Ledarhandledning till Stress-smart

LEDARHANDLEDNING TILL

STRESS-

SMART

Stresshantering fรถr unga

MIA Bร RJESSON OCH MARIA SVALANDER

ARGUMENT

LEDARHANDLEDNING TILL

STRESS-

SMART Stresshantering för unga

MIA BÖRJESSON MARIA SVALANDER

ARGUMENT FÖRLAG

KLIMAT­ SMART VAL

© 2018 Mia Börjesson, Maria Svalander och Argument Förlag Foto © Shutterstock.com Tryck: Dardedze holografija SIA ISBN: 978-91-7315-535-9

Ges ut i samarbete med Göteborgs kyrkliga stadsmission

Argument Förlag, Annebergsvägen 4, 432 48 VARBERG Tel: 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se

INNEHÅLL Förord........................................................................... 6 Att arbeta utifrån Stress-smart ...................................... 9 Att arbeta med grupper................................................. 15 Träff 1: Presentation och teoretisk grund........................ 19 Träff 2: Hjälphanden.....................................................29 Träff 3: Stress och återhämtning................................... 39 Träff 4: Vad händer i kroppen vid stress och återhämtning?.........................................47 Träff 5: Framtid och hopp...............................................55 Träff 6: Avslutning, sammanfattning och repetition.........65 Fler övningar att använda vid behov...............................73 Unga forum..................................................................79 Litteratur­förteckning.................................................... 81

FÖRORD Vi som har skrivit den här boken är Mia Börjesson, socionom och föreläsare, och Maria Svalander, socionom och ungdomskurator på Göteborgs kyrkliga stadsmission.

Under flera år samarbetade vi som gruppledare för tonårstjejer inom föreningslivet i Göteborg. Målet var att bygga ett starkt »psykologiskt immunförsvar« hos deltagarna. Detta eftersom den som under barndom och tonårstid får tillgång till så många friskfaktorer som möjligt har större chans att behålla och öka sin hälsa. Utgångspunkten i vårt arbete var de hälsofrämjande faktorer som Aaron Antonovsky fann i sin forskning om vad som gjorde att människor lyckades ta sig igenom problem och hinder de mötte i livet. Därför ville vi ge de unga kunskaper om både individuella faktorer och omvärldsfaktorer som är hälsofrämjande.

Vi ville dessutom skapa arenor där de unga får möjlighet att prova och träna dessa faktorer.

Hälsofrämjande gruppverksamhet är en sådan arena.

Vid uppföljningen som gjordes med deltagarna av den gruppverksamhet vi bedrev från 2009 fram till 2014 framkom att tonåringarna var nöjda, hade lärt sig mycket nytt och framförallt haft en bra tid tillsammans med de andra i gruppen. Det som uppfattades särskilt bra var dels att vi talade om det som var intressant och viktigt för dem just där de befann sig, dels sammanhållningen i gruppen. Verksamheten var också en positiv erfarenhet för oss som ledare och födde i sin tur en önskan att fortsätta arbetet med gruppverksamhet.

Under 2016 började Maria som ungdomskurator på Göteborgs kyrkliga stadsmission. Maria fick tillsammans med en kollega uppdraget att starta en ny ungdomsverksamhet med syfte att främja god fysisk och psykisk hälsa. Namnet på verksamheten blev Unga forum.

I det förberedande arbetat framkom att många unga i dag rapporterar psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Att möta dessa behov blev därför ett mål för Unga forum, och Mia

6

fick i uppdrag att delta i uppbyggnaden av en kortkurs i stresshantering. Under 2016 utarbetades på så sätt kursen Stress-smart, som ligger till grund för denna bok.

Från hösten 2016 till våren 2018 har ett stort antal grupper varit i gång i Göteborg med skiftande antal deltagare. Unga Forum har erbjudit gymnasieskolor i Göteborgs innerstad att delta, och detta har tagits emot med stort intressen. Samarbetet med skolorna har sedan skett via elevhälsan på skolan.

Mia har varit handledare och konsult för Unga Forum under denna period. Hon har sedan mitten av 1980-talet arbetat med grupper och gruppverksamhet inom psykosocialt arbete. Hon har också skrivit flera böcker i ämnet, bland annat Mästerverk och mirakel – Om att arbeta med tjejgrupp (Studentlitteratur, 2008) och Jentegrupper, en mötesplass för sjelvtillit og vennskap (Gyldendal, 2018).

Kursen Stress-smart har under hela perioden utvecklats och förändrats. Övningar och innehåll har utvecklats av deltagarna, och deras åsikter och förslag har tagits på allvar. Vi har på så sätt kontinuerligt gjort utvärderingar av vad som fungerat och inte fungerat. Vår önskan är att kursen ska fortsätta vara del av en pågående utvecklingsprocess. Forskningen bidrar ständigt med ny kunskap, så det är viktigt att vara öppen för förändring.

