Dagboken 25/26

Dagboken med

kyrkoalmanacka 2025–2026

ÅRETS TEMA: BIBELN

Argument

PLANERING ADVENTSTIDEN 12

Planering adventstiden

30/11

Första söndagen i advent inleder det nya kyrkoåret. Den kors­ krönta kronan påminner om kyrkans Herre, världens konung.

Denna dag får han den hyllning som han är värdig: Hosianna, Davids son. Han är med oss i varje gudstjänst på vägen till korset, upp­ ståndelsen och livet.

Vårt kyrkoår Kyrkoåret inleds fyra söndagar före juldagen med första advent. Advents­ firandet har sina rötter i adventsfastan, som motsvarar påskfastan som för­ beredelsetid. Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini, som betyder Herrens ankomst.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Den vita färgen byts till violett eller blå efter klockan 18.

Altaret: Exempelvis sex altarljus och vita altarblommor. För inspiration till att välja säsongsanpassade blommor, se s 138–143. Övrigt: Denna söndag till och med femte söndagen efter trettondedagen används julseriens musik.

Psalmförslag 39:1–3, 103, 104:1–7, 105, 106:1–4, 107, 108, 111:1–4, 421, 422, 423, 609, 736, 857; Kyrksång 56, 65.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................ * 30 november, första advent, inleds Act Svenska kyrkans julinsamling, som pågår till och med trettondedag jul. Läs mer om temat för årets insamling på www.svenskakyrkan.se/act.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt oss i denna gudstjänst ta emot din nåd för att visa den för andra.

I Jesu namn. Amen.

November 2025

Första söndagen i advent Ett nådens år

Dagens texter Gamla testamentet: Sakarja 9:9–10.

Epistel: Uppenbarelseboken 5:1–5.

Evangelium: Matteusevangeliet 21:1–9.

Alternativ text: Lukasevangeliet 4:16–23.

Om helg­dagar med alternativ text, se sida 117.

Psaltarpsalm: Psaltaren 24.

Livsgnista Jag har aldrig vågat predika över den alternativa texten från Lukasevangeliet på första advent. Risken är över­ hängande att församlingen skulle bli besviken om de går miste om Hosiannaropen och åsnan. Men vilken kraftfull text Lukas 4:16–23 är! Jesus är i sin uppväxtstad och återvänder till synagogan som han brukar besöka.

Jag anar att han och besökarna väntar sig att det ska vara som vanligt – lite trevligt, några tänkvärda ord, lite sång och gemenskap.

Då läser han Jesajas ord om frihet för de fångna och glädjebud till de fattiga. Så långt antar jag att det sker i samklang med det förväntade. Texten bör ha varit känd för åhörarna. Det är då han säger de explosiva orden: »I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse«. Bang!

Låt oss ta med den angelägenheten in i vårt advents­ firande. I dag får vi ropa ut vår glädje över Kristi närvaro.

I dag får vi uppfyllas av fredens och gudsrikets vision, mitt i en värld av krig. Vi ger oss inte och Gud har inte övergivit oss. Det är en bra förutsättning för ett nytt kyrkoår.

Ola Fornling

sön 30* Anders Andreas

mån 1 Oskar Ossian

tis 2

Beata Beatrice

ons 3

Lydia Cornelia

tor 4

Barbara Barbro

fre 5 Sven

lör 6

Nikolaus Niklas

13

7/12

December 2025

Andra söndagen i advent Guds rike är nära Budskapet om att tiden är nära, att Guds rike står för dörren, återkommer ofta i evangelierna. Under julens förberedelsetid blir detta tydligt i kyrkan: Herren är nära, han kommer till sin kyrka, var beredd att möta honom! Hur kommer det att vara den dagen, hur ser Guds rike ut? En bild av Guds rike är den av en stad, det nya Jerusalem, som sänks ner från himlen. Den återfinns tidigt i kyrkans historia.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett eller blå. Den blå färgen är en särtradition i Norden.

Altaret: Exempelvis två altarljus, som symbol för lag och evangelium, och violetta altarblommor. För inspiration till att välja säsongsanpassade blommor, se s 138–143.

Psalmförslag 39:1–3, 107, 174, 422, 423, 424, 425, 490, 609, 637, 651, 856; Kyrksång 59, 64.

sön 7

Angela Angelika

................................................................................................................ ................................................................................................................

mån 8

................................................................................................................

tis 9

................................................................................................................

ons 10

................................................................................................................

