Page 1

#1 • 2 0 14

BRON

över fjärden i Sundsvall

CITYBANAN GEOENERGI

tar form under Stockholm

• Ny tunnelbanedepå i Norsborg ger förtätad röd linje

• Infrastruktur borde

få större plats i den politiska debatten

– även i samhällets infrastruktur

Om ett år ska tågen rulla genom

Hallandsåstunneln


AllT FöR eTT lyckAT TunnelpRojekT! Sprutbetong

Acceleratorer, tillsatsmedel, tillsatser och fiber

Bergsinjektering & bultning

Mikrocement, tillsatsmedel, tillsatser och bultbruk

Membransystem

Membran med alla kompatibla anslutningar och tillbehör

Fogtätning

Fogband, svällprofiler och fogmassor

Injekteringssystem Injekteringsmedel, injekteringsslangar och utrustning

Betong

Tillsatsmedel, tillsatser och fiber

kontaktpeRSoneR

www.sika.se

pernilla Amsköld 08-621 89 40 Tomas cederhammar 08-621 89 74

Reparations- och ytskyddssystem

Reparationsbruk, impregnering, klotterskydd, ytskyddsprodukter och färgsystem


Miljöarbetet går i galoppfart

www.betongindustri.se

När vi sätter fart för att hushålla med naturens resurser går det undan. Till exempel har vi på kort tid minskat förbrukningen av färskvatten med två tredjedelar genom att ersätta spolpumpar med högtryckstvättar vid rengöring av fordon. Och vi återvinner vatten inom hela tillverkningen.


LEDARE

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Välkommen till en ny tidning! Detta är det allra första numret av den nystartade tidningen Dagens Infrastruktur! Vad betyder egentligen infrastruktur? Ordet har funnits i svenska språket sedan 1968. En titt på Wikipedia säger: ”Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och internet, samt vatten- och avloppsnät. Eftersom infrastruktur ofta är utformade som centraliserade eller decentraliserade nätverk med nätverkseffekter, kan dessa få stordriftsfördelar när de omfattar hela samhället; på så sätt brukar infrastrukturen beskrivas som ett naturligt monopol.” Då vet vi grundförutsättningarna för denna nya tidning. Dagens Infrastruktur är en tidning som ska lyfta fram och aktualisera händelser inom den svenska anläggnings-, kommunikations- och transportsektorn. Vi fokuserar på vägar, broar och tunnlar, järnväg, tåg, hamn- och sjöfart, flyg, transport- och logistik, kollektivtrafik, IT, trafiksystem/ITS, geoteknik, vatten- och avlopp, elnät och andra

energisystem som till exempel geoenergi. I detta första nummer tar vi upp en rad infrastrukturprojekt allt från Svappavaara i norr till Öresundsbron i söder. Vi har besökt Falun där ett nytt resecentrum ger staden en ny stadsdel – Östra Centrum. Vi berättar om Citybanan i Stockholm och inte minst om den nya motorvägssträckan och bron över Sundsvallsfjärden där nu nya E4 förbi Sundsvall står klar. Trevlig läsning, Nästan ett år tidigare än ursprunglig tidplan färdigställdes två mil motorväg och Jan Åström 33 broar. Sträckan Myre-Skönsmon söder om Sundsvall invigdes 16 november och 18 december öppnar Sundsvallsbron. I Stockholm förs en diskussion om vad som ska hända med Förbifart Stockholm, Slussen och Bromma flygplats. I alla dessa projekt är långt ifrån de sista ordena sagda. Men nog är det så att Förbifart Stockholm skall börja byggas på allvar nu, annars kan det bli så att Stockholm blir Stickholm och på sikt blir förbisprunget av andra europeiska metropoler. Bygg Förbifarten nu!

GRUS • SAND • JORD

Entreprenader Maskiner • Containrar GRUS • •SAND • JORD Mobilkranar • Kranbilar • Lastbilar

GRUSSpolbilar • SAND • JORD • Mobilkranar

Entreprenader • Maskiner • Containrar Entreprenader • Maskiner • Containrar • Mobilkranar Mobilkranar • Kranbilar • Lastbilar Maskinoch Specialtransporter Kranbilar • Lastbilar Spolbilar • Mobilkranar Spolbilar •• Mobilkranar MaskinSpecialtransporter Maskin-och och Specialtransporter

Sand, jord och grus Sand, jord och grus på på storsäck, ca 1 ton. storsäck, ca 1 ton.

08-544 718 00

Containrar i alla Containrar i alla storlekar och varianter.

storlekar och varianter.

www.dklbc.se

Lokalkontor: tel 0176-127 45. Malmens Grus & Bergtäkt, 20. Lokalkontor: Norrtälje, telNorrtälje, 0176-127 45. Malmens Grus tel&0175-621 Bergtäkt, tel 0175-621 20.

08-544 718 00

4

www.dklbc.se

Lokalkontor: Norrtälje, tel 0176-127 45. Malmens Grus & Bergtäkt, tel 0175-621 20.


ice . Innovation . Operation om

#1 • 201 4 utgivare JNT Publishing AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 chefredaktör och ansvarig utgivare Jan Åström jan.astrom@jntpublishing.se art director Ning Bark ning@jntpublishing.se skribenter Marie Louise Aaröe Björn Asplind Erik Andersson Kim Hall Kjell-Arne Larsson Gösta Löfström Lennart Nilsson marknad Axelle Ronzier-Joly axelle@dagensinfrastruktur.se Marilyn Roseneld marilyn.roseneld@dagensinfrastruktur.se prenumeration Sara Gullberg, sara.gullberg@jntnyamedier.se tryck Exakta tryck 2014 omslagsbild: Tunneln genom Hallandsåsen. Foto: Trafikverket

INFRASTRUKTUR 12 Allt fler vill få el direkt från solen

BRON

över fjärden i Sundsvall

CITYBANAN GEOENERGI

tar form under Stockholm

• Ny tunnelbanedepå i Norsborg ger förtätad röd linje

• Infrastruktur borde

40

UTVINNING 14 LKAB bygger en ny struktur och många nya anläggningar BROAR 18 Ny motorvägssträcka och bro över Sundsvallsfjärden 28 Öresundsbron utmanar dagens strategier och metoder GEOENERGI 30 Sverige – ledande land inom geoenergi och med flest geoenergianläggningar 37 Geoenergi i Transportstyrelsens nyrenoverade kontorshus i Örebro 38 Nya Fredrik Yrkesgymnasium i Handen – Sveriges mest energieffektiva yrkesskola JÄRNVÄG 40 Citybanan tar form under Stockholm SPÅRVAGN 45 Spårväg city binder samman Stockholm och Lidingö BANGÅRD 48 Ny uppställningsbangård i Sävenäs, Göteborg

#1 • 2014 1

18

SÄKER RESVÄG 54 Säker resväg – revolution för infrastrukturen BULLER & AKUSTIK 59 Infrastruktur och buller 60 Samordnade bullerregler ska underlätta bostadsbyggande 62 Vilka riktvärden finns för buller och vibrationer? EKOSYSTEMTJÄNSTER 63 C/O City har planeringsverktyg för urbana ekosystemtjänster BULLERSKYDD 64 Bullerskärmar vid järnvägen i Örebro FLYGPLATS 67 Ett växande Arlanda väntar på miljödomen BULLERSKYDD 68 Ljudnivån från transformatorstation sänktes med Noisetrap RESECENTRUM 69 Faluns nya resecentrum skapar ny stadsdel

– även i samhällets infrastruktur

FLYGPLATS 71 Arlandas Terminal 5 får effektivare bagagehantering

Om ett år ska tågen rulla genom

73 Kalendarium

få större plats i den politiska debatten

n . Structural steel and plant construction on . Turn-key building . Pre-cast Concrete Elements truction . Tunnel construction . Supply and disposal hnology . Superstructure technology . Logistic

onal SE · Stockholm · info@max-boegl.com

4 Ledare 8 Innehåll 6 Nyheter

TUNNEL 50 Om ett år rullar tågen äntligen genom Hallandsåsen

D AG EN S IN FR AS TU KTU R #1 • 2 01 4

e. Building. Visions.

Innehåll

Hallandsåstunneln

TUNG TRAFIK 74 Scania – i täten inom hållbar utveckling

5


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

NYHETER

Skanska bygger järnväg vid Hallsberg för 398 miljoner kronor Skanska har skrivit kontrakt med Trafikverket Investering om att bygga ut en etapp av godsstråket Hallsberg-Degerön. Kontraktet är värt 398 miljoner kronor, vilket inkluderas i orderingången för Skanska Sverige för fjärde kvartalet 2014. Sträckan är i dag en enkelspårig järnväg med låg kapacitet. Genom utbyggnad till dubbelspår höjs kapaciteten och stambanorna avlastas. Projektet är en totalentreprenad och omfattar 13 kilometer dubbelspårig komplett järnväg, sju broar, cirka 9 kilometer vägar samt bulleråtgärder. Projekteringen startar omgående och det nya spåret beräknas vara färdigställt i oktober 2019. Bygget av den dubbelspåriga järnvägen kommer att sysselsätta totalt 120 personer.

Dumper från Belaz som slår alla rekordfinalist i Swedish Steel Prize 2014

Mowic expanderar och stärker sin ledande roll inom IT för vägunderhåll

Belaz är en av fyra finalister i 2014 års Swedish Steel Prize, för att ha utvecklat världens största dumper som har en styrbar axel och karosskomponenter av höghållfast stål.   Swedish Steel Prize delas ut varje år av SSAB, den globala ledaren inom höghållfast stål och slitstål, i syfte att uppmärksamma innovativ design som utnyttjar höghållfast stål. Det vitryska företaget Belaz är en av fyra finalister till årets pris, som delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 20 november.   – Vi är mycket glada över att vara en av finalisterna för Swedish Steel Prize, säger Leonid Trukhnov , chef för konstruktionsavdelningen för gruvutrustning på Belaz. Vårt främsta mål var att tillverka världens största dumper, som kan leverera högsta möjliga kapacitet till lägsta möjliga bränsleförbrukning.   Dumpern Belaz 75710 har en lastkapacitet på 450 ton, vilket gör den 25 procent mer produktiv än företagets näst största dumper. Den kan användas i temperaturer ned till -60 grader Celsius och på höjder upp till nästan 5000 meter över havet.

Det svenska teknikföretaget Mowic köper rättigheterna till väderstationen TrackIce samt GPS-enheten BlueTex från sin leverantör FYM. I och med förvärvet stärker Mowic sin ledande roll inom IT för vägunderhåll. Mowics lansering av samverkande system inom vädertjänster och vägunderhåll har mött så positivt gensvar från marknaden att företaget genomfört åtgärder för att satsa ytterligare på framtiden. System i samverkan är ett beslutsstöd för vintervägar som samlar in information från olika vädertjänster, väderprognoser, fordonsdata samt lokalt utplacerade hårdvarusensorer. Mowic har nu förvärvat produkträttigheterna till väderstationen TrackIce med sensorer samt GPS-enheten BlueTex från sin leverantör FYM. I detta uppköp ingår även unik utvecklingskompetens samt värdefull produktkunskap.   – Vi är mycket glada då detta innebär att vi samlat såväl försäljning, produktutveckling, support och leverans under ett och samma tak. Vår förhoppning är att du som användare av våra produkter kommer att uppleva en förbättrad service från en komplett leverantör, säger Mats Wärme, VD Mowic AB.

Preem och Terntank i samarbete kring ett tankfartyg som drivs med LNG Petter Holland, VD för Preem AB och Jens P Buchhave, VD för Terntank A/S, har signerat ett kontrakt, där Terntank bygger och Preem som första svenska bolag hyr in ett tankfartyg som drivs med LNG. Att fartyget drivs med LNG är gynnsamt för klimatet då koldioxidutsläppen minskar med 40 procent*.   – Utvecklingen mot ett hållbart samhälle är en av våra absolut viktigaste frågor. Vi har ett stort ansvar för att utveckla hela vår verksamhet så hållbart som möjligt, från råvara, produktion och transporter fram till det att produkterna används. Att vi i framtiden kan transportera våra raffinaderi- produkter på ett mer miljösmart sätt är ett steg i helt rätt riktning, säger Petter Holland.   Kontraktet avser ett tankfartyg som kommer att byggas i Kina och levereras under första halvåret 2017. Fartyget är på 15000 ton dwt och kommer att transportera petroleumprodukter från Preems raffinaderier i Göteborg och Lysekil till kunder i Nordvästeuropa. Petter Holland, VD för Preem AB.

6


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

NYHETER

Reparationer av rörbroar ger längre hållbarhet

Scania ger kraft åt Doosans grävmaskiner

Nödvändigt underhåll ger längre hållbarhet och förbättrad trafiksäkerhet. Svevia ska reparera, utföra förstärkningsåtgärder och i vissa fall helt byta ut 35 av Trafikverkets rörbroar. Anbudet som är värt 37 miljoner kronor pågår under fyra år och sträcker sig över sex län från Uppsala till Östergötland.   – En rörbro är egentligen en stor plåttrumma som går under vägen för att leda ett vattendrag genom en vägkonstruktion. Att det heter bro beror på att de är minst två meter i diameter, men som trafikant upplever man det som en trumma, förklarar Anna Dahlbäck, projektchef på Svevia.   Arbetet omfattar huvudsakligen reparationer och förstärkning av befintliga rörbroar och utförs för att ge konstruktionen en högre säkerhet och längre livslängd.   – Reparations- och förstärkningsarbetet görs inne i bron och påverkar inte trafiken. Det är bara för de broar som ska helt ska bytas ut som det blir trafikpåverkan eftersom vi då måste gräva av vägen helt. På de sträckorna går vi tillsammans med Trafikverket ut i god tid före och informerar närboende och berörda samhällsfunktioner om vägarbetet.   Underhållsåtgärderna påbörjades under sommaren och ska vara avslutade i juni 2018, berörda län är Uppsala, Västmanland, Örebro, Stockholm, Sörmland och Östergötland.

Scania och den sydkoreanska maskintillverkaren Doosan Infracore har kommit överens om att fördjupa det samarbete som innebär att Scania levererar motorer till midjestyrda dumprar och stora hjullastare. Från och med 2014 levererar Scania Tier4 final-motorer till grävmaskiner från Doosan Large Excavators avsedda för Europa och Nordamerika.

Elbilsköpare behöver bättre information

Skanska bygger ut spårväg i Los Angeles, USA, för cirka 5,5 miljarder kronor

Det finns behov av information om elsäkerhet till den som köper elfordon. Det visar en utredning som Elsäkerhetsverket gjort på uppdrag av regeringen. Behovet är störst för exempelvis elbilar som laddas i hemmet. Allt fler fordon förväntas i framtiden att drivas med el. Det innebär att det kommer att behövas ett stort antal laddningsstationer både i privat regi och i offentlig miljö. De elströmmar som ska passera genom elinstallationen, när man laddar ett elfordon, är högre än normalt och sker under en längre tid. Det ställer krav på information om funktion och säkerhet. Elsäkerhetsverket har utrett informationsbehovet och vad kraven på elsäkerhet innebär vid laddning samt vilka standarder som gäller. Rapporten riktar sig till intresserade och de som är ansvariga för elfordonsfrågor. Industrin har tagit fram ett antal standarder för laddning av elfordon. Dessa kan användas både privat och publikt.   – EU-direktivet riktar sig enbart till publika laddningar och laddning över 3,7 kW. I hemmet kan du använda vilken metod som helst. I värsta fall använder man en kontakt som inte klarar av de höga strömmar som blir i fastighetens installation och där finns de största riskerna, säger Per Höjevik.

Skanska i joint venture med Traylor Brothers, Inc. och J.F. Shea Construction har skrivit kontrakt med Los Angeles County Metropolitan Transportation Authority om att designa och bygga ut Purple Line i Los Angeles spårväg. Kontraktet är värt totalt USD 1,6 miljarder, cirka 11 miljarder kronor, och Skanska USA Civil kommer att inkludera hela dess 50-procentiga andel, USD 818 M, cirka 5,5 miljarder kronor i orderingången för fjärde kvartalet 2014.   Projektet omfattar en 6,3 kilometer lång förlängning av Purple Line, samt tågledning och signaler, kommunikationer, strömförsörjning samt biljettsystem som kommer att anslutas till det befintliga systemet.   Enligt projektplanen ska en stor del vara färdigställt i juni 2023.

I täten inom hållbar utveckling: Scania levererar omkring 1 500 biodieslar 2014 Scanias breda satsning på alternativa drivmedel och hållbar utveckling ger av­tryck också i form av stark lastbilsförsäljning. Enbart under 2014 räknar Scania med att leverera omkring 1 500 lastbilar i Europa som drivs av någon av de fem motorvarianter för upp till 100 procent biodiesel som Scania har i sitt Euro 6-program.

7


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

NYHETER

Skanska bygger vägar i Bømlo, Norge, för cirka 324 miljoner kronor

Mercedes-Benz skapar framtidens lastbil – med autopilot och miljötänk

Skanskas helägda dotterbolag Vassbakk & Stol har skrivit kontrakt med Norska vägverket (Statens vegvesen) om en totalentreprenad i anslutning till vägen FV 544 i Bømlo, Norge. Kontraktet är värt totalt NOK 297 M, cirka 324 miljoner kronor, vilket inkluderas i orderingången för Skanska Norge för fjärde kvartalet 2014.   Projektet omfattar byggande av vägar, korsningar och en terminal för kollektivtrafik.   Byggarbetena inleds i november 2014 och planeras vara slutförda i juli 2017.   Skanska Norge är inriktat på bygg- och anläggningsverksamhet. Enheten har cirka 4 500 medarbetare. Skanska Norge hade 2013 intäkter på 14,3 miljarder kronor. I Norge är Skanska även verksamt inom utveckling av bostäder, kommersiella fastigheter och projekt i offentlig-privat samverkan, OPS.

Inom tio år kan lastbilar köras automatiskt på motorvägar. Det menar man på Mercedes-Benz som nu presenterar sin framtidsstudie Future Truck 2025. Automatisk körning på långa sträckor kommer att öka säkerheten samtidigt som miljöpåverkan minskar. – Vårt slutliga mål är att göra lastbilstrafiken helt fri från olyckor, säger Wolfgang Bernhard från Daimler Trucks.

Dubbelspårsutbyggnad Strängnäs-Härad

Väg 392 längs Kalixälven skall riskreduceras

I början av september togs det första spadtaget i utbyggnaden till dubbelspår mellan Strängnäs-Härad. Dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd startade utbyggnaden, som ska förbättra kapacitet och punktlighet.   Järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna är i huvudsak enkelspårig och det finns inte mer utrymme på spåret för en ökad turtäthet i rusningstrafik. Idag inträffar förseningar i tågtrafiken vilket minskar tågresandets attraktivitet. För att utöka kapaciteten på banan ska Trafikverket bygga dubbelspår mellan Strängnäs och Härad.   Syftet med dubbelspåret är att förbättra kapaciteten på Svealandsbanan, öka punktligheten och på så vis främja den regionala utvecklingen. Parallellt med utbyggnaden kommer också ett resecentrum att byggas, med en ny stationsbyggnad över spåren samt parkeringsgarage och närliggande busshållplatser.

Väg 392 längs Kalixälven ska delvis renoveras för att minska risken för att vägen påverkas av det ständigt rinnande vattnet.   – Rinnande vatten är en naturkraft som har stark påverkan på vägar och infrastruktur. Uppdraget är en så kallad riskreducering och betyder att vi förbättrar och renoverar de befintliga lösningar som finns för att leda vattnet från berget genom ledningar, brunnar och vägtrummor i stället för genom vägkroppen, säger Jörgen Wikman, Svevia.   Uppdraget för riskreducering omfattar byte av dräneringsrör, att befintliga brunnar för dagvatten och inspektion som idag är av betong ersätts med mer moderna trummor i plast och att vägbanken ner mot älven förstärks med ett erosionsskydd. Samtidigt förbättras vägen med ett nytt bärlager och ny asfalt. Arbetet kommer att ske i etapper och ska vara helt färdigställt till hösten 2016.

Redan i juli gjorde Daimler Trucks en uppskattad demonstration där man körde med systemet, som kallas Highway Pilot, i hastigheter upp till 80 km/h i riktiga trafiksituationer på A14 i närheten av tyska Magdeburg. När lastbilen kommer ut på motorvägen sätter föraren på Highway Pilot och bilen går in i självkörande läge och sköter sig själv vad gäller avstånd, hastighet, kurshållning och navigation.

Nu ska Grön Express bli ännu grönare Nu tar trafikföretaget Nobina och Västtrafik nästa steg mot miljövänligare körsätt. På linjen Grön Express pågår projektet Den Gröna Resan som ska bidra till mjukare körning, minska miljöpåverkan och locka fler och nöjdare kunder till kollektivtrafiken.   Nobina och Västtrafik arbetar sedan en tid tillbaka aktivt med frågor kring körsätt. Nu tar Nobina arbetet ett steg längre och installerar ett nytt system ombord på sina bussar för att följa upp körsättet. Nobina kallar konceptet ”Den Gröna Resan” och det kommer att finnas på linjen Grön Express.   Syftet med projektet är att genom mjukare, ekonomisk och mer planerad körning bidra till mindre miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Kunderna får dessutom en bekvämare resa samtidigt som förarnas arbetsmiljö förbättras.   I Den Gröna Resan ingår utbildning i miljömässig körning, individuell utveckling av körsättet och satsningar på ny teknik. Det innebär bland annat att föraren kontinuerlig får återkoppling på sitt körsätt via en dator ombord och kan på så sätt påverka förbrukningen. Ett tydligt fokus ligger på att minska överförbrukningen av bränsle. Det vill säga den mängd bränsle som förbrukas i onödan på grund av körsättet.

8

Foto: Patrick Trägårdh


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

NYHETER

Försenad Förbifart i fyra år kostar 8 miljarder

Foto: Mercedes-Benz Automatisk körning på långa sträckor kommer att öka säkerheten samtidigt som miljöpåverkan minskar.

Förbifart Stockholm är en ödesfråga för Stockholmsregionen. Vägen behövs för att avlasta Essingeleden och klara kapaciteten i trafiksystemen i en region som växer med två bussar varje dag. Om Förbifarten försenas i fyra år så kostar det samhället minst 8 miljarder kronor.   Undersökningar visar att åtta av tio stockholmare i regionen vill bygga Förbifarten.   – 88 procent av invånarna i Stockholms län har röstat på riksdagspartier som vill bygga Förbifarten. Att blunda för det är märkligt ur ett demokratiskt perspektiv.   – Stockholmarna har varken tid eller råd att vänta på Förbifarten. Det behövs ny kollektivtrafik och nya vägar. Om Förbifarten inte byggs kommer trafikinfarkten att förvärras. Det drabbar stockholmarna och framkomligheten för busstrafiken, säger Anna Wersäll, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

Tyréns, Ramböll och White får stororder i T-baneprojekt Tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby Station är ett av Stockholms viktigaste samhällsutvecklingsprojekt. Konsultteamet Tyréns, Ramböll och White Arkitekter har fått en stororder i projektet. Beställare är Stockholms läns landsting.   Tyréns, Ramböll och White arkitekter får prestigeuppdraget att tillsammans utreda och projektera utbyggnaden av Stockholms nya tunnelbanelinje mellan Akalla och Barkarby Station. Uppdraget är värt cirka 250 miljoner kronor och omfattar systemhandling, järnvägsplan, miljökonsekvens-beskrivning och bygghandling. Uppdraget ska möjliggöra byggstart hösten 2016. Trafikstarten planeras till omkring 2021.   Tidplanen för uppdraget är pressad samtidigt som det är många intressenter vars behov ska tillgodoses. Förväntningarna är höga från samhälle, intressenter och beställaren Stockholms läns landsting.   – En viktig del av uppdraget blir samrådsprocessens samordning med den kommunala processen så att dessa löper på i samma takt, säger regionchef Cecilia Granath, Tyréns.   – Det här är ett uppdrag helt i linje med vår strategi att etablera oss som en tung spelare inom samhällsutveckling. Att bidra med vår kunskap för att skapa levande städer är viktigt för oss och att kunna resa snabbt och enkelt är en förutsättning för att skapa tillväxt i hela Stockholmsregionen, säger Patrik Schelin, divisionschef Mitt, Ramböll.   – Vi arbetar med att planera de nya stationernas utformning. Vår uppgift omfattar bland annat stationsrum, entréhallar, samt upp och nedgångar. Resultatet av vårt arbete som arkitekter påverkar resenärernas upplevelse av kollektivtrafiken och därför har vi en nyckelroll i projektet, säger Dag Zerne, arkitekt och ställföreträdande kontorschef, White.

Förbifart Stockholm behövs för att avlasta Essingeleden och klara kapaciteten i trafiksystemen i en region som växer med två bussar varje dag. Illustration: Tomas Öhrling/Trafikverket

Tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby Station - ett av Stockholms viktigaste samhällsutvecklingsprojekt. Skiss: Stockholms läns landsting

9


NYHETER

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Telia tecknar avtal med Fastighets AB LE Lundberg

ÅF vinner stor del i Västlänken i Göteborg

Telia och Fastighets AB LE Lundberg har tecknat avtal som omfattar, förutom boende och företagare i bolagets fastigheter runt om i Sverige, också bolagets egen verksamhet. Uppgörelsen sträcker sig över tio år och beräknas totalt vara värd cirka 250 miljoner kronor. Telia kommer inom ramen för avtalet att modernisera det fastighetsnät som i dag når de boende i Lundbergs runt 8000 lägenheter i landet. Det innebär att de boende kommer att kunna erbjudas ännu snabbare bredband med hastigheter på upp till 1000 Mbit/sek och som tidigare även digital-tv med video-on-demand och ip-telefoni.

ÅF har i en offentlig upphandling av Trafikverket utnämnts till ansvarigt tekniskt konsultföretag för projekt Västlänken i Göteborg. Det totala ordervärdet uppgår till i storleksordningen 200 miljoner kronor, varav det schweiziska bolaget Basler Hofmann kommer att utföra en mindre del. I ÅFs: uppdrag ingår detaljprojektering och framtagning av förfrågningsunderlag för hela projekt Västlänken.   ÅF har tidigare varit ansvarigt för framtagning av järnvägsplaner och systemhandlingar för delprojektet Korsvägen av projekt Västlänken.