Du som läsare kan se Stress-smart som ett förslag och använda kursen så att den passar din målgrupp. Vår förhoppning är att du blir inspirerad och motiverad av materialet, både när det gäller stresshantering och när det gäller hälsofrämjande gruppverksamhet.

Mia Börjesson och Maria Svalander, april 2018

7

8

ATT ARBETA UTIFRÅN STRESS-SMART Stress behövs för att vi ska anstränga oss och göra en särskild insats för att nå våra mål. Stress har alltså en positiv sida som ger energi och skapar engagemang. Men efter den positiva stressens stora arbetsinsats måste vi återhämta oss och fylla på med ny kraft för att kunna ta oss vidare. Precis som bilen eller flygplanet behöver tanka bränsle, behöver också människan det.

Stress som har en mening och ett mål är ofta bra för oss. Men för att må bra och behålla hälsan behöver vi ha fungerande strategier för att hantera stressen och varva ner emellanåt. Återhämtning och »att tanka bränsle« är viktiga delar för att klara livets utmaningar. Det är också nödvändigt för att nå mål och förverkliga drömmar. Stress-smart har fokus på fyra områden som ger bränsle: energi, kraft, mod och livsglädje/humor. Detta bränsle kan också kallas för friskfaktorer eller copingstrategier.

Hälsofrämjande perspektiv

Stress-smart är ett hälsofrämjande material. I det hälsofrämjande arbetet har vi ett salutogent perspektiv, det vill säga att vi utgår från det friska. (Salutogenes betyder hälsans ursprung, från latinets salus som betyder hälsa och grekiskans genesis som betyder ursprung). Grundfrågan är: Hur kan vi behålla och förbättra hälsan?

Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923–1994), professor i medicinsk sociologi. Ett viktigt begrepp inom den salutogena teorin är »känsla av sammanhang«, ofta förkortat KASAM. Detta har tre komponenter:

9

▶▶ Begriplighet: Att tillvaron är någorlunda förutsägbar, att det finns orsak och konsekvens i det som sker. Att ha tillgång till språk och kunna kommunicera. ▶▶ Hanterbarhet: Att ha förmågan och resurserna för att klara av de utmaningar livet innehåller, att ha viss kontroll över sin tillvaro. ▶▶ Meningsfullhet: Att vara delaktig, att livet känns intressant att leva och att det finns en mening att engagera sig i det som händer runtomkring. Att ha goda relationer.

Kognitiv psykologi

Kursen har också sin grund i kognitiv beteendeterapi (KBT). Fokus är att prova nya beteenden för att få nya erfarenheter, eftersom beteendeförändringar ses som det mest centrala. Anna Kåver är specialist i klinisk psykologi och i sin bok KBT i utveckling (Natur & Kultur, 2016) sammanfattar hon KBT i uttrycket »Det räcker inte med bara samtal«. Våra tankemönster får oss att handla på olika sätt, och därför har KBT fokus på att genom våra tankar påverka vårt agerande och vårt beteende. Om vi kan förändra våra tankar till att bli mer positiva, hoppfulla och optimistiska kommer det alltså att påverka våra val och handlingar. Inom KBT har terapeuten/ledaren en öppen hållning genom att tillsammans med den som kommer till samtal eller grupp undersöka vad som kan vara till hjälp för att vederbörande ska nå sina mål.

Psykologiskt immunförsvar

Stress-smart handlar om att skapa ett »psykologiskt immunförsvar«. Målsättningen är att deltagarna ska få med sig verktyg för att hantera stress och andra svårigheter de möter i livet.

Syftet är också att de unga ska behålla och öka sin fysiska och psykiska hälsa, våga drömma och arbeta för att nå sina mål.

Vägen dit är att hjälpa kursdeltagarna att se vilka handlingssätt som får positiva konsekvenser. Deltagarna får ta hjälp av förebilder och dela förslag med varandra på hur man kan agera i olika situationer. En viktig del är att ta reda på vilka resurser och tillgångar deltagarna har.

Då Stress-smart är en kortkurs kan du se den som en kickoff, som skapar intresse och enga-

10

gemang för stresshantering som ett redskap för att må bra. På kursen får deltagarna en »första hjälpen-låda« för att hantera livets utmaningar. Efter kursen påbörjas det viktiga arbetet med att inkludera dessa metoder som kursen ger kunskap om i vardagslivet. Stress-smart omfattar självfallet inte all kunskap och inte heller alla metoder för stresshantering utan bidrar med några förslag kring hur de unga kan hantera stress.

