intervju
”Det viktigaste är att vi kommunicerar” nnn INTERVJU ANNA BRAW
– På sätt och vis finns det en poäng i att börja tidigt, säger Lisa Rubenson. Hon har lovat att berätta om vad församlingslivet och tillhörigheten i kyrkan har betytt för henne under de perioder när hon har varit sjuk och om sina tankar om vad kyrkan och enskilda kristna skulle kunna göra för att stötta medmänniskor som inte mår bra. Det börjar med berättelsen om att åka långt för att vara med i en ungdomsgrupp. – Jag var med i en ungdomsgrupp, ett stort gäng, en aktiv grupp med en engagerad församlingspedagog och flera frivilliga ledare, berättar hon. Jag var mycket i kyrkans lokaler. Det var den naturliga platsen för mig, och jag höll fast vid den när jag började må dåligt. Och mina föräldrar förstod att det var viktigt att hålla kontakten med de sammanhang där jag mådde bra. För mig var ungdomsgruppen viktigare än skolan. När jag hamnade på behandlingshem körde de fem mil enkel väg för att hämta mig och lämna mig där, varje vecka. På det viset hade jag kvar någon form av normal värld.
”du har kontrollen” Den här dagen har Lisa Rubenson skrivit in sig på den psykiatriska kliniken vid Lunds universitetssjukhus genom något som kallas brukarstyrd inläggning. Hon kan ringa till avdelningen när hon vill, och finns det plats kan hon skriva in sig upp till tre gånger per månad,
18
uppdrag mission nr 3
2022
tre dagar per tillfälle, på en avdelning där det alltid finns någon att prata med. – Du har med dig dina egna mediciner, och det är inga låsta dörrar, berättar hon. Det är en paus från vardagen, och det blir lite återhämtning. Men du har kontrollen, du bestämmer vad du behöver och vad du gör för att få det. Du behöver inte vara i konstant beroendeställning. Brukarstyrd inläggning har funnits i Lund ett tag, men först i år har Lisa Rubenson skrivit kontrakt med avdelningen och provar om det passar henne. Hemma har hon kontakt med något som kallas FACT-teamet – FACT står för Flexi ble Assertive Community Treatment, alltså en grupp som arbetar för att tillhandahålla flexibel och stärkande vård i den miljö där vårdtagaren har sin vardag. – De arbetar bredare än vanliga mottagningar, jag får snabbare kontakt med dem, och de gör hembesök. Stödet från dem har varit till stor hjälp för mig, säger hon.
svårt med nya kontaktytor Lisa Rubensons kontakter med den svenska vården sträcker sig från hennes tonårstid och genom hela hennes vuxenliv hittills. Utöver familjen är det vännerna från kyrkan och dess ungdomsgrupp hon har känt längre än så. – De vänner som jag har är de jag har haft sedan innan jag blev sjuk, säger hon. Det är