Virginia Anna*

Malin Malena

tor 11

................................................................................................................

Daniel Daniela

................................................................................................................

fre 12

................................................................................................................ * Anna (9 december) är enligt traditionen namnet på jungfru Marias mor. Hon är blivande mödrars

Alexander Alexis

lör 13* Lucia

14

skyddshelgon.

��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� * 13 december är luciadagen. Lucia levde på Sicilien i slutet av 200-talet. Hon led martyrdöden efter att hennes försmådde friare angav henne för kejsaren. Enligt en av de många legenderna om henne stack hon ut sina ögon, och hon är därför skyddshelgon för synskadade.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt ditt rike bli synligt i vår gudstjänst och i vår värld.

I Jesu namn. Amen.

Dagens texter Gamla testamentet: Jeremia 33:14–16.

Epistel: Hebreerbrevet 10:32–39.

Evangelium: Markusevangeliet 1:14–15.

Psaltarpsalm: Psaltaren 85:9–14.

Livsgnista Jag stod bredvid min handledare och kyrkoherde efter att jag som ung pastorsadjunkt hållit en utomhusgudstjänst i midsommartid. Allt blommade och doftade omkring oss. Vi började tala om att ljuset nu befann sig på sin höjdpunkt. Något han sa har dröjt kvar i mig: När det mörknar på jorden ljusnar det i Guds rike.

Där stod vi och badade i sommarens ljus, medvetna om att det nu sakta vände mot mörkare tider. Jag har alltid upplevt att midsommartiden har en viss melankoli inbäddad i sig. Därför bär jag min handledares ord nära mitt hjärta. Gudsriket ljusnar när livet mörknar.

Johannes sitter i fängelsets mörker när Jesus förkunnar det ljusa budskapet att Guds rike är nära. Det påminner mig om att andra bär trons ljus när mitt liv är mörkt och att Gudsriket kan vara nära även när inte jag ser eller känner det.

Ola Fornling

14/12

Johannes döparen är budbäraren, vägröjaren, som profeterna förutsagt. »En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka.« Han predikar omvändelse och bereder väg för Mes­ sias, Herren. Till folket som kom för att döpas sa Johannes: »Redan är yxan satt till roten på trädet. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden.« Så blir yxan och trädet symbolen för tredje söndagen i advent, vägröjarens redskap.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett eller blå.

Altaret: Exempelvis två altarljus och violetta altarblommor. För inspira­ tion till att välja säsongsanpassade blommor, se s 138–143.

Psalmförslag 39:1–3, 103:2–4, 106, 107, 111, 331, 421:3–5, 426, 609, 856, 893; Kyrksång 61, 64.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................ * 14 december infaller chanukka, den åtta dagar långa judiska tempelinvigningsfesten. Varje dag ................................................................................................................ tänds ett ljus i den åttaarmade ljusstaken till minne av hur Judas Mackabaios återtog Jerusalems tempel från fienden.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt julens under göra oss modiga mitt i rädslan och starka mitt i svagheten.

I Jesu namn. Amen.

December 2025

Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren

Dagens texter Gamla testamentet: Jesaja 40:1–8.

Epistel: Galaterbrevet 3:21–29.

Evangelium: Lukasevangeliet 3:1–15.

Psaltarpsalm: Psaltaren 146:3–9.

Livsgnista Johannes dyker upp tre gånger i advent – han är fängslad den andra söndagen och ett spädbarn den fjärde sön­ dagen. I dag spelar han huvudrollen. Hans röst dånar i öknen när han kallar dopkandidaterna huggormsyngel.

Sedan fortsätter han: »Vem har sagt att ni kan slippa undan den kommande vreden?« Det är befriande med någon som säger sanningen även om det känns obekvämt i stunden. Vad Johannes vill säga är att om du vill ha rättvisa – börja med att rannsaka dig själv. Det är vägen till verklig förändring.

Annars är risken att man projicerar sina egna tillkorta­ kommanden på andra människor.

I dag kommer många att sjunga Hör du rösten? (Sv. ps. 426). Jag måste erkänna att jag tycker den känns lite för tillrättalagd i tonspråket för att vara soundtrack till Johannes uppriktighet. Om jag ska fånga in Johannes patos i musik sätter jag hellre på något tungt metalband, exempelvis Memory palace från Wales. Deras drivkraft är att hitta en kraft i att uttrycka sanna känslor som inte är tillrättalagda. Så kan adventsmusik också låta.

