Drogfri behandling sid

Drogfri behandling

─ för ett drogfritt liv!

Av: MICHAEL THYBERG

Utställning i Bryssel

”Drugfree treatment for a drugfree life” var namnet på den utställning som hölls i parlamentet, Bryssel dagarna 1-4 mars i år. Sveriges hälsominister Morgan Johansson invigde utställningen och presenterade utställarna, som alla arbetar för helt drogfria miljöer och behandlingar. Budskapet – drogfri behandling för ett drogfritt liv - från tre utställare gick fram till ett stort antal politiker från hela Europa.

Inbjudan till KRIS att medverka i utställningen kom från eu-parlamentarikern Anders Wijkman (KD) och före detta eu-parlamentariker Malou Lindholm. Utställningen hölls i samband med seminarier om behandlingsformer och narkotikan i Europa. Utställare förutom KRIS, Sverige, (Drogfri kamratförening med stöd åt frigivna samt narkomaner) var San Patrigano, Italien, (drogfritt behandlingshem för heroinister) och Granhult, Sverige (Drogfritt behandlingshem för unga pojkar).

Utställningen

Formerna för utställningen var bilder, informationsmaterial samt personligt bemötande med diskussion kring ämnet. Intresset bland politikerna i EU är stort kring olika alternativa lösningar på narkotikaproblemet. Man diskuterar frågan kring ”harm reduction” (utskrivning av metadon, fria sprutor osv.) kontra helt drogfri behandling, som visat sig vara ett bättre alternativ i många avseenden. ─ San Patrigano i Italien är ett lysande exempel på hur heroinister kan få ett nytt drogfritt liv. Där bor i genomsnitt 1 800 gäster.

─ Granhult är ett behandlingshem under SiS (Statens instutionsstyrelse) med unga pojkar med en genomsnittsålder på 18 år. På Granhult låser man inte in ungdomarna utan det är ett öppet hem. ─ KRIS har också lyckats med att ge stöd åt frigivna samt beroende människor, utan behandling, men med ett väl utbyggt kamratstöd och en förening som fungerar som en social plattform med arbetsträning, ansvarstagande och är helt drogfritt.

Besökare

Besökarna bestod av parlamentariker och lobbyister från hela Europa med intresse för narkotikapolitik, kriminalvård och olika behandlingsformer.

KRIS monter var mycket välbesökt och man delade ut hundratals informationsblad om verksamheten. San Patrigano och Granhult hade även de många besök.

Syftet med utställningen var att påvisa goda exempel när det gäller drogfria alternativ i Europa. Budskapet gick fram till politikerna och man får hoppas att de nu ökat sin kunskap om KRIS, San Patrignanos och Granhults framgångsrika modeller.

Ylva Pettersson, Michael Thyberg, Morgan Johansson samt Peter Söderlund samtalade om KRIS koncept. Morgan uttryckte sig positivt om KRIS arbete.

Bland utställarna fanns representanter från San Patrignano och Granhult. Tillsammans med KRIS utgjorde utställningen ett gott exempel på drogfria alternativ.

Vision på väg

– nu sprids idén om Visionsrummet

Text: HANNA SCHUBERT, Informatör Bättre Frigivning

Under april och maj månad rullar turnén Vision på väg ut på vägarna för att visa Visionsrummet som idé och möjlighet på landets anstalter.

I skrivande stund är turnén i full gång, och många som fått besök har visat sig mycket positiva till idén om ett Visionsrum på just deras anstalt.

För att förbättra möjligheterna för den som friges från anstalt har Visionsrummet utvecklats. Idén om ett Visionsrum föddes hos en intagen som funderade över hur han skulle kunna förbereda sin egen frigivning redan inne på anstalten. Upphovsmannen till visionsrumsidén, Peter Söderlund, är idag ordförande i KRIS Stockholm. När KRIS blev delaktiga i Equal-projektet Bättre Frigivning tog man med sig idén om ett Visionsrum på anstalterna in i projektet.

Visionsrummet ska vara en kontaktyta för samhällets goda krafter inne på anstalten. Här ska varje intagen ges redskap att ta kontrollen över sin egen situation med information om hur man söker arbete eller skaffar en bostad, hur man får en utbildning och mycket annat samt möjlighet att komma i kontakt med olika intresseorganisationer. Möjligheten att knyta nya kontakter kan göra att man får nya sociala nätverk och att man kommer bort från kriminalitet och missbruk. Rummet ska innehålla mycket information, men inte bara i form av papper, kataloger och broschyrer, här ska även kunna genomföras kurser och informationsträffar av olika slag.

Den person som uppdaterar informationen i rummet kallas för Visionsrumskoordinator. Koordinatorn fungerar som en länk mellan fängelset och samhället utanför. Det kan vara en intagen som har detta som arbetsuppgift på anstalten. Det kan också vara en grupp av intagna eller någon från en ideell organisation som fungerar som detta.