ABB i ramavtal med Vattenfall om snabbladdningsstationer för elbilar ABB Sverige och Vattenfall AB har tecknat ramavtal för leverans av DC snabbladdningsstationer för Vattenfalls satsning på ett nätverk av snabbladdare i Stockholmsområdet. Avtalet tecknades i maj 2014 och de tre första snabbladdarna invigdes den 12 september och finns i Zinkensdamm, Gärdet och Solna.   Sedan 2010 har ABB installerat cirka 1 700 snabbladdningsstationer över hela världen och är marknadsledande på detta område.

De tre första snabbladdarna invigdes den 12 september och finns i Zinkensdamm, Gärdet och Solna. Foto: ABB

Illustration: Trafikverket

SVT-kanaler sänds i hd i marknätet

Magnus Rosenberg är marknad- och försäljningsdirektör på Teracom.

10

SVT och Teracom har tecknat ett sexårigt avtal kring distribution i marknätet. Nytt är att fler kanaler från SVT kommer sändas i hd från 2015. Det är ett omfattande avtal som nu har tecknats. Liksom tidigare omfattar avtalet en rikstäckande distribution av SVTs kanaler, SVT1, SVT2, Barnkanalen/SVT24 och Kunskapskanalen.   Redan idag sänds SVT1 och SVT2 i högupplöst format. I det nya avtalet har Teracom och SVT kommit överrens om att ytterligare två kanaler kommer sändas i hd-format, Barnkanalen/SVT24 och Kunskapskanalen.   – Marknätet är med sin täckning i hela landet en central plattform för SVT. Vi är glada att hela Sveriges befolkning nu får tillgång till alla våra kanaler i högupplöst format, säger Per Björkman, distributionschef på SVT.   Fri-tv är basen i Teracoms verksamhet och SVT står för en stor del av tittandet i Sverige idag.   – På Teracom är vi mycket glada över avtalet med SVT. Det skapar förutsättningar för ett starkt utbud i marknätet i hela Sverige de kommande sex åren, säger Magnus Rosenberg, marknad- och försäljningsdirektör på Teracom.


NYHETER

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Sweco utformar ny tunnelbana i Stockholm Sweco anlitas av Stockholms läns landsting för utformning av 11 kilometer ny tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka och Gullmarsplan. Värdet på uppdraget, som utförs i samarbete med den spanska teknikkonsulten TYPSA, uppgår till cirka 500-600 miljoner kronor.   – Det här är ett av Swecos genom tiderna största och mest komplexa uppdrag. Satsningen är en viktig pusselbit för hela regionens utveckling och kommer att leda till kraftigt förbättrad kollektivtrafik, säger Åsa Bergman, vd för Sweco Sverige.   Swecos uppdrag innebär att utreda och projektera den nya tunnelbaneförbindelsen, som blir 11 kilometer lång och dras i bergtunnel under Saltsjön från Kungsträdgården till Nacka och Gullmarsplan. Utformning av fem nya stationer ingår också i uppdraget. Sweco kommer att delta med en bred uppsättning kompetenser inom alltifrån arkitektur till undermarksbyggande och spårteknik.   – Ur ett tekniskt perspektiv är detta uppdrag något i särklass. Det blir den första tunnelbanan under Saltsjön, med en lång tunnel i berget och mycket djupt belägna stationer. Resultatet blir en minskad belastning på Slussen som knutpunkt, stationer med ett högt upptagningsområde i sydöstra Stockholm och en effektiv anslutning till T-centralen, säger Johan Dozzi, vd för Sweco Civil.

Swecos uppdrag blir att utreda och projektera den nya tunnelbaneförbindelsen, som blir 11 kilometer lång och dras i bergtunnel under Saltsjön från Kungsträdgården till Nacka och Gullmarsplan. Foto: Melker Larsson

COWI utser teknisk direktör inom bro, tunnel och marina konstruktioner Thomas Darholm har utsetts till teknisk direktör inom bro, tunnel och marina konstruktioner i COWI Sverige. Han arbetar idag som avdelningschef för broteknik och har en lång och gedigen erfarenhet inom området.   – Thomas har med sin bakgrund den kunskap som krävs för att kunna ta sig an arbetet med att både operativt och strategiskt utveckla våra produkter och arbetssätt, säger Torbjörn Spetz, divisionschef Infrastruktur i COWI Sverige.

Systemlösningar till broar, estetiskt utformade dragstag, vindavstyvningar… eller stag för längsgående kraftöverföring? Vi kan garanterar dig dragstagssystem som ger dig en optimal lösning när det gäller • kvalitet • funktionalitet • estetik • säkerhet bärförmåga • • ekonomi LET’S CONNECT!

System ASDO

System BB

Let’s connect Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

System PDS

11


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

VINJETT De närmaste åren gör regeringen en mångmiljardsatsning på den svenska järnvägen. Även i Norge och Baltikum investeras det för mångmiljardbelopp. Konsultbolaget WSP möter den ökande efterfrågan på järnvägsexperter och har under 2013 fördubblat antalet anställda med specialistkompetens inom järnväg. Nästa år räknar man med en ytterligare fördubbling. Foto: WSP

Infrastruktur borde få större plats i den politiska debatten AV KIM HALL Infrastrukturen blir lätt offer för kortsiktigt tänkande, både bland politiker och allmänhet. Samtidigt är infrastruktur en förutsättning för långsiktig tillväxt och välståndsutveckling. Det offentliga måste ta ett stort ansvar för infrastrukturutvecklingen eftersom investeringarna ofta är företagsekonomiskt olönsamma trots att samhällsnyttan är stor, menar Tore Englén på WSP Analys & Strategi.

12


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

INFRASTRUKTUR VINJETT

Rapporten ”Satsa på infrastrukturen” som fackförbundet ST presenterade i juni i år handlar om hur investeringar på infrastrukturen påverkar samhällsutvecklingen. Den visar att infrastrukturinvesteringar är ett av de mest effektiva verktygen för att stimulera ekonomin i lågkonjunktur eftersom det då bidrar till sysselsättning. Samtidigt ger satsningarna bestående positiva effekter för framtiden. Dels löser det den akuta krisen med hög arbetslöshet dels bygger man grunden för en framtida stark ekonomi.

jobb men enligt forskningen så finns det egentligen inte så många verktyg att tillgå för den politiker som vill driva på tillväxten. Investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning är egentligen de få styrspakar som politiken har för att påverka den långsiktiga tillväxten. Den samlade internationella forskningen visar på ett robust positivt samband mellan infrastrukturinvesteringar och långsiktig tillväxt. Därför borde nog infrastrukturen få större plats i tillväxtdebatten, säger Tore Englén.

bättre samhällsservice Underlaget till rapporten har tagits fram av WSP Analys & Strategi. Enligt Britta Lejon, förbundsordförande i ST, vill man att investeringstakten ökar från statens sida eftersom de skapar bättre samhällsservice, ger fler jobb och ökar tillväxten.

Ett kännetecken för infrastrukturpolitiken är att den slår igenom med mycket lång fördröjning. Infrastrukturen som finns idag är ett resultat av investeringar som gjorts under hela efterkrigstiden. Under 1950- och 60-talet ökade investeringarna mycket snabbt. Under de två efterföljande decennierna föll sedan investeringarna tillbaka och under de senaste 20-30 åren har investeringstakten planat ut på en nivå kring som är ungefär hälften så hög som under 1960-talet.

– Ett delmål borde vara att Sverige hamnade på tio-i-topplistan över medlemsländer inom OECD-området. Därför anser vi att staten måste ta större helhetsansvar för infrastrukturen och att Trafikverket får ett mer sammanhållet uppdrag och ett samlat ansvar för underhåll. Det är idag fördelat på många olika aktörer vilket gör det svårt att samverka, säger Britta Lejon. Rapporten är en sammanfattning av historisk tillbakablick där infrastrukturens vidareutveckling och forskningsläget beskrivs. Den tar upp infrastrukturens betydelse för samhället. – Infrastruktur innefattar väldigt mycket som exempelvis vatten-och avloppsledningar, energitransportledningar men, störst fokus hamnar ofta på transportsystemet. Nästan alla stora språng i ekonomins utveckling kan kopplas till kraftigt förbättrade transportmöjligheter. Det beror på att hemligheten bakom vårt välstånd är handel, att det sker utbyte inom och mellanregioner och länder. Både industrialiseringen och dagens globalisering är drevs fram av kraftigt sänkta transportkostnader, säger Tore Englén.

industrialiseringen En förutsättning för den första industrialiseringsvågen i England på 1700-talet var att man byggde kanaler för att transportera varor. Sedan kom järnvägen som innebar industrialiseringens verkliga genombrott, inte minst i Sverige. Och i vår tid har snabbare och billigare transporter med flyg, båt, järnväg och vägar haft en central roll i utvecklingen av den moderna globaliserade ekonomin. – Vårt kunskapsexpansiva samhälle kräver att man måste kunna resa snabbt lokalt, regionalt och globalt. När ekonomin blir allt mer specialiserad ökar inte minst kraven på stora lokala arbetsmarknader där företagen kan hitta den kompetens de behöver och där arbetstagarna kan finna ett jobb som motsvarar utbildning och arbetslivserfarenhet. Det är i det ljuset man ska betrakta den kraftiga ökning av arbetspendlingen som skett under de senaste decennierna, säger Tore Englén. På nationell politisk nivå, inte minst inom Finansdepartementet, tycks det länge funnits en skepticism kring infrastrukturens tillväxteffekter, oavsett politisk färg på finansministern, mot infrastrukturinvesteringar. Men det kan ifrågasättas om denna tveksamhet har något stöd i forskningen.

tillväxt – Politiker talar gärna om att man vill skapa tillväxt och

– Det kan ta flera decennier innan man kan ser de fulla positiva effekterna av en infrastruktursatsning. Men kostnaden för investeringen liksom alla negativa effekter under byggtiden ser vi omedelbart. Därför kan infrastrukturen lätt bli offer för kortsiktigt politiskt tänkande. Man brukar säga att infrastrukturen är ett marknadsmisslyckande eftersom det oftast inte går att bygga driva till exempel en väg med företagsekonomisk lönsamhet. Men frågan är om infrastrukturen inte också i någon mening är ett politiskt misslyckande eftersom den passar så illa in i ett system där det främst handlar om att vinna nästa val, säger Tore Englén.

trängselskatt Utfallet i den nyligen genomförda folkomröstningen i Göteborg är ett bra exempel på att det är svårt att vinna gehör för långsiktiga infrastruktursatsningar när opinionen främst har de kortsiktiga kostnaderna, i detta fall trängselskatten, för ögonen. Även Förbifart Stockholm är ett projekt som ständigt försenas, trots att man länge varit medveten om dess positiva långsiktiga effekter. Förbifarten aktualiserades redan på 1960-talet då som Kungshattleden och senare som Västerleden. Infrastrukturen är ett politiskt misslyckande. Trots att infrastrukturen är ett verktyg att lösa arbetslöshet och skapa tillväxt i samhället fattar alldeles för många politiker kortsiktiga beslut för att vinna väljare. Man vill inte stöta sig med allmänheten.

Förbifartens betydelse ökar ytterligare om Bromma flygplats läggs ner. De har långt till Arlanda från de södra delarna av länet och E4:an är redan hårt belastad. Malmö och Öresundsregionen har inte alls samma problem eftersom man redan på 1990-talet byggde en yttre ringled och 2011 var Citytunneln klar. Idag tar det åtta minuter från Hyllie till Köpenhamns Airport. – Det är förstås i grunden bra att politiker lyssnar in människors åsikter. Men 1960-talets politiker var nog på gott och ont rätt okänsliga för opinionen och vågade stå fast vid sina beslut. Dagens politiker är nog i det avseendet lite mer mjuka ryggen, säger Tore Englén.

13


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

UTVINNING

Pelletsverket KK4 i Kiruna, som invigdes 2008, har en av världens största och effektivaste pelletsugnar, en roterande så kallad grate kiln. Hela pelletsmaskinen kallas grate-kiln, där graten är en ”förvärmare” och kilnen själva ugnen. Foto: Fredric Alm

Underhåll vid LKAB en viktig del av Asset Management AV BJÖRN ASPLIND – Underhåll för oss är en mycket viktig del av Asset Management. LKAB har investerat gigantiskt de senaste tio åren, i storleksordningen fem miljarder kronor per år. Den viktigaste delen i Asset Management är att få största möjliga avkastning på produktionsanläggningarna och så litet störningar som möjligt och därmed ha en så stor del förebyggande underhåll som möjligt. Det här säger Markus Petäjäniemi, direktör Mining & Logistics vid LKAB. LKAB har de senaste åren byggt en ny struktur och har byggt många nya anläggningar. Några exempel är den nya huvudnivån Malmberget, M 1250-metersnivån under jord. I Kiruna invigdes under 2013 den nya huvudnivån KUJ1365 på motsvarande nivå under jord. Investeringen beräknas till 12,4 miljarder kronor och var LKAB:s historiskt största investering. De två nya gruvorna Mertainen och Leveäniemi i Svappavaara kommer när de öppnar att skapa uppåt 500 arbetstillfällen. Utifrån de förutsättningar som råder nu beräknar LKAB med att vara i full produktion i början av 2016.

14

– Vi har en väldigt stor tillgångsmassa i balansräkningen och vi måste få ut det bästa av investeringarna och tillgångarna. Det är inget självändamål för oss att investera i vår verksamhet. Vi gör det att för att klara av vår affärsidé och leverera världskvalitetsprodukter till våra kunder, betonar Markus Petäjäniemi. Markus Petäjäniemi är direktör Mining & Logistics vid LKAB. Foto: LKAB

LKAB:s ambition är att skapa välstånd i delar av världen genom att vara väldigt innovativt och resurseffektivt som gruvföretag.

– Vi bryter och förädlar järnmalm som blir ett bra stål som kan användas till att bygga välfärd med allt från balkar för hus till bildelar.

asset management En annan viktig grundbult för LKAB är att ha ett bra underhåll och en god Asset Management som är


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

UTVINNING

De två nya gruvorna Mertainen och Leveäniemi i Svappavaara kommer när de öppnar att skapa 500 arbetstillfällen. Foto: Fredric Alm

Gruvberget med Svappavaara by i bakgrunden. Foto: Fredric Alm

också om att ha maximal anläggningskapacitet och hela tiden arbeta med att bygga bort flaskhalsar för att få ut ännu mer av kapitalet och investeringarna, fastslår Markus Petäjäniemi.

Här är det viktigt att inte glömma de mjuka faktorerna genom att vara noggrann tillsammans med personalen och jobba systematiskt.

Brytning på Gruvberget, Svappavaara. Foto: Fredric Alm

en nödvändighet för att kunna ha en säker och störningsfri produktion med hög tillgänglighet. – För att vi ska vara så effektiva och konkurrenskraftiga som möjligt måste vi vårda våra anläggningar. Just nu är vi en situation där världsmarknadspriserna har fallit kraftigt de senaste månaderna. För att vi ska kunna fortsätta ha en normal vinstmarginal, klara investeringar och samhällsomvandlingar samt klara avkastningen till ägarna, måste vi få ner våra kostnader räknat i kronor per ton, samtidigt som vi ska leverera högkvalitativa produkter. Vilka områden måste då hanteras i verksamheten för att bli effektivare? Markus Petäjäniemi delar in det i tre delområden: 1. Hårdvara. Själva maskineriet 2. Ledarskap. Processer, rutiner och systematik i arbetssättet. 3. Människorna. Hur få medarbetarna att till exempel göra rätt saker och samverka. Hur får de rätt kunskaper och förmågor?

helheten – Jag brukar säga att om ett av tre områden inte fungerar då fungerar inte helheten. Det hjälper inte om vi har maskiner eller pelletsverk i världsklass om vi inte sköter dem eller får människorna att göra rätt. Hela vår omfattande supply-chain, som börjar i gruvan och slutar när vi lastar på båtarna, är beroende av att vi har stabila processer, så få störningar som möjligt samt en hög tillgänglighet och om vi ska prata Asset Management också har en hög nyttjandegrad. Har vi en låg nyttjandegrad måste vi ha fler maskiner. Självklart handlar det

hävstång Hur kan då underhåll få en hävstång som har bäring på Asset Management och därmed möjliggöra att LKAB får ut ännu mer av sina investeringar? – Vi har en designkapacitet i våra avläggningar där vi har investerat x antal miljarder för x antal tons produktion. Tänk dig att du får ut litet mer produktion av anläggningen än du tänkte dig, betänk då vilken större avkastning du får. Ett sätt att arbeta med detta är mindre flaskhalsåtgärder, där vi arbetar bort flaskhalsar som hindrar oss att producera mer. Här är det viktigt att inte glömma de mjuka faktorerna genom att vara noggrann tillsammans med personalen och jobba systematiskt. Då kan vi lyfta oss ytterligare ett litet steg. Här ligger en enorm avkastning på investeringen. Dessutom minskas kostnaderna i kronor per ton och mindre material går till spillo, avslutar Markus Petäjäniemi.

FAKTA lkab: Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. LKAB-koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg-, och verkstadstjänster, sprängmedels- och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4000 anställda i 15 länder. Tillsammans tillverkar de världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets.

15


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

TUNNELBANA

Ny tunnelbanedepå ger förtätad röd linje AV ERIK ANDERSSON Som en del i arbetet med att rusta upp Stockholms röda tunnelbanelinje bygger SL en ny tunnelbanedepå i Norsborg. I anläggningen, som till stor del byggs inne i Eriksbergsåsen, kommer SL:s nya tåg att förvaras, tvättas, underhållas och repareras. – Depån är en del i projektet ” Röda linjens uppgradering” som kommer att föra med sig att vi kan öka antalet avgångar på linjen, säger Elin Elmér, informationsansvarig vid projektet Norsborgsdepån vid SLL. – Överlag går hela projektet över förväntan, säger Elin Elmér. Vi ligger före våra tidsplaner och arbetena flyter på riktigt bra. Anläggningen består av tre tunnlar inne i berget, en betongtunnel och en verkstadsbyggnad. Två av bergtunnlarna kommer att användas som arbetsplatser. Den tredje tunneln är en uppställningstunnel med ett provspår.

städning, uppställning och underhåll Inne i bergrummet kommer tågen att städas invändigt. Varje uppställningstunnel har plats för åtta tåg. Fyra i bredd och två efter varandra. Mellan varje tågpar finns utrymme för en städvagn att köra med det material som behövs. Inne i betongtunneln finns en full-längds tågtvätt där tågen tvättas utvändigt cirka var sjätte dag. När tågen ska in i verkstaden för underhåll, vilket sker med jämna intervaller, kör tåget rakt igenom uppställningstunnlarna, ut i dagen igen och därefter upp i verkstaden som byggs

ovanpå betongtunneln. Där finns det en klottersaneringshall och fem verkstadsplatser där tågen bland annat kan höjas. – När tågen varit inne i verkstaden måste det köra ner i den tredje tunneln för att göra ett bromstest på provspåret, berättar Elin Elmér.

byggnadsteknisk utmaning – Just nu pågår arbeten med att färdigställa tunnlarna. De stora sprängningsarbetena kommer att avslutas under november och då är 2700 meter utsprängt ur berget, säger Elin Elmér. Utanför bergtunnlarna byggs en 320 meter lång betongtunnel, från Norsborgs tunnelbanestation och ner i bergrummet. – Det har varit en byggnadsteknisk utmaning att få till den branta lutningen på betongtunneln ner i berget för att ansluta med bergstunnlarna och att få den tät, säger Elin Elmér. Det är en höjdskillnad på 8 meter. Vi räknar med att ha den delen klar till årsskiftet. Vidare har räls börjat läggas i den första tunneln och arbetena med att gjuta betongplattorna till verkstaden ovanpå betongtunneln har också kommit en bit på vägen. simulerar dagsljus SL har satt upp strikta krav på anläggningen gällande miljöpåverkan, energiförbrukning och arbetsmiljö. – Här har vi tagit en hel del intryck från Södertäljedepån, som förvisso inte är byggd inne i berget, men som ändå är modernt utformad och utrustad, säger Elin Elmér. – Men för att få till arbetsmiljön nere i berget i Norsborgs-

Stefan Lindqvist, SLL, övervakar Röda linjens uppgradering. Foto: Peter Nordahl

16


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014 SL bygger en ny tunnelbanedepå ett garage för nya tunnelbanetåg, i Norsborg. Depån byggs till största delen inne i berget under Eriksbergsåsen. Depån är ett led i SL:s beslut att införa ett nytt signalsystem på Röda linjen för att kunna utöka trafiken och att köpa in nya, bekvämare vagnar. En ny depå behövs för att förvara och underhålla de nya vagnarna. Foto: Peter Nordahl

depån har vi fått tänkta till lite extra. Mycket av arbetena i anläggningen kommer dessutom att utföras under nätterna, men vi kommer att simulera dagsljus inne i tunnlarna för att påfrestningen på kroppen inte ska bli för stor för dem som jobbar. Insidan av de två arbetstunnlarna kommer att kläs med giertsen-duk vilket gör att miljön upplevs som ljusare. Tunneln kommer också att ljussättas med lysrör med olika färgtemperaturer som styrs för att efterlikna olika faser av dygnet.

Den nya tunnelbanedepån kommer att skapa nya arbetstillfällen i Norsborg. – Våra omklädningsrum har plats för 100 personer. Dels för den personal som har depån som sin fasta arbetsplats, men också för lokförare och andra som arbetar ute i tunnelbanenätet.

nya tåg 2016 Projektet med den nya tunnelbanedepån är en del i programmet ”Röda Linjens uppgradering”. Där ingår även bland annat ett nytt signalsystem och nya tunnelbanetåg. Depån ska driftsättas 2017 efter en tids intrimning för att passa de nya tågen som ska börja levereras i november 2016. – Ännu vet vi ju inte riktigt hur de nya tågen kommer att se ut, säger Elin Elmér. Just nu bygger vi anläggningen efter det vi kan anta. Därefter får vi anpassa och trimma in anläggningen när tågen är på plats. Leverantören Bombardier kommer att ha en ”mock up” av tåget färdigt under nästa år, men klart är att tågen kommer att bli lika långa som tidigare men bara bestå av två vagnar. Det kommer att bli fler dörrar i de nya tågen. – När hela programmet är färdigt kan vi ha en turtäthet på 30 tåg i timmen i rusningstrafik, jämfört med dagens 24 tåg i timmen. avslutar Elin Elmér. Det innebär en ökning på ungefär 25 procent jämfört med dagens kapacitet.

Från Tunnelbanestationen i Norsborg sträcker sig den nya 320 meter långa betongtunneln ner i bergtunneln i Eriksbergsåsen. När tunnelbanetåget kommer in i berget passerar tåget en fullskalig tågtvätt.

FAKTA

Foto: Peter Nordahl

tunnelbanedepå norsborg: Byggherre: Trafikförvaltningen Huvudentreprenörer: NCC (Verkstadsbyggnad) Skanska (Bergtunnel) Tunnellängd: 2700 meter Bredd bergstunnlar: Tunnlarna 1 och 2 är 24 meter breda. Tunnel 3 är 19 meter bred Takhöjd arbetstunnlar: 8 meter. Takhöjd huvudtvärtunnel: 14 meter Betongtunnel: 320 meter Kostnad: 2 miljarder SEK Färdig för drift: 2017 Färdig depå: Plats för 17 tåg, 5 verkstadsplatser, Tvätthall och klottersaneringshall, Personal- och serviceutrymmen. Hemsida: www.sll.se/norsborg

17


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

18

BROAR


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

Sundsvallsbron är 1420 meter mellan landfästena. Foto: Torbjörn Bergkvist

Ny motorvägssträcka och bro över Sundsvallsfjärden AV KJELL-ARNE LARSSON Nya E4 förbi Sundsvall står nu klar. Nästan ett år tidigare än ursprunglig tidplan färdigställdes två mil motorväg och 33 broar. Sträckan Myre-Skönsmon söder om Sundsvall invigdes 16 november och 18 december öppnar Sundsvallsbron.

19


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

År 1995 utlystes en arkitekttävling. Den vanns av den dansksvenska KRAM-gruppen som hade ritat en bro med bågform både i vertikalt och horisontellt perspektiv och som skämtsamt kallades ”dubbelkrum” på danska. Det är detta arkitektförslag som nu har förverkligats, nästan 20 år senare. Sundsvallsbron är 1420 meter mellan landfästena och därmed Sveriges längsta motorvägsbro. Brofästena är platsgjutna. Ute i fjärden byggdes åtta brostöd. Nio brosektioner (brospann) förtillverkades och lyftes på plats. Sektionerna var mellan 88 och 170 meter långa och vägde upp till 2500 ton.

organisation För E4 Sundsvall-projektet hade Trafikverket en organisation med Magnus Lundberg som projektchef. Som projektledare för Sundsvallsbron anställdes Magnus Borgström. Han är civilingenjör väg- och vattenbyggnad från Luleå tekniska universitet. – Min uppgift som projektledare för Sundsvallsbron är framförallt att se till att entreprenörerna levererar enligt kontrakt, med rätt kvalitet och ha kontroll på tidplan och budget, berättar Magnus Borgström. – Vi är nöjda med Joint Venture Sundsvallsbron HB som var totalentreprenör för bron, fortsätter Magnus Borgström. Tack vare minutiös planering klarade de sina åtaganden, inte minst att lyfta brospannen på plats, utan några betydande störningar. Det mest kritiska i tidplanen var att få samtliga spann på plats under 2013. Hela bron inklusive brofästena har en avancerad

geometri, vilket ställde stora krav på både konstruktion, tillverkning och byggproduktion.

miljöarbete – Hela projektet har haft mycket satsning på miljö med flera miljöspecialister engagerade i projektorganisationen för att bland annat bygga miljöriktigt, berättar Magnus Borgström. Vidare har det varit stort fokus på arbetsmiljön. Här vill jag ge en eloge till entreprenörerna. – En stor utmaning med hela projektet E4 Sundsvall har varit kommunikationen med alla berörda. Just detta var en betydande framgångsfaktor, där vi i samverkan med entreprenörer, Sundsvalls kommun och Länsstyrelsen i varje läge försökt hitta lösningar som alla berörda är nöjda med, säger Magnus Borgström.

joint venture sundsvallsbron För bygget av bron över Sundsvallsfjärden svarade Joint Venture Sundsvallsbron HB, inom vilket Max Bögl International haft den tekniska ledningen av projektet och Strabag den ekonomiska. Vi ställde några frågor till konsortiets projektchef Lothar Biesenbaum: Vilka ”verktyg” använde ni för att konstruera och bygga bron? – Joint Venture Sundsvallsbron var inte bara ansvarigt för byggproduktionen utan även för konstruktionen, och då av alla broar, berättar Lothar Biesenbaum. Vi anlitade ISC Consulting Engineers A/S för konstruktionen av stålet till Sundsvallsbron och Centerlöf & Holmberg AB för betongkonstruktionen.

