Möte med Apostlagärningarna

APOSTLAGÄRNINGARNA MÖTE MED

Linda Alexandersson

ARGUMENT

KLIMAT­ SMART VAL

© 2017 Linda Alexandersson och Argument Förlag © Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Faktagranskning: Håkan Bengtsson Omslagsfoto: Martin Reftel och Jessica Reftel Evans ISBN 978-91-7315-512-0 Tryck: Dardedze holografija SIA, Lettland Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 VARBERG Tel 0340-69 80 00 www.argument.se info@argument.se

»Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor.« Apg 10:34

INNEHÅLL

Inledning............................................................ 6

Apg 1

Början på något nytt........................................12

Apg 2

Stormvindar och tungor av eld.......................18

Apg 3 Med kraft från höjden.................................... 24

Apg 4

Apg 5 En fråga om lojalitet....................................... 36

Apg 6

Modiga problemlösare................................... 42

Apg 7

När första stenen faller................................... 48

Apg 8 Vatten är tjockare än blod...............................54

Apg 9

Gud ser till potentialen................................... 62

Apg 10

Gud gör inte skillnad på folk......................... 68

Apg 11

Ett slutet sällskap öppnar sig..........................74

Apg 12 Att skratta åt eländet....................................... 80

Apg 13

Andlig klarsyn................................................. 86

Apg 14

Levande Gud eller förklädda gudar.............. 92

Apg 15

Uppgörelse och kompromisser..................... 98

En fråga om heder........................................... 30

Apg 16

På tvärs med polyteismen.............................104

Apg 17

På tvärs med filosofin.................................... 110

Apg 18

På tvärs med kejsarkulten............................. 116

Apg 19

På tvärs med ekonomiska intressen............. 122

Apg 20 Glöm aldrig detta...........................................128

Apg 21 En plan som misslyckas................................. 134

Apg 22

Ett sista försök............................................... 140

Apg 23

Fängelsefars.....................................................146

Apg 24

Maktkamp och korruption........................... 152

Apg 25

Politiskt spel.................................................... 158

Apg 26

På kunglig audiens ........................................164

Apg 27

I stormens öga................................................170

Apg 28

Framme ..........................................................176

Apg 29

Vägen vidare................................................... 182

Referenslista....................................................186

INLE

N I N D

G

Efter att ha skrivit Möte med Lukas kändes det som ett kärt åter­ seende att få möta Lukas igen i arbetet med den här boken. Jag har åter fått tillbringa tid tillsammans med Lukas texter och de teologer som vridit och vänt på dem. Och bakom varje text skymtar Lukas.

Jag har gjort mitt bästa för att lyssna. Vad berättar han om Jesus och om vad det innebär att följa honom? Vad vill han berätta för oss om de första kristna, kyrkans framväxt och vårt fortsatta uppdrag att sprida budskapet om Jesus?

Lukas verkar ha tagit till sig Jesu undervisning på ett modigt och radikalt sätt. Långt mer än de andra evangelisterna låter han Jesus komma till tals om hur vi ska hantera makt och pengar. Hela hans evangelium utmanar till generositet, gästfrihet och gränsöverskridande gemenskap. I Apostlagärningarna kommer vi nu att få se hur de första kristna omsätter den här undervisningen i handling.

Lukas är den noggranne historieskrivaren. Han inleder sitt evangelium med att berätta att han grundligt har satt sig in i allt genom att tala med dem som först var ögonvittnen och sedan blev 6

ordets tjänare. I Apostlagärningarna verkar det som om en del av det han skriver är självupplevt och att han därför kan ge oss första­ handsinformation om vad som händer. Det betyder inte att varenda detalj i hans böcker blivit rätt, men han har gjort grundlig research och gett sig den på att skriva ner Guds historia. För det är just Guds historia han skriver.

Lukas viktigaste ärende är att berätta för oss om Guds frälsningsplan – om hur Gud valde att sända sin son till världen för att rädda oss och hur denna frälsningsplan fortsätter att utvecklas och förverkligas genom hans efterföljare. Apostlagärningarna har ibland kallats den heliga andens evangelium. Lukas är noga med att visa oss hur Anden är verksam och leder den tidiga kyrkan i sitt uppdrag.

