB Kristianstadsbyggden

Totalentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur

VÄLKOMMEN TILL NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS

FÖR INDUSTRIELL

TRÄBEARBETNING OCH SAMHÄLLSBYGGANDE I TRÄ

3 – 6 SEPT 2024, SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Läs mer och registrera dig på traochteknik.se

SÅGVERK OCH TRÄBEARBETNING

Utställning och föreläsningar med fokus på de smartaste lösningarna - både inom produktion och verktyg.

50+ SEMINARIER

200+ UTSTÄLLARE 7000+ KOLLEGOR

INTERIÖR OCH SNICKERIER

Bygg och Design-scenen och leverantörer med fokus på framtidens interiör, snickeri, beslag och möbelindustri.

ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

Bygg och Design-scenen och leverantörer med fokus på design, byggnad och konstruktion i ett flexibelt och klimatsmart material.

Sinfras upphandlingar för ramavtal omfattar nu även hamnverksamhet. Bild: Gösta Löfström

SINFRA GÖR UPPHANDLINGAR

även för hamnverksamhet

Sinfra, den svenska inköpscentralen för verksamheter inom samhällsinfrastruktur, utökar sitt arbetsområde med hållbara upphandlingar till att även gälla hamnverksamhet.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

SEDAN TIDIGARE representerar den nationella organisationen Sinfra medlemmar bland kommuner och bolag som bedriver fjärrvärme-, VA- och el-verksamhet.

Från och med våren 2024 utökades arbetsområdet till att även omfatta verksamheter inom fiber, avfall och återvinning samt hamn. – Vi har fått ett flertal önskemål och för-

frågningar från verksamheter inom dessa nya områden genom åren så det är väldigt roligt att vi nu kan ta emot dem i Sinfra, säger Susanne Malm, som är ordförande i Sinfra. Till vardags är hon vd för LEVA i Lysekil AB, som är moderbolag för LEVA Nät AB, LEVA Vatten AB och Lysekils Energi Vind AB. – Vi bygger nu upp den interna verksam-

heten kring dessa nya kategorier och genomför upphandlingar kopplat till dess behov och önskemål för att få nya ramavtal på plats. Ett av de nya medlemsföretagen till följd av det utökade utbudet av upphandlingar är Piteå Hamn.

Sinfra gör hållbara upphandlingar och upprättar ramavtal med leverantörer för

sina medlemmars räkning. Ramavtalen finns sedan tillgängliga för medlemsföretagen att göra avrop från. Ramavtalen har löptider och förnyas efter hand. Syftet är att förse medlemmarna med produkter och tjänster som bland annat är upphandlade utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Därigenom ska Sinfra vara en naturlig del i medlemmarnas inköpsverksamheter och skapa effektivitet och trygghet i kombination med tillgång till bästa möjliga teknik.

Stort fokus på hållbarhet

– Vår strävan är att alltid tillhandahålla de bästa och mest hållbara produkterna och tjänsterna ur både tekniskt, miljömässigt, ekonomiskt och CSR-perspektiv. Genom dialog med medlemmar, leverantörer, myndigheter och branschföreningar driver vi utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Sinfra agerar på uppdrag av sina medlemmar och uppfyller därmed kraven för en inköpscentral inom försörjningssektorn.

– Vi är ett komplement till medlemmarnas inköpsorganisationer. Inom vissa områden är det en fördel att agera samfällt. Våra ramavtal kan medlemmarna använda utan att göra egna upphandlingar. De ska snabbt, effektivt och tryggt kunna välja den teknik

och de produkter och tjänster som passar bäst, säger Susanne Malm.

Sinfra har över 550 medlemmar. 2023/2024 handlar dessa medlemmar varor och tjänster

MARKÄGARAVTAL OCH SAMRÅD

InfoTrader har lösningarna hur ni når ut vid infrastrukturprojekt!

InfoTrader har kraftfulla verktyg som hjälper er att på effektivt sätt nå ut till berörda vid olika typer av infrastrukturprojekt. Behovet av att informera finns oavsett om det är ni ska bygga fjärrvärme, dra nya elledningar eller fibernät, vindkraftverk eller solparker.

Via InfoTraders tjänst Ytbildad Karta är det enkelt att via kartan får ut alla lagfarna- och taxerade ägare samt folkbokförda inom en cirkel, inom en polygon, längs en linje eller varför inte ladda upp en shapefil.

info@infotrader.se • 0457 - 46 13 90 • www.infotrader.se

fördrygt fyra miljarder kronor på ramavtalen efter en ökning med drygt tre miljarder sedan 2018. Antalet medlemmar har också ökat kraftigt, från knappt 200 till över 550.

Susanne Malm är ordförande i inköpscentralen Sinfra.

Med Trafikverket tas BEAst nu in även i anläggningsbranschen. Bild: Gösta Löfström

BEAST SUPPLY UTVECKLAS och Trafikverket

och Trafikverket hänger på

hänger på

BEAst Supply version 4.0.2 är klar. Och Trafikverket hänger på byggföretagen och föreskriver digital miljöredovisning enligt samma principer från sina entreprenörer i anläggningsbranschen.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

BEAST ÄR byggbranschens gemensamma arbetssätt och standard för miljö- och hållbarhetsredovisning som rapporteras och hanteras i det internationella Peppolnätverket. Nyligen har versionen BEAst Supply 4.0 utvecklats med en version 4.0.2. – Det vi har lagt till är framför allt meddelanden kring transport och logistik, till

exempel fraktsedel, transportbokning och transportbokningsbekräftelse, men också ett bättre svar på följesedeln, säger Rikard Larsson, vd i den ideella föreningen BEAst De nya meddelanden som lagts till i 4.0.2 har utvecklats av en internationell grupp, där arbetet har letts av BEAst och Norsk Olje- och gasindustri.

BEAst har utvecklats av byggbranschens aktörer och hittills främst varit avsedd specifikt för dessa, men nu börjar det handla allt mer även om entreprenad- och anläggningsföretagen.

BEAst står för ”Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard” och är en ideell förening som tar fram gemensamma

standarder och arbetssätt för digital kommunikation inom området e-affärer i samarbete med nordiska och internationella organisationer. Den samlar ledande företag och organisationer i vad som beskrivs som en naturlig mötesplats för digitala affärer. Framförallt fokuseras arbetet på processerna för upphandling, inköp, logistik och fakturering.

Branschdriven standard

Det handlar om en överenskommen, branschdriven informationsstandard som gör information maskinläsbar för att kunna förmedlas effektivt. BEAst, som från början är drivet av Boverkets klimatdeklaration, är konkurrensneutralt och är öppet för alla att ta del av och tillämpa.

–Vår strävan är att möjliggöra effektivisering, säger Rikard Larsson. Tidigare har det saknats ett branschgemensamt digitalt arbetssätt för att efterfråga miljödata från leverantörer. Det har lett till ohanterlig arbetsbelastning, vilket också drivit kostnaderna.

BEAst Supply 4.0 genomförs i flera etapper och de två första har finansierats av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF).

– En första etapp av BEAst-projektet var en förstudie. Vi är nu klara med etapp två, genomförandet av de mest prioriterade dokumenten, och vi fokuserar på implementeringen, säger Rikard Larsson

Sedan mitten av mars 2024 kan också Trafikverket ställa krav på digital rapportering från sina entreprenörer i vissa upphandlingar. Digitala följesedlar skickas till Trafikverkets interna systemstöd för analys och det ska göras enligt standarden BEAst Supply 4.0.

Trafikverket som stor upphandlare av infrastrukturprojekt har insett vikten av att, precis som den privata byggmarknaden, digitalisera miljöredovisningen för att kunna övervaka och minska de utsläpp som verksamheten genererar. Att digitalisera miljödata beskrivs som en förutsättning för att kunna följa upp att Trafikverkets egna mål uppfylls när det gäller fossilfria drivmedel i entreprenader till 2030.

Tar tid att införa nytt arbetssätt

Tillsammans med byggbranschen arbetar Trafikverket med branschstandarden BEAst Supply för tillämpning av digitala följesedlar och verket ingår i byggbranschens styrgrupp Miljödata NU.

Inledningsvis nöjer sig Trafikverket med information om drivmedelsförbrukning för transport- och maskintjänster samt hantering av vissa massor. Det är fråga om en stegvis lansering för att alla parter ska kunna förbereda sig.

– Det kommer att ta tid att införa ett nytt arbetssätt. För att nå framgång är det viktigt att vi på Trafikverket har ett nära samarbete med våra leverantörer och att vi tillåter en stegvis lansering för att skapa förutsättningar för alla att skaffa sig förmågan, säger Ulf Jonson, miljöspecialist och projektledare för Trafikverkets införande av BEAst Supply 4.0.

Minskad manuell informationshantering, kortare ledtider och bättre datakvalitet är förhoppningen med den digitala hanteringen, men också ett kostnadseffektivare flöde av information mellan olika aktörer i leverantörsledet.

Trafikverket har utvecklat det interna stödsystemet ELSA för mottagande och

analys av information i den digitala följesedeln och BEAst Supply 4.0 blir det språk som används när informationen skickas från en entreprenör till Trafikverket.

Även för mindre aktörer

–Vi hoppas att alla de stora aktörerna ska röra sig i samma riktning när det gäller standarder och att Byggföretagen tar med sig sina medlemmar. Trafikverket är ju en otroligt stor beställare och de drar naturligtvis också med sig sina leverantörer. Det finns systemleverantörer som skapat appar som gör det möjligt även för mindre aktörer, även enmansföretag, att hänga med, säger Rikard Larsson.

– Vi hoppas att alla de stora aktörerna ska röra sig i samma riktning när det gäller standarder och att Byggföretagen tar med sig sina medlemmar, Rikard Larsson, vd i BEAst.

Den ikoniska växthuslängan på Rosendals Trädgård. Bild: Malin Mörner

ROSENDALS TRÄDGÅRD

bygger nytt och renoverar med

återbruk och hållbarhet för alla årstider

Hållbart och cirkulärt byggande. I form av två nybyggnader samt renovering av ett och ett halvt växthus. Första byggoch upprustningsetappen i Rosendals Trädgårds största satsning någonsin på Kungliga Djurgården i Stockholm är nu invigd.

– Den största betydelsen är att vi får möjlighet att driva vår verksamhet på vintern också, hela året om, i alla väder, säger vd Tin-Tin Jersild, Rosendals Trädgård.

AV THOMAS ANDERSSON

DE TVÅ NYBYGGNADERNA på Rosendals Trädgård – med bland annat ett helt nytt kök – är av Jorden Arkitekter formade som de befintliga växthusen och uppförda av byggföretaget M3 Bygg.

Nyyggnaderna rymmer även ett nytt serveringsrum samt bakomliggande ytor som kallskänk, disk och kylrum.

Nybyggnationer med granpanel från Djurgården och återbruk för stenläggning och grusgångar i anslutande utemiljö.

– All sten här utanför är tagen från vår deponi där vi lagrar överblivet stenmaterial. Det berg vi hittade sprängdes och skickades till stadens kross i Värtan och har sedan

använts här, förklarar slottsfogde Magnus Andersson på byggherren Kungliga Djurgårdens förvaltning.

M3 Bygg har nu slutfört den första – av sammanlagt fem – nu invigda etappen av den pågående upprustningen av Rosendals Trädgård.

– Hela den här ytan med nybyggnation har varit utgrävd. Där har vi byggt en jättestor källare på nästan 200 kvadratmeter. Med en stor undercentral som ger värme och annat till hela verksamheten, berättar byggföretagets ansvarige platschef Jan Borg.

Återanvänt växthusglas

Ett helt växthus plus ett halvt har i en första etapp, med sina bevarade stålstommar och utbytt glas och trä, renoverats av Ryds Glas.

Närmare bestämt med deras egen utvecklade glasprodukt SKAVANK. Det vill säga återbrukat planglas, som annars hade gått till spill.

Under lång till har Ryds Glas lagt glas på hög som exempelvis precis matchat de glassektioner som behövts vid renoveringen av växthusen i Rosendals Trädgård.

Något som vd:n Tin-Tin Jersild prisade högt i sitt tal vid invigningen av nybyggnad och renovering på Rosendals Trädgård.

– Det som är häftigt med det här glaset är att Ryds, precis som vi, håller hållbarhetsfanan högt!

Ny entré

Den andra etappen i projektet Rosendals Trädgård är redan igång.

– Det som nu händer är att vi bygger nya publika toaletter och personallokaler. Det är klart om ett år. Då öppnar vi också baksidan. Så att det så att säga blir två framsidor, säger byggherreföreträdaren Magnus Andersson på Kungliga Djurgårdens förvaltning

Här handlar det om att med en tillbyggnad omvandla trädgårdsanläggningens undanskymda containerplats på norra sidan till en attraktiv entré med café

GLAS I SIG ÄR ETT FANTASTISKT MATERIAL då det inte avger några kemiska ämnen. Det angrips inte av luftföroreningar och är helt och hållet återvinningsbart. Om vi kan minska andelen glas som kasseras kan vi sänka CO2-utsläppet rejält. Och så föddes idén till SKAVANK™. Glas för bra för att slängas. Cirkularitet när den är som vackrast.

Läs mer om SKAVANK på vår hemsida. Spana även in vårt projekt med Rosendals Trädgård. Där de valt att använda SKAVANK när vi renoverar de fem växthusen något som kommer bespara projektet cirka 20 000 kg i CO2-utsläpp. Och egentligen är det rätt enkelt – det handlar om att bygga istället för att riva!

vd Rosendals Trärdgård i mötet mellan de nya byggnaderna och ett nyrenoverat växthus. Bild: Malin

Rosendals Trädgård valde smartwin – fönster med marknadens lägsta U-värden, både före och efter montaget!

MÄSTARE PÅ GLASETS MÖJLIGHETER

020-80 80 00 | info@rydsglas.se | www.rydsglas.se

Den bästa kilowattimmen är den som inte behövs!

www.buildwell.se

Tin-Tin Jersild

Mörner

Bild från Jordens Arkitekter

Johnny Andersson, Jordens Arkitekter, Tin-Tin Jersild, vd Rosendals Trädgård i nya serveringen. Bild: Charlotte Westring

och en inbjudande innergård. Tidigare mest bara en baksida med kylcontainrar och en plats för uppsamling av diverse skrot.

– Fackhushallen, som vi kallar den. Är den gråvita byggnaden med putsad fasad som växthusen nu ansluter emot. Du kan säga att vi byggt den mot tre växthus. Vi kommer att göra iordning den här sidan så att det blir en caféyta på norra innergården, säger M3 Byggs platschef Jan Borg och pekar för Svensk Byggtidning mot de tre växthusens norra kortsida.

”Hållbar mat”

Stiftelsen Rosendals Trädgård på Djurgården i Stockholm sprider kunskap om biodynamisk odling och trädgårdskonst. Med hjälp av exempelvis kurser och trädgårdstjänster.

Här går att boka olika event med middag och fest. Här arrangeras även konserter och här finns ett café, ett KRAVcertifierat kök och ett vedugnsbageri.

I den pågående framtidssatsningen ingår utveckling av ”potentialen i hållbarmat och cirkulära modeller.”

Rosendals Trädgård är efter Gröna Lund och Skansen en av de mest besökta publika attraktionerna på Kungliga Djurgården i Stockholm.

Väggen har panel av gran från Djurgården och golvet återbrukat tegel. Bild: Malin Mörner

Illustration som redovisar hur bebyggelsen kan komma att upplevas från Campusparken. Vy från sydväst. Bild: Sunnerö Arkitekter/Visulent

HÅLLBAR STADSUTVECKLING PÅ CAMPUS

– 450 nya bostäder nedanför Lilljansberget

Detaljplanen för Stadsliden 6:6, belägen i den norra delen av campusområdet, är nu ute på granskning. Planen öppnar upp för en levande kvartersstad som kommer att berika campusområdet med både bostäder, gröna offentliga rum och parker. Inom planområdet möjliggörs byggnation av tre nya bostadskvarter och två verksamhetskvarter, vilket ger cirka 450 nya bostäder samt 34 000 kvadratmeter för verksamheter.

– DETTA ÄR ETT viktigt steg i utvecklingen av området. De nya bostäderna och verksamhetslokalerna kommer att stärka visionen för universitetsstaden. Vi skapar en stadsdel där studenter, forskare och andra umebor kan bo, trivas och verka tillsammans, vilket

bidrar till en levande universitetsstad dygnet runt, säger Anna Åslin, planarkitekt.

Ett planprogram och hållbarhetsprogram har tidigare utarbetats för ett större område som inkluderar Lilljansberget. Den aktuella detaljplanen, som ligger nedanför

Lilljansberget, är första steget mot en ny hållbar stadsdel som integreras med det befintliga campusområdet.

Byggnadernas utformning

De nya byggnaderna kommer att variera i >>

upplevelse av bebyggelsen utmed nya lokalgatan med campusparken i periferin. Bild: Sunnerö Arkitekter/Visulent.

höjd från tre till sju våningar, samt en inredd vind. Området kommer att kännetecknas av sina branta tak, vilket bidrar till en unik identitet. Materialvalen kommer att bestå av trä, tegel och skiffer.

Mobilitet och offentliga platser

Planområdet kommer att ha en mobilitetshubb som erbjuder olika tjänster som cykelservice, lådcykelpool och bilpool. Detta initiativ syftar till att minska bilberoendet

Möjlig utformning av sektionen för den nya lokalgatan och anslutning mot torget centralt i området. Vy från söder. Bild: Sunnerö Arkitekter/Visulent

och främja användningen av miljövänliga transportalternativ.

Offentliga platser och grönområden bevaras och utvecklas inom detaljplanen. Befintliga skogspartier och campusängarna integreras med de nya kvarteren, vilket skapar gröna lungor och bidrar till en attraktiv och hållbar stadsdel.

– Offentliga platser och grönområden är centrala i vår stadsplanering. Genom att kombinera nya bostäder med naturinslag skapar vi en trivsam och hållbar miljö inom campus, en plats där alla känner sig välkomna, säger Anna Åslin.

Områdets koppling till Lilljansberget

Avsikten är att planområdet ska integreras med ett möjligt framtida bostadsområde på Lilljansberget.

När hela Lilljansområdet är färdigbyggt kommer det att innehålla bostäder för 3 000 Umeåbor samt en ny förskola.

Detaljplanen för Lilljansberget är vilande. Det är i dagsläget inte bestämt när arbetet med den detaljplanen ska fortsätta.

Möjlig

Tulpaner i Kungsträdgården.

GRÖN STAD ÄR LEDANDE

på skötsel av innerstadens grönytor

Kundnärhet, direktkontakt, bra relationer med en ambition att förbättra människors utemiljöer.

Det är centrala fokus för Grön Stads skötsel av grönytor åt det offentliga, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare.

GRÖN STAD UTFÖR uppdrag för bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och företag, ansvarar för allmänna grönytor åt bland annat Stockholms stad, framför allt i innerstaden med till exempel parker som Kungsträdgården, Humlegården och Rålambshovsparken.

Men även ute i Spånga-Järvaområdet och i grannkommuner som till exempel Nacka och Lidingö har man stora uppdrag.

