Sjukhusen vi ärvde. Av Anna Bromarker

Av Anna Bromarker

Historiska farsoter och epidemier har lämnat olika fysiska avtryck i det byggda kulturarvet. Ett exempel är de särskilda sjukhusbyggnader som uppfördes i hela landet till följd av de farsoter som härjade. Små epidemisjukstugor och sommarsanatorier, stora länssanatorier samt lokala epidemisjukhus uppfördes under 1800-talet och in på 1900-talets början, i syfte att isolera och vårda patienter. I denna artikel tittar vi närmare på Sala epidemisjukhus.

ENLIGT HÄLSOVÅRDSSTADGAN 1874 och Epidemistadgan 1875 lagstadgades det att städer och även vissa tätbebyggda områden skulle inrätta lokala epidemisjukhus. Byggnaderna placerades stadsnära men ändå avlägset från den vanliga sjukvården.

SALA EPIDEMISJUKHUS UPPFÖRDES år 1901 och placerades på andra sidan stadskärnan sett från Sala lasarett. Platsen utgjorde dessförinnan stadspark, vilket kvartersnamnet Stadsträdgården ännu minner om. Byggnaden kom succesivt att omgärdas av bebyggelse under modernismens årtionden, och platsen upplevs idag väl införlivad i staden.

FÖR EPIDEMISJUKHUSETS RITNINGAR STOD arkitekt Axel Kumlien. Kumlien var vid tiden arkitekt för Medicinalstyrelsen och ritade flertalet sjukhusbyggnader i landet. Sala epidemisjukhus präglas av fasader i mönsterlagt tegel med ornament vid takfot och nock. Taket är täckt med falsad rödmålad skivplåt samt har fem skorstenar i tegel. Byggnadens fönster är varierande, men karaktäristiskt är stickbågsformade fönster med spröjs. På 1940-, 1950- och 1960-talen kompletterades byggnaden med bland annat takkupor, balkong och altan.

UNDER 1920-TALET BÖRJADE EPIDEMIVÅRDEN bedrivas i anslutning till lasaretten och den medicinska utvecklingen gjorde att den så småningom förlorade relevans. Successivt fick de gamla sjukhusbyggnaderna andra funktioner. Sala epidemisjukhus användes som sjukhem för lindrigt sinnessjuka kvinnor i länet under sent 1940-tal. Sedan 1998 används byggnaden som kontor.

VÅRDINRÄTTNINGAR SOM UPPFÖRDES i samband med farsoterna utgör viktiga fysiska spår som påminner om hur vi hanterade dåtidens smittspridning och vård av epidemipatienter. I nuvarande pandemi har vi isolerat oss hemma vid sjukdomssymptom och vård sker i de vanliga sjukhusbyggnaderna, på särskilda infektionskliniker. Kommer pågående pandemi generera avtryck i det byggda kulturarvet, och i så fall hur?

Sala epidemisjukhus hösten 2020. Foto: Anna Bromarker, Västmanlands läns museum

Vykort på Sala epidemisjukhus. Framför sjukhusbyggnaden fanns en parkliknande trädgård. Foto: J. Ewerlöf, Västmanlands läns museum

Epidemisjukstugan i Ramnäs. Sjukstugan uppfördes under tidigt 1900-tal som epidemisjukstuga och därefter tuberkulossjukstuga. Byggnaden låg norr om Ramnäs intill Bergslagsvägen. Senare användningar var koloniverksamhet och konferensanläggning. År: Okänt. Foto: Aerofoto i Vetlanda, Ramnäs-Virsbo Hembygdsförening

Västerås epidemisjukhus. Byggnaden uppfördes i hörnet Kopparbergsvägen-Knutsgatan. År: 1929. Foto: Emil Wijgård, Västerås stadsarkiv

Kolbäcks epidemisjukstuga. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1900 och användes som epidemisjukstuga mellan åren 1903–1907 och för tuberkulosvård mellan åren 1908–1914. Senare användningar av byggnaden var barnhem, inackorderingshem och fritidsgård. År 1994 förstördes byggnaden i en brand. År: Okänt. Foto: Okänd

Köpings epidemisjukhus. Byggnaden uppfördes år 1903 där lasarettet idag ligger. Mellan åren 1948–1962 användes byggnaden som BB-avdelning. År: Okänt. Foto: Okänd, Köpings Museum

Västmanlands länssanatorium Skogsfjället. Sanatoriet anlades år 1911 intill Högby skogsfjäll, där Västerås lasarett idag ligger. Byggnaden revs 1977. År: Okänt. Foto: AB Flygtrafik Dals Långed, Västmanlands läns museum

Sommarsanatoriet i Persbo Hage, Västerås. Sanatoriet startade år 1905 i en byggnad som låg vid dagens korsning Bomansgatan–Engvallsgatan. Verksamheten lades ned år 1913. År: Okänt. Foto: Okänd