Ola Fornling

sön 14* Sten Sixten

mån 15 Gottfrid

tis 16 Assar

ons 17 Stig

tor 18

Abraham

fre 19 Isak

lör 20 Israel Moses

15

December 2025

Ett nytt sätt att smycka altaret växer fram text: birgitta söderberg, stiftsadjunkt i stockholms stift

Traditionen kan förnyas Hur vi smyckar kyrkan har främst att göra med den kultur vi lever i och vilka möjligheter och begränsningar den ger. Traditionen att ha blommor på altaret varje söndag är något som växte fram i Svenska kyrkan först under 1900-talet. Gudstjänsttraditionen har också förändrats med tiden. I slutet på 1980-talet började vi fira nattvard de flesta söndagar, vilket också förändrade bilden av altaret. Nu fylls söndagens altare av nattvardens kärl, med bland annat kalkduk i kyrkoårets färg. Blommorna får en annan roll nu än tidigare, då de flesta av söndagens gudstjänster firades utan nattvard. Att få visa sin tacksamhet till Gud genom att göra kyrkorummet vackert är gott och går att fortsätta med på ett an­ svarsfullt sätt. I vissa delar av vår tradition ställs blommor framför eller bredvid altaret och då kan blommor i kruka också fungera.

Allt behöver ske i respekt för rummet och den lokala traditionen.

18

Birgitta Söderberg är stifts­ adjunkt på Stockholms stifts­ kansli och samarbetar med arbetsgrupperna för Svenska kyrkans färdplan för klimatet.

foto: xxx

Det finns flera skäl till att vi smyckar altaret med blommor. Det viktigaste är kanske lusten till skönhet. Blommorna kan också vara ett sätt att gestalta den kristna berättelsen. Ett exempel på det är långfredagens fem röda rosor som påminner om Jesu sår och påskliljorna som på den tredje dagen fyller altaret som ett uttryck för uppståndelsens glädje och ljus.

I stora delar av Svenska kyrkan uppfattas det som självklart att vi året runt köper snittblommor för att ställa på altaret. Det är en praktik som nu inte längre är etiskt försvarbar, eftersom odlandet och fraktandet av snittblommor skadar både människor och natur. Snittblommorna har ibland motiverats med tanken om att bära fram offer inför Gud eller att gestalta Jesu offer. Men det vi gör behöver också ses i ljuset av vår ökade kunskap om hur det påverkar livet på jorden. Vi har vant oss vid snittblommor, men behöver hitta andra sätt att smycka kyrkorummet. Offer kan också innebära att avstå från det vi vant oss vid för att vinna något större och viktigare, i det här fallet liv och hälsa för andra människor och vår planet.

Låt kreativiteten flöda Vi behöver alltså inte knyta någon specifik färg eller sort till blom­ morna. Det räcker gott med att den liturgiska färgen gestaltas i textilierna som håller år efter år. Vi kan känna oss fria att smycka altaret med det som finns till hands och som vi vet inte bidrar till att skada människor och natur. En ny tradition skulle kunna vara att vi lyfter in det som för tillfället finns i den omgivande naturen och på det sättet gestaltar livet som det ser ut under årstiden vi befinner oss i. Vi kan låta de blommor som går att torka få smycka altaret under de mörkaste månaderna och njuta av nyutslagna blommor när de blommar i vår trakt. n

Läs mer I Svenska kyrkan sker en satsning med flera arbetsgrupper för att ge extra stöd till församlingar och pastorat i arbetet med Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Det handlar om resor, energi, transporter, klimatanpassningar och konsumtion. Altarblommor är en av frågorna som arbetsgruppen för konsumtion fokuserar på och det har tagits fram en webbsida där du hittar inspirerande texter, exempel från församlingar och praktiska tips: www. svenskakyrkan.se/stockholmsstift/ hallbara-altarblommor.

På s 138 finns tips på hur du kan välja och arrangera miljövänliga blommor.

TEMA BIBELN

Mikael Tellbe:

»Jag uppmuntrar alla ungdomar att gå bibelskola« text: therése alhult, redaktör och journalist

Intresset för att gå bibelskola verkar vara stort bland unga. Till flera av landets bibelskolor har söktrycket inför höstterminen 2025 varit rekordhögt.

