Vägen UT 2005 Nummer 2

VÄGEN UT SVERIGES STÖRSTA MEDLEMSTIDNING OM BROTTFÖREBYGGANDE ARBETE

#2 2005 ▪ PRIS: 40KR ISSN 1651-4254

KRIS I INDIEN PÅ HÄKTET I UMEÅ TRAFFICKING

VISIONSRUMMET 1

Vägen ut nr 2 2005

VÄGEN UT ISSN 1651-4254

Medlemstidning för

Kriminellas Revansch I Samhället Utges av RIKSKRIS Tjärhovsgatan 9 116 21 Stockholm Telefon: 08-643 30 19 Chefredaktör Marcus Beun Ansvarig utgivare Peter Söderlund Layout/grafik Marcus Beun Reportage Anna Skaldeman Övriga skribenter Anders Friselius Anneli Wiklund Fathi Salih Jonas Hartelius Kent Käcke Maria Nyman Michael Thyberg Adress Vägen ut-Redaktionen Tjärhovsgatan 9 116 21 Stockholm Telefon: 08 - 643 30 19 E-post: vagenut@kris.a.se

Prenumeration/Annons Kontakta redaktionen Upplaga/år 18 000 ex vid 4 utgåvor Tryckeri Linderoths tryckeri AB Vingåker För icke beställt insänt material ansvaras ej

J

ag vill börja med att tacka för förtroendet jag har fått att ta över arbetet med tidningen efter Michael Thyberg. Samtidigt måste jag passa på att skryta med att jag har världens bästa jobb på KRIS. Jag lär mig nya saker varje dag och får vara med lite här och där. Jag var tveksam till en början om jag skulle klara att sköta alla bitar själv när Thyberg försvann till ”Bättre frigivning”. Men nu efter förra numret känner jag att det inte är några problem.

Att få jobba med det som känns viktigt och i en förening som det händer väldigt mycket i just nu, upplever jag som en förmån.

Min förhoppning är att ni läsare inte kommer att känna igen tidningen om ett par år och med det menar jag i positiv riktning.

Min ambition är att öka sidantalet i tidningen och på så sätt få in fler annonsörer. Så att vi snart kan trycka helt i färg.

Dessutom hoppas jag på att få in mer material och förslag ifrån lokala föreningar på vad ni tycker ska vara med i tidningen.

Det här numret handlar mycket om det som händer i KRIS just nu.

Visionsrummet har nu gått från idé till handling och är ute på turné.

KRIS har varit i Indien. Lokala föreningar har öppnats och så vidare.

Jag vill härmed önska en trevlig läsning i sommarens härliga tid!

Marcus beun/Chefredaktör

Hemsidan www.kris.a.se

Redaktörens rader...

Med varma hälsningar: Marcus Beun, Redaktör Vägen ut.

Redaktionen Chefsredaktör

Reportage

Reportage

Reportage

Marcus Beun

Caroline Torvinen

Johanna Bodin

Evelina Crabb

marcus.beun@kris.a.se 0736-21 46 27

caroline.torvinen@kris.a.se 08-643 30 19

johanna.bodin@kris.a.se 0706-66 04 49

3

evekr735@student.liu.se 0703-09 37 50

Reportage

Anna Skaldeman

anna@skaldeman.net

Vägen ut nr 2 2005

Innehåll: Omslag: Visionsrummet`s Buss foto: Marcus Beun

Annons

sid 2

Redaktörens rader

sid 3

Innehåll

sid 4

KRIS Profilen

sid 5

Sverige mot narkotka

sid 6

Kolumn

sid 7

Drogfri behandling

sid 9

Notiser

sid 14-15

Trafficking

sid 16-17

På kåken förr

sid 18

Medlemsinformation

sid 19

Rörstrandsgatan 15 (S:t Eriksplan) Stockholm telefon 08-31 01 19

Drogbehandling och Kriminalitetsprogram

Kammakargatan 48 (Hötorget) Stockholm telefon 08-22 63 30

Samarbete med FamVux/HVB Stockholm Avtal med Kriminalvården

sid 20-21

Röster bakom murarna

sid 22

Bryggans kalender

sid 23

NBV-sidor

sid 24-25

Insändare

sid 26

Ny centralstimulantia

sid 27

KRISJURISTERNA

sid 28

Av Egen Kraft AB

sid 29

Annonser

Alkoholbehandling

sid 13

KRIS i Indien

På häktet i Umeå

ÖPPENVÅRDSBEHANDLING enl. Minnesotamodellen

sid 30-32

www.steponerehab.se

KRIS-Stockholm personalrekrytering SÖKER DIG SOM ÄR ARBETSLÖS OCH VILL REGISTRERA DITT INTRESSE FÖR ARBETE Kontakta oss för info KRIS Stockholm Tfn: 08-615 19 20 Eller Peter Ofner 0736-88 84 44 4

Anneli Wiklund 0736-88 19 42

Vägen ut nr 2 2005

Profilen

Av: Maria Nyman Martin Johansson, 37 år, idag ordförande hos KRIS Göteborg. Han började begå brott redan som 12-åring och började samtidigt använda berusningsmedel såsom hasch och alkohol.

Han beslutande sig tidigt för att bli bäst på att vara värst. När han som 17-åring blev häktad och dömd till sitt första straff, fick han fylla i en ansökan om vilken anstalt han skulle avtjäna sitt straff på. Martin hade en önskan att få sitta på Tidaholm. Där satt de tunga gubbarna som kunde lära honom det han inte redan visste om brott och missbruk. Så blev det; kriminalvården skickade Martin till Tidaholm och han fick sin önskan uppfylld om att lära känna de riktigt tungt kriminellt belastade brottslingarna som avtjänade sina straff där.

KRIS Anstaltsteam Martin fortsatte begå brott och utvecklade en kriminell livsstil. Det blev många vändor ut och in på landets anstalter. När han i december 2001 hamnade på Kumla kriminalvårdsanstalt kom han i kontakt med ett av KRIS Anstaltsteam. Martin ringde samtidigt till sin hemstad Göteborg för att försäkra sig om att föreningen fanns kvar.

Martin hade nu en önskan om att förändra sitt liv.

Under resans gång hade Martin även blivit far till tre barn som vid detta tillfälle hade blivit omhändertagna och fosterhemsplacerade. En konsekvens av att leva i kriminalitet och missbruk. Genom att Martin skötte sig under strafftiden fick han möjlighet att avtjäna sista delen av straffet på halvägshuset Solberg i Göteborg. Martin tog sedan kontakt med KRIS i Göteborg och började arbeta ideellt för föreningen.

Omhändertagen Sedan fick han möjlighet att bo i Villa Solbergs referenslägenhet anknuten till halvägshuset.

I februari 2004 ringde socialmyndigheten upp Martin och sa att de hade omhändertagit hans dotter och undrade om han ville ha henne boende hos sig. I dag bor Martins dotter med honom, ett direkt bevis på att han i dag gör

5

Vägen ut nr 2 2005

Björn Fries, Margareta Olofsson, Birgitta Rydberg, Kristina Axén Olin och Sofia Modig, som moderator, i het debatt om sprututbytesprogrammet.

Foto: MARCUS BEUN

Sverige mot narkotika Sverige mot narkotika -mässan gick av stapeln i Västerås den 10-11 Mars 2005. I Aros kongresscenter samlades myndigheter, organisationer och företag som alla jobbar på sitt sätt mot narkotika.

Temat för i år var Vård och behandling.Kris var naturligtvis på plats med en monter och det var många besökande vid bordet.

På våningsplan tre, där KRIS hade sin monter fanns Folkrörelser Mot Droger. På scenen diskuterades frågor i den narkotika/alkohol politiska debatten. Sofia Modig från IOGT-NTO höll i de olika sessionerna som moderator. Sprutfrågan, metadon och Subutex kontra drogfri behandling, LVM, synen på cannabis och det bortglömda khatmissbruket var några av ämnena som betades av där. ”Varför är inte fängelserna narkotikafria?”

Thomas Bodström, som är vår justitieminister, och Johan Pehrson, ordförande i justitieutskottet, var i debatt om ”Varför är inte fängelserna narkotikafria?”

De båda herrarna fick framföra

sina åsikter på frågan: Vad tycker du om de frivilliga organisationernas arbete, som till exempel KRIS? Thomas Bodström svarade: ─ Jag har ett nära samarbete med Kris och jag tror att den organisationen kan nå dom som sitter i våra fängelser på en helt annan nivå än de som jobbar där. Det känns viktig att de finns med i det arbetet. Kriminalvården har ökat bidraget med 60 procent till KRIS i år från 1 025000 till 1.6 miljoner kronor.

Men det var Kriminalvårdens beslut, inte justieministerns. Samtidigt passade han på att beklaga att han inte kunde vara med och spela fotboll med Kris på grund av en knäskada.

Fria sprutor eller inte Sprututbytesprogrammets vara eller icke vara diskuterades i en debatt med Kristina Axén Olin, oppositionsborgarråd (m) Stockholm, och Birgitta Rydberg oppositionslandstingsråd (fp) Stockholm, på ena sidan emot fria sprutor, Margareta Olofsson, socialborgarråd (v) Stockholm och sist men inte minst Björn Fries, regeringens narkotikasamordnare, för fria sprutor.

Malmö har haft sprututbytesprogam i cirka 20 år och utvär-

6

deringen borde vara en bra grund för resten av landet. Att Hiv skulle minska tack vare fria sprutor finns inget forskningsresultat som pekar på. Statistiken visar tydligt att dödligheten genom överdoser är högre i Malmö kommun, som har sprututbytesprogram. Birgitta Rydberg menade att sådana här program borde hamna i papperskorgen där dom hör hemma. ”Det går att sluta knarka” Vår ordförande i RIKSKRIS, Christer Karlsson, satt med i olika paneler och framförde Kris synpunkter.

Lars Liljegren, KRIS Örebro, berättade om sitt långa liv i kriminalitet och missbruk. ”Det går att sluta knarka” var överskriften på hans föreläsning.

KRIS blev hans räddning från det gamla livet, tack vare nyktra vänner och hederlig gemenskap. Innan han började jobba i organisationen tyckte han att det var en förening med spel för galleriet. Efter att han tog reda på mer om KRIS blev han övertygad om att det var en seriös förening. Nu jobbar Lars i Örebro och sitter med i RIKSKRIS styrelse som sekreterare.

Text: MARCUS BEUN

Vägen ut nr 2 2005

Kolumn: Gith Johnsson

Gith Johnsson, Ungdoms ansvarig och ledamot i styrelsen för KRIS Stockholm.

Har en del tankar och funderingar efter Narkotikamässan i Västerås.

Allt var väldigt välorganiserat och människorna var trevliga. Fick en känsla av att vara på ”Oscarsgalan” för missbruksvård. Mycket ryggdunk, kramar och ”gud vad bra du/ni är”.

