Allmannyttan 3 2018

Page 1

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Digital resa mot kundmöten Vilka är värsta klimatutsläppen? Stambytestest i höghustrio

Hanna Persson Stijepic BÄSTA JOBBET VÄNTADE HUNDRA MIL BORT

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs egen medlemstidning

Allmännyttan nr 3 X september 2018

1


Ny standard i tvättstugan Miele Professional. Immer Besser.

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov. Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik. Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se nystandard.se

www.miele.se/professional


Hyresbostäder har Allmännyttiga olika Treklövernprövat har sitttre kontor stambytesmetoder och kundtjänst på Storgatan iicentrala Klippan. tre likadana hus i Norrköping.

4. Ledare Anders Nordstrand

HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

8. Bilden i fokus När drömjobbet blir verklighet 10. Sommarjobb I Eskilstuna väljer ungdomarna jobb själva 12. Porträttet Hanna Persson Stijepic, fastighetsförvaltare 16. Integration Fyra innovationslabb prövar nya lösningar 18. Eidar i Trollhättan Vände trenden i utsatt område 20. LAB stärker självkänslan hos unga tjejer 22. Stångåstaden Digital resa ger tid till kundmöten 26. Landet runt Digitalisering 28. Halmstad Enklare vardag i det smarta hemmet 32. Fettmonstret Kalmarhem tog fajten mot fettet 34. Stamrenovering Hyresbostäder testade tre metoder 38. Test Vanligt stambyte bäst 40. Landet runt Nyproduktion 43. Klimatutmaningen Hur ska man mäta utsläppen? 46. Debatt ”Det är dags att erkänna ungas kompetens” 49. Östersundshem Sex timmars arbetsdag med full lön 50. Fastigo svarar Företrädesrätt till ny anställning 52. Expertsvar EU-krav på byggmaterial 54. Expertsvar Klimatdialog och digitalisering 56. Aktuellt Information från SABO

WILSON CREATIVE

Omslagsbild: Hanna Persson Stijepic på Ystadbostäder tycker att fastighetsförvaltare är ett framtidsyrke för kvinnor. Foto: Cherstin Andersson

32 Vi pratar ofta om hur ungdomar är vår framtid. Ändå exkluderas de ständigt från processer som har direkt påverkan på deras liv. Melody Farshin och Maria Strandberg, jagvillhabostad.nu

Allmännyttan nr 3 X september 2018

3


Vi har ett gemensamt ansvar VI INOM ALLMÄNNYTTAN beskriver ofta oss själva som

samhällsbyggare. Det är ett begrepp som förpliktar. Vi har ett gemensamt ansvar. De allmännyttiga bostadsföretagen runt om i Sverige tar ett stort ansvar och bygger i dag mer än på väldigt många år. När bostadsrättsmarknaden nu viker på vissa orter har vi inom allmännyttan möjligheter att öka byggandet ytterligare. Omkring en tredjedel av befolkningen i Sverige bor i en hyresbostad. Ungefär hälften av hyresbostäderna ägs av ett allmännyttigt kommunalt bostadsföretag och hälften av en privat fastighetsägare. En grundläggande idé för allmännyttan är att våra bostäder ska vara tillgängliga för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. I det allmännyttiga syftet ingår även ett aktivt samhällsansvar. Det kan handla om etiskt, miljömässigt och socialt ansvars­ tagande, ofta som ett bidrag till hållbar utveck­ ling eller för att möta klimatutmaningen. DIGITALISERINGEN HAR PÅVERKAT ,

påverkar och kommer att påverka samhället. Tillsammans med våra medlemsföretag ar­ betar vi på SABO aktivt med ett antal frågor inom digitalisering, med fokus på ökad an­ vändning av information och teknik. Det är en fråga som är oerhört viktig för samhället i stort och för oss inom allmännyttan. Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle och det finns stor nytta med att hänga med i utvecklingen. Social bostadspolitik och integration gör att bostadsfrågorna klättrar allt högre på den politiska agendan. Med exempel och konstruktiva debatter lyfter vi nyttan med allmännyttan. Allmännyttan har nog aldrig varit så viktig som nu och det har märkts i valrörelsen. Jag hoppas att alla vallöften på det bostadspolitiska området omsätts i allmännyttiga politiska beslut nu efter valet.

Jag hoppas att alla vallöften på det bostadspolitiska området omsätts i allmännyttiga politiska beslut efter valet.

Anders Nordstrand, vd SABO

För övrigt Fyra innovationslabb mot segregation Med stöd från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova startar nu allmännyttan fyra innovationslabb som ska motverka segregation. Platserna blir Boden, Södertälje, Norrköping och Rannebergen i Göteborg. Här ska nya arbetssätt

4

testas, utvecklas och utvärderas. Syftet är att sprida lärdomar om framgångsrika metoder – så att fler kan göra mer för att minska långtidsarbetslöshet, förbättra skolresultat, stärka samhälls­service och minska brottslighet. Läs mer på sidan 16. Allmännyttan nr 3 X september 2018

PETER LYDÉN

Ledare


POWER SAVE


Vi älskar värmepumpar. Det borde alla fastighetsägare också.

Varför väljer fler fastighetsägare värmepump? En förklaring är priset. Normalt sparar du in investeringen på bara tre till sex år. Och ju fler kvadrat du behöver värma, ju mer pengar finns att spara. Vi på IVT har en hel avdelning med specialister på värmepumpar för fastigheter. Vi ger dig tydliga underlag att ta ställning till och hjälper dig hela vägen till ett driftsäkert värmesystem. Se våra referenser och läs mer på ivt.se/storre-fastigheter Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.


Redaktionen TUSENTALS UNGDOMAR SOMMARJOBBADE I BOSTADSFÖRETAGEN FÖR ALLMÄNNYTTAN är det

LYSSNA PÅ RADIO ALLMÄNNYTTAN Podden Radio Allmännyttan prövar sanningshalten i några vanliga bostadspolitiska påståenden. Med utgångspunkt från ett påstående intervjuas två personer med olika ståndpunkt – i varsitt avsnitt. Programmen kan avlyssnas i vanliga podd-appar på telefonen eller via SABOs hemsida och sajten allmannyttan.se. Intervjuare är Helene Ahlberg, som också är reporter här på tidningen Allmännyttan.

SANT, FALSKT ELLER MITTEMELLAN?

1

”Får vi bara marknadshyra skulle hyresmarknaden börja fungera som den ska.” Stefan Ränk, Einar Mattson respektive Chris Österlund, Botkyrkabyggen.

2

”Lite socialbostäder kan väl inte skada.” Martin Ådahl, Centerpartiet respektive Anders Nordstrand, SABO.

3

”Det är bara bostadssituationen i Stockholms innerstad som styr Sveriges bostadspolitik”. Marie Linder, Hyresgästföreningens riksförbund respektive Pelle Björklund, Svenska Bostäder.

4

”Prisras på nya bostäder – bäst att sluta bygga innan krisen kommer.” Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Bygg­ industrier respektive Jonas Högset, SABO.

5

”Svarta hyreskontrakt har blivit en kassako för den organiserade brottsligheten”. Kristian Halldin, Polisen respektive Helena Henriksson, SABO.

6

”Meh, hyresreglering har vi ju redan i Sverige”. Martin Lindvall, Fastighetsägarna Sverige respektive Jörgen Mark-Nielsen, SABO.

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Anders Nordstrand 08-406 55 00 anders.nordstrand@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Caroline Högrud 08-406 55 13 caroline.hogrud@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Allmännyttan nr 3 X september 2018

viktigt att involvera unga för att få deras synpunkter på bostadsplanering och områ­ Annicka Istemo, desutveckling, men även som redaktör, tidningen Allmännyttan framtida medarbetare. I det här numret handlar flera artiklar om just unga i allmännyttan. Många företag anordnar aktiviteter för unga och i år har tu­ sentals ungdomar fått sommarjobb i allmännyttan – ett smart sätt att locka unga till branschen. William Skevik på allmännyttiga Huge i Hud­ dinge är ett lysande exempel på detta. Han började för flera år sedan som sommarjobbare och är nu anställd som trädgårdsarbetare på Huge. Att erbjuda sommarjobb ser många bostads­ företag även som ett sätt att bidra till social hållbar­ het. Många fördelar jobben till ungdomar som bor i området, vilket kan göra att de unga känner större ansvar för sitt område – och kanske även verkar som ambassadörer. Hos bostadsföretaget Kfast i Eskilstuna fick ung­ domarna dessutom själva utforma sina sommar­ jobb genom att hitta på aktiviteter i bostads­ företagets områden. Ett koncept där hyresgästerna fick möjlighet att delta gratis i olika aktiviteter un­ der sommarmånaderna samtidigt som ungdomarna fick prova hur det är att driva egna projekt. Det här och mycket annat kan du läsa om i höst­ numret av Allmännyttan. Hör gärna av dig till redaktionen med tips om vad du vill läsa i nästa nummer av tidningen som kommer ut den 22 november.

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Claes Holmström 08-505 738 42 claes.holmstrom@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

7


OLA JACOBSEN

LOKE

WILLE

8

Allmännyttan nr 3 X september 2018


BILDEN I FOKUS

NÄR DRÖMJOBBET BLIR VERKLIGHET

Denna fina teckning med tillhörande brev kom för många år sedan från en liten pojke vid namn Wille till Huge Bostäder i Huddinge. Han började efter några år sommarjobba på Huge för att senare bli anställd som trädgårdsarbetare. På stora bilden sitter Wille (William Skevik) med fem­ årige Loke Norrberg i knät. I januari fick Loke chansen att komma på studiebesök hos Huge och själv manövrera både fordon, plog och skopa. Lokes dröm är att jobba på Huge när han blir stor. Och kanske blir drömmen verk­ lighet precis som för Wille. Så om några år är det kanske Loke som visar sitt jobb för något litet barn med stora drömmar. Allmännyttan nr 3 X september 2018

9


SOMMARJOBB

SINA SOMMARJOBB Röda mattan, snacks och guldbiljetter. Det var inramningen när Eskilstuna kommunfastigheter för andra året i rad valde ut 38 ungdomar som fick hitta på aktiviteter i bostadsföreta­ gets områden under sommaren. Text: Caroline Högrud Foto: Marina Puljar och Melina Friberg

SOMMARJOBB I ALLMÄN­NYTTAN 67 av SABOs medlemsfö­ retag svarade att de hade 3 512 sommarjobbare i år. Det innebär att de allmännyttiga bostadsföretagen i snitt erbjuder 52 sommarjobb per företag.

10

FOTBOLLSSKOLA, DANS, HANTVERK, pyssel,

recycling design, skrivstudio, språkskola, natur­ vetenskapliga experiment och quiz, stod bland annat på schemat när ungdomarna själva valde sina sommarjobb. Målgruppen var främst barn och unga men nytt för i år var även en aktivitet för pensionärer. – Två tjejer höll i en quiz på ett av våra äldrebo­ enden. Det kan ju kanske vara svårt att skriva frå­ gor för en helt annan generation men de lyckades bra och det var många som önskade att de skulle

fortsätta även i höst, säger Marina Puljar, kom­ munikatör på Eskilstuna kommunfastigheter. Hon tycker att det är ett lyckat koncept att anlita sommarjobbare på det här sättet. Det gör att hyresgästerna aktiveras under sommarmåna­ derna och ungdomarna får prova hur det är att driva egna projekt. Dessutom var alla aktiviteter helt gratis. – Det är bra att det händer saker när många är lediga. För föräldrar som inte har ekono­ miska förutsättningar eller möjlighet att ta ut semester i samma utsträckning som barnen har sommarlov, kan det vara en trygghet att veta att barnen har en sysselsättning under dagtid. Dessutom är det ett bra tillfälle för sommar­ jobbarna att få lära sig hur det fungerar i arbets­ livet och ta eget ansvar. Bostadsföretaget gav ungdomarna stöttning i projekten men lösningarna har de själva varit

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Är det något som ni borde gjort annorlunda? – Det finns väl alltid saker att lära sig. Vi kunde kommit igång tidigare med rekryteringen men på det stora hela har det gått bra. Det har varit en jätterolig sommar, säger Marina Puljar. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften filtreras filtreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. in i rummet. innan rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Radiator

Radiator

Luftdon Flexi

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal

Radiator

tvungna att klura ut. En utmaning har varit marknads­ föring av aktiviteterna. – Sommarjobbarna tog kontakt med varandra och frå­ gade dem som hade många deltagare ”hur gör ni för att få så många att komma”. De marknadsförde även varan­ dra genom att berätta för deltagarna på en aktivitet vilka andra aktiviteter som fanns. Ungdomarna var väldigt smarta och tog egna initiativ, säger Marina Puljar. När ungdomarna fick framföra sina idéer i våras hade Eskilstuna kommunfastigheter inspirerats av tv-programmet Idol. Det var röda mattan, snacks och guldbiljetter som delades ut. En inramning som skapade en rolig start på sommaren.

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

Luftdon Flexi

Melina Friberg valde att sommarjobba som fotograf och dokumentera de andra ungdomarnas aktiviteter. Här är bilder från fotbollsskola och quiz för pensionärer.

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftflöde luftflöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 filtreras och förvärms effektivt samma sköna luftflöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

11


– Jag är jätteintresserad av historia och arkitektur, så när jag i början gick runt och tittade på Ystadbostäders fastigheter blev jag helt förälskad. Vi har några hus där vissa delar är ända från 1500-talet, berättar Hanna Persson Stijepic.

12

Allmännyttan nr 3 X september 2018


PORTRÄTTET

HANNA HITTADE

roligaste JOBBET Resan mot jobbet som fastighets­ förvaltare på Ystadbostäder var inte all­ deles spikrak. Hanna Persson Stijepic från Jämtland provade bland annat på fårslakt, norsk kundtjänst och en rad konditorier innan hon fann vägen in i fastighetsbranschen. Men nu är hon mer än nöjd. – Det här är det bästa och roligaste jobbet man kan ha, säger hon. Text: Anita Snis Foto: Cherstin Andersson

ALLRA MEST UPPSKATTAR HON omväxlingen.