– Någonting händer bland ungdomar just nu, konstaterar Mikael Tellbe, lektor vid Akademi för ledarskap och teologi (ALT), docent och författare.

En positiv cirkel Han vågar inte gå så långt som att säga att det är en trend att gå bibelskola, men bekräftar att intresset är stort.

– Vi ser i alla fall en peak just nu. Min känsla är att många ungdomar är lite trötta på det ytliga och flashiga man ofta möter i sociala medier. Man söker en livsmening och en annan slags glädje. Jag tror att många längtar efter en existentiell verklighet, bortom allt fokus på yta och utseende.

Han konstaterar att det har blivit en positiv cirkel där upp­ märksamheten kring Jesus, Bibeln och andlighet verkar få fler att vilja gå bibelskola, vilket i sig lockar ännu fler elever.

foto: mikael tellbe

Kanske är det den omtalade Jesustrenden som är orsaken, kanske har det att göra med det oroliga omvärldsläget. Oavsett vilket är trenden tydlig: det finns ett stort intresse för andliga frågor. Ett exempel är att antalet besökare på Bibelfestivalen i Örebro – en årlig festival med deltagare från ett tiotal olika bibelskolor – mer än fördubblats under de senaste två åren. Förra året deltog 250 personer jämfört med 170 året innan. Två år tidigare var antalet deltagare 120. En av orsakerna till den växande festivalen är att flera bibelskolor har fått större elevgrupper. Det säger Mikael Tellbe som är docent i Nya testamentets exegetik vid Akademi för ledarskap och teologi (ALT) och en av dem som är engage­ rad i Bibelfestivalen som sedan 2022 tydligt riktar sig till just bibelskoleelever.

Bildtext. Dae odi doluptae. Eperror ehentia qui dendam, officti vitatiis rernat.

Ebiscia sim eatium aut est, conecat iamusda ecaectiume que sita sendeliqui

Mikael Tellbe är glad över denna utveckling av flera skäl. Bi­ belskolor fungerar generellt som ett slags rekryteringsbas för att locka elever till högre studier vid lärosäten som ALT och som i sin tur förbereder för tjänst i församling och samhälle.

Men ännu mer gläds han över att så många ungdomar väljer att fördjupa sig i Bibeln.

– Jag uppmuntrar alla ungdomar att gå bibelskola. Det är viktigt att fundera över vad man tror på och varför man tror.

Det är också nyttigt att få en större förståelse för Bibelns innehåll och budskap. Genom att gå bibelskola får ungdomarna verktyg för att kunna reflektera över sin tro. Det är viktigt för att få en hållbar tro.

Han poängterar att det är viktigt att inte bara peppa eleverna, utan att ge dem redskap så att de sedan själva kan tolka och til�­ lämpa det som står i Bibeln.

19

TEMA BIBELN

Har själv gått bibelskola Mikael Tellbe har själv enbart positiva erfarenheter av att gå bibelskola. Som 13-åring deltog han på en sommarbibelskola som arrangerades av Helgelseförbundet och blev kristen under veckorna där.

– Det betydde jättemycket för mig. Bibelskolan väckte en ny­ fikenhet och la grunden för min kärlek till bibeltexterna. Det har har präglat hela mitt liv. Allt jag i dag ägnar mig åt har att göra med Bibeln: min forskning, mina böcker, mitt arbete med bibelöversättning och det jag undervisar om, säger han och kon­ staterar att det är intressant att se tillbaka på sitt liv och »varför det blev som det blev«.

Hur tycker han då att man ska tänka inför valet av bibelskola?

– Först och främst tycker jag att man ska ha hört något om utbildningen, kanske genom vänner eller genom sin pastor eller ungdomsledare. Det är också viktigt att ta reda på vilka som står bakom skolan och vilka lärare som undervisar där. Man behöver fundera på om man vill bo på internat eller inte och om man är intresserad av någon särskild nisch, som idrott eller friluftsliv.

foto: simon väderklint

Många inriktningar att välja bland I dag finns en uppsjö av olika inriktningar: man kan till exempel studera Bibeln och samtidigt ägna sig åt äventyr i fjällvärlden eller gå en bibelskola där delar av utbildningen är förlagd utomlands.