Det var en del KRISare som deltog i debatterna och gjorde väldigt bra ifrån sig.

Men som KRISare och dessutom ansvarig för den förebyggande ungdomsverksamheten i KRIS Stockholm kunde jag inte annat än bli väldigt fundersam. Båda dagarna kom skolklasser ifrån Västerås på studiebesök till mässan. De gick runt med varsin pappkasse, plockade material och godis. Det hände att en och annan sa -Hej vilka är ni? Nästa fråga var -Har ni någon knapp eller penna man kan få? Men de flesta tog bara godis och gick vidare. Kanske var det så att just vi, KRIS inte var intressanta. Vi stod dessutom inte på deras lista över organisationer som var bra att ta reda på mer om! Jag kan bara undra varför?

Seg gubbe eller karamell

Skulle det inte ha varit möjligt att ha lagt en del bra föreläsningar för alla dessa tonåringar under deras besök? Någon eller några

av alla dessa organisationer och myndigheter som var representerade skulle via en föreläsning om droger, livet och konsekvenser kunnat ge alla dessa unga så mycket mer än en seg gubbe eller karamell.

Jag har inga fakta på vad hela denna jättemässa har kostat men jag vet att de vuxna som hade råd kunde köpa biljetter för att lyssna på intressanta föreläsare och debatter. I priset ingick lunch och fika. Men jag saknade schemalagda bra föreläsningar för ungdomarna. Fast det är klart, dom fick ju gratis godis! ”Det finns väl inget bättre än KRIS i alla fall”

Vi hade med oss två 17-åringar ifrån Stockholm på torsdagen.

Den ene drogfri i bara några dagar. Båda gick med KRIStröjor och fick en uppgift att lösa.

Uppgiften gick ut på att ta reda på det bästa behandlingshemmet för en ung person utifrån deras perspektiv. De hittade inget! Inte för att det inte fanns något men dom blev bemötta på samma sätt som de flesta unga. När de kom tillbaka till KRIS-montern efter 2 timmar så hade dom fickorna fyllda med pennor och Kriströjan behängd med knappar med diverse text. Den ena 17-åringens kommentar var: -Det finns väl inget bättre än

7

KRIS i alla fall! Och det kunde vi väl hålla med om.

Vi gick en runda tillsammans för jag hade svårt att tro på att de inte hade fått veta något om organisationerna eller behandlingsmodellerna.

Anonyma Narkomaner

Vi hittade en ung tjej som berättade om stället hon bodde på och som hon dessutom trivdes på. Det blev ett bra möte för våra ungdomar. Det var även en kille från Anonyma Narkomaner som tog sig tid att berätta om hur han hade gjort för att hitta en väg ut ur sitt missbruk. Han talade direkt till ungdomarna och det var med det mötet på näthinnan som ungdomarna somnade i bilen på vägen hem.

Jag kan önska att till nästa mässa har man tänkt till vad gäller den förebyggande och informativa delen av ett så stort projekt som Sverige Mot Narkotika-mässan.

Det är en unik möjlighet för staden/kommunen som mässan hålls i att nå så många ungdomar som möjligt.

Jag är säker på att vi ifrån KRIS och säkert många andra organisationer med oss skulle ställa upp och föreläsa.

Godis kan ungdomarna få på köpet.

Text: GITH JOHNSSON KRIS Stockholm

8

Uts

täl

Drogfri behandling

lnin

gi

Bry

─ för ett drogfritt liv!

sse

l

Av: MICHAEL THYBERG

Inbjudan till KRIS att medverka i utställningen kom från eu-parlamentarikern Anders Wijkman (KD) och före detta eu-parlamentariker Malou Lindholm. Utställningen hölls i samband med seminarier om behandlingsformer och narkotikan i Europa. Utställare förutom KRIS, Sverige, (Drogfri kamratförening med stöd åt frigivna samt narkomaner) var San Patrigano, Italien, (drogfritt behandlingshem för heroinister) och Granhult, Sverige (Drogfritt behandlingshem för unga pojkar).

Ylva Pettersson, Michael Thyberg, Morgan Johansson samt Peter Söderlund samtalade om KRIS koncept.

Morgan uttryckte sig positivt om KRIS arbete.

Utställningen

Formerna för utställningen var bilder, informationsmaterial samt personligt bemötande med diskussion kring ämnet. Intresset bland politikerna i EU är stort kring olika alternativa lösningar på narkotikaproblemet. Man diskuterar frågan kring ”harm reduction” (utskrivning av metadon, fria sprutor osv.) kontra helt drogfri behandling, som visat sig vara ett bättre alternativ i många avseenden. ─ San Patrigano i Italien är ett lysande exempel på hur heroinister kan få ett nytt drogfritt liv. Där bor i genomsnitt 1 800 gäster. ─ Granhult är ett behandlingshem under SiS (Statens instutionsstyrelse) med unga pojkar med en genomsnittsålder på 18 år. På Granhult låser man inte in ungdomarna utan det är ett öppet hem. ─ KRIS har också lyckats med att ge stöd åt frigivna samt beroende människor, utan behandling, men med ett väl utbyggt kamratstöd och en förening som fungerar som en social plattform med arbetsträning, ansvarstagande och är helt drogfritt.

Besökare

Besökarna bestod av parlamentariker och lobbyister från hela Europa med intresse för narkotikapolitik, kriminalvård och olika behandlingsformer.

Bland utställarna fanns representanter från San Patrignano och Granhult.

Tillsammans med KRIS utgjorde utställningen ett gott exempel på drogfria alternativ.

KRIS monter var mycket välbesökt och man delade ut hundratals informationsblad om verksamheten. San Patrigano och Granhult hade även de många besök.

Syftet med utställningen var att påvisa goda exempel när det gäller drogfria alternativ i Europa. Budskapet gick fram till politikerna och man får hoppas att de nu ökat sin kunskap om KRIS, San Patrignanos och Granhults framgångsrika modeller.

9

RIKSKRIS - sidor

”Drugfree treatment for a drugfree life” var namnet på den utställning som hölls i parlamentet, Bryssel dagarna 1-4 mars i år. Sveriges hälsominister Morgan Johansson invigde utställningen och presenterade utställarna, som alla arbetar för helt drogfria miljöer och behandlingar.

Budskapet – drogfri behandling för ett drogfritt liv - från tre utställare gick fram till ett stort antal politiker från hela Europa.

Vision på väg

RIKSKRIS - sidor

– nu sprids idén om Visionsrummet Text: HANNA SCHUBERT, Informatör Bättre Frigivning

eller någon från en ideell organisation som fungerar som detta.

Under april och maj månad rullar turnén Vision på väg ut på vägarna för att visa Visionsrummet som idé och möjlighet på landets anstalter.

I skrivande stund är turnén i full gång, och många som fått besök har visat sig mycket positiva till idén om ett Visionsrum på just deras anstalt.

Vision på väg De flesta av landets anstalter har tackat ja till besök av Vision på väg och på vissa ställen dit turnén inte får komma, tar sig personalen till en annan anstalt för att ta del av visionsrumsidén. Sammanlagt är det drygt 40 anstalter som får besök eller ser Visionsrummet genom besök på andra anstalter.

För att förbättra möjligheterna för den som friges från anstalt har Visionsrummet utvecklats. Idén om ett Visionsrum föddes hos en intagen som funderade över hur han skulle kunna förbereda sin egen frigivning redan inne på anstalten. Upphovsmannen till visionsrumsidén, Peter Söderlund, är idag ordförande i KRIS Stockholm.

När KRIS blev delaktiga i Equal-projektet Bättre Frigivning tog man med sig idén om ett Visionsrum på anstalterna in i projektet.

Visionsrummet ska vara en kontaktyta för samhällets goda krafter inne på anstalten. Här ska varje intagen ges redskap att ta kontrollen över sin egen situation med information om hur man söker arbete eller skaffar en bostad, hur man får en utbildning och mycket annat samt möjlighet att komma i kontakt med olika intresseorganisationer. Möjligheten att knyta nya kontakter kan göra att man får nya sociala nätverk och att man kommer bort från kriminalitet och missbruk. Rummet ska innehålla mycket information, men inte bara i form av papper, kataloger och broschyrer, här ska även kunna genomföras kurser och informationsträffar av olika slag.

Den person som uppdaterar informationen i rummet kallas för Visionsrumskoordinator. Koordinatorn fungerar som en länk mellan fängelset och samhället utanför.

Det kan vara en intagen som har detta som arbetsuppgift på anstalten. Det kan också vara en grupp av intagna

Flera av de anstalter som fått besök är mycket positiva till idén och en del har till och med redan bestämt sig för att starta Visionsrum. När turnén är slut kommer projektgruppen som ansvarar för turnén att följa upp hur det går på de olika anstalterna och ha möten med dem som ska starta Visionsrum, för att ge tips och råd inför uppbyggnaden. Projektgruppen kommer inte vara med om det praktiska arbetet med att bygga upp rummen. Det ansvaret ligger på intagna och personal på anstalterna samt på de goda krafter som finns runt om anstalten. Förhoppningen är nu att så många Visionsrum som möjligt ska byggas upp.

Projekt Bättre Frigivning är ett EU-finansierat samverkansprojekt vars huvudsyfte är att förbättra frigivningssituationen för dem som avtjänat ett fängelsestraff. Genom projektet vill man underlätta för dem att kunna få arbete efter fängelsetiden.

Varje person ska också vid frigivningen kunna få bostad, social service och utbildning om det behövs.

10

Idémakaren till Visionsrummet:

Peter Söderlund

Visionsrum finns på de tre anstalter som finns med i projektet Bättre frigivning.

Idén till visionsrummet som företeelse föddes hos en intagen som själv såg behovet av samordning av samhällets goda krafter inne på anstalten.

Familjeperspektivet viktigt

Peter skulle få barn under tiden han satt inne. Även i ett familjeperspektiv stötte han på problem. ─ De visste att jag snart skulle ha barn. Jag ville gå på profylaxkurs, men det fick jag inte. Jag fick vara med under förlossningen, men var tvungen att åka tillbaka till anstalten bara några timmar senare. Självklart sprack relationen till mamman, jag fanns ju inte där!

Ibland fick Peter gå på en så kallad P14, särskild permission, för att åka till simhallen. Ibland kom hans större barn dit för att leka med sin pappa. Då drog man in dessa permissioner för Peter. ─ Man tänker inte ens på barnperspektivet. Och det man gör med de intagna är att man skapar tickande bomber.

Självklart ska man sona sitt straff, men om man verkligen vill komma ifrån kriminaliteten och göra något av sitt liv, så ska man väl kunna det!