Vision på väg

De flesta av landets anstalter har tackat ja till besök av Vision på väg och på vissa ställen dit turnén inte får komma, tar sig personalen till en annan anstalt för att ta del av visionsrumsidén. Sammanlagt är det drygt 40 anstalter som får besök eller ser Visionsrummet genom besök på andra anstalter.

Flera av de anstalter som fått besök är mycket positiva till idén och en del har till och med redan bestämt sig för att starta Visionsrum. När turnén är slut kommer projektgruppen som ansvarar för turnén att följa upp hur det går på de olika anstalterna och ha möten med dem som ska starta Visionsrum, för att ge tips och råd inför uppbyggnaden. Projektgruppen kommer inte vara med om det praktiska arbetet med att bygga upp rummen. Det ansvaret ligger på intagna och personal på anstalterna samt på de goda krafter som finns runt om anstalten. Förhoppningen är nu att så många Visionsrum som möjligt ska byggas upp.

Projekt Bättre Frigivning är ett EU-finansierat samverkansprojekt vars huvudsyfte är att förbättra frigivningssituationen för dem som avtjänat ett fängelsestraff. Genom projektet vill man underlätta för dem att kunna få arbete efter fängelsetiden. Varje person ska också vid frigivningen kunna få bostad, social service och utbildning om det behövs.

Idémakaren till Visionsrummet: Peter Söderlund

Visionsrum finns på de tre anstalter som finns med i projektet Bättre frigivning.

Idén till visionsrummet som företeelse föddes hos en intagen som själv såg behovet av samordning av samhällets goda krafter inne på anstalten.

Peter Söderlund satt på utsluss på det som kallas paviljongen på Österåkeranstalten. Han funderade över hur han skulle kunna arbeta på sin egen frigivning, och ville utbilda sig medan han satt inne. ─ Det var absurt! Vi var 24 stycken som skulle samsas om en dator. Självklart fick vi inte använda oss av internet, och min egen programvara fungerade inte heller. Efter sex månader fick jag ta in en dator, men inte den hårddisk som fungerade till den. Vansinne! Jag fick driva på min kontaktperson som en tok! Precis innan Peter skulle lämna Österåker blev alla tillstånd klara, men då var det inte någon idé att sätta igång med utbildningen på allvar. ─ Jag upplevde det som att de intagna som försökte göra något för sin frigivning blev mobbade. De ”bästa” klienterna i personalens ögon var de som låg i sin cell och inte ville ha någon hjälp med att fixa saker.

Familjeperspektivet viktigt

Peter skulle få barn under tiden han satt inne. Även i ett familjeperspektiv stötte han på problem. ─ De visste att jag snart skulle ha barn. Jag ville gå på profylaxkurs, men det fick jag inte. Jag fick vara med under förlossningen, men var tvungen att åka tillbaka till anstalten bara några timmar senare. Självklart sprack relationen till mamman, jag fanns ju inte där! Ibland fick Peter gå på en så kallad P14, särskild permission, för att åka till simhallen. Ibland kom hans större barn dit för att leka med sin pappa. Då drog man in dessa permissioner för Peter. ─ Man tänker inte ens på barnperspektivet. Och det man gör med de intagna är att man skapar tickande bomber. Självklart ska man sona sitt straff, men om man verkligen vill komma ifrån kriminaliteten och göra något av sitt liv, så ska man väl kunna det!

Ett välvilligt samhälle

Efter sin tid på anstalt engagerade sig Peter i KRIS (Kriminellas revansch i samhället). Först där fick han möta de goda krafter i samhället som ville hjälpa till i kriminalvården. Problemet, som Peter såg det, var att det inte fanns någon naturlig kontaktyta på anstalten. ─ Det var en speciell tid. I och med mina nya kontakter med ett välvilligt samhälle, så började jag älska den värld jag hatat innan.

Peter hade reflekterat mycket kring kulturen innanför anstaltens murar. Han och KRIS började driva en idé om ett privat fängelse, för att konkurrensutsätta dagens kriminalvård. ─ Ursprungsmodellen för det som sedan blev visionsrummet var den privata anstalten där man skulle fylla insidan med samhällets alla goda krafter. Vi ville till och med ha in näringslivet. Det bästa vore egentligen om KVV kunde sköta säkerheten och samhället skulle stå för insidan av varje fängelse.