Ystadbostäder BESTÅND: cirka 1 300 bostäder, ett sjuttiotal lokaler samt 900 garageoch bilplatser. ANTAL ANSTÄLLDA: 18 personer. UTLAGT PÅ ENTREPRENAD: Städning, trädgårdsskötsel och större reparations- och underhållsåtgärder.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Ystad

Kontakter med hyresgäster och entreprenörer, avstämningar med fastighetsskötarna, felanmä­ lan, beställningar av underhåll, administration, städningsbesiktningar, fakturahantering … – Alla sa att ingen dag är den andra lik för en fastighetsförvaltare. Och så blev det verkligen, säger hon med eftertryck. – Jag är involverad i det mesta och jag tycker om att vara delaktig. Ibland kan det bli stressigt och mycket att hålla i huvudet, men jag tycker ändå om det tempot. När det händer saker hela tiden lär man sig ju så otroligt mycket. Det var i början av förra året som Hanna Pers­ son Stijepic blev biträdande förvaltare på Ystad­ bostäder. Jobbintervjun hölls redan ett par veckor innan hon hade gått klart sin utbildning – och bara några dagar efter fick hon beskedet att jobbet 

13


PORTRÄTTET

Förvaltare är verkligen ett framtidsyrke för kvinnor. Hanna Persson Stijepic, fastighetsförvaltare på Ystadbostäder

 var hennes. Mitt i glädjen hade hon dock vissa farhågor. – Jag är ju ganska ung och tjej och det är bara män på min avdelning, så jag tänkte att det skulle kunna bli lite tufft. Men så blev det inte. De accepterade mig och jag accepterade dem. En del av fastighetsskötarna har ju varit här i över 20 år, så det är jättebra att kunna bolla olika frågor med dem. Och så skrattar vi väldigt mycket. Vi är verkligen som ett team som jobbar bra tillsam­ mans, säger hon. Samtidigt betonar hon att det tar tid att kom­ ma in i en yrkesroll och en ny arbetsplats. – Det var egentligen först nu i våras som jag kände att jag började få ordentlig koll på det mes­ ta. Det var väldigt skönt. FASTIGHETSBRANSCHEN INGICK INTE i

Hanna Persson Stijepics yrkestankar när hon slutade gymnasiet. Då jobbade hon utomlands några år, både i Norge och på Island. – Det tog ganska lång tid innan jag kom på vad jag ville bli. Det var som att jag väntade på att det skulle komma ett svar ner från himlen. Förval­ tare är kanske inte heller det första jobb man tänker på. Egentligen tänkte hon först bli fastighets­ mäklare, framför allt för att få träffa mycket folk på jobbet och möjligheten till en god inkomst.

Hon sökte till Malmö universitet, lämnade den norrländska hembygden och flyttade hundra mil söderut. Men efter ett halvår ångrade hon sig. Försäl­ jarrollen kändes inte bekväm och de slitsamma arbetstiderna, med många kvällar och helger, hamnade också på minuskontot. Men samtidigt hade hon fått upp ögonen för en treårig utbild­ ning i fastighetsföretagande på samma univer­ sitet, med en blandning av juridik, ekonomi, fastighetsteknik och arkitekturhistoria. – När jag började där i stället kände jag direkt att jag hamnat rätt. Fastighetsförvaltning är verkligen omväxlande och roligt. BRANSCHEN BÖRJAR BLI mer jämställd, men

skulle vinna på ännu fler kvinnor, menar hon. – Jag tror verkligen att det här är ett fram­ tidsyrke för kvinnor. Hon får själv ofta höra att hon har ett fint bemötande – hyresgästerna uppskattar att hon lyssnar noga och inte snäser av dem. – För att passa för det här jobbet måste man nog ha ganska stort tålamod, för det innebär ju en del jobbiga samtal. Men då får man ändå vara trevlig tillbaka, kolla upp och återkoppla. Och så måste man vara snabbtänkt, för varje dag dyker det upp något som är ganska akut och som måste lösas direkt.

Utemöbeln, som monterades för bara någon timme sedan, har redan tagits i bruk av en hyresgäst och hennes kaffesällskap.

14

Allmännyttan nr 3 X september 2018


I början gällde mer än vartannat samtal klagomål på trappstädningen. Entreprenören skötte uppen­ barligen inte sitt arbete. – Det var helt fruktansvärt, väldigt smutsigt. Det låg kvar grus på golven och när man strök med fing­ ret på listerna så fick man fullt av damm på händer­ na. Hyresgästerna la också ut små skräppapper för att kontrollera om städarna varit där, men pappren låg kvar vecka efter vecka, konstaterar Hanna Pers­ son Stijepic. Hon pratade med städarbetsledarna och gick på besiktningar tillsammans med dem. – Jag låg på, tjatade och tjatade. De lovade att det skulle bli bättre, men det hände ingenting.

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

TILL SLUT sades städavtalet upp i förtid och en ny

entreprenör togs in – och numera handlar bara några få procent av hyresgästsamtalen om städningen. Hon har också, med särskilt engagemang, arbetat för mer välkomnande gårdar med fler utemöbler – trots att det innebär visst slit för fastighetsskötar­ na när de ska bäras fram och tillbaka efter säsongs­ växlingarna. – Jag har själv alltid bott i hyresrätt och vet hur viktigt det är med trivseln. Det kan ju också bli över­ skott på lägenheter framöver, och då måste vi tänka på varför folk ska vilja bo hos oss. Det är ju hyresgäs­ terna som gör att vi har våra jobb och därför bör de få stora möjligheter att påverka sina boenden. b

HANNA PERSSON STIJEPIC Yrke: Biträdande förvaltare på Ystadbostäder.

Totalbågen

Ytterbågen

Utbildning: Kandidatexamen i fastighetsvetenskap på fastighetsföretagarprogrammet vid Malmö universitet.

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten? • Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

Bor: i nybildad bostadsrätt i Malmö, en timmes tågresa från Ystad, tillsammans med maken Luka Stijepic. Uppväxt: i Marieby, söder om Östersund.

Totalbågen kompakt

Yrkestankar som barn: Psykolog, arkeolog eller byggnadsantikvarie. Tidigare arbeten: Brickflicka på café, medarbetare på norsk kundtjänst, personalansvarig barista på italienskt café i Trondheim med mera. Sorterade även organ på ett fårslakteri på Island ett par månader (kompisen skalade pungkulor). Tycker om Skåne: ”Just nu vill jag bo här, för här finns så fina stränder och det är nära till hela världen. Men det är jättelångt hem till Norrland, 14 timmar med tåg.” Saknar från Norrland: Luften. Fjällen. Färgerna. ”Och det är på något vis en annan himmel däruppe.” Bostadsdröm: Ett eget hus med trädgård, lugn, ro och tystnad.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

15


INTEGRATION

HÄR STARTAR FYRA

INNOVATIONSLABB MOT SEGREGATION 1

Med stöd från den statliga innovationsmyndigheten

Vinnova startar nu allmännyttan fyra innovationslabb som ska motverka segregation. Platserna blir Boden, Södertälje, Norrköping och Rannebergen i Göteborg.

BODENBO

Illustration: Annicka Istemo

I INNOVATIONSLABBEN ska nya arbetssätt testas, utvecklas och utvärderas. Syftet är att sprida lärdomar om framgångsrika metoder – så att fler kan göra mer för att minska lång­ tidsarbetslöshet, förbättra skolresultat, stärka samhälls­service och minska brottslighet. För SABO innebär innovationslabben att värdefull kunskap och erfarenhet kan samlas in, vidareutvecklas och spridas vidare till andra allmännyttiga bostadsföretag. – Genom arbetet med Allmännyttans innova­ tionslabb har vi redan fått kunskap om över 80 goda exempel, projekt och verksamheter i hela landet. Deras erfarenheter kommer på olika sätt att tas tillvara i projektet, säger Anna Kanervo, projektansvarig på SABO, som välkomnar fler att berätta om sina exempel.

TELGE BOSTÄDER

2

DE MÅNGA EXEMPLEN visar att mycket redan

görs för att minska utanförskapet i landets bostadsområden. Det finns ofta lyckosamma samarbeten med Hyresgästföreningen, idrotts­ föreningar, skola, näringsliv och kommuner. – Men behoven är fortfarande mycket stora. Många vill komma igång, öka volymen och hitta långsiktiga lösningar som ger effekt på riktigt, säger Anna Kanervo. b

LÄS MER

3 4

HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING RANNEBERGEN I GÖTEBORG

Läs mer om innovationslabben på www.allmännyttan.se/innovationslabb

16

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Bodenbo vill hitta en fungerande samverkan med andra lokala aktörer – bland annat Svens­ ka kyrkan, Röda korset och kommunen – för att stötta nyanlända att bli en del av samhället och komma in på arbetsmarknaden. Efter att ha hämtat inspiration från andra orter vill man nu komma igång med en egen verksamhet. Mycket handlar om att synkronisera och effek­ tivisera insatser som redan görs för att skapa en sammanhållen väg in i samhället för dem som är nya i Sverige.

JENNY ANDERSSON EMAN

SAMVERKAN I BODEN

Therese Hedlund, Ali Kartoma, Berth Lundqvist och Christer Nilsson, Bodenbo.

PORTALEN I NORRKÖPING I Södertälje är planen att Telge Bostäder ihop med flera lokala aktörer ska testa ett nytt arbetssätt i liten skala – med målet att sedan använda det på fler platser. Labbet ska etableras i bostadsområdet Lina Hage, med ungdomar som målgrupp. – Vi vill att unga i åldern 11–15 år ska få andra förebilder än de unga vuxna som är kriminella i bostadsområdet. Tillsammans med de boende och andra aktörer vill vi hitta sätt att engagera ungdomar så att de i stället är med och skapar trygghet i området, säger Anna Ahrling, enhetschef på Telge Bostäder.

ERIK YNGVESSON

Catharina Sundberg, fastighetschef på Göteborgs­ lokaler i Göteborg, överräcker blommor vid invigningen av gemensamhetslokalen i Göteborg.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

På Portalen i Norr­ köping har deltagarna fått stöd på sin resa till egen försörjning bland annat genom studiecirklar. Från vänster: Lasse Fredriksson, Ibrahim Kanhoush och Fadi Makhoul.

CRELLE EKSTRAND

Portalen i Norrköping drivs sedan 2011 av Hyresbostäder i Norrköping, studieförbun­ det ABF, Marieborgs folkhögskola, Svenska kyrkan och Norrköpings kommun. Syftet är att stötta människor i stadsdelarna Hageby och Ringdansen att få jobb eller börja stu­ dera. Under åren har man upptäckt att ”det personliga coachandet” är en viktig del av stödet till deltagarna – men enormt resurs­ krävande. För att öka volymen vill man nu hitta nya kreativa metoder för matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare. Detta blir fokus för innovationslabbet i Norrköping.

INNOVATIONSLABBET I SÖDERTÄLJE

VÅRT RANNEBERGEN I GÖTEBORG Vårt Rannebergen är ett partnerskap mellan Hyresgästföreningen i Göteborg, Bostadsbolaget och Göteborgs stad. Syftet med satsningen är att skapa trygghet, inflytande och gemenskap i bostadsområdet Rannebergen. Genom att bli ett innovationslabb har Vårt Rannebergen nu möj­ lighet att testa nya metoder för att skapa engage­ mang bland de boende i området. Utgångspunkten i verksamheten är de boendes egna idéer, förhoppningar och behov.

17


INTEGRATION

SÅ VÄNDE EIDAR TRENDEN I DET UTSATTA OMRÅDET Trollhättans kommunala bostadsbolag Eidar ställdes inför det tuffa beslutet att riva eller investera i ett av de mest socialt utsatta områdena i Trollhättan. De bestämde sig för att slå ihop sina fyra kontor och flytta till stadsdelen Lextorps hjärta. Text: Caroline Högrud Foto: Eidar

AB EIDAR Trollhättans kommun­ägda bostadsföretag. Bestånd: Cirka 6 000 lägenheter och 300 lokaler. Antal anställda: 105

NÄR FÖRVALTNINGSCHEFEN Sanny Mattelin växte upp i Trollhättan på 80-talet åkte han ofta med föräldrarna till Granngårdens centrum i Lextorp för att fredagshandla och svänga förbi videoaffären. Då sjöd området av liv. 30 år sena­ re hade han svårt att föreställa sig att stadsde­ len tappat så mycket av sin glans. – När jag blev chef för området slogs jag av hur öde köpcentrumet hade blivit. Den allmän­

3tips SANNY MATTELINS TRE TIPS:

TRO PÅ IDÉN! 1 VÅGA Det finns en risk att man begränsar

sig själv i tanken och inte vågar satsa fullt ut. Satsa!

OCH ORDNING 2 TRYGGHET Vänta inte tills en stor renovering

kommer. Håll ordning oavsett och se till att området är helt, rent och snyggt.

3 DIALOG Involvera både hyresgäster och

personal så att alla får en chans att anpassa sig till de nya tankarna.