Ett välvilligt samhälle Efter sin tid på anstalt engagerade sig Peter i KRIS (Kriminellas revansch i samhället). Först där fick han möta de goda krafter i samhället som ville hjälpa till i kriminalvården. Problemet, som Peter såg det, var att det inte fanns någon naturlig kontaktyta på anstalten. ─ Det var en speciell tid. I och med mina nya kontakter med ett välvilligt samhälle, så började jag älska den värld jag hatat innan.

Peter Söderlund är nationell samordnare i RIKSKRIS och KRIS Stockholms ordförande

Peter hade reflekterat mycket kring kulturen innanför anstaltens murar. Han och KRIS började driva en idé om ett privat fängelse, för att konkurrensutsätta dagens kriminalvård. ─ Ursprungsmodellen för det som sedan blev visionsrummet var den privata anstalten där man skulle fylla insidan med samhällets alla goda krafter. Vi ville till och med ha in näringslivet. Det bästa vore egentligen om KVV kunde sköta säkerheten och samhället skulle stå för insidan av varje fängelse.

Kulturbyte nödvändigt Peter Söderlund är idag ordförande i KRIS Stockholm. I och med att KRIS engagerade sig i Equal-projektet Bättre frigivning, tog man med sig idén om visionsrummet in i projektet. Möjligheten öppnades att starta så kallade visionsrum på de tre anstalter som ingår i Bättre frigivning. ─ Vi behöver ju empowerment på anstalterna. Det står i KVVs egna föreskrifter att de ska möjliggöra de intagnas frigivningsprocess. Här finns nu en arena som är till för alla goda aktörer. Dessa är både personal och intagna till hjälp i arbetet inför frigivningen. Man måste få börja jobba med frigivningen i god tid innan man släpps ut, det har vi verkligen lärt oss av erfarenhet.

Men Peter Söderlund menar att det inte bara är för frigivningen som ett visionsrum är viktigt, utan att det behövs ett kulturbyte inne på anstalten för alla typer av fångar, även de livstidsdömda. ─ Framför allt behöver samhället komma in på de riktigt tunga anstalterna. Jag tycker till exempel att man kunde få använda internet under kontrollerade former.

Vi behöver en ö av samhället inne på varenda anstalt.

11

RIKSKRIS - sidor

Peter Söderlund satt på utsluss på det som kallas paviljongen på Österåkeranstalten. Han funderade över hur han skulle kunna arbeta på sin egen frigivning, och ville utbilda sig medan han satt inne. ─ Det var absurt! Vi var 24 stycken som skulle samsas om en dator. Självklart fick vi inte använda oss av internet, och min egen programvara fungerade inte heller. Efter sex månader fick jag ta in en dator, men inte den hårddisk som fungerade till den. Vansinne! Jag fick driva på min kontaktperson som en tok!

Precis innan Peter skulle lämna Österåker blev alla tillstånd klara, men då var det inte någon idé att sätta igång med utbildningen på allvar. ─ Jag upplevde det som att de intagna som försökte göra något för sin frigivning blev mobbade. De ”bästa” klienterna i personalens ögon var de som låg i sin cell och inte ville ha någon hjälp med att fixa saker.

Adresser till KRIS´ lokalföreningar:

RIKSKRIS - sidor

Foto: MARCUS BEUN

Göran Karlsson, Visionsrumskoordinator i projektet Bättre frigivning, har tillsammans med Sissela Helgesson ansvarat för att nå ut med information till Sveriges anstalter under turnén med lastbilen.

Totalt har dom varit 5 koordinatörer på turnén.

På 34 anstalter har information om visionrum, myndigheter, organisationer och projektet nu spridits.

Från Haparanda i norr till Ystad i söder har lastbilen med ett inrett visionsrum visats upp för intagna och personal innanför murarna, samt besökande utifrån.

Intresset har varit blandat från stor entusiasm till lite mindre intresse från vissa. 3000 nyckelband har delats ut till besökande under turnén.

-Vi tror på den har idén och känner att vi gör något bra för våra vänner som sitter i fängelse. När de inte kan komma till oss får vi komma till dem, säger Göran Karlsson.

10 anstalter har visat intresse för ett eget Visionsrum. Fyra fängelser, samt ett häkte, har redan idag ett Visionsrum.

En del av KRIS lokala föreningar är engagerade i projektet och Göran hoppas på att fler vill arbeta med att nå in till de intagna.

För mer information gå in på:

www.battrefrigivning.nu

eller kontakta Göran Karlsson på telefon: 0736-88 19 22

KRIS Borlänge Allfarvägen 47 784 42 Borlänge 0243-124 55

KRIS Nyköping/Oxelösund Västra Tullgatan 1 611 30 Nyköping 0155-21 48 44

KRIS Helsingborg Skaragatan 1 252 63 Helsingborg 043-13 22 95

KRIS Piteå Storgatan 12 941 31 Piteå 0911-106 81

KRIS Jönköping Tändsticksgränd 33 551 31 Jönköping 036-12 52 73

KRIS Sala Fredsgatan 23, 3 tr 733 30 Sala 0224-100 63

KRIS Göteborg Heurlins plats 11 413 01 Göteborg 031-14 51 58 031-14 51 34

KRIS Skellefteå 070-306 27 65

KRIS Falun Åsgatan 46 791 72 Falun 023-79 52 54 KRIS Kalmar Storgatan 57 392 31 Kalmar 0480-207 91 KRIS Karlstad Vikengatan 14 652 26 Karlstad 054-21 60 33 KRIS Katrineholm Läroverksgatan 8 Nb 641 36 Katrineholm 0150-140 50 KRIS Kristinehamn C/O Knutpunkten Hamnvägen 7 681 30 Kristinehamn 0550-122 18 KRIS Landskrona Engelbrektsgatan 1 261 33 Landskrona 0418-598 20 KRIS Luleå Sandviksgatan 18 972 36 Luleå 0920-889 89 KRIS Malmö Bragegatan 6 B 214 30 Malmö 040-92 71 00 KRIS Norrköping Östra Promenaden 16 602 27 Norrköping 011-13 72 43

12

KRIS Stockholm Tjärhovsgatan 34 116 21 Stockholm 08-615 19 20 KRIS Sundsvall Trädgårdsgatan 11 852 31 Sundsvall 060-15 12 11 KRIS Södertälje Orrstigen 1 151 63 Södertälje 08-550 413 26 KRIS Umeå Slöjdgatan 8 903 25 Umeå 090-71 35 30 KRIS Uppsala S:t Olofsgatan 25 753 30 Uppsala 018-13 33 53 KRIS Visby Jungmansgatan 89 A 621 52 Visby 0498-21 89 80 KRIS Västerås Pettersbergsgatan 29 724 63 Västerås 021-14 88 24 KRIS Växjö Östregårdsgatan 8 352 34 Växjö 0470-269 37 KRIS Älvsbyn Lomtjärnsgatan 32 Älvsbyn 0730-83 31 32 KRIS Örebro Vasatorget 2 703 54 Örebro 019-33 51 97

NOTISER

Vägen ut nr 2 2005

KRIS Öppenvårdsprogram

Den 7 april var det dags för första presentationen av KRIS Stockholms öppenvårdsprogram.

Inför 40-talet socialarbetare från stadsdelsnämnderna presenterades innehållet.

Programinnehåll Programmet riktar sig till vuxna missbrukare/kriminella som behöver en plattform för att på frivillig basis komma tillbaka till samhället. I programmets innehåll ingår introduktion i KRIS, psykoterapi, kriminalitet som livsstil, som går ut på att förändra kriminella tankemönster. Praktiskt arbete, madder/fadderverksamhet och social träning. Kostnaden för en klient är 200kr/dygn.

När öppenvårdsprogammets presentation var klar fick deltagarna även en föreläsning om KRIS´ övriga projekt och verksamhet.

Foto: MARCUS BEUN

Lena Gudding, projektledare, och Lena ”Rosen” Lindblom, psykoterapeut, gav en ingående beskrivning av KRIS Stockholms nya öppenvårdsprogram.

Lena Lindblom och Lena Gudding informerade om KRIS öppenvårdsprogram.

Bo Alfredsson presenterade ”Bussprojektet” som drar igång våren-05, och som år ett sammarbete mellan KRIS, Söder Mot Narkotika, och lokala BRÅ.

Jan Emanuel, från ”Av Egen Kraft”, berättade om lärlingsutbildningen (se sidan 29) som är ett samarbete med KRIS. Efter informationen var det dags för frågor och funderingar. Gensvaret från de besökande var positivt.

KRIS Stockholm bjöd på lunch med mingel. Kontakter skapandes i form av fortsatt brobygge mellan vår organisation och de socialarbetare som var med.

Visionsrummet Peter Söderlund, som är idémakaren till Visionsrummet, gav även han en kort beskrivning av projektet Bättre frigivning, där Visionsrummet ingår.

Årets pris i förebild från Stiftelsen för Respekt gick till två KRISare.

Stiftelsen delade ut fem stycken pris i denna kategori. Katrin Björlin, vice ordförande/ungdomsansvarig, och Martin Johanson, ordförande i KRIS Göteborg, tog hem priset med motiveringen: Dessa 2 människor är något av de bästa o underbaraste människor jag någonsin träffat. De har hjälp o stöttat mig i mina problem med mitt missbruk. Dom tillsammans med min vilja har fått mig att öppna mina ögon o se livet med helt andra ögon! Utan deras hjälp o stöttning hade jag inte klara detta. Att hitta min vilja var något jag var tvungen

Foto: MARCUS BEUN

KRIS förebild för unga

Katrine Björlin med Förebildspriset.

(Martin kan ni se på sidan 5)

att göra själv, men jag behövde otroligt mycket stötting på vägen o behöver det fortfarande. Idag står jag på mina egna ben och kan skratta och le på ett ärligt sätt och

13

när jag ibland vill falla tillbaka så finns dom där och rätar upp mig och ger mig styrkan till livet tillbaka.

Därför vill jag att dom ska få ett pris. För jag kan inte visa min uppskattning på något annat sätt, förutom att dom ser att det går bra för mig. Jag skulle bli glad om ni kunde hjälpa mig att visa min tacksamhet. Samt att dom gör så mycket annat bra för vuxna o ungdomar i dagens samhälle.

- Louise Berntsson Louise jobbar på KRIS Göteborg sen september-04 med marknadsföring i föreningen. Lousie är 21 år och tillhör de unga i organisationen.

Tack vare hennes motivering fick dessa vardagshjältar uppmuntran för sitt arbete.

Text: Marcus Beun

Vägen ut nr 2 2005

REPORTAGE

KRIS I INDIEN Text: ANNELI WIKLUND Under våren år 2004 fick KRIS Stockholm ett besök av en man som heter Lavanam och hans medhjälpare Sundar. Dessa två arbetar i en organisation i Indien som heter SAMSKAR. De har varit verksamma sedan 1974. SAMSKAR arbetar med att hjälpa f.d. kriminella och utstötta, samt deras familjer med att komma in i samhället. De får hjälp med att försörja sig värdigt och icke-kriminellt. Lavanam och Sundar träffade några från oss på KRIS Stockholm och berättade om sitt arbete i Indien.

