Multilitteracitet som demokratisk hörnsten

Titeln på Roy Mäki-Fräntis pro gradu-avhandling är ”Läskunnighet för demokrati – en kvalitativ undersökning av lokala läroplaner” och den blev klar våren 2022. Han utexaminerades därefter från fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa, med allmän pedagogik som huvudämne och masskommunikation som biämne.

-R edan i min kandidatavhandling undersökte jag hur mediefostran framställs i modersmålsämnet i de nationella läroplanerna från 2004 och 2014. Resultatet av mina jämförelser var att man i läroplanen från 2014 kan uttyda starkare demokratiska värderingar. Då föddes idén om att se på de lokala läroplanerna i min magistersavhandling, berättar Mäki-Fränti.

Han minns att när han inledde sina studier var bilden av Finland som en föregångare och ett lysande exempel inom utbildningssektorn det som lyftes upp i media. Mycket av det kom från framgångarna i Pisa-undersökningarna. - Jag undrade om det inte kunde ligga en åtminstone halv hund begraven, skrattar Mäki-Fränti och tillägger att han började intressera sig för om de finska skolorna faktiskt var så fantastiska som många lät påskina.

Han påpekar också att eftersom han redan arbetade som journalist vid sidan av magistersstudierna blev ämnesvalet ännu mer intressant.

Skolan - ett demokratiskt minisamhälle

Syftet med Roy Mäki-Fräntis prograduavhandling var att undersöka hur den centrala kompetensen multilitteracitet tolkas i lokala läroplaner, med speciellt fokus på dess demokratiska funktioner. - Jag utgick ifrån lokala läroplaners kapitel om modersmål och samhällslära för årskurs 7–9, förtydligar Mäki-Fränti.

Forskningsfrågan blev således: ”Hur tolkas och konkretiseras multilitteracitetens demokratiska mål och metoder enligt GLGU 2014 inom ämnena modersmål och samhällslära i lokala finlandssvenska läroplaner?” - Den amerikanska pedagogen John Dewey har varit viktig i det finländska läroplansarbetet. Det var han som talade om skolan som ett demokratiskt minisamhälle och vi ser i läroplanen idag att tanken med att skriva in multilitteracitet som ett centralt kompetensområde också handlar om beslutsfattande, demokrati och autonomi.

Mäki-Fränti skriver i sin avhandling att grundskoleeleven genom multilitteracitet ska ”lära sig att ta ansvar för samhället och sin egen framtid genom att ta beslut som baserar sig på relevanta och trovärdiga källor. Genom multilitteracitet ska eleverna också lära sig att delta i samhällets demokratiska processer.”

Han valde modersmål och samhällslära eftersom han märkte att det var i dessa två ämnen som multilitteracitet tagits upp mest. - I såväl samhällslära som modersmål finns det en stark koppling till bland annat källkritik, beslutsfattande, textanalys och att kunna kommunicera såväl muntligt som skriftligt. Det kändes väldigt naturligt att sätta fokus här, säger han.

Materialet bestod av 18 lokala läroplaner och de valdes ut baserat på att det i dessa fanns egen text skriven, det vill säga text som inte var rakt kopierad från den nationella läroplanen.

Demokratiska processer Att elever och studerande hörs i arbetet med nya läroplaner också på ett lokalt plan är ett viktigt led i att försäkra sig om att demokratiska värderingar finns med från grunden. - Om man vill att skolan ska vara demokratisk, måste processen som formar skolan också vara demokratisk, poängterar Mäki-Fränti.

I inledningen till sin avhandling skriver Mäki-Fränti: ”Läskunnighet har traditionellt och multilitteracitet har sedermera beskrivits som en hörnsten för en stark demokrati med demokratiskt delaktiga medborgare”. Han vidareutvecklar och säger att han tycker det vore intressant att undersöka hur det faktiskt ser ut i klassrummen.

Att läskunnigheten bland grundskoleelever märkbart är på nedåtgående påverkar således också demokratins framtid. - I litteraturen jag läste i arbetet med avhandlingen lyftes det bland annat upp att ökad skärmtid kan påverka förmågan att ta till sig långa texter. Det här är intressant och kanske det kunde vara något jag kunde undersöka närmare också i mitt arbete som journalist, funderar han vidare.