18

Det är viktigt att visa att vi tar ansvar för området. Sanny Mattelin, förvaltningschef på Eidar

na uppfattningen var att man kunde riva det. Men vilka signaler skulle det sända ut om vi lade ner stadsdelens hjärta? I stället började Eidar försöka leta inspiration från andra bostadsbolag, exempelvis Helsing­ borgshem som stärkt sin närvaro i utsatta stadsdelar. Eidar hade då fyra kontor runt om i Trollhättan, ett av dessa låg mitt i centrum. – Det blev en identitetsfråga för oss. Många av de hyresgäster som behöver oss mest finns i de utsatta områdena. Samtidigt tänkte vi att om vi etablerar oss där kommer kanske fler företag att våga satsa med oss. Så vi slog ihop våra kontor och flyttade dit. SATSNINGEN LOCKADE TILL SIG både mat­

varuhandlare, apotek och vårdcentral som etablerade sig i tidigare nedlagda lokaler. I stället för en tom galleria är fastigheten i dag en arbets­ plats för över 100 anställda. – Etableringen har verkligen överträffat våra förväntningar. Vi hade aldrig kunnat tro att det skulle vända till att centrumet i dag nästan är för trångt och att vi behöver bygga nytt för att fler och fler vill etablera sig. Har flytten påverkat er verksamhet på andra sätt? – Vi har fått en bättre helhetsbild av Troll­ hättan och en ökad kundförståelse. Vi har även gjort en omorganisation där vi delat in våra områden i fler distrikt för att få kortare beslutsvägar och komma närmare kunden. Vi arbetar också mycket med vårt rekryterings­ program. Vi vill att våra anställda ska spegla våra hyresgäster så att vi får in olika synvinklar i företaget. Flytten är således en del av en bredare sats­ ning på social hållbarhet och integration som bostadsbolaget gör. Nyligen har de även byggt en aktivitetspark med konstgräsplan, utegym och löparbana samt genomfört trygghetsska­ pande åtgärder i området. – Vi har rensat upp buskar och satt dit belys­ ning. Det är viktigt att visa att vi tar ansvar för området och håller det rent och snyggt. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Nu lanserar vi nya professionella tvättmaskiner och torktumlare av högsta kvalitet. Alla de nya produkterna i BaseLine- och StreamLine-serierna är optimerade för att passa i svenska tvättstugor. Utsidan är prisbelönad för sin fina design. På insidan finns nya smarta lösningar som exempelvis världens första 3D-tvättsystem. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

19


LAB

BARN & UNGDOM

STÄRKER SJÄLVKÄNSLAN

Landskrona Alla Behövs, LAB, startade 2014 som Lära,

– FÖRÄLDRAR HAR KRAV, skolan har krav, men

2016 när lokalerna totalförstördes i en anlagd brand (riktad mot andra aktörer i samma bygg­ nad), men Landskronahem är mån om LAB och verksamheten kom på fötter igen i en annan av företagets lokaler. – Det här är en viktig och spännande verksam­ het med otroligt kreativa tjejer. Sen har LAB till exempel varit aktiva i vår boendedialog och del­ tog i våras i en trygghetsvandring, berättar Patrik Karlsson, marknadschef på Landskronahem.

vi på LAB fungerar främst som ett bollplank. Vi är en trygg plats där det finns vuxna som tjejerna känner, säger projektets verksamhetsledare Karolina Degerman. Hon berättar att Karlslund är angivet som ett utanförskapsområde där långtifrån alla behärs­ kar det svenska språket. Syftet med LAB är ökad jämställdhet, aktiv delaktighet i samhällslivet och att ge tjejerna en meningsfull fritid. Verk­ samheten genomsyras av ett barnrättsperspektiv och handlar mycket om att stärka och bygga självkänsla. Initiativet kom från början ifrån Landskrona­ hem som sedan verksamheten drog igång har haft LAB i sina lokaler. Projektet fick ett bakslag

LAB HAR ÄVEN RESULTERAT i samverkan mellan olika aktörer i samhället. Bland annat Landskrona stad, stadsbiblioteket, Landskrona­ hem, Stena Fastigheter och Hyresgästfören­ ingen är engagerade i projektet, som nu är inne på sitt fjärde år. Och målet är att det ska få fortsätta. – LAB är jättepopulärt och alla inblandade är eniga om att LAB bara måste få fortsätta. På Landskronahem ska vi börja bygga vårt nya hu­ vudkontor inom kort och vi tittar på olika alter­ nativ för lokaler för LAB, säger Patrik Karlsson. Men killarna då? Karolina Degerman berättar att i princip alla sammanhang som hon presente­

Arbeta, Bo. Projektet riktar sig till mellanstadietjejer som bor i området Karlslund. LAB kan liknas vid ett minikulturhus. Här kan tjejerna bland annat titta på film, prata, umgås och diskutera. Text: Sophie Sölveborn Foto: Yazan Smadi

LANDSKRONAHEM Bestånd: Cirka 2 700 lägenheter samt 140 kommersiella lokaler. Antal anställda: 50

20

Allmännyttan nr 3 X september 2018


HOS UNGA TJEJER

Vi kan se och fånga upp tjejer tidigt, innan de börjar må så dåligt. Karolina Degerman, verksamhetsledare på LAB

KAROLINA DEGERMAN OM VERKSAMHETEN: rar verksamheten kommer frågan upp om varför LAB bara är för tjejer. En befogad fråga, tycker hon, för givetvis skulle hon vilja att LAB fick mer resurser, fanns på fler platser i Landskrona och för fler barn. – LAB startades som ett försök att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, något som tjejer i övre tonåren löper störst risk att drabbas av. Innan projektet drog igång gjordes en undersök­ ning bland tjejerna i området om vad de behöver för att må bra och då var just en plats utan killar ett av kraven, säger Karolina Degerman och fortsätter: – Vi kan se och fånga upp tjejer tidigt, innan de börjar må så dåligt. De har personer runt sig här på LAB som de kan våga ställa de där frågorna till, som de inte vågar ställa någon annanstans. ATT TJEJERNA ÄR I FOKUS beror även på att

killar i samma åldrar i större utsträckning fångas upp inom idrottsföreningarna och att tjejerna generellt sett har en mer uttalad förväntan hemi­ från att ta hand om sina småsyskon efter skolan. – Här på LAB kan tjejerna ta för sig och få en fristad, en plats som dom själva äger. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018

1

Trygghet. Det viktigaste är att skapa en trygg plats med en kontinuitet i personalen. I mån av resurser har vi bland annat haft konstnärer och författarbesök här, men det vi ändå märkt är att tjejerna uppskattar den ”vanliga” verksamheten allra mest.

2

Bollplank. Föräldrar har krav, skolan har krav, men vi på LAB fungerar främst som ett bollplank. Visst finns det basic-krav här, men de handlar mest om hur vi är mot varandra. På LAB ska det inte handla om att prestera.

3

En egen stund med en vuxen. På LAB är vi tre personal per tillfälle, det är bra för om någon tjej till exempel är problemtyngd och behöver prata en stund kan vi ta oss tid och gå undan med henne. Det behöver inte påverka resten av verksamheten så mycket, eftersom två vuxna då kan hjälpas åt.

4

Läget. Det ska vara lätt att ta sig till en verksamhet som LAB. I och med branden flyttade vi lite längre ifrån skolan och då tappade vi tyvärr några ”stammisar”. Närhet är A och O.

5

Mun till mun. Informationen om att LAB finns har spridit sig bäst via mun till mun-metoden. Vi brukar dela ut lappar i skolan till alla tjejer i årskurs två och tjejerna i årskurs tre har fått komma på studiebesök hos oss under skoltid.

6

Små donationer gör skillnad! Vi har satt upp annonser på Landskrona stads anslagstavlor och bett om små donationer, material och annat som andra kan avvara. Vi jobbar mycket med återvunnet material av olika slag.

21


Digitalisering är allas fråga och behöver få genomsyra hela verksamheten. Per Sjösvärd, IT-chef Stångåstaden

Digital resa GER TID TILL Stångåstaden i Linköping har länge haft fokus på digitala möjligheter och lösningar i sin verksamhet. Förra året sjö­ satte de sin digitala strategi och konkretiserade den i att bli ett affärskritiskt område i affärsplaneringen. Men för IT-chefen Per Sjösvärd handlar den digitala utvecklingen minst lika mycket om att frigöra tid för att utveckla kund­mötet. Text: Sophie Sölveborn Illustration: Cherstin Andersson

digital strategi togs fram som implementerades i affärsplaneringsarbetet. Per Sjösvärd menar att arbetet bygger på tan­ ken att ha en strategi som alla delar av organisa­ tionen kan luta sig mot. – Digitalisering är inget som IT ska ”äga”, det är allas fråga och behöver få genomsyra hela verksamheten. Innan bolaget hade sin digitala strategi på plats utgick de från två enkla kriterier vid prio­ ritering bland olika digitaliseringsförslag: ökad kundnytta och/eller minskad administration.

– DEN RESA VI HAR GJORT de senaste åren har

varit rätt för oss, det finns olika vägar att gå och det finns inget facit. Digitalisering i sig får inte bli någon ledstjärna, säger Per Sjösvärd. Han beskriver hur Stångåstaden under flera år arbetat systematiskt med digitaliseringsfrågor­ na. Under 2016 tog det stora strategiarbetet fart och de använde sig av så kallad scenariobaserad planering. Där klustrades olika potentiella ut­ vecklingsområden, utifrån olika case togs bästa/ värsta scenario fram, målbilder sattes upp och en

22

– FÖR OSS ÄR DET EN STOR FÖRDEL att vi

har ett dotterbolag, Studentbostäder i Linkö­ ping, som vi kan lansera nya digitala funktioner hos först. Studenter är en homogen och digitalt mogen kundgrupp så det underlättar att börja där och se vad som funkar bra och mindre bra, förklarar Per Sjösvärd. Ett exempel är uthyrningen av studentlägen­ heter som sker digitalt, med hjälp av bank-id. – I höstas tecknades 84 procent av kontrakten

Allmännyttan nr 3 X september 2018


DIGITALISERING

digitalt, och då ska man känna till att utländska studenter inte har möjlighet till bank-id. Vi har över huvud taget inte marknadsfört tjänsten, det här är en grupp som bara förutsätter att deras ärende ska gå att lösa digitalt, säger Per Sjösvärd och fortsätter: – Samtidigt har vi kundgrupper som inte äger en smartphone och inte nyttjar internet över huvud taget. Det är oerhört viktigt att inte tappa det perspektivet och stänga ute personer. Per Sjösvärd betonar att de under överskådlig tid behöver ha analoga flöden parallellt med de digitala för att inte riskera ett digitalt utanför­ skap bland sina hyresgäster. NÄR DET GÄLLER UTHYRNINGEN till studen­ ter har administrationen minskat med 

Allmännyttan nr 3 X september 2018

1

2

3

4

FYRA RÅD INFÖR DIGITALISERINGSRESAN: •Jobba med konkreta scenarion och gemensamma målbilder. •Var noga med den interna förankringen – alla ska känna sig delaktiga, återkoppla till exempel på stormöten och inte enbart i mindre gruppe­ ringar. •IT-säkerheten måste gå först när nya digitala funktioner tas fram. Den nya dataskyddsförordningen tydliggör bland annat kravet på att skydda användares personuppgifter. •Tänk er för! Ha ett inkluderande förhållningssätt, se till alla målgrup­ per i utvecklingsarbetet.

23


DIGITALISERING

STÅNGÅ­STADEN Antal lägenheter: Drygt 18 800 lägenheter, varav cirka 4 300 är studentbostäder som ägs och förvaltas av dotterbolaget Studentbostäder i Linköping. Därutöver finns runt 100 bostäder av speciell kulturhistorisk karaktär i dotterbolaget Bryggare­ gården. Antal anställda: 170

 motsvarande en fjärdedels tjänst sedan kontraktsskrivningen blev digital. – Det vi ser nu är att vi frigör tid för att utveckla våra kundmöten. Att erbjuda digital signering genom bank-id är inte något bolaget gör enbart vid uthyrning eller uppsägning utan även i andra sammanhang, till exempel när hyresgästen behöver återställa sitt lösenord till Mina Sidor. – Digital signering är en tjänst som vi tror på och är infrastrukturen väl på plats så går den ju att återanvända, det ger en direkt pay-off. Det gäl­ ler att tänka synergieffekter, säger Per Sjösvärd. De digitala tjänsterna, som kräver mindre pappersadministration, innebär kortare ledti­ der, något som är positivt för kundnöjdheten. Samtidigt ser Per Sjösvärd en stor utmaning med att, som han beskriver det, ”vara en analog organisation som erbjuder digitala tjänster, dygnet runt”. – När har de flesta av våra hyresgäster tid att

använda de digitala tjänsterna? Jo, när barnen lagt sig, efter jobbet, på helgen. Hur löser vi det, vi som har öppet vardagar klockan 8 till 18? HAN ÄR NOGA med att poängtera att Stångå­

staden inte på något vis är framme, men en bit på väg, på sin digitala resa. Nästa utmaning är att komma åt stuprören. Bolaget har påbörjat arbetet med att skapa digitala ekosystem, för att komma ifrån den nuvarande situationen där systemen löper parallellt, likt stuprör, och inte byter information med varandra. – Ett exempel är tvättstugan, där tjänsterna felanmälan och tvättstugebokning inte pratar med varandra. Det kan innebära att en hyresgäst skyndar sig hem från jobbet till sin tvättid för att mötas av en lapp på tvättmaskinen där det står ”trasig”. Självklart ska kunden få ett medde­ lande om att tvättmaskinen är ur funktion och möjlighet att boka om sitt tvättpass, säger Per Sjösvärd. b

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

24

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Det mest okända energieffektiva fastighetsunderhållet Underhåll av systemvätskan i värme-, kyl- och återvinningssystem finns ofta inte på listan över energieffektivt underhåll. Ändå är det just där stora vinster finns att göra. Systemvätskans betydelse för funktion och energieffektivitet i fastigheters värme-/kylsystem är inte okänd. Utan systemvätska ger systemen varken värme eller kyla. Men att den innehåller gaser som försämrar energiöverföring ger funktionsstörningar, injusteringssvårigheter och skapar korrosion är för många en nyhet. Det är gasen som är energitjuven och vätskan bör avgasas direkt efter att systemet är uppfyllt. Vanligt kranvatten innehåller ungefär 4 % gaser, mest kväve och syre. Vill du spara pengar och bidra till lägre koldioxidutsläpp genom lägre energiförbrukning ska du låta QTF besiktiga dina VVS-system enligt QTF-metoden. Du får en analys och rapport över din systemvätskas status och innehåller den gaser får du hjälp att åtgärda den med snabbavgasning. Därefter installeras en QTF underhållsavgasare som kontinuerligt håller systemet energieffektivt. Elving Isaksson, QTF Sweden AB

www.qtf.se AVGASAR OCH RENAR


LANDET RUNT DIGITALISERING

180 tusen ärenden har genomförts i Vätterhems digitala bostads­ app senaste året.