Vi sätter ljus på Sundsvall Vattenfall Services stärker sin marknadsposition i Västernorrland. Innan jul färdigställs vårt uppdrag att belysa E4:an, rondeller samt gång och cykelvägar på nya Sundsvallsbron. Den totala omfattningen är 400 ljuspunkter inklusive stolparna, kabel och fundament.

Vi skapar funktion och trivsel för utemiljö Utemiljögruppen levererar mark- och anläggningstjänster. Vi hjälper er med stenarbeten, justeringar, dikning, schaktning med mera. Vi har flexibiliteten, kvalitetstänket samt maskinparken för både stora och små jobb. Kontakta oss för ett möte! Utemiljögr uppen | 070-650 43 88 | utemiljogr uppen.se

20

mcgarrett.se

Läs mer om Vattenfall Services på vattenfall.se/underhall


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

De båda brofästena är platsgjutna konstruktioner. Foto: Trafikverket

Vi var med och byggde nya E4 Sundsvall Som en av Sveriges största leverantörer av transport- och maskintjänster, kan Cliffton erbjuda dig en mängd olika typer av transportresurser och entreprenadmaskiner. Vägbyggen, VA-arbeten, schaktjobb, plogning, frakter, lyft och lossning är bara några av de uppdrag som vi kan hjälpa dig med.

cliffton.se

21


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

Bron har en bågform både i vertikal- och horisontalled. Foto: Torbjörn Bergkvist

Följande programvaror användes: GT Strudl, Ansys, Plaxis 2D, Plaxis 3D, Spooks, Sofistik och Tekla. För att ta fram produktionssekvensen och kontrollera byggproduktionen användes Microsoft Project och TILOS. Varför valde ni att bygga bron med nio stora prefab sektioner som lyftes på plats? – Med den konstruktion som bron har skulle det ha varit omöjligt att sätta samman de enskilda elementen på plats, eftersom ett sådant tillvägagångssätt kräver byggnadsställningar som stöder underifrån, vilket är omöjligt ute i vattnet. Enda sättet var att tillverka färdiga sektioner, transportera hit på pråmar och lyfta sektionerna på plats. Inom projektet utvecklades särskild utrustning för lyftmomenten. Byggnationen är nu lyckosamt avslutad och i god tid. Vilka har varit framgångsfaktorerna? – Tillvägagångssättet i tekniken att bygga bron samt erfarenheterna som Max Bögl International SE har, tillsammans med stort engagemang från det internationella teamet på plats var nyckelfaktorerna bakom framgången, avslutar Lothar Biesenbaum, projektchef för bygget av bron.

peab totalentreprenör Peab var totalentrenör för sträckan Myre-Skönsmon med 17 kilometer motorväg och 3 kilometer 2+1 väg. Sträckan omfattar bland annat landbro vid Nolby och Åmon samt broar över Ljungan och Vapelbäcken. Dessutom ingick ny dragning av järnväg vid Kubikenborg, där järnvägen fått en mer rak linje över en bro. Arbetena har varit typiska för ett vägprojekt så till vida att aktiviteter måste vara igång på nästan alla platser samtidigt. Peab:s organisation har haft Jimmy Bergström som projektchef. Det har funnits en blockchef för broarna och en för vägarna. För projekteringen har Peab anlitat Ramböll och haft tätt samarbete. Kontraktet skrevs i april 2011 och snart nog kom de fysiska arbetena igång. Under sommaren 2011 gjordes avverkningar och avrymningar av markområden. – Det gjordes mycket förprojektering i anbudsstadiet och när arbetet sedan startades gjordes detaljprojektering medan byggproduktionen kom igång. Arbetena fick därför en snabb och bra start, berättar Jimmy Bergström, Peab:s projektchef. Att de två senaste vintrarna var gynnsamma underlättade också och vi har under hela projektet legat rätt i tid.

22

– Utmaningen har varit storleken på entreprenaden och att väldigt många personer varit engagerade, fortsätter Jimmy Bergström. Det har inneburit många möten med bland andra kommunen, myndigheter och beställare samt kontakter med markägare. Peab satte samman sin organisation huvudsakligen med personal från Västernorrland-Jämtland-distriktet, och med förstärkningar från Malmö, Göteborg och några andra kontor. Entreprenadmaskiner och förare har hyrts in som lego. Underentreprenörer anlitades framförallt för sprängningar och arbeten med räcken. – Vi har stor erfarenhet av att sätta samman projektorganisationer för både stora och små entreprenader och anpassa oss efter vad som behövs, säger Jimmy Bergström.

För att bevara denna och landskapet så mycket som möjligt byggdes en 380 meter lång landbro som vilar på 12 brostöd. Projektet har omfattat hela 26 brobyggen. Broarna över Ljungan (400 meter) och Vapelbäcken är konstruerade som samverkansbroar av stål och betong, medan landbroarna vid Nolby och Åmon är betongbroar. Bron vid Nolby passerar över Kapensdalen som är rik på fornminnen. Den undersöktes arkeologiskt under 2012. Vid Nolby har en trafikplats byggts med av- och påfarter till nya E4. Uppbyggandet av trafikplatsen har begränsats till området norr om Tunavägen för att minimera intrånget i dalgången och åkermarken. För att bevara denna och landskapet så mycket som möjligt byggdes en 380 meter lång landbro som vilar på 12 brostöd. Nu återstår för Peab att riva gamla vägsträckan Njurunda-Myre samt att återställa markområden för etableringar och vägar.

svevia Skönsberg är entreprenör för trafikplats Skönsberg där E4 fortsätter norrut från bron över Sundsvallsfjärden. Svevia svarar även för trafikplats Skönsmon i anslutning till södra brofästet samt ny dragning av väg 551 till nya E4 i höjd med Njurunda.


www.snabbschakt.se | Telefon: 031-706 96 00

ALLT HANDLAR OM

ENGAGEMANG.


BROAR

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Sammanlagt nio förtillverkade brospann lyftes på plats. Foto: Torbjörn Bergkvist

Mobilkranar och

Vi satsar förViframtidens satsar förVibehov framtidens satsar för beh fram Vi satsar försatsar framtidens beh Betongpumpar och Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mobilkrana Vi satsar för framtidens Vi satsar för behov framtidens Vi för behov framtide

Betongpumpar och Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mob Betongpumpar Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

Vi satsar för framtidens Vi satsar för behov framtidens Vi satsar förbehov framtide Vi satsar för framtidens behov

MASKINFÖRARUTBILDNINGARoch MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Betongpumpar Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mobilkrana TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Betongpumpar och Mobilkranar TELEFON 0690-126 75

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

har både de mobila har och både deoch mobilkranar de mobila betongpumpar som behövs Vi förhar och att både serva deoch mobilkranar de hela mobila region betongpumpar som behövs föroch att de serv m Vi kan Vi erbjuda både mobila Vi kan Vi erbjuda både mobila Vi kan för erbjuda både mobila betongpumpar och mobila att serva hela TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0620-142 52 betongpumpar mobilkranar förbetongpumpar attbetongpumpar serva hela mobilkranar Region Mitt för attbetongpumpar serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela Re Vi har både de betongpumpar och Vi med de harmobilkranar både de mobila som betongpumpar behövs för att serva och Vi har de hela mobilkranar både region de mobila som betongpumpar behövs föroch att serva och dehela mobilkranar region som MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar Mitt 0620-142 ochmobila utbildar maskinförare Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www.angemobilkranar.se med Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www.angemobilkrana med riksintag, St Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Ånge 32att 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Ånge 32 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 TELEFON 52 mobilkranar för att serva hela mobilkranar Region Mitt för serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela Region Mitt har både de 80, mobila betongpumpar och de mobilkranar behövs för att serv Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se med riksintag, Mitt och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se medsom riksintag, Stefan Gerling. ViMittkan erbjuda både mobila betongpumpar och Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Vi 32 Ånge 0690-126 Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Region Mitt TELEFON 0620-142 52 mobilkranar för att serva hela Region Mitt Vi har både betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att www.angemobilkrana serva hela region www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.s Mitt de ochmobila utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 mobilkranar för att serva hela Region Mitt www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar ViMitt kan och både mobila betongpumpar Vi kanStefan erbjuda och både mobila betongpumpar och ocherbjuda utbildar maskinförare med riksintag, Gerling. www.angemobilkranar.se TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0690-126 75

Vi satsar förViframtiden satsar f www.angemobilkranar.se Vi satsar f

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

Vi satsar för Vi fra saf Vi satsar förViframtiden satsar Vi saf Vi satsar

Vi kan erbjuda både mobilkranar och MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Vi kan erbjuda både mobila Vi betongpumpar kan erbjuda både och mobila Vi betongpumpar kan erbjuda både ochmobila betongp TELEFON 0620-142 52

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0620-142 52

0620-142 52 Vi har både de mobila betongpumpar TELEFON och Vi de harmobilkranar både de mobila som betongpumpar behövs för att serva och Vi har de hela mobilkranar både region de mobila sombetongpumpar behövs för att och serva dehela mobilkranar region som mobilkranar för att serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela mobilkranar Region Mitt förwww.angemobilkranar.se att serva hela Region Mitt Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Mitt och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se med riksintag, Mitt och Stefan Gerling. maskinförare med riksintag, Gerling. Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 utbildar 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 Stefan 44 32 www.angemobilkranar.se

www.angemobilkranar.se

Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och Vi har både de mobila betongpumpar och de mobilkranar www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se mobilkranar för att serva hela Region Mittsom behövs för att serva hela region Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se

Vi satsar förViframtiden satsar f Vi satsar för Vi fra sa satsar Vi satsar förViframtiden Vi saf

TELEFON 0620-142 52

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGA TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON TELEFON TELEFON MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32 Ånge 0690-126 TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 44 32 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 44 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44Ånge 32 0690-126TELEFON 80, Härjedalen 070-378 Ånge 32 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar f

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32

ämtlands

ämtlands

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

MOBILKRANAR AB Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Östersund

MOBILKRANAR AB

Östersund

ämtlands Sollefteå • Tel: 0620-142 Sollefteå Tel: 0620-142 Sollefteå • Tel: 0620-142 ämtlands ämtlands 063-51 45• 00 063-51 45 00 06ä TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 MOBILKRANAR AB både Sollefteå • har Tel: 0620-142 52 Sollefteå • Tel: 0620-142 52 Vi både de mobila betongpumpar Vi och har de mobilkranar som betong be TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0620-142 52mobila MOBILKRANAR MOBILKRANAR Sollefteå • Tel: 0620-142 Sollefteå Tel: 0620-142 Sollefteå • de Tel: 0620-142 Vi har både•de mobila betongpumpar Vi och har både de mobilkranar de mobila som betong Östersund TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52be5 Vimaskinförare har både de mobila betongpumpar Vimaskinförare har både och de d Mitt och utbildar med riksintag, Mitt utbildar Stefan Gerling. www MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Sollefteå • Tel: 0620-142 52 ämtlands 063-51 45 00och Mitt och utbildar maskinförare med Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www TELEFON 0620-142 52 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR ämtlands ämtlands Sollefteå • Tel: 0620-142 Vi har både de mobila betongä TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0690-126 0690-126 75 75 TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 MOBILKRANAR TELEFON TELEFON 0690-126 TELEFON 0690-126 MOBILKRANAR MOBILKRANAR M Sollefteå •75 Tel: 0620-142 Vi har både 75 de mobila Mitt och utbildar maskinförare med Mitt riksintag, ochbetong utbild TELEFON 0620-142 52 52 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGA

Sollefteå • Tel: 0620-142 TELEFON 0620-142 52 52

AB AB

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR ämtlands TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75

AB AB AB

Vimaskinförare har både d Mitt utbildar Mitt och och utbildar maskinförare TELEFON 75 ämtlands ä AB 0690-126 Mitt och utbild ämtlands

TELEFON 0690-126 75 MOBILKRANAR MOBILKRANAR AB MOBILKRANAR AB MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0690-126 75

24

MOBILKRANAR AB

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52 Vi har både de mobila betongpumpar Vi och har både de mobilkranar de mobila som betong be TELEFON 0620-142 52 maskinförareTELEFON 0620-142 52 maskinförare Mitt och utbildar med Vi Mitt riksintag, och Stefan Gerling. www Vi har både de52mobila betongpumpar och har både deutbildar mobilkranar de mobila som betong be TELEFON 0620-142 Vi har både de mobila betong Mitt och utbildar Mitt och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www TELEFON 0620-142 52 maskinförare med riksintag,


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR De entreprenader som Svevia utför uppgår sammanlagt till 300 miljoner kronor. De mest omfattande arbetena gäller Skönsberg som består av cirka 1 kilometer motorväg, cirkulationsplats och två broar. Dessutom omläggning och nybyggande av lokalgator. Motorvägen är nedsänkt med som mest 6 meter. Svevia har även svarat för tillfälliga trafiklösningar under byggtiden. – Att klara både fjärrtrafik och lokaltrafik har varit en viktig del av uppdraget och det blev många trafikomläggningar under byggtiden, säger Öivind Petersson, arbetschef på Svevia. Två tillfälliga broar användes och det var sådana broar som Trafikverket har i beredskap. Arbetena har varit krävande dels för att klara trafikflödena och dels för hänsynen till de boende och fast verksamhet i området. De omfattande schaktningarna var nödvändiga för att motorvägen skulle få rätt vinkel i anslutningen till bron över fjärden samt för att möjliggöra bygget av en mindre bro som förbinder Skönsberg och Haga vid Medborgargatan. Svevia har också svarat för entreprenaden gällande väg 551 längst i söder. I höjd med Njurunda går nya E4 väster om den gamla sträckningen. Anslutningen av väg 551 till trafikplatsen upphandlades som en separat entreprenad. Här byggdes cirka 2 kilometer ny väg på sträckan Häljum-Njurundabommen inkluderande två broar, den ena över Åbäcken. Nya E4 söder om Sundsvall och anslutningen till 551 togs i bruk 16 november.

ÅMV Produktion levererat och monterat samverkansbro till bro över Åbäcken för ny väg 551 Njurunda

www.aselemek.com

Vi bygger inte bara vägar. Vi skapar även möjligheter. MKR Gruppen banar väg för framtiden. Just nu utför vi markarbeten på E4 Syd åt Peab. www.mkrgruppen.se

MKR Gruppen är en av Norrlands ledande entreprenadkoncerner inom maskinarbeten.

25


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR försedd med ett långaggregat som ger räckvidd på 16 meter, och har 1700 liters skopa. Maskinen har mestadels använts vid urgrävningar samt vid bergrensning, och för att lasta sten från de mycket omfattande bergschakten. – Den långa räckvidden har varit en mycket stor fördel under dessa uppdrag, säger Mikael Gustafsson, som är anställd hos Snabbschakt, och som är arbetsledare för maskinförarna. Maskinen behöver inte flytta sig så mycket, utan kan komma åt både massor som ska lastas, och hantera rör som ska läggas, inom en stor arbetsyta. Dessutom kan både grävaren och dumpern som lastas, stå längre från schakten vilket ökar säkerheten.

Bron övergår norrut i ett nedsänkt parti genom stadsdelen Skönsberg. Illustration och montage: Bergslagsbild och Ramböll

Peab Sverige AB är totalentreprenör för sträckningen MyreSkönsmon som omfattar 15 kilometer motorväg och två kilometer 2+1-väg, och som inkluderar tre trafikplatser och 26 broar. Som underentreprenör för schaktarbeten anlitar Peab bland annat Snabbschakt i Göteborg AB. I sin maskinpark har företaget 31 grävmaskiner på 1.5 -50 ton (varav 4 är hjulgrävare), 13 dumprar som lastar 10-30 ton, två 13 tons larvdumprar, 5 bandschaktmaskiner, 6 hjullastare, förkross, efterkross, siktverk och tre lastbilar. För arbetena under det aktuella projektet använde Snabbschakt en dumper Volvo A 25 F och en specialbyggd grävmaskin Volvo EC 300D. Grävmaskinen är

Till Sundsvall tog Snabbschakt med sig mycket utrustning som smalskopa, planeringsskopa och tandskopor. Maskinen är givetvis utrustad med rototilt, vars funktion har använts flitigt vid släntning och urgrävning. Maskinen är också utrustad med fyra videokameror samt dubbel GPS och Georog. Den kamera som är placerad vid skopan var helt nödvändig vid urgrävning av djupa schakt. Maskinerna har gått i en-skift från 2011 till 2014. Mikael Gustafsson kom in som arbetsledare när projektet hade avverkat ett halvår. – Det har varit ett mycket intressant och roligt projekt, där entreprenören haft stor frihet att utforma lösningar.

Vi levererade transport – och För bättre samhällen Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi är specialister inom stadsbyggnad och infrastruktur och erbjuder kundanpassade lösningar för en hållbar samhällsutveckling. Besök oss på www.tyrens.se

maskintjänster, berg och krossprodukter till projektet Sundsvalls bron

www.VTG.se 26


BROAR

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014 De tre åren har därför gått fort för mig. Vi är också mycket nöjda med Peab som uppdragsgivare och samarbetet har fungerat bra, avslutar Mikael Gustafsson, från Snabbschakt i Göteborg AB.

I Skönsberg användes temporära broar för lokal trafik under byggtiden. Foto: Torbjörn Bergkvist

Nu görs de sista finputsningarna längs nya E4 söder om Sundsvall, då med mindre maskiner. De tunga maskinerna har redan lämnat för uppdrag på andra orter.

FAKTA

Snabbschakt från Göteborg hade bland annat en grävmaskin med långaggregat på plats. Foto: Snabbschakt

e4 sundsvall: 20 km ny e4, 33 broar inklusive sundsvallsbron Kommun: Sundsvall Kostnad: 4.6 miljarder kr Byggtid: (vissa förberedande byggarbeten från 2009) 2011-2015 Sträcka Myre-Sundsvall, invigning: november 2014 Sundsvallsbron, invigning: december 2014 Byggherre: Trafikverket Totalentreprenör, Sundsvallsbron: Joint Venture Sundsvallsbron HB Arkitekt, Sundsvallsbron: KRAM-gruppen med Henrik Rundquist Entreprenör, vägsträckor, broar, trafikplatser: Peab Sverige AB Entreprenör, vägsträckor, broar, trafikplatser: Svevia AB Konsulter: Tyréns AB, Ramböll Sverige AB, SWECO, Schibbye Landskap AB m.fl.

bygger på kunskap

27


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

Öresundsbron utmanar dagens strategier och metoder Øresundsbrokonsortiets underhåll och driftenhet har till uppgift är att tillhandahålla öppen och säker förbindelse. Istället för att utföra traditionella resurskrävande inspektioner med personal som undersöker på plats, använder man idag kamerateknik för nästintill all betonginspektion.

AV KIM HALL För många betraktas Öresundsbron som enbart motorväg och järnvägsförbindelse mellan Sverige och Danmark. Faktum är att drift och underhåll utgör en stor och viktig del i upprätthållandet av brons värde över tid. Här används underhållssystemet Maximo där hela förbindelsen är uppdelad i olika delar och där man arbetar efter ronder med förebyggande underhåll och inspektioner med dess funktionskrav. Öresundsförbindelsen består av motorväg med två filer i vardera riktningen och två spår för tåg. Den totala längden är drygt 16 km. Hälften utgörs av Öresundsbron mellan Lernacken sydväst om Malmö och den konstgjorda ön Peberholm söder om Saltholm, som delvis är uppbyggd av ca 7 500 000 kubikmeter muddermassor. Planerna för att bygga en broförbindelse över Öresund började redan under 1940-talet. Problemet i brodiskussionerna under 1950-talet var det faktum att Sverige hade vänstertrafik och Danmark högertrafik. 1991 kom de svenska och danska regeringarna överens om en bro- och tunnelförbindelse. Fyra år senare påbörjades muddringsarbetet i Öresund och i december 1997 lades den första brosektionen på plats.

sänktunnel Tunneln i Öresundsförbindelsen är världens till volym största

28

sänktunnel. Den består av fyra tunnelrör, två för tåg och två för bilar, en i vardera riktningen, samt en servicegång. Tunnlarna är alltid upplysta. Öresundsbron räknas som världens längsta snedkabelbro i sitt slag med både järnväg och motorväg. Brons högsta höjd är ca 70 m. Den segelfria höjden under bron är 57 m. De fyra pylonerna som bär upp högbrodelen är 204 m höga. Avståndet mellan pylonparen är 490 m. Pylonerna är Sveriges högsta byggnadsverk i betong. Fundamenten till pylonerna består av betongkassuner som är nedsänkta i kalksten 13-17 m under vatten. Projektet Öresundsförbindelsen har gett arbetstillfällen motsvarande 24 000 årsarbeten för själva produktionen av bron. Inklusive underleverantörer har sysselsättningseffekten blivit 42 000 årsarbeten. Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 korsar i snitt 20 000 fordon och 72 000 människor bron dagligen. 
Kostnaden för


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BROAR

hela länken, inklusive tunnel, uppgick till 18,6 miljarder kr. Förbindelsens livslängd beräknas till 100 år. Öresundskonsortiet som driver och underhåller bron samägs av Sverige och Danmark. – Bron är upplånad och den svenska och danska staten har gått in som säkerhet medan vi säkerställer att lånen betalas tillbaka. Vår uppgift är att tillhandahålla öppen och säker förbindelse och se till att förbindelsen behåller sitt värde över tid så att nästa generations broägare har minst samma goda förutsättningar som idag. Det innebär att bron skall vara säker och tillgänglig, säger Niclas Malmström, chef för teknisk drift på Öresundsbron. Kollegan Nils Blom Salmonsen ansvarar för drift och underhåll när det gäller järnväg. Bengt Hergart, Anläggningsdirektör, är både Niclas och Nils chef. Underhåll, eller asset management, är en stor och viktig del i att säkerställa säkerheten och driften på bron. – Vi använder ett underhållsverktyg som kallas Maximo där förbindelsen är uppdelad i olika placeringar med dess inventarier och där vi hanterar allt underhållsarbete. Maximo beskriver vad som måste göras i bl.a. förebyggande arbete och sedan genererar systemet automatiskt ut arbetsorder med en förinställd frekvens, förklarar Niclas Malmström. Øresundsbrokonsortiet är en beställarorganisation och har därför upphandlat leverantörer som utför underhållsarbetet och rapporterar tillbaka vad de har gjort. I det systemet ingår även hantering av avhjälpande och akuta underhållsarbeten, som t ex när skada uppstår på anläggningen vid fordonskrock. – Larm och händelser som vi får in via drift och övervakningssystem gör att vi kan analysera anläggningen. Rapportering som sker in i Maximo ger oss grunddata så vi kan följa olika nyckeltal och målstyra underhållsarbetet samt analysera felen systematiskt. Systemen ger oss en spårbarhet om exempelvis hur frekvent saker ting inträffar, hur mycket avhjälpande kontra förebyggande arbete som krävs. Då kan vi se trender och analysera dessa som kan innebära att man gör korrigeringar åt det ena eller andra hållet. Då kan vi i tätt samarbete med leverantörerna se vad som är den mest långsiktigt kostnadseffektiva åtgärd och underhållsinsats, säger Niclas Malmström.

strategier Øresundsbrokonsortiet ser en stor potential i att utveckla underhållsverksamheten på förbindelsen, allt från rent operativt till strategiskt. Man försöker utmana dagens strategier och metoder och söker därför aktivt samverkan med andra aktörer inom underhåll. Istället för att utföra traditionella resurskrävande inspektioner med personal som undersöker på plats, eftersträvar Øresundsbrokonsortiet tillståndsbaserat underhåll där teknik själv kan indikera och påkalla underhåll samt att teknik hjälper till med att kontrollera i förebyggande syfte. Idag använder vi t.ex. kamerateknik för nästintill all betonginspektion. – Vi hade mycket folk som inspekterade betongkonstruktionen hängande utmed samtliga bropelare och pyloner där de inspekterade och förde protokoll. Idag fotograferar, enligt ett program, vi betongytorna och kan se om det förekommer sprickor och hur de förändras över tid. Kameran är inställd med koordinator för att få exakt position, säger Niclas Malmström. Eftersom arbete på motorväg och järnväg är en riskabel arbetsplats läggs stor vikt vid säkerhet. Alla som arbetar på Öresundsbron ingår i arbetsmiljöplan där samtliga leverantörer samordnas och säkerställer också att ingen leverantör blir en risk för varandra när arbeten skall utföras. Ingen skall behöva klättra över kanten på 200 m höjd utan att det gjorts

Øresundsbrokonsortiet är en beställarorganisation och har därför upphandlat leverantörer som utför underhållsarbetet och rapporterar tillbaka vad de har gjort. I det systemet ingår även hantering av avhjälpande och akuta underhållsarbeten, som t ex när skada uppstår på anläggningen vid fordonskrock. Foto: Øresundsbrokonsortiet

en riskbedömning först. – Bron mår bra och kvaliteten är generellt mycket bra. När Skanska byggde bron blev det väldigt gediget. Betong och stålkonstruktion var av hög kvalitet. Det var högt ställda krav genom hela byggprocessen, säger Niclas Malmström.