Det finns även bibelskolor med inriktning på spelvärlden eller lovsång. Många utbildningar är studiemedelsberättigade.

Under årens lopp har Mikael Tellbe mött hundratals studenter som har gått någon form av bibelskola. Även om undantag finns så har det stora flertalet han talat med varit nöjda. Många har dessutom valt att fortsätta studera teologi.

– För de allra flesta ungdomarna blir det ett bra och viktigt år, säger han. n

Mikael Tellbe är lektor vid Akademi för ledarskap och teologi (ALT), docent och författare. Han gläds över intresset för att gå bibelskola och tror att det för många kan få betydelse för resten av livet, eftersom man får verktyg för att reflektera över sin tro. På så sätt blir tron mer hållbar.

– Det är viktigt att ge eleverna redskap för att fiska själva och inte bara servera dem en färdigberedd måltid, säger han.

20

Nästa upplaga av Bibelfestivalen arrangeras i januari 2026, i sam­ band med Bibelns dag. Mer info: www.altutbildning.se.

»Jag har fått en starkare tro«

25-åriga civilingenjörsstuden­ När Joel Nordlöf, 23 år, skulle ten Paulina Jägstedt valde att välja bibelskola stod valet mel­ gå bibelskola direkt efter stu­ lan Götabros ettåriga bibelskola denten. Tankarna på bibelskola (Lärjungaskolan) och KRIKhade väckts redan under hög­ linjen i Åre, där utbildningen stadiet och när hon hörde talas består av en blandning av idrott, friluftsliv, ledarskap och bibel om bibelskolan Equip på Cypern föll det sig naturligt att söka – Jag gillar sport men ville ha så mycket bibelkunskap som till den utbildningen. möjligt. Jag hade hört mycket gott om Götabro och under­ – Jag var sugen på att resa och tyckte att det lät som ett bra visningen där. Att det ingick tre månaders praktik utomlands upplägg att kunna kombinera några månader på Cypern med att lockade också. få »grotta ner mig« i Bibeln tillsammans med andra.

Påhejad av en jämnårig kompis som också skulle plugga på Bibelskolan var belägen i staden Limassol på södra Cypern, Götabro efter gymnasiet valde han att flytta från Halmstad till där Paulina och hennes klasskompisar bodde i ett lägenhetsho­ Götabro på Närkeslätten, där det bedrivits bibelskola ända sedan tell i närheten av stranden. Under skoldagarna ägnade de sig att 1894. bibelstudier och studerade bland annat apologetik, lärjungaskap Även om Joel är uppvuxen i en kristen familj och har va­ och kyrkohistoria. rit med i en församling hela livet var bibelkunskaperna ganska – På eftermiddagarna hängde vi vid poolen grunda. Året på bibelskola blev på många sätt nästan hela tiden och på kvällarna och helgerna en vändpunkt.

Götabro är en del av utforskade vi olika platser på ön.

– Jag har fått en starkare tro och har lärt mig Örebro Folkhögskola.

Paulina beskriver det som en bubbla med att läsa Bibeln på ett nytt sätt. Jag känner mig Skolans huvudmän är EFK, mycket bibelläsning, bön och lovsång. inte lika vilsen i denna tjocka bok längre. Och Immanuelskyrkan och – Jag upplevde en helt annan glädje att läsa jag har fått dela min tro med andra. Det har varit Filadelfiakyrkan i Örebro.

Bibeln jämfört med tidigare. Jag förstod också jättebra, säger han.

Bibelskolan Equip4Life att det finns så många olika sätt att läsa Bibeln Under bibelskolan gjorde han praktik i en startade på Cypern 2018. på. Man kan läsa för att få en överblick eller på församling i Aten i tre månader. Något år efter Kursen ges av June folkdetaljnivå, säger Paulina. bibelskolan åkte han på en missionsresa till Nord­ högskola och Kaggeholms Hon tycker att det var värdefullt att få en makedonien med Teen Challenge. Det ledde i folkhögskola. Hösten 2025 historisk bakgrund till Bibeln och säger att det sin tur till att han fick en fråga om att bli ung­ startar Equip Sweden med har hjälp henne att lättare att förstå Bibeln. Hon domsledare på Tjörn i Bohuslän, i ett samarbete bas i Umeå. uppskattar också de många goda tips hon fick mellan församlingarna Betel Klädesholmen och när det gäller att få rutiner för bibelläsningen – Missionskyrkan Bleket. I juni avslutar han ett rutiner som hon fortfarande har glädje av. tvåårigt uppdrag där för att börja läsa till ingenjör I dag studerar hon till civilingenjör i design och produkt­ på Chalmers i Göteborg. utveckling vid Linköpings universitet och ångrar inte att hon – I dag lever jag ett mer grundat, kristet liv och har fått många ägnade ett år åt Bibeln innan hon fortsatte med högre studier. nya vänner som också är kristna. Det är jag väldigt tacksam för, – Jag rekommenderar alla att gå bibelskola, säger hon. n säger Joel Nordlöf. n

