Hållbar utveckling och demokrati i grundskolan

I juni 2022 samlades representanter för pilotskolor i ett nytt projekt på Utbildningsstyrelsen för ett inledande seminarium. DIOK-projektet, eller pilotprojektet om demokrati- och människorättsfostran i grundskolor, genomförs på två språk, och en av skolorna som deltar på svenska är Björneborgs svenska samskola. Under hösten har det praktiska arbetet med att utveckla demokrati- och människorättsfostran samt undervisning om hållbar utveckling kommit igång.

Vid Björneborgs svenska samskola ingår egentligen alla från förskolan till högstadiet i projektet, som leds av Nina Juganson (lärare i religion, historia, samhällslära på högstadiet och filosofi och religion på gymnasiet), Erika Ekholm (lärare i biologi, geografi och hälsokunskap i högstadiet och gymnasiet) och Gloria Romlin (eftiskoordinator och skolgångsbiträde). Arbetet började med personalen, för att kartlägga vilka kunskaper och vilka behov som fanns i kollegiet. - Projektet är en tredelad helhet, berättar Nina Juganson. Det handlar om att utbilda oss lärare för att kunna utöka demokratin i vår skola och att tänka om gällande undervisningspraxis och göra ämnesöverskridande samarbeten i ämnena religion, geografi, modersmål och hushållslära i åk 7 och 8 samt i åk 9 tillförs även samarbete med samhällslära. I lågstadiet handlar det om att arbeta med elevråd och implementera mångvetenskapliga arbetsområden, fortsätter hon.

Till exempel har man i samråd med elevrådet i lågstadiet arbetat för att utveckla rastverksamheten. Målet är att eleverna ska få mer påverkan på hur deras vardag ser ut, och via det få vara delaktiga och hörda. Detta ger eleverna en inblick i demokratiskt arbete, vilket Juganson, Ekholm och Romlin alla lyfter fram som något viktigt, eftersom verksamheten då också känns mer meningsfull för eleverna. Juganson berättar att de redan har hunnit ha olika temadagar om hållbar utveckling, vilka har fått spridning från lågstadiet till hela skolan.

Från kollegiet till eleverna Att BSS gick med i projektet fick sin början i att de är en Unesco-skola berättar Erika Ekholm. Redan tidigare har man arbetat med mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i skolan, och detta sågs som en möjlighet att ytterligare fördjupa sig i och utveckla arbetet med dessa teman. - Det här kom som på beställning, nu finns det helt nya möjligheter att arbeta med det och få finansiering för det, säger Juganson och Ekholm.

Trion ansvarar för hela projektet vid BSS. På högstadiet arbetar Juganson och Ekholm med de ämnesövergripande arbetena, medan Romlins fokus ligger på att implementera den genomsyrande röda tråden på lågstadiet. Elevrådsarbetet ska sedan spridas vidare till högstadiet. Tillsammans har de sedan dragit arbetet med kollegiets kunskaper och fortbildning om demokratiundervisning.

Romlin säger att det är ett stort pussel att få ihop då hela kollegiet är involverat. Dels behöver helheten planeras noggrant, vilket medförde en del egen efterforskning gällande vad de själva behövde veta, vad kollegerna behövde veta och hur man gör materialet tillgängligt för att nå alla. Dels behöver man hitta tiden då alla lärare möts och arbetar med projektet. - Nina har tagit på sig det logistiska, till exempel vilka möten som hålls när och vilka föreläsare som ska bokas, och Erika har tagit på sig bland annat enkäter och analyser av dessa, berättar Romlin. Vi följer upp det här arbetet och kartlägger vilka behov vi har. Vi [kollegiet] befinner oss alla på olika nivåer.

Meningsfulla raster Vid tidpunkten för intervjun hade man redan hunnit göra en del vid BSS. Romlin berättar att lärarna har träffats var fjärde vecka för att arbeta vidare med projektet, men eftersom BSS är en del av en större koncern har också delaktighetsarbetet spridit sig på alla nivåer. Själv har hon haft ansvar för elevrådet i lågstadiet, vilket i sig inte är ett nytt påfund hos dem, men Romlin berättar

att hon började utveckla verksamheten för att involvera eleverna ännu mer. - Vi har haft elevenkäter varje månad och på det sättet fångar vi mycket lättare upp vilka tankar de har, säger Romlin. Enkätsvaren har vi sedan diskuterat under lärarmöten. Till exempel kom det upp tankar som ledde till att vi bokade ett möte med skolköket och eleverna fick diskutera vad de ville och inte ville ha med dem. Det var häftigt att de var så delaktiga och att det var något som kom från dem själva, menar Romlin.