Kulturbyte nödvändigt

Peter Söderlund är idag ordförande i KRIS Stockholm. I och med att KRIS engagerade sig i Equal-projektet Bättre frigivning, tog man med sig idén om visionsrummet in i projektet. Möjligheten öppnades att starta så kallade visionsrum på de tre anstalter som ingår i Bättre frigivning. ─ Vi behöver ju empowerment på anstalterna. Det står i KVVs egna föreskrifter att de ska möjliggöra de intagnas frigivningsprocess. Här finns nu en arena som är till för alla goda aktörer. Dessa är både personal och intagna till hjälp i arbetet inför frigivningen. Man måste få börja jobba med frigivningen i god tid innan man släpps ut, det har vi verkligen lärt oss av erfarenhet. Men Peter Söderlund menar att det inte bara är för frigivningen som ett visionsrum är viktigt, utan att det behövs ett kulturbyte inne på anstalten för alla typer av fångar, även de livstidsdömda. ─ Framför allt behöver samhället komma in på de riktigt tunga anstalterna. Jag tycker till exempel att man kunde få använda internet under kontrollerade former. Vi behöver en ö av samhället inne på varenda anstalt.

Peter Söderlund är nationell samordnare i RIKSKRIS och KRIS Stockholms ordförande

Foto: MARCUS BEUN

Göran Karlsson, Visionsrumskoordinator i projektet Bättre frigivning, har tillsammans med Sissela Helgesson ansvarat för att nå ut med information till Sveriges anstalter under turnén med lastbilen.

Totalt har dom varit 5 koordinatörer på turnén.

På 34 anstalter har information om visionrum, myndigheter, organisationer och projektet nu spridits. Från Haparanda i norr till Ystad i söder har lastbilen med ett inrett visionsrum visats upp för intagna och personal innanför murarna, samt besökande utifrån. Intresset har varit blandat från stor entusiasm till lite mindre intresse från vissa. 3000 nyckelband har delats ut till besökande under turnén. -Vi tror på den har idén och känner att vi gör något bra för våra vänner som sitter i fängelse. När de inte kan komma till oss får vi komma till dem, säger Göran Karlsson. 10 anstalter har visat intresse för ett eget Visionsrum. Fyra fängelser, samt ett häkte, har redan idag ett Visionsrum.

En del av KRIS lokala föreningar är engagerade i projektet och Göran hoppas på att fler vill arbeta med att nå in till de intagna.

För mer information gå in på:

www.battrefrigivning.nu

eller kontakta Göran Karlsson på telefon: 0736-88 19 22

KRIS Borlänge Allfarvägen 47 784 42 Borlänge 0243-124 55 KRIS Helsingborg Skaragatan 1 252 63 Helsingborg 043-13 22 95

KRIS Jönköping Tändsticksgränd 33 551 31 Jönköping 036-12 52 73

KRIS Göteborg Heurlins plats 11 413 01 Göteborg 031-14 51 58 031-14 51 34

KRIS Falun Åsgatan 46 791 72 Falun 023-79 52 54

KRIS Kalmar Storgatan 57 392 31 Kalmar 0480-207 91

KRIS Karlstad Vikengatan 14 652 26 Karlstad 054-21 60 33

KRIS Katrineholm Läroverksgatan 8 Nb 641 36 Katrineholm 0150-140 50

KRIS Kristinehamn C/O Knutpunkten Hamnvägen 7 681 30 Kristinehamn 0550-122 18

KRIS Landskrona Engelbrektsgatan 1 261 33 Landskrona 0418-598 20

KRIS Luleå Sandviksgatan 18 972 36 Luleå 0920-889 89

KRIS Malmö Bragegatan 6 B 214 30 Malmö 040-92 71 00

KRIS Norrköping Östra Promenaden 16 602 27 Norrköping 011-13 72 43 KRIS Nyköping/Oxelösund Västra Tullgatan 1 611 30 Nyköping 0155-21 48 44

KRIS Piteå Storgatan 12 941 31 Piteå 0911-106 81

KRIS Sala Fredsgatan 23, 3 tr 733 30 Sala 0224-100 63

KRIS Skellefteå 070-306 27 65

KRIS Stockholm Tjärhovsgatan 34 116 21 Stockholm 08-615 19 20

KRIS Sundsvall Trädgårdsgatan 11 852 31 Sundsvall 060-15 12 11

KRIS Södertälje Orrstigen 1 151 63 Södertälje 08-550 413 26

KRIS Umeå Slöjdgatan 8 903 25 Umeå 090-71 35 30

KRIS Uppsala S:t Olofsgatan 25 753 30 Uppsala 018-13 33 53

KRIS Visby Jungmansgatan 89 A 621 52 Visby 0498-21 89 80

KRIS Västerås Pettersbergsgatan 29 724 63 Västerås 021-14 88 24

KRIS Växjö Östregårdsgatan 8 352 34 Växjö 0470-269 37

KRIS Älvsbyn Lomtjärnsgatan 32 Älvsbyn 0730-83 31 32

KRIS Örebro Vasatorget 2 703 54 Örebro 019-33 51 97