De bjöd ner oss för att vi skulle få en egen bild av deras organisation.

Utbytesprojekt Sagt och gjort, det var då vi började spåna på ett biståndsarbete av något slag. Vi skrev och skickade in papper till Forum Syd. Men det visade sig inte vara så lätt. Med biståndsarbete från svenska KRISare blev det till slut ett utbytesprojekt mellan våra organisationer.

Utbytesprojektet innebar att tre personer från KRIS i Sverige skulle åka till Indien och senare tre personer från Indien och SAMSKAR komma till oss i Sverige under två veckor, för att se vad vi gör i KRIS. Så den 27 februari 2005 var det dags att åka iväg mot Indien. Vi som åkte ner var Juha Dedorson

och Anneli Wiklund. Kaj Ettlinger som skulle ha följt med, blev tyvärr sjuk. Som en stor resurs var även Eva-Maria Hartdmann med, som tidigare har arbetat i Indien i många år. Hon är socialantropolog och doktor på universitetet i Stockholm.

Hon var med oss under hela tiden i förberedelserna och i Indien. Hennes kunskaper var ovärderliga.

SAMSKAR organisationen har funnits, som jag tidigare nämnt, sedan 1974.

Organisationen startades av Lavanam och hans fru Hemalatha. De började intressera sig för att hjälpa de utslagna och de som kallas för ”oberörbara” i samhället, dvs. kastlösa och kvinnor som är prostituerade och kallas för ”joginis”. De hjälper även ”denotified tribes”, så kallade kriminella stammar. Att vara född som ”denotified tribe” behöver inte betyda att du själv är aktivt kriminell. Denna stamgrupp föds du in i. Det kan betyda att en släkting är eller har varit kriminell. Hur som helst så betydar det att hela ens släkt döms ut som kriminell. Arbetet med att reformera kriminella familjer är ett långsiktigt arbete som sträcker sig över tre generationer. Det är då barnen har fått en utbildning och mor och far har börjat arbeta, som

14

man kan se en skillnad.

I delstaten Andhra Pradesh, som ligger i sydöstra Indien, finns SAMSKAR. De arbetar i 85 byar där f.d. kriminellas familjer bor. Hjälpen består i att familjerna får en jordbit där de kan bygga sig ett litet hus.

Genom SAMSKAR får de sedan ett litet bidrag för att komma igång med någon affärsrörelse. Barnen går i statens skola (klass 1-10), men de får också extra undervisning på en särskild skola som drivs av organisationen SAMSKAR. Dessa lektioner ligger före den vanliga skolan på morgonen och efter skolan. De försöker att varva elever från kriminella familjer och vanliga familjer i sin egen skola. Det finns en stor rädsla för kriminella familjer och många tror att barnen ska smitta av sig med sina onda tankemönster till vanliga barn.

SAMSKAR arbetar i en by som vi var och besökte som heter Stuart Puram. Där bor ca 500 familjer och alla tillhör den så kallade kriminella stammen. SAMSKAR hjälper till med att dela ut ris, tvål, medicin, frukt m.m. Det finns även grupper där de samlas och sitter och samtalar, ungefär som självhjälpsgrupper.

Kvinnorna har fått hjälp till att starta ett kvinnokooperativ. De har sparat

Vägen ut nr 2 2005

Juha Dedorson och Anneli Wiklund hälsas välkomna till Samskar i Indien.

sina egenhändigt tjänade pengar på en bank och kan därmed ta lån från sig själva för att betala tillbaka när det är möjligt.

Ingen som arbetar i SAMSKAR har kriminellt förflutet, utan alla är utbildade socialarbetare. De arbetar även med ett program som heter Child At Risk (CAR) och hjälper barn som driver runt på gatorna, använder droger och är kriminella, eller de som håller på att gå in i den sortens destruktiva mönster.

För dessa barn är skolan sättet att komma ifrån sitt gamla liv och nyckeln till framgång.

Varni SAMSKAR har sina kontor på tre olika ställen i delstaten Andhra Pradesh: i Viyayawada, Hyderabad och Nizamabad. SAMSKAR började arbeta i staden Nizamabad för där fanns det störst behov av hjälp.

Där finns en skola som rymmer c:a 200 barn i olika åldrar, från klass 1 till 10. Där arbetar 15 stycken lärare och 200 volontärer med skolbarnen.

Barnen bor där på heltid och åker bara till sina familjer vid vissa stora helger. Tjejer och killar är blandade men de bor i separata byggnader.

Häktet (District jail) I Indien finns det fyra typer av fäng-

elser: Open Air jail fungerar ungefär som öppna anstalterna här i Sverige.

I Central jail är det hög säkerhet och det rymmer som mest 500 interner.

De som sitter där är oftast dömda till straff från 6 månader till 14 år. Sub jail är det mest låsta stället. De som sitter där är under restriktioner och de uppfattas som en hög säkerhetsrisk. Sedan har vi District jail. Det är som ett häkte och rymmer ca 300 interner. Där sitter man som längst 3-6 mån. En gång i veckan har man rätt till ett brev och ett besök som är på en halvtimme.

Vi hade turen att få komma in och se hur det såg ut på District jail i Viyayawada. Där var säkerhetsrutinerna som vanligt men vi fick dispens och fick ta med oss våra kameror, vilket var en stor överraskning och till glädje för oss. Det fanns fem stycken mindre celler, där det bodde två personer i varje.

Sedan var det större block där de bodde c:a 70 stycken. Det finns inga sängar utan man ligger på en filt på golvet. Däremot har de en tv i varje cell. Det finns en skola som man går i på dagtid. De flesta är analfabeter, så man lär sig att läsa och skriva sitt namn. Det finns även en kvinnosida på häktet, där det var betydligt färre personer, ungefär 30 kvinnor. De flesta kriminella sitter för stölder och

15

Foto: EVA-MARIA HARTDMANN

rån. Vi frågade om det fanns mycket droger på fängelserna, men det var inte så mycket av det på District jail, men däremot på de större anstalterna. ”Käppvakternas lag” När solen går upp på morgonen så låser man upp dörrarna för internerna och när solen går ner låses de in igen. Det fanns ett hus där man kunde gå in och träffa en man som höll i ett projekt som går ut på att få kunskap i hur man skyddar sig mot HIV och andra sjukdomar. Då fick man sätta sig framför en dator och se en kort informationsfilm om hur man gör och vad till exempel konsekvenserna blir om man inte skyddar sig när man har sex. Hela området var skyddat med en kritvit betongmur som var 3-4 meter hög. Över den fanns det elstängsel och självklart fanns också ett litet inrett tempel där man kunde offra och be till sin gud. Vakterna var utrustade med träkäppar och bar uniformer.

Känslan av att man inte säger emot om man sitter där var genomträngande och ett faktum. Där var det ”käppvakternas lag” som gäller.

Slog de med käpparna mot väggarna så satte sig alla på golvet och snurrade de med käpparna så snurrade internerna med . . .

Vägen ut nr 2 2005

REPORTAGE

Trafficking:

Thomas Ekman spårar Liljas systrar i Göteborg Av: ANNA SKALDEMAN Polisen i Västra Götaland har startat ett projekt för att bekämpa kommersiell könshandel, så kallad trafficking. Projektet leds av kriminalkommissarie Thomas Ekman, f.d. narkotikapolis.

Här berättar han öppenhjärtigt om arbetet med att hejda hallickar och spåra flickor.

Thomas Ekman verkar arbeta nästan dygnet runt för sitt traffickingprojekt. När jag träffar honom för en intervju på polishuset i Göteborg har han nyligen påbörjat ännu en arbetsdag, efter att kvällen innan ha arbetat 11 timmars övertid. Trots det tunga arbetet tar sig Ekman god tid att engagerat svara på frågor.

Trafficking - inte trafik Vad innebär trafficking? ─ En del tror att det har med trafik att göra. Det handlar om sexslavhandel med kvinnor och barn, människohandel samt prostitution. ─ Trafficking är en affärsverksamhet. Det innebär att varje tjej måste säljas så många gånger som möjligt per dygn. Problemet är att hon blir sliten både fysiskt och psykiskt.

När hon är förbrukad skickas hon antingen tillbaka eller så säljer man henne vidare.

Hur är detta organiserat? − Det finns olika typer av männis-

kohandel och koppleri. När en hallick säljer kvinnor via internet kan antingen köparna komma till kvinnorna eller så kör hallicken kvinnorna till köparen. Både svenska och utländska tjejer säljs för en bestämd tid. Medan de svenska säljs för specifika uppdrag får kunderna fritt spelrum med de utländska tjejerna.

De kan säljas för en timme, en natt eller ett dygn och under den tiden har kunden och hans kompisar fri tillgång till henne.

Vilka är det som köper sex? ─ Internethandeln berör främst, som en del flickor uttrycker det, ”snälla svenska män”. De kan till exempel vara på arbetsresa och mässa i Göteborg och diskret ta med en flicka till hotellet. Inom de mer kriminella kretsarna är kunderna oftare drogpåverkade och våldsamma.

oerhört lika Lilja i filmen. Vanligtvis träffar de en rekryterare i hemlandet som lockar med seriösa arbeten. En del flickor kommer hit frivilligt, men luras sedan in i prostitution, medan en del flickor kidnappas och låses in i en lägenhet. Vi har haft tre fall där flickor rymt från lägenheter.

Eftersom de har rymt i panik kan de inte beskriva var lägenheten finns. Vi har inte kunnat finna någon av dessa lägenheter, där vi vet att ytterligare flickor befinner sig och konstant utnyttjas. ─ Ingen utför detta arbete frivilligt.

Hallicken säljer dem, och om de inte utför bra arbeten får hallicken klagomål från kunderna, vilket resulterar i att flickorna läxas upp.

Ständigt svikna Från vilka länder köps de flesta kvinnor och flickor? ─ De kommer främst från Baltikum och de gamla Östländerna, men vi har även haft enstaka från Thailand och Filippinerna.

Ekman berättar att även pojkar säljs men att man inte har träffat på det ännu, inte heller att kvinnor köper sex.

Bristande tillit Ekman återkommer många gånger till flickornas utsatta situation: ─ Alla flickor och kvinnor har mycket negativa erfarenheter av myndigheter och polis i hemlandet och har därmed svårt att lita på oss.

De bär på så mycket skam och är oerhört rädda för vad massmedia kommer att skriva. ─ Hallickarna har ofta skrämt upp dem om vad som kommer att ske om de kontaktar polisen. Många gånger gäller det konkreta hot om att deras vänner och familj kan komma att dödas.