övervakning Trafikledningen sköter övervakningen av fordon medan teknik- och driftavdelningen ser till att systemen för trafikstyrning, brandskydd, ventilation, dränering, drift & övervakning med mera fungerar. – Kan vi inte upprätthålla vissa system kan vi inte hålla förbindelsen öppen, tunneln är väldigt dimensionerande i detta avseende. Direktiven ställer kraven på att konstruktion, teknik och service fungerar. Internt har tolv, varav fem är teknikansvariga, som arbetar med drift och underhåll. Sedan har vi tekniker som hjälper till Infasning av nya samarbetspartner, entreprenader och följer upp leveranser så att vi säkerställer att sagt har blivit gjort. Våra leverantörer planerar och levererar underhållsarbetet medan vi tar en sista kontroll på tågoch vägavspärrningar för att säkerställa hög tillgänglighet för kunderna, berättar Niclas Malmström. installationer Leverantören Dalkia står för närmare 80 procent av underhållet exklusive järnvägstekniska installationer. De har i sin tur underleverantörer som de ansvarar för. Omkring 15-20 personer arbetar full tid med underhållsarbete på förbindelsen. Eftersom förbindelsen omfattar en stor bredd av teknikdiscipliner allt från högspänning, reservkraftsystem, olika typer av brandskyddssystem, trafikstyrning, drift & övervakningssystem, transmissionssystem, mobiltelefoni, radiosystem, ventilationssystem, dräneringssystem, navigationssystem m m krävs det många olika kompetenser, allt från generalisttekniker till specialister. På järnvägssidan utförs drift- och underhållsarbeten, av Infra Nord, på nattetid då tågtrafiken är som minst. Investeringsplanen för återanskaffning av tekniska installationer och konstruktionsmaterial som skall göra att Öresundsbron håller samma höga kvalitet under hela sin livslängd (mer än 100 år) fram till år 2055 bedöms idag till ca 3,3 miljarder danska kr. – De riktigt stora utmaningarna har inte kommit än med mer omfattande underhållsarbeten. Vårt långsiktiga mål är att hålla samma kostnadsnivå trots att anläggningen blir äldre och kostnadsökningar, säger Niclas Malmström och tillägger att det sker en del erfarenhetsutbyten med andra aktörer för att alltid höja nivån på drift och underhåll.

29


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI

Geoenergi – även i samhällets infrastruktur AV KJELL-ARNE LARSSON Sverige är det ledande landet inom geoenergi och det europeiska land som har flest geoenergianläggningar – ungefär en halv miljon. Den absoluta merparten av antalet anläggningar ger värme och kyla till villor och andra mindre fastigheter. De närmaste åren kommer vi att få se allt fler tillämpningar för större fastigheter och anläggningar. Geoenergin kommer troligen att introduceras alltmer inom infrastruktur, det vill säga vägar, järnvägar och flygplatser. – Framgången för geoenergin beror på att alternativen varit klart sämre miljömässigt eller ekonomiskt, säger Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum. Dessutom har det varit lätt att göra jämförande kalkyler med alternativen när någon funderat på att investera i en geoenergianläggning.

uppgång Branschens uppgång märks bland annat genom att antalet borrentreprenörer ökat från ett 80-tal för trettio år sedan till ungefär 300 idag. Av de 30000 hål som årligen borras i Sverige, är 25000 energibrunnar. Nu kommer också allt fler typer av tillämpningar, förutom berg- och markvärme till hus av olika storlekar. Vi kommer att i större utsträckning än idag bygga termiska lager, för att lagra värme och kyla. En speciell typ av lager är högtemperaturlager. Ett sådant kan bli aktuellt då spillvärme från en processindustri lagras under sommarhalvåret, för att sedan användas till fjärrvärme (eller närvärme) under vinterhalvåret. – Sedan tror och hoppas jag att geoenergin får en roll inom infrastrukturen, det vill säga vägar, järnvägar och flygplatser, fortsätter Johan Barth. På Arlanda används redan geoenergi för att värma ”plattan” vid gaterna. Det är smart och ekonomiskt. Geoenergi har sitt ursprung ur solen som genom direktinstrålning har effekt ner till ett par hundra meter. Under cirka 15 meters djup är dessutom temperaturen konstant under året. Den energi vi kan ta tillvara från mark, berg och vatten, är därmed förnybar. Geoenergi används framförallt lokalt, vilket ytterligare bidrar till hållbarheten. Geoenergi kan oftast utvinnas där den behövs eller i nära grannskap. Den kan användas för att tina växlar inom järnväg och spårväg. Detta tillämpas redan i tre tyska städer, bland annat Hamburg. – Vi söker dialog med Trafikverket och talar oss varma för denna lösning även i Sverige, berättar Johan Barth. Geoenergi kan också användas för att få bort is från bilbroar. Tekniken används med stor framgång i Schweiz.

Vd:n Johan Barth och tekniska experten Signhild Gehlin, kan se tillbaka på ett framgångsrikt första år för Svenskt Geoenergicentrum.

30

olycksdrabbad bilbro Svenskt Geoenergicentrum stöttade ett examensarbete vid KTH. Studenten Carolina Togård undersökte om geoenergi skulle kunna användas för att förebygga halkolyckor på en bro. Den aktuella bron var Tranarpsbron i Skåne där en omfattande olycka med en död och flera skadade inträffade i januari 2013. Carolina Togård använde bland annat program för modellering (CoupModel) och design (EED). För denna bro skulle dock borrhålslagret bli ganska kostsamt (37 mkr + moms) beroende på ogynnsamma markförhållanden.


T.A. BRUNNSBORRNING & VVS AB BORRNING FÖR BERGVÄRME, VATTEN OCH ENTREPRENAD T.A. grundades 1999 av Thomas Apelgårdh. Efter flera års arbete som oljeborrare ute på Nordsjön väcktes tanken att börja borra hemma i Sverige, företaget har i dagsläget flertal borriggar som hjälper rörinstallatörer, privatpersoner med villor eller bostadsrättsföreningar men även kommuner, kyrkor och stora byggföretag. T.A. har även ett dotterbolag som bedriver totalentreprenader för värmepumpsanläggningar samt alla tänkbara energibesparande åtgärder som kunder efterfrågar. Vi är en av Stockholms största återförsäljare av Nibe värmepumpar.

Vår vision Vi levererar de mest optimala lösningarna gällande dricksvatten och energiförsörjning för att hushålla med jordens resurser.

T.A. Brunnsborrning & VVS AB Ledingenäs 52, 741 90 KNIVSTA, 018-34 55 20 www.taenergi.se

Vår affärsidé Vi på T.A. levererar kompletta installationer med egen personal för värme, vatten och VVS till beställare som söker en ekonomisk och energibesparande helhetslösning.

T.A. Energy Systems AB Ledingenäs 52, 741 90 KNIVSTA, 08-660 06 66 www.taenergi.se


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI

– Jag vet dock att tekniken används i USA och Japan, och den kan användas även hos oss för att spara liv och kostnader. Vi använder redan fjärrvärme på sina håll för att hålla backar isfria, exempelvis ”Göteborgsbacken” i Jönköping. Sannolikt kommer vi att de närmaste åren få se åtskilliga tillämpningar av geoenergi inom samhällets transportinfrastruktur. Geoenergi kommer troligen också i större utsträckning att kombineras med andra förnybara energikällor som sol, vind och biobränsle, i olika ”hybridlösningar” som i många fall inkluderar energilagring.

världsledande – Sverige är världsledande inom geoenergi tack vare vår forskning och utveckling, samt att tillämpningarna inom villamarknaden fått sådan framgång, säger Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum. I världen har vi mest geoenergi per capita och tidigare hade faktiskt Sverige 25 procent av världens installerade geoenergianläggningar. Inräknat alla villor som använder geoenergi finns idag omkring en halv miljon anläggningar. Under de kommande 5-10 åren kommer det troligen att byggas många större anläggningar. Svenskt Geoenergicentrum som inledde sin verksamhet i mars 2013 har fått en flygande start och har en verksamhet som välkomnas av både beställare, utförare och av kommuner och myndigheter. Varför behövs då en ny organisation förutom branschorganisationer så som Geotec och Svenska Kyl och Värmepumpsföreningen?

32


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI – Geoenergin behöver sin egen organisation eftersom teknikområdet är tvärvetenskapligt, en kombination av teknik och naturvetenskap, där kunskaper bland annat i hydrogeologi är viktiga. Vi kallar oss därför ett kunskapscentrum, säger Signhild Gehlin.

Jordvärme är en av tillämpningarna på geoenergi. Illustration: Geotec

kurser Svenskt Geoenergicentrum sprider information och bidrar till kunskapsutveckling. En gång per år arrangeras Geoenergidagen då man bjuder in deltagare från Sverige och övriga Norden. Sedan är kursverksamheten viktig med en grundkurs för alla slags intressenter och en kurs för beställare. Under en fördjupningskurs för konsulter och entreprenörer lär man ut hur designprogrammet EED används, för att kalkylera och dimensionera geoenergianläggningar. Den konsult som vill fördjupa sig vidare eller forskaren som vill lära känna tillgängliga ”verktyg” kan gå en kurs i avancerad design. Där tar man upp EED:s amerikanska motsvarighet GLHEPRO samt DST som är en modul med vilken det går att simulera geoenergianläggningar. Även det mest avancerade och kraftfulla programmet SBM tas upp på kursen. responstest Ett viktigt moment i förstudierna inför ett geoenergiprojekt är att utföra ett termiskt responstest – TRT. Avsikten är att undersöka om berget (eller marken) har de termiska egenskaper som krävs för att den tänkta anläggningen ska fungera. Det görs genom prov i ett borrhål under minst 50 timmar. – Även här ger vi kurser för beställare, konsulter och borren-

33


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI

Det är önskvärt att medvetenheter blir större om termisk lagring. Illustrationen visar ett borrhålslager. Illustration: Geotec

treprenörer, berättar Signhild Gehlin. Dessutom arbetar vi nu fram en praxis för hur TRT ska utföras, analyseras och redovisas. Denna branschstandard bör bli klar under nästa år.

forskningsstöd Sveriges tätposition inom geoenergi har nåtts genom bland annat framgångsrik forskning, som exempelvis resulterat i matematiska modeller från Per Eskilson (1980-talet) och Göran Hellström (1990-talet). Svenskt Geoenergicentrum stöder forskning genom att handleda studenter som gör examensarbeten vid de tekniska högskolorna och universiteten. Signhild Gehlin sitter i forskningsrådet för Effsys Expand som i Energimyndighetens regi delar ut medel till forskning. Svenskt Geoenergicentrum har också kontakter med Geotrainet som skapar kontakter på europeisk nivå. Signhild Gehlin, som själv doktorerat (på just termiska responstest), följer svensk forskning inom geoenergiområdet och på kunskapscentrets hemsida flaggas för nya publikationer. Där finns redan en ganska diger lista med avhandlingar och examensarbeten. När det gäller det öppna offentliga samtalet i Sverige kring energi, förefaller dock en del att saknas.

34

– Jag önskar att begreppet geoenergi börjar användas i det politiska samtalet och att man dessutom pratar mer om energilagring. Då inte bara om att lagra elektricitet, utan också termisk lagring av värme och av kyla. Jämfört med vindkraften och solenergin, har vi inom geoenergiområdet svårare att synas. Våra anläggningar syns helt enkelt inte utåt. Din grannfastighet kanske har ett stort borrhålslager utan att du har märkt något alls, avslutar Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum.


GEOENERGI

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Politiska styrmedel och utformning av byggregler kan användas för att främja ökad andel förnybar energi såsom solenergi och geoenergi. Av den energi som förbrukas i samhället går cirka 40 procent till byggnader. Förbättring av byggnadernas energiprestanda har därför stor betydelse. Idag beräknas prestandan som mängden köpt energi per kvadratmeter och år, för areor med temperatur på minst +10 °C. Fastighetsägare som använder egen sol-el och sol-värme ska inte ta med dessa i beräkningen. För den som använder bergvärme inkluderas enbart el-förbrukningen för värmepumpen. Det bör uppmärksammas att el till verksamhet respektive hushåll inte ska medräknas i husens energiprestanda, men däremot energi till varmvatten. – Det får konsekvensen att den som har ett dåligt isolerat hus, men en bra bergvärmepump, enligt beräkningen ändå får energiprestanda som kanske ligger i nivå med ett lågenergihus, säger Arne Elmroth, tidigare professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola. Även ett hus med stor andel biutrymmen som värms till lite över 10 °C och alltså har stor area A-temp, kan få oförtjänt bra energiprestanda enligt metodiken vi har att bestämma energiprestanda. Energiprestandavärdet ger därför en mycket oklar bild av hur bra huset är.

viktningsfaktorer Dagens sätt att redovisa energiprestanda tar heller inte hänsyn till hur den värme och el som köps till en fastighet produceras och heller inte till distributionsförluster i näten. Observera att omvandlingsförluster och distributionsförluster som finns inom huset ska ingå i energiprestandavärdet. Alla känner till

diskussionen om elen till en värmepump; om den ska miljövärderas som marginal-el producerad i kolkraftverk nere i Europa eller som svensk alternativt nordisk elmix. – Kanske bör både den värme och den el som köps till en viss fastighet, multipliceras med viktningsfaktorer grundade på hur energin har producerats och hur samhället värderar till exempel olika risker, menar Arne Elmroth. Värdet på faktorerna sätts av myndigheterna för att styra energiproduktion och användning. Faktorerna blir därmed politiska styrmedel. Viktigast är dock att bygga hus med hög kvalitet för bra energiprestanda. Kanske bör byggreglerna förutom övergripande krav också innehålla specifika funktionskrav på komponenter, däremot inte låsa fast vid tekniska lösningar. Sådana funktionskrav bör säkerställa att byggnaden blir bra och de har fördelen att relativt enkelt kunna kontrolleras under byggtiden och i samband med slutbesiktning. – Uppföljande undersökningar har visat att byggnader ofta använder mer energi än vad som uppgavs när de projekterades. Vid uppföljningen har garantitiden ofta löpt ut. Idag finns inget smidigt sätt att energibesikta en byggnad innan den tas i bruk. Det borde utvecklas transparenta beräkningsmetoder, som baseras på bland annat komponenternas prestanda och som klart visar hur mycket energi huset behöver för att ge ett visst inneklimat och för en viss användning. Det blir spännande att följa Boverkets förslag till förändringar i BBR. Regelverket borde uppdateras både för bättre miljöstyr-

INDUSTRIELL RADIOSTYRNING

Hetronics industriella radiostyrningar är robusta och lättanvända för bättre miljö och säkerhet. Vi erbjuder säkra system för all typ av industri, sjöfart, skogsbruk, gruvor, flygplatser, hamnar och offshore. Representanter med support- och servicenätverk i över 50 länder ser till att maximera er drifttid.

HETRONIC – VI STYR KRAFT I RÖRELSE

www.hetronicsverige.se

35


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI

ning och mer rättvisande sätt att beräkna energiprestanda, men också för att höja kvalitén i byggprocessen. – Det viktigaste är att bygga nya hus så att de behöver så lite energi som möjligt för att få ett bra inneklimat och effektiv verksamhet. Ett bra hus har mycket lång brukstid och bör utformas för att klara förändrade uppvärmningsformer. Studerar man utvecklingen från 1800-talets slut och till idag, framgår det att energitillförselsystemen bytts eller förändrats ungefär var 25:e år. Så de hus vi bygger idag måste kunna möta framtiden, avslutar Arne Elmroth.

iso 9001 Avanti System AB är servicebolag för Sveriges Avanti-Borrare Förening, vars 36 medlemsföretag till ungefär 80 procent arbetar med borrningar för mark- och bergvärme (geoenergi). Idag är 26 av företagen certifierade enligt ISO 9001:2008 och till 1 juli nästa år ska samtliga vara certifierade eftersom det har gjorts till medlemskrav. – Tidigare fungerade ISO:s kvalitetssystem som att köra en oljetanker i Göta Kanal, men i och med ISO 9001:2008 har det blivit som en sportbåt, säger Michael Klasson, vd för Avanti System AB. Kvalitetssystemet är inte längre en tung pappers-tiger, utan ett hanterbart dokument som man har i sin dator. – Jag tog med representanter för medlemsföretagen till Grand Canaria, där vi låste in oss i ett konferensrum, fortsätter Michael Klasson. Vi diskuterade om nya ISO 9001:2008 var bra, något som fungerade i praktiken och som kunde ge både utförarna och kunderna trygghet. Vi blev överens om att införa kvalitetssystemet som krav och jag hjälpte sedan medlemsföretagen med detta. ISO 9001:2008 kvalitetssäkrar alla led i ett uppdrag, från förprojekt, projektering, via utförande, dokumentation och uppföljning. Med hjälp av checklistor säkrar man att alla behövliga tillstånd och alla data inhämtas då arbetet planeras. Den personal som utför borrningen använder också checklistor för att förbereda sig och vet därmed exakt vad som ska göras. Om något går fel, finns färdiga handlingsplaner. – Kvalitetssystemet säkrar också att arbetet dokumenteras och att det är spårbart, fortsätter Michael Klasson. Om en fastighet byter ägare och den nya ägaren behöver veta exempelvis hur djupt det är borrat, går det via att anläggningens ID-skylt och dess nummer få fram dokumenten hos utföraren. Kvalitetssystemet omfattar också underhållsplaner för maskinutrustningen och full dokumentation om de använda kemikalierna.

Sverige är världsledande inom geoenergi tack vare forskning och utveckling. Foto: Geotec, Henryx Rozenberg

FAKTA Geoenergi utgörs i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark, berg och grundvatten. Solenergin når – genom direktinstrålning, vind och nederbörd – ner i marken. Vi kan sedan hämta energi ur mark och vatten, alternativt aktivt eller passivt lagra energi. Geoenergianläggningar används för värme och/eller kyla. Tillämpningar är bergvärme, ytjordvärme, grundvattenvärme (i stor skala benämnd akviferlager), sjövärme, borrhålslager samt grop- och bergrumslager. Flertalet geoenergianläggningar använder värmepump, medan några klarar sig utan.

VI BORRAR FÖR

Vi utför även horisontell borrning, mark-, rivningVI BORRAR FÖR VÄRME Anlita alltid en OCH VATTEN och flisarbeten. certifierad Utför även horisontell borrning, mark-, rivning och flisarbeten. Anlita alltid en 0503-400 75, 070-540 78 13 certifierad Tfn.Sandstugan, Korsberga, Hjo

– Om trots allt något går fel, så samlar vi felrapporter som sedan analyseras. Om orsakerna finns hos maskin- och materialleverantörer, kan felen rättas till hos dem. Det ger ökad säkerhet och bättre trygghet både för våra medlemsföretag och för kunderna, avslutar Michael Klasson, vd för Avanti System AB. Kvalitetssystemet uppdateras kontinuerligt och en gång per år görs återkommande revision hos medlemsföretagen, både av internrevisorn och av SP som utfärdar certifieringen.

36

Vi utför även horisontell borrning, mark-, rivningVÄRME OCH VATTEN och flisarbeten. Anlita alltid en certifierad

www.janlundblad.se

Tel. 0503-400 75 Hjo

www.janlundblad.se

www.janlundblad.se

Jan Lundblad AB

Hjo 070-578 22 25, 0503-400 75


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

GEOENERGI

Geoenergi i nyrenoverat kontorshus

AV KIM HALL Med geoenergi och värmeåtervinning blir Transportstyrelsens Örebrokontor i princip självförsörjande på värme. Ett 30-tal hål har borrats ca 250 m ned i berget för att ge komfortabelt inomhusklimat och spillvärme från serverhallen i källarplan återvinns som ny värmekälla. En del i lokalanpassningen åt Transportstyrelsen är att förse lokalerna med komfortkyla. Med geoenergianläggningen minskas energibehovet i fastigheten till ca en tredjedel av den tidigare energiförbrukningen.

Energieffektiviseringen i kontorshuset Vindhjulet 3 i Örebro kom fram när kylbehovet blev tydligt i förhandlingen med hyresgästen. I samband med att Transportstyrelsen skulle omförhandla hyresavtalet 2013 undersökte fastighetsägaren Klövern om det gick att hitta en smart layout och teknisk lösning. Tillsammans med hyresgästen ville Klövern hitta en prisvärd lokallösning som gjorde att Transportstyrelsen ville stanna kvar. – Vi har jobbat med projektet tillsammans med hyresgästen och entreprenörer där vi har brutit ned manualen och tittat på vad hyresgästen egentligen behöver, så att man slipper bygga om övergripande system. Om Transportstyrelsen skulle vilja förändra sina lokaler kan vi anpassa lokalerna med smart layout och teknik, säger Håkan Jansson, projektchef på Klövern AB.

green buildings Kontorshuset byggdes i början av 1970-talet och är klassad som Green Building. Bland annat finns det 490 solcellsmoduler monterade på taket som producerar 100 000 kWh el per år och producerar ca 40 procent av fastighetens elbehov. Transportstyrelsen lät också montera kylmaskiner, som i framtiden kommer att fungera som backup. Byggnaden är på ca 19 000 kvm och Peab har totalentreprenaden på byggnationen medan Edekyl & Värme, som för övrigt har sitt huvudkontor intill, levererar och installerar geoenergianläggningen m m. – Vi började i mars 2014 med den första etappen som omfattar ca 800 kvm innehållande kök, matsal, konferenslokaler och ny reception på bottenplan. Strax före semestern påbörjade vi rivningsarbeten på plan två som omfattar ca 2 500 kvm och som vi blir klara med

nu i oktober. Etapp tre, som omfattar 2 200 kvm rumsbildning, pågår rivningsarbete just nu, säger Michael Håkansson, projektledare på Peab.

utmaning – Den stora utmaningen är personalen som sitter kvar i lokalerna under tiden ombyggnadsarbetet pågår. Vi har därför placerat ett modulkontor ute på parkeringsgården där personal kan arbeta medan vi bygger om i deras ordinarie kontorsutrymme. På grund av arbetsskydd, säkerhet och sekretess har vi skilda ingångar där vi har en bygghiss som via access med ID06 ger oss tillträde till entreprenadområdet, berättar Michael Håkansson. Edekyl & Värme, kom in i projektet som en part i installationsgruppen med Peab. Från att vara ett renoveringsprojekt med hyresgästanpassning, blev det ett energiprojekt. En del i lokalanpassningen åt Transportstyrelsen var att förse lokalerna med komfortkyla, för att klara det ökade effektbehovet skulle nya kylmaskiner installeras. minskade driftkostnader – Vi började tidigt med att titta på en alternativ lösning för att minska driftkostnaden och spara miljön. Tanken var att göra en geoenergianläggning med återvinning från serverhallar mm. Vi undersökte energibalansen i huset och hur många energibrunnar vi skulle kunna anlägga på tomten, utan att störa verksamheten allt för mycket. Det resulterade i att 30 st energibrunnar om 250 m anlades, säger Karl-August Vedlund, sälj- och konstruktionsansvarig på Edekyl & Värme. I källaren installeras en värmepumpsanläggning som kommer att förse fastigheten med både kyla och värme.

Energibrunnarna fungerar som en buffert för fastighetens energibalans, under sommaren hämtas kyla från berget och de varmaste dagarna används värmepumparna som kylmaskiner. Finns det ett behov för värme eller varmvatten så används överskottet till detta. Under vintern hämtas ackumulerad värme ur berget via värmepumparna och förser fastigheten med värme och varmvatten, samtidigt som serverhallar hålls kalla. – Geoenergianläggningen medför att vi istället för att öka på energibehovet i fastigheten, minskat det till ca en tredjedel av den tidigare energiförbrukningen, tillägger Karl-August Vedlund. För att få ett samlat grepp om fastigheten installeras även ett nytt system för fastighetsautomation. Systemet samlar ventilation, värme, kyla och varmvatten i ett och samma system. Här kan man övervaka samt ändra inställningar, men även följa upp energiförbrukningen i de olika systemen. Fastighetsautomationen installeras av Edestyr & Energi, en del av Edekyl & Värme AB Den sista februari 2016 ska projektet med samtliga sju etapper vara klart. En total investering på 140 miljoner kr.

FAKTA vindhjulet 3: Typ: Om- och tillbyggnad av kontor Kommun: Örebro Värde: ca 140 miljoner kr Byggstart: mars 2014 Färdigt: april 2016 Byggtid: 24 månader Byggherre: Klövern Vindhjulet KB Byggentreprenör: PEAB Sverige AB Entreprenörer: Aros Golv & Platt AB, Krafft Måleri AB, Peab Anläggning AB, PMC El i Västerås AB, EdeKyl & Värme AB, Imtech Ventilation AB

37


VINJETT

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Nya Fredrik Yrkesgymnasium

Sveriges mest energieffektiva yrkesskola

Nya Fredrik Yrkesgymnaisum i Handen ska värmas upp med värmepumpar, solfångare och ett energilager under huset som tar tillvara på solvärmen. Säsongslagret ligger under byggnaden där solens energi lagras för att användas till värme och varmvatten under hela läsåret.

AV BJÖRN ASPLIND I Haninge kommun pågår byggnationen av det nya Fredrik Yrkesgymnasium som ska ligga intill Fredrika Bremergymnasiet i Handen. Den nya gymnasiebyggnaden beräknas stå färdig för slutbesiktning under våren 2016. Byggnadens uppvärmning kommer att ske med värmepump, solfångare och ett energilager under huset som tar till vara på solvärmen. Fjärrvärme används vid spetsbelastning. Säsongslagret ligger under byggnaden där solens energi lagras för att användas till värme och varmvatten under hela läsåret.

I Nya Fredrik Yrkesgymnasium kommer det att finnas toppmoderna verkstäder och teorisalar. Skolan kommer också att ha ett eget tillagningskök med skolrestaurang. Allt beräknas vara klart under våren 2016 och ordinarie skolverksamhet i nya skolan startar höstterminen 2016.