Oftast innebär uppdragen helhetsansvar för utemiljön med uppgifter som skötsel av gräsmattor och rabatter, men också trädbeskärning och trädfällning samt lekplatsbesiktningar.

Grön Stad har cirka 90 tillsvidare åretrunt-anställda medarbetare, vilket också säkrar en seriös vinterskötsel.

– Du kan vara trygg med att våra utbildade och erfarna medarbetare utför sina åtaganden

och uppdrag säkert, korrekt och hållbart med ständiga förbättringar av både arbetet och kundens ytor. Vi arbetar efter visionen ”en grön stad för nästa generation”, säger Malin Edbom, platschef i Grön Stad.

– Grunden är standardiserade hållbara arbetssätt där vi arbetar med hållbarhet enligt flera principer som: Vi utvecklar och bevarar miljömässigt hållbara lösningar. Vi är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor. Vi tar ansvarsfulla ekonomiska beslut som också gynnar våra kunder.

– Att vi är vana vid offentlig upphandling gynnar även våra övriga kunder då det kräver struktur och tydlighet i avtalen. Att vi har kollektivavtal, engagerar oss i Gröna arbetsgivare och flertalet yrkesutbildningar ger hållbara förutsättningar för våra medarbetare nu och i framtiden.

– Vi är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001

Grön Stad Mark och Anläggning AB är ett fristående dotterbolag inom Green Landscaping Group, som är Nordens ledande aktör inom skötsel och finplanering av utemiljöer. Bolaget är ett resultat av det förvärv av Svensk Markservice som Green Landscaping gjorde 2018.

Egna fastighetsskötare bidrar till trivsel och trygghet och SKB:s drifttekniker, hantverkare och utemiljögrupp är också närvarande i kvarteren. Bild: baraBild

FORTSATT CERTIFIERING lyfter trygghetsarbetet ännu högre

SKB arbetar kontinuerligt med trygghet och välbefinnande för de boende. En viktig del i arbetet är trygghetscertifiering av bostadskvarteren. Med Lysosomen i Hagastaden och Båggången i Hässelby Gård har nu totalt 14 SKB-kvarter blivit certifierade.

SKB HAR FÅTT goda betyg av sina boende i kundmätningar när det gäller tryggheten. Det har sporrat till att arbeta med flera verktyg för fortsatt utveckling.

– Vi arbetar löpande för att alla hyresgäster ska trivas och känna sig trygga där de bor. I den senaste kundmätningen hade vi ett Trygghetsindex på 89,5 – ett mycket högt och fint betyg. Men vi behövde verktyg som ger en helhetssyn över vad vi skulle behöva fokusera på för att säkerställa att våra hus fortsätter att må bra ur trygghetssynpunkt, säger SKB:s förvaltningschef Madeleine Brisère.

Trygghetscertifiering av fastigheterna betyder att de uppfyller trygghetskraven som undersöks vid en specifik besiktning. Den visar även att fastighetsägaren tagit

de boendes trygghet på allvar och gjort alla åtgärder för att förebygga brott på platsen.

Arbetet med certifieringarna har inte bara höjt säkerhetsnivån i kvarteren, utan även ökat organisationens interna kunskap kring trygghetsskapande åtgärder. Det går att dra nytta av både i nyproduktionen och i förvaltningen av befintliga fastigheter.

– Ett hållbart boende handlar om många saker och trygghet är en av de viktigaste för de boende. Därför finns det ett intresse både hos våra medlemmar och hos våra medarbetare för att engagera sig i den, säger förvaltningsprojektledare Cenny Rondahl.

SKB föddes ur viljan att skapa ett bättre boende tillsammans och göra gott för både medlemmar och det omgivande samhället.

I över hundra år har den kooperativa hyresrätten medverkat till gemenskap och trygghet i kvarteren och dess närområden.

Ute i kvarteren finns kvartersråd som väljs av de boende. Råden har en viktig roll i lokala boendefrågor och bidrar till goda grannkontakter.

Egna fastighetsskötare bidrar till trivsel och trygghet och SKB:s drifttekniker, hantverkare och utemiljögrupp är också närvarande i kvarteren.

Tidigare har hela SKB:s fastighetsbestånd blivit trygghetsbesiktat av Svensk Trygghetscertifiering AB. Resultatet därifrån ger underlag för att genomföra både små och stora åtgärder för en ökad trygghet i de kvarter där det behövs som mest.

HUSQVARNA

Mindre ytor, större effekt

NYHET

Eftersom effektivitet är viktigt

Husqvarna Automower® 520 EPOS™ är en perfekt lösning för att sköta mindre, kommersiella gräsmattor. Det frigör tid för parkarbetare och fastighetsskötare att fokusera på andra uppgifter. Exaktheten i den slinglösa installationen ger flexibel områdeshantering, medan det systematiska klippmönstret ger pålitlig och effektiv klippning på ytor upp till 5 000 m². Läs mer på husqvarna.com/automower520epos

Läs mer genom att skanna QR-koden!

Lars Höglund, vd på Butong och Charlie Granberg, street-art-konstnär, konstnärliga samarbetspartners till HSB Living Lab.

VÄXTVÄGGAR

blir levande grönt konstverk

På HSB brf Normanns fasad i Uppsala skapas en världsunik muralmålning med växter. Det levande konstverket är en hyllning till Uppsalaprofilen Normann Bröndbo. Väggmålningen, som är unikt i sitt slag, har fått namnet Reclaim Everything och är skapat av konstnären Charlie Granberg i samarbete med HSB Living Lab och Butong.

ETT LEVANDE KONSTVERK i bostadsområdet? För de boende i Norra Luthagen, Uppsala, blir det nu verklighet.

På långsidan av miljöhuset i bostadsrättsföreningen HSB brf Normann skapas nu ett stort konstverk med förstärkta partier av levande växter och grönska.

Att skapa gröna levande fasader har många fördelar – de bidrar till ökad biologisk mångfald, binder koldioxid och är ett viktigt verktyg för att hantera negativa effekter av klimatförändringen. Att dessutom kombinera det med konst adderar ytterligare en positiv aspekt.

– Det här är ett nytt sätt för HSB att jobba med konstnärlig gestaltning. Syftet är att stärka platsens identitet, öka trivseln och hjälpa till att öka städernas grönytefaktor, säger Emma Sarin, chef Utveckling och Hållbarhet på HSB ProjektPartner.

Konstverkets motiv och bostadsrättsföreningens namn anspelar på företagaren och Uppsalaprofilen Normann Bröndbo, som flydde från Norge under andra världskriget och grundade Bröndbos Kranbilar med säte i Norra Luthagen.

Det är street art-konstnären Charlie Granberg som fått uppdraget att skapa en muralmålning med växter specifikt för brf Normann. Förhoppningen är att konstverket Reclaim Everything ska bidra till en värdefull utomhusmiljö i brf Normann – och inspirera till känslor, tankar och gemenskap för de som bor här.

– Idén är att det är en liten flicka som går över en skrothög med en vattenkanna. Det är växter planterade i skrothögen så när det börjar växa döljs skrotet av grönska. Jag tycker det passar bra på ett miljöhus där alla hjälps åt att återvinna avfall, och så finns det en

tydlig referens även till Normann Bröndbo och brf:ens namn, säger konstnären Charlie Granberg.

Bakgrunden till satsningen är ett samarbete mellan HSB Living Lab, konstnären Charlie Granberg och företaget Butong, Nordens ledande leverantör av gröna fasader.

Konceptet med grönskande konstväggar har tidigare testats i forskningsarenan HSB Living Lab på Chalmersområdet i Göteborg med gott resultat.

– En av utmaningarna med växtväggar i vårt klimat är att vi har långa vintrar när det inte växer så mycket. Fördelen med den här typen av vägg är att de inte alltid behöver vara täckta av växter för att vara snygga. Förutom de rent estetiska värdena har vi alla de positiva effekterna på miljö och klimat som grönska skapar, säger Lars Höglund, vd på Butong.

Allt fler svenskar uppger att de odlar ätbara växter för att de mår bra av det enligt rapporten Växttrender 2024. Bild: Plantagen

TRÄDGÅRD

SOM TERAPI

I en orolig omvärld söker sig svenskarna till trädgården. En av tre svenskar uppger att de odlar ätbara växter för att de mår bra av det. Trädgård och odling har en positiv effekt på vår mentala hälsa och kan användas för att förebygga och rehabilitera psykisk ohälsa.

ALLT FLER SVENSKAR uppger att de odlar ätbara växter för att de mår bra av det, visar rapporten Växttrender 2024 – Alla kan odla som Plantagen tar fram för trettonde året i rad tillsammans med HUI Research. Förra året var siffran 25 procent, i år har den ökat till 34 procent. I en orolig omvärld kan den egna trädgården vara ett tryggt rum. – För många blir trädgården en fristad där man kan slappna av. Att stoppa fingrarna i jorden, odla och långsamt se det växa och få något ätbart tillbaka är en perfekt aktivitet för återhämtning, säger Ulrika Bjurström,

marknadschef på Plantagen.

Att befinna sig utomhus i naturen har en positiv effekt på både vår fysiska och mentala hälsa.

– Inom 15 minuter ute i naturen kan man se förbättringar i det mentala välbefinnandet, du får fler positiva och färre negativa känslor och upplever mindre stress. Stannar du längre i naturen kan du dessutom uppleva mer kreativitet, säger Liisa Tyrväinen, professor vid Naturresursinstitutet.

Det räcker med att befinna sig utomhus i naturen för att se positiva effekter, men ännu

ALLA KAN ODLA

Tanken bakom E-planta är enkel – att erbjuda de bästa växterna för vårt klimat. Ett unikt urvalssystem garanterar att enbart de friskaste, mest livskraftiga plantorna får sätta ett E efter sitt namn. Nästa gång du väljer växter; sök efter E, som i E-planta. eplanta.se

större effekt fås av att faktiskt arbeta med växter och trädgård. Trädgårdsterapi och Grön Rehab har visats vara effektiva metoder vid rehabilitering mot psykisk ohälsa.

– I metoden Grön Rehab används trädgården som en del av rehabilitering vid stressrelaterad utmattning. I teamet med sjukgymnast, psykoterapeut och arbetsterapeut ingår även en trädgårdsmästare. Nio av tio av de som fick grön rehabilitering kunde återvända till arbetet efter att ha varit långtidssjukskrivna, säger Eva-Lena Larsson, biolog fil.dr. och medgrundare till Gröna Rehab.

Nya villkor för

HÅLLBARA LEVERANSKEDJOR

Efter nära tre år och en omfattande konsultationsrunda lanseras de nya villkoren för hållbara leveranskedjor, framtagna i nära samarbete mellan Adda och Regionernas Nationella kansli för hållbar upphandling. Villkoren är i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande.

SAMTIDIGT LANSERAS ett webbaserat stöd för att underlätta för upphandlande organisationer och leverantörer att motverka riskerna i leveranskedjorna.

Nya villkor för hållbara leveranskedjor

lanseras som är i linje med FN:s vägledande principer.

Villkoren lanseras med ett webbaserat stöd för att motverka riskerna i leveranskedjorna.

– Upphandlande organisationer har en

viktig roll i att främja en hållbar offentlig upphandling som motverkar riskerna i leveranskedjorna. Genom att ta fram nya villkor och ett webbaserat stöd vill vi tydliggöra leverantörernas ansvar och anpassa

skrivningarna till de internationella ramverk som ligger till grund för befintlig och kommande lagstiftning om tillbörlig aktsamhet, säger

Ragna Forslund, ordförande för Hållbar Upphandling – Ett samarbete mellan Sveriges regioner och Upphandlingschef Serviceförvaltningen Region Stockholm.

Genom de nya villkoren kan upphandlande organisationer ställa krav på leverantörer att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i den egna verksamheten och i leveranskedjan.

Några av nyheterna är att leverantörer ska samråda med rättighetsinnehavare, beakta särskilt sårbara grupper och tillhandahålla gottgörelse om den har orsakat eller bidragit till negativ påverkan.

– Adda och regionerna kommer att implementera villkoren i nya avtal men vi uppmanar våra leverantörer att redan idag ta hjälp av stödet inför framtida upphandlingar och kommande lagstiftning, säger Peter Nohrstedt, hållbarhetschef på Adda.

Arbetet har genomförts i nära samarbete med Upphandlingsmyndigheten samt en referensgrupp bestående av drygt 40 organisationer inklusive statliga myndigheter, kommuner, regioner, leverantörer och civilsamhällsorganisationer. En rad experter från nationella och internationella organisationer har också bidragit. Villkoren är en revidering av de villkor som togs fram 2018.

Många av de varor som offentlig sektor köper in tillverkas i länder där det idag finns betydande risker för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Det kan exempelvis handla om IT-produkter, livsmedel och sjukvårdsmaterial.

På Regionernas Nationella kansli för hållbar upphandlings webbplats kommer utbildningar för både leverantörer och upphandlande organisationer att läggas ut.

Ragna Forslund, ordförande för Hållbar Upphandling – Ett samarbete mellan Sveriges regioner och Upphandlingschef Serviceförvaltningen Region Stockholm. Bild: adda

EKBERGASKOLAN med

ny fin utemiljö för 575 elever

Efter möten i mitten av juni i grundskolenämnd och fastighetsnämnd är nu de beslut fattade som gör att en helt ny Ekbergaskola kommer att kunna byggas.

– DEN NYA EKBERGASKOLAN som vi nu står i startfasen för att påbörja med upphandling och byggnation har föregåtts av omfattande analys och omtag. Nu är det glädjande men även väsentligt att vi får en bra byggprocess i totalentreprenadform, där vi kan se att den nya F-6 skolan med ny fin utemiljö för 575 elever kommer på plats och ger en fin ny skola i området, säger fastighetsnämndens ordförande, Samuel Stengård.

– Vi på Ekbergaskolan är mycket glada över att vi kommer att få en ny skolbyggnad. Vi bygger ett livslångt lärande för våra lever där trygghet, kamratskap, glädje, respekt

och ansvar leder våra elever framåt. Först längs vår skolas nya vackra fina cirkulära linjer och sedan längs livets slingrande vägar, säger Frida Lundqvist Wittorp, rektor på Ekbergaskolan.

Efter nybyggnation kommer den nya skolan att rymma 575 antal elever inklusive anpassad

– Nu är det glädjande men även väsentligt att vi får en bra byggprocess i totalentreprenadform, där vi kan se att den nya F-6 skolan med ny fin utemiljö för 575 elever kommer på plats och ger en fin ny skola i området, säger fastighetsnämndens ordförande, Samuel Stengård. Bild: Västerås stad

skola, vilket är en F-6 som är tre-parallell. Nuvarande skola är byggd på mitten 1960talet och tillbyggd på mitten 1990-talet.

Skolan idag är för liten. Inklusive paviljonger går det idag 436 elever på skolan varav 24 elever går i anpassad skola. Det är 63 personal på skolan.

Matsalen i skolan idag är mottagningskök men omgjort till tillagningskök. Köket är för litet för det antal elever som går på skolan. Ekberga har ett omfattande behov av renovering och anpassning till dagens pedagogiska behov och krav gällande tillgänglighet.

– Med den nya byggnaden får vi ta ett helt nytt grepp!" säger Anja Hellstrand, byggprojektledare för Ekbergaskolan. Projektet beräknas starta i maj 2025 och vara klart 2026 med cirka 20 byggmånader. Byggherre är Västerås stad och projektledare är Anja Hellstrand.

PROJEKTVERKTYGET PLANTER

underlättar växt- och trädgårdsplanering

Charlotte Ljungblad, vd och en av grundarna till Planter Norden AB

Planter Norden erbjuder en unik plattform, ett effektivt och tidsbesparande digitalt projektverktyg för arbete inom trädgårdsdesign, trädgårdsplanering, trädgårdsskötsel och landskapsarkitektur.

ARBETAR DU MED att planera, skapa, sälja eller sköta utemiljöer, är Planter till stor hjälp. I Planter får du tillgång till kvalitetssäkrad information om växter och deras användning. I dag finns det nära 5 000 växter i Planter, växter för svenska utemiljöer. Verktyget erbjuder även möjlighet att skapa struktur och ordning och reda på planteringsytorna – du vet vad du har beställt och vad som behöver göras. Vidare finns även presentationsmaterial och beställningsunderlag som är enkelt att använda.

– Vi vänder oss till de som arbetar professionellt med utemiljöer, det kan vara landskapsarkitekter, trädgårdsplanerare, anläggare och skötselpersonal, säger Charlotte Ljungblad, vd och en av grundarna till Planter Norden AB. Med tanke på de klimatförändringar vi redan har sett blir valet av rätt växt till rätt plats allt viktigare. Att hitta växter som klarar torka och kraftiga regn, eller som gynnar den biologiska mångfalden, är många gånger en utmaning. Här har man stor nytta av Planter för att göra bra och säkra växtval. Att välja växter som inte överlever påverkar självklart

ekonomin, som många gånger är ansträngd när det gäller utemiljön. Därför är det än viktigare att välja rätt växt till rätt plats och ha koll på både processer och växtval.

– För beställare av utemiljöer för till exempel bostadsområden, säkerställer ett projekt utfört i Planter en kvalitetssäkrad och standardiserad leverans, fortsätter Charlotte Ljungblad. Man får god överblick och kontroll över växtvalen och har även möjlighet att skapa långsiktig underhållsplanering i verktyget.

Att använda Planter gör det enklare att välja inhemska arter och växter som gynnar bin och insekter, vilket är bra för miljön.

Det är även ekonomiskt att använda projektverktyget eftersom man sparar tid genom att effektivisera processerna kring växthantering. Att söka och välja växter tar tid och i Planter hittar man snabbt växter som finns tillgängliga på den svenska marknaden.

Det digitala projektverktyget Planter är även ett mycket bra stöd vid försäljning av växter, både för den som är ny i branschen och

för den erfarna. En säljare kan enkelt skapa skräddarsydda förslag till sina kunder och ta fram både kollage och beställningslistor.

– Projektverktyget Planter lanserades 2019 och har sedan dess utvecklats med många fler funktioner utifrån våra användares önskemål, fortsätter Charlotte Ljungblad. Vi utvecklar ständigt plattformen med nya funktioner samt fler växter och vår ambition är att underlätta trädgårdsbranschens dagliga arbete.

Just nu väntar vi på att få vår plugin till Revit, ett projekteringsverktyg, godkänd. Det kommer att spara mycket tid för bland annat landskapsarkitekter.

Planter är ett mycket uppskattat digitalt verktyg och bland kunderna återfinns konsultföretaget Sweco, Tengbom Arkitekter och Familjebostäder.