I september började de också arbeta med hållbar utveckling, och Romlin berättar att de funderade på hur de kunde göra hållbar utveckling coolt och få med också de äldre eleverna. Den tanken ledde till att de tog inspiration från Pokémon, men istället för att samla Pokémon samlar eleverna in brickor då de har gjort vissa saker gällande hållbar utveckling. - De får samla brickorna under sex månaders tid, säger Romlin. Lärarna känner själva sina elever bäst och får avgöra när någon har gjort det som krävs för en viss bricka. Det gör också arbetet mer hanterbart, vilket också har varit en av grundtankarna: Hur driver vi arbetet så att det är lätt att genomföra för alla? säger Romlin.

Det började med något så enkelt som att se till att det finns olika papperskorgar i alla klasser och att alla började sortera. Via det lär sig barnen redan tidigt att ta sitt ansvar. Romlin berättar att den första brickan skulle vara lätt att få, det handlade om att skapa affischer om hållbar utveckling. - Det började explodera fram affischer i alla olika storlekar, säger Romlin. De var superroliga! Man ser på språket att det är lågstadielever, men det viktiga var engagemanget som eleverna visade.

Romlin lyfter också fram att alla lärare kanske gör det här på olika sätt och driver frågan olika mycket, men förhoppningen är att alla ändå kommer ifatt i något skede. Insamlandet av brickor kan sporra då eleverna ser hur många andra har fått, även om det inte ska vara en direkt tävling.

Ett annat koncept de har jobbat med är meningsfulla raster, som också har funnits tidigare. För att göra rasterna mer meningsfulla skapade de en rastfestival, med olika typer av evenemang under en dag. De äldsta eleverna fick ansvara för att driva aktiviteterna och det uppskattades av alla. - Efteråt hade vi utvärdering av konceptet, och elevernas tankar samlades på en anslagstavla som vi har, säger

Romlin. De tankar som eleverna kommer med tar vi sedan upp till diskussion och tillsammans försöker vi förbättra till exempel rasterna enligt deras önskemål. På det här sättet är de delaktiga. Ämnesövergripande projekt Juganson förtydligar att det inte bara är fokus på den ekologiska hållbarheten, utan de arbetar också med den sociala hållbarheten i skolan. Det slutliga målet med exempelvis de ämnesövergripande projekten är att ha välmående elever. - Vi har granskat läroplanen och det finns många överlappande sekvenser i de olika ämnena, säger Juganson. Många färdigheter som behövs i olika ämnen överlappar varandra och gås igenom på olika sätt, men genom att samarbeta över ämnesgränserna kan man synliggöra hur dessa färdigheter kan användas i olika områden. Juganson berättar att de i fyra år redan har haft ett avslutande ämnesövergripande projekt om mänskliga rättigheter och hållbar utveckling med niondeklassisterna, där man har samarbetat med ämnena religion, samhällslära, geografi och modersmål. - Tidigare har det varit ett fördjupande arbete i religion, ett i geografi och ett i modersErika Ekholm, Nina Juganson och Gloria Romlin inspirerar sina mål, säger Juganson. Efter att elever till att aktivt arbeta med demokrati och hållbar utveckling. vi granskade läroplanerna och insåg dessa överlappningar började vi fundera på hur vi kan arbeta så att dessa kunskaper kumulativt ökar hos eleverna med tanke på slutprojektet på nian. De lyfter också fram att det här arbetssättet dessutom sparar tid. Det ger eleverna tid att verkligen fördjupa sig i ett tema för att kunna utforska det så noggrant som möjligt med fokus på mänskliga rättigheter och hållbar utveckling ur olika perspektiv, snarare än tre skilda arbeten.

- På samma gång har vi också fokus på språkstöttande arbete, inflikar Ekholm. Det görs i samarbete med CLL och fortsätter också inom våra projekt. - Det här möjliggör också att eleverna får arbeta på sin egen nivå, säger Juganson. De som behöver stöd får det eftersom det finns mera tid, medan de som vill kan köra på. - Vi är ju en språköskola, vilket innebär att många elever har finska som modersmål och därför kan behöva mycket stöd när det kommer till att skriva, säger Ekholm.