PLAN 10

säsongslagring Tornberget Fastighetsförvaltnings AB i Haninge uppför Fredriks Yrkesgymnasium som blir Sveriges mest energieffektiva yrkesskola tack vare ASES säsongslagringssystem. Byggnaden ska innehålla verkstäder, teorisalar, administrativa delar samt ett tillagningskök med matsal. Bruttoarean blir cirka 10000 kvm. Tornbergets verksamhet omfattar huvudsakligen ägande och förvaltning av kommunala verksamhetslokaler, skolor, förskolor, äldreboende, omsorgsboende, bibliotek, fritidsgårdar med mera. Bolaget är helägt av Haninge kommun. Vad är det unika i projektet? – Att vi värmer ett lager med solfångare, där solfångarna kan ladda lagret året om så länge temperaturen från solfångarna håller högre temperatur än lagret. Alltså kan en solig januaridag värma lagret. Hittills har jag ej stött på någon värmepumpsapplikation med lägre energiförbrukning och COP-tal, årsmedelfaktor på cirka 6,75 på liknande applikation som varit i drift i cirka fem år, säger Kaj Nilsson, VVS/Energiingenjör vid Tornberget Fastighetsförvaltnings AB.

energianvändning Energianvändningen beräknas till cirka 28 kWh/kvm/år för värme, varmvatten och fastighetsel, varav värme står för 15 kWh/kvm/år

38

Yrkesgymnasiet ska hålla en hög täthet och ska i medeltal klara 0,3 l/s vid 50 Pascal övertryck, vilket är lika med kravet på täthet för passivhus. – Sol- och Energiteknik AB med säte i Huskvarna levererar solfångarna och har varit behjälpliga att dimensionera solfångarna till konsulten som projekterat ASES-anläggningen, säger Kaj Nilsson. ASES står för Active Solar Energy Storage. Byggnaden kommer att utrustas med 1050 kvadratmeter solfångare, som är en del i ett energilagringssystem. ASES är ett system som innebär att sommarens solenergi lagras i ett säsongslager under byggnaden i ett 6000 kvadratmeter stort lager. Solfångarna beräknas ha en livslängd på 25-30 år. Slangarna i energilagret cirka 100 år.

GESTALTNINGSIDÉER FREDRIK NYA YRKESGYMNASIUM STOCKHOLM 2013-03-28

extremt låg Energianvändningen på 28 kWh/kvm/år för värme, varmvatten och fastighetsel är extremt låg då skolan innefattar, bilverkstad, lackeringsboxar, svetsbås och storkök, vilka alla använder mycket energi och ventilation. Kravet på maximal energianvändning enligt BBR ligger på 76 kWh/kvm/år för denna typ av byggnad! Haninge kommun ligger i framkant med uppförandet av denna utbildningsanläggning. ASES-systemet består i denna byggnad av solfångarna, dessutom sex stycken värmepumpar om totalt 360 kW i effekt och 6000 liters ackumulatortankar för varmvatten, i kombination med 40 km slang i det 6000 kvadratmeter stora energilagret.


GEOENERGI

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

I januari startade bygget av Nya Fredrik Yrkesgymnasium i Handen. Skolan kommer att få helt nya och fräscha lokaler. Den nya skolan kommer att rymma upp till 600 elever och ha ungefär samma programstruktur som vi idag. Under byggets gång erbjuds en del av eleverna att erbjudas praktikplatser (APL) på bygget.

FAKTA nybyggnad av yrkesskola i handen – nya fredrik yrkesgymnasium: Kommun: Haninge Värde: cirka 250 miljoner kr Entreprenadform: Styrd totalentreprenad Byggherre: Tornbergets Fastighetsförvaltning AB i Haninge Total- och byggnadsentreprenör: Peab Arkitekt och landskapsarkitekt: Cedervall Arkitekter AB Leverantör av solfångare: Sol- och Energiteknik AB Geokonsult: Akustikon/Norconsult AB Kökskonsult: Storköksbyrån Konstruktör: COWI AB

Elkonsult: RB Elkonsult AB Brandkonsult: Brandskyddslaget Ventilationskonsult: PB teknik AB Styr & övervakning: Gunnar Hagstedt Styrkonsult AB Vs-konsult: PB teknik AB Stomleverantör: Prefabsystem Entreprenad Markentreprenör: Berg & väg Maskin AB Elentreprenör: Caverion Sverige AB Vententreprenör: Imtech Vs-entreprenör: Carl Hanssons Rör & Värme AB

! i g r e n e Sol Marknadens bredaste solenergisortiment.

Ingår i

-koncernen

|

|

www.solenergiteknik.se 036-513 45 info@solenergiteknik.se

39


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

JÄRNVÄG

Citybanan tar form under Stockholm AV ERIK ANDERSSON Förseningar och trängsel i tågtrafiken genom Stockholm är sedan många år en del av tågresenärens vardag. Anledningen är att dagens järnvägsspår söder om Stockholm Central inte räcker till. All tågtrafik genom huvudstaden delar på två spår. När nya Citybanan är klar 2017 fördubblas spårkapaciteten i Stockholm och alla tåg kan gå tätare och punktligare. – Projektet går bra, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan vid Trafikverket. Vi har kommit en bra bit på vägen, men mycket arbete återstår. Nu har de stora installationsarbetena inletts. Citybanan, ett av Nordens största och mest komplicerade infrastrukturprojekt, fortsätter att växa fram under de centrala delarna av Stockholm. Arbetena med den sex kilometer långa pendeltågstunneln mellan Tomteboda och station Stockholms södra, samt de två nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen går allt mer över till att handla om installationsarbeten. – Citybanan börjar ta form allt mer, säger Kjell-Åke Averstad. Tunnlarna är på plats, spår har börjat läggas och åker man ner och tittar vid stationerna syns plattformarna och en del av rulltrapporna installerade. Det har varit väldigt mycket berg och betong i projektet. Nu går vi mot en ny fas i arbetet.

åtta anläggningsentreprenader Projektet består av åtta stora anläggningsentreprenader som alla bjudit på olika utmaningar. Från norr tar Citybanan sin start med att separeras från det befintliga pendeltågsnätet vid Tomteboda där spåren går ner under jorden. Här inleder en 135 meter lång del med stödmurar resan neråt. Därefter följer en tråg-sektion på 150 meter och sedan följer en betongtunneldel på 150 meter som ansluter entreprenaden till bergtunneln söderöver. Den sista biten på 20 meter går tunneln i berg. Bergtunneln fortsätter sedan till den första av de två nya stationerna, Station Stockholm Odenplan. Stationen ligger under Odenplans tunnelbanestation och ersätter Karlbergs station. Entrén blir gemensam för

40

pendel- och tunnelbanetågen och rulltrappor förbinder de båda stationerna under jorden. Den nya entrébyggnaden på Odenplan utgörs av en rektangulär huskropp som är cirka 36 meter lång, 8 meter bred och 5 meter hög, med ena långsidan mot Karlbergsvägen. Den andra långsidan buktar mjukt inåt där trappavsatser bildar sittplatser mot torget. Entrébyggnaden får fem ingångar och leder via rulltrappor, vanliga trappor och hiss ned till den nya biljetthallen. Stationen får också en ny egen uppgång vid Matteus kyrka.

fullskatester Citybanan fortsätter efter Odenplan in i Norrmalmstunneln som startar i höjd med Observatorielunden och fram till Gamla Brogatan, strax norr om T-centralen, en sträcka på 972 meter. Där har berget tagits ut via arbetstunneln på Torsgatan. Under T-Centralen byggs den andra nya stationen; Station Stockholm City. Den nya stationen kommer att göra byten mellan tunnelbana och pendeltåg mycket enklare jämfört med idag. – Vi inledde entreprenaden med att ha fullskaliga tester där vi två nätter i rad genomförde sprängningar för att hitta rätt nivå för laddningarna, berättar Jan Udén, projektchef Norrströmstunneln vid entreprenören NCC. Vi hade 90 personer nere på plattformarna för att känna efter vad som var behagligt. Resultatet blev att vi fick korrigera salvornas storlek eftersom det var länge sedan det sprängdes i närheten av tunnelbanan. Båda de nya stationerna på Citybanan kommer att ha glasväggar som skiljer plattformen från spåren. Det gör det enklare att styra klimatet i stationerna och väggarna förhindrar också spridning av partiklar. Dessutom blir plattformen säkrare. – Just nu håller vi på med mark, betong och installationsarbeten på stationen, säger Jan Udén. Bland annat monteras stålinnertaket. Vi är idag ca 350 man på själva stationsbygget. NCC har också slutfört sprängningsarbetena för Norrströmstunneln som går från Station Stockholm City under Norrström och vidare under Riddarholmen. – Som helhet har det varit ett väldigt utmanande projekt, säger Jan Udén. Mitt i Stockholms kärna har vi skjutit oss in i befintlig tunnelbana, vi har haft

vatten ovanför oss i Mälaren och vi har gått in under Riddarholmen. Samtidigt har vi hållit både tidsplan och budget.

sänktunnel i riddarfjärden Mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand ligger berget för djupt under vattnet för att Citybanan ska kunna gå i en bergtunnel. Därför har en sänktunnel byggts i Riddarfjärden. Citybanans tunnel i Riddarfjärden är 300 meter lång och består av tre tunneldelar. Entreprenör är Züblin. Varje del är 100 meter lång, 20 meter bred, 10 meter hög och väger cirka 20 000 ton. Delarna gjöts i betong ovanför vattnet i tre stållådor, förseglade på alla sidor. De färdiga delarna sänktes sedan på plats och anslöts på vid bergtunnlarna på vardera sidan om Riddarfjärden. Vid Riddarholmen har detta gjorts med ett foghus, en stor betongkonstruktion med en gummipackning som tillåter tunneln att ”glida” när vattnets temperatur skiftar. På Söder Mälarstrand är tunneln förankrad i berget där den gjutits fast och spänts in med stålvajrar. Under vattnet vilar tunneln på fyra stöd. Varje stöd består av gjutna plattor ovanpå cirka 40 stålpålar som borrats ner i berget. stor utmaning – Det har varit en stor utmaning, säger Kjell-Åke Averstad. Vi startade med den entreprenaden väldigt tidigt i projektet för att ha marginal. Det har varit väldigt djupa och komplicerade schakt i bägge anslutningarna och stort djup under vattnet. Men att sänka tunnelsektionerna och få dem på plats har fungerat mycket bra. Även att få till anslutningarna har gått bra, men det tog längre tid än vad vi beräknade från början. I tunneln finns, precis som i övriga Citybanan, två parallella tunnlar, en pendeltågstunnel med två spår och en service- och räddningstunnel. Tunneln är nu färdig och tät och används nu för transporter för att få bort berget under Riddarholmen. Citybanan fortsätter därefter under Södermalm i en bergtunnel bort emot Högbergsgatan. Marken under Maria Magdalena kyrka består av jord, Här fick man därför förlägga tunneln ett kortare stycke i en betongtunneldel. Där Södermalmstunneln slutar vid Högbergsgatan ansluts Citybanan till Stockholms Södra genom en 200 meter


S TAHL BAU

Steel arched roof for Odenplan metro station FREYLER Stahlbau – when perfection matters.

The development of the Odenplan metro station as part of the

FREYLER Stahlbau GmbH

“Citybanan” metro project in Stockholm will create a key hub in

Draisstraße 4

Stockholm’s public transport network. The platforms and tracks in

79341 Kenzingen

the metro station are spanned by a huge overall steel arched roof by FREYLER Stahlbau, supported on the masonr y walls over the platforms. Weighing in at 350 t, the arch structure is anchored laterally in concrete foundations. To ensure an accurate fit, FREYLER Stahlbau conducted a 3-dimensional survey of the site, following completion of the shell, factoring the construction tolerances into the design of the steel structure. In addition to the engineering, FREYLER Stahlbau was also responsible for the fabrication, corrosion-proofing, delivery and assembly of the steel arched roof, together with the SMP structure in the entrance area.

www.freyler.de

Germany Tel. +49 (0) 7644 805-0 Fax +49 (0) 7644 805-161 stahlbau@freyler.de


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Oden i framtiden.

lång betongtunnel. Tunneln byggs med så kallad cut and cover-teknik genom Mariagårdstäppan och under Fatbursgatans östra del på Södermalm. Mycket tid och arbete har lagts på förstärkningsarbeten under byggnaderna och mot den närliggande Stambanan. – Anslutning Stockholms södra har varit ett utmanande projekt ur flera synvinklar, säger Hendrik Wille, projektledare vid tyska entreprenören Bilfinger. Det har inneburit stora tekniska utmaningar att bygga så pass tätt under Södermalm. – Projektet har dock flutit på bra och dialogen med beställaren har hela tiden

JÄRNVÄG varit tät och konstruktiv. Som tyskt företag känner vi att vi kommit väldigt väl tillrätta här i Stockholm. Samarbetet har fungerat väldigt bra, tycker Hendrik Wille. Just nu avslutas de komplicerade grundläggnings- och schaktarbetena vid Stockholms södra. – De ligger under grundvattennivån vilket medfört att de gjorts vattentäta, säger Hendrik Wille. Därefter återstår betongarbeten i tunneln, samt konstruktion av ventilationshus och överdäckning. När arbetet är klart och arbetsområdet återställts täcks även stambanans befintliga spår över, så att Mariagårdstäppan och Fatbursparken binds samman till en större och mer tillgänglig helhet.

mobil formvagn Citybanan fortsätter därefter söderut med en ny 1,4 kilometer lång järnvägsbro som entreprenören Züblin bygger över spårområdet i Årsta, från området norr om Årstabergs station till området strax söder om Älvsjö godsbangård. Bron har gjutits på plats i 30 meter

HÖR AV DIG TILL FORIA NÄR DET GÄLLER...

42

långa etapper med en mobil formvagn och den sista sektionen kom på plats i mitten av oktober. Tekniken, med en ovanpåliggande bärande balk, är väldigt ovanlig i Sverige men ofta använd i Asien. Den har visat sig väl lämpad för förutsättningarna på platsen, eftersom bron byggs så nära befintliga vägar och järnvägsspår. Bron fungerar som en gigantisk växel och separerar regional-, fjärroch godstågen från pendeltågen, som sedan kör på varsin bro in mot staden över Årstaviken.

dygnet runt För betongleverantören Betongindustri har de senaste åren varit intensiva. De har varit huvudleverantör av betong i flera etapper. – Det har varit dygnet-runt-arbete för oss under tre års tid, säger Mathias Ullgren, nyckelkundsavsvarig vid Betongindustri. Det har också varit en stor variation av betong som beställts, vilket ställt höga krav på oss och vår flexibilitet. Det har varit en tuff utmaning som vi klarat av att hantera. De olika etapperna har också gällande betongen betytt olika tekniska lösningar.

• Entreprenader • Asfalts- och stödkantläggning • Maskintjänster • Transporttjänster • Special- och kranarbete • Materialhantering • Vinterväghållning


JÄRNVÄG

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

– Det har varit en väldigt komplex logistiklösning under de här åren. Det har gått väldigt bra. Det har krävts ett bra samarbete och en ständig dialog med entreprenörerna för att få det att fungera. Det uppkommer alltid förändringar och situationer i projekt av den här storleken. Där har vi kunnat luta oss på vår erfarenhet av liknande projekt. Betongen har levererats från fabrikerna i Hammarby och Värtan. – Vi ligger strategiskt bra placerade med våra fabriker, men vi har ändå avverkat ett 10-tal varv runt jorden för leveranserna till Citybanan, säger Mathias Ullgren. Genom Stockholmstrafiken dessutom. – Att leveranserna fungerat handlar också om att det varit väldigt kunniga och erfarna entreprenörer i projektet, säger Mathias Ullgren.

Citybanan, ett av Nordens största och mest komplicerade infrastrukturprojekt, fortsätter att växa fram i de centrala delarna av Stockholm.

– För sänktunneln under Riddarfjärden kom tunnelelementen till vår fabrik i Södertälje där vi levererade betongen. De drogs sedan vidare ut i Mälaren och gjöts på plats och sänktes

ner. I Norrströmstunneln har vi levererat stora mängder sprutbetong. Just nu är betongarbetena inne i slutskedet och Mathias Ullgren kan se tillbaka på en tid av intensivt planerande.

södermalmstunneln Då Citybanan till stora delar byggs under grundvattennivån läggs stor möda i projektet på vattentätning. – Vi har i större eller mindre utsträckning varit involverade i alla delar av projektet säger Pernilla Amsköld, produktansvarig vid Sika. Det har handlat om

Med närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag. Vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se. Nollvision

FILM

Se vår film om vår vision kring klimatneutralitet till år 2030: Använd QR-koden och se filmen i din mobil eller läs mer på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

43


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

VINJETT

Med drygt 2000 personer på olika sätt involverade i projektet ligger ständigt fokus på säkerhet och arbetsmiljö.

både mindre och större lösningar. Till Norrströmstunneln och Station Stockholm City har SIKA levererat hela tunnelmembranet, Sikaplan, och för Södermalmstunneln har ett skräddarsytt fogbandssystem tagits fram. – Det har varit ett av de mest avancerade fogbandsprojekten vi haft i Sverige, säger Pernilla Amsköld. Allt har tillverkats efter beställarens ritning för att svara emot vinklar, vattentryck och rörelser. Fogbanden har levererats färdiga att montera. – Vi har varit med tidigt i projekten och har kunnat diskutera lösningar och produkter med entreprenörer och konsulter. Det har fungerat väldigt bra. I Södermalmstunneln har SIKA också levererat injekteringslösningar för tätning av berget.

säkerheten i fokus Med drygt 2000 personer på olika sätt involverade i projektet ligger ständigt fokus på säkerhet och arbetsmiljö. Ändå har Citybanan inte varit förskonat från olyckor. Som ett led i säkerhetsarbetet anordnas med jämna mellanrum en ”Stand down” där arbetet avbryts för reflektion och diskussion kring säkerhet och arbetsmiljö. Initiativet är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges Byggindustrier och Svenska Teknik- och Designföretagen under parollen ”Tillsammans mot 0 olyckor”. – Tillsammans har vi tagit fram ett handlingsprogram där en av punkterna är en Stand Down. – Vi arbetar hela tiden med att involvera alla inblandade i säkerhetsarbetet, säger Kjell-Åke Averstad. Vi är väldigt mycket för delaktighet och att alla som ska utföra arbetet är med och bereder sättet att göra det på. Vi har fått en bra respons på sättet vi jobbar. förtroende för allmänheten Att genomföra ett stort infrastrukturprojekt inne i en pulserande storstad, ofta i närheten av befintlig infrastruktur, är en utmaning som alla inblandade i projektet som Dagens Infrastruktur pratat med är stolta över att ha klarat av.

44

– Det har varit väldigt mycket att ta hänsyn till, säger Kjell-Åke Averstad. Vi har haft våra gränser att rätta oss efter vad gäller vibrationer och buller för att inte störa för mycket. Trafikverket har arbetat hårt med att i god tid informera om vad som händer i projektet. – Vi har tidigt informerat om vad vi gör, varför vi gör det och få människor att acceptera det trots att de blivit störda. Det tycker jag vi har lyckats bra med. Vi har nått fram med vad projektet kommer att innebära i framtiden och verkligen tryckt på att förklara vad det är vi gör. Vi ska åstadkomma någonting som är bra. Det är den stora grunden till acceptansen. För NCC som arbetar vid och under T-Centralen har projektet inneburit nära kontakter med allmänheten. – Alla är vana att ha folk omkring sig och vi har många gånger fått vara ambassadörer för företaget och projektet, säger Jan Udén. Kommunikationerna har också varit täta med hotellen i närheten där vi informerat om vad vi gör. Vi var ju exempelvis inne och sprängde i källaren på Nordic Light Hotel. – Samtidigt är projektet ett kvitto på att det går att genomföra stora arbeten inne i stadskärnan och samtidigt bygga upp ett förtroende.

större krav på samordning – De stora tekniska anläggningsutmaningarna ligger till allt större del bakom oss. Vi har tagit ut stationer under storstaden med bara någon meter till andra tunnlar och vi har borrat, sprängt och sänkt tågtunnlar genom Stockholm. Utmaningen framöver är att se till att få rätt kvalitet och funktion i den färdiga anläggningen, säger Kjell-Åke Averstad. Från början var varje anläggningsentreprenad i projektet för sig själv, med egna tillfarter på ett eget område. Med tiden har det successivt öppnats upp i tunneln mellan entreprenaderna och när nu även installationsentreprenörerna har börjat sina arbeten ställs större krav på samordning. – Det har gjort att vi under slutdelen av projektet tagit över rollen som sam-

ordnare för helheten inne i tunneln, säger Kjell-Åke Averstad. Det gäller logistik och byggsamordning, men också arbetsmiljö och säkerhet. Vi ska få till de funktioner vi har satt upp och skapa en tillgänglighet vad gäller tågtrafiken som är väldigt hög. Den ursprungliga tidplanen som avtalades mellan Trafikverket, Stockholms stad och Landstinget innebär att Citybanan skulle vara klar senast december 2017. – Vår målsättning idag är att ha Citybanan klar och testad till årsskiftet 2016-2017. Men det är ännu inte bestämt när trafiken kan starta. Det måste fungera prickfritt från den stund vi lämnar ifrån oss den färdiga och dokumenterade anläggningen, avslutar Kjell-Åke Averstad.

FAKTA citybanan: • Budget 16,8 miljarder kronor (prisnivå 2007-01) • Klart 2017 • 6 kilometer tunnel • 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta • 2 nya stationer - Stockholm City och Stockholm Odenplan • Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm • Ger tätare, punktligare och snabbare tågförbindelser i Stockholmsregionen och i hela landet • 9 års byggtid • 6 arbetstunnlar • 30 hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort • 3 hötorgsskrapor betong går åt till bygget • 2500 personer jobbar som mest med Citybanan entreprenader: • Tomteboda betongtunnel: Peab • Station Odenplan och Vasatunneln: Bilfinger • Norrströmstunneln och Station Stockholm City: NCC • Söderströmstunneln och Södermalmstunneln: Züblin • Anslutning Stockholm Södra: Bilfinger • Järnvägsbro Årsta-Älvsjö: Zübling

Källa: Trafikverket


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SPÅRVAGN

Spårväg city binder samman Stockholm och Lidingö

Hållplatserna byggs om för att underlätta resenärernas möjlighet att att stiga på och av spårvagnen.

AV ERIK ANDERSSON Nu byggs spårvägsnätet ut i Stockholm. Dagens Spårvagn linje 7 kommer i framtiden att bindas samman med Lidingöbanan. Det möjliggör resande från Gåshaga brygga på Lidingö, via Värtahamns- och Frihamnsområdet i den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, in till hjärtat av Stockholm city och T-Centralen utan byten. Nya spårvagnar kommer att trafikera nätet och en ny spårvagnsdepå byggs på Lidingö för att hantera den ökade trafiken. – Arbetet med projektet går riktigt bra, berättar Lars Bennhult programledare för Spårväg City vid SL. Det kommer betyda en stor avlastning på den befintliga kollektivtrafiken.

45


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SPÅRVAGN CAF (Costurcciones y Auxiliar de Ferrocarriles). – Spårvagnarna är 40 meter långa och 2,65 meter breda. De är samma modell som de vagnar som trafikerar den nya delen av Tvärbanan i Solna, fast 10 meter längre. Det kommer att bli ett lyft för resenärerna på Lidingöbanan som får de gamla vagnarna från 50-talet ersatta med moderna och komfortabla vagnar. Samma typ av spårvagnar kommer senare att trafikera hela det sammanbyggda spårvägsnätet.

agadepån Den nya spårvagnsdepån vid bostadsområdet Dalénum och AGA började byggas 2013 och redan nu är delar av anläggningen i drift. – Vi har byggt klart och driftsatt den första etappen av depån för att kunna hantera de vagnar som ska rulla på Lidingöbanan, säger Lars Bennhult. När Agadepån är helt utbyggd kommer den att ha plats för 30 stycken 40-metersvagnar. Förutom uppställningsplatser för spårvagnarna kommer depån att rymma städhallar, tvätthallar, verkstadsplatser, hjulsvarv, karosseriverkstad samt kontor för trafikledning och personal.

Bilden visar hur kontaktledningarnas linspänn kommer att fästas vid Sergels torg. De linspänn för belysning som finns längs Klarabergsgatan idag kommer att finnas kvar tillsammans med tillkommande linspänn för kontaktledningar.

Projektet Spårväg City innefattar tre delar: moderniseringen av Lidingöbanan, byggandet av en ny spårvagnsdepå och utbyggnaden av befintliga linje 7. Meningen med projektet är att förse Norra Djurgårdsstaden i Värta- och Frihamnsområdet med en effektiv och modern kollektivtrafik. Samtidigt binds Lidingöbanan samman med spårvägssystemet.

linje 7 Vad gäller befintliga linje 7 kommer den att förlängas i två riktningar. Från Djurgårdsbrons fäste på Strandvägen byggs spåret vidare längs Oxenstiernsgatan, förbi Radiohuset via Gärdet till Frihamnen. Från Frihamnen vid Lindarängsvägen kommer spårvägen fortsätta genom den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Frihamns- och Värtaområdet fram till Ropsten. – Vi har redan börjat med förberedande arbeten efter Djurgårdsbron där vi tillsammans med Stockholm Vatten gör en ledningsomläggning, berättar Lars Bennhult. Linje 7 kommer också att förlängas, från dagens slutstation på Hamngatan till Klarabergsgatan. – Det gör att spårvagnen nås från entrén till den nya stationen vid T-Centralen för Citybanan, säger Lars Bennhult.

moderniserad lidingöbana Arbetet med att modernisera Lidingöbanan är den del av projektet som kommit längst. Lidingöbanan har varit stängd för trafik sedan sommaren 2013 för att arbetet ska kunna göras på ett så effektivt sätt som möjligt. Förutom nya dubbelspårssträckor, byggs hållplatserna om och tillgänglighetsanpassas. Banan kommer också att trafikeras av helt nya spårvagnar när den åter öppnas för trafik under första kvartalet 2015. – Arbetet har gått väldigt bra sedan vi kom igång efter en överklagan i början av projektet. Vi jobbar nu med de allra sista byggarbetena och kommer att driftsätta inom kort, berättar Lars Bennhult. nya spårvagnar – De första nya spårvagnarna började levereras i månadsskiftet oktober november. De kommer i två delar, så nu arbetar vi med att montera ihop spårvagnsseten. Därefter monteras strömavtagare på taket, berättar Lars Bennhult. Inom kort hoppas vi kunna testköra i liten skala inne på depåområdet. Totalt blir det sju nya spårvagnar som ska trafikera Lidingöbanan. De nya vagnarna är av modellen A36 från spanska

46

Hållplatsen Sergels torg/T-Centralen placeras på Klarabergsgatan i höjd med Åhlénshuset mellan Klara Norra kyrkogata och Drottninggatan. Den kommer vara cirka 100 meter lång med plattform på båda sidor om spåren, för att kunna rymma både av- och påstigande. Hållplatsen kommer att användas av både spårvagnar och bussar och förses med staket mot intilliggande bilkörfält.