Hjälphanden

I kursen har vi hämtat stor inspiration från materialet Psykologisk førstehjelp av Solfrid Raknes (Gyldendal, 2010). Där har Raknes skapat »Hjälphanden« som ett kreativt verktyg för att hantera utmaningar. Metoden är utvärderad och evidensbaserad i Norge. »I situationer som skapar starka känslor kan det vara svårt att få överblick över vad jag kan påverka och hur. Hjälphanden bidrar till att både känna igen varför jag reagerar som jag gör och att hitta ett sätt att komma vidare«, förklarar Solfrid Raknes.

Ju mer kunskap om stress och återhämtning du som ledare har tillgodogjort dig i förväg, desto bättre. Boken Sjukt stressad – En liten handbok i att hantera stress i vardagen av Anna Karlstedt-Bennich ger en bra fördjupning i ämnet.

Målgrupp

De flesta som vill kan vara med i Stress-smart, men det är viktigt att alla som deltar kan samverka och arbeta i grupp. En del lär sig bättre i samtal en och en, medan en del lär sig i grupp.

Före start bör du därför fundera över vilka som ska ges möjlighet att gå kursen. Detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för deltagarna.

Det är bra om du har möjlighet att intervjua de ungdomar som visar intresse för att gå kursen. I det samtalet kan ungdomarna enskilt få ställa frågor och du kan presentera verksamheten och målet med gruppen. Visar det sig att den unga exempelvis har stora personliga problem kanske du ska erbjuda annan verksamhet än denna grupp. Därför är det är viktigt att du som ledare har kunskaper om var ungdomar kan söka hjälp och hur de kan göra det.

11

Fast eller öppen grupp

Om du vill kan du i förväg bestämma att de två första gångerna ska gruppen vara öppen om någon vill ta med en kompis. Om det sker kan du göra en intervju med kompisen, och därefter bestämmer du och gruppen tillsammans om kompisen ska ingå i gruppen. Efter andra träffen är gruppen då en fast grupp med bestämda deltagare. Det är en garant för trygghet.

Omfattning

Kursen omfattar sex tillfällen där varje träff är tänkt att vara 75 minuter. Varje träff tar cirka två timmar i anspråk med förberedelse och efterarbete. Ett tips är därför att lägga in tid för planering inför varje träff och uppföljning efter varje träff. Det kan också vara bra att efter varje kurstillfälle göra anteckningar i en loggbok om vad som sagts och gjorts under träffen. Koppla inga personuppgifter till dina anteckningar utan gör stödord som en hjälp för dig att minnas innehållet i stora drag.

Träffarna har följande inriktning: ▶▶ Presentation och teoretisk grund ▶▶ Tema: Hjälphanden ▶▶ Tema: Stresshantering och återhämtning ▶▶ Tema: Vad händer i kroppen vid stress och återhämtning? ▶▶ Tema: Framtid och hopp ▶▶ Avslutning: Sammanfattning och utvärdering.

Struktur

Aaron Antonovsky nämner struktur och tydlighet som starka friskfaktorer. Vi mår helt enkelt bra av att veta vad som gäller. Därför har varje träff samma upplägg. Det skapar också trygghet i gruppen. Strukturen ser ut så här: ▶▶ Fika och välkomnande. ▶▶ »Småsnack«. Att småprata en stund är ett sätt att landa tillsammans i rummet. Om deltagarna inte känner varandra sedan tidigare kan småsnacket de första träffarna innehålla 12

▶▶

▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶

presentationsövningar. I övrigt kan ni prata om vad som hänt under dagen. Att börja med att skapa en avslappnad och trevlig stämning är värdefullt.

Veckans guldkorn: Deltagarna berättar något positivt, kul eller spännande som hänt sedan föregående träff. Det kan vara att de mött en vän, varit på en bra konsert, ätit en god middag, tränat med sin hund, klarat ett prov i skolan och liknande. Målet med veckans guldkorn är att sätta fokus på det som ger energi.

Presentation av temat Övningar Reflektion: Varje deltagare får möjlighet att berätta om något de tar med sig från träffen.

Avslutning och sammanfattning

13

Stress är en del av livet, och många gånger kan stress hjälpa oss med det extra energipåslag vi behöver för att klara av en svår situation. Men lång­ varig stress utan återhämtning är skadlig för kroppen. Därför är det viktigt att lära sig stresshantering – ju tidigare i livet, desto bättre.

Stress-smart är en kurs i stresshantering för tonåringar och unga vuxna, uppdelad på sex träffar. Den här boken innehåller övningar, samtalsfrågor och faktaunderlag för ledaren.

Kursen har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på de friskfaktorer deltagarna har själva och i sin omgivning.

Som komplement till denna ledarhandledning finns deltagarhäftet Bli stresssmart, som fungerar som en sammanfattning av kursen.

www.argument.se I samarbete med