BOSTADSAPP SOM FÅR FLER ATT STANNA Jönköping. För två år sedan skaffade Vätterhem en digital bostadsapp som ger hyresgästerna möjlighet att se sina köpoäng direkt i mobilen, få pushnotifieringar när nya objekt publiceras och den kanske viktigaste funktionen av allt – är man inloggad i appen riskerar man inte att kötiden förfaller på grund av inaktivitet. Under det senaste året har närmare 10 000 unika användare utfört närmare 180 000 ärenden i appen. – Appen är ett bra och uppskattat komplement till vårt marknadssystem. Den största utmaningen som har varit, och till viss del fortfarande är, är att appen inte kan erbjuda den fulla funktionaliteten som systemet har vid webbinloggning, säger Raymond Paska, marknads- och uthyrningschef.

17 minuter – så mycket administrativ tid sparar Stångåstaden med varje digitalt kontrakt.

Linköping. En analog avtalssignering tar 20 minuter och en digital tar 3 minuter i administrativt arbete. Det innebär en tidsbesparing på 17 minuter per digitalt avtal och med tanke på att Studentbostäder har en omflyttningsgrad på ungefär 2 200 lägenheter per år är det en avsevärd tidsbesparing. Dessutom sparar vi på miljön och portokostnader, säger Per Sjösvärd, IT-chef på Stångåstaden.

26

SJUKVÅRD INKOPPLAT I HEMMET Strömstad. I Strömstad vill kommunen koppla upp sina patienter och brukare via ett uttag direkt i hemmen – projektet kallas Fjärde porten. Namnet anspelar på de tre ”portarna” som redan finns i dag – tv, telefoni och bredband. För att patientsäkerheten ska vara hög krävs det att kommunen och landstinget kan koppla in sig via en egen anslutning så att informationen inte överförs via nätet och kan stjälas av obehöriga. Systemet skulle kunna möjliggöra att patienter kan mäta sina blodvärden direkt i hemmet via sensorer eller att hemtjänsten kan ha nattlig övervakning via kameror. Något som skulle spara både tid och resurser. Projektet är under utveckling tillsammans med StrömstaNet som är ett dotterbolag till Strömstadsbyggen.

Tomma parkeringsplatser hyrs ut via webben Strömstad. Strömstadsbyggen provar i skrivande stund att hyra ut tomma parkeringsplatser digitalt. Via webben kan man se lediga platser på en karta, boka och betala direkt. Till en början provar man att hyra ut ett 50-tal platser men förhoppningen är att kunna införa systemet på samtliga parkeringsplatser i Strömstad tillsammans med andra bolag. Tanken är att de boende hos Strömstadsbyggen kan höra av sig om de vill upplåta parkeringsplatsen när de inte använder den. Då får de en rabatt på sin parkeringshyra. Målet att förenkla administrationen av parkeringsplatserna så att hanteringen blir helt digital i framtiden. – Strömstad har 13 000 invånare i normala fall men under sommar­ månaderna är det 60 000 personer som bor här. Så det finns ett stort behov av parkeringsplatser, säger Göran Wallo, vd, Strömstadsbyggen.

Allmännyttan nr 3 X september 2018


CCJ

BALKONGINGLASNING FRÅN WINDOOR

VIDGA DINA VYER Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Se mer på www.windoor.se


DIGITALISERING

ENKLARE VARDAG I DET

28

Allmännyttan nr 3 X september 2018


smarta HEMMET Har du någon gång funderat på om du stängde av plattan innan du gick hemifrån? Eller har du kanske slagit i tån när du gått på toaletten nattetid? Med smarta digitala lösningar för hemmet vill Halmstads Fastighets AB under­ lätta vardagen för hyresgästerna. Text: Hanna Klumbies Foto: Patrik Leonardsson

DEN 1 FEBRUARI I ÅR var det inflyttning i

HFAB:s äldrelägenheter Begonian i Getinge. Det är sex lägenheter utrustade med olika digitala lösningar. Erik Ahlström är IT- och digitalise­ ringsansvarig på HFAB och har projektlett digita­ liseringen av Begonian. – Världen blir mer och mer digital. Det är egentligen en lika stor revolution som den industriella. Därför vill vi vara med och kunna erbjuda våra hyresgäster något som underlättar för dem, men även för oss, säger han. Varje lägenhet har olika sensorer och mätare som styr de digitala funktionerna. Men de riktigt smarta lösningarna blir till när funktionerna kopplas samman och kan ”prata” med varandra. – Med en vattenmätare kan vi mäta vatten­ förbrukningen. Men den vet också när och hur mycket vatten hyresgästen använder i vanliga fall. Kopplar vi dessutom på en rörelsesensor som kan känna av att ingen rör sig i rummet kan systemet indikera att något inte står rätt till. Kanske är det så att personen har ramlat. Syste­ met kan då larma och se till så att någon åker dit, säger Erik Ahlström.

Världen blir mer och mer digital. Det är egentligen en lika stor revolution som den industriella. Erik Ahlström, IT- och digitaliseringsansvarig på HFAB

PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD (HH) pågår det

flera olika forskningsprojekt på temat smarta, digitala hem. Wagner Ourique De Morais är forskningsingenjör på HH och forskar på smarta hem med fokus på äldrevården. – När man pratar om smarta och digitala 

Allmännyttan nr 3 X september 2018

29


DIGITALISERING

Denna artikel har tidigare publicer­ ats i Hallå, HFABs hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skul­ le passa i tidning­ en Allmännyttan? Hör gärna av er till oss på allmannyt­ tan@sabo.se

HFAB Halmstads Fastighets AB. Antal lägenheter: Cirka 10 000 samt 300 lokaler Antal anställda: Drygt 50 personer

 lösningar i hemmet är det viktigt att det som erbjuds faktiskt löser ett riktigt problem och inte bara finns där för att det är häftigt. Annars är ris­ ken att folk kommer att börja ifrågasätta nyttan av dem, säger han. Wagner Ourique De Morais forskning går ut på att utveckla smarta hem för äldre som ska hjälpa de boende med sina dagliga rutiner samt lösning­ ar för att underlätta för vårdgivare. Till exempel skulle hemmet kunna påminna om att det är dags att ta sin medicin. – Behovet av hemtjänst kommer att öka i fram­ tiden, samtidigt som det inte kommer att finnas tillräckligt mycket personal för att tillgodose det. Då kan teknik och digitala lösningar absolut hjälpa till med en del av hemtjänstens vård, säger han.

Förhoppningen med de digitaliserade lägen­ heterna i Getinge är att de äldre med hjälp av tekniken ska få ökade möjligheter att klara sig själva och på så sätt kunna bo kvar längre i sina hem. För att systemen ska fungera så bra som möjligt kartlägger man hur människor använ­ der tekniken och beter sig i förhållande till den. HFAB kommer att ha kontakt med hyresgästerna för att se vilka funktioner de har nytta av och vilka ytterligare som skulle kunna kopplas på. – Vi kommer så klart inte att ha koll på vad man gör från a till ö. Informationen som kommer ut ur lägenheterna är sådant som är till gagn för hyresgästen. Och jag tror att folk kan ha en mer avslappnad inställning till integriteten om de vet att lösningarna hjälper dem, säger Erik Ahlström. WAGNER OURIQUE DE MORAIS tror att framti­

NÄR DET GÄLLER TILL EXEMPEL nattillsyn

innebär det ofta att en vårdgivare besöker vård­ tagaren i hemmet under nattetid och ser om den sovande personen andas och så vidare. I dag finns det teknik som kan känna av om det ligger någon i sängen och om allt är som det ska. – Den tekniken skulle kunna spara in många besök och personalen kan prioritera dem som verkligen behöver stöd av en människa, säger Wagner Ourique De Morais.

dens smarta hem kommer att kunna förutse våra behov för att kunna förbättra våra liv, som till exempel ett system som talar om för oss när vi suttit för länge i soffan. – Mycket av den tidiga tekniken var sådant som sparade tid åt oss – dammsugare, diskmaskin och tvättmaskin. Sedan började vi använda teknik som konsumerar vår tid – tv, dator och smart­ phones. Smarta hem ska vara någonting mitte­ mellan, säger han. b

SMARTA DIGITALA LÖSNINGAR HOS HFAB GLÖMD FUNKTION:

Har du till exempel glömt kaffebryggaren på eller har kylskåpsdörren öppen varnar lägenheten dig innan du går hemifrån.

DIGITALT DÖRRÖGA:

När det ringer på dörren syns det på smartphonen eller surfplattan vem som ringer på. Fram­ över ska det även gå att öppna dörren och ha en tvåvägskommunikation genom smartphonen eller surfplattan.

30

ANHÖRIGTJÄNST:

Med hjälp av till exempel vattenmätaren och rörelse­ sensorerna kan man mäta om hyresgästen är aktiv. I händelse av att så inte är fallet kan systemet larma anhöriga.

DIGITAL BELYSNING:

En sensor känner av när man går upp på natten och tänder en ledbelysning i knähöjd. Lampor tänds automa­ tiskt när man går in i ett rum om det är kväll. Det finns också möjlighet att tända och släcka lampor på distans. Allt ställs in efter hur man vill ha det och det finns lösningar för både personer som är vana vid digitala hjälpmedel och inte.

DIGITALA LÅS:

I stället för en fysisk nyckel finns en tagg, inte bara till portar utan även ytterdörrar. Målet är att under 2018 koppla ihop låset med resten av lägenheten så att till ex­ empel belysning tänds och värmen höjs då man kommer hem.

Allmännyttan nr 3 X september 2018


MOMSREDOVISNING, RESTVÄRDE, FRIVILLIG SKATTESKYLDIGHET, JÄMKNING … Vi vet att ekonomi kan vara svårt. Därför erbjuder Fastighetsägarna alltifrån grundkurser till avancerade ekonomikurser. Oavsett om du är nybörjare eller expert inom fastighetsekonomi kan du vara säker på att våra erfarna kursledare lotsar dig rätt. Läs mer om vårens kurser och anmäl dig på www.fastighetsagarna.se/utbildning.

SVÅRT BLIR ENKELT!

Allmännyttan nr 3 X september 2018

31


Fett som spolas ner i rören bildar stora, illaluktande fett­ proppar som orsakar stopp och översvämningar. Ta hand om fettet i stället! Se Kalmars korta informationsfilm Mata inte fettmonstret på Youtube.

32

Allmännyttan nr 3 X september 2018


KOMMUNIKATION

KALMARHEM TOG FAJTEN MOT FETTET När brittiska medier förra hösten rapporterade om The toxic monster fatberg, en 250 meter lång och 130 ton tung fettklump som proppade igen avloppssystemet i Whitechapel i östra London, fick nyheten stor spridning. Och i Kalmar blev man än mer beslut­ sam om att ge det lokala fettmonstret en match. Text: Sophie Sölveborn Illustration: Wilson Creative – TAJMINGEN VAR HELT OTROLIG , vi var i slutfasen med planeringen kring en kampanj om problem med fett i avloppen, så fettklumpen i London förstärkte ju budskapet, berättar Marie Tillborg, projektledare för kommunikation på Kalmarhem. Kampanjen ”Mata inte fettmonstret” lansera­ des i samarbete med Kalmar Vatten och Kalmar­ sundsregionens renhållare, KSRR och pågick under några veckor i oktober 2017. Med ett växande problem med fettklumpar i avloppssystemet fanns all anledning att satsa på samhällsinformation för att hejda utvecklingen. (Något stort, glupskt monster hade dock ingen av aktörerna sett nere i kloakerna – än.)

områden vilka identifierades tillsammans med Kalmar Vatten. De orangefärgade plåtskåpen är tydligt uppmärkta och Kalmarhem har försett hyresgästerna med miljötrattar så att de enkelt ska kunna hälla över oljan i petflaskor innan den placeras i skåpen. Fastighetschefen Niclas Ohlslöf berättar att insamlingen fungerat bra sedan pilotprojektet startade, men att ledtiderna är lite längre jämfört med annan insamling, till exempel förpack­ ningsinsamling, där kärlen fylls på snabbt. – Vår matlagningskultur har förändrats, det räcker med att vi backar 10 till 15 år så har vi inte alls samma konsumtion av till exempel olivolja, som nu används i var och varannan maträtt, och sen har vi frityrolja som också ställer till det. Vi behöver verkligen tänka till kring hanteringen av olja, säger Niclas Ohlslöf. Det insamlade matfettet körs till biogas­ anläggningar och blir till biobränsle för stadsbus­ sar och bilar, däribland de 28 bilar som Kalmar­ hem använder i sin verksamhet. – Vi spolar köksstammar var åttonde år, och det är underhållspengar vi skulle vilja kunna lägga på annat. Det går ju att göra en insats för miljön som samtidigt tar ner kostnaderna vilket gynnar alla, säger Niclas Ohlslöf och tillägger: – Men sen handlar ju allt om kommunikation, att nå ut med budskap för att ändra beteendet hos hyresgästerna. Vi behöver fortsätta att jobba kontinuerligt med det. b

Fettklumpen i London förstärkte ju budskapet. Marie Tillborg Kalmarhem

BUDSKAPEN TILL KALMARBORNA var att tor­ ka sin stekpanna före disk, skrapa ner överblivet fett i matavfallspåsen och att lämna in sin använ­ da frityrolja till närmaste återvinningscentral. På så vis hamnar inte fettklumpar i avloppsnätet och göder ett fettmonster, utan kommer i stället till nytta genom att omvandlas till biogas. Kalmarhem var delaktiga i att arbeta fram kam­ panjmaterialet med fettmonstret som bland annat syntes utomhus på storbildsskärmar vid Kalmars infarter och runt om i staden. Två broschyrer togs även fram och delades ut brett, varav den ena utfor­ mades specifikt för Kalmarhems hyresgäster. I SAMBAND MED KAMPANJEN ställde även Kal­

marhem ut tolv insamlingsskåp för olja i utvalda

Allmännyttan nr 3 X september 2018

I samband med kampanjen ställde Kalmar­hem ut tolv insamlingsskåp för olja i utvalda områden.