När vi kliver in i Apostlagärningarna befinner vi oss på gränsen mellan Jesu uppståndelse och himmelsfärd. Vandringen tillsammans med personen Jesus är avslutad för lärjungarna, men vår och lärjungarnas resa är långt ifrån över. När Jesus möter lärjungarna efter uppståndelsen säger Jesus att förlåtelse och omvändelse ska förkunnas för alla folk med början i Jerusalem och att det är lärjungarna som ska vittna om allt detta.1 Jag antar att lärjungarna inte har en aning om hur det ska gå till, men Jesus lovar att han ska rusta dem med kraft från höjden. Därefter försvinner han upp bland molnen. Så slutar Lukasevangeliet och så börjar Apostlagärningarna.

Det är bara för oss att haka på dessa förvånade, rädda, kanske skamsna men trots allt älskade lärjungar. Tydligen är det inte bara 1

Luk 24:46–47.

7

Jesus som ska förverkliga Guds frälsningsplaner. Tydligen är tanken att vi också ska vara inblandade på något sätt.

Lukas blir vår guide och följeslagare på resan. Och vem skulle kunna vara en bättre följeslagare än han? Han är ju inte bara historieskrivare, utan även evangelist. Längs vägen kommer vi att möta mängder med personer som tagit emot Jesus och ställt sina liv till hans förfogande. I dem kommer vi att finna goda förebilder för vårt fortsatta uppdrag och vår kallelse. Vi kommer också att se hur dessa personer hela tiden får kraft och vägledning av den heliga anden, vilket ger oss en aning om att detta inte är ett uppdrag vi behöver klara på egen hand. Uppdraget har vi gemensamt. Gud kommer att bistå med kraft, och precis som de första kristna får också vi hämta kraft hos varandra i den kristna gemenskapen.

Och på tal om att hämta kraft och visdom i den kristna gemenskapen rekommenderar jag att du läser den här boken tillsammans med andra, om du har möjlighet. I slutet av varje kapitel finns frågor att reflektera över, och eftersom Apostlagärningarna framför allt redogör för kyrkans framväxt och hur den lever sin kallelse är frågorna i den här boken tänkta att hjälpa dig eller er att reflektera över den kristna gemenskapen och vad efterföljelse innebär i vår tid.

Låt oss nu påbörja vår resa. Gud har en plan! Kraft är på väg från höjden! Uppdraget kallar!

8

LÄS MER Varför skriver Lukas Apostlagärningarna?

Det finns många olika teorier om varför Lukas skrev Apostlagärningarna:2 ӹӹ Som försvarstal för Paulus inför den stundande rättegången i Rom.3 ӹӹ För att undanröja missförstånd som uppstått angående Paulus i vissa judekristna kretsar4 och för att rentvå hans dåliga rykte. ӹӹ Som evangelisationsunderlag. ӹӹ För att bevisa sanningshalten i påståendet att Jesus är Messias. ӹӹ För att redogöra för kyrkans och därmed Guds historia. ӹӹ För att motivera kristna att bli kvar i tron. ӹӹ För att rättfärdiga kyrkans existensberättigande.

Jacob Jervell, professor i Nya testamentet, lyfter framför allt fram de fyra sista punkterna. De första kristna vann många anhängare bland judar – Apostlagärningarna berättar om tusentals som kommer till tro på Jesus bara i Jerusalem. De kristnas anspråk på att Jesus är Messias blir därför en fråga som splittrar det judiska folket.

Historien säger att Gud har utvalt det judiska folket och ingått förbund med dem. Men nu när folket splittras på detta avgörande sätt uppstår frågan vilka som har rätt. Om Jesus är Messias och större delen av Israels folk förkastade honom och hans budskap kan

2 3 4

Jervell, s. 11.

Apg 28.

Se s. 135 och s. 170.

9

Gud mycket väl sluta ett nytt förbund med den lilla delen av folket som förstod att Jesus var Messias. I så fall är det Jesusföljarna som blir Guds folk eller Guds barn genom det nya förbundet. Om Jesus däremot är en falsk profet gäller fortfarande det gamla förbundet där Israel i form av alla Jakobs ättlingar är Guds folk, och i så fall förlorar Jesusföljarna sitt existensberättigande som rörelse. Jervell menar att Lukas skriver Apostlagärningarna för att försvara kyrkans existensberättigande och för att motivera de Jesustroende att stå fasta i sin tro på Jesus.5 För oss i dag tänker jag att Apostlagärningarna framför allt ger oss tillgång till historien om den tidiga kyrkans framväxt och Guds sätt att leda utvecklingen med hjälp av den heliga anden. Ur berättelserna kan vi dra lärdomar som är viktiga för den kristna gemenskapen och bli uppmuntrade i vårt evangelisationsuppdrag. På så sätt blir Apostlagärningarna högst relevanta för oss i vår tid.