Varför kommer flickorna hit? ─ Ofta kommer de från fattiga och eländiga förhållanden. Alla är

Hur omhändertas flickorna? ─ Vi bygger upp en omhändertagande organisation med förstående

16

Vägen ut nr 2 2005

KRIS fick applåder för sina idéer

personal. Socialtjänsten ska vara den huvudansvariga parten, men fortfarande får vi ansvara för många av de sociala kontakterna, vilket hindrar vårt brottsutredningsarbete.

Ibland ringer förtvivlade flickor till oss mitt i natten. Vi kommer dem oerhört nära när de väl har börjat lita på oss.

Vad händer med flickorna sedan? ─ De har ofta flytt från ett helvete till ett annat. Nästan alla vill åka hem till den plats där de åtminstone känner till riskerna. Vi vill helst ha dem kvar under utredningstiden, så att de kan vittna i tingsrätten. Alla tjejer som åker hem erbjuds hjälp från en frivilligorganisation, som tar emot dem på flygplatsen i hemlandet, ordnar boende och yrkesutbildning. Hittills har dock enbart en flicka tackat ja. Är droger en central del av problematiken? ─ En del hallickar vill tjäna pengar på allt, inklusive narkotika.

Detta förvärrar flickornas situation ytterligare, eftersom påtända kunder som regel är mer hänsynslösa, våldsamma och kräver väldigt udda sex.

utbilda och informera. Vi ser det som en investering. Vi har köpt rätttigheterna till filmen ”Lilja 4-Ever”.

Hittills har drygt 800 poliser i Västra Götaland sett filmen. ─ Det gäller för oss att identifiera marknadsföringsvägarna. Vårt mål är att hitta flickorna och kvinnorna så fort som möjligt, eftersom de enbart är här under en kort period Försöker Ni sätta dit både kunder och hallickar? ─ Självklart! Kunderna har begått brott och ska dömas för det. Genom att ta fast dem kan vi också få bevisning mot hallicken samt en bild av hur omfattande handeln har varit.

Den som har köpt sex har gjort sig skyldig till brott mot sexköpslagen.

Men att köpa en utländsk flicka som är instängd och hotad ska betraktas som värre än att köpa en snabbis i en bil på gatan.

Hitta Lilja!

Ekman avslutar med att poängtera den uppsökande verksamheten: ─ Vi tänker inte sitta med armarna i kors och vänta på att Lilja kommer till oss, utan vi ska hitta henne!

Peter Söderlund föreläste inför ung vänsters riksting 2005 i Botkyrka.

KRIS ställningstagande mot fria sprutor, metadon och subutex fick applåder utan gränser. Samtidigt som moderpartiet tar ställning för.

─ Det känns bra att vissa av dessa ungdomar som ska leda Sverige in i framtiden lyssnar på våra idéer, säger Peter Söderlund.

Harm reduktion (minska skadeverkningarna) ligger i tiden i hela Europa. Det verkar som om en del politiker har gett upp kampen om ett narkotikafritt samhälle. KRIS har tagit ställning mot och kämpar mot strömmen. KRIS medlemmar har faktiskt lyckats med att sluta använda droger och avhålla sig från kriminalitet utan ersättningsmedel.

Det är därför vi driver denna kamp

KRIS Visby Den 10 november 2004 startade KRIS Visby. Just nu håller de på att renovera sina nya lokaler på Jungmansgatan 89 A. Om det finns någon som vill hjälpa till med att iordningställa och renovera lokalerna kan ni höra av er till KRIS Visby på Telefon: 0736-88 84 47 Vi hälsar alla som har vägarna förbi hjärtligt välkomna!

Ta fast hallickar Berätta om traffickinggruppens arbete! ─ Redan tidigt insåg vi svårigheterna i att få in tips. Därför har en central del av vårt arbete varit att

17

Vägen ut nr 2 2005

På kåken förr…

I Början av 1900-talet gav Kungliga Fångvårdstyrelsen ut en något udda bok I ensamma stunder en tanke och andaktsbok. Där kunde läsas följande.

Käre! Det har gått därhän att Du skulle komma hit.

Du har kanske en tid icke varit alldeles oförberedd där på, ty Du kände att det bar utför och förstod att den vägen Du slagit in på skulle leda till olycka och sorg.

Dina aningar att detta skulle sluta illa har nu besannats. Anledningen till Din nuvarande belägenhet känner Du bäst själv, och i Ditt innersta medgiver Du säkerligen, om Du vill vara ärlig, att det var Din bortkommenhet från Gud som vållat Din olycka. Din sanningskänsla är ännu icke alldeles dödad. Erkänn då inför Dig själv och Din Gud, att Du har handlat illa, mycket illa och skyll icke från dig på andra, som många andra gör. Tro ej heller att Ditt brott är ringare än det är. Böj Dig i ödmjukhet för den tuktan som nu går över Dig. Den är helt enkelt rättvis.

Om Du efter frigivning icke har något hem att komma till, eller något plats att tillträda, så bör Du för Direktören och Pastorn omtala detta. De skola helt visst göra va de kunna för att hjälpa Dig, om Du under strafftiden uppfört Dig väl och vunnit deras förtroende.

18

Vägen ut nr 2 2005

Medlemsinformation - från din lokala KRIS-förening se även www.kris.a.se

Förening:

Aktivitet:

Datum:

Övrigt:

Göteborg:

Cafè Lunch

10.00-14.00 12.00-13.00

Välkomna till Sveriges framsida!

Helsingborg:

Musikprojekt Grillkvällar Hemlagad mat Qvinnoverksamhet Föräldrar/barngrupp Gym/Solarium/biljad Internet

Söndagar & Måndagar Torsdagar & Söndagar Tisdagar & Fredagar

Ring för info.

Om vädret tillåter Pris 20:-/portion Ring för info.

Ring för info.

Landskrona:

Grillning på Cittadellet Slottet i landskrona

5/6, 19/6, 3/7, 17/7 31/7, 14/8, 28/8

Stockholm:

Midsommarläger 23-26 Juni Kontakt: på Kärsön Gith Johnsson Alla är välkomna ut över dagen. Pris 50kr / person .

Luleå:

Luleå-kalaset Cirkus Skratt Allas Ansvar Nattvandring

4-7/8 25/8 9-10/6 10.00- 19.00 10/6

ej best tid. ej best tid

Karlstad:

Grillkväll

Lördagar

under öppettider

Uppsala:

Aktivitetsdag

Lördag 12.30-17.00 Söndag 12.30-17.00

Örebro:

Brännboll, Bad, Fiske Grillning, Minigolf

Öppettider: 10.00-14.00 Ring för info 23 Juni - 15 Augusti 019-33 51 97

Dagligen Kontaktperson: Per-Arne Carlsson 0418-59167. Vi bjuder på mat+dryck

ej best tid

Övriga lokalföreningars aktiviteter: Se hemsidan: www.kris.a.se eller ring din lokala KRIS-förening Information lämnas till redaktionen, RIKSKRIS. Information lämnas via e-mail till vagenut@kris.a.se alt. marcus.beun@kris.a.se

19

Vägen ut nr 2 2005

REPORTAGE

På häktet i Umeå

Av: JOHANNA BODIN 26 oktober gick jag in på häktet i Umeå. Syftet var att intervjua en yngre person om ungdomars behov inom kriminalvården.

Sedan intervjuades personalen på samma tema.

Det blev ett schysst samtal om vad som händer i människan vid en häktningsprocess.

”Lill-Jocke” som är tjugo år börjar berätta lite om sin historia. Han berättar om tidigare placeringar på olika typer av hem och tidigare häktningar. Och självklart har han tänkt att nu är det sista gången, flera gånger! När jag frågar Jocke om vad som händer i honom när han blir häktad eller frihetsberövad på annat sätt, funderar han en stund och säger sen: ─ Klart att jag blev rädd första gången men samtidigt försvinner en bit av rädslan för varje gång.

Kanske aldrig helt men, någonstans så lär man sig systemet, regler och liknande. Det blir någon slags trygghet. Men samtidigt så kommer ju de där tankarna om hur dålig man är, klarar jag ingenting annat än det här och det känns ganska mörkt, och

frustrerande. Man blir knäckt av allt tänkande.

Dröm om en framtid Då undrar jag självklart, finns det någonstans att ta vägen med dem, någon att prata med? ─ Jag pratar knappt med någon, säger Jocke. Det är klart om personalen kommer till mig så kan jag prata men annars så tar jag ingen speciell kontakt. Finns inte så mycket annat att göra än att sova bort tiden. Att KRIS kommer in på häktet är bra, de har varit där själva och förstår på ett annat sätt. Men hur det än är just nu så finns det en dröm om en framtid.

En ingång har alltid en utgång säger Jocke. Lägenhet, jobb och drogfrihet är målen. Att känna ett värde och kunna ha lugn och ro.

ART Jag undrar vad Jocke tror att man kan börja jobba med redan på häktet (i väntan på anstaltsplats) för att i förlängningen underlätta vid frigivning. ─ Det är klart att det känns lite svårt att tänka på det när man sitter i häktet men olika program skulle ju vara ett alternativ, enligt Jocke.

Exempelvis ART (Anger Replacement Training) är ett bra sätt att

20

jobba med sin aggressivitet. Och sedan att det blir en fortsättning inne på anstalten. Jocke säger att han provat det förut och att rollspelen verkligen ger något. ─ Där får jag verkligen visa och känna att jag har nåt i huvudet. Att jobba med drogproblematiken är ett också ett behov som finns. Drogerna har blivit ett sätt att hantera olika känslor och situationer på. En förutsättning för ett nytt liv är att det förändras. Jocke säger: ─ Att sitta här och vänta på ett straff och plats på anstalt känns tungt. Jag har en stark vilja till att förändras men då måste det vara något mer än bara förvaring. Hur ska jag annars kunna förändras? Överbeläggning hämmar programverksamheten På Umeås häkte finns trettio platser (för närvarande finns trettiosex intagna) och cirka elva personal som är schemalagda. Monica och Maria jobbar båda på häktet i Umeå.

De berättar att på grund av personalbrist och att de har fler intagna än egentliga platser så finns det för tillfället inte resurser till att ha olika typer av program. Tilläggas bör också att människor sitter häktade

Vägen ut nr 2 2005

På häktet i Umeå besöker KRIS regelbundet intagna för samtal och stöd.

längre perioder i dag, i väntan på plats på anstalt. Överbeläggningar gör även att intagna sitter inlåsta längre stunder och behovet av att då få röra på sig och umgås är stort.

Kriminalitet som livsstil Men ett av programmen som går att delta i är ”Brottsbrytet”, men då i enskild form. När vi pratar om ungdomar och möjligheten att hjälpa de säger Monica att en ide för framtiden är att med hjälp av KRIS kunna ha programmet Kriminalitet som livsstil av Gunnar Bergström.

Att i grupper få möjligheten att jobba med värderingar och kriminellt tänkande. Från och med första november kommer en motivatör att jobba heltid på häktet, det blir positivt och kan leda till förändring. Intagna mår bättre om det finns mycket personal som är kompetenta med möjlighet till samtal, program och annat.

