Ledarskap med Jesus som förebild – handledning

LEDARSKAP MED

JESUS

KÅR

LIN

SOM FÖREBILD

SUS SIE

HAN DLE

DNI

NG

Johan Reftel Henrik Brosché

ENT UM

ARG

LEDARSKAP MED JESUS SOM FÖREBILD SUSSIE KÅRLIN

ARGUMENT

© 2018 Sussie Kårlin och Argument Förlag AB Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Grafisk form: Pierre Eriksson Illustration: Shutterstock.com Författarfoto: Suvad Mrkonjic Tryck: Dardedze holografija SIA ISBN: 978-91-7315-539-7

Argument Förlag AB Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | info@argument.se www.argument.se

INNEHÅLL 4 Inledning 8 Att se den som inte vill bli sedd 12 Att se alla – även de som alltid syns!

16 Alla har vi varit små 22 Om rätten att få bli arg 26 Ombytta roller 30 Bönen 34 Om andras förväntningar på dig 38 Teambuilding – att foga ihop en grupp 42 Egentid 46 Att ge vidare

4

INLEDNING

Tanken med Ledarskap med Jesus som förebild är att ha något som grundmaterial i utbildningen av unga ledare. Många församlingar har glädjen och förtroendet att få arbeta med faddrar, unga ledare, hjälpledare och assistenter av olika slag. De flesta är ungdomar, kanske före detta konfirmander, som känner sig utmanade i uppgiften att få växa i uppdraget som ledare och glada över att hitta en kyrklig gemenskap att landa i.

Min erfarenhet är att många av våra unga ledare vill få utvecklas i sitt ledarskap – det ger dem glädje och självförtroende och goda meriter att ta med sig i framtida ledaruppgifter. Det är också ett sätt för dem att prova sig fram och växa både i sin tro och i sin kallelse.

Detta material kopplar ihop Jesu liv med klassiska ledarskapsfrågor på de unga ledarnas nivå. Dessutom finns öppningar för att fördjupa samtalen både på individnivå och ur församlingsperspektiv.

Materialet tar upp tio perspektiv på ledarskap, tio teman, och varje tema utgår från en bibelberättelse om Jesu liv. Börja alltid med att läsa bibeltexten tillsammans. Därefter kan ni ställa er frågan: Vad säger den här texten om ledarskap? Den frågan kan räcka långt.

Sedan kan ni gå vidare med reflektionstexten i deltagarhäftet som fördjupar frågeställningen, ger en djupare bild av bibeltexten och den utmaning som kan finnas i att vara ledare.

I unga ledare-häftet skriver jag inledningsvis om Jesu ledarstil.

Att den fascinerat människor och fått människor att följa Jesus även 2 000 år efter hans död. Sanningen är större än så: Visst var Jesus en stark ledare, men som kristna tror vi att Jesu ledarstil var en förhållandevis liten del i det hela. Evangeliet, Jesu uppdrag, korset och uppståndelsen är en betydligt större anledning till att människor i dag fortfarande följer Jesus.

Människors möte med den uppståndne Jesus har gjort att de valt att följa Jesus. Men i det här materialet har jag valt att fokusera på

5

Jesu ledarstil. Jag tror att den var betydelsefull, och jag tror att vi har något att lära av den – inom våra grupper och i våra aktiviteter inom församlingslivet, men också allmänt i mötet med andra människor.

I inledningen skriver jag: »Jesus levde nära människor, nära sig själv och nära Gud«. Det kan också vara en sammanfattning av hela boken och dess syfte. Vad händer när vi väljer att leva nära människor, nära oss själva och nära Gud? Hur påverkas vi då? Vad reagerar vi på? Vad vill vi förändra och vad märker vi att vi är glada över?

UPPLÄGG 6

Varje tema i unga ledare-häftet kompletteras i denna handledning med följande ingångar: BIBELFÖRDJUPNING. En kort utläggning om ett bibliskt begrepp eller centralt ord som knyter an till bibeltexten. Detta kan återberättas för gruppen för att ge en större förståelse för bakgrundshistorien eller en bredare bild av temat.

EGEN REFLEKTION KRING TEMAT. Min utgångspunkt är att vuxna ledare är förebilder för de yngre ledarna. Därför blir dina egna berättelser, vittnesbörd och brottningskamper betydelsefulla för ungdomarna.

Här finns frågor att fundera kring för att dels kunna leda samtalen på en djupare nivå, dels kunna påminna sig om sin egen bakgrund och kanske mera frimodigt dela med sig av sina erfarenheter. Varje avsnitt rör vid djupt personliga frågeställningar. Därför kan det vara bra att före ledarsamlingen ägna några tankar åt sitt eget liv, sin tro och kallelse.

TÄNK PÅ! Här finns tips till ledaren om särskilda utmaningar som temat kan medföra.

DJUPARE FRÅGESTÄLLNINGAR. Här finns möjlighet att leda in samtalet på nya vägar eller att tränga djupare i frågorna.

KONKRETA TIPS. Förslag på fler infallsvinklar till temat förutom samtalet.

7

8

1.

