Artilleri & Luftvärn nr. 2 2006

Artilleri & Luftvärn

I detta nummer av Artilleritidskrift har redaktionen beslutat sig för att införa ett nytt inslag

TÄVLING – TÄVLING – TÄVLING Vi tror att bland våra medlemmar och läsare finns det många som har goda matematiska och därmed artilleristiska kunskaper och tänker därför med jämna mellanrum ge er en liten tankenöt att lösa. Ett antal priser som skänkts av föreningen närstående företag som Saab, Bae Systems Bofors med flera kommer att delas ut till några av dem som skickar in rätt lösning till följande adress: Artilleritidskrift T2 c/o Stefan Bratt ävling A T : d e m Lokförargränd 12 rtet rkt kuve ä M 775 51 Krylbo

Vi vill ha ditt förslag på rätt svar senast den 31 oktober

Luftmotståndets inverkan på projektilbanan. Skjutavståndet (S) i ett lufttomt rum, det vill säga, utan inverkan av luftmotståndet, kan beräknas med följande matematiska uttryck: S = V02/g ∑ sin(2∑E), där V0 = mynningshastigheten och E = elevationen.

För projektiler som avfyras i ett lufttomt rum med 660 m/s mynningshastighet vid 45∫ elevation blir skjutavståndet således S = 6602/9.81∑ sin (2∑45∫) ~ 44404 m.

I ett verkligt skjutfall när projektilen skjuts i ett lufthav så bromsas den upp genom att den måste tränga undan de luftpartiklar som den möter under sin flygbana. Storleken på denna uppbromsning beror dels på projektilens rörelse (hastighet), dess yttre form (tvärsnittsarea-fördelning och yta), de atmosfäriska förhållandena (tryck och temperatur) samt projektilvikten.

Hur mycket kommer det verkliga skjutavståndet med hänsyn till luftmotståndets inverkan att reduceras, med 20, 40, eller 60 procent?

35