TEMA BIBELN

Paulina gick bibelskola på Cypern

21

TEMA BIBELN

Sofia Ödman:

»Den bästa bibelläsningen är den som blir av«

text: sofia ödman, barn- och ungdomspedagog i roseniuskyrkan och inspiratör i elm syd När Jesus ger uppdraget att göra alla folk till lärjungar säger han vi ska döpa dem och lära dem att hålla alla de bud han har gett oss. Många kyrkor ger en barnbibel till de barn som döps, och när ungdomar konfirmeras får de en vanlig bibel. Men hur kan vi hjälpa barn och unga att faktiskt läsa Bibeln?

Genom hela Bibeln säger Gud att han vill ha en relation till oss och att vi kan få en relation till honom genom Jesus. Guds­ relationen kan motivera barn och unga att läsa Bibeln, men när de börjar läsa är det inte alltid så lätt att förstå vad de läser. De behöver få hjälp att förstå vad Bibeln innehåller.

Hur är Bibeln uppbyggd?

När vi som ledare i kyrkan eller föräldrar i hemmet möter barn och unga, behöver vi visa barnen att Bibeln består av många böcker i olika genrer. Olika genrer kan locka olika personlig­ heter till läsning – poesin tilltalar musikälskaren, de historiska böckerna bjuder på action, de apokalyptiska böckerna tilltalar den som gillar fantasy och breven passar den relationsinriktade.

Vi behöver förklara att Bibeln består av Gamla och Nya testa­ mentet, att Nya testamentet börjar när Jesus föds och att det finns en sammanhängande berättelse genom hela Bibeln, samtidigt som varje bok har sitt eget syfte. Vi kan lära ut bibelböckerna med hjälp av sånger eller ramsor. Barn behöver tidigt få bläddra i en vanlig bibel, träna på att hitta och förstå att böckerna är indelade i kapitel och verser. Gör det till en vana att använda Bibeln med barnen, så blir det mer naturligt för dem att själva börja läsa den.

Hur blir barn och unga bibelläsare?

Barn och unga behöver förebilder för att bli bibelläsare. Låt bar­ nen se att du själv läser Bibeln. Om du är förälder och har barn, låt Bibeln ligga framme på köksbordet. Läs i en pappersbibel och inte i telefonen, för när du sitter med telefonen kan de inte se vad 22

du gör. Om du jobbar i kyrkan, låt din egen bibel vara med på samlingarna, tala om den som något du själv läser och använder.

Samtala också med barnen om vad du själv läser och berätta vad det gör för skillnad i ditt liv.

Läs Bibeln högt tillsammans med barn och unga. Barn kan förstå mer avancerat språk än de själva kan avkoda och de kan förstå mer komplexa berättelser när någon läser högt än när de själva ska läsa. Barnbiblar är bra att använda vid högläsning, men läs också vanliga Bibeln. Samtala om det ni läser och visa på att Bibeln är något mer än en vanlig bok. Där lär vi känna hela skapelsens herre och frälsare och där får vi hämta kraft och vägledning.

Vad ska de läsa?

Nästa steg är att barnen börjar läsa Bibeln på egen hand. Det kan ske när som helst från den dag de själva kan läsa. Yngre barn kan­ ske börjar med att läsa en barnbibel. Det finns ett brett sortiment av barnbiblar och ett tips är att låta barnen välja en som faktiskt blir läst. Det är också bra att läsa flera olika. Barnbiblar skiftar i vilka berättelser de har med från Bibeln, hur mycket textmassa

Sofias tips för bibelläsande * Läs en vers och lär dig den utantill. * Läs högt. * Läs tyst. * Lyssna på Bibeln. * Följ en bibelläsningsplan. * Läs en hel bibelbok. * Läs tillsammans med andra. * Ställ frågor till texten: Vem? Var? När? Vad? Hur? Varför?