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SPÅRVAGN

På linje 7 pågår också arbete med att tillgänglighetsanpassa hållplatserna ut mot Waldemarsudde. – Vi gör det enklare för alla resenärer att komma av och på spårvagnarna. Det är ett arbete som har pågått under året och vi håller nu på med den sista hållplatsen på Djurgården vid Nordiska museet. Och det arbetet kommer att fortsätta på delen mellan Kungsträdgården och Djurgårdsbron, säger Lars Bennhult.

tidsplan och sträckning Investeringsbeslutet säger projektet Spårväg City ska vara klart och sammankopplat vid Ropsten under 2020. – Samtidigt måste vi följa Norra Djurgårdsstadens utveckling, säger Lars Bennhult. Vi samordnar och anpassar oss med Stockholms Stad. Fram tills dess att hela spårvägsnätet är utbyggt och sammankopplat finns dock ett antal delmål. – Vad gäller förlängningen från Hamngatan till T-Centralen hoppas vi vara klara under 2018. Vi tittar också på möjligheterna till en deltrafiköppning mellan Djurgårdsbron och Frihamnen under 2019, avslutar Lars Bennhult.

SPÅRVÄG CITY Uppdragsgivare: Stockholms läns landsting Uppdragsvolym: 125 miljoner SEK

FAKTA spårväg city: - Hela Spårväg City är en sträcka på 15,9 km. Från Lidingö och Gåshaga brygga via den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden till Sergels torg/T-Centralen. - Hela systemet kommer att ha 30 hållplatser. - En resa från Gåshaga brygga till Sergels torg/T-Centralen kommer att ta cirka 39 minuter. - En spårvagnsdepå med plats för 30 spårvagnar byggs på Lidingö vid AGA och det nya bostadsområdet Dalénum. - 2030 beräknas Spårväg City ha 63 000 dagliga resenärer. - Nya spårvagnar kommer att trafikera systemet och är tillgängliga för alla resenärer. lidingöbanans modernisering: Byggherre: Storstockholms Lokaltrafik Projektledning: Faveo Projektledning AB, Projektpartner Sverige AB Bygghandling: Atkins Sverige AB, Grontmij Sverige AB Järnvägskonsult: Atkins Sverige AB Generalentreprenör: Broby Spår AB agadepån: Byggherre: Storstockholms Lokaltrafik Projektledning: Faveo Projektledning AB, Structor Bygg Stockholm AB Totalentreprenör: Westmatic Arvika AB Arkitekt: BBH Arkitekter & Ingenjörer AB Byggentreprenör: BTH Bygg AB Betongentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Stomentreprenör: Brisab-Normek Group AB El/vent/VVS-entrprenör: Bravida Sverige AB

Projektstart: 02/2014 Projektslut: 2018

Fortsatt utbyggnad av spårvägen från Djurgården via den nya miljöstadsdelen Norra

Djurgårdslinjen samt utbyggnad från Norr-

Djurgårdsstaden till Ropsten med en ihopkoppling av Lidingöbanan.

att vara uppdragstagare i upprustning, modernisering och anpassning med den partiella dubbelspårsanpassningen som

Spårväg City är en modern spårväg i Centrala Stockholm. Den första delen som SPL

kopplas ihop med Spårväg City i Ropsten.

var med och byggde mellan Sergels torg och Waldermarsudde (Linje 7) invigdes 2010 och inkluderade moderniseringen av

SPL har ett EST uppdrag som innebär ansvar för 5 km kontaktledning/Light Rail

malmstorg till Sergels torg. SPL kommer

System, signal och telekommunikation.

SPL Powerlines Sverige AB Sollentunavägen 63 | S-19140 Sollentuna | Tel.: +46-8-35 87 01 | Fax: +46-8-35 87 19 office.sweden@powerlines-group.com | www.powerlines-group.com/sweden

47


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BANGÅRD

Ny uppställningsbangård i Sävenäs AV MARIE LOUISE AARÖE Trafikverket bygger nya uppställningsspår för tåg i Göteborg i anslutning till Sävenäs rangerbangård och dubbelspåret på Västra stambanan. Bakgrunden är den ökande pendeltågtrafiken i och runt Göteborg som medfört fler och allt längre tåg. – Tågpendlingen har ökat bland annat på grund av trängselskatten i Göteborg och den nya järnvägen med attraktiva pendlingsmöjligheter till kommunerna norr om Göteborg. Vi har akut behov av att kunna ställa upp fler motorvagnståg när dessa inte används i rusningstrafik, säger Timo Järvinen projektledare på Trafikverket Region Väst. Problemet har varit att hitta en lämplig uppställningsplats. Den avgjort lämpligaste platsen för byggnation av uppställningsbangården är den mark där det tidigare legat ett kolonilottsområde. Området ligger mellan motorvägen, stambanan och Sävenäs rangerbangård.

p-plats för tåg – Själva förverkligandet av projektet har gått fort då behovet har varit så akut. Från projektering till färdig anläggning har det bara tagit två år, vilket är unikt. Beställningen ligger på sammanlagt 2000 meter uppställningsspår för totalt åtta motorvagnståg om vardera upp till 250 meter. Anläggningen som byggs är en fullt modern anläggning som är signalreglerad, elektrifierad och med tågvärme, precis som en motorvärmare i en bil, för att förhindra att tågen fryser sönder. – Slutbesiktning av den första etappen, som kommer att öppnas den 15 december, skedde i slutet av november. Vi bygger för ett mellanläge, vilket innebär att endast infartsväxeln till området är signalreglerad, resten av uppställningsbangården blir fullt ut signalreglerad i december 2015. – Vi från Trafikverket är mycket nöjda med samarbetet som vi har haft med ÅF- Infrastructure AB som projekterat samt BCA Entreprenad AB som byggt anläggningen. Våra behov för 2015 och 2016 är nu tillgodosedda. Med allt fler pendlare kommer dock nya behov att uppstå i framtiden, säger Timo Järvinen. Utmaningen med projekteringen – Projekteringen rivstartade med geotekniska markundersökningar samtidigt

48

som tre utredningsförslag om hur bangården skulle se ut togs fram, berättar Per Apelryd på ÅF Infrastructure AB. Förutsättningen var bland annat att parkera tåg på åtta platser samtidigt, inom fyra spår. Varje tåg skulle också kunna komma in och ut utan att störa något annat tåg. Samtidigt har vi medgivit plats för framtida utbyggnad av stambanan, västlänken, och utterliggare uppställningsspår. Detta innebär att den bangård som snart tas i drift medger framtida utbyggnad med fler p-platser och att tåg kan passera

arbetet är det viktigt med planeringsmöten med beställare och projektör för att diskutera hur anläggningen är tänkt att utformas, samt hur projektören har tänkt att vissa lösningar ska utföras. Komplicerade schaktarbeten har genomförts, eftersom leran är mycket rörlig och känslig för tryck.

säkerhetstänkande – Vi har lagt dräneringsrör för att kunna ta hand om avvattningen på bangården och innan vi fört på överbyggnaden har vi förstärkt med fiberduk och geonät.

Per Apelryd från ÅF Infrastructure och Timo Järvinen, projektledare på Trafikverket Region Väst.

i den framtida Västlänken. ÅF har ansvarat för all projektering, från geotekniska fältundersökningar till Mark, och samtliga BEST installationer. Även teknisk säkerhetsstyrning, säkerhetsgranskning, arbetsmiljöplaner och utredningar till ett komplett paket. – De stora krav som ställts och den korta produktionstiden har varit mycket roligt och stimulerande. Vi är mycket glada över att se den utmärkta framdriften och ser verkligen fram emot att utföra liknande uppdrag i framtiden. Vi kan kapa ledtider och samtidigt hålla hög kvalitet, säger Per Apelryd.

besvärliga grundförhållanden – Trafikverket gick ut med en förfrågan på upphandling av den nya uppställningsplatsen på Sävenäs och vi tyckte det såg mycket intressant ut, berättar Torbjörn Jönsson på BCA Entreprenad AB, som är ett entreprenadföretag med hög teknisk kompetens och som har specialiserat sig på att utföra anläggnings- och järnvägsprojekt. Ett anbud lämnades till Trafikverket och BCA fick uppdraget som var det mest förmånliga. – Innan man börjar med det fysiska

När grunden väl var lagd har projektet flutit på bra. Kanalisation för kablar, signalsystem, växelvärme och belysning har också installerats. Säkerheten har varit viktig i projektet eftersom man måste passera Sävenäsbangård för att komma till arbetsplatsen. Det har ställt krav på ett högt säkerhetstänkande. – Som mest har 25 lastbilar med släp dagligen under en och en halv månad korsat spåren. Med tåg som hela tiden passerar är det viktigt att man följer säkerhetsreglerna och får alla att samverka för en säker arbetsplats. Nu i december 2014 invigs den första etappen. Den andra etappen beräknas bli klar i mitten av december 2015.

FAKTA Investering: Cirka 100 miljoner kronor Byggherre: Trafikverket Region Väst Järnvägskonsult: ÅF-Infrastructure AB Järnvägsentreprenör: BCA Entreprenad AB


ELEKTROBYGGNAD EN PÅLITLIG ENTREPRENÖR Vi erbjuder maskin- och personaltjänster inom järnvägsbranschen. Vår spetskompetens är kontaktledningsarbeten och elfjärrstyrning. www.elektrobyggnad.se info@elektrobyggnad.se Mattias Lundström 0702-70 66 00

Rail Safe Service AB™ Vi vänder oss till kunder som har järnväg i sitt system. Vi inriktar oss på signalbiten, närmare bestämt till alla som har något slags system med t.ex. vägskydd, växlar, ställverk, spårledningar, m.m. Kontakt Håkan Stark 070-327 95 42 www.railsafeservice.se

Electric Rail Service ERS AB Din kompletta leverantör inom El Glenn Gustavsson 072-525 39 50 glenn@electricrail.se

www.electricrail.se


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

TUNNEL

De båda tunnelrören genom Hallandsås är vardera 8,7 kilometer långa. Foto: Trafikverket

Om ett år ska tågen rulla genom Hallandsåstunneln AV GÖSTA LÖFSTRÖM Drygt ett år återstår innan tågen på Västkustbanan rusar genom Hallandsås-tunneln mellan Båstad och Ängelholm. De båda tunnelrören genom åsen är klara och det mångåriga tunnelprojektet har övergått till att vara ett installations- och järnvägsprojekt.

50


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

TUNNEL

–Den största utmaningen just nu är logistiken, att olika entreprenörer ska komma till med transporter i rätt tid och i rätt ordning på det begränsade utrymme som de båda tunnelrören utgör, säger Trafikverkets projektchef Patrik Magnusson. Han tog vid som projektchef efter Per Rydberg, projektchef från 2008, som lämnade uppdraget när själva tunnelbygget var klart för att ta sig an samma uppgift vid blivande Marieholmsförbindelsen i Göteborg. Där handlar det om en ny biltunnel under Göta Älv och en ny järnvägsbro över älven. Patrik Magnusson har arbetat med Citytunneln i Malmö i Trafikverket och tidigare Banverket i många år och har följt projekt Hallandsås på avstånd. –Det är ett mycket väl fungerande projekt och det är spännande och stimulerande att ta det i hamn.

En s.k. läckkabel sätts upp för att möjliggöra privat mobiltelefoni under resan genom tunneln, för Räddningstjänstens kommunikation och för Trafikverkets trafikledning. Foto: Trafikverket

Sista genombrottet i tunnelborrandet skedde i september förra året. Sedan dess består tunneln av två parallella 8,7 kilometer långa tunnelrör genom åsen, ett för vardera riktningen på Västkustbanan. Därtill 19 tvärtunnlar för bland annat evakuering mellan de båda rören.

Arbetet gäller en stor mängd installationer av utrustning och system, såväl järnvägsinstallationer som säkerhetssystem. Det är kommunikationssystem för mobiltelefoni och datatrafik, räddningstjänstens kommunikationssystem Rakel och tågens kommunikationssystem GSM-R som ska installeras. Därtill kommer signalsystem för tågen och videokameror för övervakning av tunneln från driftledningscentralen i Malmö.

Järnvägsbygget som nu pågår är omfattande och handlar inte bara om att bygga spår och hänga upp kontaktledningar. Det hör till det sista som genomförs innan några månader av testverksamhet görs inför den planerade trafikstarten i december 2015.

Totalt kommer 40 mil elkabel att dras genom tunnlarna och därtill läggs 100 mil optokabel. 3500 nödbelysningar ska sättas upp liksom 1700 allmänbelysningar.

Prefabricerade teknikhus för spårtrafik Holtab är mångårig samarbetspartner till flera bolag inom spårtrafik och erbjuder specialanpassade lösningar för infrastruktur. Vi levererar bland annat ställverksbyggnader, transformatorstationer och teknikhus till Trafikverket genom olika samarbetspartners, t ex Goodtech Project & Services. Med stor framgång har vi levererat prefabricerade och kostnadseffektiva lösningar bland annat till Hallandsåsen, Citybanan och Göteborg C. Läs mer på www.holtab.se eller ring oss på 0477-550 00

51


TUNNEL

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

tunnelmynningen. Området som tidigare varit lagringsplats för tunnelelement görs om till parkeringsplatser.

flera entreprenörer Från att tidigare en större entreprenör, tunnelbyggarkonsortiet Skanska-Vinci, var engagerad i projektet är det nu fem större entreprenörer inne. Skanska-Vinci har en del efterarbeten samt markarbeten utanför själva tunneln. Infranord bygger spår, kontaktledningar och utför signalarbeten. Goodtech Project & Services AB svarar för installation av elkraft för tågdrift och stödjande system, Eltel för teleinstallationerna medan Svevia har uppdrag att bygga en gång- och cykelport vid Båstads nya station.

Spårläggningsmaskinen SVM1000 har redan lagt spår utanför tunnlarna. Foto: Trafikverket

Sedan alla installationer gjorts kommer en spårläggningsmaskin att lägga spåren genom tunnelrören, vilket beräknas ske på två veckor. Efter några månaders testverksamhet ska allt besiktigas och slutligen tas i drift. Parallellt med installationerna inne i själva tunneln pågår byggen av tre nya stationer, i Båstad norr om åsen samt i Förslöv och Barkåkra söder om åsen. När de båda sydliga stationerna är klara kommer den skånska pendeltrafiken, Pågatågen, som idag slutar i Ängelholm, att förlängas och Förslöv blir slutstation. Stationen i Förslöv kommer att placeras vid Projekt Hallandsås nuvarande kontor nära den södra

–Det här är ett stort uppdrag för oss, ett kontrakt på 150 miljoner kronor, säger Lars Sandholm på Goodtech. Vi räknar med att vara klara i februari, eftersom vi också ska leverera spänning till andra entreprenörer som arbetar i tunneln. Underleverantörer till Goodtech är bland annat Effekta Power Systems i Malmö, som levererar nöd- och allmänbelysning, gröna skyltar och vitt ljus som ska leda ut ur tunneln vid en eventuell evakuering. Tingsrydsföretaget Holtab, som specialiserat sig på transformatorstationer, levererar prefabricerade teknikbyggnader, nät- och satellitstationer samt ställverk och transformatorer.

i bruk vid lucia 2015 –Tidplanen följs, säger projektchefen Patrik Magnusson. Vid årsskiftet börjar vi lägga spår i tunnlarna. Det görs så sent som

Industriflyttningar i Norden AB

Lansering GC-tunnel 900 ton, Båstad

Sänkning av brodäck 2000 ton, Motala

Din partner vid: √ Lyft √ Lansering √ Tunghantering

Vi håller rätt klimat i Hallandsåstunneln! I våra lokaler i Kivik tillverkar vi avfuktare och klimataggregat, kompaktkyl- och frysaggregat samt luftridåer. Vi utför installationer och service av kyl- och frysanläggningar samt luftkonditioneringar, värmepumpar och mobilkyla.

35 -ÅRS ERFARENHET MED UTVECKLING AV KYL-/FRYSAGGREGAT OCH VÄRMEPUMPAR. LÄS MER PÅ WWW.KYLPRODUKTER.SE 52


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

TUNNEL

Patrik Magnusson är Trafikverkets projektchef för installationfasen i Hallandsåstunneln. Foto: Ulf Angberg, Trafikverket

FAKTA Slipning utförs sedan två räler blivit termitsvetsade. Foto: Trafikverket

möjligt för att det ska gå att transportera utrustning med bil under arbetena. Spåren blir klara under våren. Därefter ska anläggningen testas, utbildning genomföras för underhållspersonal och räddningstjänsten. Den 5 november till 12 december 2015 stängs Västkustbanan av mellan Laholm och Ängelholm och den 13 december sker trafikstarten.

Malmö Citytunnel Öresundsförbindelsen Hallansåstunneln

Vad: Två stycken 8,7 kilometer långa parallella järnvägstunnlar genom Hallandsås. Varför: Öka kapaciteten över Hallandsås från fyra tåg per timma på dagens kurviga och backiga enkelspåriga 1800-talsbana till 24 tåg per timma och fördubblad möjlig godsvikt. Nuläge: Tunnelbygget är klart. Järnvägsinstallationer pågår. Trafikstart: 13 december 2015. Kostnad: 10,5 miljarder kronor i 2008 års prisnivå.

En av Nordens ledande elinstallatörer. Alla typer av installationer. Från tele, data och signalsystem till högspänning upp till 400 000 V.

www.goodtech.se

Effekta Power Systems AB www.effekta.se • effekta@effekta.se • 040-946020

53


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SÄKER RESVÄG

Infrastrukturen står inför en revolution när det gäller säker resväg AV KIM HALL Kombinationen nya automatiserade bilar och krympande infrastruktur i tätorter gör att Trafikverket måste i större utsträckning än hitintills samarbeta med bilindustrin. Dessutom ställer de höga snabba SUV-bilarna andra krav på bro- och vägräcken, viltstängsel och bullerplank.

54


Räckesmontörerna skall genom sin kunskap och effektivitet kunna erbjuda: Håltagning, borrning och montage som både hel och del lösning med arbete på nordens vägar. 1983 Thomas Lindh Startade Blackstad Auto i Västerviks kommun och då som bilmekaniker på den lilla orten Blackstad. 1995 Företaget startade upp med Montage av Väg- och Broräcken. 2000 Räckesmontörerna Blackstad Auto AB bildas. 2011 Räckesmontörerna Blackstad Auto AB är en etablerad entreprenadsfirma med många års erfarenhet inom Väg- och Broräckes montage

Räckesmontörerna Blackstad Auto AB, Mossgatan 1, 59343 Västervik, Tfn: +46708776472 Mail: info@rackesmontorerna.se


SÄKER RESVÄG

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Fri sikt gör att trafikanter upptäcker viltet i tid. Därför är stängsel en bit in från vägkanten viktig parameter för inbromsning innan djurens framfart. Foto: GPP Perimeter Protection AB

– I framtiden måste vi diskutera kombinationen av nya bilar och krav som ställs på infrastrukturen. Här måste Trafikverket och bilindustrin samarbeta, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket. Nya bilar som kommer ut på marknaden är högre, automatiserade och läser av vägen maskinellt. Det ställer krav på Trafikverket att bilar ska kunna läsa av sin position på de vita strecken

längs vägen, vilket är ett problem i Sverige där snö och slask gör att strecken förstörs av saltning och plogning vintertid.

googlemap – Nya bilar är beroende av att kunna läsa av mitten och sidan på vägen med en kamera. Nya bilar läser av sin position i kritiska lägen för att undvika olyckor. Men systemet fungerar inte alltid i

Sverige. Inte heller Google och Microsofts 3D kartor kan orientera svenska landmärken p g a klimatet, säger Claes Tingvall. Trafikverket diskuterar att lägga ner magneter i vägen så att bilar kan navigera på cm-nivå. I projektet ”Drive me” har Trafikverket i samarbete med Volvo gjort tester för att se hur självkörande bilar fungerar i svenska miljöer och hur infrastrukturen kan modifieras. – Förr arbetade vi parallellt med bilindustrin, medan idag måste vi samarbeta på ett annat sätt, tillägger Claes Tingvall. Robotisering av bilar blir mer vanligt i framtiden samtidigt som transportsystemet i tätorten tar för stor plats. Infrastrukturen måste krympa i framför allt städerna där bilen används allt mindre med trängselskatt, fler cyklister och ökad användning av allmän kommunikation. Bilen tar 25 procent av gatuutrymmet men används endast 1,8 procent av sin levnadstid. Större delen av tiden står bilen still. – Vi står inför en jätterevolution där vi inte kan slösa med allmänna utrymmen på samma sätt som tidigare. Unga människor är mer öppna för

GPP Perimeter Protection AB - vi skapar trygghet

www.perimeter.se

Viltstängsel i Gunneboklass anpassat för nordiskt klimat

Beprövad design Överlägsen styrka Kvalitet Ringslockfunktion

GPP Perimeter Protection AB . Datavägen 27 . 436 32 Askim . Tel. 010-209-4800 . info@perimeter.se

FÖR SÄKERHETS SKULL ÄR VI ÄR MED HELA VÄGEN Tillståndshantering, ritningshjälp, etablering och avetablering av material, vägmärken, stolpar, portaler, byggskyltar, betongfundament, buffertar, TMA, vakter, lotsbilar, lotsljus, farthinder, belysningar, blixtljus, battenburgmönster m m. Köp eller hyr hos Tel 0221-297 00 www.saferoadtraffic.se

56


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SÄKER RESVÄG

bilpooler och använder bil bara när de behöver, resten av tiden står bilen still. Därför måste infrastrukturen krympas och bli mer effektiv, säger Claes Tingvall.

gemensamt regelverk Svenska Väg- och Broräckesföreningen (SVBRF) startades för tio år sedan mycket p g a att det fanns ett behov av att arbeta för likartad tillämpning av regelverket och sprida kunskap. När EU presenterade gemensamma regler i form av harmoniserade standarder för Europa blev det ännu tydligare. – Skillnaden i vägförhållanden är stor i Europa. Tyskland, Frankrike och England har ofta bättre vägstandard och räckenas kapacitetsklass, medan många gamla östländer har sämre vägstandard. Vi satsar generellt på N2, som står för normal kapacitetsklass, på våra vägräcken medan Tyskland ofta har högkapacitet, H2, H3 eller H4 på sina räcken. De är testade för att hålla tillbaka en buss eller lastbil medan svenska räcken klarar endast 1500 kg tung personbil, säger Göran Fredriksson, oberoende företrädare för SVBRF. Svenska vägräcken behöver höjas ca

Conny Enbom, produktansvarig på GPP Perimeter Protection AB, menar att äldre stängsel bör bytas ut och fler vägar behöver skydd för att minska antalet viltolyckor.

tio cm för att bättre hålla tillbaka höga och tunga SUV-bilar som blir allt vanligare. Idag är generellt räckeshöjden i Sverige ca 5,5 cm lägre än i många andra EU-länder.

ce-märkta vägräcken Vägräcken från 1960-70-talet monterade på betongstolpar finns fortfarande kvar i stor utsträckning och är inte trafik-

säkra för något fordon på det sätt man förväntar sig idag. Ett planerat utbyte till moderna CE-märkta räcken borde vara högprioriterat. Ett annat stort dilemma är att Trafikverket inte har samma avdelning som tar hand om väg- respektive broräcken. SVBRF anser att skyddsanordningar för fordon borde skötas av en avdelning med tydligt ansvar så att man får en helhet. – Övergångskonstruktionen mellan mjuka vägräcken och styvare broräcken har vid flera tillfällen blivit felaktigt utförda, speciellt vid utbyte eller reparation av befintliga räcken. I vissa fall har trafiksäkerheten vid en kollision t o m försämrat med räcket, jämfört med det som redan var dåligt och satt där tidigare, säger Göran Fredriksson. Om inte vägräcken underhålls kan det gå illa, speciellt när räcket är för lågt eller lutar. Något som nyligen visats i verkliga tester som SVBRF genomfört i samarbete med Trafikverket hos VTI. Även nationellt bör man arbeta för att införa en minimihöjd på vägräcken och samtidigt se till att räckeshöjd beaktas vid revision av harmoniserade standarder. – Vi jobbar mycket med att få ut

Världspremiär för ATA:s nya mitträcke och räckesförankring ATA fick förtroende att installera mitt- och slänträcke för utförande av mötesfri väg avseende RV 34 Kisa-Rimforsa. Det var även världspremiär för ATA:s nya mitträcke CESPR4 med tillhörande dubbelsidig energiupptagande räckesförankring, TREND P4.

www.ata.se facebook.se/atatrafik

youtube.com/user/atatrafik

twitter.com/atatrafik

issuu.com/atatrafik

57


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

SÄKER RESVÄG

kunskapen till konsulter och andra som Trafikverket anlitar. Okunskap när det gäller väg- och broräckenas betydelse och funktion är stor. Vi önskar också att man tittade mer på produktens hela livslängd, kostnader för reparation och underhåll istället för att, som det upplevs, bara fokusera på inköpspriset. Välj en produkt som kanske har ett trafiksäkerhetsmässigt mervärde, anpassad till den tänkta placeringen och de klimatologiska förhållandena, säger Göran Fredriksson.

Infrastrukturen står inför en stor revolution där allmänna utrymmen kan inte utnyttjas på samma sätt som tidigare. Bilen tar 25 procent av gatuutrymmet men används endast 1,8 procent av sin levnadstid, resten av tiden står den stilla.