33


VANLIGT STAMBYTE

34

Allmännyttan nr 3 X september 2018


STAMRENOVERING

I TEST Traditionellt stambyte fungerar bätt­ re än rum-i-rum och toalettkassetter. Därtill är det billigare. Den slutsatsen drar Hyresbostäder som prövat tre olika stambytesmetoder i tre likadana hög­ hus i Norrköping. Text: Anita Snis Foto: Hyresbostäder DE TRE ÅTTAVÅNINGSHUSEN, som har hela 90 lägenheter i varje hus, ligger i miljonprograms­ området Marielund i västra Norrköping. Det första huset renoverades med så kallad rum-irum-metod, det andra huset fick nya stammar inneslutna i kassetter och det tredje huset stam­ byttes på traditionellt sätt. Nu har det gått 2,5 år sedan det sista huset stod klart – och det traditionella stambytet är förvalt­ ningspersonalens favorit. – Det har helt enkelt fungerat bäst. De bad­ rummen har haft minst antal felanmälningar och många av de fel som har uppstått har varit enkla för personalen att åtgärda själva, konstaterar Caro­line Johansson, projektledare på Hyresbostäder. Hon påpekar dock att de rör som finns i kas­ setter, som i hus ett och två, är lättare att komma åt. Om det uppstår skador är de därför lättare att åtgärda än rör inneslutna i husens schakt. – Så på längre sikt kan ju kassettmetoden vara bättre på det sättet, säger hon. De fel som anmälts i hus ett och två har varit av mindre slag: ventilation som inte fungerat i några rum-i-rum-badrum och klister som släppt bakom duschblandare, krokar, toapappershållare och annat som limmats upp på väggarna. Ett flertal spolknappar på kassetternas toaletter har också krånglat.       

Allmännyttan nr 3 X september 2018

35


STAMRENOVERING

       

– Det är inga stora saker, men de tar ändå sin lilla tid. De som jobbar ute i husen måste ju alltid kolla själva först, för att se om felen kan täckas av entreprenörens garanti, säger Caroline Johans­ son. Stambytet i hus tre blev också billigast. Men det huset fick en viss konkurrensfördel, framhål­ ler Caroline Johansson. Eftersom husen är lika­ dana växte kunskaperna om deras konstruktion och innanmäten under renoveringarnas gång. – Den vunna kunskapen gjorde att det blev en lättare resa i det sista huset. Därför är det lite svårt att jämföra kostnaderna helt rättvist. Men man får ändå säga att det blev en ganska stor skillnad – omkring fem miljoner kronor mellan hus ett och hus tre.

att vi kunde köra på och fortsätta riva även i det sista huset. I samtliga hus fanns hälsofarlig asbest i bad­ rumsväggarna, och Caroline Johansson betonar att hon är glad att den är bortsanerad i hus två och tre. – Men i det första huset sitter asbesten kvar, så det är ju en nackdel. Fast om allt fungerar som det ska, och spalten mellan de gamla och nya väg­ garna ventileras, ska det ju inte vara någon fara. Oavsett metod har lägenhetshyrorna höjts med 200 kronor i månaden. Det täcker inte Hyresbostäders kostnader för renoveringen – men Caroline Johansson menar att investe­ ringen ändå är värd sina pengar, eftersom risken för framtida vattenskador minskar. b

EN ANNAN ERFARENHET är att rum-i-rum-

Den vunna kunskapen gjorde att det blev en lättare resa i det sista huset. Caro­line Johansson, projektledare på Hyresbostäder

metoden inte gick lika snabbt som förväntat. – När hotell renoverar med den metoden brukar det gå väldigt fort. Men eftersom vi hade kvarboende hyresgäster som man behövde ta hänsyn till så gick det inte att komma ner i de 17 dagar per badrum som vi hade väntat oss. Eftersom de gamla badrummen lämnades kvar och kapslades in i det första huset (se nästa uppslag) uppstod minst buller och damm där. Ändå blev det ungefär lika många klagomål från de hyresgästerna som från hyresgästerna i hus två, där badrummen bilades bort. – När vi räknade ihop synpunkterna så var det faktiskt ingen jätteskillnad – så därför kände vi

Testresultatet på nästa uppslag 

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

36

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Byt papperslappar mot app. Skicka lönespecarna digitalt.

Lönebeskeden skapas direkt i löneprogrammet och skickas automatiskt till app eller digital brevlåda som Kivra. GDPR-säkrat, enkelt och prisvärt. Vill du också kapa dubbelarbete och minska papperhantering? Testa appen Hogia MyPayslip kostnadsfritt. Läs mer på hogia.se eller kontakta Johan Fäldt på Hogia Fastighetssystem så hjälper han dig att hitta rätt systemstöd för just din verksamhet! Telefon 072-143 01 97. Mejl johan.faldt@hogia.se

Allmännyttan nr 3 X september 2018

37


STAMRENOVERING

VANLIGT STAMBYTE BÄST I TEST METOD

HUS NR 1 RUM-I-RUM

ÅTGÄRDER

TIDSÅTGÅNG PER LÄGENHET

•Helt nya badrum inuti de gamla badrummen, med en luftspalt mellan de gamla och nya väggarna.

Utlovade 17 arbetsdagar som sedan blev 25.

• Nya innertak under de gamla och klinker ovanpå golven. •Nya stammar i prefabricerade kassetter med vägghängda toaletter på framsidorna.

HUS NR 2 KASSETTER

HUS NR 3 TRADITIONELLT STAMBYTE

•Gamla badrummen revs ut.

25 arbetsdagar.

•Kassetter med nya stammar och vägghängda toaletter (som i hus nr 1).

•Byte av stammarna i schakten.

MA SAM ÅNG ÅTG TIDS LA TRE L FÖR A

25 arbetsdagar.

•Traditionella toalettstolar i badrummen.

AST!

NITTONHUNDR ASJUTTIOÅTTATILLTJUGOHUNDR A ARTON

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

38

Allmännyttan nr 3 X september 2018

VisionPlus

G BILLI


GAMLA STAMMARNA

KVARBOENDE

KOSTNAD

FÖRDELAR

NACKDELAR

Revs ur sina schakt för att ge plats åt brandsäkrande isolering av ventilationsrören där. Dessutom uppstod plats för isolerade och därmed kondensfria rör för regnvattnet från taket.

Ja, hela tiden. Med vatten i köken och egna toa- och duschbås på gården.

250 000 kronor per badrum.

•Snabbast process – i teorin.

•Dyrast.

•Minst störningar för hyresgästerna.

•Trängre badrum, stort badkar ryms inte.

250 0

•Prydligt slutresultat.

•Asbesten kvar.

Revs ut och gav plats åt nya ventilations- och regnvattenrör (som i hus 1).

Ja, hela tiden. Med vatten i köken och egna toa- och duschbås på gården.

230 000 kronor per badrum.

Revs ut och ersattes av nya. Därtill rymdes isolering till ventilationsoch regnvattenrören i schakten.

Ja, hela tiden. Med vatten i köken och egna toa- och duschbås på gården.

200 000 kronor per badrum.

00

BAST SNAB ESS PROC IN! OR – I TE

230 000

0

200 00

•Billigare än rum-i-rum. •Asbesten bortsanerad. •Rymligare badrum än i hus 1.

•Asbesten bortsanerad. •Minst antal felanmälningar, och relativt lättåtgärdade fel. •Konventionella toaletter, som varit lättare att reparera för bostadsbolagets egen personal. •Enklare få fram reservdelar.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

•Fler felanmälningar än i hus 3. Bland annat har kassett-toaletternas spolknappar krånglat, och duschblandare, krokar och annat som limmats på väggarna har lossnat. •Buller och damm under bilningsarbetena. •Fler felanmälningar än i hus 3. Bland annat krångel med vägghängda toaletterna.

•Buller och damm under bilningsarbetena.

T MINS ELLF ANTA INGAR! ÄLN ANM

39


LANDET RUNT NYPRODUKTION

AVSPARK FÖR NYTT KVARTER I GAMLESTADEN På en gammal bensintomt i Gamlestaden i Göteborg ska två helt nya kvarter byggas, med 249 lägenheter, en förskola, affärslokaler och ett litet torg. 137 av lägenheterna byggs av Egnahemsbolaget som bostadsrätter. Resten blir hyresrätter, som byggs av Framtiden Byggutveckling i partnering med Skanska och sedan överlämnas till Poseidon för förvaltning när de är klara. – Det är precis så här vi ska bygga, med en blandning av bostads- och hyresrätter och fokus på att skapa en levande och varierad vardagsmiljö, menar Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande, som sköt startskottet för kvarteret Makrillen mot GAIS-målvakten Damir Mehić (se bilden).

Framtiden Byggutveckling, som sköter all allmännyttig nyproduktion i Göteborg, har tecknat sitt första avtal med ett utländskt byggbolag. Kamgrad, som är ett av Kroatiens större byggbolag med mer än 600 anställda, ska bygga 76 hyresrätter på Radiotorget och 170 hyreslägenheter i Björkekärr. Framtiden har arbetat för att få in fler anbud i alla upphandlingar, och med en större geografisk spridning.

SVANENMÄRKTA HYRESRÄTTER I UPPLANDS VÄSBY I kvarteret Fyrklövern startar i höst det största bostadsbygget i Upplands Väsby på trettio år. 125 hållbara hyresrätter, 120 garageplatser och en förskola för 80 barn ska byggas av Väsbyhem tillsammans med entreprenören Erlandsson Bygg. Det ska bli fokus på odling och möten med takterrasser på den översta våningen och bärbuskar och fruktträd på gården. – Vi vill inte bara bygga bostäder, vi vill bygga samhälle där vi även är med och bygger livet mellan husen och med trivsel i våra hus, säger Väsbyhems styrelseordförande Johan Thidell. Kostnaden beräknas till cirka 350 miljoner kronor. ERLANDSSON BYGG

PETTER BERG

Kroatiskt bolag bygger i Göteborg

37

MILJONER KRONOR får Tunabyggen i statligt investeringsstöd när Borlängebolaget bygger 86 nya lägenheter i

TENGBOM

Skräddarbacken – till en kostnad på 234 miljoner.

Från vänster: Mattias Holm, Erlandsson Bygg, kommunstyrelsens ordförande Mathias Bohman och Väsbyhems vd Amra Barlov Lindqvist.

SAMVERKANSBYGGE I FALKENBERG Falkenbergs Bostads AB (Fabo) bygger 95 lägenheter fördelade på tre loftgångshus i Tröingeberg, strax norr om centrum. Bygget är en samverkansentreprenad i två faser med NCC. I första skedet ska parterna tillsammans planera, budgetera och projektera byggnationen i syfte att komma överens om ett riktpris. Sedan skrivs ett nytt kontrakt för byggnationen som då kan påbörjas. Husen byggs med betongstomme och tegelfasader. Priset beräknas bli ungefär 110 miljoner kronor.

40

Allmännyttan nr 3 X september 2018


LIB FÖRSTÄRKER SÄLJKÅREN Välkommen Helene, vår nya säljresurs i söder!

När du skall förnya köket! I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda leverantören med avtal på både luckbyte och kök med stommar.

1:a • laminerade kök med stommar • laminerade garderober • lackade kök med stommar Kontakta oss gärna för mer information!

Söder

Söder

Väst/Mellan

Öster

Norr

Avtal

Lennart Bergh

Helene Sjöholm

Lotta Wålberg

Ronnie Samuelsson

Roger Eriksson

Henrik Ripa

0734-61 86 80

0728-56 27 81

0761-35 56 46

0728-56 27 79

0707-27 17 80

0707-27 17 50

Luck & InredningsBolaget AB • Box 23 • 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se Allmännyttan nr 3 X september 2018

41


Hela denna sida är en annons från CERTEGO

CERTEGO och Mimer – ett säkert samarbete Bostadsföretaget Mimer och säkerhets­ leverantören CERTEGO har sedan flera år ett nära samarbete. CERTEGO levererar bland annat mekanisk låsning, passersystem och bokningssystem – från projektledning och installation till service och underhåll. Mimer äger och förvaltar cirka 11 300 bostäder och är det största bostadsföretaget i Västerås. Foto: bildN

– Vi har samarbetat länge med CERTEGO, som är en av våra leverantörer när det gäller säkerhetssystem i fastigheterna. Förutom den mekaniska låsningen har vi som målsättning att fastigheterna ska vara utrustade med någon typ av passer­ system. Med ett passersystem kan vi minimera antalet nycklar och de taggar som används för att öppna är enkla att spärra ut

CERTEGO:s projektledare Daniel Ericsson flankeras av Thomas Harry och Malin Lampa från Bostads AB Mimer.

om de skulle tappas bort, säger Malin Lampa, processledare för låssystem på Bostads AB Mimer.

Överordnat system förenklar Thomas Harry är IT­chef på Bostads AB Mimer och tekniskt ansvarig för drift.  – Jag är sakkunnig när det gäller skalskydd i våra fastigheter, passersystem och bokningssystem för tvättstugor. Vi har sett till att standardisera en hel del saker inom det här området för att det ska bli flexibelt och lättjobbat. Då vi använder oss av flera olika passersystem har vi sett till att ha ett överordnat system från vilket vi enkelt kan administrera alla olika fabrikat. Det gör att vi är fria att välja system med utgångspunkt från vad som är mest prisvärt och passar bäst för respektive fastighet. CERTEGO är en kompetent helhetsleverantör och de finns på orten, vilket är viktigt, säger Thomas Harry.

