Kommunikativ kompetens i gymnasiets läroplan Arbetet med den nya läroplanen är på slutrakan i de finländska gymnasierna. Det handlar om en relativt omfattande gymnasiereform, och de senaste två åren har inneburit att tänka om, tänka nytt och framför allt prova nytt. Muntliga färdigheter och kommunikation är centrala kompetenser som lyfts fram och till hösten ser vi de första studieavsnitten realiseras. Suvi-Tuuli Murumäki arbetar till vardags som universitetslärare i muntlig kommunikation vid Helsingfors universitet. I arbetet möter hon många modersmålslärarstuderande, och hon undervisar dem bland annat i muntliga kommunikationens didaktik. Vid sidan av det är hon också en av dem som har varit med och skapat den nya läroplanen för gymnasiet, och speciellt det som rör den kommunikativa kompetensen. Jag ville därför fråga henne lite mer om muntliga kommunikationens roll i gymnasiets nya läroplan, och hur hon ser på muntlig kommunikation. Murumäkis intresse för kommunikation väcktes då hon själv gick i Kallion ilmaisutaidon lukio, där man undervisar i ett flertal konst- och färdighetsämnen. Hon gick kurser i muntlig framställning och hennes lärare uppmuntrade henne att börja studera det senare. ‒ Det är en viktig del av hela livet, säger Murumäki. Det berör allt från
hur vi lyssnar till våra relationer. Det handlar inte bara om att lära sig att uppträda. Tidigare arbetade Murumäki som gymnasielärare, och har nu jobbat en längre tid som universitetslärare. För henne betyder arbetet med muntlig framställning att öppna dörrar för studerande, att hjälpa dem utveckla sina muntliga färdigheter.
Kommunikationens roll i samhälle och skola Hur skulle du beskriva utvecklingen av kommunikationens roll i samhället? ‒ Man kan se på det ur fyra synvinklar, säger Murumäki. För det första är kommunikation framtidens, den globala människans och samhällets redskap. Det finns en allt mer global dialog där alla kan delta. För det andra har arbetslivet förändrats. I allt färre branscher skapar människan konkreta produkter, istället har kommunikationens roll vuxit. För det tredje är kommunikationen en viktig del av våra sociala relationer och det är viktigt att vara medveten om den rollen. För det fjärde har de sociala medierna vuxit
fram till redskap för alla att delta i samhällsdebatten med. Det är inte längre bara journalisternas röst som hörs. Den globaliserade kommunikationen har också medfört utmaningar. Murumäki anser att det dock finns brister i argumentationen. Alla måste använda kommunikativa färdigheter idag och därför är det viktigt att vi behärskar dem. För att säkerställa att alla får möjligheten att utveckla sin kommunikativa kompetens, är det förstås viktigt att man också satsar på det i undervisningen. Varför lyfts muntliga färdigheter fram så starkt i gymnasiets nya läroplan? ‒ Den här frågan får jag ofta, och jag blir lite förundrad, skrattar Murumäki. Kommunikationen lyftes också fram i den förra läroplanen (GLP2015), men tydligen har den ändå inte varit så tydlig? Den bakades in i målen för alla kurser och därför kanske den inte var lika framträdande som nu. I den nya läroplanen finns det två obligatoriska moduler och en nationell fördjupad modul som har temat kommunikation. Murumäki framhäver att innehållet egentligen är detsamma som