Familjeägt företag SATSAR LÅNGSIKTIGT

Blåkläder startade sin verksamhet 1937 och då med att sy damkläder. Företaget började sin verksamhet i Tranemo för att efter några år flytta till Svenljunga. I dag är det 650 anställda då inräknat de europeiska organisationerna och fokus ligger uteslutande på arbetskläder. Blåkläder är en av Europas största tillverkare av arbetskläder med cirka 4,5 miljoner plagg per år.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– ALLT PRODUCERADES lokalt från början i det kända textilbältet Borås och allt material till plaggen var tillverkade i bygden, exempelvis var Borås Wäfveri en stor leverantör till oss berättar Anders Carlsson, VD, Blåkläder. För att upprätthålla produktionen även under lågsäsong, började man producera arbetskläder och i dag har vi uteslutande fokus på arbetskläder där nu även skor ingår, Sedan 1992 är produktionen outsourcad. Först till Portugal och därefter till Balkanhalvön för att sedan etablerat sig med egna fabriker både i Kina, Vietnam och Bangladesh som är den senaste på gång. Det handlar om arbetsintensiva plagg där timkostnaden i Portugal 1992 kunde ligga på 3 kronor per timme och i Asien 20 öre per timme. Styrning, framtagning av underlag, design och utveckling sker dock i Sverige.

Kvalitet och funktion

är nyckeln

– Den minskade produktionskostnaden har medfört att vi har haft råd med produktutveckling för att få fram det optimala arbetsplagget till våra kunder. 1986 togs den klassiska blå snickarbyxan fram och den lever kvar fortfarande, men en stor utveckling har sedan dess skett både när det gäller material, utformning och design, inte minst färgsättningen. Få unga har lust att se ut som pappa eller farfar gjorde, utan vill gärna hänga med modet som man ser i vardagen. Det försöker vi förverkliga och vi arbetar kontinuerligt med uppdateringar av passform och kvalitet.

Ägardirektivet utgår från ”en global spelare i tiden” och vägen fram handlar om kvalitet och funktion. Receptet är att dubbla omsättningen vart femte år och det har man hittills lyckats med.

Under nedstängningen vid Covidepidemin klarade man sig bra tack vare den egna produktionen. De egna fabrikerna kunde fortsätta

producera för att vara förberedda när marknaden plötsligt vände.

– Det långsiktiga tankesättet förmedlas kontinuerligt i organsiationen och gör det

roligt för alla att arbeta, berättar Anders Carlsson. Det är viktigt att få ut energin i organisationen och in i alla led för att samtliga ska känna sig delaktiga, vilket innebär att

Kartongerna från fabrikerna återvinns till 70 procent och används vid distribution ut till kunderna. Bild: Marie Louise Aaröe

många av de anställda har varit här länge. Vi vill inte att organisationen ska vara tjänstemannastyrd. Värdekedjan är viktig och ju större kunskap som finns i varje process desto bättre blir det för slutkunden.

Värdekedjan i fokus

– Spårbarheten är ett svårt område, säger Anders Carlsson. Fördelen som vi har här är att vi äger fabrikerna, vilket innebär möjlighet till större kontroll i alla led. Varje fabrik behöver i sin tur underleverantörer och här kommer spårbarheten in som blir alltmer komplicerad ju fler underleverantörer som är inblandade. Genom ägaransvaret har vi stor koll på hela värdekedjan genom att ha så få underleverantörer som möjligt. De största miljöpåverkande utsläppen sker i produktionen av råmaterialet i början av processen. 95 procent av emissionerna sker i samband med produktionen av materialet. Det blir alltså inte mer miljövänligt att producera i Europa. Vi anser att kvaliteten i Asien som vi får på plaggen är bra och många gånger bättre än den vi får i Europa. De är duktiga i Asien.

Lager och logistik

– Vi disponerar sammanlagt 15 000 kvadratmeter lager med 380 000 buffertplatser, berättar Thomas Olsson, logistikchef. Samtliga varor i hela sortimentet scannas in vid ankomsten från fabriken. Därför vet vi exakt vad som finns i varje låda. För att säkra kvaliteten genomförs kontinuerliga stickprov. För en T-shirt tar det 2-3 minuter och en byxa cirka 30 minuter. Det är noggranna kvalitetskontroller som genomförs. Det är två containrar per dygn som kommer med 1 000 lådor i varje container som då också ska scannas in. Från Sverige ska sedan leveranser ske till 80 länder världen över.

De ankommande lådorna från de olika fabrikerna återvinns till 70 procent och används att distribuera beställda varor ut till kund. Plocket av varorna arbetar i tvåskift. Förädlingsavdelningarna erbjuder speciellt tryck eller brodyr på plaggen. Det vanligaste är logotyper via transfer och här handlar det om 3 miljoner transfer per år. Brodyr handlar om cirka 300 per år.

Kunden är avgörande

– Vi har en stark teamkänsla i företaget och vi gör nytt hela tiden, vilket innebär att ingen i organisationen tröttnar, berättar Martin Svedberg, produktutvecklingschef. Vi har ständigt en produktutveckling och en utvecklingsavdelning med uppdraget att utveckla nya produkter och även förädla existerande produkter som handlar om både material och passform. Vår målsättning är att

hitta producenter nära vår produktion där vi förädlar 90 procent dock inte merinoull och flamskyddade material de köper vi in då de är tekniskt svåra att tillverka.

Den långsiktiga hållbarheten är viktig i arbetet och då handlar det om tillverkningen av textilier och alla komponenter som ingår. Ju bättre detta görs av komponentproducenterna desto mindre påverkas miljön, vilket är en mycket viktig del för Blåkläder. Därför är produktinformationen en angelägen del att förmedla till kunderna.

– På varje hantverksbyxa kan det ligga två år av detaljarbete då varje byxa också pressas till det yttersta från nötningstester och mängder omgångar i tvättmaskinen och temperaturtester. Därefter låter vi kunderna testa kläderna på sin arbetsplats och det momentet är helt avgörande, berättar Rose-Marie Näsström, produktutvecklare på Blåkläder.

Att ta fram ett nytt plagg handlar om en process. Det görs genom att en grupp träffas två gånger per år och går igenom vilka plagg som efterfrågas och övriga önskemål från kunderna. Det skissas på olika förslag och synpunkter kommer därefter från säljarna för att få bekräftelse på att det är rätt.

Produktgrupperna delas sedan upp i mindre grupper där tekniska beskrivningar tas fram som sedan ska förmedlas till fabrikerna. Det kan handla om i slutändan ett dokument på 93 sidor ut till fabrik. Detta förfarande är en stor skillnad mot modebranschen. Här ska produkterna leva under många år. I modebranschen handlar det ofta om bara en säsong. Därför krävs det, när det gäller arbetskläder, en hög och jämn kvalitet som hela tiden uppdateras. Det kan vara att exempelvis telefonen får en annan utformning och fickan måste anpassas därefter.

Modenyheter

kräver snabba beslut

Fördelen för Blåkläder är att man äger hela produktionskedjan och kan då få fram förändringar snabbt. En hantverksbyxa kan bestå av 50 olika komponenter och samtliga delar har testats innan de säljs på marknaden. Ju längre en kund kan behålla kläderna desto bättre är det för miljön. När man köper ett nytt plagg, då är det gamla helt förstört och också svårt att återvinna även om forskning pågår. Kvaliteten på fibrerna faller kraftigt vid slitage samtidigt som återvunnet material är 20 procent dyrare. Däremot kan det fungera mycket bra som ett isolerande foder.

Stretch har kommit för att stanna. Första gången som Blåkläder presenterade en arbetsbyxa i stretchmaterial skrattade man. Det var 2015 men blev startskottet, nu är

Martin Svedberg, produktionsutvecklingschef, Rose-Marie Näsström, produktutvecklare samt Sofie Jinnesjö, sourcing manager utgör ett glatt gäng på Blåkläder och ansvarar för utformningen av de populära arbetskläderna.

Bild: Marie Louise Aaröe

stretch i kläderna ett måste. Man använder sig av varpstretch. Materialet är dock inte lika hållbart då själva kvaliteten slits i tvättarna och bör inte tvättas i högre gradantal än 40 grader för att behålla formen. Det är en utmaning framåt, men många föredrar lätta material som också har stretch i vissa utsatta delar som exempelvis byxknän. Polyester är ett annat bra material men som är varmt, för att motverka värmen lägger man därför in ventilation i plaggen genom att materialet på vissa delar är genombrutet. Ett plagg kan innehålla en mängd olika material för att helheten ska få den bästa funktionen.

Färger lockar

Man ser alltmer modefärger även i arbetskläder och framförallt accentfärger även om de flesta företagen har sina färger som de vill ska synas i personalens klädedräkt.

– Produktutvecklingen är viktig och är grunden för att lyckas och vi måste hänga med och leverera vad marknaden och våra kunder förväntar sig, säger Sofie Jinnesjö, sourcing manager.

– Status har blivit en viktig faktor även i arbetskläderna, berättar Peter Mönhage, Sverigechef. På en undersökning som gjordes på 18 olika marknader hamnade status nästan högst upp av samtliga önskemål. Därför är det viktigt för oss att skapa en kollektion och produkter som våra brukare kan vara stolta över. Och det senaste är att matcha från topp till tå genom kläderna och även skorna som nu designas och utvecklas från början till färdig sko också av Blåkläder. Det är helheten som gäller och att kunna garantera funktion och kvalitet i alla delar.

Enköpings nya kommunhus får en ljus fasad där fönstersättning och utemiljö andas framåtanda och signalerar en arbetsplats i framkant. Bild: CF Møller

NYTT KOMMUNHUS

I ENKÖPING

– mycket bra energiprestanda och BREEAM-certifiering

Till hösten nästa år kommer kommunens personal att kunna flytta in i ett nytt kommunhus, som ersätter det tidigare. Exteriör och interiör präglas av trämaterial och genomgående höga miljöprestanda i ett hus med lokaler som erbjuder flexibel användning för personalen och är välkomnande för kommuninvånarna.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DET GAMLA KOMMUNHUSET hade med tiden fått stora brister med bland annat mögelproblem.

För sex år sedan flyttade personal ut härifrån och blev lokaliserad till andra fastigheter. Följden blev att personalen nu är utspridd på nio olika ställen.

Det gamla kommunhuset revs och ger nu plats för ett nytt på samma tomt. Skanska är

entreprenör och projektutvecklare, medan Vacse kommer att äga huset och hyra ut lokalerna till kommunen.

Läget är perfekt längs Kungsgatan och med närhet till stadens centrum, men även närhet till Enköpingsån och de vackra och mycket uppskattade Enköpings trädgårdar.

Nya kommunhuset blir fyra våningar högt med terrass på taket. Lokalarean omfattar

cirka 5 300 kvadratmeter. Här ryms det arbetsplatser för 450 anställda och politiker. Huset har 200 arbetsplatser i aktivitetsbaserade landskap, 400 platser i mötesrum-, webb- och teamsrum samt cirka 200 platser i en matsal.

– Planlösningen är verksamhetsanpassad på ett mycket bra sätt. Kommunen gjorde ett utförligt förarbete innan

upphandlingen bland annat genom att rådfråga sina anställda, berättar Sara Jägermo, fastighetsoch hållbarhetschef hos Vacse.

– Kommunhuset blir ljust och välkomnande bland annat med en öppen yta i mitten, som har gradänger. Både interiören och exteriören präglas av trämaterial.

Energilösningen blir intressant med geoenergi för basproduktion av värme och kyla (frikyla). På taket monteras solcellspaneler som ska täcka del av fastighetselen.

– Generellt använder vi gärna geoenergi för våra fastigheter. Många av dem har stora behov av kyla, där frikyla är ett bra alternativ, säger Sara Jägermo. Särskilda lösningar är nödvändiga för att nå energiklass A, vilket Enköpings kommunhus ska klara.

Kommunen gjorde en framsynt upphandling där anbudsgivarna skulle redovisa energi- och klimatmål för bygget. Så även när det gäller energi och klimat har kommunen agerat föredömligt. Skanska var den som la det vinnande anbudet.

Skanska har kalkylerat energianvändningen till under 35 kWh/kvm och år, samt en klimatpåverkan i byggskedet (A1–A5) strax under 250 kg CO2e/kvadratmeter. Om energiklass A inte klaras så utgår vite till fastighetsägare Vacse.

Bygget ska certifieras med BREEAM nivå Outstanding, vilket är standard för nya hus som förvaltas av Vacse.

När detta skrivs är bottenplattan till det

“Generellt använder vi gärna geoenergi för våra fastigheter. Många av dem har stora behov av kyla, där frikyla är ett bra alternativ.

/Sara Jägermo, fastighetsoch hållbarhetschef hos Vacse

källarlösa huset gjuten och klar. Plattan har bultinfästningar för stommen. Denna ska bestå av limträpelare och limträbalkar, som tillverkas av Setra. Bjälklagen byggs upp med HDF-element som pågjuts.

HDF-erna ska levereras av Heidelberg Materials Precast Contiga AB och tillverkas med betong som har lägre klimatpåverkan.

Betong med lägre klimatpåverkan används även i pågjutningar och skarvar, liksom att det har använts i plattan.

Huset kommer att ha två trappor tillverkade i trä. Vidare blir det utfackningsväggar med träreglar och installationsvägg. Fasaderna kläds med termoträ som spikas bit för bit på plats. Taket kommer att bestå av HDF-er med isolering och där takduk limmas ovanpå.

Nya kommunhuset blir därmed en byggnad med mycket trä, betong med mindre klimatpåverkan och låg energiförbrukning, och orsakar således ett lägre klimatavtryck än det annars skulle göra.

FAKTA

Kommunhus, nybyggnation, Enköping

Byggtid: november 2023–september 2025

Byggherre: Skanska Projektutveckling

Byggentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: CF Møller

Kostnad, entreprenad: ca 205 Mkr

Industriell stombyggnation

Vi levererar kompletta prefabstommar för alla slags hus och tar helhetsansvar – från projektering och produktion till montage och besiktning. Komponenterna tillverkas vid våra egna fabriker. Kontakta oss!

precastcontiga.heidelbergmaterials.se

En panel bestående av Peter Lilja (IT- och digitaliseringschef på Familjebostäder), Emma Sarin (projektchef för HSB Living Lab) och Per Karmteg (IT- och digitaliseringschef på Riksbyggen) diskuterar hur smarta hem de boende egentligen önskar sig. Bild: Kjell-Arne Larsson

Fastighetsteknik för framtiden på

PROPTECH

Årets konferens om fastighetsteknik – Proptech 2024 – arrangerades som brukligt av Dagens Industri. Vi fick höra föredrag både om tekniska innovationer och om nya affärer som kan växa upp i teknikens spår. Ett antal fastighetsbolag presenterade sina teknikstrategier för ökad hållbarhet och förbättrad service.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONFERENSDAGEN BJÖD också på panelsamtal om ”Teknikinvesteringar i fokus – prioriteringar för framtidens fastighetsbolag”, ”Lösningar, risker och framtid – hur säkra är dagens fastigheter?”, ”Hur smarta hem vill boende ha?” och ”Morgondagens

AI i fastigheter – tekniken, potentialen och riskerna”.

Filip Elland som är hållbarhetschef hos Castellum berättade övergripande om klimatarbete och visade också på konkreta exempel. Företaget har en energianvändning som är nästan 50 procent lägre än branschgenomsnittet.

– Vi ska vara ledande i hållbarhet bland fastighetsbolag i Norden, och är det också. Trots allt, varken vi eller någon annan är helt hållbar än, säger Filip Elland. Enda vapnet är

– Traditionellt styrs värmetillförseln mot utetemperaturen, och utan återkoppling, vilket ofta leder till övertemperaturer i lägenheterna, förklarar Jonas Tannerstad, som är el- och automationschef hos ÖBO.

att göra mer, men ändå inte knäcka ekonomin.

Det finns en uppsjö av system för hållbarhet, såsom certifieringssystem och olika index, och med direktiv och förordningar driver EU på företagen. Dessa måste både

minska växthusgasutsläppen och bygga bort de risker som klimatförändringarna orsakar.

– Vi ska inte ha några risker i vår portfölj, fortsätter Filip Elland.

Han berättade också om några av företagets

– Trots allt, varken vi eller någon annan är helt hållbar än. Enda vapnet är att göra mer, men ändå inte knäcka ekonomin, säger Filip Elland, hållbarhetschef hos Castellum.

mål. Till 2025 ska 70 procent av fastighetsbeståndet ha energianvändning <100 kWh/ kvadratmeter och år. På lång sikt ska alla fastigheter ligga under 50 kWh/kvadratmeter och år. Ett av målen var 100 solcellsanläggningar till 2025, och det målet nåddes redan 2023.

Ett av exemplen på bra hållbarhetsarbete var bygget av E.ON:s huvudkontor i Malmö. Byggnaden är certifierad med BREEAM Outstanding och WELL Platinum. Primärenergibehovet är 35 kWh/kvadratmeter och år. På Brunnshög i Lund hoppas Castellum att till 2028 bygga med 80 procent reducerat klimatavtryck. Det skulle innebära 70 kg/kvadratmeter, vilket är mycket lågt. Detta kanske kan nås genom omfattande återbruk i betydande byggnadsdelar.

– Det är en utmaning att skala upp återbruk. Smartare sätt krävs för att dela material med varandra. Här tror vi på samverkan, lyfta på alla stenar som finns, avslutar Filip Elland.

Innovationer som gör skillnad

Vasakronan är ett annat fastighetsbolag som har utmärkt sig för hållbarhetsarbete. Deras utvecklingschef Nicklas Wållberg Walldan berättade om några innovationer >>

Illustrationen är ett försök att visa på hur fastighetsautomation har byggts (vänstra delen) och hur den idag borde byggas (högra delen).

som kan bidra till bättre förvaltning och samtidigt hållbarhet och bättre service för hyresgästerna.

För att kunna skala upp lösningar krävs bra plattformar. Ett exempel visade 200 byggnader, 5 system per fastighet och 15 appar. ProtechOS kan användas för att spara på antalet integrationer som behövs, vilka annars blir flera tusental. ProptechOS använder i sin tur RealEstateCore som ”språk”. Dessa två är nu på plats hos Vasakronan och börjar att skapa nytta.

Exempelvis går det att delta i marknadsplatsen sthlmflex, för att kapa effekttoppar och balansera i elnätet. Vid effektbrist styr ProptechOS ner effektbehovet i fastigheten.

Ett annat exempel är hjälpmedlet Solveig som övervakar solcellspaneler. Utfallet av elproduktionen jämförs med AI-genererad data. Om de skiljer sig mycket är det antagligen något fel i panelerna.

Nicklas Wållberg Walldan visade också hur man kan ge hyresgäster och leverantörer säkert tillträde till fastigheter; detta med Accessy, som ägs av flera bolag, bland andra Castellum och Vasakronan.

ÖBO tar hjälp av AI

Örebrobostäder (ÖBO) har gjort sig kända för sitt arbete att hushålla med energi och ha stort engagemang i innovativa projekt. Jonas Tannerstad, som är el- och automationschef i

företaget, höll en presentation under rubriken ”Artificiell intelligens i praktiken – energieffektiva och uppkopplade fastigheter”.

ÖBO satsade bland annat på minskning av fjärrvärmeanvändningen. Den specifika förbrukningen gick ner från 145 kWh/kvadratmeter 2005 till 129 kWh/kvadratmeter 2015. Insikten blev att mer sofistikerade metoder behövdes för att kunna minska mera. Samarbete inleddes med Fraunhofer Chalmers Centre, att förutsättningslöst ta fram en AI-baserad strategi som använder återkopplande system.

– Traditionellt styrs värmetillförseln mot utetemperaturen, och utan återkoppling, vilket ofta leder till övertemperaturer i lägenheterna, förklarar Jonas Tannerstad.