ATT SE DEN SOM INTE VILL BLI SEDD

BIBELFÖRDJUPNING TULLINDRIVARE

Jesus levde i ett land som var ockuperat av romarriket. Den romerska staten krävde att man betalade skatt på tjänster, egendom och varor. För skattepengarna kunde den romerska staten bekosta vägarbeten, fredsuppehållande styrkor och skolor i riket, men även romarrikets palats och kejsarens dyrbara vanor finansierades av skattemedel. Därför fanns tullindrivare med uppgift att sitta vid stadsgränser och vägar och driva in tull från sina landsmän.

Tullindrivarna var tvungna att regelbundet rapportera in en viss mängd pengar till Rom, men kunde ta ut en högre avgift så att även de själva fick lön. Vissa gjorde sig då en rejäl förtjänst på andras bekostnad. På det här sättet skapade romarna mellanhänder mellan folket och sig själva och slapp på så vis lokalinvånarnas ilska över tullavgifterna.

Tullindrivarna blev däremot dubbelt föraktade – både av de romerska soldaterna, eftersom de fick göra smutsarbetet, och av de egna landsmännen, eftersom man ansåg att de svek sitt eget folk, fjäskade för överheten och dessutom tjänade pengar på sina grannars bekostnad. I Bibeln kallas tullindrivare för syndare utifrån just detta. Vi kan läsa om tullindrivaren Matteus och hur han kallas som lärjunge i Matt 9:9–13.

EGEN REFLEKTION Dina egna berättelser av både utanförskap och att bli inkluderad betyder mycket för dina unga ledare. Vågar du dela med dig av dem?

Hur har de påverkat dig under livet och att du i dag är där du är?

9

TÄNK PÅ!

10

I ledargruppen finns säkert en underliggande hierarki bland ungdomarna. Vissa tycker att andra inte borde få vara ledare av olika anledningar. Det kan handla om hur man uttrycker sig, hur man hanterar sociala medier, om man använder tobak, om man dricker alkohol och så vidare. Inte kan väl hon vara ledare som …?

Några känner själva att de inte platsar i uppdraget eller gruppen eftersom de jämför sig med andra. Inte kan väl jag vara med. Jag vågar ju inte prata inför andra. Jag är inte alls lika spontan som de andra … Det här ligger ofta outtalat i en grupp och man behöver tidigt jobba på att hitta en gemenskap där rangordningar försvinner och gemenskapen byggs mellan alla i gruppen.

När vi börjar tala om Sackaiosmänniskor kan det lätt bli känsligt.

Någon i gruppen kan känna sig utpekad. Poängen med samtalet är inte att lyfta fram olika individer som konstiga eller udda, utan att synliggöra att det finns människor eller grupper av människor i samhället som sällan syns eller som måste strida för att synas. Vi behöver prata om deras existens och fundera kring hur vi som kyrka kan möta dem.

DJUPARE FRÅGESTÄLLNINGAR SACKAIOS I DAG. Sackaios var inte populär i samhället. Folk pratade om honom och hade åsikter om honom. Hur hade vi hanterat honom i ungdomsgruppen? Hade han fått ansvara för fikakassan? Samlat in lägeravgifterna? Tagit upp kollekten? Var hade han suttit under gudstjänsten?

SACKAIOS FÖRÄNDRING GICK FORT. På några timmar förändras hans hjärta och hans sätt att hantera relationer och pengar. För Jesus och Sackaios själv var det säkert logiskt, men hur ställer vi oss till snabba förändringar? Är vi skeptiska? Litar vi på dem som har förändrats på kort tid? Vilka bevis kräver vi? Hur lång tid anser vi behöver ha gått innan en människa »bevisat« att hon är annorlunda nu?

KONKRETA TIPS SEDD. Ett förslag är att inleda samlingen med att gå en runda i gruppen och samtala om gemenskaper eller uppdrag där man blivit sedd.

Huvudledaren kan gärna börja. »Då kände jag mig sedd …«

RESULTATET AV SACKAOIS FÖRÄNDRING. Slutet av berättelsen om Sackaios är överväldigande. Han ger fyrdubbelt tillbaka! Föreställ dig att du läser i tidningen om några ökända brottslingar som rånat banker men nu ger fyrdubbelt tillbaka. Människor som misshandlat men som nu arbetar ideellt på våldsbrottsjouren eller i hemtjänsten. Fantisera baklänges tillsammans. Vad tror du hände? Vad behöver hända i dag för att vi ska kunna se sådana rubriker i tidningarna?

11

I Ledarskap med Jesus som förebild tar Sussie Kårlin med de unga ledarna till tio bibelhändelser där Jesu sätt att agera kan vara till inspiration för oss som ledare. Hur kan vi likt Jesus se Sackaiosmänniskorna som inte vågar bli sedda? Hur kan vi möta Jairospersonerna som på ytan verkar ha allt? När behöver vi göra som Jesus och strunta i andras förväntningar på oss?

Genom att varva bibelberättelser med vardagliga dilemman uppmuntrar materialet ledarna att våga testa nya uppgifter och växa i tron. Utanförskap, gåvoupptäckande, sociala koder, bön och vikten av egentid är exempel på ämnen som tas upp.

Ledarhandledningen riktar sig till den som leder samlingar med de unga ledarna. I häftet finns begrepp och texter från Bibeln att fördjupa sig i, samtalsfrågor, tips på egen reflektion och praktiska förslag till samlingarna.

Sussie Kårlin är kyrko­herde och har arbetat med konfirmander och unga ledare sedan 1994.

ISBN 978-91-7315-539-7

9 789173 155397

www.argument.se