Positiva förebilder Samtalet glider in på mående, vad finns det då att tillgå om intagna ”bara” behöver prata? Monica berättar att om man vill så finns Röda korset, frivilligarbetare och personalen förstås. ─ Det är viktigt att lyssna säger

både Maria och Monica. ─Verkligen lyssna. De flesta intagna är överlevare som får kämpa hårt för sin existens. Det gäller att se hela människan i samtalen och skilja på människa och handling. Inte vara dömande, det lyser igenom! Klart att det är mycket frustration och att det finns intagna som mår mycket dåligt.

Hur hanterar personalen det här?

Får ni handledning? ─ Vi har haft handledning, men på grund av låga resurser har vi inte tillgång till det längre. Men det behövs!

Ingen föds kriminell ─ En del märker av stress och maktlöshet, kanske är det lätt att sätta för höga krav på sig själv som personal. Det viktiga är att komma ihåg att inte ta det personligt. Sen är ju faktiskt arbetet ett ”varje dags arbete”, att vara positiva förebilder och visa på olika alternativ till ett liv i kriminalitet. Prata om gränssättningar och också visa att intagna blir sedda som människor.

Monica säger att hon ibland skulle önska att det skulle finnas ett foto på varje intagen som barn. Som en påminnelse om att bakom varje män-

21

Foto: MARCUS BEUN

niska finns en historia, något som har gjort att människor har hamnat här. Maria fyller i med att ”Ingen gör medvetet valet att leva i kriminalitet och droger, och såren läker inte på anstalter utan resurser” Den självklara frågan är då, vad tycker ni att det mest idealiska arbetssättet skulle vara för att förändra för människor på anstalter och häkten?

Maria svarar: ─ Fem anställda och fem intagna i en eventuell blandad åldersgrupp, där man får chansen att bygga upp en förtroendefull relation och därigenom kunna jobba för förändring.

Man jobbar även med positiva förebilder och daglig påverkan, men också tillgång till träningslägenheter olika program. Monica nickar och håller med. Båda säger: ─ Bland det svåraste som finns är att bryta gamla beteenden och invanda mönster, och då måste det finnas resurser till just det!

Vägen ut nr 2 2005

IN

INSÄNDARE

Röster bakom murarna!

Vi fick ett brev in till redaktionen med frågor angående kontrollerad telefoni på kriminalvårdens anstalter. Vi skickade brevet vidare till KVS för ett svar och det fick vi. Med anledning av detta så publicerar vi nu brevet från Anders Friselius och svaret från Christer Isaksson. KRIS lägger sig inte i debatten men publicerar givetvis material som insänds till redaktionen.

Material skickas till: Vägen ut - redaktionen, Tjärhovsgatan 9, 116 21 Stockholm. E-post: redaktionen@kris.a.se

Ystad 2005-02-28 Angående av att kriminalvårdsmyndigheten ska införa kontrollerad telefoni på anstalterna.

Det borde strida mot mänskliga rättigheter att KVM ska bestämma vilka dom intagna ska ha kontakt med eller inte.

Det påtalas att vi interner ska återanpassas till samhället så mycket som möjligt men det är en dubbelmoral när dom vill kontrollera samtal till utsidan samtidigt som dom vill att vi ska vårdas för att återgå till samhället.

Hur ska vi kunna återgå till ett samhälle utan att få ha kontakt med sina kamrater, nära och kära.

Ska det vara vård? Jag skulle vilja kalla det ett sätt att kunna ställa till det ordentligt för dom som har barn och familj som även dom kan vara en säkerhetsrisk enligt KVM. Detta resonemang är inte bara löjligt utan helt vansinnigt.

Att KVM sen gömmer sig bakom det som dom kallar säkerhetsrisk för att minska rymningar för att det planeras med hjälp av mobiltelefon eller det telefonnät som tillhandahålls av anstalten så att dem kan kolla dem telefonnummer som vi får ringa som dessutom ska kollas på samma sätt som besökare på anstalt det är helt uppåt väggarna menar vi intagna.

Skulle det vara så enkelt att stoppa våra samtal så upphör kriminaliteten på anstalterna eller planeringarna på rymningarna nej jag tror inte det jag vet att det föder bara mer irritation mot personalen, visst vi sitter i fängelse men för det är vi fortfarande människor som ska tillbaka till samhället och om kriminalvården tror att dom hämmar våran fortsatta kriminalitet för att dom

stoppar den telefoni som vi har till vänner, nära och kära tror jag dom sitter på fel stol.

Det finns faktiskt, tro det eller ej, intagna som faktiskt vill komma på rätt köl efter detta och det hjälper ju inte direkt att bestämma vilka telefonnummer som får ringas och vilka som inte får ringas.

Mobilsamtal ska inte tillåtas mer än i extremfall vem har i dagens läge inte en mobiltelefon? Det har varenda en som rör sig utanför hemmet ska dom behöva anpassa sig efter kriminalvårdens bestämmelser? Det är väl inte dom som sitter inne det verkar inte klokt att våra anhöriga ska sitta hemma för att vi ska kunna ringa till dom och dessutom kollas dom som om dom vore kriminella i ett register det tror jag inte att dom vill.

Så jag har bara en fråga och det är: Är detta genomtänkt ordentligt jag tror inte det.

Jag som skriver är: Anders Friselius Svar till Anders Friselius: Bäste Anders Jag förstår din motvilja och frustration över att inte kunna ringa till vem du vill. Sannolikt skulle jag själv reagera likadant om jag vore i ditt ställe. Ingen vill väl att någon annan ska tala om vem man ska umgås med. Samtidigt måste jag säga att det inte alls är så tokigt och ologiskt som du vill ha det till.

Du säger att det strider mot de mänskliga rättigheterna att bestämma vilka intagna ska få ha kontakt med.

Så är det nog inte. Snarare är det

22

vårt uppdrag som vi fått att försöka förhindra destruktiva kontakter. Så är det faktiskt formulerat. Riksdagen vill ha det så.

Du säger att vi vill stoppa dina kontakter med dina nära och kära. Så är det inte alls, förutsatt att dina nära och kära inte själva är aktivt kriminella. Vi vill uppmuntra till positiva och nära kontakter.

Däremot kan vi inte låta dig eller andra som avtjänar straff att ha fortsatt kontakt med sådana kamrater som leder till fortsatt kriminalitet och drogande. Vi kan inte heller tolerera att man inifrån anstalt fortsätter att planera eller begå brott eller hota sådana som man kanske är dömd för att ha misshandlat. Det är ju nämligen så det har gått till ibland.

Det är sådana som använt telefonen på sådant sätt som tuggat ihop till de här förändringarna. Vi har ju ett antal domar från senare år mot intagna som begått brott inifrån anstalt på det sättet.

De som sitter på våra högre säkerhetsklassade anstalter har ju för övrigt haft det på det här viset sedan många år tillbaka.

För övrigt, Jesse, är det så i de allra flesta länder att man har minst lika ingripande bestämmelser kring detta som vi har. Till och med värre, med direkt avlyssning.

Trots allt med vänliga hälsningar Christer Isaksson, KVS

Vägen ut nr 2 2005

Fakta Bryggan Stockholm: Bryggan Stockholm är en ideel förening som jobbar med barn/ ungdomar vars föräldrar har varit eller är frihetsberövade.

Aktivitetskalender Bryggan Stockholm 2 April, 2005 - 27 Juli, 2005

Välkomna till Familjeläger 2005 med Bryggan Stockholm Bryggan anordnar ett familjeläger för våra medlemmar.

Vi kommer att åka till Barnens Ö och bo på gården ”Östergården”. (För mer info, gå in på Barnens Ös hemsida: www.barnenso.se) Vi åker gemensamt måndag den 1 augusti och åker tillbaks fredag den 5 augusti. Sista anmälningsdagen är den 14 juni. I slutet på vecka 24 meddelar vi om ni har kommit med. Sista betalningsdagen är tisdagen den 21 juni, anmälan görs till personal på Bryggan Stockholm Obs! Begränsat antal platser.

Mer information samt utrustningslista skickas separat när Ni betalat avgiften som är på 500kr per familj. I priset ingår allt.

Veckan kommer att variera med olika aktiviteter som: Bastubad, fiske, fotboll, brännboll, olika lekar samt annat roligt.

Det finns också möjligheter till bad vid den egna badstranden.

Varma hälsningar: Monica, Niina, Simo och Jakob Aktivitetskalender Juni 2005 Datum Veckodag Aktivitet 1 Onsdag Målarkväll/mammagrupp 2 Torsdag Bryggan IF 4 Lördag ÖH/Pyssel 6 Måndag Stängt 7 Tisdag ÖH/Vernissage 8 Onsdag Målarkväll/mammagrupp 9 Torsdag Bryggan IF 11 Lördag UG Avslutning 13 Måndag UG Ridläger 1 vecka/minigolf 14 Tisdag ÖH 12.00-19.00

Du hittar oss på Rutger Fuchsgatan 9-11, T-bana Skanstull.

Du kan också hitta oss på: www.bryggan.a.se

Telefon: 08-4420098

15

Onsdag

18 20 21 22 25 27 28 29

Lördag Måndag Tisdag Onsdag Lördag Måndag Tisdag Onsdag

Indianby/målarkväll/ mammagrupp Fotbollsgolf Skärgårdstur ÖH 12.00 --19.00 Djurpark Stängt Birka vikingastad ÖH 12.00 – 19.00 Pic –nic med bad

Aktivitetskalende Juli 2005 Datum Veckodag Aktivitet 4 – 25 STÄNGT 26 Tisdag ÖH 12.00 – 19.00 27 Onsdag Bad på Eriksdalsbadet Aktivitetskalende Augusti 2005 Datum Veckodag Aktivitet 1 Måndag F 2 Tisdag A L 3 Onsdag MÄ 4 orsdag I G 5 Fredag L E 6 Lördag J R 7 Söndag E 9 Tisdag ÖH 12.00 – 19.00 10 Onsdag Volleyboll 13 Lördag Skansen 16 Tisdag ÖH/Pyssel 20 Lördag Ridning på Basta 23 Tisdag ÖH 27 Lördag UG 30 Tisdag ÖH/Pyssel Är det fint väder under Öppet Hus går vi ut!

Aktivitetskalender Juli 2005 Aktivitetskalender Aug. 2005 ÖH = Öppet Hus tisdagar 15.00 - 19.00 och lördagar 12.00 - 15.00 UG = Ungdomsgruppen lördagar 13.00 - 19.00 Anmälan till aktivitet senast fyra dagar innan!

Bryggan Stockholm, Rutger Fuchsgatan 9-11, 116 67 Stockholm www.bryggan.a.se, brygganstockholm@bryggan.a.se, 08-442 00 98.