Lösningen med AI styr mot bland annat innetemperatur, tid och väderprognos. Det är en självlärande dynamisk modell som baseras på historiska data för byggnaden. Han visade ett foto på ÖBO:s första AIstyrda ventil. Just i den aktuella undercentralen blev besparingen 20 procent, i övrigt har den visat sig ligga mestadels i intervallet 8–18 procent.

– Fördelningen av flödet till de olika lägenheterna är viktig. Enbart termostater kan inte hantera fördelningen tillräckligt. Varje enskild lägenhet behöver justeras in, med ventiler som finns på plats, men i allmänhet är fel inställda. AI-algoritmen visar på vilket värde en injustering har; en fördel

som vi inte förutsåg från början, fortsätter Jonas Tannerstad.

AI-styrningen påverkar sättet att jobba för teknikerna, de tar numera datadrivna beslut. Det blir för kostsamt att anpassa gamla styrsystem till de behov som finns idag. Genom att installera ett öppet industriellt styrsystem blir AI en av flera möjliga och moderna förmågor man får tillgång till. Ungefär 250 undercentraler är helt ombyggda, någonstans under 2025 ska man komma upp i cirka 400.

ÖBO satsar också på att minska elförbrukningen. Den pressades ner från 59,7 GWh 2005 till 25,3 GWh 2023. Målet är att komma ner till 23 GWh 2029. Även här krävs sofistikerade lösningar.

Hos ÖBO kommer man exempelvis att tanka ner ventilationssystemens data och använda dessa för att optimera elanvändningen. Lufttrycket kan visa när det börjar bli dags att byta filter. Med hjälp av AI ska man kunna undvika att bygga upp höga tryck, utan i stället byta filter i tid. AI får därmed hjälpa till att planera fastighetsunderhållet.

Ta vara på all spillvärme

E.ON erbjuder ectogrid™ som en energieffektiv värme- och kylalösning för stadsdelar, fastigheter och industrier. Konceptet presenterades av Kamilla Björkman som är Head of ectogrid™ hos E.ON, som också har flera andra energilösningar för fastighetsägare,

E.ON ectogrid™ är en integrerad lösning, som möjliggör att värme och kyla, även lågvärdiga sådana, kan delas och återanvändas mellan fastigheter. Bild: E.ON

“Vi frågar först vilka delningsmöjligheter som finns lokalt, därefter tillför vi eventuellt mer energi utifrån till systemet.

/Kamilla Björkman, Head of ectogrid™, E.ON

exempelvis solceller, batterier och elbilsladdning.

Traditionellt har städer utformats med separata infrastrukturer för värme och kyla, vilket har lett till att värdefull överskottsenergi går förlorad. E.ON ectogrid™ är en

integrerad lösning, som möjliggör att värme och kyla, även lågvärdiga sådana, kan delas och återanvändas mellan fastigheter. En enda lösning för både värme och kyla.

– Med ectogrid™ ger vi ett nytt perspektiv, decentraliserat och cirkulärt. I ectogrid™ frågar vi först vilka delningsmöjligheter som finns lokalt, därefter tillför vi eventuellt mer energi utifrån till systemet, förklarar Kamilla Björkman.

Ectogrid™ består av decentraliserade värmepumpar sammankopplade på ett gemensamt lågtemperaturnät som tillsammans med en intelligent digital plattform optimerar energilösningens effektivitet. Den elektricitet som krävs, för bland annat värmepumpar, tas helst från lokala energikällor. Dessutom kan ectogrid™ skapa flexibilitet mot elnätet, genom att alla delar i systemet är uppkopplade och styrda av en molnbaserad mjukvara.

Med ectogrid™ kan behovet av primärenergi sänkas med upp till 75 procent och därmed minska klimatavtrycket rejält.

– Vår lösning med ectogrid™ ger ökat värde för fastighetsägaren genom en såväl effektiv som hållbar energileverans för värme och kyla. Med delningslösningar sprids också riskerna, den tillförda energin minskar och tillika riskexponeringen, menar Kamilla Björkman.

E.ON lanserar nu tekniken i hela Europa. Referenser finns åtminstone i sju länder. Leveranser i Sverige har gjorts till Medicon Village i Lund, där behovet av externt tillförd energi har halverats.

Nyttan med digital tvilling

Ett koncept för bättre fastighetsförvaltning är digital tvilling. Fredrik Hörnsten som

är CDO hos Hemsö berättade hur företaget drar nytta av digitala tvillingar. Fastigheter kan kopplas upp till Hemsö Hubben där de är representerade i ”tvillingform”. Bakom bygget av varje tvilling finns ritningar, BIMmodeller, foton, pdf-dokument med mera. Underhållsplaner kan förbättras med hjälp av digitala tvillingar. Harmoniserad data från en mängd olika källor, som sensorer, IoT-data och klimatberäkningar möjliggör korsfunktionell analys med AI. Och bland annat kan felhantering kopplas till den digitala tvillingen.

Hemsö har satt mål att genom nya arbetssätt spara 50 kr/kvadratmeter år 2030. Detta bland annat tack vare smartare uppvärmning, processeffektivisering, minskade transporter och inomhusklimatoptimering.

Trender

Proptech 2024 avslutades med att Christoffer Börjesson, Head of digital accelerator på Newsec, gick igenom megatrender som formar fastighetsbranschen. Trenderna kan sammanfattas i punktform:

• EU-direktiv och lagkrav

• Ökat kapital i bolag i branschen (PE-bolag köper upp)

• Teknik- och affärsmodellsutveckling

• Energisystemens omställning

• Arbetsplatser blir mer som hybrider

Det framgick tydligt att inte enbart ny teknik driver branschen, utan också utveckling av nya affärsmöjligheter.

Konferensens moderator Pontus Herin reflekterade slutligen över risken att fastighetsägare tappar affärer om de inte är alerta och följer med.

CEMENT FRÅN SCHWENK

präglas av hållbarhet

hela vägen

Hållbarhet präglar hela verksamheten när SCHWENK förser den svenska marknaden med

högkvalitativt cement – från tillverkningen i Baltikum till de fem strategiskt placerade automatiserade terminalerna i Sverige.

– VÅR UTVECKLADE avancerade produktion är mycket miljövänlig, liksom våra transporter och vår distribution. Vi står väl rustade för att hjälpa marknaden till en klimatanpassad framtid, säger Urs Müller, teknisk chef i SCHWENK Sverige AB.

SCHWENK har miljövänliga produkter med hög teknisk prestanda för framtiden. Konstant utvecklas nya produkter med senaste teknologi vilka kommer att fortsätta minska miljöpåverkan.

– Vi erbjuder den svenska marknaden cement för alla typer av betongkonstruktioner. Leveranser till våra kunder sker genom helautomatiserade och strategiskt belägna terminaler. Produktionen av vår cement till Sverige sker vid våra toppmoderna fabriker i Lettland och Litauen. Depåerna är belägna i Gävle, Västerås, Surte, Halmstad och Landskrona.

SCHWENK levererar bulkcement avsedd för bland annat fabriksbetong, för tillverkning av prefabricerade betongelement och torrbruksprodukter.

Genom försäljning av cement med låga CO2 avtryck, minimerar SCHWENK miljöpåverkan på samhällsbyggnad.

Tillverkningen av cement bygger bland annat på råvarorna kalksten, sand och lera samt industriella restmaterial som används som tillsatsmaterial. Fabriken i Broceni i Lettland har den mest moderna tillverkningsprocess i Norra Europa som använder alternativa bränsle med en andel av 95 procent. Användning av alternativa bränslen minskar betydligt de totala emissionerna från cementtillverkningen. Därtill har fabriken investerat i två egna solcellsparker som bidrar till att sänka förbrukningen från elnätet.

SCHWENKs logistikkedja är också hållbar. Cement transporteras från fabrikerna sjövägen och de svenska terminalerna är helautomatiserade för effektiva leveranser till kunderna.

Principer om cirkulär ekonomi och stor grad av återvinning står i fokus.

– Konstant förbättring av våra förfaranden och en konsekvent ersättning av cement-

klinker med tillsatsmaterial har hjälpt oss att minska utsläppen med 33 procent jämfört med tidigare cementanläggningar. Redan nu är SCHWENK branschledande inom minskning av CO2-utsläpp och det är fortsatt ett av de viktigaste investeringsmålen framöver, säger Urs Müller.

– Vi utför kontinuerligt förbättringar av processer och teknologier, energilogistik, användning av alternativt bränsle och tillsatsmaterial samt investerar i nya technologier som oxyfuel och CCS/CCU.

– Vår cement är certifierad (CE-märkt) enligt EN 197-1. SCHWENK Sverige arbetar efter certifierade kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 respektive ISO 14001 SCHWENK är ett privatägt företag, grundat 1847, med åtta fabriker och 4 000 anställda som drivs i femte generation med huvudkontor i Ulm i Tyskland.

DEBATT: HJÄLP BETONGBRANSCHEN ATT BLI ÄNNU MILJÖVÄNLIGARE

För att vi ska kunna utnyttja potentialen som klimatförbättrad betong erbjuder fullt ut måste efterfrågan på klimatförbättrad betong öka. Det skriver Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.

I EN TID där klimatförändringarna utgör ett av de mest akuta hoten mot vår planet, står vi inför en monumental uppgift: att reformera samhället för att stävja utsläppen av växthusgaser. Bygg- och anläggningssektorn står inför särskilt stora utmaningar – men också möjligheter.

I detta landskap har den svenska betongbranschen tagit betydande kliv framåt med innovation och handlingskraft. 2018 antog vår medlemsföretag utmaningen från Fossilfritt Sverige att skapa en färdplan för en klimatneutral betongbransch till 2045. Nu kan jag meddela att vi har nått färdplanens första delmål – att kunna halvera klimatpåverkan från betong som används i husbyggnation! Att nå delmålet är ett bevis på betongföretagens engagemang och förmåga att inte bara ställa om, utan att även leda vägen mot en hållbar framtid.

För att ta ytterligare kliv krävs dock att fler delar av samhället samverkar mer. En särskilt viktig roll spelar privata och offentliga beställare. För att vi ska kunna utnyttja potentialen som klimatförbättrad betong erbjuder fullt ut måste efterfrågan på klimatförbättrad betong öka.

För att det ska ske krävs en fundamental förändring i hur privata och offentliga beställare ställer krav vid upphandlingar. Innovation och utveckling av ny teknik bör premieras. Att ställa om till klimatförbättrad betong är inte bara en fråga om teknisk möjlighet och kapacitet att leverera, vilket våra företag klarar av. Det handlar lika mycket om politisk vilja och ekonomiska incitament.

Därför uppmanar vi politiker att vidta konkreta åtgärder:

• Använd offentlig upphandling som ett verktyg för att främja klimatvänligt byggande, genom att ställa krav baserade på ett livscykelperspektiv. Klimatförbättrad betong bör vara förstahandsvalet vid betongbyggande hos beställare.

• Uppmuntra till återvinning och återanvändning av betong genom att revidera nuvarande avfallslagstiftning. Upphandlare behöver se rivningsmaterial som en resurs snarare än avfall.

• Öka investeringarna i forskning och utveckling för nya materialtekniker, till exempel alternativa bindemedel, som kan minska betongens miljöavtryck ytterligare.

• Stärk kunskapsnivån och kompetensen inom byggoch anläggningssektorn genom satsningar på utbildning och fortbildning.

• För att nå målet att tillverka klimatneutral

betong till 2030, är det avgörande med politiskt stöd för etableringen av en fullskalig anläggning för koldioxidinfångning och -lagring (CCS) i Slite på Gotland.

– Vårt övergripande mål är att all betong ska vara klimatneutral till 2045, med delmålet att introducera klimatneutral betong på marknaden redan 2030. Det är en ambitiös men nödvändig vision för att skapa en hållbar framtid. För att nå dit måste politiken göra sitt medan vi gör vårt.

– Jag är övertygad om att vi genom samarbete och rätt politiska beslut kan göra betongbranschen till en förebild för andra sektorer i omställningen till en hållbar byggoch anläggningssektor. Bara tillsammans kan vi bygga ett samhälle där hållbarhet inte bara är en vision, utan också en konkret verklighet, avslutar Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.

Klimatförbättrad betong bör vara förstahandsvalet vid betongbyggande hos beställare, menar Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, adjungerad professor KTH. Bild: Svensk Betong

Betongbranschen behöver LYFTA DIGITALISERING

Betongbranschen behöver öka digitaliseringstakten och lyfta digitalisering till ledningsgruppsnivå. Det menar Karin Wadén, projektledare digitalisering hos Svensk Betong.

BYGGBRANSCHEN ÄR mitt uppe i en digitaliseringsresa som omfattar hela affärsprocessen, från förfrågan och offerter till följesedlar och fakturor. Samtidigt pågår arbete inom EU för att fastställa vilken information om byggprodukter som ska finnas tillgänglig digitalt under byggnadens livscykel, detta styrs genom förordningar vilket innebär att det blir likställt med svensk lag.

– Ledningsgrupperna hos betongföretagen behöver prioritera digitaliseringsfrågor eftersom både regelverk och kunder kommer kräva att det digitala flödet fungerar. Den som sitter och räknar på ett projekt ska inte behöva ringa eller mejla för att samla in uppgifter utan kommunikationen ska ske digitalt och följa en gemensam standard, säger Karin Wadén.

Information anpassad till betongbranschen

Betong är ett speciellt material med certifierad tillverkning och detaljerade standarder. Det ställer specifika krav på vilken produktinformation som ska förmedlas i affärsprocessens olika steg. Till exempel måste information om betongens hållfasthet och exponeringsklass finnas med på följesedeln. – Vi kan inte kopiera övriga byggmaterialindustrier. Digitala informationsmallar måste anpassas till förutsättningarna i betongbranschen så att de stämmer överens med vår standard. Om vi inte tar tag i frågan har vi ingen möjlighet att påverka utfallet, säger Karin Wadén.

Arbetsgrupper på nationell och europeisk nivå

Svensk Betong har tagit fram en digital följesedel som är klar att användas. För närvarande pågår arbete i arbetsgrupper såväl nationellt som på EU-nivå för att fastställa

definitioner för de egenskaper som används i betongbranschen.

– Mycket arbete återstår. Det är viktigt att våra medlemsföretag engagerar sig i arbetsgrupperna som tar fram informationsmallar för betongbranschen. Vi behöver personer med förståelse för såväl de affärsmässiga- som

de tekniska aspekterna, säger Karin Wadén och fortsätter:

– När den digitala affärsprocessen är på plats slipper företagen mycket administrativt arbete och kan fokusera mer på att utveckla sin verksamhet och sina produkter för att öka lönsamheten.

Karin Wadén, projektledare digitalisering hos Svensk Betong. Bild: svensk Betong

Sweco-rapport:

EUROPAS GRÖNA OMSTÄLLNING

för att skapa en resilient industrisektor

Swecos senaste expertrapport beskriver framstegen för den europeiska industrin i dess arbete för att bli mer motståndskraftig och uppnå nettonollutsläpp. Stålindustrin går i täten, följt av cementindustrin.

ÄVEN KEMIKALIEINDUSTRIN och transportbranschen håller på att ställa om till nettonollutsläpp.

I rapporten presenteras möjligheter och risker för företag och beslutsfattare att ta hänsyn till när det nu görs stora investeringar, och ny teknik som vätgas, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och elektrobränsle prövas i industriell skala.

Industrisektorn svarar för 25-30 procent av de totala globala koldioxidutsläppen, och nu investerar företag och länder kraftigt för att ställa om sina verksamheter. Efterfrågan på industriprodukter väntas öka väsentligt de kommande 30 åren – stål med 30 procent, cement och ammoniak med 40 procent och aluminium med 80 procent. Företagen i dessa industrier, där utsläppen är svåra att minska, måste nu tillgodose efterfrågan på ett hållbart sätt.

– Swecos analys bygger på databasen för

Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) och visar att Europa håller på att ta ledningen globalt i den gröna omställningen av industrisektorn. Hela 95 procent av de fullskaliga projekten inom cement i världen genomförs i Europa, liksom 61 procent av alla projekt med fossilfritt stål. Det finns flera skäl till varför detta sker just nu: Högre priser på koldioxidutsläpp, nya investeringar, regler, EU:s förordning om nettonollindustri och en högre efterfrågan på hållbara produkter från slutkunderna, säger Erik Skogström, divisionschef för Industri och Energi på Sweco i Finland.

Sweco är en betrodd rådgivare i några av Europas mest ambitiösa storskaliga industriprojekt för att minska koldioxidutsläppen, bland annat i fråga om energiförsörjning och effektivitet samt energilagring med hjälp av vätgas och vattenkraft såsom batteriteknik, CCS och industriell cirkularitet.

FAKTA

Swecos rapport innehåller följande insikter:

• Regler och finansiering håller på att falla på plats – men räcker det?

• Stålindustrin går i täten, följt av cementindustrin

• CCS/CCU – en nödvändig kompletterande lösning

• Elektrifieringsrevolutionen, pådriven av förnybart, vätgas och batterier

• Resurseffektivitet och cirkulära industriprocesser

• Industriell samverkan och nya affärsmodeller

Erik Skogström, Division Director Industry and Energy at Sweco. Bild: Sweco

SWECEM

utökar verksamheten

i Oxelösund

Swecem investerar i en uppgradering av produktionsanläggningen i Oxelösund för bindemedlet Merit och ökar därmed bolagets produktionsvolymer med 50 000 ton årligen.

DET ÄR I produktionsanläggningen i Oxelösund som Swecem tar vara på och maler ner granulerad masugnsslagg, en biprodukt från råjärnstillverkning. Nu expanderar företaget och ökar kapaciteten från 185 000 ton till 235 000 ton per år.

– Genom att öka produktionen av Merit möjliggör vi för Sveriges betongproducenter att minska sitt koldioxidavtryck, vilket i sin

tur bidrar till att minska de globala utsläppen. Vi är stolta över att bidra till en hållbar utveckling och att vara en del av lösningen på de utmaningar vi står inför, säger Ludwig Zetterström, vd på Swecem.

Investeringen möjliggörs genom ett samarbete med Naturvårdsverket i form av deras investeringsstöd: Klimatklivet.

Swecems arbete för en hållbar betongbransch är i en ständigt pågående utveckling och Merit är idag ett av det vanligaste alternativa bindemedel i klimatförbättrad betong. En utökning av kapaciteten ses som en viktig investering för att möjliggöra den hållbarhetsomställning som Sverige och världen står inför.

SWEROCKS ECO-BETONG

höjer kvaliteten i Rimnersbadet

Under flera års tid har det pågått ett intensivt byggande av Uddevallas nya badhus, Rimnersbadet. Till projektet har Swerock levererat cirka 2 240 m3 ECO-Betong, som inte bara minskar klimatpåverkan utan även bidrar till en förhöjd kvalitet tack vare dess hållbarhet och prestanda.

– ATT FÅ LEVERERA ECO-Betong till projekt är alltid roligt. I det här projektet strävar vi inte bara efter att uppfylla de höga idrottsliga standarderna, utan också att göra det på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt, säger Patrik Larsson, avdelningschef, Swerock.