5

Jervell, s. 34–43.

10

Om detta livet är det enda …

Om detta livet är det enda …!

O dessa korta timmar …

En timme – vad en timme kan bli mycket!

De djupa källorna, där ingen än har druckit, ljusvidderna, som ingen än har lodat, de vänta bakom våra öden.

Och vi, vi dåsa slött i feghet.

O dessa korta timmar …

Du gömda möjligheters värld, du Gud i vardande, giv oss en oförvägen fromhet, en vilja ren, och vig oss in till andens äventyr!

Karin Boye, i diktsamlingen »Moln«.

11

A

1 G P

Början på något nytt Innan vi påbörjar vår resa och tar oss an uppdraget att vittna till jordens yttersta gräns måste vi ta reda på var vårt resesällskap befinner sig. Lukasevangeliet slutar visserligen med att Jesus lyfts upp mot himlen, men när Lukas åter tar upp tråden genom att skriva sin andra bok backar han bandet lite, som för att hjälpa oss in i berättelsen igen, och låter oss möta Jesus och lärjungarna efter uppståndelsen. I inledningen får vi en snabbrepetition av vad som har hänt, men också en del ny information. Vi får veta att Lukas första bok handlar om allt Jesus gjorde och lärde fram till den dagen då han togs upp till himlen. Vi får veta att Jesus visade sig för lärjungarna efter uppståndelsen och att han gav apostlarna vissa befallningar.

Till nyheterna hör att Jesus tillbringade fyrtio dagar med lärjungarna innan han for upp till himlen. (I slutet av Lukas­evangeliet lämnar han dem redan på påskdagen.) Men nu verkar det som om Lukas fått ytterligare information om hur det egentligen gick till, 12

och eftersom han inte lever i en tid då man enkelt redigerar en redan nedtecknad text, ser han till att rätta till informationen när han nu påbörjar sin nya bok. Fyrtio dagar alltså. Som de fyrtio dagar Jesus fastade i öknen. Eller som de fyrtio veckor det tar för ett barn att utvecklas i moderlivet, eller de fyrtio år det tog för israeliterna att nå det förlovade landet. I samtliga fall är talet förknippat med förberedelsetid, och visst kan det krävas viss förberedelse innan lärjungarna kan påbörja sitt uppdrag. Fyrtio dagar av möten med den uppståndne för att kunna ta in att Jesus verkligen lever trots att han var död, att han är den Messias som Gud skulle sända. Fyrtio dagar av ytterligare undervisning om Guds rike för att budskapet inte ska missuppfattats eller förvrängas på vägen. Så efter de fyrtio dagarna samlar Jesus lärjungarna till en måltid och uppmanar dem att stanna i Jerusalem tills de blivit döpta med helig ande.

När Jesus har sagt detta lyfts han mot höjden medan lärjungarna ser på. På samma sätt som Gud lyfte profeten Elia mot himlen medan hans lärjunge Elisha såg på.6 Dessförinnan hade Elisha bett Elia att få dubbla arvslotten av hans ande, och Elia hade svarat att det skulle bli så om Elisha fick se när Elia lyftes mot himlen. Att lärjungarna nu står här och upplever samma sak måste ha stärkt dem i förvissningen att de verkligen skulle få del av den heliga anden genom sin mästare. Kanske får händelsen dem också att minnas att Jesus faktiskt talade om just Elia och Elisha i samband med sin allra första predikan i Nasarets synagoga, och om hur Gud sände dem båda att hjälpa nödställda hedningar.

6

2 Kung 2

13

Himmelsfärden andas att kraft är på väg från höjden och påminner lärjungarna om deras uppdrag. De ska berätta om Jesus och vara förlängningen av hans förkunnelse i ord och handling. Och budskapet ska förmedlas i Jerusalem och Judéen, i Samarien och ända till jordens yttersta gräns.

Två män i vita kläder lovar dem att Jesus ska komma tillbaka.

Vem vet, kanske känner kvinnorna i gruppen igen dem från mötet med två män i skinande, vita kläder vid den tomma graven? Kvinnorna och männen återvänder till Jerusalem för att invänta det som nu ska hända. De håller samman i ständig bön. När Jesus bad dem be med honom i Getsemane somnade de. Nu håller de ut i bönen i flera dagar. De utser också en efterträdare till Judas. De förbereder sig så gott de kan på vad det nu är Fadern, Sonen och Anden har i görningen. Så mycket mer kan de inte göra. Nästa drag ligger hos Gud.