Göran Fredriksson, oberoende företrädare för SVBRF, anser att Trafikverket tittade mer på produktens hela livslängd, kostnader för reparation och underhåll istället för att, som det upplevs, bara fokusera på inköpspriset.

buller och viltstängsel Buller och viltstängsel som har också stor betydelse för trafiksäkerheten. Viltstängsel har funnits länge och sett till olycksstatistiken har antalet viltolyckor varit konstant, ca 40 000 viltolyckor per år. – Satte man upp ännu mer stängsel skulle antal viltolyckor minska. Det stoppar allt utom stressad älg som bestämmer sig för komma över vägen oavsett. Därför måste det finnas viltpassage som styr flödet, säger Conny Enbom, produktansvarig på GPP Perimeter Protection AB. Fri sikt gör att trafikanter upptäcker viltet i tid. Därför är stängsel en bit in från vägkanten viktig parameter för inbromsning innan djurens framfart. Stängslen måste klara snöbelastning så att de inte ligger på marken och djuren kliver över. – Vi har konstruerat en speciell teknik när det gäller knutorna på stängslet som gör att stängslet återgår till full höjd, 2,20 m över marken, trots snöbelastning. Dessutom står stolparna tätare idag, vilket ökar livslängden och höjer stabiliteten. För att förhindra vildsvin och småvilt att böka sig under staketet monteras ett extra nät med tätare hål och som går en meter upp på stängslet och lika mycket nere på marken. Det

58

Speciella knutor på stängslet gör att det återgår till full höjd, 2,20 m över marken, trots snöbelastning.

I framtiden måste vi diskutera kombinationen av nya bilar och krav som ställs på infrastrukturen. Här måste Trafikverket och bilindustrin samarbeta, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

gör att djuret står på stängslet när de försöker böka sig under, förklarar Conny Enbom.

Bullerplank och bullerskärmsskydd som dämpar ljudet, gör det lättare att bygga hus närmare vägar och järnvägar. Det är en produkt som växer och består av trä och glaspartier med siluetter av svarta fåglar som förhindrar andra fåglar att flyga in i glaset. Trafikverket har avsatt pengar till bullerdämpande åtgärder, som t ex. vallar av jord med bullerplank på toppen eller använda bullerskyddsskärm med absorberande platta inbyggd i planket. En produkt som kommer allt mer.

miljövänligt stängsel Varmförzinkad stolpe är bättre och har längre livslängd än trästolpe. Stolpe i Magnelis är ett annat tekniskt material som håller länge och som släpper från sig väldigt lite zink i marken. Materialet ska vara miljövänligt och ha lång garantitid. Stängslet ska helst höjas från 208 till 210 cm. Äldre stängsel bör bytas ut och fler vägar behöver skydd för att minska antalet viltolyckor.


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BULLER OCH AKUSTIK

Infrastruktur och buller AV LENNART NILSSON Infrastruktur i form av trafik och transporter är en viktig del för att få ett land att fungera. Tyvärr ger det också en avigsida i form av bullerstörningar. Dessa innebär i sin tur stora kostnader att förebygga eller i efterhand åtgärda. De kan också ge hälsoproblem för dem som är utsatta.

Det läggs ner stora resurser på forskning runt hela världen för att minska dessa problem. Det kan vara tystare bilar, däck, asfalt, samhällsplanering. Det finns också olika regelverk i olika länder både för hur mycket buller olika fordon får avge samt hur mycket det får bullra både inomhus och utomhus. Samtliga bullerkrav är skrivna som dB(A) krav, både som max och medelvärden. dB(A) mätningar har hög känslighet för höga frekvenser som vindbrus, däcksljud. Dessa ljud är dominanta vid hastigheter över 70 km/tim. dB(A) är dock ganska okänsligt för låga frekvenser som motorljud. Motorljud är dominant vid hastigheter under 70 km/ tim. När motorn går på låga varvtal avger den normalt betydligt lägre dB(A) nivåer och låter normalt också mindre i utomhusmiljö som på gatan. Det är emellertid bedrägligt att utifrån detta göra direkta kopplingar till graden av störning inomhus. Moderna fasader och fönster i tät byggnadsteknik har mycket ringa ljudisolering vid låga frekvenser, samtidigt som den är bra vid höga frekvenser. Det betyder märkligt nog att när trafiken i stadsmiljöer rör sig sakta eller står still och därmed har låga dB(A)-ni-

våer utomhus så är störningarna ofta påtagliga i inomhusmiljön. Med den traditionella metoden att mäta dB(A) så resulterar detta normalt i godkända värden trots avsevärda störningar. När det gäller andra typer av störningar som ventilation och andra installationer så har myndigheterna satt upp omfattande regler för att undvika lågfrekvensstörningar från dessa, trots att dessa är mindre påtagliga. En buss på tomgång har likartad karaktär som ventilationsbuller och det är svårt att förstå varför dessa skall bedömas olika. Det är också märkligt att forskning och bullerbekämpande åtgärder är helt fokuserade på att påverka dB(A) nivån och därmed det som är viktigt för utomhusmiljön.

behov av vila Människor vistas betydligt mer inomhus än utomhus i städer. De har också större behov av vila och en tyst miljö inomhus. Det hävdas från forskare och tillverkare att motorljud inte är ett problem utan det är vindbrus och däcksljud. Detta är på sätt och vis viktigt utifrån att man mäter dB(A) och normalt vid hastigheter runt 70 km/tim. Likväl pågår en diskussion om att elbilar är för tysta. Detta trots att de har samma däcksljud och

vindbrus som motsvarande bilar med förbränningsmotor. Något haltar alltså i diskussionen att motorljud inte är problemet. Ett större fokus på låga frekvenser skulle innebära andra åtgärder såväl på fordon som omgivning och en annorlunda uppbyggd infrastruktur. Detta skulle också innebära att bostäder kan byggas på många platser där man idag inte tillåter bebyggelse. Det skulle också innebära mindre störningar i många bostäder eftersom man idag utvärderar med helt felaktiga mätmetoder. Det skulle också kunna innebära att man köper in fordon och då framförallt bussar i stadstrafik med helt annat fokus på att de skall avge låga nivåer vid låga frekvenser. Idag har bussar rimliga dB(A)-nivåer, men hemska lågfrekvensnivåer som får inredningen i många bostäder att skallra. Många tror kanske att detta innebär stora kostnader, men detta är inte fallet. Problemet är att man inte förstått sambanden för hur störning uppstår. Kostnaden för åtgärder ligger normalt på någon procent och är en bråkdel av den kostnad som läggs ned på åtgärder och forskning på helt felaktiga saker som dB(A)-nivån.

59


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

VINJETT

Samordnade bullerregler ska underlätta bostadsbyggande

AV BJÖRN ASPLIND Bullerreglerna samordnas mellan PBL och miljöbalken. Olägenheter för människors hälsa i form av buller ska förebyggas. Detaljplaner för bostäder ska inkludera beräknade bullervärden. Kommunerna ska få ställa krav på åtgärder som förebygger buller. Det är några av förslagen i den proposition som den tidigare regeringen i mars lämnade till riksdagen i syfte att underlätta nyproduktion av bostäder i bullerutsatta miljöer. Dagens bullerregler är ett hinder för bostadsbyggande i framför allt storstadsområden. Det stora problemet är den bristande samordningen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken i de här frågorna, och syftet med propositionen är att lösa upp de knutarna, hävdade den tidigare bostadsministern Stefan Attefall (KD).

Propositionen ”Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen” innehåller sammanfattningsvis följande förslag och bedömningar. * De bullernivåer som en gång har accepterats vid planläggning och bygglovsprövning enligt plan- och bygglagen (PBL) ska även accepteras vid senare tillsyn enligt miljöbalken. * En ny bestämmelse i PBL ställer krav på att olägenhet för människors hälsa i fråga om buller ska förebyggas vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Samma definition av olägenhet för människors hälsa som redan finns i miljöbalken införs i plan- och bygglagen. * För detaljplaner som avser bostäder ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för buller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till bostaden. * Kommunerna får möjlighet att i en detaljplan ställa krav på åtgärder som förebygger bullerstörningar. Det kan till exempel handla om att ett bullerplank eller en kontorsbyggnad ska uppföras.

reglera riktvärden Den tidigare regeringen avsåg att i en ny förordning reglera riktvärden som gäller buller från väg- och spårtrafik samt flygbuller. Syftet är att få en enhetlig och rättssäker bedömning vid planläggning, bygglovsprövning

60

och tillsyn enligt miljöbalken. Alla lagförslag föreslås träda i kraft den 2 januari 2015. Regeringens avsikt är att även en författningsreglering av riktvärden också ska kunna träda i kraft den 2 januari 2015. – Dagens bullerregler är ett hinder för bostadsbyggande i framför allt storstadsområden. Det stora problemet är den bristande samordningen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken i de här frågorna, och syftet med propositionen är att lösa upp de knutarna. Nya bostäder som byggts med stöd av PBL kan vid tillsyn inte längre ifrågasättas utifrån miljöbalken. I nästa steg kommer regeringen att i en förordning reglera riktvärden för trafikbuller, något som ytterligare underlättar planeringsarbetet för nya bostäder, sade den tidigare bostadsministern Stefan Attefall (KD).

lagförslag Alla lagförslag föreslås träda i kraft den 2 januari 2015. Hur den nytillträdda regeringen och Mehmet Kaplan (MP), ny bostadsoch stadsutvecklingsminister med ansvar för it-politiska frågor och postkommunikation, bostads- och samhällsbyggnadsfrågor samt urban utveckling ställer sig till frågorna klargjordes delvis under Building Sustainability SGBC14 den 10 och 11 november på Stockholm Waterfront, då också Magnus Lindqvist,

utredare, Boverket och Stockholms stad, Malin Rizell, Helsingborgs stad och Mattias Janland, utredare, Socialdepartementet, debatterade dessa frågor under en av alla sessioner. Under sessionen på Building Sustainability SGBC14 redogjordes för de viktigaste förändringarna som rör buller i miljöbalken samt plan- och bygglagen och hur de berör kommunala planerare, trafikhuvudmän, miljöinspektörer och exploatörer.

mehmet kaplan Linjetalet på Building Sustainability SGBC14 gjordes av Mehmet Kaplan, som efter sitt tal svarade Dagens Infrastruktur på frågan om vad som nu sker på regeringsnivå när det gäller denna fråga: – Vi jobbar med det här precis nu. Under de veckor som är kvar innan texten läggs in i lagstiftningen kommer vi att se till att formulera oss precis så att det går att utläsa vad vi vill med denna fråga inför nästa år. Den 15 januari 2015 kommer det att tillkomma saker som kommer igång under nästa års första månader. Det handlar om en helhet. Oavsett regering måste det finnas ett långsiktigt tänkande i dessa viktiga frågor, det går inte att överraska. Det finns viktiga och bra saker i den gamla regeringens förslag, förklarade Mehmet Kaplan för Dagens Infrastruktur.


Vill du veta redan idag hur trafikbullret kommer att låta imorgon? I vårt ljudlaboratorium simulerar vi det ljud som mänksliga örat kommer uppfatta i en förändrad gatumiljö eller ny vägbyggnation. Det ger en klar bild av hur bullersituationen kommer upplevas i framtiden. Hur påverkar t.ex bullerskärmar, tyst asfalt eller vegetation ljudbilden vid vägbyggen? I samband med ljudsimuleringar sammanställer vi stora datamängder i vår unika programvara EMIL och presenterar sedan akustika beräkningar, på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Brekke & Strand gör det svåra betydligt enklare. Välkommen! Läs mer om vårt ljudlaboratorium här!

Rådgivande ingenjörer inom akustik, buller och vibrationer. Brekke & Strand Akustik • Göteborg • Oslo • Trondheim . Telefon 031-13 41 00 www.brekkestrand.se • info@brekkestrand.se 190x132DagensInfrastruktur.indd 1

2014-10-31 10:39

61


BULLER OCH AKUSTIK

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Riktvärden för buller och vibrationer AV BJÖRN ASPLIND Buller från trafik ska normalt inte överskrida vissa riktvärden vid nya eller ombyggda vägar och järnvägar eller i nya bostadsområden.

Tunga fordon bullrar mer än lätta, men bullernivåerna varierar även mellan fordon av samma typ. Lätta fordon under 3,5 ton står för omkring 93 procent av trafikarbetet och cirka 60 procent av bulleremissionerna i medeltal. Tunga fordon står för resterande andelar, 7 procent av trafikarbetet och 40 procent av bulleremissionerna. Foto: Björn Asplind

Sveriges Riksdag har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: * 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus * 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid * 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad * 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dB(A). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rim-

Ansvarig Akustiker för: Friends Arena Påseglingsskydd Gröndalsbron Essingeleden

ligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärder på järnvägar eller andra spåranläggningar avser riktvärdet för buller utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt, skriver Trafikverket på sin hemsida.

riktlinjer och råd Inriktningen är att i första hand eftersträva dessa riktvärden när man bygger ny järnväg eller väg. Trafikverkets råd för hur man tillämpar riktvärdena för vägtrafik innebär att: * riktvärdet 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt mellan 22.00–06.00. * 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per timme. vibrationer / fordon Det finns inte några generellt antagna riktvärden för vibrationer. Därför tillämpar Trafikverket det riktvärde för miljökvalitet för vibrationer vid spårburen trafik som Trafikverket och Naturvårdsverket har beslutat om: * Nivån 0,4 mm/s vägd RMS ska eftersträvas i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Det gäller i utrymmen där människor vistas stadigvarande. Trafikverket tillämpar detta riktvärde även på vibrationer från vägtrafik. Inriktningen är att i första hand eftersträva riktvärdet när ny järnväg eller väg byggs. Boverket har i sina allmänna råd definierat vad riktvärdena innebär vid

planering av bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Vägtrafikbuller uppkommer på flera sätt och beror på ett antal faktorer. De viktigaste är antalet fordon och fordonsslag, hastighet, körsätt, däck och vägbeläggning. Bullret kommer dels från fordonens motorer och kraftöverföring, dels från däcken och kontakten mellan däck och vägbana. Allmänt gäller att tunga fordon bullrar mer än lätta, men bullernivåerna varierar även mellan fordon av samma typ. Lätta fordon under 3,5 ton tår för omkring 93 procent av trafikarbetet och cirka 60 procent av bulleremissionerna i medeltal. Tunga fordon står för resterande andelar, 7 procent av trafikarbetet och 40 procent av bulleremissionerna. Motorbullret från el- och hybridfordon är mindre än motorbullret från fordon som drivs av bensin, diesel eller etanol. Det finns gränsvärden för hur mycket nya personbilar och nya tunga fordon får bullra. Gränsvärden finns även för däck. Vid låga hastigheter dominerar ljudet från motor och avgassystem, medan bullret från däck och vägbana tar över vid högre hastigheter. För personbilar ligger gränsen vid cirka 30–50 km/tim och för tunga fordon vid 50–70 km/tim.

däck och beläggning En stor del av bullret från vägtrafiken kommer från däckens kontakt med vägytan. Valet av däck och beläggning har stor påverkan på bullret. När många använder dubbade vinterdäck, används också beläggning med stor stenstorlek för att klara slitaget. Den ger upphov till mer buller än en beläggning med mindre stenstorlek. Det finns också särskilt lågbullrande beläggning som dämpar bullret mer. (Källa: Trafikverket)

Utför: Trafik- och Flygbullerberäkningar Externbullerberäkningar

070-513 07 14 info@akustik.nu www.akustik.nu

62


EKOSYSTEMTJÄNSTER

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

C/O City lanserar planeringsverktyg för urbana ekosystemtjänster

C/O City lanserar planeringsverktyg för planerare, arkitekter, byggbolag och byggherrar som gör det enklare att arbeta med ekosystemtjänster. Resultaten inkluderar en handbok om hur ekosystemtjänster kan integreras i planeringen och grönytefaktor för stadens offentliga rum. Här finns också en databas med fakta om hur vegetation kan minska buller, hantera dagvatten och sänka temperaturen i städer. C/O City lanserar planeringsverktyg för planerare, arkitekter, byggbolag och byggherrar som gör det enklare att arbeta med ekosystemtjänster. Resultaten inkluderar en handbok om hur ekosystemtjänster kan integreras i planeringen och grönytefaktor för stadens offentliga rum. Här finns också en databas med fakta om hur vegetation kan minska buller, hantera dagvatten och sänka temperaturen i städer. Foto, Daniel Larsson, WSP

ställer stora krav på utformning av framtidens städer. Genom att integrera ett ekosystemperspektiv genom hela planoch byggprocessen från översiktsplan till AMA-beskrivning skapas hållbara, attraktiva städer. Vi står på tröskeln till ett nytt sätt att planera och bygga stad och C/O City bidrar med flera användbara verktyg, säger Marie Åslund, WSP. Andra resultat hanterar indikatorer för uppföljning av ekosystemtjänster på olika skalor, hur ekosystemtjänster kan integreras i certifieringssystem och byggnadstekniska aspekter av gröna väggar och tak. Resultaten från projektet lanserades på mässan ”Building Sustainability Sweden SGBC14” 10-11 november på Stockholm Waterfront.

– Efter två års arbete lanserar C/O City verktyg och arbetsmetoder som är anpassade för att användas av aktörer i olika delar av planeringsprocessen. C/O Citys projektresultat är ett steg i arbetet att kunna möta städernas framtida utmaningar, säger Christina Wikberger, projektledare C/O City, Stockholms stad. Kraftiga regn, värmeböljor och tät stadsbebyggelse kommer att ställa höga krav på hur vi planerar våra städer i framtiden. De multifunktionella, urbana ekosystemtjänsterna har potential att hantera ökande mängder regn och främja biologisk mångfald samtidigt som de skapar hälsosamma miljöer för stadsbor. – Klimatförändringar och förtätning 5

FAKTA C/O City är ett forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Vinnova. Vi vill inspirera, övertyga, skapa nya verktyg och göra det enkelt att bygga städer där människorna och naturen lever tillsammans. Vi är experter med lång erfarenhet inom våra respektive områden; planering, arkitektur, byggande, teknik och forskning. Dessutom delar vi ett brinnande engagemang för att skapa något nytt och livskraftigt. Något som kan förbättra livskvaliteten för kommande generationer av stadsbor. C/O City är Stockholms stad, Malmö stad, NCC, WSP, White arkitekter, U&We, Esam, Albaeco, SP och Ekokultur. Läs mer på: www.cocity.se

Nivåskillnad dB

riks Fab

gat

Gärdhagen Akustik AB

an

<= <= <= <= <= <= <= <= <= <= <=

-10 < -9 < -8 < -7 < -6 < -5 < -4 < -3 < -2 < -1 < 0<

-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0

Specialister på byggakustik och omgivningsbuller

29350

Gärdhagen Akustik AB är ett litet företag med stor kompetens Vi utreder buller från trafik med beräkningar och mätningar – till exempel detaljplanearbeten, optimering Förklarav ingarbullerskärmar, underlag till miljökonsekvensbeskrivningar, byggnadsåtgärder och lösningsorienterad hantering av problem. Vi har särskilt stor expertis på SoundPLAN. Tydlig och begriplig redovisning av resultat är honörsord för oss. Vi arbetar i nätverk med andra konsulter för att alltid erbjuda våra kunder rätt kompetens. Väg

Bostad

Övriga byggnader

29300

Höjdlinje

25+4

Järnväg www.gardhagen.se Skärmfot

info@gardhagen.se

031-27 14 00

Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg

63


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BULLERSKYDD

Bullerskärmar vid järnvägen i Marieberg och Adolfsberg

De nya bullerskyddande skärmarna i Örebro kommer att förbättra inom- och utomhusmiljön för boende i Marieberg och Adolfsberg. Trafikverket beräknar att skärmarna ska stå färdiga i juni 2015. Bilden är från Hagaby. Foto: Trafikverket

AV BJÖRN ASPLIND Nya bullerskyddande skärmar i Örebro ska förbättra inom- och utomhusmiljön för boende i Marieberg och Adolfsberg. Trafikverket beräknar att skärmarna är färdiga och på plats i juni 2015. Boende i Adolfsberg och Marieberg utsätts för höga bullernivåer från passerande tåg. Därför byggs två bullerskyddande skärmar för att de närboende ska få en bättre ljudnivå i sin inom- och utomhusmiljö. Total- och byggnadsentreprenören Signal & Banbyggarna AB påbörjade byggnationen i oktober 2014 och skärmarna beräknas stå färdiga i juni 2015.

bullernivå Trafikverket ansvarar för att dämpa bullernivån längs de statliga vägarna och järnvägarna. Ett stort antal människor utsätts för nivåer som överskrider riksdagens riktvärden och Trafikverket siktar på att minska det antalet. Målet är minskad ohälsa samt att färre personer ska bli störda av buller. Bullerdämpande åtgärder är en del i Trafikverkets arbete att sträva mot en bättre miljö.

64

– Det här är inget revolutionerande unikt egentligen. Det enda som varit speciellt är att Örebro kommun ställde krav på enhetlighet inom kommunen vad gäller utseendet på bullerskärmarna. Vi byggde skärmar i Hagaby i Örebro för några år sedan och eftersom kommunen och de boende har varit nöjda ville kommunen att vi bygger likadana även nu, säger Per Högner, projektledare vid Investering Nationella Projekt, Trafikverket.

Grundläggningen sker med Terrawing som slås ned i backen. Blocken tillverkas på en cementfabrik och körs till Örebro. Vad kan man säga om de olika skedena i projektet? – Vi håller på att grundlägga för stolpar nu och entreprenören fyller på med skärmblocken successivt vartefter. Grundläggningen sker med Terrawing som slås ned i backen. Blocken tillverkas på en cementfabrik och körs till Örebro. Vi hade förhoppning att vara klara till årsskiftet, men en litet för lång process med bygglovshanteringen gör att


Vi på SBB utför järnvägs- och markentreprenader. Just nu utför vår markavdelning ett omfattande bullerskärmsbygge på flera platser i Örebro i nära samarbete med våra leverantörer Nyströms Cement AB och Terrawing AB. SBB har lång erfarenhet av att bygga och montera bullerskärmar i flera olika material längs väg och järnväg. Våra uppdragsgivare är bland andra Trafikverket, SVEVIA, PEAB, SVEAB med flera. Vi genomför såväl utförande- som totalentreprenader vilket innebär att vi erbjuder en helhetslösning med fokus på säkerhet och kvalitet för dig som kund! Vi ser en allt större efterfrågan att reducera obehagligt buller och anser oss kunna möta det behovet med egen kunnig personal. För mer information besök vår hemsida www.signal-banbyggarna.se

Vingfundament TerraWing AB E-mail: info@terrawing.se Phone: +46 (0)155-510 44 www.terrawing.se

Industriell E ek vitet i TerrängenTM

Nyströms Cement Tel: 0175-622 95 Fax: 0175-624 60 www.nystromscement.se


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BULLERSKYDD

vi beräknas vara klara under våren i stället, berättar Per Högner vidare. Vad är det speciella med detta projekt vad beträffar material, funktion och teknik? – I Sverige används oftast skärmar byggda i trä. Numera får vi in anbud på olika material som vi naturligtvis välkomnar. Vi vill väga in livslängd och underhållskostnaderna i våra nedlagda investeringar. Vi ställer funktionskraven som prio ett, men ska bli bättre på att väga in LCC-konceptet också och inte bara gå på lägsta kostnaden, säger Per Högner. Var finns liknande projekt? – Vi bygger liknande långa och i viss mån höga skärmar i Uppsala, Frövi, Gävle och Upplands Väsby. Vi åtgärdar även enskilda fastigheter med vad vi kallar lokala skärmar vid uteplats. Dessa byggs alltid i tryckt trä, fortsätter Per Högner. – Fördelarna med den teknik som används i Örebro är att det går relativt fort att bygga när man slipper gjuta och utföra svåra montage. Största utmaningen är att det är efter en högtrafikerad bana som vi går fram, vilket gör att det är ont om tågfria tider för entreprenören. De arbetar nära kontaktledningen då de lyfter i modulerna, samt att arbetet sker på vår mark men i gränsen till fastighetsägarnas vilket kräver en massa tillstånd. Sedan vill vi ju naturligtvis ha en gynnsam vinter, avslutar Per Högner.

oönskat ljud Buller är oönskat ljud, och Trafikverket ansvarar för att minimera dess påverkan på människors vardag. Bulleråtgärder är ett nationellt projekt där man runt om i hela landet minskar bullret längs med järnvägen, men där åtgärder också utförs för att minska bullret längs med de statliga vägarna. Bulleråtgärder genomförs dels vid befintlig väg och järnväg, dels vid nybyggnation eller större ombyggnader. Bullerskydd ska vara effektivt, men det ska också passa in i den befintliga miljön. Därför samråder Trafikverket alltid med kommuner och fastighetsägare om hur de ska utformas.

66

Örebro kommun ställde krav på enhetlighet inom kommunen vad gäller utseendet på bullerskärmarna. Bilden är från Hagaby. Foto: Trafikverket

FAKTA Vad: Trafikverket ska bygga bullerskyddande skärmar vid Marieberg och Adolfsberg i Örebro kommun Varför: Bostadsområdena Marieberg och Adolfsberg är exponerade för buller från järnvägstrafik Kommun: Örebro Värde: cirka 18 miljoner kr Byggstart: Oktober 2014 Klart: Juni 2015 Byggherre: Trafikverket Projektledare: Trafikverket Region Mitt, projektledare Per Högner Total- och byggnadsentreprenör: Signal & Banbyggarna AB

FOTNOT När Trafikverket beskriver buller används termer som ekvivalent (Leq) och maximal (Lmax) ljudnivå. Trafikbuller redovisas i enheten decibel A (dBA), där A anger ljudets olika frekvenser som motsvarar hur människans öra uppfattar ljud.


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

VINJETT

Ett växande Arlanda väntar på domen

Resenärerna fortsätter att bli allt fler på Stockholm Arlanda Airport.

Utrikesresandet ökade med nio procent till 1 540 576 resenärer medan inrikestrafiken ökade mer blygsamt; med två procent till 492 352 resenärer.

Antalet resenärer på Stockholm Arlanda Airport ökade med sju procent i oktober månad. Utrikesresandet ökade med nio procent, och hittills i år har antalet utrikesresenärer ökat med hela 11 procent. Frågan är om Arlanda kommer att kunna ta hand om den växande efterfrågan på snabba transporter till och från landet även efter den 1 januari 2018? En ny dom gällande Arlandas miljötillstånd väntas den 21 november. Resenärerna fortsätter att bli allt fler på Stockholm Arlanda Airport. Under oktober månad passerade 2 032 928 resenärer flygplatsen, vilket är en ökning med sju procent jämfört med oktober förra året. Utrikesresandet ökade med nio procent till 1 540 576 resenärer medan inrikestrafiken ökade mer blygsamt; med två procent till 492 352 resenärer.