Multilitteraciteten tolkas något olika När det gäller begreppet multilitteracitet, berättar Mäki-Fränti, finns det en tanke utanför Finland kring att vi även behöver se på vem som är representerad alternativt underrepresenterad i samhället, vem som syns och hörs. Den här aspekten har enligt forskningen inte ansetts vara lika viktig i den finska uppfattningen av begreppet. - Det finns en aspekt av ”multi” i multilitteracitet som står för multikultur och minoriteter och i någon mån kan man se detta i såväl den nationella som de lokala läroplanerna, men det överraskade mig att det inte var särskilt vanligt, säger Mäki-Fränti.

Två finländska forskare som Mäki-Fränti gärna återkommer till är Lauri Palsa och Pekka Mertala, verksamma vid Jyväskylä universitet respektive Uleåborgs universitet. - Palsas och Mertalas studier visar att många lärare tycker att multilitteracitetsbegreppet är dif-

fust. Deras forskning visar också att det är långt i från alla lokala läroplaner som förankrar multilitteraciteten i de olika ämnena i grundskolan, berättar MäkiFränti.

För den som vill läsa mera om Palsas och Mertalas studier finns en intressant artikel här: https://www.tandfonline. com/doi/full/10.1080/20020317.2019.16 35845

Källkritik i sociala medier saknas

När det kommer till att diskutera resultaten i avhandlingen, vill Roy MäkiFränti poängtera att han inte är någon forskare och att han inte vill att det ska dras allt för långtgående slutsatser baserat på endast hans avhandling. - Men jag tyckte det var intressant att se att när de lokala läroplanerna lyfte upp källkritik, låg fokus väldigt starkt på de traditionella medierna och på tryckta texter. Läroplanen är ändå bara åtta år gammal, år 2014 hade internet funnits i ganska många år. Att sociala och digitala medier nästan helt saknades förvånade mig, berättar Mäki-Fränti.

När sociala medier nämndes i de lokala läroplanerna var det i kontexten att det är en ytterligare möjlighet att kommunicera. Ingenstans togs kopplingen mellan källkritik och sociala medier upp. - Allt tal om algoritmer och den ekokammare de kan skapa lyste helt med sin frånvaro. Kanske är det för mycket begärt av en lokal läroplan, men med tanke på hur mycket det tas upp om dessa saker i nyheterna, till exempel när ett val närmar sig och det kommer mycket riktad reklam och olika kampanjer styrs med hjälp av algoritmer, hade jag kanske förväntat mig att det skulle synas i någon mån i de lokala läroplanerna, säger Mäki-Fränti. Ett annat resultat han kunde komma fram till var att det var väldigt tydligt att man inom ämnet modersmål och litteratur hade anammat andan från nationell nivå, där eleverna själva ska reflektera och analysera. - I flera lokala tolkningar när det kommer till ämnet samhällslära, hade man skrivit ner några stödord kring vad man ska ha med i undervisningen – demokrati, diktatur, riksdagsval, exemplifierar Mäki-Fränti.

Han poängterar avslutningsvis att han självklart inte vet hur själva undervisningen ser ut, men om man endast tittar på läroplanerna ser han tydligt att modersmålslärarna på lokal nivå verkar ha förstått vad den nationella läroplanen vill åstadkomma. - I flera kommuners läroplaner står det klart och tydligt att eleverna ska vara aktiva aktörer då det kommer till modersmålsundervisningen. Det har formulerats en vilja att eleverna ska delta i olika val i undervisningen, vilket jag inte alls kunde se på samma sätt i ämnet samhällslära, förklarar Mäki-Fränti.

Att därför gå vidare inom samma tema, genom att studera faktiska klassrumssituationer, vore enligt Roy MäkiFränti intressant. Detta är dock något han i nuläget lämnar över till någon annan.

TEXT: MARIA DAHLIN FOTO: PRIVAT