14

FUNDERA VIDARE ӹӹ Finns det något du själv just nu förbereder dig inför? Något din kristna gemenskap förbereder sig för? Vad ingår i förberedelserna? ӹӹ Om du får drömma fritt, vad önskar du ska hända framöver i din relation till Gud? I din kristna gemenskap? ӹӹ Finns det något du själv kan göra för att drömmen ska bli sann? Finns det något du skulle vilja be Gud om hjälp med för att drömmen ska bli sann?

15

LÄS MER Att upprätta Israel I samband med himmelsfärden frågar lärjungarna Jesus om tiden nu är inne då han skall återupprätta Israel som kungarike. Vi kan sucka över lärjungar som ännu inte fattat någonting. Hade Jesus velat upprätta Israel som kungarike hade han väl värvat en gerilla­ armé på vägen till Jerusalem och sedan försökt befria staden från ockupationsmakten med våld. Guds rike är ju av ett annat slag!

Men kanske är det vi som missbedömer lärjungarna, inte de som missuppfattat Jesus. För även om Jesus svarar att det inte är deras sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt, säger han också att de ska vittna om honom i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. Genom profeten Jesaja säger Gud till Israel: »Det är inte nog att du är min tjänare, som upprättar Jakobs stammar och för tillbaka Israels överlevande, jag skall göra dig till ett ljus för andra folk, för att min räddning skall nå över hela jorden.«7 Så någon typ av upprättelse väntar Israel, och genom Israel ska budskapet om räddning nå hela världen. Enligt Symeons profetia i Lukasevangeliets andra kapitel är Jesus ljuset för hedningarna, och nu uppmanar Jesus sina lärjungar att vittna om det. Så kanske är lärjungarna införstådda med att Gud genom Jesus ska upprätta Israel och hela världen – det enda de undrar över är när denna profetia ska gå i uppfyllelse.

7

Jes 49:6.

16

Lottning I väntan på dopet med helig ande utser lärjungarna en ersättare för Judas. Det står att lotten faller på Mattias. Lottning var ett sätt att överlåta valet åt Gud eftersom lottningen inte kunde styras av människor. Lottningen gick till så att två eller flera stenar eller ben lades i en kanna som sedan skakades så att föremålen hoppade ut ur den, tills det bara fanns ett föremål kvar i behållaren.8 Även i Gamla testamentet ges flera exempel på att lottning används för att utröna Guds vilja, och då med hjälp av två föremål som kallas urim och tummim.9

Mattias och Judas Trots ett ganska långt resonemang om hur man väljer en tolfte apostel, hör vi inget mer om Mattias i Apostlagärningarna. Detta talar för att Lukas inte i första hand är intresserad av apostlarnas enskilda insatser i den tidiga kyrkan utan av dem som grupp. Apostlarna står för kontinuiteten mellan Jesus och den tidiga kyrkan.10 Den långa redogörelsen för Judas öde står samtidigt med som ett varnande exempel för kommande generationers ledare inom kyrkan.

De ska lita på Gud, och inte sälja ut eller svika läran för materiell trygghet.11

Ehrman, s. 131.

Urim och tummim används bland annat i 3 Mos 8:8 och 1 Sam 14:41.

10 Ehrman, s. 132.

11 Tannehill, s. 21f.

8 9

17

I Apostlagärningarna möter vi mängder av förebilder. Petrus visar hur rädsla kan bytas mot mod och frimodighet.

Filippos vågar följa Andens ledning och Tabita tar hand om de utsatta. Maria och Lydia är förebilder i generositet och gästfrihet. Paulus är den outtröttlige evangelisten, hans kompanjon Barnabas är medlaren och tröstaren. Och alla får de hjälp av Anden.

Alla dessa och många fler visar också att tron inte är en privatsak. Att ta emot Jesus är att bli en del av den kristna gemenskapen och att dela kallelsen att sprida evangeliet.

Till varje avsnitt finns reflektionsfrågor och fördjupningstexter. Boken fungerar både för enskild läsning och i grupp.

Linda Alexandersson har tidigare gett ut Möte med Markus, Möte med Lukas och Möte med Johannes i samma serie.

Linda Alexandersson är pastor i Equmeniakyrkan, författare och teolog.

ISBN 978-91-7315-512-0

www.argument.se

9 789173 155120