Utveckla säkerheten  – Vi anlitar CERTEGO för projektledning, installation av mekanisk låsning, passersystem, bokningssystem, digitala trapphustavlor etc. Vi har dessutom serviceavtal med CERTEGO. En annan av deras tjänster som underlättar arbetet för oss är CERTEGO Lånenyckel – där de förvarar och lånar ut nycklar, till

CERTEGO – rikstäckande leverantör till HBV HBV har efter utvärdering kvalificerat CERTEGO till rikstäckande leverantör av produkter och tjänster inom mekaniska­ och elektroniska lås, entrésystem (boknings­ och informationstavlor, fastighets­ boxar m.m.) samt kameror och larm.

entreprenörer som ska jobba i fastigheterna. CERTEGO vet hur vi vill ha det, håller oss uppdaterade och kommer med förslag på nya lösningar för att utveckla säkerheten. Vi tittar nu på att digitalisera postboxarna och följer också utvecklingen vad gäller passersystem vid lägenhetsdörrarna. Digitaliseringen ökar och

42

vi vill ligga i framkant, säger Malin Lampa.

certego.se Allmännyttan nr 3 X september 2018


KLIMATUTMANINGEN

VILKA ÄR ALLMÄNNYTTANS Snart ska allmännyttans klimatinitiativ dra igång. Men det är inte så självklart vad som ska mätas och hur – vad är egentligen bostadsföretagens klimatvärstingar och lättviktare? Nu finns en ny unik klimatberäkningsmetod just för allmän­ nyttan, som kan hjälpa till att sortera bland stort och smått i koldioxidutsläppen. Text: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo

EFTER ALLMÄNNYTTANS framgångsrika Skåneinitativ, där 105 bostadsföretag på nio år tillsammans sparade 4,7 terawattimmar energi, är det dags för ett nytt initiativ. Men den här gången breddas ambitionerna till att inte bara handla om att spara energi, utan om allt som ger utsläpp som kan påverka klimatet. Ett klimatinitiativ helt enkelt. – Den globala uppvärmningen är ju vår tids stora ödesfråga, och vi vill göra det lättare för bostadsföretagen att minska sina utsläpp av växthusgaser, säger Therese Rydstedt, energi­ expert på SABO. Fast innan ett nytt initativ kan se dagens ljus behöver man slå fast vad det är som ska mätas och hur. Att mäta klimatpåverkan är betydligt mer komplext än att mäta energiförbrukning.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Det handlar om en mängd olika faktorer och det finns ännu inte utarbetade mätmetoder för alla områden. FORSKNINGSINSTITUTET IVL har därför på

uppdrag av SABO gjort en förstudie för att ta reda på vilken typ av utsläpp ett vanligt bostadsföretag ger upphov till och hur man kan mäta utsläppen. – Själva grunden för att kunna minska sin kli­ matpåverkan är att veta var i verksamheten man har utsläpp och hur stora de är. Utifrån det kan företagen sedan sätta upp sina klimatmål och strategier, säger hon. IVL har i samarbete med SABO och en referensgrupp av bostadsföretag utarbetat en mätmetod anpassad för just bostadsföretag, där man valt ut vad som ska mätas och tagit fram 

Nu finns en metod som kan gälla för hela allmännyttan. Therese Rydstedt, energiexpert på SABO

43


Avfall 150 ton

Hushållsel 2 400 ton

Vattenförbrukning 400 ton

EXEMPEL PÅ KLIMATPÅVERKAN FRÅN ETT BOSTADSFÖRETAG HYRESGÄSTER 21 400 ton

Hyresgästernas bilresor 18 400 ton

Trä 3 ton Järn och stål 1 200 ton Mineralull 500 ton

Betong 8 800 ton

Jag hoppas att man sedan bara kan trycka på en knapp och få ut ett klimatbokslut. Jon Rytterbro, hållbarhetsansvarig på Gotlandshem

44

 utsläppsfaktorer med pålitliga källor. – Det har inte funnits någon klimatberäknings­ metod för allmännyttan tidigare som tittar på hela verksamheten. Vår metod är också unik för att vi även har med påverkan från nyproduktion och boende, det är helt nytt. Ett fåtal allmännyttiga bostadsbolag gör i dag egna klimatberäkningar, men har då tagit fram egna modeller eller använt kommunens. – Nu finns en metod som kan gälla för hela allmännyttan, så att alla räknar på samma sätt, betonar Therese Rydstedt. Resultatet ska sedan vara jämförbart, så att bo­ stadsföretagen både kan se sin egen utveckling år för år, och jämföra sig mot ett SABO-snitt. – Tanken är att ge bostadsföretagen ett verk­ tyg för att få en uppfattning om vad som är stort och smått i sin klimatpåverkan, så att man kan satsa på rätt saker. Förstudien visar att det som orsakar störst kli­

Så här kan klimatutsläppen för­ delas i ett medelstort bostadsföre­ tag, enligt pilotstudien. Renove­ ring, ombyggnad och exempelvis hyresgästernas utrikesresor ingår inte i mätningarna. Fördelningen inom respektive kategori framgår av cirklarna.

ENERGI 22 000 ton

NYPRODUKTION 10 500 ton

TJÄNSTERESOR 200 ton

matpåverkan hos ett bostadsföretag är uppvärm­ ning, byggande och de boendes aktiviteter. – Det som prioriteras i vårt klimatverktyg är sånt som ger stor påverkan på klimatet. Men vi väger också in hur lätt eller svårt det är för bostadsbolagen att få fram olika uppgifter. Det ska vara så enkelt som möjligt, både att ta reda på uppgifterna och att rapportera in dem i ett system. DE ALLMÄNNYTTIGA bostadsbolagen Got­

landshem och MKB i Malmö har deltagit i ett pilotprojekt under året, där de har tagit fram just de data som ska ingå i klimatverktyget. – Det mesta var ganska lätt att få fram, antingen via fakturor eller från leverantö­ rer. Men vissa uppgifter, som flygresor och tjänsteresor, krävde ett visst detektivarbete, säger Jon Rytterbro, hållbarhetsansvarig på Gotlandshem.

Allmännyttan nr 3 X september 2018


KLIMATUTMANINGEN Inköpta drivmedel 60 ton Köpt el 900 ton

Fjärrvärme 21 000 ton

Flyg 150 ton

Bil 40 ton Färja 6 ton

SÅ MÄTS UTSLÄPPEN I ALLMÄNNYTTANS KLIMATVERKTYG GRUNDMODUL ENERGI & DRIVMEDEL

VALBAR MODUL 3 BOENDE/HYRESGÄSTER

Här ingår fjärrvärme, köpt el, egen uppvärmning och inköpta drivmedel till maskiner, servicefordon och tjänstebilar. Detta är sånt som företagen har stor rådighet över. Allt i denna modul är obligatoriskt enligt det så kallade GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol), en internationell standard för rapportering av klimatpåverkan.

Här valdes fyra utsläppstyper som bostadsbolagen kan påverka, nämligen hushållens elanvändning, avfall, vattenförbrukning och bilresor. Däremot visade pilotstudien att det inte är helt lätt att få fram siffror på elanvändning och bilresor. Här bygger modulen till stor del på beräknade schabloner och nationella medeltal. Motivet är även här att få en uppfattning om storleksordningen av olika utsläpp och vad som är viktigast att arbeta med – källsorteringen, att ta bort plasten, att ordna bra cykelparkeringar, laddstationer för bilar eller kanske något helt annat?

VALBAR MODUL 1 TJÄNSTERESOR Omfattar resor i tjänsten med fordon som inte ägs av företaget. Det har diskuterats huruvida tjänsteresor verkligen ska ingå i klimatberäkningen. Tjänsteresor väger nämligen inte särskilt tungt jämfört med andra utsläpp. Men det anses samtidigt vara en viktig symbolfråga, eftersom en omställning av transportsektorn är en av Sveriges största klimatutmaningar. Dessutom är det något som många på företaget kan se och vara delaktiga i.

VALBAR MODUL 2 NYPRODUKTION Det allra svåraste är att få fram omräknings­ faktorer för emissionerna, anser han. – I år fick jag göra egna klimatberäkningar till vår årsredovisning. Därför blir det väldigt bra med allmännyttans klimatverktyg så att man slipper sitta och jaga in emissionsfaktorer och fundera på hur man ska räkna. Det skulle underlätta för både kunskapsin­ hämtning och benchmarking, anser han. – Jag hoppas att man sedan bara kan trycka på en knapp och få ut ett klimatbokslut, där man lätt kan se hur mycket utsläpp det är från olika delar av verksamheten, säger Jon Rytterbro. Planen är att ett digitalt klimatverktyg, där medlemsföretagen kan mata in sina uppgifter, ska finnas klart under 2019. Under hösten ska upplägget av själva klimat­ initiativet mejslas ut. Det ska sedan att presente­ ras under SABOs energi- och klimatkonferens i november. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Klimatpåverkan i byggprocessen kommer både från själva byggskedet och under tillverkningen av materialet. Allra störst är påverkan från själva materialet, därför ligger tyngdpunkten här, och till att börja med främst material i stomme och grund. Klimatdata från nyproduktion är än så länge nytt för branschen och det kan inledningsvis betyda att värdena får relateras till allmänna snittsiffror. Branschen är dock inne i en förändringsfas och det kan senare bli aktuellt att beräkna utsläpp för exempelvis typhus och typväggar.

DET HÄR INGÅR INTE I METODEN: Fjärrkyla: kräver stor handpåläggning och mängden kyla är än så länge så pass liten att det inte motiverar arbetsinsatsen. Renovering och ombyggnad: uppgifterna är svåråtkomliga och det finns ännu ingen mätmetod för detta. Ambitionen är dock att detta ska komma med längre fram. Boendes utrikesresor, varu­ konsumtion och matvanor: för svårt för bostadsföretagen att påverka och mäta. Köp och försäljning av hus: inte en del av allmännyttans kärnverksamhet och därtill låg påverkansmöjlighet för företagen. Avfall från verksamheten, inköpt kontorsmaterial, anställdas pend­ lingsresor: alltför krävande att samla in data och låg klimatpåverkan.

Utsläppen mäts i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e), som är ett mått på utsläpp av växthusgaser. Utsläppen mäts i gram eller ton. IVL har tagit fram utsläppsfaktorer för de skilda aktiviteter som finns i ett bostadsföretag. Utifrån data från pilotprojektet har man också räknat fram snittutsläppen i ett fiktivt exempelföretag av mellanstorlek.

45


DEBATT

JAGVILLHABOSTAD.NU

”DET ÄR DAGS ATT ERKÄNNA UNGAS

Jagvillhabostad.nu vill öka ungas inflytande i stadsoch bostadsplaneringsfrågor. I dag är det få kommuner som ger unga ett verkligt inflytande i planerings­ processen, menar organisationen.

46

Allmännyttan kan bidra till att skapa områden där unga kan känna framtidstro.

VI PRATAR OFTA OM hur ungdomar är vår framtid. Ändå exkluderas de ständigt från pro­ cesser som har direkt påverkan på deras liv. Hur ditt centrum ser ut, vilken samhällsservice som finns i området och hur tillgången till en egen bostad ser ut påverkar starten av varje männ­ iskas liv. Beslut för miljonbelopp fattas utan att områdets unga inkluderas. Oftast av personer som inte ens bor i området själva. Varför frågar vi inte ungdomarna själva vad de ser för lösningar på dagens problem? Det blir i dag vanligare att kommuner och kommunala bostadsbolag för dialog med sina invånare. Enligt en undersökning genomförd av jagvillhabostad.nu, är det dock få kommuner som ger unga ett verkligt inflytande i planerings­ processer. Dialog handlar snarare om att låta unga tycka till om redan färdiga förslag.

Melody Farshin, projektledare och Maria Strandberg, projektstrateg jagvillhabostad.nu

INGEN KÄNNER OMRÅDET bättre än den som är född och uppvuxen på samma ort. Ingen inhyrd konsult kommer någonsin besitta samma kunskap. Det är dags att erkänna ungas kompe­

tens och börja involvera dem i stora beslut som påverkar deras livssituation. Vi vet att unga gär­ na vill engagera sig och påverka i frågor som rör den fysiska utvecklingen av deras närområden. Däremot vet de inte hur de ska gå tillväga. ORGANISATIONEN JAGVILLHABOSTAD.NU

arbetar med att påverka politiker och bygg­ bransch att ta beslut som tar hänsyn till ungas perspektiv och förbättrar ungas livssituation. Vi arbetar även med att öka ungas inflytande i stads- och bostadsplaneringsfrågor. Det är av yt­ tersta vikt att ta vara på ungas expertkunskaper om sitt eget område men även att förenkla ungas tillgång till egenmakt och lokal påverkan. I de projekt vi driver utgör ungas inflytande en röd tråd. I projektet TA PLATS! har vi under flera års tid arbetat med att stärka ungas möjligheter i att påverka. Både genom utbildningar i bostads­ politik och demokratiska processer men även genom att konkret involvera unga i planeringen av bostäder. Under 2016 samarbetade vi med ett allmän­

Allmännyttan nr 3 X september 2018


KOMPETENS”

BRANDGASTÄTHET

nyttigt bostadsbolag i Göteborg för att utveckla bostäder för unga vuxna. En fokusgrupp bestående av unga från området där bostäderna ska byggas hade direkt påverkan på bland annat lägenheternas planlösningar, byggnadens gemensamma utrymmen och utemiljön. ATT GE UNGA ETT INFLYTANDE i processer som

rör utvecklingen av deras bostadsområden bidrar till ökad lokal demokrati och till att unga känner ett ägandeskap över sin ort. Dialogprocesser med ett mer inkluderande språk och med mer inbjudande pedagogik än den klassiska byråkratin skapar mer medvetna ungdomar. Ett självförtroende byggs och en stolthet över att faktiskt ha varit med och fattat beslut om ortens framtid skapas. Det vi och våra samarbetspartners har lärt oss är att det samtidigt leder till förbättrade resultat eftersom unga är experter på hur unga vill bo och på hur det är att nyttja staden som ung. Vi delar gärna med oss av våra metoder för att underlätta för andra aktörer att genomföra liknande projekt. Många allmännyttiga bostadsbolag är i dag viktiga aktörer i bostadsområden runt om i landet. Genom att involvera unga i planeringsprocesser på ett sätt som ger dem verkligt inflytande kan de ytterligare stärka sin betydelse och bidra till att skapa områden där unga kan känna framtidstro. b

VILL DITT FÖRETAG HA STÖD I ARBETET MED ATT FÖRBÄTTRA UNGAS SITUATION? AD.NU

HABOST

JAGVILL

Jagvillhabostad.nu är ett parti­politiskt obundet ideellt förbund som arbetar för ungas LÅT U rätt till ett eget I PLANNGA TA PLAT ERINGE S HANDBO tryggt hem. N (BO)ST K I ATT INKLUD ADSPLA NERING ERA UNGA I SPROCE SSER De erbjuder utbildnings­paket som innehåller metodhandbok, föreläsningar och workshops. Jagvillhabostad.nu kan även anlitas för att ge processtöd, ta fram strategier eller för att driva dialogprocesser där unga involveras i konkreta projekt. Kontakta samarbeten@jagvillhabostad.nu för mer information. · LÅT UNGA

TA PLATS

NGEN -

I PLANERI

K I ATT

HANDBO

RA UNGA

INKLUDE

DSPLAN

I (BO)STA

ROCESS

ERINGSP

ER

1

Allmännyttan nr 3 X september 2018

LJUDISOLERING

BRANDSKYDD

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.se/tryggthem

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet. För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

47


FASADSKADOR?