23

Vill du arbeta för ökad jämställdhet?

Välkommen till den första kursen i praktisk genuskunskap hos NBV. Kursen vänder sig till dig som vill veta mer om kvinnors villkor i världen och till dig som vill arbeta för ett mer jämställt samhälle.

Kursen är för dig mellan 18 - 25 år och kommer att genomföras under hösten 2005 och våren 2006. Kursen är kostnadsfri och vi träffas vid 5 tillfällen. Vi står för resekostnaderna med billigaste färdsätt.

Mer om kursen får du veta genom att kan kontakta: Theresia Thylin, tele 08-672 61 18 eller theresia.thylin@nbv.se

Följ med NBV på två spännande ”resor”!

Delta i en studiecirkel på boken Afghanistan Framför ögonen, av Nina Hjelmgren. En personlig och vardagsnära resa till ett land långt härifrån. Du behöver inte vara expert - bara lite nyfiken.

Det här är en berättelse full av krigets dynamik. Men också fylld av glädje och ömhet. Av en tillfällighet hamnade Nina Hjelmgren i Afghanistan 1996. Där träffade hon skolflickan Zohra och taxichauffören Abbas.

Där träffade hon också kommendant Muslem, en muslimsk gerillasoldat som ägnat sitt liv åt att befria Afghanistan från den ockuperande Sovjetmakten och militanta fundamentalister. Genom att berätta hans historia får Nina fler att förstå mer.

Brand New Life - tar dig med på en spännande kunskapsresa genom den nya varumärkta världen! Var och en av oss är i ständigt sökande efter vår sanna identitet, vi vill alla vara unika. I detta sökande påverkas vi av varumärken.

Materialet handlar om varumärken och den betydelse de har för oss och hur vi påverkas.

www.nbv.se - info@nbv.se

24

NBV Stockholms län tel: 08-663 94 05 e-post: stockholm@nbv.se NBV Uppsala län Gotland tel: 018-69 63 05 e-post: uppsala-gotland@nbv.se NBV Södermanland tel: 0155-21 10 40 e-post: sodermanland@nbv.se NBV Östergötland tel: 011-18 02 90 e-post: ostergotland@nbv.se NBV Jönköpings län tel: 036-39 56 90 e-post: jonkoping@nbv.se NBV Kronoberg tel: 0470-402 75 e-post: kronoberg@nbv.se NBV sydost tel: 0480-246 07 e-post: sydost@nbv.se NBV Skåne tel: 040-97 12 10 e-post: skane@nbv.se NBV Halland tel: 035-21 13 12 e-post: halland@nbv.se NBV Göteborgs och Bohus län tel: 031-704 10 40 e-post: goteborg@nbv.se

En nyttig bok för föreningen som vill påverka Föreningslivets EU-handbok - är en guide till hur medborgarna kan lära sig mer om EU och få insyn i EU-arbetet.

Studiematerialet ger konkreta tips på möjligheter, resurser och samarbeten till svenska föreningar för att de ska kunna delta i debatten och påverka besluten inom EU.

Ett kapitel tar exempelvis upp hur EU fungerar, hur föreningslivet på EU-nivå valt att organisera sig och hur föreningar i olika länder kan samarbeta i olika projekt eller tillsammans driva opinionsbildning i viktiga frågor.

NBV väst tel: 0500-48 09 50 e-post: vast@nbv.se NBV Värmland tel: 054-18 68 94 e-post: varmland@nbv.se NBV Örebro län tel: 019-670 83 00 e-post: orebro@nbv.se NBV Västmanland tel: 021-12 62 00 e-post: vastmanland@nbv.se NBV Dalarna tel: 023-161 79 e-post: dalarna@nbv.se NBV Gävleborg tel: 026-61 06 41 e-post: gavleborg@nbv.se

Vill du delta i en studiecirkel, eller starta en själv - kontakta din NBV avdelning. Du hittar den på www.nbv.se under din hemkommun eller i listan här bredvid.

NBV MittSverige tel: 063-12 66 00 e-post: mittsverige@nbv.se NBV Västerbotten tel: 0910-573 50 e-post: vasterbotten@nbv.se NBV Norrbotten tel: 0929-123 19 e-post: norrbotten@nbv.se

www.nbv.se - info@nbv.se

25

Vägen ut nr 2 2005

Ny centralstimulantia hos Brittiska försvaret Av: Jonas Hartelius

Ett läkemedel mot sömnstörningar kommer att användas av brittiska militärer för att hålla soldater vakna vid långa operationer.

Under andra världskriget använde de flesta länders krigsmakter (även den svenska) amfetamin och liknande centralstimulantia för att hålla igång soldater vid långa marscher eller intensiva operationer. Medlen visade sig dock ha betydande biverkningar, bland annat darrningar (med försämrad skjutskicklighet) och aggressivitet (risk för dumdristighet och övergrepp) samt vid långvarigt bruk även omdömeslöshet (med överilade handlingar) och hallucinationer (man kan se i syne). Under Afghanistankriget 2001-02 bombade två amerikanska piloter av misstag en Kanadensisk infanterienhet och dödade fyra samt sårade åtta.

Piloterna hade enligt uppgifter vid krigsrätten pressats att ta amfetamin för att hålla sig vakna under ett tio timmar långt uppdrag.

För att komma runt biverkningarna hos amfetamin och liknade droger letar nu militärer och forskare efter andra ämnen som kan motverka sömn utan att ha samma risker för störningar eller beroendeutveckling.

Brittiska försvaret tror sig nu ha funnit lösningen i ett medel som heter modafinil. Detta har utvecklats för medicinskt bruk mot främst narkolepsi (tvingande sömnattacker), sömnapné (andningstopp under sömn) samt omställningsproblem i samband med skiftrotation. Det säljs idag under läkemedelsnamn som Alertec®, Modiasomil®, Modiodal® (i Sverige) och Provigil®. Brittiska försvaret har bunkrat upp detta medel för användning vid militära

operationer. Franska främlingslegionen använde medlet redan under Gulfkriget 1991.

Modafinil har sömnhindrande effekt i 10 – 12 timmar. Det kan vid upprepat intag hålla folk vakna mer än 40 timmar.

Modafinilets verkningsmekanism är inte helt känd. Det är dock klart att medlet ej fungerar direkt som amfetamin och liknande medel, som frisätter dopamin och stressar upp personer.

Biverkningar av modafinil liknar dock dem vid traditionellt centralstimulantiamissbruk och omfattar bland annat nervositet, sömnlöshet, upphetsning, retlighet, darrningar, yrsel samt illamående, magkramp, blodtryckstegring och hjärtklappning. Medlet kan också göra personerna ”översäkra” och därmed omdömeslösa i svårbedömda situationer. Även aggressivitet och personlighetsstörningar kan uppträda.

Modafinil är klassat som narkotika (lista IV) i USA och i Sverige sedan 2000 (förteckning IV). Det kan köpas via Internet från andra EU-länder.

Modafinil räknas numera som stimulerande medel under idrottens internationella dopningsregler. Den amerikanska kvinnliga 100- och 200-meterslöparen Kelli White avstängdes i maj 2004 av amerikanska antidopningsbyrån (USADA) på två år efter att ha använt modafinil och en del andra otillåtna preparat.

Missbruk av modafinil torde vara sällsynt i Sverige. Beslag av Modiodal-tabletter (100 mg) har år 2002 analyseras vid ett tillfälle hos SKL. Rikskriminalens narkotikarotel och CAN har inga uppgifter om

26

förekomst av medlet på den illegala marknaden.

Sannolikt blir modafinilet inte någon primär ersättningsdrog för typiska amfetaminpundare, eftersom det har påtagligt lägre kännbara effekter och dessutom är svårlösligt i vatten. Däremot är brittiska experter oroade över att modafinil kan bli populärt som allmänt stimulerande medel för folk som arbetar, lever och roar sig dygnet runt i det moderna ”24-timmarssamhället”, inte minst bland lastbilsförare, servicepersonal, IT-folk eller jetsettare. Det skulle då missbrukas närmast som till exempel efedrin. Brittiska läkare uppger att de under senare tid bland unga professionella människor i farten mött ”en hittills dold epidemi” av narkolepsi med åtföljande krav på att få modafinil utskrivet. Översten och läkaren Eskil Dalenius, som är chef för Försvarets Sjukvårdscentrum, säger att Försvarsmakten inte för närvarande har några planer på att anskaffa modafinil.

Tidigare publicerad Säkerhet 4/2004.

i

Aktuell

Referenser Martindale: The Complete Drug Reference, 33rd ed., 2002.

Sample: Wired awake, www.guardian.co.uk (29 jul 2004). www.erowid.com; www.modafinil.com; www.provigil.com,

NOTISER

Vägen ut nr 2 2005

Nu rullar bussen på söder Måndagen den 16 maj rullade ett bussprojekt ut på söders höjder. Ett samarbete inom Söderandan (Södermalms lokala Brottsförbyggande råd), där KRIS Stockholm ingår. Den 13 maj var det en uppvisning vid Slussen för alla intresserade att beskåda bussen och ställa frågor.

Bo Alfredsson, projektledare, och Erica Lejonroos, Söder Mot Narkotika, har tillsammans arbetat med att starta projektet. Idén kommer från KRIS Södertälje.

Bussen har en uppsökande verksamhet bland missbrukare på Södermalm i Stockholm. Det ska erbjudas råd, stöd och hjälp till de som är mest utsatta i vårt samhälle.

Att få hjälp att komma in på avgiftning, läkarvård och härbärgen kan vara en del av de uppgifter som bussen är tänkt till.

Bussen har ett körschema runt om här på söder för att nå ut till de behövande.

Bo Alfredsson har knutit upp kontakter med samtliga samarbetesparter i projektet. Avgiftningskliniker, härbärgen och jourboenden runt om i Stockholm är nu förberedda på att ta

KRIS öppnar i Växjö Den 4 April var det invigning i den nya lokalen. På Östregårdsgatan 8 står nu dörrarna öppna för kriminella som vill leva ett liv i hederlighet och drogfrihet. Tommy Sterner är ordförande för föreningen och kontaktperson för KRIS Växjö.

- Nu när vi fått lokal kan vi sätta igång med att jobba på allvar, säger Tommy Sterner.

När har ni öppet i lokalen?

12:00 - 16:00 Vardagar 11:00 - 17:00 Lördagar 12:00 - 16:00 Söndagar och telefon är 0470 - 269 37 Vi på redaktionen önskar KRIS Växjö lycka till!

Erica Lejonroos och Bo Alfredsson poserar framför bussen.

emot människor som bussen får kontakt med. Att gå från aktivt beroende till ett liv utan droger är en lång väg, men det börjar alltid någonstans.

Kanske bussen nu kan hjälpa människor att börja gå en ny väg.