TEMA BIBELN

och bilder de innehåller, hur nära de ligger den ursprungliga bibel­texten, hur mycket de broderar ut berättelserna och så vi­ dare. Det är bra att komma ihåg att varje barnbibel är en tolkning.

Låt därför gärna barnen läsa i vanliga Bibeln tidigt också.

När barn och tonåringar vill börja läsa i vanliga Bibeln, hjälp dem att välja vilken bibelbok de ska läsa. Det kan vara en utma­ ning att läsa Bibeln från pärm till pärm. Tipsa i stället om att börja med ett av evangelierna. Det kan också vara bra att tipsa om olika bibelläsningsplaner. För mig har det ofta varit lättare att läsa när jag får kryssa att jag läst efteråt. Hjälp barnen att inte sätta för höga mål – det viktiga är inte hur långt man läser, utan all läsning som blir av är bra.

Hur ska de läsa?

När vi läser Bibeln är det bra att påminna sig om att det är Guds ord. Det är annorlunda än att läsa en vanlig roman. Berätta att det är bra att be innan man läser, till exempel »Gud, tack för ditt ord, hjälp mig att förstå vad jag läser och led mig med din Ande, i Jesu namn. Amen.« Efter läsningen kan barnet be en bön igen över det som lästs. Det finns många olika hjälpmedel för att läsa Bibeln på egen hand. Ett enkelt sätt att undersöka texten är att ställa följande frågor: Vem? Var? När? Vad? Hur? Varför?

Den bästa bibelläsningen är den som blir av – ibland betyder det att vi hinner läsa en vers, ibland läser vi ett kapitel, ibland längre. Det är bra att göra på olika sätt, men uppmuntra ung­ domar att ibland läsa hela bibelböcker på en gång. Apostlagär­ ningarna blir till exempel oerhört dramatisk när man läser hela boken på några dagar, i stället för att läsa några verser i taget under flera månader.

foto: johan salomonsson

När och var ska de läsa?

Bibeln går att läsa när som helst och var som helst, men ett tips är att hitta en tid och en plats som ger ro. Precis innan man läg­ ger sig är inte alltid det bästa – då vill vi bara sova. Kanske det passar vid frukosten? Eller vid mellanmålet efter skolan? Påminn om att lägga undan telefonen när de läser. Det är bra att hitta en regelbunden rutin, för då blir läsningen lättare av.

Det är en stor fördel att ha en egen bibel. De unga läsarna kan känna att det är deras egen bibel, där de kan stryka under, rita och lägga in bokmärken. Påminn barnen om att ta med Bibeln på samlingar i kyrkan, på läger och resor, så att det blir en vana.

Sofia Ödman brinner för att få barn och unga att läsa Bibeln och driver bloggen barnpedagogen.se där hon bland annat skriver om litteratur och pedagogik.

Vad händer när vi läser Bibeln?

Det finns ett uttryck som säger att »man blir som man umgås«.

Det gäller bibelläsning också. När våra barn och ungdomar läser Bibeln kommer de att lära känna Gud och sig själva bättre. Det kan vara motigt att få rutin på bibelläsningen och det är inte alltid superspännande att läsa Bibeln. Men det som kan kännas motigt behöver inte vara fel, utan vi behöver träna på att vara uthålliga. Fortsätta samtala med barn och ungdomar om vad de läser. Berätta vad bibelläsningen betyder för dig och vad du tycker är lätt eller svårt med att läsa Bibeln.

Bibeln berättar om hur Gud har verkat i historien. Vår relation till Gud bygger inte på att vi ska vara duktiga och läsa Bibeln mycket, utan på att Gud räddat oss genom Jesus och vill umgås med oss. Guds ord är levande och verksamt i dag. Det är inte alltid lätt att förstå, men det är fullt möjligt för den unga gene­ rationen att förstå mycket av den, och att få fördjupa sin relation till Gud. De kan bli bibelläsare, brottas och glädjas över texterna och alltmer lära känna nåden i vad Gud har gjort för oss. n

23

»Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.« Filipperbrevet 4:13

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0904

E T

S

WWW.ARGUMENT.SE