Att använda sig av ECO-Betong i badhusklimat är ett klokt val då den motverkar sprickor och blir mer tät än en traditionell betong. ECO-Betong passar bra i kemiskaggressiva miljöer då den tack vare bindemedlet Merit får en ökad motståndskraft mot kemiska angrepp.

– Förutom att ECO-Betong ger en längre livslängd har den också minskat klimatpåverkan med 68 ton koldioxid. Den har dessutom gett en estetisk kvalitet som lyfter hela anläggningen, säger Patrik.

Rimnersbadet byggs av Peab på uppdrag av Uddevalla kommun. Den nya simhallen, som har en yta på 5 400 kvadratmeter, är utformad för många olika badaktiviteter för både stora och små. Dessutom kan SM-tävlingar hållas med en åskådarkapacitet på totalt 700 personer.

Bild: PEAB

Bild: Swecem

STEFAN OHLSSON

omvald till ordförande för Svensk Betong

Vid Svensk Betongs stämma omvaldes Stefan Ohlsson (vd på Strängbetong) till ordförande för branschorganisationen Svensk Betong.

– DET ÄR EN stor ära att få fortsatt förtroende som ordförande för Svensk Betong. Betong är en bärande del av ett välfungerande samhälle samtidigt som materialet spelar en avgörande roll för klimatomställningen. Som branschorganisation är det vår uppgift att möta utmaningar med konstruktiva och innovativa lösningar. Tillsammans med våra medlemsföretag kommer vi att fortsätta driva branschen framåt för att cementera betongens roll i byggandet av en hållbar framtid, säger Stefan Ohlsson, ordförande för Svensk Betong.

Vid stämman valdes Sofia Utsi (LKAB Berg & Betong) och Johan Kettil (Tranemo Prefab) som nya ledamöter i styrelsen.

Joakim Bjelkstam (Thomas Betong) och Jan Lagerstedt (Heidelberg Materials Precast Contiga) omvaldes som ledamöter.

I styrelsen finns sedan tidigare Anders Knutsson (Heidelberg Materials Betong Sverige), Sara Löfgren (Skanska Industrial Solutions), Filip Sten (Heidelberg Materials Precast Abetong) och Viktor Sundberg (Swerock). Björn Koorem (LKAB Berg & Betong) avtackades efter fem år i styrelsen.

Stefan Ohlsson omvald till ordförande för Svensk Betong. Bild: Svensk Betong

Genom att ersätta jungfruliga råvaror med restmaterial från bland annat stål- och metallindustrin, går det att få fram cement som är i det närmaste

100 procent cirkulär, fossilfri och knappt ger några koldioxidutsläpp.

Bild: Christopher Hunt

SVENSKA CEMVISION

utvecklar cement med mycket låg miljöpåverkan

För att minska klimatpåverkan kan cementklinker delvis ersättas med restprodukter som flygaska och masugnsslagg, ett koncept som vi sett en hel del av under senare år. Cemvision vill gå mycket längre, använda fler typer av restprodukter och helt undvika jungfruliga råvaror i sin produkt Re-ment. Lyckade försök har gjorts i lab- och pilotstudier och nu tillverkas företagets klimatvänliga cement i en demoanläggning.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TRADITIONELL TILLVERKNING av cement är resurs- och energikrävande. Det går åt kalksten (kalciumkarbonat) och lera eller skiffer. Ingående viktiga grundämnen är kalcium, aluminium, kisel och järn. Den mest energikrävande delprocessen i cementugnen är att driva av koldioxiden från kalciumkarbonaten. Detta ger upphov till koldioxidutsläpp, förutom de koldioxidutsläpp som orsakas av värmekällan till ugnen.

Cementtillverkning orsakar globalt cirka 8 procent av totala utsläppet av koldioxid. Byggbranschen har dragit öronen åt sig och börjat tackla problemet genom att slimma betongkonstruktionerna och

dessutom använda så kallad klimatförbättrad betong. (Terminologin håller nu rätteligen på att glida över till "betong med mindre klimatpåverkan".) Denna betong innehåller cement där upp till 50 procent av cementklinkern har ersatts med masugnsslagg eller flygaska. Detta är inget nytt koncept; dessa restprodukter har globalt sett använts länge av betongbranschen.

Det svenska utvecklingsföretaget Cemvision vill gå mycket längre och ersätta alla jungfruliga råvaror.

– Vi utvecklar produkter baserade på flera typer av restmaterial. De kan komma från stål- och metallindustrin, men även från

gruvverksamhet, aluminiumtillverkning, med mera, berättar Claes Kollberg, teknisk utvecklingschef hos Cemvision.

Eventuellt kan det bli aktuellt att använda andra typer av flygaskor än idag och även bottenaskor, från energianläggningar eller processindustrier. Det gäller att få in det cementen behöver; betraktat på grundämnesnivån kalcium, aluminium, kisel och järn. Troligen kommer det att i vissa fall behövas kemisk modifiering av de restprodukter som används.

– Grundtanken är att åstadkomma ett cirkulärt flöde av material, i stället för ett linjärt där råvaror hela tiden förbrukas, förklarar Claes Kollberg.

En av de nackdelarna med dagens konventionella cementtillverkning är den höga energiförbrukningen. För att nå temperaturen på 1 450 °C som behövs för att driva av koldioxiden från kalkstenen och sintra materialen, måste brännaren få upp temperaturen till cirka 2 000 °C.

Detta behövs inte i den process som Cemvision utvecklar. Temperaturen och energiförbrukningen är betydligt lägre. Dessutom ska brännaren inte drivas med fossila bränslen som exempelvis kol, bildäck och sopor, utan med el eller vätgas, närmare bestämt grön el eller vätgas som framställs genom elektrolys och då med grön el. Alternativt kan ugnen värmas med plasmateknik.

Resultaten av Cemvisions produktutveckling hittills är lovande. Minskningen av koldioxidutsläppen blir upp till 95 procent, jämfört med Portlandcement (OPC = Ordinary Portland Cement). Det vill säga utsläppen närmar sig noll; en cement som är praktiskt taget koldioxidfri, fossilfri och cirkulär.

Många recept

Företaget började med labbförsök och byggde sedan en mobil pilotanläggning, där tiotals ton har producerats. Nu finns också en demoanläggning placerad i Centraleuropa som producerar för fullt och under året planeras en produktion på 10 000 ton.

– I labbförsök, i piloten och i demoanläggningen provar vi en rad recept baserade på olika restprodukter och använder flera typer av värmekällor till processen, fortsätter Claes Kollberg. Vi har redan uppnått väldigt goda resultat.

Cemvision har samarbete med Peab som, förutom byggentreprenör, i och med bland annat Swecem är en stor aktör i betongbranschen. En annan viktig partner är LKAB, som använder betong både i byggnader och i strukturer under jord, samt som sprutbetong i gruvgångarna.

– Vi har ytterligare samarbeten, med bland andra Chalmers och Vattenfall, men vill gärna ha kontakt med fler bolag som arbetar framåtblickande och driver den cirkulära omställningen, avslutar Claes Kollberg.

Nu väntar vi med spänning på publicering av det första praktikfallet då Cemvisions produkter används i full skala.

Tre huvudprodukter

Cemvision satsar på att erbjuda tre produkter: Rapid (snabb som ger hållfasthet tidigt, kan ersätta Portlandcement), Massiv (som är långsam och ger högre hållfasthet och tålighet mot sulfater) och Flex (en mix av de två i valfri proportion). Beträffande produktionskapacitet är siktet inställt på 5 miljoner ton per år 2030. Konceptet kan tas vidare, både i Sverige och utomlands, kan passa bra exempelvis för aktörer som har avställda cementfabriker.

Företaget får ekonomiskt stöd från Bill Gates med Breakthrough Energy, Vinnova och Tillväxtverket. Bland investerare i Cemvision finns EQT Foundation, Norrsken, Backingminds, Polar Structure och Peab-bolaget Swecem.

“Uppenbarligen krävs ett paradigmskifte med omställning till en cirkulär ekonomi. Här bidrar vi och önskar samarbete med fler bolag som följer sin etiska kompass.

/Claes Kollberg, teknisk utvecklingschef, Cemvision Bild: Christopher Hunt

SOFIERO välkomnar året runt

Sofiero Slott, norr om Helsingborg, byggdes på 1860-talet som ett sommarresidens för prins Oscar och prinsessan Sophia. Slottet är ett mycket populärt turistmål under sommarmånaderna och har varit i stort behov av renovering. Den har nu pågått under knappt ett år och den 4 juni invigdes det nyrenoverade slottet vid en ståtlig ceremoni i närvaro av drottning Margrethe av Danmark och hennes syster prinsessan Benedikte.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– SOFIERO SLOTT ÄGS av Helsingborgs stad och man ville från staden rusta upp slottet från en ”sommarvilla” till ett åretruntslott, berättar Christer Jakobsson, projektledare, fastighetsförvaltningen Helsingborgs stad. Vi började med byggnationen av projektet under hösten 2023 efter turistsäsongens slut. Det har varit många antikvariska värden att ta vara på. Från tidigare renoveringar är en del av det gamla redan bortplockat. Det har vi försökt att återbörda med hjälp av antikvarie,

Maria Sträng, som hjälpt oss med råd i detta projekt utifrån ett bevarande perspektiv. Från att ha varit en råvind ville man också inreda vinden. Här har byggts konferensmöjligheter, grupprum och kontor till personalen. Därefter tog man sig an köket som var undermåligt, med tanke på dagens krav på standard och hälsa. För att genomföra detta på bästa sätt beslöt man att bygga till köket i en utbyggnad av själva slottet. Ett stort projekt har varit alla installationer av el, rör

Det kungliga sommarresidenset Sofiero utanför Helsingborg har nu varsamt renoverats samt blivit vinterbonat för att kunna ta emot gäster året runt. Den högtidliga invigningen skedde den 4 juni och förrättades av danska drottningen Margrethe och prinsessan Benedikte. Bild: Christer Jakobsson

och ventilation. Värmen var exempelvis inte dimensionerad till att hålla byggnaden varm året runt utan med målet att inomhusmiljön skulle vara frostfri.

– Det har varit mycket känsligt hur vi hanterar slottet under renoveringen. Därför har vi valt att riva den gamla inglasade verandan och bygga upp den på nytt på ett passande sätt och samtidigt förstora den för att få plats med fler gäster. En utmaning har varit att dra fram alla installationer utan att de syns. När det gäller de stora ventilationsaggregaten löste vi det genom att gräva ner det stora aggregatet under mark under köket. Två aggregat har placerats på vinden och fyra mindre är utplacerade på lite olika ställen. Källarvåningen (byggnaden är ett suterränghus) är totalrenoverad. Våning två och tre har fått nya installationer och nya ytskikt. Vindsvåningen är också totalrenoverad. Senaste gången som vinden användes var när ett filmbolag hyrde våningen för att spela in en skräckfilm, en liten rolig anekdot, säger Christer Jakobsson. – Tiden har varit en svår faktor då den var pressad redan från början och sedan blev vi ytterligare försenade på grund av att ett energibolag tog två månader på sig att flytta inkommande kraft efter vår beställning av flytt. Vi har också haft mycket folk som arbetar på en liten yta som i sig har varit en utmaning som krävt minutiös samordning mellan alla entreprenörer, samtidigt som platsen för allt material också har varit liten.

Lyckat mål

– Nu är detta passé och vi är i mål med en lyckad invigning. Och de flesta är mycket nöjda med resultatet. Det har varit ett stort engagemang och många som har haft synpunkter, både intresseorganisationer, Helsingborg stad, allmänheten och verksamheten. Det är många att ta hänsyn till därför har vi haft stor hjälp av antikvarien och arkitektbyrån med erfarenhet av att renovera slott. Ett annan viktig ambition i projektet är att vi har använt återbrukat material som marksten, tegel, dörrar, köksutrustning så mycket som möjligt med målet att renovera, istället för att köpa allt nytt.

– Att vi tillsammans med byggföretaget Treano Bygg arbetat i en partneringsamverkan har varit förutsättningen för att lyckas. I stället för två motparter har vi arbetat sida vid sida under hela projekttiden, säger Christer Jakobsson. Jag är mycket stolt över att fått vara med och förverkliga detta spännande projekt. – Jag har inte varit med under hela resan utan kom in i projektet efter att det hade påbörjats och redan var i full gång. Det gör att jag känner att jag har en lite mer övergripande syn på projektet, vilket är spännande

Sofieros interiör är varsamt renoverad i nära samarbete med både antikvarie och slottsarkitekt.

utifrån ett ut- och in perspektiv, berättar

Joakim Reslow, arbetschef på Treano Bygg AB. Att arbeta i ett projekt med samverkan och partnering är häftigt när det fungerar som det har gjort här. Där ingår alla i ett teamarbete även tillsammans med alla underentreprenörer och själva verksamheten som ska driva destinationen.

– Det har varit viktigt att kunna balansera de olika delarna då det är många viljor och

staden Helsingborg som håller i plånboken. Många har också en relation till både slottet som den kungliga delen och även parken. Det har varit viktigt att balansera och väva in alla dessa olika delar i ett sammanhang.

– Det har varit angeläget att bevara och ta stor hänsyn till det antikvariska. Vi har exempelvis gått från rum till rum för att bestämma att spara dessa lister eller byta och komplettera med nya. Samma sak gäller för stuckaturerna i taken. Det är imponerande att det bara är två år sedan projektet startade och därtill bara en byggtid på 10 månader. Att kunna genomföra detta handlar om att ha arbetat på ett balanserat sätt och att ha med alla aspekter med god dialog och ömsesidig respekt som ställer krav på samtliga inblandade, säger Joakim Reslow.

– I byggbranschen finns många duktiga killar och tjejer och många har fokus på de tekniska frågorna. Vad är det som avgör om ett projekt blir framgångsrikt?

Det är utvärderingen efteråt. Ofta tycker jag att det är för lite fokus på hur man arbetar tillsammans. Viktigt är att sätta gemensamma mål att sträva mot, säger Joakim Reslow. Restaureringen av Sofiero har varit ett så lyckat samarbete och blir då också ett lyckat slutresultat.

Christer Jakobsson är projektledare, från fastighetsförvaltningen, Helsingborg stad.

Helsingborg stad

FAKTA

Om- och tillbyggnad av Sofiero Slott

Byggherre: Helsingborgs stad, Fastighetsförvaltningen

Totalentreprenör i partnering: Treano Bygg AB Arkitekt: Annette Sergel, magasin A arkitekter ab Slottsarkitekt: Mats Barup-Edström, Barup-Edström Arkitekter

Bild:

Bild: Christer Jakobsson

börjar med en cykel utan pedaler

INFRASTRUKTUR börjar med en cykel utan pedaler

En 6-årings första kontakt med infrastruktur kan börja vid en container fylld med cyklar och vägmärken. Organisationen Sthlm Bike har en ambulerande utbildning som lär Stockholms barn att cykla. Från att aldrig ha suttit på en cykel till att de kan cykla på egen hand tar det endast 20–25 minuter.

CYKELSKOLAN KOM TILL efter att Mirjam Wolff läst en undersökning som visade att cirka 27 procent av 6-åringar i Stockholm inte kan cykla. Det ville Mirjam ändra på. Hon hittade en metod som går ut på att lära ett barn att cykla på 20–25 minuter.

–Vi tar bort pedalerna på cykeln så att det blir en springcykel. Då kan barnet koncentrera sig på att få till viktfördelning och balans. När de fått kläm på det sätter vi dit pedalerna igen. För ett barn är det ologiskt att cykla framåt men att trampa bakåt för att bromsa. Därför har vi handbroms på cyklarna, förklarar Mirjam Wolff.

Det handlar om att ta bort krångliga moment så att barnen enbart behöver tänka på att cykla framåt och bromsa med handbromsen. Nästa steg är att inte bromsa med fötterna och att lära sig svänga.

Sthlm Bike har alla övningscyklar, vägmärken och annan utrustning som behövs för utbildningen i en container. Var fjärde vecka körs containern till en ny plats. Där byggs övningsbanor och Cykelskolan hålls i några dagar varje gång. Alla är välkomna och ingen föranmälan behövs.

Sthlm Bike har även avtal med kommuner där containern körs till en skola och hela klasser bjuds in att delta.

– En utbildning tar cirka 55 minuter. Först får barnen bekanta sig med olika trafikmärken. I nästa del får de lära sig hur en cykel och en cyklist ska vara utrustad, och hur man ska bete sig i trafiken. I sista steget får de prova ut en hjälm och sedan börja träna i de banor som vi satt upp.

För 18 år sedan var Mirjam Wolff i New York och såg ett cykellopp med 32 000 deltagare. Hon tänkte att något liknande borde göras i Stockholm. Resultatet blev Sthlm Bike, som är ett cykellopp på 47 kilometer som arrangeras en gång om året på bilfria gator i Stockholm.

–Med Sthlm Bike vill vi aktivt bidra till en mer cykelvänlig stad, men vi vill också utbilda nya generationers cyklister. För varje

I en ambulerande container har Cykelskolan allt som behövs för att lära barn cykla. Bild: Sthlm Bike

deltagare i cykelloppet går 50–100 kronor till att finansieras Cykelskolan, berättar Mirjam Wolff.

Pedagogerna i Cykelskolan är ungdomar i 20-årsåldern som fått utbildning i metoden. – B arnen tycker ofta det är roligare att lära sig cykla av någon de tycker är lite cool än av farmor eller farfar. Dessutom bidrar vi till att ungdomar får sitt första riktiga jobb. De får betalt enligt kollektivavtal inklusive semesterersättning.

Till Cykelskolan används en 20-fots open side container. Då ena långsidan är öppningsbar lämpar den sig utmärkt för utbildningar.

Containertjänst sponsrar Cykelskolan med containern och förvarar den mellan utbildningstillfällena och kör ut den varje gång det är dags.

–Att lära barn cykla samtidigt som de får bekanta sig med trafikmiljön och lära sig trafikvett är ett jättebra initiativ som vi gärna är med och stöttar. Projektet har även en koppling till vår verksamhet eftersom vi utöver containrar även tillhandahåller vägprodukter som avstängningsmaterial och vägskyltar, säger Michael Skärbo som är marknadschef på Containertjänst.

Sthlm Bikes långsiktiga mål är att bygga en cykelpark i Stockholm där Cykelskolan kan ha sin verksamhet.

– Men det kostar mycket att få till. Därför är en container ett bra alternativ. Den är lätt att flytta och när vi öppnar upp den finns allt vi behöver där. Men även en fast cykelpark skulle kunna bestå av containrar, konstaterar Mirjam Wolff.

Huvuddelen av processbyggnaden vid det nya avloppsreningsverket förläggs under mark, till höger om den synliga bygganden på bilden. Bild: Skoog Arkitekter

ROSLAGSVATTEN

blir

först med pyrolys för slambehandling

Roslagsvatten bygger ett nytt avloppsreningsverk i Margretelund i Åkersberga för kommunerna Vaxholm och Österåker. Det nya verket kommer att ersätta det befintliga verket och en rad mindre reningsverk och det väntas bli först i Sverige med fullskalig pyrolysbehandling av slam.