Telefon till bussen: 0736-889999 Kontaktperson: bo.alfredsson@kris.a.se

Gammal hederlig fotboll spelas av före detta kriminella

KRIS IF har dragit igång i serien H7e. I första matchen den 16/4 förlorade KRIS mot BAGIS BOYS BK med 0-1. Den andra matchen vann KRIS över Jarlaberg med 2-1.

Mika Jankovic, tränare, tycker det ser ljust ut i årets serie spel.

Samtidigt vill han bjuda in alla KRIS:are att komma och kolla på matcherna.

–Vi behöver allt stöd vi kan få!

Vid hemmamatcher säljs tröjor

och muggar med KRIS´ logga på och vill man bli stödmedlem eller normalmedlem så går givetvis det bra.

18 matcher ska avgöra vilka som går vidare till kvalspel för den högre serien.

Om ni har några frågor så går det bra att ringa Mika Jankovic:

Telefon: 0707-49 50 58

Spel schema: Speldatum 16/4 22/4 05/5 14/5 21/5 27/5 03/6 12/6 17/6 13/8 17/8 28/8 03/9 09/9 17/9 23/9 30/9 07/10

Speltid 14:00 20:00 14:00 16:00 15:00 20:00 19:00 15:00 20:00 16:00 20:00 13:00 16:00 20:00 14:00 20:00 19:00 20:00

27

Omg

Hemmalag

1 Bagis Boys BK 2 KRIS IF 3 Fisksätra IF 4 KRIS IF 5 Djurö/Vindö IF 6 KRIS IF 7 IV Drottninghamn 8 KRIS IF 9 KRIS IF 10 Boo SK 11 Nollberga BK 12 KRIS IF 13 BK Ultras 14 KRIS IF 15 IF Sodalicii 16 KRIS IF 17 Jarlabergs IF 18 KRIS IF

Bortalag

KRIS IF Jarlabergs IF KRIS IF IF Sodalicii KRIS IF BK Ultras KRIS IF Nollberga BK Boo SK KRIS IF KRIS IF IV Drottninghamn KRIS IF Djurö/Vindö IF KRIS IF Fisksätra IF KRIS IF Bagis Boys BK

Anläggning

Kärrtorps IP Kärrtorps IP Fisksätra IP Kärrtorps IP Sjösalavallen Kärrtorps IP Skuru IP Kärrtorps IP Kärrtorps IP Boovallen Kärrtorps IP Kärrtorps IP Kärrtorps IP Kärrtorps IP Kärrtorps IP Kärrtorps IP Skuru IP Kärrtorps IP

Vägen ut nr 2 2005

Fråga

KRISJURI§TERNA Rådfråga RIKSKRIS egna jurister kostnadsfritt Skriv till: Krisjuristerna Vikengatan 14, 652 26 Karlstad.

Tfn: 054-21 60 55 eller mejla till: krisjuristen@kris.a.se.

Jag och mitt barns mor ska skilja oss, vad ska jag göra för att inte mista mina barn ?

Det bästa är om du och den andra föräldern kommer fram till en samförståndslösning. Ditt bidrag till samarbete med den andra föräldern kommer att gynna dig i en vårdnadstvist; utifrån hur lagen är skriven så är det den förälder som inser sitt barns behov av sina bägge föräldrar (eller andra personer som är viktiga för barnet) som vinner samhällets förtroende. Om ni inte kan komma överens är nästa steg att vända er till kommunen. Kommunen erbjuder föräldrar s k samarbetssamtal för att om möjligt undvika uppslitande och kostsamma domstolsförhandlingar.

Med socialnämndens hjälp är det också möjligt att avtala om vårdnad, boende och umgänge. Ett sådant avtal ska vara skriftligt, undertecknat av båda parter och godkänt av socialnämnden. Om föräldrarna trots detta inte klarar av att enas får man alltså gå till domstol.

Vad säger då domstolen? Enligt gällande lagstiftning är den gemensamma vårdnaden huvudregeln, men om föräldrarna är så osams att barnet far illa kan domstolen besluta att endast en förälder ska ha vårdnaden.

Likaså kan detta bli fallet om någon av föräldrarna anses olämplig som vårdnadshavare till följd av våld, övergrepp, eller av något skäl är oförmögen att sörja för sitt barns behov.

Basen i alla frågor om vårdnad är barnets bästa. Lagen säger vidare att ”vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”. Detta är alltså grundstenen

varpå de övriga reglerna vilar.

Vad innebär då detta i praktiken?

Jo, att den förälder som utövar s k umgängessabotage –alltså försvårar barnets umgänge med den andre föräldern - biter sig själv i svansen. I en domstolsprocess är sådant sabotage en faktor som talar mot en förälders lämplighet som vårdnadshavare.

Du som förälder har inga rättigheter: Det är ditt barn som har rätt till sin mamma och pappa. Den förälder som samarbetar i umgängesfrågor och förmår särskilja detta från sina eventuella konflikter med den andra föräldern gör både sig själv och sitt barn en tjänst. Självklart är detta en av flera faktorer som vävs in i en helhetsbedömning; exempelvis så river man inte gärna upp barnet från den miljö där han eller hon har sin trygghet.

Barnets egen vilja ska vägas in i bedömningen. Denna kommer att spela en större roll ju äldre barnet är.

Några entydiga riktlinjer om att barnets vilja vid en viss ålder ska vara utslagsgivande finns inte.

Utgångspunkten är barnets mognadsnivå men också den omständighet att barnet kan befinna sig i en lojalitetskonflikt, och därför inte alltid förmår uttrycka sin sanna vilja, finns med i värderingen av fakta. Det ställs alltså stora krav på fingertoppskänslighet hos de myndighetspersoner som har att utreda dessa frågor. När domstolen tillämpar lagen kommer utfallet att bli en helhetsbedömning där alla omständigheter utifrån varje unikt fall läggs ihop; detta gäller för domstolars handläggning av mål i allmänhet, men kanske ännu mera i vårdnadstvister.

Mitt barns mor/far vägrar att medverka till att jag kan utöva umgänge

28

med mitt barn. Vad kan jag göra ?

Länsrätten är den instans som kan hjälpa till i dessa fall. Muntlig förhandling ska som huvudregel hållas och berörda parter höras. Länsrätten börjar med att kalla in socialtjänsten för att söka få den motsträviga föräldern att samarbeta. Om detta ej hjälper förelägger man ett s k vite. Detta innebär att den förälder som inte underkastar sig det som är bestämt tvingas betala en summa pengar varje gång sabotaget utförs.

Detta gäller alltså oavsett om det handlar om verkställighet av domstols dom eller ett sådant avtal som kommit till genom socialnämnden.

Som sista utväg kan länsrätten bestämma att barnet ska hämtas med polisens hjälp. Av naturliga skäl försöker man undvika detta. Om det ändå blir nödvändigt ska detta ske under så skonsamma och ickedramatiska omständigheter som det är möjligt. Barnets egen vilja har viss betydelse: lagen säger att för det fallet att barnet är minst 12 år (alternativt har en 12-årings mognadsnivå) polishämtning mot hans eller hennes vilja får ske endast då länsrätten ”finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa”.

Hälsningar KRIS-juri§terna

Vägen ut nr 2 2005

KRIS & Av egen kraft AB i samarbete

Erbjuder

LÄRLINGSUTBILDNING Styrkan i utbildningen: • • • • • • • • •

Inga prestationslösa bidrag. Under hela utbildningen ges eleverna chansen att arbeta ihop egna pengar. Upp till 18 500kr/mån Individuellt tempo och stöd efter önskemål. Allt anpassas efter individens behov och förutsättningar.

Den mjuka utslussningen i samhället.

En kontaktperson från KRIS som vet vad han/hon pratar om.

Centralt budskap om att pengar är en symbol för arbete. Att lyfta fram värdet av att göra rätt för sig.

Inget dalt, bara förberedelse för verkligheten.

Det breda utbudet av tillvalsresurser utöver ordinarie utbildning.

Miljöombyte och boende i närheten av utbildningen.

Den breda kompetensen i arbetslaget. Utöver personer från KRIS med egen erfarenhet av kriminalitet och missbruk även socionom, fil-kand, gymnasielärare, 12-stegsledare, alkohol och narkotika terapeut, sjuksyster mm.

Verklighets anpassad utbildning, där eleven får en utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden.

För mer information: Jan Emanuel Johansson Ordförande 0176-22 83 33 0708-35 75 13

Av Egen Kraft AB Estuna 4000 761 73 Norrtälje 29

Vägen ut nr 2 2005

ANNONSER

Nästa nummer kommer omkring 10 september, 2005

BJÖRKA / Stenby gård Behandling för kvinnor 12 – stegs program och kriminalitetsprogram i familjehem för alkoholberoende, narkotikaberoende och personer med kriminalitet som livsstil

! "#

$

%& "#

Målgrupp: Kvinnor som utvecklat eller riskerar att utveckla beroende till alkohol och / eller droger och som vill genomgå 12 – stegs behandling. Kvinnor med beroendeproblematik som vill förändra sin livsstil, tankemönster och beteende.

BJÖRKA BEHANDLINGSHEM Behandling för män

' (& ))* ++%( ,' (& ))* +++( -. ' /

Medarbetare till Vägen ut sökes

12 – stegs program och kriminalitetsprogram för alkoholberoende – narkotikaberoende män med kriminalitet som livsstil.

Redaktionen söker dig som är intresserade av att skriva artiklar till tidskriften Vägen ut.

Erfarenhet från artikelförfattning är önskvärt men inget krav. Målsättningen är i första hand att ge våra läsare intressant och saklig information om kriminalitsfrågor och omvärldskunskap kring detta.

För ytterligare information: Enhetschef Susanne Elg tel.

08 - 445 86 32 e-mail: susanne@skyddsvarnet.se Adress: Doktor Abrahams väg 86

168 59 Bromma Stockholm

Tidningen ägs av RIKSKRIS och utges idag 4 gånger per år.

Intresseanmälan kan ske till RIKSKRIS eller redaktionen.

www.skyddsvarnet.se 30

� � � ���� � � � � �

Har du bestämt dig för att sluta med kriminalitet och med missbruk?

Då är du välkommen till oss! ����������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������� ������������� ��������������������� ����������� ������������ ��������������������

www.vagenut.coop

Ett Vägen ut! kooperativ

Posttidning avs:

B

Till:

RIKSKRIS Tjärhovsgatan 9 116 21 Stockholm

K

Ö D T S T RA N I R A R

�������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������� Vi finns i Vävstugans lokaler i Göteborg och har fem platser för arbetsrehabilitering.

Vi har ramavtal med kriminalvården och med Göteborgs stad. Vi tar emot § 34-placerade och kontraktsvårdsdömda. ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ����������������������������������� ������������������������������� ������������������������ ������������������������ ���������������� ��������������� ������������� ����������������� www.vagenut.coop

Ett Vägen ut! kooperativ