I årskurs sju skriver de faktatexter som beskriver och i årskurs åtta förklarande texter om hur det är att växa upp i ett land i tre olika världsdelar ur ett barns synvinkel. I årskurs nio innefattar slutprojektet en beskrivande och förklarande text där man jämför med situationen i Finland och en redogörande text med inslag av argumenterande text där eleverna tar ställning till huruvida det land och den kultur de undersöker kommer att uppfylla Agenda 2030. Juganson berättar att de också samarbetar med huslig ekonomi. När de i religionsundervisningen och geografin behandlar vissa kulturer och kulturområden kan eleverna sedan tillaga mat från den kulturen. På så sätt får de inte enbart teoretisk kunskap om kulturer, utan får själva ta dem till sig på ett helt annat sätt. - Eleverna kan då inse sambandet mellan geografi, kultur, tradition och religion genom det de har på tallriken, säger Juganson. Det handlar om att förstå olika kulturer, och i framtiden behöver vi kulturkännedom.

Vid tiden för intervjun berättar Juganson, Ekholm och Romlin att tidsplanerna börjar vara klara och de större projekten ska börja komma igång efter Barnrättsveckan, då eleverna ytterligare får bekanta sig med barnens rättigheter och hållbar utveckling.

Synliggöra och involvera Projektet har finansiering från Utbildningsstyrelsen fram till juni 2023, och det finns många planer för vad de ska arbeta med under läsåret. Romlin berättar att varje klass i lågstadiet har valt några artiklar från Barnkonventionen som de ska jobba med och redovisa för varandra. På det sättet får varje elev veta något om så gott som alla artiklar i Barnkonventionen. - Eleverna ska själva tänka ut på vilket sätt de vill framföra informationen till varandra, säger Romlin. På det sättet involveras eleverna i arbetet. Dessutom fortsätter arbetet med hållbar utveckling, vi är inte färdiga. Det är inte bara en termins arbete, utan vi och eleverna måste påminna varandra om det. Att ta hand om vår planet är viktigt, och på planeten finns också vi.

En av de viktigaste frågorna Romlin lyfter fram är att ytterligare synliggöra eleverna och göra dem delaktiga i olika beslut som berör dem. Dels är planen att fortsätta utveckla elevrådet, men också att fortsätta med utvärderingsenkäterna efter olika projekt och att sedan verkligen ta fasta på det som eleverna säger. På det sättet visar man hur en demokratisk process går till och de känner sig hörda.

Ekholm poängterar att målet är att det man arbetar med inom projektet nu ska bli en del av verksamhetskulturen. - Precis som Gloria sade är det inget vi gör ett år och sedan dammar det någonstans, säger Ekholm. - Det ska också bli en smidig övergång mellan elevrådet i lågstadiet och elevkåren i högstadiet, säger Juganson. Det ska finnas samma möjlighet till inflytande.

I högstadiet fortsätter arbetet med de ämnesövergripande projekten, och förhoppningen är att kunna skapa en fortsättning till gymnasiet. Dessutom planeras olika typer av jippon och temadagar. - Det har varit en lärorik process för oss också, säger Ekholm. Vi märker vad som funkar och vad som behöver utvecklas, och dessutom har vi blivit mera lyhörda för elevernas önskemål och behov.

Att arbeta med projekt på detta sätt kan också synliggöra lärstigen både för lärare och elever. Juganson berättar att det är en av tankarna bakom deras arbete. Genom att börja smått med Agenda 2030 i lågstadiet och sedan fördjupa det ju högre upp man kommer i årskurs, och genom att hela skolan är involverad i Barnrättsveckan, är det lättare att senare börja tala om och analysera mänskliga rättigheter. Eftersom eleverna har behandlat barnens rättigheter, som grundar sig på mänskliga rättigheter, är de redan bekanta med temat och kan fördjupa sig i det på ett helt annat sätt. - Vi tror helt enkelt starkt på att de blir bättre världsmedborgare, avslutar Juganson.

TEXT: CHRISTOFFER WÄRN FOTO: SOFIA EKSTAM

TIPS: Du kan följa med projektet i BSS på Instagram och Facebook med hashtaggarna #diokskolor #bssvärldsmedborgare.