REDAN IDAG genomförs ett pilotprojekt med pyrolys eller termisk nedbrytning av slam vid Ellinge avloppsreningsverk i skånska Eslöv, men Margretelunds avloppsreningsverk väntas 2026 bli först med fullskalig pyrolys.

I pyrolysbehandlingen torkas slammet i två steg, först i 200 grader C och sedan i 650 graders värme och allt dåligt slam bränns upp. I samband med införandet av pyrolys slutar Margretelund att röta slammet. Målet med tekniken är att skapa nya giftfria växtnäringsprodukter anpassade till dagens och framtidens jordbruk vilket ska minska behovet av importerat mineralgödsel.

– När vi behövde bygga ett nytt avloppsreningsverk kunde vi tänka innovativt och med tanke på kommande nya slamdirektivet valde vi att införa pyrolys, säger Aleksandra Lazic, projektledare och utvecklingsingenjör vid Roslagsvatten.

Att pyrolysbehandlingen sker redan från 2026, trots att det nya reningsverket inte blir klart för driftsättning förrän 2027 och totalt färdigställande 2028, beror på att det varit ett villkor när ett 40-procentigt bidrag för just pyrolysanläggningen beviljats från Klimatklivet vid Naturvårdsverket.

– Det innebär en del extra arbete med anslutningar till det gamla reningsverket, säger Aleksandra Lazic.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM >>

Avloppsslam från Margretelund är redan Revaq-certifierat bland annat för spridning som gödning på åkermark, men med pyrolysbehandlingen kommer man att kunna garantera ännu högre kvalitet och säkerhet.

Margretelund är tänkt att bli ett av Sveriges modernaste avloppsreningsverk med den senaste reningstekniken, hög digitalisering och automatisering av processen och självförsörjning på el via solceller.

Det renade avloppsvattnet kommer också att användas som tekniskt vatten i den egna verksamheten. Verket förbereds för att i framtiden även kunna oskadliggöra läkemedelsrester med ny teknik i ett extra steg innan det renade vattnet släpps ut i recipienten, den närliggande havsviken Trälhavet.

Reningen vid det nya verket bygger i övrigt på mekanisk primär rening följd av biologisk rening med membranteknik, som inte är så vanlig ännu i Sverige, men som är väl beprövad och exempelvis används vid nya Henriksdalsverket i Stockholm. Membrantekniken, som tar bort fosfor och kväve och andra organiska ämnen samt partiklar och virus, ersätter den gamla sedimenterings- och filtreringstekniken.

– Vi kommer att bli verkligt cirkulära när vi planerar att testa rening av avloppsvattnet med biokol som vi själva producerar. När biokolet faller ner är det inget problem, vi pyrolyserar det igen, säger Aleksandra Lazic.

Den nya reningsanläggningen byggs under mark med en park ovanför. Processen sker i ett antal bassänger i tre parallella biolinjer i en byggnation om 109 x 39 meter och den kommer att kunna ses av besökare. Pyrolysavdelningen kommer att inrymmas i en 45x26 meter stor byggnad ovan mark. Utbyggnaden av Margretelunds ARV sker i en generalentreprenad i samverkan (partnering) med NCC Sverige som totalentreprenör. NCC har under de senaste åren byggt ett 20-tal VA-anläggningar i samverkan. Entreprenaden omfattar process-, maskin- och styrsystem med tillhörande montage samt entreprenadarbeten avseende mark, bygg, VVS och el. Anläggningen ska miljöcertifieras enligt BREEAM Infrastructure.

En andra etapp förbereds

Roslagsvatten ägs av sju olika kommuner, utöver Vaxholm och Österåker även Knivsta, Vallentuna, Ekerö, Täby och Danderyd. Margretelund byggs i en första etapp för

En pyrolysanläggning lik den som ska installeras i Margretelundsverket. Bild AquaGreen

57 000 personekvivalenter jämfört med dagens 40 000 i det gamla verket från 1960-talet.

Men det finns redan planer för en etapp 2 och 93 000 personekvivalenter till år 2031. När det nya verket är klart kommer det gamla att rivas.

Beslutet att bygga nytt och större vid Margretelund grundar sig bland annat på att reningskapaciteten för såväl Vaxholms stad som Österåkers kommun inom få år väntas slå i taket och den begränsade möjligheten att ansluta fler till befintliga Käppalaverket på Lidingö. Vaxholmsvatten och Österåkervatten bildar ett samägt bolag för att äga och driva det nya reningsverket. Att bygga vid befintliga Margretelund innebär att Roslagsvatten inte behöver ta ny mark i anspråk, vilket hade varit fallet vid alternativet Täljöverken i Österåker.

Blynäsvikens reningsverk, som idag står för merparten av Vaxholms avloppsrening kommer att stängas liksom Kullöns. Nya pumpstationer kommer att ersätta de mindre reningsverk som finns idag när ny ledning dragits till Margretelund. Fler enskilda avlopp i Vaxholm väntas dessutom kunna anslutas till det nya systemet.

I en kommande parallell entreprenad sker ny ledningsdragning för Vaxholms överföring med anslutning till det nya verket.

I projekteringen för dessa ledningarar söderifrån under havsviken Trälhavet medverkar BAB Rörtryckning.

Företaget har redan inom ramen för den aktuella totalentreprenaden genomfört styrd borrning för landföring av nya ledningar till nya Margretelund.

– Vi har bland annat borrat en 400-ledning på en sträcka av 228 meter, en ledning med större kapacitet än den befintliga som vi för övrigt också har borrat för ett antal år sedan, säger Magnus Tingstrand, arbetschef vid BAB Rörtryckning och projektledare vid Margretelund.

Landföringar av sjöledningar är alltid förknippade med noggrann, kanske tidsödande, tillståndsprövning, men i fallet Margretelund underlättas dessa processer av att man drar ledningarna under den känsliga strandbrinken ut på lämpligt djup, 3,5 meter som minst.

FAKTA

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Åkersberga Tidplan: December 2023–februari 2028

Byggherre: Roslagsvatten AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Kostnad: 1,2 Mdkr

Vi är glada och stolta för samarbetet med Roslagsvatten och NCC i projektet ÖVAR.

Aros Water har bidragit med expertkompetens vad gäller PE svetsning och sjöentreprenader.

Vi ser fram emot fler givande samarbeten under året.

PEDAGOGEN PARK inspirerar med Svanen

Liv dygnet runt efter devisen; ”hela dagen staden” är målet för utvecklingen av Pedagogen Park som ligger naturskönt vid foten av Änggårdsbergen med vacker natur, samtidigt som det är lätt att nå de centrala delarna av både Mölndal och Göteborg.

AV MARIE LOUISE AARÖE

HÄR LÅG TIDIGARE Lärarhögskolan, som för några år sedan flyttade in till centrala Göteborg. Byggnaden har sedan dess stått tom och har kallats för ”spökhuset”.

Området köptes av JM för att 2008 säljas vidare till nuvarande ägaren Aspelin & Ramm som har målet att utveckla platsen. Inga äldre byggnader är rivna utan mycket är bevarat från den gamla högskolans tid. Vissa delar har fått en ny fasad i övrigt har så mycket som möjligt sparats. Det är olika verksamheter som under de senaste fem åren har etablerat sig i området. Det är både tandläkare, vårdcentraler, och restauranger som några exempel. Och nu är det bostäder som är på gång. – Det finns här en stor yta att planlägga för bostäder, berättar Mathias Vårström, projektutvecklingschef på Aspelin & Ramm AB. Vårt mål är att det ska finnas aktivitet i området hela dygnet runt. Oavsett om du arbetar eller bor i området ska du ha en bra vardag. Totalt planeras det för 1 300 bostäder i området. Totalt kommer vi att stå för hälften av utvecklingen. Ett av projekten är Odlaren som vi bygger tillsammans med Mölndal stad. Brf Odlaren är påkostad med en hög standard och med miljövänliga material. Det laserade träet och teglet i kombination skapar en varm och inbjudande känsla. Samtliga boenden har balkonger och vissa lägenheter har två i olika väderstreck.

– Det var 2015 som vi tog beslutet med ambitionen att området skulle bli ”hela dagen staden”. Vi känner att vi har lyckats med vår vision som stämmer alltmer, säger Mathias

Husens fasader består av både tegel och trä med spännande indragningar samt både liggande och stående tegel som ger liv åt fasaderna. Bild: Radar Arkitekt & Planering

Vårström. Samtliga gator i området får också namn som har koppling till platsens historia, vilket känns lite högtidligt. Vi har byggt två områden och har nu ett kvar.

– Under våren 2022 satte vi spaden i marken för projektet och nu 2 år senare flyttar de första in i sina nya hem. Det är roligt att bygga hus, och fantastiskt roligt att vara med och utveckla en stadsdel, säger Tom Kagevik, platschef på Hedin Construction AB.

Brf Odlaren består av två hus med sammanlagt 48 lägenheter med två trapphus i varje hus, vilket sammanlagt blir fyra adresser och 12 lägenheter per trapphus. Husen är på fyra våningar och därtill en vind med förråd och fläktrum. Lägenhetsfördelningen är ettor upp till fyror. Tre- och fyrarummarna har två balkonger åt olika väderstreck.

– Husens fasader består av tegel och trä. Tegelfasaden har både liggande och stående tegel, med indragningar, tryckta fogar och tegelpelare som skapar liv i fasaden. De indragna balkongerna har laserad träpanel

på väggar och i tak, samt pelare och balkar av limträ i framkant.

– Utemiljön bjuder in till möte mellan grannarna med en fin innergård med pergola och växthus, kanske inte i första hand för odling, utan för att kunna samlas i och ha trevligt tillsammans. Husen är byggda enligt miljöklassning Svanen och hustaken är belagda med solceller som täcker elförbrukningen för fastigheten och delvis för lägenheterna. I februari i år stod husen klara och inflyttning påbörjades i mars. Det är roligt att arbeta tillsammans med en kund som lägger ner mycket omsorg på detaljer och kvalitet, säger Tom Kagevik.

Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal

Byggherre: Aspelin & Ramm AB

Totalentreprenör: Hedin Construction AB

Arkitekt: Radar Arkitekt & Planering AB

FAKTA

AXIS COMMUNICATION bygger i egen regi

På Brunnshög i Lund växer Opera upp, som blir Axis nya kontors- och logistikbyggnad.

Företaget expanderar snabbt, behöver fler kontorsplatser och satsar på att äga sina lokaler. För närvarande hyrs lokaler för logistikcentret i västra delen av Lund och detta kommer att flyttas till Opera.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PROJEKTET ÅTERSPEGLAR Axis’ mål att äga sina lokaler, att företaget expanderar starkt och att inriktningen är hållbarhet och bästa arbetsmiljö. Nybygget ligger inom synhåll från Axis huvudkontor Grenden, döpt efter företagets grundare Martin Gren. Opera omfattar 27 500 kvadratmeter, där kontorsdelen ger plats för 550 medarbetare. – Det unika med Opera blir kombinationen av logistikcenter på nedre plan och flera plan med kontor ovanpå. Logistikanläggningar brukar inte alls se ut så. I Opera ställs mycket höga brandskyddskrav och det har påverkat utformningen bland annat av bjälklagen, berättar Parisa Kaslani, byggprojektledare hos Axis.

Parisa Kaslani var tidigare anställd hos Skanska som projektledare, bland annat med Malmö stad som beställare. Nu är hon ansvarig för nyproduktionen hos Axis, där hennes första projekt är Opera och där hon jobbat bland annat med att ta fram förfrågningsunderlaget. Konsulterande projektledare är Byggadministration Harald Olsson AB. – Vi hade med besiktningsgruppen tidigt i projektet och de fick granska förfrågningsunderlaget, fortsätter Parisa Kaslani.

Byggnaden skall certifieras enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. Upphandlingen ledde till att Skanska fick uppdraget att bygga Opera. – Skanska och Axis har samma inställning i frågor om hållbarhet, energianvändning och inriktning på klimatproblematik. Vi har även stora likheter när det gäller säkerhet på arbetsplatsen, menar Parisa Kaslani.

Skanska som totalentreprenör

Byggnationen av Opera omfattar en huskropp med varierande höjder, från 3 till 7 våningar. I grova drag är det den lägre delen som ska innehålla logistikcentret och den högre som inreds till kontor, matsal, gym med mera. Totalentreprenör i projektet är Skanska Sverige AB. Byggnaden är grundlagd utan pålning. Plattan är kompletterad med en hel del fundament för att klara bärigheten. Källarvåning finns under en del av huset, vilket varit en lite extra utmaning i byggproduktionen.

Stommen till logistikdelen utförs huvudsakligen i betong, med TT-kassetter, HDF-bjälklag och pågjutningar. Stål används som komplettering i stommen. Brandkraven är höga i denna del av byggnaden, vilket har sin grund i de stora mängder emballage och paket som ska hanteras. Brandkraven påverkar stomkonstruktionen och gör exempelvis att trästomme inte kan användas.

I grova drag är det den lägre delen av Opera som ska innehålla logistikavdelningen och den högre som inreds till kontor, matsal, gym med mera. Projekteringen av Opera har inriktats på höga miljöprestanda och medarbetarhälsa. Bild: Jais Landén Krantz

I kontorsdelen används balkar och pelare av betong samt HDFbjälklag och pågjutningar.

I ytterväggarna kommer man att använda bARK som är ett svenskt fasadsystem i trä. Det består av prefabricerade element med dimensioner just för detta projekt. Tack vare trämaterialet minskar klimatavtrycket. Av samma orsak används klimatförbättrad betong i både prefab-element och platsgjuten betong. Det blir en kombination av anläggningscement samt klimatförbättrad betong nivå 2 och nivå 3, med ett medelvärde motsvarande ungefär nivå 2. Bärighetskrav gör att högre nivå inte kan väljas.

– Skanska tar ett stort ansvar för att få ner klimatpåverkan från det vi bygger, säger Behar Abdulah, projektchef hos Skanska. Det gäller bland annat att få kontroll på de produkter vi köper in. Offerterna till oss ska uppge både kostnad och klimatpåverkan. Vi får inte alltid in kompletta och relevanta data, men genom att efterfråga klimatdata, uppgifter om transportsträckor med mera, påverkar vi leverantörerna att ta fram allt bättre uppgifter.

I första hand används klimatdata från EPD:er och i andra hand generiska data. Den som utför klimatkalkylen ska helst ha koll på klimatpåverkan från alla steg i produktens värdekedja.

Skanska har ett eget program för att beräkna klimatpåverkan och då i anslutning till det ekonomiska kalkylprogrammet. Beräkningar görs i olika skeden under byggproduktionen.

– Vi utgår från Skanskas baskrav och givetvis beställarens krav. För närvarande pekar klimatkalkylen på att vi hamnar 25 procent under ursprungsvärdet i Axis’ förfrågningsunderlag, fortsätter Behar Abdulah.

Axis Opera kommer att använda fjärrvärme och fjärrkyla. På taket installeras en stor solcellsanläggning som ska svara för en del av

fastighetens elanvändning. Skanska har utfört energiberäkning som visar en primärenergianvändning på 44 kWh/kvadratmeter och år. Skanska följer alltid upp energikraven. Under första driftåret sker uttorkning samt att ventilation och energisystemen optimeras. Andra året görs fintrimningar och tredje året blir i typfallet ett bra år för uppföljning.

– Jag kan stolt meddela att i våra projekt av storlek jämförliga med det aktuella projektet, har våra energikalkyler alltid visat sig hålla, något som våra kunder värdesätter högt, betonar Behar Abdulah. Axis Opera är intressant, inte minst för ambitionerna vad gäller klimatpåverkan och energianvändning. Skanska lär sig mycket i en process tillsammans med kunden, och fortsätter utveckla klimatarbetet även i kommande projekt. Det innebär exempelvis att Skanska ställer stegrade krav på sina leverantörer.

– I det aktuella projektet ser vi också att beställaren lägger stor omsorg på att utforma lokalerna för sin personal, med tanke på trivsel, bra inomhusmiljö och smidiga flöden i kommunikationsytor och materialflöden i logistikdelen. Vi bidrar gärna till att beställaren kan förverkliga sina ambitioner även i dessa avseenden, avslutar Behar Abdulah, projektchef hos Skanska.

FAKTA

Axis Opera, nybyggnation, kontor och logistik, Lund

Byggtid: augusti 2023–sommar 2026

Byggherre: Axis Communications AB

Totalentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: Jais Landén Krantz Arkitekter AB Kostnad: 730 Mkr

Vi ger fastigheter liv –dygnet runt, året om

Tack till Skanska och Axis för förtroendet att få utföra sprinkleranläggningen i detta projekt. Vi ser fram emot en spännande resa tillsammans!

HÅLLBAR HÖGSTADIESKOLA

byggs i Älmhult

Passivhus är vägen fram för Älmhult kommun.

Med robust material och en minimal energiåtgång i driftskedet minimerar de den nya

Linnéskolans underhåll, ökar livslängd och främjar lärande.

AV HELÉNE KATZMAN

LINNÉSKOLAN ÄR DEN tredje skolan som kommunen bygger efter passivhus-konceptet. Något de finner mycket fördelaktigt då det tilllåter dem att uppnå en bättre hållbarhetsstandard. Genom robusta material, noggrann planering och ett väletablerat samarbete mellan beställare och entreprenörer, dröjer det inte länge innan lärandet är i full gång i skolans lokaler igen.

– Vi uppnår hög kvalitet och hållbarhet genom en lägre energiåtgång. Att bygga i betong är kontroversiellt utifrån dagens hållbarhetsperspektiv. Men ett robust material har lägre underhållskrav än trä, vilket innebär att vi kan göra enorma energibesparingar som även medför en kostnadseffektivitet, förklarar Zerny Bäck, fastighetsingenjör på Älmhult kommun.

Att kunna mäta energiåtgång och att reglera det material man använder är avgörande för att säkerställa ett kostnadseffektivt byggsätt. Fokus ligger på att skapa hög kvalitet genom att endast använda godkända och giftfria material från BASTA-listan, samt att tillhandahålla driftlösningar med minimal energiförbrukning under tid. Några exempel på Linnéskolans smarta energilösningar är bland annat 500 kvadratmeter solceller på taket, sensorstyrda blandare på toaletterna, solavskärmning på fönsterna, FTX-aggregat, LED-belysning, närvarostyrd ventilation med koldioxidmätare samt frånvarostyd belysning då lampan tänds som vanligt men släcks automatiskt. – Vi följer den internationella standarden Passivhus Classic, och lämnar in en beräkning av energiåtgången till förcertifiering redan under projekteringsskedet. När den är godkänd, bygger vi skolan som sedan besiktigas, och får Passivhus-certifiering. Efter två år mäts energiåtgången för att säkerställa att byggnaden möter kraven, förklarar Zerny Bäck.

Söderfasad med huvudentré på mitten. Reception och matsal i högra lågdelen och en flygel med hemvister och undervisningssalar till vänster.

