Att följa en strategi i läsundervisningen

Du som är lärare funderar ofta på din egen undervisning. Du planerar din undervisning, gör, gör om, tar reda på mer, visionerar, analyserar, tänker till. När det gäller läskunnighet vet du om att det är en grund till skolframgång, en mänsklig rättighet och en viktig förmåga som ger barnet och den unga en framtid. Men vad väljer du att göra med den kunskapen?

Hösten 2020 inleddes arbetet med att skapa en nationell läskunnighetsstrategi på initiativ av riksdagens kulturutskott. En omfattande strategi gavs ut år 2021 med en rad åtgärder. Det är där alla vi som jobbar i en skola kommer in. Vi kan ställa oss frågan om vi jobbar långsiktigt och medvetet med läsning för att inspirera barn och unga till att läsa men framför allt för att också ge dem en mångsidig läsfärdighet. Hur kan vi säkerställa att det arbete vi gör i våra klassrum leder till personlig utveckling - och, en brinnande fråga - vad behövs för att vi ska kunna jobba just så?

Är Läsväskan svaret?

Sedan augusti i år är lärmiljön Läsväskan en del Folkhälsans verksamhet. Läsväskan fick sin början i Pargas för närmare sju år sedan då en arbetsgrupp bestående av en ämneslärare, en klasslärare, en bibliotekarie, en IT-pedagog och en ITstödperson upplevde att det saknades ett verktyg för läsundervisningen och valde att själva skapa ett. Idag finns Läsväskan i 34 kommuner i Svenskfinland och har drygt 7700 användare. Läsväskan finns nu med som en pusselbit i Folkhälsans team Språk och samspel och som huvudsaklig uppgift har Läsväskan att jobba mot skolor med inspiration och handledning i frågor som berör just läsning; inlärning, förståelse och undervisningsmetoder i klassrummet.

Men vilka är då de pedagogiska aspekterna bakom lärmiljön Läsväskan och på vilket sätt följer de de åtgärdsförslag som finns uppräknade i den nationella läskunnighetsstrategin?

Vi skapar och stärker strukturer för det läsfrämjande arbetet

Det är klart att vi rätt fort kan konstatera att Läsväskan ingalunda är den enda lösningen. Men såhär har arbetsgruppen bakom Läsväskan resonerat.

När det gäller att skapa och stärka strukturer för det läsfrämjande arbetet är Läsväskan en plattform som möjliggör samarbete i olika former. Läsfrämjande arbete är en jämlikhets- och rättvisefråga och väljer en kommun eller en skola att alla elever arbetar i samma lärmiljö, på samma grunder, skapar det en struktur som i sig leder till att lärare samarbetar med varandra, att lärare och bibliotekarier samarbetar och att lärare och föräldrar också får en gemensam målsättning. Elever borde ha tillgång till lättläst digitalt material och digitala stödverktyg. Läsväskan är en kostnadsfri lärmiljö, som utarbetats uttryckligen för finlandssvenska förhållanden. Ofta startas fina projekt som pågår några år - vilket i sig är bra för att få upp ångan och få igång punktinsatser - men att också se till att arbetet görs långsiktigt är minst lika viktigt. Läsväskan är en lärmiljö som följer med eleven hela vägen genom grundskolan och därmed stärker såväl insikter om den egna läskunnigheten hos eleven och ger alla läsframsteg synlighet.

Vi stärker kompetensen vad gäller multilitteracitet I första hand bygger Läsväskan på arbete med den tryckta boken eller arbetet före, under och efter läsning eller högläsning. Den mera grundläggande litteraciteten alltså. Men det som gör Läsväskan unik är att den ger oss möjligheten att utnyttja en digital miljö som hela tiden är ett aktuellt användarvänligt läromedel.

Vi inspirerar till läsning och gör läskunnigheten mer mångsidig Genom att använda sig av en lärmiljö som Läsväskan väljer vi att förnya läsundervisningen så att den möter eleven i elevens värld. Att läsa och att lästräna är en osynlig aktivitet och har en elev dessutom svårt med läsning blir det naturligtvis en syssla som också är motbjudande. I Läsväskan syns framstegen, eleven får direkt belöning för sin aktivitet och ser plötsligt att hårt arbete ger resultat. Genom spelifiering blir läsandet - oberoende av svårigheter - alltid en läsupplevelse och ett synligt steg vidare på inlärningskurvan. Men Läsväskan ersätter inte befintliga metoder att väcka läslust utan ger dem enbart stöd, en konkret plats och inramning.

Enligt läskunnighetsstrategin ska mångsidig litteratur och litteraturundervisning bli en naturlig del av skolvardagen. Eftersom Läsväskan finns genomgående för hela grundskolan blir lärmiljön en samlande plattform - men som tack vare varierande layout och olika funktioner - känns åldersenlig. I Läsväskan finns läroplansenliga uppgifter som säkerställer att eleven jobbar med texter och genrer på ett konstruktivt och strukturellt sätt. Dessa uppgifter stödjer även utvecklingen av den kritiska läskunnigheten hos eleven.

I Läsväskan får också bibliotekspersonalen och andra vuxna i elevens omgivning en större roll. Att väcka läslust och motivera barn och unga att läsa är ett uppdrag alla vuxna borde ta ansvar för. Läsväskan uppmanar familjer till gemensamma lässtunder och ger läsutmaningar för hela familjen.

En läsresa man inte vill gå miste om, helt enkelt. Med eller utan åtgärdsförslag.

TEXT: LOTTA DAMMERT sakkunnig i språk- och läsfrämjande arbete, Folkhälsan FOTO: SUSSE BÅGE ILLUSTRATIONER: TINNI SNÅRE