7 miljarder

Under perioden 2014 till 2043 uppskattas den totala investeringsvolymen för Arlandas utbyggnad och utveckling till drygt 13 miljarder, varav cirka 7 miljarder investeras i Terminal 5. År 2050 ska Arlanda kunna ta emot upp emot 40 miljoner resenärer per år och ha cirka 50 000 arbetsplatser jämfört med dagens närmare 20 000.

För största möjliga tystnad Bullerdämpning för industri och infrastruktur när den är som bäst www.hiak.se

Men det finns orosmoln gällande flygplatsens miljötillstånd. Swedavia har överklagat det villkor som kan innebära ett stopp för inflygningar från och med den 1 januari 2018 över Upplands Väsby tätort. Dessutom har ett antal villkor kopplade till buller förhandlats i Mark- och miljööverdomstolen. En ny dom väntas den 21 november. – Utifrån hur trafiken ser ut idag skulle ett stopp för landningar på Bana 3 innebära att Arlandas kapacitet minskar med nästan 40 procent i högtrafik. Vår ambition är ju att utveckla flygplatsen och stärka förbindelserna med omvärlden med fler direktlinjer, och det gör att konsekvenserna sannolikt kan bli ännu större, säger Kjell-Åke Westin.

67


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

BULLERSKYDD

Ljudnivån från bullrig transformatorstation sänktes med Noisetrap AV KIM HALL Arrieborna på den skånska slätten hade länge klagat på buller från transformatorstationen i närheten. Genom att installera en bullerskärm med dubbla väggar och luftspalt kunde ljudnivån sänkas till 31 dB. Borrhålen i skärmen hade absorberande egenskaper vid låga frekvenser och därmed sänktes ljudnivån under myndigheternas krav på anläggningen. – Vi borrade hål på bullersidan av skärmen och genom dessa fick vi tillgång till luften mellan väggarna och kunde utnyttja volymen i skärmen som en Helmholtzresonator. Principen är den samma som när man blåser i en flaska och får fram en viss ton, beroende på hur mycket vätska som finns i flaskan. Samma sak gäller för Noisetrap. Beroende på hur man borrar hålen får man få olika resultat, förklarar Johan Westerlund, produktansvarig för Noisetrap på Christian Berner AB. Ett företag som är ledande när det gäller tekniska lösningar för vibrationsteknik.

nytt bullerskydd Noisetrap är en ny serie bullerplank som används för att dämpa buller från järnväg, motorväg och andra anläggningar som har höga ljudtrycksnivåer. Det är den första smarta bullerskärmen som genom akustiska resonatorer. Dessa s.k. Helmholtzresonatorer släcker effektivt ut mycket av det tonala ljudet. Tekniken används i bl a ljuddämpare till förbränningsmotorer och används flitigt inom rumsakustiken för att optimera buller och rumsakustik. Helmholtzvarianten av Noisetrap har högsta ljudabsorptionsklass (A4) i avstämda frekvenser. Nya mätningar visar att ca tio dB bullerreducering är möjligt med den nya tekniken. Ljudisoleringen för Standardvarianten är på högsta nivå, 33 dB (klass B3). Bullerplanket Noisetrap består av återvunnen HD-polyten. Materialet har lång livslängd, tål fukt, spricker inte och är svårt att klottra på eftersom färgen inte fäster. lågfrekvent – När de boende i Arrie klagade på

68

Noisetrap är en ny serie bullerplank som används för att dämpa buller från järnväg, motorväg och andra anläggningar som har höga ljudtrycksnivåer.

Boende i Arrie klagade på bullret från transformatorstationen. Med Helmholtzvarianten av Noisetrap med högsta ljudabsorptionsklass (A4) i avstämda frekvenser, sänktes bullernivån med ca tio dB.

bullret från transformatorstationen låg det lågfrekventa tonala ljudet på 100, 200 och 300 Hz. Man provade olika varianter med tjocka snedställda absorbenter, men det var inte tillräckligt för att komma under kravet som ställdes av myndigheterna. Att komma åt tonalt lågfrekvent ljud är mycket svårt att eliminera med bullerskydd, därför valde man att testa en ny angreppsvinkel, berättar Johan Westerlund. Kravet på det tonala ljudet vid bostäder ligger på maximal ekvivalentnivå 35 dB. Innan insatsen med Noisetrap i Arrie låg ljudnivåer betydligt över maximinivån. Efter installationen kunde man genom mätningar kon-

statera god marginal till det uppsatta kravet och att tekniken fungerade. Mätningarna visade tydligt att det tonala ljudet inte längre var lika uppenbart.

absorbation – Enligt ÅF, som genomförde mätningarna, visar att före åtgärden låg LAeq= 43 dBA mot fasad på en av fastigheterna. Eftersom man hade ett tonalt inslag i bullret var kravet satt till 35 dBA. Efter åtgärd var samma punkt LAeq= 31 dBA. Denna förbättring för låga frekvenser är möjlig tack vare tekniken Helmholtzresonatorer för absorption, säger Johan Westerlund.


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

RESECENTRUM

Nytt resecentrum i Falun

Resecentrum Falun bidrar också till att göra stadsdelen Södra centrum till en attraktiv del av centrum med plats för etablering av nya verksamheter och på sikt även bostäder. Foto: Martin Larsson

AV BJÖRN ASPLIND Falu kommun, Trafikverket och Dalatrafik samverkar i ett gemensamt projekt för att skapa ett nytt resecentrum i Falun. Totalt investeras cirka 400 miljoner kronor. Det finns i dag ingen naturlig samlingsplats för byten mellan färdmedel i Falun. Målet är därför att skapa ett resecentrum som underlättar människors vardagspendling till och från arbete och studier, genom effektivare byten mellan buss och tåg och genom förbättrad tillgänglighet till tåg. Den 18 februari 2015 invigs skid-VM i Falun. Till dess ska resecentrumet i Falun vara klart för att ta emot besökare och aktiva. För Trafikverkets del innebär det att en ombyggnad av järnvägsanläggningen, med spår, plattformar och plattformsförbindelse, ska vara klar före utgången av 2014.

knutpunkten Kortfattat innebär projektet Resecentrum Falun att det: * skapas en plats där all busstrafik

En viktig del av Resecentrum Falun är den nya bussterminalen för regionalbussar, entreprenör för denna är Skanska. Illustration: Sweco Architects

samlas – Knutpunkten * byggs en bussterminal för regional bussar, entreprenör är Skanska * uppförs en ny byggnad med resande service som sammanbinder bussterminalen med stationshuset * byggs cykelparkering, bilparkering och angöring för taxi samt en gångpassage under spåren med trappor och hissar till plattformarna * ytterplattformen förlängs i riktning mot centrum * delar av spåren byggs om.

Resecentrum Falun är ett av kommunens största projekt genom tiderna. Delfinansiärer är Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Dalarna. Bygget av resecentrum startade i juni 2013 och kommer att pågå till 2016.

attraktiv del Satsningen bidrar också till att göra stadsdelen Södra centrum till en attraktiv del av centrum med plats för etablering av nya verksamheter och på sikt även bostäder.

69


RESECENTRUM

DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

Resecentrum Falun sysselsätter en stor del av MaserFrakts delägarkår som är maskinentreprenörer och åkeriägare. Foto: Martin Larsson

Falu kommun bygger ny infart och cirkulationsplats till järnvägsstationen från Korsnäsvägen och Knutpunkten där alla busslinjer samlas, bygger om gator, gångoch cykelvägar, torg, parkeringar för cyklar och bilar samt angöringsplats för taxi, anlägger den nya Vasaparken samt samordnar alla aktörers insatser till en sammanhållen helhet. – Vi bygger om stora delar av Södra centrum. Det innebär att vi bygger nya vägar, ändrar vägriktningar, bygger nya och bredare trottoarer och sätter ny kantsten. Vi planterar också nya träd, bygger ny bussgata och nya väderskydd. Vi gör nästan om allting och det är en fullständig förnyelse av Södra centrum. Huvudtanken är att bygga ihop det nya resecentrumet med den centrala staden och få allt att hänga ihop, säger Morgan Lundgren, platschef vid general- och markentreprenören Peab Anläggning.

kort byggtid Peab Anläggning ansvarar för etapp 2 och 3, där den tredje etappen handlar om den sista biten in mot stationshuset. – Den största utmaningen är den korta byggtiden eftersom en överklagandeprocess försenade allting. För vår del handlar det om väldigt många arbetstimmar på kort tid. Vi har ett bra samarbete med vår uppdragsgivare Falu kommun, det är roligt projekt där det händer mycket hela tiden

Resecentrum Falun är ett utbrett projekt och MaserFrakt gör olika saker på flera platser, allt från att lägga ut jord för gräsmattor och växtlighet till att lägga bergmaterial för parkeringar och vägstumpar. Foto: Martin Larsson

i ett högt tempo. Arbetsmiljöfrågan har stort fokus för oss, avslutar Morgan Lundgren. – MaserFrakt Anläggning gör allt från att tillhandahålla maskintjänster till att leverera jord-, grus- och bergmaterial. Vi transporterar de olika materialen och har grävmaskiner som lägger ut materialen. Vår uppdragsgivare är Peab Anläggning och det är bara våra maskiner som används, vi utför jobbet utifrån deras arbetsledning, säger Martin Larsson, platschef vid MaserFrakt Anläggning syd.

bergmaterial – Det är ett stort projekt som är väldigt roligt att vara med i på det lokala planet. Det sysselsätter en stor del av vår delägarkår som är maskinentreprenörer och åkeriägare. Vi säljer också mycket bergmaterial i projektet. MaserFrakt AB är ett delägarägt företag med cirka 300 maskinentreprenörer och åkeriägare. Omsättningen är cirka 1,8 miljarder kronor per år. Verksamheten är organiserad i tre bolag, MaserFrakt AB, MaserFrakt Anläggning AB och MaserFrakt Distribution AB, och den bedrivs i Dalarna och Gästrikland med omnejd. – Det är ett utbrett projekt och vi gör olika saker på flera platser, allt från att lägga ut jord för gräsmattor och växtlighet till att lägga bergmaterial

för parkeringar och vägstumpar. Den stora utmaningen är att vara flexibel när det gäller maskiner och fordonsresurser som kan variera från dag till dag. Behovet av våra resurser varierar och det är en viktig uppgift för vår transportledning att få till det och få rätt rytm. Resecentrum är ett stort projekt på en liten yta mitt i stan som kräver en tät dialog med uppdragsgivaren, avslutar Martin Larsson.

FAKTA resecentrum falun: Vad: Nybyggnad av Resecentrum Falun Typ: Resecentrum Kommun: Falun Värde: Total investering för Falu kommun, Trafikverket och Dalatrafik cirka 400 miljoner kr Byggstart: November 2013 Färdigt: Juni 2015 Byggtid: 19 månader Byggherre: Falu kommun Generalentreprenörer: NCC Construction och Peab Anläggning Markentreprenörer: NCC Construction och Peab Anläggning Utredningskonsulter: SWECO Architects och WSP Samhällsbyggnad Maskintjänster, leverans av jord-, grus- och bergmaterial: MaserFrakt Anläggning AB

DIN LOKALA LEVERANTÖR Med vår fordons- och maskinpark i komination med vår kompetenta personal löser vi just ditt behov Me

70

Transport och försäljning av grus, makadam o jord Schaktentreprenader och fyllningar Betong o asfalttransporter Snöröjning, plogning och sandning Containertransporter Tunga transporter 0243-25 70 00 Industritransporter www.maserfrakt.se mm


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

FLYGPLATS

Effektivare bagagehantering på Terminal 5

År 2050 ska Arlanda kunna ta emot upp emot 40 miljoner resenärer per år och ha cirka 50000 arbetsplatser jämfört med dagens närmare 20 000. Foto: Daniel Blom

AV BJÖRN ASPLIND På Arlanda pågår just nu många ombyggnadsprojekt. Bagagehanteringen på Terminal 5 byggs ut för en effektivare process. Bedömd kostnad för investeringen är 115 miljoner kronor. Antalet resenärer på Stockholm Arlanda Airport ökade med sju procent i oktober månad. Utrikesresandet ökade med nio procent, och hittills i år har antalet utrikesresenärer ökat med hela 11 procent. Under perioden 2014 till 2043 uppskattas den totala investeringsvolymen för Arlandas utbyggnad och utveckling till drygt 13 miljarder, varav cirka 7 miljarder investeras i Terminal 5. År 2050 ska Arlanda kunna ta emot upp emot 40 miljoner resenärer per år och ha cirka 50000 arbetsplatser jämfört med dagens närmare 20 000.

tillväxt Dagens bagagesorteringsanläggning i Terminal 5 har inte tillräcklig kapacitet

för att klara Arlandas framtida passagerartillväxt. För att stå förberedd inför trafikökningen och framtida krav krävs att den befintliga anläggningen byggs ut. Planerna på att öka kapaciteten i bagageanläggningen har funnits länge. I oktober förra året genomfördes det första styrgruppsmötet för projektet, som startade i samband med detta. Genomförandet började under januari 2014. Projektet pågår och beräknas vara driftsatt innan sommaren 2015. – Befintlig bagagesorteringsanläggning i Terminal 5 (T5) håller på att byggas ut för att möjliggöra utökad trafik och hantering av resenärernas avgående bagage. Ombyggnationen optimerar

nyttjandet av befintlig anläggning och ger en ökad kapacitet om cirka 40 procent, säger Hedda Ulfsdotter, strategisk programledare vid Swedavia.

direktansluts Den befintliga sortern förlängs och möjliggör därmed att fler incheckningsdiskar i T5 kan direktanslutas mot bagagesorteringsanläggningen. Röntgenmaskiner placeras direkt efter två av de fem incheckningsdiskarna vilket medför att flertalet väskor blir godkända i ett tidigare skede och sorteringstiden minimeras. Anläggningen utökas också med 13 nya bagagefickor och en laststation. Projektet påverkar ytor på plan 2 samt plan 3 i T5. Parallellt med den mekaniska ombyggnaden görs även en uppgradering av anläggningens styrsystem. Cirka 22000 väskor per dag sorteras ut i Terminal 5. – Största utmaningen är att

71


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

FLYGPLATS

Utrikesresandet ökade med nio procent till 1 540 576 resenärer medan inrikestrafiken ökade mer blygsamt; med två procent till 492 352 resenärer. Bild: Daniel Asplund

genomföra en omfattande mekanisk ombyggnad av en bagagesortering samtidigt som vi också bygger om byggnaden och byter styrsystem under full drift, säger Hedda Ulfsdotter. Hur löser man det hela rent praktiskt, och hur fungerar det för resenärer, flygbolag och personal under tiden? – Allt handlar om planering. Vi har veckovisa planeringsmöten där kommande vecka detaljplaneras så att rätt information går ut till flygbolag och handlingbolag. De tillfällen vi tar system i fallback så hyrs extra personal in i sorteringen. Allt för att passagerarna inte ska märka av detta över huvud taget.

styrsystem – Vi uppgraderar styrsystemet till senaste mjukvara. Vad gäller ergonomi så har sorteringsfickor utformats i

72

samråd med ergonom och handlingbolagens skyddsombud. Lyfthjälpmedel installeras i alla positioner där bagage hanteras – För Swedavia är det en självklarhet att följa tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Omoch tillbyggnaden görs i enlighet med vår miljöpolicy - hänsyn till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i beslut. Vi energieffektiviserar verksamheten när vi ändå bygger om, och vi söker styra den mot en hållbar användning av resurser. – Våra medarbetare är delaktiga i företagets miljöarbete och förtrogna med den relevanta lagstiftningen, och vi bedömer och hanterar alltid verksamhetens miljörisker på ett systematiskt sätt, avslutar Hedda Ulfsdotter. Den bedömda kostnaden för investeringen är 115 miljoner kronor.

Bagagesystemsleverantör är Crisplant, byggentreprenör Byggpartner i Dalarna AB och TM Konsult har varit projektörer. – Den stora ökningen av antalet utrikesresenärer gör utbyggnaden av Terminal 5 alltmer nödvändig. Vi har slagit i taket kapacitetsmässigt vad gäller terminalytor, utrymmen för resenärer och gater för flygplanen. En utbyggd bagageanläggning för avgående bagage står färdig i början av 2015, och redan i år är det nya parkeringshuset klart med 350 tillkommande P-platser. Och under 2017 planerar vi att börja bygga den nya piren i Terminal 5, med plats för större flygplan och mer yta för affärer och restauranger, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport.


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014 järnvägsdagen Konferens om järnvägens framtida konkurrenskraft. Här ges tillfälle att lyssna till flera spännande talare samt diskutera en förbättrad lönsamhet inom järnvägsbranschen och framtidens järnväg. Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35 Stockholm www.tagoperatorerna.se/ aktuellt_2/jarnvagsdagen Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35 Stockholm 3 december, 2014, klockan 12 hantering av tillskottsvatten En konferens som djupdyker i problematiken kring tillskottsvatten. Tillskottsvatten är orsaken till flera kända problem i avloppssystemen såsom överbelastning, bräddning, översvämningar och utspädning till reningsverken. Bland annat diskuteras undersökningsmetoder för att lokalisera källorna till tillskottsvatten, val och prioritering av åtgärder och olika åtgärders kostnadseffektivitet. Inspireras av ett flertal kommuners aktiva arbeten, från Arjeplog i norr till Helsingborg i söder, med att få bukt med problemen som tillskottsvatten medför och lär av både lyckade och mindre lyckade projekt. Piperska Muren, Stockholm 3 dec, 2014 - 4 dec, 2014

KALENDARIUM grundläggningsdagen 2105 Grundläggningsdagen riktar sig till företrädare för olika parter i planerings- och byggprocesserna, såsom grundläggare, markplanerare, planarkitekter, geotekniker, myndighetspersoner, lärare, teknologer m.fl. Föredragen hålls i sal K1 och utställningen arrangeras i Victoriahallen. www.grundlaggningsdagen.nu Stockholmsmässan 12 mars 2015 (v11) nordbygg ecoforum 2015 En konferens och en utställning om framtidens hållbara samhällsbyggande. Nordbygg Ecoforum www.ecoforum.se 22 - 23 april 2015 position 2015 GIT byter inriktning och lanseras under ett nytt koncept - Position 2015. Det kommer att bli landets hittills största kongress och mässa med inriktning på geografisk information-

för hela den nordiska borrbranschen. NordDrill arrangeras av Elmia AB i samråd med den nordiska borrbranschen. www.elmia.se 6 - 7 maj 2015 ytskydd 2015 Evenemanget är årligt återkommande. Arrangörer är Ytskyddsgruppen och Mentor Communications i samarbete med bl a Underhållsmässan. www.svenskamassan.se 4-5 Februari 2015 sjölog 2015 Chalmers Studentkårs Sjösektions SJÖLOG är ett återkommande event med syfte att sammanföra studenter och bransch för ett ömsesidigt utbyte. Ett event där studenterna ges chans till ökad insikt i vad som väntar efter studietiden med möjlighet ställa frågor om karriärval samtidigt som gästande företag får tillfälle att träffa och marknadsföra sig

international conference on high speed rail 2014 marks the 50th anniversary of the first Shinkansen high speed line in Japan. The University of Birmingham is marking this historic occasion by holding an international conference on High Speed Rail. The event will celebrate all that has been achieved over the last 50 years and look ahead to the next 50 years of HSR. Academic and Industry leaders will assemble to discuss the major visions, challenges and solutions for the future of High Speed Rail. Birmingham, England www.birmingham.ac.uk framtidens resecentrum Med inriktning på mindre och medelstora kommuner diskuteras frågor som rör tillväxt, tillgänglighet samt utmaningar och möjligheter i byggprojekten. På konferensen möter du bl.a. Jernhusen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sweco, Visualiseringscenter C samt IVL Svenska Miljöinstitutet. Du får chans att uppdatera dig på olika tekniska lösningar, lyssna till erfarenhet av hur ett fungerande samarbete mellan huvudaktörerna byggs och få praktisk erfarenhet av tillgänglighetsfrågan genom tillämpbara övningar. Hotel Birger Jarl, Stockholm 8 dec, 2014 - 9 dec, 2014 parkeringsstrategier Hur hänger parkeringsstrategi och sänkta bygg- och boendekostnader ihop? Öka din kunskap kring parkeringsstrategier och skapa attraktivare boende- och stadsmiljöer samtidigt som du bidrar till ett mer miljövänligt transportsystem. Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm 8 dec, 2014

Foto: Svenska Mässan

steknik, IT-stöd till samhällsbyggnadsprocesserna, e-tjänster samt visualisering och kommunikation. Mässan arrangeras av Elmia och kongressen av föreningarna Kartografiska Sällskapet, Samhällsbyggarna, Sveriges Kart- och Mätningstekniska förening, Svenska Kommunal-Tekniska föreningen och ULI Geoforum. Samarrangerad konferens inkl. mässa på Stockholmsmässan i Älvsjö. Arrangemanget heter: POSITION 2015 – Informationsteknikens innovationer utvecklar samhällsbyggandet. Stockholmsmässan 17-19 mars 2015! elmia norddrill Sveriges Avanti-Borrare Förening, Avanti, och Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation, Geotec, har enats om en gemensam satsning i NordDrill – en mässa

inför potentiella framtida medarbetare, kunder eller leverantörer. SJÖLOG har vuxit för varje år och erbjuder en unik chans att knyta nya kontakter. Den första dagen, seminariedagen, kommer att handla om ”New Ways of Shipping”. Dag två, mässdagen, låter företag och studenter mötas i fräscha mässlokaler. Svenska Mässan, Göteborg 18-19 februari logistik & transport med truck Logistik & Transport med Truck är Sveriges ledande mässa och konferens inom logistik & transport och genomförs 2015 för sjuttonde gången. 2015 går även Truck parallellt med Logistik & Transport. www.logistik.to Svenska Mässan, Göteborg 19 maj - 21 maj

73


DAGENS INFRASTUKTUR #1 • 2014

TUNG TRAFIK

I täten inom hållbar utveckling Biodiesel är det kanske mest uppskattade alternativbränslet bland åkare i Europa idag. Foto: Scania

Scania levererar omkring 1 500 biodieslar 201. Scanias breda satsning på alternativa drivmedel och hållbar utveckling ger av­tryck också i form av stark lastbilsförsäljning. Enbart under 2014 räknar Scania med att leverera omkring 1 500 lastbilar i Europa som drivs av någon av de fem motorvarianter för upp till 100 procent biodiesel som Scania har i sitt Euro 6-program. − Prognosen indikerar att vi kommer att producera och leverera i storleksord­ ningen 1 500 Euro 6-lastbilar för biodieseldrift under det här året, konstaterar Christopher Podgorski, chef för Trucks inom Scania. Det är en siffra jag är mycket stolt över, den visar att vår satsning på alternativa bränslen inte bara är branschens mest omfatt­ande utan också en kommersiell framgång. Det här är en konkret värdemätare för Scanias tankar om att en hållbar framtid också är en lönsam framtid.

euro 6 Scania tillverkar utifrån sitt modulsystem tre olika grundmotorer för ren biodiesel­drift­(9 liter, rak femcyl­indrig, 13 liter, rak sex­cylindrig och 16 liter, V8) i Euro 6-utförande. Tillsammans täcker

74

de ett effekt­spann från 320 till 580 hästkrafter och en mängd olika kundbehov och körfall.   Biodiesel är det kanske mest uppskattade alternativbränslet bland åkare i Europa idag. Det är enkelt att använda, kan vid behov blandas med vanlig diesel och sam­tidigt kan CO 2 - reduktionen inte sällan (beroende på hur bränslet har producerats) uppgå till 65 procent eller mer.   − Inga miljöåtgärder är så effektiva som de som faktiskt blir av, betonar Magnus Höglund, segmentansvarig för alternativa drivmedel inom Scania Trucks. Tack vare bredden, levererar vi biodieselbilar till en rad marknader och för en mängd olika applikationer. Faktum är att majoriteten går till fjärrtransportkunder, en kategori som vanligtvis inte har så mycket att välja på bland alternativa drivmedel. Poängen är att de inte behöver för­saka något, de kan köpa välutrustande bilar och få all den körbar­het de är vana vid från Scania, samtidigt som de radikalt minskar sitt CO 2 -avtryck.

coop Flest biodieselbilar under 2014 räknar Scania med att leverera till marknader som Österrike, Sverige och Tyskland,

men intresset växer stadigt när fler marknader får upp ögonen för möjligheterna. En av de enskilt största affärerna hittills är de 50 fjärr­distributionsbilar som schweiziska Coop har köpt, med det uttalade målet att vara koldioxidneutrala till 2023.

FAKTA Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer. En växande del av verksamheten är service- och tjänsteutbudet, som garanterar Scanias kunder kostnadseffektiva transportlösningar och hög tillgänglighet. Scania erbjuder också finansiella tjänster. Scania är verksamt i ett hundratal länder och har 41 000 anställda. Forskning och utveckling är koncentrerad till Sverige. Tillverkning sker i Europa och Sydamerika med möjlighet till globalt utbyte av såväl komponenter som kompletta fordon. Under 2013 uppgick faktureringen till 86,8 miljarder kronor och resultatet efter skatt till 6,2 miljarder kronor. Scanias pressreleaser finns på www.scania.com/se


Välkommen till ett KUNDskaps öretag inom ) Transport - och maskintjänser

) Special- och kranarbete

) Projektverksamhet

) Materialhantering

) Konsortieverksamhet

) Yttre miljö

) Asfalt och kantläggning

Här bygger vi möjligheter Tel: 010-474 50 00 • E-post: info@foria.se • www.foria.se


POSTTIDNING B JNT PUBLISHING AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

People. Building. Visions. Construction . Service . Innovation . Operation www.max-boegl.com

Bridge construction . Structural steel and plant construction Building construction . Turn-key building . Pre-cast Concrete Elements Traffic Route Construction . Tunnel construction . Supply and disposal Environmental technology . Superstructure technology . Logistic Wind energy

Max Bögl International SE · Stockholm · info@max-boegl.com

Dagens Infrastruktur 1/14  

I det första numret av Dagens Infrastruktur kan ni läsa om Bron över fjärden i Sundsvall eller hur Citybanan tar form under Stockholm samt m...