Bild: Älmhult kommun

Till skillnad från grannkommunen Växjö, har Älmhult ingen strikt trähusstrategi Men med ett ökande hållbarhetsfokus är det sannolikt att en mer konkret miljöplan kommer att utvecklas för framtida byggprojekt. Något Zerny Bäck ställer sig positivt till, men samtidigt ser han en stor framgång i att bygga i betong eftersom de har fått ner lufttätheten långt under Passivhus krav. Då väggarna prefabriceras och är täta från början riskerar de inte att penetrera någon byggfolie som är fallet om man bygger i trä. Nackdelen är att man måste få med sig all installation i väggarna vid tillverkning då det är avsevärt svårare att göra ändringar i betong kontra trä.

– Betongen putsar vi ihop. Konceptet har vi använt på tidigare skolor och det fungerar väldigt bra. Vi ligger under 0,1 liter luftvandring per sekund och kvadratmeter, åtta till tio gånger lägre än skolor med traditionellt byggsätt. Att öka komfort och trivsel för minimal energiåtgång genom ett tätt hus med rätt ventilation, betyder att vi jobbar rätt. Elever tillbringar mycket tid i klassrummen, då måste luften främja lärande, säger Zerny Bäck.

Man har även lagt stor vikt vid akustiken. Lärare och elever kan se fram emot en ljud- och klimatmässigt bekväm byggnad med öppna och ljusa ytor med social hållbarhet i centrum. Skolgården har en “chill-avdelning”, grönytor med växter, träd samt aktiva delar som kingrutor, volleybollplan, basketkorgar och en parkour-ställning.

Linnéskolan valde smartwin – fönster med marknadens lägsta U-värden, både före och efter montaget!

Den bästa kilowattimmen är den som inte behövs!

www.buildwell.se

– Samarbetet har gått riktigt bra. Snart står första etappen klar. Entreprenörer och hantverkare gör ett fenomenalt jobb, och hela projektet har gått bekymmersfritt. Jag ser bara möjligheter i framtiden, säger Zerny Bäck.

FAKTA

Ny- och ombyggnad samt rivning av högstadieskola i Älmhult

Byggtid: Oktober 2022–oktober 2024

Byggherre: Älmhult kommun

Totalentreprenör: Dynacon Construction AB

Arkitekt: Horisont

Bruttoyta/BTA: 11 700 kvm

Kostnad: 250 Mkr

Boendet har en fin omgivning. Dessutom kommer parkmiljön att utvecklas och återställas. Bild: LINK Arkitektur

HEMSÖ FÖRNYAR I BREDÄNG

På fastigheten Tempelriddarorden 5 i Bredäng ägde Hemsö en fastighet med 50 lägenheter som tidigare hyrdes av Attendo och användes till vårdboende. Detta har rivits och ersätts nu av ett nybygge med 62 vårdlägenheter.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DEN GAMLA FASTIGHETEN hade nått sin tekniska livslängd och dömdes ut på grund av föroreningar och fukt. Attendo hade också svårt att, som lokalerna var utformade, bedriva verksamheten på ett önskvärt sätt. Beslutet blev att flytta ut och riva byggnaderna. Hemsö låter nu uppföra två nya hus. I projektet ingår också att återställa och rusta upp utemiljön.

Det rör sig om två byggnader. Hus A ska hyras ut till Attendo, medan Hemsö för hus B just nu har dialog med flera tänkbara aktörer. – I dagsläget blir det ett äldreboende med 62 lägenheter. Det kommer också att finnas solrum, samlingsytor, skyddsrum och gemensamhetsytor, berättar Åsa Nikitidis, projektchef hos Hemsö. Vi gör också i ordning en helt ny innergård, den kommer dock att gå i samma stil som den tidigare innergården. Denna är nämligen kulturklassad då den ritades av den kände trädgårdsarkitekten Gunnar Martinsson.

Byggnationen på Tempelriddarorden ska certifieras med Miljöbyggnad nivå Guld samt med NollCO2, svenska system som administreras av SGBC. Miljöbyggnadssamordnare och NollCO2-

samordnare i just detta projekt är Edwin Måradsson från NordNest AB. – Vi på Hemsö certifierar alltid nyproduktion med Miljöbyggnad och då minst nivå Silver, men där det är möjligt siktar vi på Guld för att ytterligare skärpa kraven på klimatsmart byggande.

För Tempelriddarorden används som nämnts även tilläggscertifieringen NollCO2.

– Sedan tidigare har vi byggt ett äldreboende som certifierades med NollCO2, och vi vill nu driva utvecklingen av klimatneutral byggnation vidare. Det finns även en särskild drivkraft eftersom vi blev tvungna att riva en byggnad, något vi helst avstår ifrån. När man behöver riva för att uppföra nytt, är det ännu viktigare att uppförandet av det nya blir klimatvänligt, vilket det nu blir i och med NollCO2-certifieringen.

Denna certifiering bygger bland annat på att den klimatpåverkan som återstår, sedan alla åtgärder vidtagits för att få ner klimatpåverkan från byggproduktion och drift, måste kompenseras eller balanseras ner till netto noll. Detta får göras antingen genom kompensation med godkända CCF-certifikat eller med biokol, alternativt balansering med förnybar el, on- eller off site (initierad och finansierad av projektet) eller energieffektivisering i befintligt bestånd.

– I detta projekt väljer vi energieffektivisering i eget bestånd, vilket innebär att två av våra fastigheter får omfattande installationer av solcellspaneler för att balansera för den koldioxid vi orsakar i Bredäng, avslutar Åsa Nikitidis.

FAKTA

Tempelriddarorden, nybyggnad, vårdboende, Bredäng

Tidplan: april 2023–april 2025

Byggherre: Hemsö Fastighets AB

Totalentreprenör: Box Bygg AB

Arkitekt: LINK Arkitektur AB, AB Projit

Kostnad: 240 Mkr

Gottsundaskolan och dess skolgård har skapats utifrån ledorden nordisk natur, skandinavisk design och urbanism.

HÖGSTADIESKOLA I GOTTSUNDA inkluderar

allaktivitetshus

Nu står en ny högstadieskola klar i Gottsunda i södra delen av Uppsala och till hösten välkomnas eleverna. Skolan kombineras med ett publikt hus som innehåller idrottshall, bibliotek, lokaler för fritidsklubb med mera.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DEN GAMLA SKOLAN i Gottsunda förstördes i en mordbrand i oktober 2018. Stora delar brann ner till grunden och ett återstående hus fick stora skador. En modulbaserad skola fick bli temporär ersättning och den kunde tas i bruk till höstterminen 2019, då cirka 500 elever flyttade in.

Nu har en permanent skola uppförts i närheten av platsen för den gamla. Byggstarten blev fördröjd ett halvt år på grund av överklagad detaljplan och omprövning av upphandlingen. På den aktuella tomten fanns hallen Boll & Boule, som revs för att ge plats för nybygget. Detta omfattar 14 500 kvadratmeter fördelade på en volym i söder – en länga som huvudsakligen innehåller lektionssalar och skolfunktioner – och en sammanlänkad volym i norr med publika lokaler. Här är plats för fullstor idrottshall, bibliotek, fritidsklubb och en danslokal. – Det finns en stor matsal och ett tillagningskök som klarar att

laga lunch till 1 800 personer, berättar Fredrik Ahlgren, nyproduktionschef hos Uppsala Kommun Skolfastigheter. I skolan kommer det att gå ungefär 720 elever, och matsalen kommer att ta emot elever även från Treklangen intill.

Energilösningar

Gottsundaskolan kommer att värmas med fjärrvärme. Taket förses med solcellspaneler för produktion av fastighets-el. Byggnader och installationer är konstruerade för hög energiprestanda.

– Certifiering görs med målet att klara Miljöbyggnad nivå Silver, förutom energiindikatorerna där Guld ska uppnås, berättar Fredrik Ahlgren.

För att hantera materialval har Byggvarubedömningen använts.

– Vi har lyckats mycket bra med detta projekt tack vare en väl

etablerad samverkan med övriga instanser i kommunen och med entreprenören, avslutar Fredrik Ahlgren.

In3prenör som totalentreprenör

Skolfastigheter handlade upp arbetet som en totalentreprenad.

– En totalentreprenad, närmare bestämt i samverkan med Skolfastigheter. En tätare och bättre samverkan än vanligt där beställaren varit mycket aktiv och till stor hjälp i projektet, säger Emmelie Ingemarsson, projektchef hos In3prenör. Detta var viktigt

inte minst mot bakgrund av att tidplanen blev mer tajt än planerat, i och med ett halvt års senareläggning av byggstarten.

Metodval för byggproduktionen fick delvis anpassas för att klara tidplanen. Längan i söder med själva skolan har betong- och stålstomme och är mera konventionellt konstruerad. Det publika huset i norr har både betong-, stål- och trästomme, dvs. en hybridlösning. Alla lokalfunktioner i detta hus, med bland annat idrottshall, bibliotek och fritidsklubb, har ställt högre krav på byggaren, jämfört med en konventionell skola. Storleken på anläggningen är också anmärkningsvärd med 14 500 kvadratmeter lokalarea och 16 000 kvadratmeter skolgård.

– Genom vår insats som byggentreprenör bidrar vi till stadsdelsutvecklingen av Gottsunda och skolan kommer att bli en fin referens för oss, avslutar Emmelie Ingemarsson.

FAKTA

Gottsundaskolan, nybyggnation, Uppsala

Byggtid: augusti 2021–juni 2024

Byggherre: Uppsala Kommun Skolfastigheter AB

Totalentreprenör: In3prenör AB

Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder i Uppsala AB

Kostnad: ca 380 Mkr

www.markax.se

Landets mest högteknologiska sjukhus erbjuder lokaler för psykiatri, habilitering, utbildning och forskning. Bild: Region Östergötland

FRAMTIDENS UNIVERSITETSSJUKHUS

– hållbar byggnation för bättre vård

Miljardprojektet Framtidens universitetssjukhus i Linköping har nått sista etappen –Tinnerbäckshuset. Landets mest högteknologiska sjukhus erbjuder moderna lokaler utformade med flöden som är specifikt anpassade efter dagens vårdbehov.

AV HELÉNE KATZMAN

FRAMTIDENS UNIVERSITETSSJUKHUS Region Östergötlands mest ambitiösa hållbarhetssatsning, samt en av Sveriges mest påkostade vårdinsatser. En investering på totalt fem miljarder kronor som involverar 25-30 entreprenörer och sammanlagt består av 60 olika delprojekt. Förutom miljöcertifieringar enligt ISO-standard och interna hållbarhetsagendor som har tagits fram specifikt för projektet, klassificeras Tinnerbäckshuset med Miljöbyggnad nivå silver och Passivhus FEBY12.

– Miljöbyggnad guld är standard i vårt hållbarhetsprogram. Men kraven är extremt höga, och det är svårt för sjukhus att nå upp till kriterierna eftersom djupa vårdbyggnader släpper in mindre dagsljus än vad certifieringen kräver, säger Stefan Fredriksson, fastighetschef på Region Östergötland.

Olika delar av projektet har därför olika certifieringar för att på bästa sätt anpassa byggnationen utifrån varje avdelnings behov och

vårdkrav. Allt material är godkänt och klassificerat enligt SundaHus, och för att ytterligare säkerställa sjukhusets hållbarhet har man även tagit fram interna kriterier beträffande materialval och anlitat speciell personal för avfallshantering.

– Det har runnit en del vatten under bron. Projektet har pågått i elva år och vi har varit tvungna att anpassa riktlinjer och miljömål kontinuerligt. Vi ser över hållbarhetsprogram regelbundet och tar in politiska inspel. Annars hade vi byggt en elva år gammal produkt, konstaterar Stefan Fredriksson.

Tinnerbäckshuset är ett passivhus och värmen som genereras internt är tillräcklig för att täcka delar av värmebehovet.

Solcellsanläggningen på taket står för en stor del av det totala energibehovet och på övriga byggnader ska sedumtak anläggas. Lufttäthet är en av de viktigaste aspekterna för ett passivhus, och ventilationssystemet har en hög temperaturverkningsgrad med lågt

SFP-tal för att minimera energibehovet. Huset försörjs av fjärrkyla som distribueras via ett baffelsystem med kombinerad kyla och värme. Konstruktionen är välisolerad och behovet av värme minimalt. – Det uppfyller alla kriterier, och snart ska vi validera att det även håller för de krav som vi själva satt upp. Vi måste minimera miljöpåverkan och räkna på minskade koldioxidutsläpp, säger Stefan Fredriksson.

Att bygga i ett sjukhusområde medför stora utmaningar med sjukhusdrift och logistik. Med stora transporter, sprängningar och bergsschakter har det varit omöjligt att utföra arbetet utan att påverka verksamheten och man har till och med skapat ambulansvägar genom byggplatsen.

Region Östergötland har tagit hjälp av en logistikentreprenör för att underlätta leverans- och transportflödet.

– Som mest har det varit 700 byggarbetare på plats. Men när vi är klara kommer personal och patienter att ha effektiva lokaler med bra flöden mellan avdelningarna. Generalplanen från 70-talet är passé, och vi har gjort en ny för dagens vårdbehov. Avdelningar samarbetar annorlunda idag. Vi måste ta hänsyn till det när vi bygger för framtiden.

FAKTA

Nybyggnad av Tinnerbäckshuset, 480 i Linköping, Framtidens universitetssjukhus

POLERAD BETONG

Byggtid: November 2017–maj 2024

Byggherre: Region Östergötland

Arkitekt: Sweco Sverige AB Kostnad: 1,2 miljarder kronor

Stålkonstruktioner Svets & rep. Byggnadssmide Arbeten i rostfritt Licenssvetsning

Hamnpromenadens olika nivåer med gågata, klippor och nedre bryggpromenad. Bild: Norrtälje kommun

HAMNPROMENADEN – Norrtälje stads gröna vardagsrum

Norrtälje Hamn har länge varit en betydande plats för staden. Men med den gamla industrihamnens glansdagar förbi, var dags för en upprustning. Idag är Hamnpromenaden kronan på verket i Norrtälje kommuns största utvecklingsprojekt någonsin. Och med sin tydliga hållbarhetsprofil vann den Sverige Arkitekters pris för bästa landskapsarkitektur 2023.

AV HELÉNE KATZMAN

NÄR NORRTÄLJE HAMN stod klar i slutet av 1800-talet, var den stadsdelens stolthet. Sjöfart och sågverk skapade viktiga arbetstillfällen, och gav den moderna industrihamnen staden liv. Men när storhamnen i Kapellskär erbjöd bättre infrastruktur och farleder på 1950-talet, började Norrtäljes sjöfartsled att dö ut. Grunden för en industrihamn var borta och med Lantmännens verksamhet nedlagd, fanns ett tydligt behov av att åter förvandla hamnområdet till något mer värdefullt för boende och besökare. 2014 var planeringen i full gång, och 2015 markerar startskottet för projektet som i tre etapper fördubblar Norrtäljes stadskärna där den prisbelönta Hamnpromenaden är kronan på verket. – Läget är fantastiskt. Men hamnen låg som en blockad mellan staden och havet. Havskänslan försvann. Havet ska vara en självklar del av staden, och då är Hamnpromenaden avgörande, säger Carolina

Sahlén, projektledare hållbar stadsutveckling i Norrtälje kommun. Norrtälje förvandlas till en ny levande stadsdel full av handel, bostäder och kultur. Där byggs 2 000 nya bostäder, och invånarantalet beräknas öka med cirka 5 000. Hållbarhetssatsningarna syns tydligt i form av grönska som skapar ekosystemtjänster, och ett enormt fokus ligger på social hållbarhet i det offentliga rummet, där växtlighet skapar trivsel och trygghet. Torg, parker, restauranger, klippor, bryggor, caféer och promenadstråk är endast ett axplock av vad besökare och boende kan förvänta sig att avnjuta året om. Dessutom förstärks kopplingen till skärgården när stadskärnan nu fortsätter genom hela hamnen som tidigare var otillgänglig.

– Ambitionerna för det offentliga rummet var alltid höga. Sedan Sydväst arkitektur och landskap i Malmö vann vår landskapsarkitekttävling 2015 med sin idé och vision, är de med och utvecklar

Under bryggan göms en dagvattendamm på 800 kvadratmeter. Bild: Norrtälje kommun

gestaltningen av stadsdelen där Hamnpromenaden är en av de absolut viktigaste delarna, konstaterar Carolina Sahlén.

Ombyggnationen av den gamla kajkonstruktionen pågick mellan 2015–2017 och följdes sedan av finplanering. Det var den huvudsakliga gestaltningen av miljön man ser idag som vann Hamnpromenaden pris för årets landmärke och bästa landskapsarkitektur i fjol. Hamnpromenaden löper längs med den 390 meter långa kajen mellan Sjötullstorget och Hamnplan. Betongklipporna som pryder promenaden är mer än en möbel för sol, bad och lek. De fyller ett flertal praktiska funktioner och delar upp kajstråket i två nivåer med en skillnad på 70-90 centimeter. Varje del spelar en viktig roll i Hamnpromenadens hållbarhetsprofil.

Hamnpromenaden sedd från öster mot väster. Bild: Norrtälje kommun

– Den övre delen framtidssäkrar bostäder och infrastruktur för högre vattenstånd. Vi måste bygga med hänsyn till kommande havsnivåhöjningar. De nedre klipporna på bryggan ger utrymme för grönska och växter och större träd. Dessutom fungerar växtligheten som rening för närområdets dagvatten, förklarar Carolina Sahlén. Dagvattnet som kommer från parkeringar, tak och gator fördröjs och renas delvis inom kvartersgårdar och områdets små och stora grönområden innan det kommer till den 800 kvadratmeter stora dagvattendammen under bryggdäcket. Där renas det genom sedimentation innan det släpps ut i Norrtäljeviken. Grönytor är avgörande i Hamnpromenadens hållbarhetsprofil då en trivsam stadsmiljö främjar ekologisk mångfald och social samvaro. Men trots en klar och prisvinnande vision från start, har byggnationen även inneburit stora utmaningar för Norrtälje kommun. –

Hela hamnen var förorenad. Hälften av den tidigare industrihamnen var vatten, som man löpande fyllt igen med mudder, sopor och andra skadliga material. Vi lägger enorma resurser på att sortera bort förorenade jordmassor och rena vatten från schaktområden. Effektiv hantering av föroreningar har varit den största frågan i hela projektet, berättar Carolina Sahlén.

Bortsett från de gamla sopskikten är markförhållandena både komplicerade och dåliga med långt till berg. Upp till 35 meter på vissa platser, och kommunen har varit tvungen att påla djupt då leror inte håller. Kraven på hållbara drivmedel och avfallshantering är höga, och kommunen jobbar tätt med entreprenörerna för att säkerställa att den sker noggrant och korrekt.

– Allt material som kan återanvändas ska göra det. Det finns ett värde i allt avfall som kan sorteras, och det är viktigt att separera förorenade och rena massor. Det är vårt ansvar att det kommer rätt, säger Carolina Sahlén.

Hållbarheten i projektet sträcker sig längre än vackra och bekväma grönytor med smarta vatten- och energilösningar. Norrtälje kommun ställer även krav på social hänsyn hos sina entreprenörer; de ska ta emot praktikanter. Att bidra med bra erfarenhet i utbildningar och att skapa arbetstillfällen efter byggperioden är viktiga delar av hållbarhetsagendan. Kommunen har ett ansvar att tänka långsiktigt för att arbetsmarknaden ska ha rätt kompetens även i framtiden.

