Kurortstiden i Hjo
En dåtidens all-inclusive-semester Kurortsepoken är en viktig del av Hjos historia, som utspelade sig i Hjo Stadspark vid det förra sekelskiftet. Här byggdes på slutet av 1800-talet en vattenkuranstalt, en sorts dåtidens allinclusive som tog emot gäster som hade behov av att genomgå olika hälsobehandingar, umgås och njuta av somrarna i Hjo. Några av dem som var med och startade aktiebolaget Hjo Vattenkuranstalt var de fyra hjoborna godsägare Harald Röhss på Munkeberg, greve Gustaf Sparre på Almnäs, grosshandlare Gustaf Sjöstedt i Hjo och den då nyinflyttade provinsialläkaren Dr. Wilhelm Baggstedt. De såg potential i Hjos geografiska placering, tillgång till båttransport över Vättern och tåganslutning från Hjo vidare mot Stenstorp. Det var helt enkelt ganska lätt att ta sig till och från Hjo, och dessutom var hälsobrunnar på den här tiden ett mode. Så med detta som grund köpte de fyra herrarna en lantegendom i form av parken och börjande bygga. Efter mycket planerande och byggande stod hela anläggningen klar 1878 och under de drygt två följande decennierna strömmade besökare till Hjo under somrarna för att checka in på kurorten. Allt man behövde fanns på plats. Här kunde man bo, besöka läkare eller ta del av diverse hälsofrämjande behandlingar och bad. Att umgås, äta gott och njuta av livet i allmänhet kunde man också göra utan att behöva lämna området. De gemensamma sällskapssalongerna i Societetshuset mitt i parken användes flitigt av gäster i första klass. Därtill fanns festkommittén ”Direktionen för Nytta och Nöje” som planerade olika aktiviteter för kurortens alla gäster. Det kunde vara allt från sång och teater till besök av regementesorkestrar. Själva parkområdet med dess växter och träd anlades av en tysk trädgårdsarkitekt vid namn Johan Joseph Sternemann. Han fick 1876 uppdraget att rita parken och året därpå levererade han sitt första förslag till sina uppdragsgivare i Hjo. Anläggningen beräknades kosta 6 500 kronor inklusive växter, arbetskostnader, nio välvda broar och målade ledstänger samt Sternemanns ritningsarvode på 396 riksdaler. Byggmästare blev Anders Pettersson från Värsås. Det blev en fantastisk grön oas mitt i staden, där gästerna kunde koppla av, flanera, spela tennis och ha picknick, det som vi Hjobor tycker om att göra i parken än idag. Hållbarhet i fokus Precis som på kurortens tid är det viktigt att parken hålls ren och fin för invånare och besökare, och det ska göras på hållbart sätt så att fler generationer efter dig som läser det här också får ta del av denna vackra plats. Som ansvarig för Hjos alla offentliga grönområden fokuserar Renita mycket på hållbarhet. I parken innebär det ett långsiktigt arbete där alla rabatter ska ställas om till att bli fleråriga, det vill säga byta ut parkens annueller (ettåriga växter) mot perenner (fleråriga växter). Därtill ska ogräs bekämpas på ett miljövänligt vis med hetvatten på hårda ytor och genom att ogräs i rabatter plockas för hand. Parkens slingrande gångvägar hålls i sin tur fria med hjälp av gångkrattor. ”Inga bekämpningsmedel används och allt gödsel är organiskt” säger Renita. Under sensommaren slås dessutom den norra delen av parken med hjälp av grässlåtter. Detta görs för hålla fritt från sly och ogräs som annars skulle inverka negativt på det hav av vitsippor som under våren växer i den här lite mer vildvuxna delen av parken.
6