Klimatsäkra fasaden och förbättra isoleringen med marmoroc -tekniken - Underhållsfri och ekonomisk fasadteknik, utvecklad för vårt nordiska klimat - Vår patenterade fasadteknik bygger på närmare 50 års samlad erfarenhet - Ventilerad fasadteknik för hårda klimat, som håller fasaden torr,klarar byggnadsrörelser, kyla, värme och de hårdaste stormar - långt in i framtiden - Tyst och miljövänlig montering, utan murbruk eller lim - Med marmoroc -tekniken kan ni välja färg, format och tilläggsisolering upp till 250 mm ®

den hållbara fasaden - långt in i framtiden

48

KONTAKTA OSS så berättar vi om fördelarna med marmoroc -fasader Allmännyttan nr 3 X september 2018 0221 - 36600 www.marmoroc.se


ARBETSMILJÖ

SEX TIMMARS ARBETSDAG MED FULL LÖN I ÖSTERSUND Hallå där, Malin Gunnarsson, kommunikationschef på Östersundshem, varför har ni infört sex timmars arbetsdag? – Vi behövde göra något åt de höga sjuktal vi fått efter en påfrestande omställning från förvaltande till byggande organisation. FÅR MAN MINDRE ATT GÖRA NÄR MAN JOBBAR KORTARE TID?

– Nej, det får man inte. SÅ HUR GÅR EKVATIONEN IHOP?

– Det är en relevant fråga, som tangerar ett känsligt ämne: är vi verkligen effektiva åtta timmar per dag? Nej, troligen inte, i stället skapar vi oss små luck­ or för att klara en lång arbetsdag – tar kanske lite längre fikapauser eller kikar en stund på Facebook. Däremot verkar vi palla att ge 100 procent i sex timmar. Då har du räknat hem det, jämfört med att ge 80 procent under åtta timmar. HAR DET FUNGERAT BRA?

– Ja, medarbetarna har själva hittat sätt att effektivisera arbetet. Man blir väldigt motiverad att få gjort det man ska på de här sex timmarna. Men vi ser också att om det krävs så stannar man kvar och jobbar klart, det blir kanske inte sex timmar alla dagar. DET HÄR SKA INTE BLI DYRARE FÖR ÖSTERSUNDSHEM?

– Nej. Förutsättningen är att det ska vara helt kostnadsneutralt. HUR FÖRKORTAS ARBETSTIDEN?

– Vi har två arbetspass, 8–15 och 10–17, som fördelas så att vi har full beman­ ning hela dagen. VAD SÄGER HYRESGÄSTERNA?

– Ingenting. Vi har ju samma öppettider, så de har nog inte märkt av det. VAD TYCKER MEDARBETARNA?

– Det är oerhört positivt! Folk är gladare och piggare. Då gör man ju ett bättre jobb. Och våra sjuktal har sjunkit från 8 till 1,5 procent. Det är långt under branschsnittet som är 4,4 procent, enligt Fastigos siffror. HAR NI HUNNIT SE FLER EFFEKTER?

– Ja, ingen av oss chefer blev sjukskrivna i våras, trots att vi har haft en enorm press och turbulens sedan vår vd avgick efter misstankar om oegentligheter. Jag tror att den här modellen gör att man skaffar sig en buffert i organisatio­ nen så att man orkar med bättre när det krisar. HAR NI BLIVIT EN ATTRAKTIVARE ARBETSGIVARE?

– Ja, absolut. Vi får fler ansökningar till våra tjänster och ser plötsligt ett stort intresse från studenter på universitetet. Vi är faktiskt lite tagna på sängen av effekten. HUR UTVÄRDERAS RESULTATEN?

– Vi samarbetar med Mittuniversitetet, som följeforskar i 18 månader, lika länge som projektet pågår. Vi vill som första företag i Sverige få ett riktigt forskningsresultat över påverkan på stress, sjukskrivningar och lönsamhet. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Intervju: Helene Ahlberg Foto: Östersundshem

49


ANNICKA ISTEMO

FASTIGO SVARAR

VEM HAR FÖRTUR TILL JOBB HOS TIDIGARE ARBETSGIVARE? Vad menas med att ha företrädesrätt till en ny anställning hos sin tidigare arbets­ givare?

Victoria Lindström Förhandlare och rådgivare på Fastigo

50

Svar: Regler om viss möjlighet att få så kallad företrädesrätt till en ny anställning hos en tidi­ gare arbetsgivare när denne ska nyanställa finns i lagen om anställningsskydd/Las. Denna företrädesrätt gäller endast om arbets­ tagaren har blivit uppsagd på grund av arbets­ brist eller om en tidsbegränsad anställning hos arbetsgivaren har upphört. En förutsättning för företrädesrätt är att man varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren när anställningen upphör. Vid säsongsanställning inträffar denna möjlighet tidigare. Anställnings­ tiden behöver inte vara sammanhängande, utan anställningarna kan vara utspridda vid flera olika tillfällen under perioden. Varje kalenderdag i anställningsförhållandet räknas, oavsett anställ­

ningsform, om arbetet utförts eller inte eller om arbetet utförts på del- eller heltid. Arbetstagaren måste också ha anmält till arbetsgivaren om att denne vill nyttja sin rätt till ny anställning. Rätten till företräde börjar gälla från det att arbetsgivaren överlämnar uppsägningsbeskedet, eller beskedet om att fortsatt tidsbegränsad an­ ställning inte kommer att erbjudas, och upphör nio månader efter sista anställningsdagen. b Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddar­ sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Design & Kvalitet

GÄLLER FÖRETRÄDESRÄTTEN ALLA TYPER AV ANSTÄLLNINGAR HOS ARBETSGIVAREN? NYHET 2018

Först i Sverige.

Äve n

Takduschset för montering på utanpåliggande rör. gg vä

fästen me

d ljer fö

Svar: Företrädesrätten blir aktuell endast när arbets­ givaren verkligen ska nyanställa någon inom den driftsenhet (kontor/verkstad) och det avtalsområde där arbetstagaren tidigare arbetade. Arbetstagaren måste också ha ”tillräckliga kvalifikationer” för den nya tjänsten. Med tillräckliga kvalifikationer menas att man måste ha de allmänna färdigheter som normalt krävs för tjänsten eller att dessa åtminstone kan uppnås efter kortare upplärningstid. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal kan arbetsta­ garen göra anspråk på samtliga tjänster som blir lediga under förutsättning att tillräckliga kvalifikationer för arbetet finns. Väljer arbetsgivaren att inte erbjuda någon med företrädesrätt och tillräckliga kvalifikationer återanställning, riskerar denne att få betala skadestånd till arbetstagaren. Om arbetsgivaren vill anställa någon annan än den företrädesberättigade måste denne först iaktta sin förhandlingsskyldighet. En tidigare anställd förlorar sin företrädesrätt om denne inte kan tillträda en erbjuden anställning inom rimlig tid eller tackar nej till ett erbjudande om återan­ ställning som kan sägas vara skäligt. Vid bedömning av vad som anses vara ett skäligt erbjudande kan det vara bra att rådfråga arbetsrättslig expertis. b

DuoNova Vaska

Vaska duschset

Art-nr: 3015 RSK: 8184709

Krom: 29610 RSK: 8184703

Kan nu monteras på både utanpåliggande rör (40 cc) och vägg. Båda fästena medföljer.

Med ett nytt modernare utseende. Monteras på utanpåliggande rör (40 cc).

Vit/krom: 29601 RSK: 8184702

AquaNova Spar

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Sj

In

TT

VA o R A R GI

S

Svar: Om flera arbetstagare har företrädesrätt till nyanställning, bestäms turordningen dem emellan utifrån varje arbetstagares sammanlagda anställnings­ tid. Arbetstagare med längre anställningstid går före den med kortare. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. b

verktyg behö ga

PA

Sparfunktion be- c h E N E R gränsar vattenflödet till max 9 liter/min. Antikalkfunktion. Mjuka behagliga duschstrålar.

vs

NÄR FLERA HAR FÖRETRÄDESRÄTT TILL SAMMA TJÄNST – VAD GÄLLER DÅ?

äftande baks vh i äl

da

ole dole doff

RSK: 8941265

EN

Art-nr: 15515

NYHET 2018

GlueLine duschset Art-nr: 18910 RSK: 8320168

75 cm duschstång. 1 cm tunn. Med limremsa för snabb och enkel applicering mot vägg. Inga skruvar behövs. Handdusch och 150 cm slang.

Rubinett Soft universalsits Art-nr: 19733 RSK: 7966994

Mjukstängning. Lätt att montera. Quick Release – lätt att ta av med ett tumgrepp. Lätt att rengöra. Flexibla fästen cc 102-194 mm.

51


FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

SABO Energiföretagen Sverige Riksbyggen

Vad är klimatdialogen? Jag har hört talas om klimat­ dialogen, vad är det? Svar: Klimatdialogen är en utveckling av Prisdialogen*. Klimatdialogen pågår under 2018 som pilotförsök där ett mindre antal fjärrvärmeleverantörer deltar och där syftet med dialogen är att fjärr­ värmeleverantörer tillsammans med sina kunder ska hitta och genomföra gemensamma åtgärder för att minska klimat- och miljöpåverkan, till vinst

för alla parter och miljön. Resultaten av dessa första pilotklimatdialoger kommer att utvärderas med målsättningen att kunna erbjuda alla Prisdialogens medlemmar att ge­ nomföra en Klimatdialog under 2019, som ett tillval till Prisdialogen. Det är SABO, Riksbyggen och Energi­företagen Sverige som står bak­ om Prisdialogen och Klimatdialogen. Flera fjärrvärmeföretag har anmält att de vill vara pilotföretag som ska genomföra en lokal Klimatdialog un­

Kontakta ert fjärrvärmeföretag om ni vill föra en klimatdialog. Therese Rydstedt, energiexpert på SABO

der 2018, nämligen Borlänge Energi, E.ON i Norrköping, Göteborg Energi, Sundsvall Energi, Stockholm Exergi, Södertörns Fjärrvärme, Tekniska Ver­ ken i Linköping och Öresundskraft. Om du tycker Klimatdialogen låter intressant så tycker jag att du ska kontakta ditt fjärrvärmeföretag. Det är fjärrvärmeföretaget som bjuder in sina kunder till en klimatdialog, men det är bra om ni som kunder visar att ni har intresse av att föra en klimat­ dialog. b *Prisdialogen är en modell som innefattar både lokal dialog och central prövning av prisändring på fjärrvärme med syfte att stärka kundens ställning, och att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme (se www. prisdialogen.se).

Hur påverkar digitaliseringen bostadsbolagen?

52

Vad handlar digitaliseringen om för allmännyttiga bostadsbolag?

spekulationer? Ja, några saker går i alla fall att säga med stor säkerhet.

Svar: Digitalisering är ett av 2018 års välanvända uttryck och finns säkert på många av era agendor. Det framtids­ spanas mycket på temat och många talar om vikten av en strategi. Men det är inte alltid helt lätt att se vad det ska innebära i praktiken, tycker jag. Vad är det egentligen som kommer att hända och påverka bostadsbo­ lagen? Vad kommer ske och vad är

HÄR ÄR NÅGRA EXEMPEL :

• Digitala lås, larm och smarta inpas­ seringssystem • Vårdtjänster i hemmet • Papperslösa och allt smartare admi­ nistrativa processer • Service och kundtjänst digitalt • Uppkopplade hus med digitala tvillingar • AI-optimerad drift.