Trots att Hamnpromenadens framträdande hållbarhetsprofil har man valt att inte miljöcertifiera. Norrtälje Hamn var en del i pilotprojektet för Citylab-systemet med planering och certifieringen, men byggnationen var påbörjad innan City Lab och SGBC tagit fram certifieringskraven. Även om det vore möjligt att ansöka om certifiering retroaktivt, ser Carolina Sahlén inte nyttan. – Vi har haft stor nytta av planeringssystemet. En certifiering nu, skulle handla mer om att visa upp en kvalitetsstämpel än en praktisk förbättring. Jag ser hellre att vi lägger energi på att hitta nya lösningar och jobba mot en fortsatt hållbar utveckling.

FAKTA

Upprustning av hamnpromenad, Norrtälje

Byggtid: Februari 2015–2017 kajen samt 2018-2021 Hamnpromenaden

Beställare: Norrtälje kommun

Totalentreprenör: NCC (underliggande kajkonstruktion av JM)

Arkitekt: Sydväst arkitektur och landskap

Kostnad: 278 Mkr (kajkonstruktion och finplanering)

Illustration idrottshall Emausskolan. Bild: Västerås Stad (Archus arkitektur)

EMAUSSKOLAN

– ett hållbart lärande för Västerås framtid

Om- och tillbyggnaden av Emausskolan i Västerås stad är ett avstamp för framtiden. Stadens höga miljömål har vuxit fram organiskt under projektets gång i ett tätt samarbete mellan beställare och entreprenör.

AV HELÉNE KATZMAN

SEDAN 1958 HAR mellan- och högstadieskolan varit en viktig del i stadens lärande. Men sedan ombyggnationen till grundskola 1997 har Emausskolan vuxit. Idag går där cirka 380 elever. När allt står klart kommer det att finnas 730 elevplatser i moderna lokaler som är anpassade efter dagens pedagogik med höga miljökrav. Skolan byggs om i tre delar: ny- om- och tillbyggnad. Redan i förfrågningsunderlaget fanns krav på Miljöbyggnad Silver, ett visst mått av återbruk samt en målsättning om att bygga i trä. – Projektet upphandlades som en samverkansentreprenad, och miljömål och riktlinjer har utvecklats under tiden. Det var inte planerat som ett renodlat miljöprojekt från början, berättar Johanna Boivie. I ett nära samarbete har beställare, entreprenörer och konsulter tagit fram riktlinjer för återbruk, avfallshantering och prisbilder att följa. En princip är att det återbrukade material man köper in, inte ska kosta mer än 50 procent av motsvarande produkt i nyskick. På så sätt försäkrar sig Västerås stad om en hållbar slutprodukt likväl budget. Återbruk av byggmaterial, omsorgsfulla produktval och en detaljerad loggning i Byggvarubedömningen utgör den agila klimatstrategin. Minst 30 procent av inköpt material ska vara rekommenderade.

Något som har visat sig svårt att uppnå. Idag ligger man på 17-18 procent, något Johanna Boivie ser som ett steg i rätt riktning.

– Vi måste ha örnkoll. Ämnen som är godkända i dag kommer inte att vara det i framtiden. Därför ska produkter som innehåller riskminsknings- och utfasningsämnen loggas, även i vikt. Vi ska kunna föra data på hur mycket av ett visst ämne som finns per kvadratmeter – en baslinje för att minska dessa ämnen i kommande projekt, säger Johanna Boivie.

Att hantera återbruk innebär utmaningar, särskilt när det gäller bygglov och förvaring innan byggstart, och Västerås stad har fokuserat på att minska avfall och optimera inköp. Men Johanna Boivie menar att det ultimata återbruket är att inte riva, något de uppnått i projektet.

Ett lärande att se fram emot

Nya skoldelen samt idrottshallen har byggts med limträstomme samt väggar och bjälklag i KL-trä. Alla fönster har energiglas, den lägre delen av idrottshallen är i återbrukat tegel och den övre i värmebehandlat trä, samma material som länkar den gamla och nya delen

av skolan. Man har även beställt ett biogasbränt tegel för att reducera koldioxidutsläpp. Uppvärmning sker via fjärrvärme, alla fläktaggregat byts ut i ombyggnationen och i den nya delen har ett FTX-system installerats samt snålspolande toaletter och närvarostyrd ventilation.

– Vi skapar en modern skola avseende pedagogik, med naturmaterial och låga koldioxidutsläpp. För en hälsosam ljudmiljö lägger vi textilmattor, och har fokuserat på öppna ytor för trygghet. Ingen ska känna sig inträngd i ett hörn. Barn-och ungdomsförvaltningens lokalplanerare har varit en stor hjälp, säger Johanna Boivie.

Även utvändigt är återbruk prioriterat och delar av lekutrustningar har skänkts till Återbygget, och trädstammar har sparats för lek- och sittplatser. Enligt Johanna Boivie är Emausskolan ett bevis på att det går att kombinera ekonomiska, sociala och hållbara mål. – Vi hoppas kunna lägga grunden för en mer miljömedveten

Fredagen den 2 september 2022 togs spadtaget för Emausskolan i Västerås. Här närvarade elever från lågstadiet som startade bygget genom att ta det första spadtaget, och gräva ner ett träd.

I Delft i Holland byggdes en kontorsbyggnad som ska gå att demontera och flyttas. Den har en stålstomme med träelement av Kerto LVL och en glasfasad. Här monteras prefabricerade golvelement. Bild: Lucas van der Wee

HÅLLBART SKOGSBRUK

säkrar tillgång på byggmaterial

Att bygga i trä har många fördelar. Det är lättare än stål och betong och går oftast snabbare att bygga. Trä kan återvinnas till nya byggen och lagrar dessutom koldioxid. Den finska skogskoncernen Metsä ökar nu produktionen av fanerlaminatträ (LVL), som med mindre dimensioner ger lika bra bärighet som korslimmat trä, betong eller stål. Metsä Wood hjälper även sina leverantörer att bruka sina skogar på ett hållbart sätt. Det är en förutsättning för att det ska finnas tillräckligt med träråvara i framtiden.

AV LARS-OLOF TANDBERG

METSÄ WOOD är dotterbolag till Metsäliitto Cooperative som ägs av drygt 90 000 finska privata skogsägare. Tillsammans äger de cirka hälften av all skog i Finland. Metsä Wood har fått tydliga signaler från ägarna att de vill ha ett hållbart skogsbruk.

– Intresset att vårda skogen är stort. Många små privata skogsägare vill lämna över skogen till sina barn lite bättre än den var när de tog över, säger Jaakko Anttila som är vice vd på Metsä Wood.

– Att ta hand om skogen på ett hållbart sätt är en förutsättning för att vårda naturen och klimatet och för att skogsindustrin ska få tillräcklig tillgång till råmaterial, säger Timo Lehesvirta. Bild: Lars-Olof Tandberg

Marknadschefen Henrik Söderström påpekar att produktiviteten i byggbranschen till skillnad från de flesta andra branscher i princip inte har ändrats på de senaste hundra åren.

– Därför är trä ett bra material för att öka produktiviteten. I dag står trä för sex procent av allt byggmaterial i Europa. Det finns en stor potential att öka den andelen. Trä lämpar sig väl för prefabricerade byggelement och det binder dessutom koldioxid, säger Henrik.

Lagrar koldioxid

Han konstaterar att byggbranschen står för cirka 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser årligen. Att använda trä i byggprojekt kan hjälpa till att reducera den siffran genom att trä lagrar koldioxid.

En kvadratmeter betongvägg genererar 120 kilo CO2-ekvivalenter medan en kvadratmeter trävägg endast genererar 32 kilo CO2-ekvivalenter.

– Dessutom lagrar träväggen 90 kilo CO2-ekvivalenter. Och båda väggarna har samma lastbärande förmåga, understryker Henrik Söderström.

Fanerlaminatträ

En stor produkt för Metsä Wood är fanerlaminatträ (LVL) som är ett alternativ till korslimmat trä och andra träprodukter. Efterfrågan på företagets produkt Kerto LVL är större än vad man kan producera. Därför byggs nu en ny fabrik för tillverkning av Kerto LVL utanför Jyväskylä, som kommer att öka produktionskapaciteten med 50 procent.

– Det finns inte så mycket LVL på marknaden och det är därför det inte används mer. Men det är ett väldigt bra material som kan konkurrera med andra trämaterial och även med betong och stål. Därför ser vi stora möjligheter med den nya fabriken. >>

Kerto LVL fanerlaminatträ.

Bild: Metsä Wood

Att använda byggmaterial så effektivt som möjligt och att minska mängden spill är bra både för miljön och för att hålla nere kostnaderna i ett projekt. Här menar Metsä Wood att LVL har många fördelar.

– Kerto LVL kan tillverkas i färdiga längder så att man slipper kapa materialet. Genom prefabricering minskar arbetet på byggplatsen. Med LVL går det att prefabricera stora byggelement som ändå är lätta och starka. Det gör att installationen på plats går snabbare, vilket kan minska byggtiden med 20 procent, berättar Jussi Björman, som är affärsutvecklare på Metsä Wood.

Ett exempel på byggen där Kerto LVL använts är den tillfälliga saluhallen vid Östermalms torg i Stockholm. När renoveringen av Östermalmshallen var klar monterades den tillfälliga hallen ner och byggdes upp igen som en padelhall i Göteborg.

– Det här är ett nytt sätt att tänka för att ta vara på våra resurser. I stället för att riva byggnader bör man redan i planeringen tänka hur byggnaden ska kunna flyttas och återanvändas. Till exempel att använda skruv i stället för lim och spik, för att underlätta en nedmontering, säger Jussi Björman.

Hållbart skogsbruk

Metsä Wood arbetar efter insikten att det inte är hållbart att fortsätta med intensivt skogsbruk som utarmar skogarna, minskar biodiversiteten och i förlängningen bidrar till de negativa klimatförändringarna.

– Att vi går över till regenerativt skogsbruk och tar hand om skogen på ett hållbart sätt är en förutsättning för att vi ska kunna vårda naturen och klimatet och för att skogsindustrin ska få tillräcklig tillgång till råmaterial, understryker Timo Lehesvirta som är ledande naturexpert på Metsä Wood.

I dag är 13 procent av skogen i Finland skyddad. Framöver kommer krav både i Finland och från EU att den andelen ska ökas. Metsä Wood har insett att ökat skydd och mer biodiversitet även behövs i de privata skogarna.

Hjälpa naturen

– I stället för att bara avverka skog erbjuder vi därför våra skogsägare hjälp att ställa om till ett mer hållbart skogsbruk. Det gäller inte enbart att lagra koldioxid. Det handlar även om vattentillgång, mångfald av växter och djur, pollinering och möjligheter för människor att vistas i skogen, säger Timo Lehesvirta.

Han berättar att Metsä Wood bland annat tittar på system för att kunna lämna kvar delar av ett område vid avverkning.

– Då kan naturen själv se till att överföra det som är bra för skogen till nästa generation. Det är även viktigt att gå från monokultur till en blandad kultur med flera arter. Att lämna kvar döda träd är också viktigt eftersom de är hemvist för bland annat insekter som äter barkborrar.

Flera trädarter

Skogar med flera trädarter är mer motståndskraftiga mot störningar och klimatförändringar. Metsä Woods fokus är att skydda framför allt gran genom att låta den växa tillsammans med lövträd som exempelvis björk och hassel. Björkar tar med sig saker som svampar och annat som är nyttigt för granen. Blandskog minskar även risken för stormfällning.

– Ökad biodiversitet i skogarna är en möjlighet för oss att säkra vår råvara i framtiden. Vi har tittat på vad som finns i de skyddade skogarna och sedan försöker vi överföra det till de kommersiella skogarna. Om vi inte gör något för att öka hållbarheten i skogsbruket kommer varken Metsä Wood eller Finland att kunna konkurrera i framtiden, konstaterar Timo Lehesvirta.

På andra sidan kommer faner ut.

Fanerskikten limmas på varandra.

Stockarna monteras automatiskt i svarven.

Zeppelins nya anläggning har ett utmärkt läge med tanke på luft- och markinfrastruktur.

AIRPORT CITY GÖTEBORG växer med Zeppelin

Zeppelin Sverige som är exklusiv återförsäljare av Caterpillar i Sverige, har nu tagit i drift sin nya anläggning på Logistikområde 1 vid Landvetters flygplats. Byggnaden certifieras och här föredrar byggherren att tillämpa BREEAM In-Use.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TILL BAKGRUNDEN HÖR att den tyska Zeppelin-koncernen gjorde ett stort förvärv år 2020. Då köptes PON CAT’s svenska verksamhet, med 14 verkstäder runt om i landet och ett huvudkontor lokaliserat till Mölndal. Så nu är Zeppelin exklusiv återförsäljare av Caterpillar i Sverige. Produktutbudet omfattar entreprenad- och gruvmaskiner i alla storlekar samt motorer och elgeneratorer till bland annat reservkraftanläggningar.

Till bakgrunden hör också att Swedavia målmedvetet utvecklar sina stora flygplatser till Airport Cities. Med detta koncept förvandlas Landvetter till Airport City Göteborg. Här erbjuder Swedavia mark inom främst Logistikpark 1 och 2 för företag verksamma inom logistik och lager, men även för andra företag som kan dra nytta av exponering och infrastruktur i och kring flygplatsen. Ett aktuellt bygge som nu står klart i Logistikpark 1 är Zeppelins nya huvudkontor och verkstad.

Det fanns behov hos Zeppelin att förnya och förstärka verksamheten i Göteborgsregionen och samtidigt inrätta ett nytt huvudkontor. Företaget gjorde en noggrann lokaliseringsutredning och sökte lämplig mark. Landvetter har ett alldeles utmärkt logistikläge, med närhet till riksväg 40/27 och hamnarna i Göteborg. Samt förstås att

WE BUILD FOR THE FUTURE

www.kanonaden.com

fraktflyget är betydelsefullt för ett företag som Zeppelin, inte minst för att snabbt få hit reservdelar.

Zeppelins nya byggnad har också en framträdande exponering i väginfrastrukturen kring flygplatsen. Viktigt för ett företag som expanderar.

Fram tills flytten till Landvetter har Zeppelin haft en verkstad i Linnarhult nordost om Göteborg. Denna verksamhet flyttade till nybygget i Landvetter i mitten av juni. För sitt huvudkontor hyr Zeppelin lokaler i Mölndal. Personalen kommer att flytta därifrån i augusti och till nya kontoret.

Lokalytan är cirka 9 000 kvadratmeter och rymmer främst kontor med ungefär 150 platser, lager och verkstäder med åtta verkstadsskepp. Anläggningen är utgångspunkt för fältservicemekanikerna i västra Sverige och för hyrverksamheten Zeppelin Rental Sverige. Zeppelin äger den nya byggnaden till 100 procent, och det gäller nu även alla övriga anläggningar, förutom verkstaden i Boden. Denna är inriktad på leveranser till och service för gruvindustrin.

Swedavia har krav att det som uppförs i deras logistikparker ska certifieras. Zeppelin hade dessutom både behov och intresse av certifiering. Valet föll på BREEAM och då versionen BREEAM In-Use som är avsedd för driftskedet. Sweco har anlitats som konsult i certifieringsarbetet.

För Zeppelin var det viktigt att välja ett system som gör det möjligt att visa byggnadens värde ur hållbarhetssynpunkt och att internationellt kunna jämföra med andra fastigheter, inte minst koncernens byggnader i andra länder.

FAKTA

Zeppelin, kontor och verkstad, Landvetter Byggtid: oktober 2022–maj 2024 Byggherre: Zeppelin Sverige AB Totalentreprenör: GBJ Bygg AB Arkitekt: Semrén & Månsson Arkitekter AB Miljökonsult: Sweco

Bilden visar ett flygfoto över Solna sjukhusområde. Markeringen visar planområdet i Detaljplan 1.

Kommande

försäljning av byggrätter i

NORRA HAGSTADEN

I samband med att Detaljplan 1 för Norra Hagastaden nu är ute på samråd börjar vi dra upp riktlinjerna inför den planerade försäljningen av byggrätter. Tidplanen är ännu inte beslutad utan är beroende av marknadssituationen, det vill säga hur efterfrågan och prissättningen på byggrätter i detta område ser ut för exploatörer inom bostads-, kontors-, forskning- och vårdfastigheter.

NORRA HAGASTADEN är den del av Hagastaden som ligger inom Solna stad.

Här skapas en sammanlänkande stadsdel mellan Solna och Stockholm och bidrar till det starka Life Science-kluster som Hagastaden med Karolinska Universitetssjukhuset och KI är. I Hagastaden byggs totalt 6 000 nya bostäder och Norra Hagastaden kommer bidra med 3 000 av dessa.

Norra Hagastaden kommer att innehålla

återbrukade, konverterade och äldre byggnader blandat med nyproducerade byggnader. Inom området planeras för bostäder, förskolor, kontor, forskning och vård.

Området kommer såklart innehålla alla de delar som en stadsdel behöver för att fungera och vara trivsamt för de som bor och vistas där, med levande bottenvåningar som lyfter stadslivet med hjälp av bostadsentréer, butiker, kaféer och restauranger.

Locum och Region

Stockholms roll

Region Stockholm äger marken och de byggnader som ingår i Norra Hagastaden. Locum förvaltar fastigheterna idag och har en stor roll i att planera för den nya stadsdelen, utveckla egna fastigheter och möjliggöra för nya aktörer att utveckla bostäder och kommersiella fastigheter i området.

Gediget hantverk från Vedum. Att bygga trappor är ett riktigt hantverk och något som sitter i väggarna hos oss på Trapparvid i Vedum. Här har vi byggt kvalitetstrappor till den svenska marknaden sedan Georg Arvidsson grundade verksamheten i slutet av 1940-talet. Idag är Trapparvid en välrenommerad tillverkare som levererar trappor till såväl byggföretag, arkitekter och projektörer som till privatpersoner. I vår välutrustade fabrik bygger vi olika sorters kvalitetstrappor med omsorg och varsam hand.

POSTTIDNING B

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB

Sveavägen 159, 113 46 Stockholm

Paint AP Multi och

Paint AP ESD är

testade enl EN 1504-2. Uppfyller kriterierna för CE-märkning.

Paint AP från

Nils Malmgren AB

färger och lacker med unikt framtagna egenskaper

Paint AP är en Akrylatfärg från Nils Malmgren AB. Det är ett enkelt färgsystem, framtaget med optimerade egenskaper.

I kombination med ett fantastiskt nyanseringssystem är det möjligt att få Paint AP i många kulörer inom NCS och RAL för systemen Multi, ESD och Anti-Rust.

Nils Malmgren AB har över 50 års erfarenhet av att skapa innovationer. Vi vet att vi kan garantera kvalitet.

Paint AP ESD är testad enl IEC 61340-5-1. Uppfyller kraven för ESD-beläggning samt EN 1081 klass II.

Diffusionsöppna akrylatsystem låter underlaget andas, vilket motverkar spänningar mellan underlag och färg.

Valnäsgatan 6, Ytterby || Tel: +46 (0)303 936 10 || E-post: info@paintap.se || www.paintap.se