Vill du höra mer om de här exemplen och möjligheter som öppnas i och med digitaliseringen så är konferensen Jonas Högset Digitalisering nu chef Fastighet & 22–23 oktober Boende SABO rätt ställe. Du kan alltid höra av dig till SABOs experter för råd och stöd i digitaliserings­frågor. b

Allmännyttan nr 3 X september 2018


En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

Besök oss i monter A12:40 den 23–25 oktober

Öka driftsäkerheten med STEP elslutbleck En av våra nöjda kunder är Stockholmshem, Stockholms största bostadsbolag. Men med marknadens bredaste sortiment, har STEP elslutbleck som passar alla typer av bostads­ bolag, oavsett storlek. Elslutblecken är utrustade med en unik listtrycks teknik som gör att låset kan Allmännyttan nr 3 om X september 2018 fungera optimalt även det utsätts för

tryck, exempelvis orsakat av att dörren är lite skev eller av temperaturskillnader. Den patenterade tekniken ökar dörrmiljöns drift­ säkerhet och minskar kostsamma driftstopp. Den 23–25 oktober hittar du oss på SKYDD, Sveriges största mötesplats för säkerhets­ branschen. Välkommen att besöka oss där. Håll dig uppdaterad på www.steplock.se

Stendals El AB, Signalistgatan 17, 721 31 Västerås 021-18 97 50 | info@steplock.se | www.steplock.se


AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Nya på SABO

MÅNGA RÅD HOS SABO Häromåret tillsatte SABO tre nya råd, sammansatta av utvalda vd:ar i allmännytti­ ga bostadsföretag från olika landsändar och av olika storlek.

Sandra Kallvikbacka är sedan maj medarbetare på internservice.

Houman Sayedi är sedan maj hyres­ expert på SABO.

Anna Lackman tillträdde i augusti som expert inom fastighets­förvaltning.

Sara Nylander arbetar sedan augusti som utbildnings­ administratör.

Åsa Schelin arbetar sedan september som expert inom boendefrågor.

54

Digitaliseringsrådet arbetar fram en agenda för allmännyttans digitalisering, med syfte att accelerera utvecklingen inom digitalisering. I oktober hålls en konferens kring digitalisering och affärsutveckling. Hyresrådet arbetar med utveckling av hyresförhandlingssystemet. I april presenterades en rapport med förslag kring hur förhandlingarna med Hyresgästföreningen ska kunna löpa smidigare, snabbare och mer tvistefritt.

Integrationsrådet tar fram förslag på åtgärder som underlättar allmännyttans integrationsarbete. I maj lanserade rådet 23 idéer för bättre integration i en rapport med samma namn. Det finns sedan tidigare även andra råd, bestående av antingen vd:ar eller ämnesexperter från olika bostadsföretag, som är rådgivande vid remissvar och lobbyarbete: Byggherrerådet presenterade i maj en byggagenda med förslag på åtgärder för ett snabbare och billigare byggande. Ekonomichefsrådet bistår med prioriteringar kring ekonomifrågor.

Energirådet hjälper till att driva energifrågorna i rätt riktning. Finansrådet har ett öppet erfarenhetsutbyte för att säkerställa finansiering till så bra villkor som möjligt och följer utvecklingen på de finansiella marknaderna. Miljörådet diskuterar strategiska miljöfrågor och lämnar idéer om innehåll till konferenser och utbildningar. Vd-rådet möts strax före SABOs styrelsemöten, vilket ger möjlighet att i förväg ventilera frågor som behandlas av styrelsen. Vd-rådet utgör även SABOs stora delegation i Hyresmarknadskommittén.

Allmännyttans väggalmanacka 2019 Nu finns allmännyttans egen väggalmanacka för 2019 att beställa. Årets upplaga sätter fokus på livet som granne. Hur är en god granne och vad kan man göra för att förgylla livet i trapphuset? Varje månad bjuder på nya tips för att få ännu bättre grannsämja i huset – i tre nivåer från enkelt till avancerat. Lite på skoj men mest på allvar. Almanackan har dekorativa illustrationer i fina färger så att man verkligen ska vilja hänga upp den hemma på köksväggen. Kalenderdelen innehåller datum, veckodagar, veckonummer, helgdagar, flaggdagar, namnsdagar samt lite utrymme för egna anteckningar. Numera finns även ett urval av högtider från olika kulturer och religioner. Almanackan kan beställas med påtryck av företagets logotyp. Där kan ni också passa på att informera om viktiga telefonnummer, öppettider eller annat som ni vill ska finnas hos era hyresgäster under hela året. Läs mer och beställ på sabo.se/webbshop

Förslag för ökad nyproduktion

SABOS WEBBSHOP

Det råder brist på bostäder i över hälften av Sveriges kommuner. I bostadsköerna hittar vi framför allt ungdomar, studenter och nyanlända, vilka har svårt att klara hyran i en nybyggd lägenhet. SABOs Byggherreråd har identifierat och analyserat de lagar och regler som hindrar och försvårar byggandet av bostäder. Utifrån analysen har rådet tagit fram förslag på vad som behövs förändras för en förbättrad möjlighet till ökad och uthållig nyproduktion över konjunkturcykler. Ladda ner eller beställ Allmännyttans Byggagenda på sabo.se/webbshop

SABO är en av branschens större producenter av rapporter, handböck­ er och vägledningar. I webbshopen hittar du över 100 artiklar, allt från ana­ lyser i ekonomiska frågor som nedskrivningar till exempelsamlingar inom integration.

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Part of the ESE World

Vi har lösningar för snygg och smidig källsortering

både ovan- och underjord!

pwsab.se

info@pwsab.se 0435-369 30

SVENSKTILLVERKAD

Vår populära klassiker

www.widala.se


AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium OKTOBER 2-3 Bostadsengelska för lyckade kundmöten Stockholm 3-4 Ekonomi- och hyres­ dagarna Göteborg 4 Entreprenadrätt 2 Stockholm 4–5 Projektledning Stockholm 9 Krav på egenkontroll för bostadsföretag Stockholm 11 Hållbart byggande med stöd av ekosystemtjänster Stockholm 11–12 Hyresjuridik 1 Stockholm 12 Bostäder för nyanlända Stockholm 16 Odla integration Sthlm 17–18 Ekonomi- och hyres­ dagarna Stockholm 17 Nudging Stockholm 17–18 Hyresjuridik 1 Malmö 17–18 Kommunikation, service och bemötande Sthlm 18 Avflyttningsbesiktning Stockholm 22 Otillåten andrahands­ uthyrning Stockholm 22–23 Digitalisering nu Sthlm 23 Strategiskt hållbarhets­ arbete i allmännyttan Stockholm 23–24 Hyresjuridik 2 Stockholm 25 LOU för bostadsföretag Stockholm 29–30 Fastighetsmoms, Sthlm NOVEMBER 4–5 Projektledning Stockholm 6–7 SABOs Integrationsdagar Östersund 7–8 Att bemöta hot och våld Stockholm 7–8 Lokalhyresjuridik och moms Stockholm 9 Digital dokumenthantering och arkivering Stockholm 13–14 Flygande start på jobbet Stockholm 14–15 Hyresjuridik 1 Stockholm 15 Att styra skötsel av utemiljö Stockholm 19 Investeringskalkylering Grund Stockholm 20–21 Investeringskalkylering Fortsättning Stockholm 20–21 Entreprenadrätt 1 Sthlm 20–21 Etik i bostadsföretag Stockholm 22 Systematisk hyres­ sättning Stockholm 27–28 Klimat- och Energikicken Stockholm

56

Klimat- och Energikicken 27–28 november

ÅRETS KLIMAT- OCH ENERGIHÄNDELSE I ALLMÄNNYTTAN!

Anders Ejlertsson IVL Helena Ulfsparre Familjebostäder Emma Karlsson WSP

VARMT VÄLKOMMEN till två fullspäckade dagar med

innehåll som energi- och effekteffektivisering, omställning till klimat­smarta hem, hur man blir fossilfri och inte minst – Allmännyttans Klimatinitiativ. Målet är att du som arbetar med energieffektivisering och klimatfrågor i allmännyttan, både strategiskt och praktiskt, ska bli stärkt i ditt arbete och komma hem med inspiration, nya idéer och bekantskaper. Det gör vi genom att lyfta högaktuella frågor, sprida goda exempel, skapa forum för nätverkande och erfarenhetsutbyte. Vi varvar föreläsningar med workshops, paneldiskussio­ ner och möjlighet att besöka utställare, allt för att du ska få med dig så mycket som möjligt från konferensen.

Svante Axelsson Fossilfritt Sverige

Jan Thorsson Vårgårdabostäder

Mer information, hela programmet och alla talare hittar du på sabo.se/utbildning

DIGITAL KURS OM HYRESSÄTTNING Behöver du en snabb väg in i det svenska hyressättningssystemet? SABOs digitala utbildning tar 20 minuter att genomföra och ger dig en tydlig, överskådlig bild av hur det går till när hyrorna sätts. Dessut­ om får du ett diplom när du är klar. Vi har även lanserat en digital introduktion för nyanställda i allmännyttan, som även kan användas av alla som är nyfikna på allmännyttans arbete. Läs mer på: hyressattning.sabo.se och introduktion.sabo.se

Josefin Norresjö Bostäder i Borås

SABOS INTEGRATIONSDAGAR 6–7 november i Östersund I ÅR ÄR ÖSTERSUNDSHEM värd för SABOs Inte­ grationsdagar. Vi får höra om spännande initiativ och verksamheter. I Jämtland verkar det finnas ett alldeles särskilt driv som handlar om lokalt engagemang och en vilja att bidra till integration på alla möjliga kreativa sätt. Genom körsång, fotboll, entreprenörskap, och inte minst genom humor och skratt blir människor från hela världen väl mottagna här. Under den här konferensen samlas vi från kom­ muner och bostadsföretag över hela landet för att bli inspirerade och lära av varandras erfarenheter.

DIGITALISERING NU 22–23 oktober i Stockholm VAD INNEBÄR digitaliseringen? Hur påverkar digitaliseringen

oss allmännyttiga företag? Var finns de stora värdena? Och vad behöver vi göra för att hänga med i utvecklingen? Nu sätter vi digitaliseringen på agendan. Det blir en konferens du inte vill missa!

ER PÅ M S LÄ BO.SE SA

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Specialbehandlad för utomhusbruk!

Argos

Väggarmaturer i gjuten aluminium med härdat säkerhetsglas. Argos finns tillgänglig i en mängd olika konfigurationer, med enkel eller dubbel ljusriktning, med asymmetrisk, bred och smal ljusstråle. Argos kan lysa upp, ned, eller både och vilket gör Argos till en mycket mångsidig armatur. Argos har en vandalsäker konstruktion, integrerad LED-modul och inbyggt LED-drivdon. 5,2W/14W LED 3000K/4000K IP65 Silver/Grafit

Utebelysning för alla ändamål. Armaturer som håller i vått och torrt. Unilamp har ett stort och spännande sortiment av utomhusarmaturer. Produkter som passar till offentliga och kommersiella projekt såväl som till privata trädgårdar och parkanläggningar. Många olika val av ljus och ljusfördelning, hög IP-grad och kraftiga aluminiumhus i kombination med erkänd teknologi gör Unilamp till ett bra alternativ. Nu kommer hösten och med det behovet för bra och säker belysning. För kostnadsfri inventering kontakta Rexels specialister: Nicklas Granberg, norr Håkan Pettersson, mellan Christoffer Pontusson, syd/väst nicklas.granberg@rexel.se hakan.pettersson@rexel.se christoffer.pontusson@rexel.se Mobil: 070-324 63 11 Mobil: 070-581 76 13 Mobil: 070-369 55 74

Sirocco

Zouk

Bronco

Unilamps produkter finns att köpa genom Rexel Sverige AB

Ny slitstark ytbehandling från Unilamp Argos

Sonic Spot

Sonic Arm

Dot

Pluto

Athlon

Allmännyttan nr 3 X september 2018

Många av Unilamps utomhusprodukter är ytbehandlade med Armor Shield Coating, vår unika behandling för aggressiva miljöer. Det vill säga en 16-stegs behandlingsprocess toppad med slitstarkt special-lack. Detta gör Unilamps produkter ideala för användning i kustnära områden och i områden som är utsatta för stora miljöpåverkningar.

Unilamp Norden AB, Box 18, 452 21 Strömstad, Sverige, Tlf: 0526-104 20 post@unilamp.se

www.unilamp.se

57


Kjell Johansson, grundare av Hydroware och vd för Hydroware Innovation

Bygg på en våning och installera hiss Vi har i vårt land cirka 1 000 000 lägenheter i flerbostadshus utan hiss. Bygg på en våning och installera hiss så får vi hundratusentals nya lägenheter. Det skulle ge många vinnare. Äldre kan bo kvar i sina lägenheter

Åldersgruppen från 65 år och uppåt beräknas bli dubbelt så stor om 20 år – från en halv till en miljon personer. Kan många av dessa tack vare en hiss bo kvar i sin lägenhet sparar kommunerna minst en halv miljon kronor per person och år.

Unga kommer också att ha råd

Det krävs ingen ny tomtmark eller infrastruktur för lägenheter som byggs på ett befintligt hus. Det innebär lägre boendekostnader jämfört med helt nyproducerat. En förutsättning för att många unga ska ha råd att skaffa sig sitt första egna hem.

Stat och kommun tjänar stort på det

foto elisabet sverlander

Det är stor skillnad i kostnad för samhället mellan hemtjänst och särskilt boende för äldre. Äldre som bor kvar i sina lägenheter är inte bara en god affär för samhället utan också oftast det som de äldre själva önskar.

Bostadsområdet Skarpan i Linköping med 15 trevåningshus som nu får en fjärde våning och hissar. Hydroware levererar hissarna som installeras av Nordisk Hiss. Hydroware utvecklar och tillverkar HydroElite, ett driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Vi levererar kompletta lösningar för både modernisering av befintliga hissar och för nyinstallation.

Vårt råd för att få fastighetsägarna att satsa: Inför ett investeringsbidrag för hissar som täcker halva kostnaden för material och installation till denna typ av fastigheter. En vinst för oss alla.

58

Allmännyttan nr 3 X september 2018


Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | mail@kabe-mattan.se www.kabe-mattan.se


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

Fönsterbyte? Svensktillverkade fönster med totalentreprenad löser det. Tryggt och smidigt med P-märkta fönster och montage.

enomic.se 019-6032440

SVENSKA FÖNSTER OCH GLASPARTIER FÖR LÅNGSIKTIGA BEHOV.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.