GU Journalen 3-2025

Page 1

GUJOURNALEN

OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #3 SOMMAR 2025

NYHETER

Minskad tillit till USA, menar forskare

NYHETER Stor oro pÄ ASK och PIL

REPORTAGE

Med sikte pÄ fÄglar

Samtal

utan ord

Musiken Àr en förenande kraft, menar Tobias Granmo

GU JOURNALEN

har en fri och sjÀlvstÀndig stÀllning gentemot sin Àgare, Göteborgs universitet, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

T.f chefredaktör & ansvarig utgivare: Eva Lundgren, tel: 0709 691014, e-post: eva.lundgren@gu.se

Redaktör

Allan Eriksson tel: 0708 729142 e-post: allan.eriksson@gu.se

Fotograf: Johan Wingborg, tel: 0705–595 38 01, e-post: johan.wingborg@gu.se

Layout: Anders Eurén, tel: 0732 576240 e-post: anders.euren@gu.se

Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet, Box 100, 405 30, Göteborg e-post: gu­journalen@gu.se Upplaga: 4 000 ex ISSN: 1402­9626

Material: För obestÀllt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gÀrna, men ange kÀllan. AdressÀndring: Gör skriftlig anmÀlan till redaktionen.

Tryckeri: ÅTTA FYRTIOFEM

Nyheter 04–20

04 Kristineberg hoppas pÄ Polarforskningssekretariatet.

05 Unik forskning vid Gullmarn.

06 USA tappar i trovÀrdighet, enligt Ellen Lust.

08 Friheten Àr inte sjÀlvklar.

09 HÄrt slag mot global hÀlsa.

10 Inte svÄrt för humanister att fÄ jobb.

11 FolkhÀlsovetarna fyller 20 Är.

12 Patienter viktiga medforskare.

14 Internationella doktorander blir allt fler.

16 Oro för Albatrossarkivet.

17 Mycket arbete med EAIA­konferensen.

18 PIL och ASK föreslÄs gÄ samman.

19 Konst och forskning berikar varandra.

20 Sverige behöver ett Pew­institut.

Profilen 22–25

22 Tongivande ny professor.

Reportage 26–36

26 Med fokus pÄ studenternas sprÄk.

28 Daniel Arvidsson vet hur man fÄr folk att trÀna rÀtt.

30 AI – en utmaning för forskningen.

33 Chat GPT krÀver ansvarsfull anvÀndning.

34 Starta om datorn!

35 FÄgelskÄdare hjÀlper forskare.

FĂ„gelexpert i stort projekt.

Folk 40–52

40 NÀr journalisterna slÀpptes in pÄ universitetet.

42 Hatten pÄ för doktoranderna.

44 AI i fokus för seminarium.

45 Nobelt besök pÄ Handelshögskolan.

46 Högtidligt dÄ professorer installerades.

48 Debatt: Hotad sprÄk­ och skrivutveckling.

50 Ny sÀkerhetstid.

51 Utsikten

52 Överraskande diplomering.

InnehÄll
Han vet hur du ska trÀna.
Musik i generna.
Forskar om utsatta mÀnniskor.

SmĂ„ steg för klimatet – stora kliv för hĂ€lsan

ommaren nĂ€rmar sig – och med den ett vĂ€lförtjĂ€nt andrum för mĂ„nga av oss. Men innan vi tar klivet ut i ledigheten vill jag lyfta tvĂ„ aktuella hĂ€ndelser som ger anledning till bĂ„de stolthet och framtidstro.

För det första: nu finns ett beslut om fĂ€rdriktningen för Göteborgs universitets arbete med att minska vĂ„rt klimatavtryck under perioden 2025–2027. Det Ă€r en konkret plan för hur vi ska fortsĂ€tta resan mot att halvera vĂ„ra koldioxidutslĂ€pp till 2030 jĂ€mfört med 2019, i enlighet med Klimatramverket.

Vi fokuserar pĂ„ fyra omrĂ„den dĂ€r vi vet att Ă„tgĂ€rder gör verklig skillnad. Det Ă€r inköp, lokaler, resor och – inte minst – bĂ€ttre uppföljning. Ett exempel vĂ€rt att nĂ€mna Ă€r ett Ă„terbrukssystem för möbler som ska införas för hela universitetet. Arbetet med att effektivisera vĂ„ra lokaler fĂ„r nya verktyg och incitament. Det handlar bĂ„de om att spara utslĂ€pp och resurser – och om att organisera verksamheten smartare. Jag hoppas och tror att fĂ€rdriktningen blir ett stöd i det dagliga arbetet, och ser fram emot resultatet av det engagemang

och den kreativitet jag vet finns för denna oerhört viktiga frÄga.

En annan positiv nyhet Ă€r att vi Ă€r pĂ„ god vĂ€g att tillsĂ€tta drottning Silvias professur i global barn­ och ungdomshĂ€lsa, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Förra veckan intervjuades fyra mycket kvalificerade kandidater, och nu Ă„terstĂ„r bara det sista arbetet innan beslut kan fattas. Den hĂ€r fakultetsövergripande professuren representerar vĂ„r ambition att bidra till viktiga samhĂ€llsutmaningar – i Sverige och i vĂ€rlden – med tvĂ€rvetenskapliga forskningsansatser som gör skillnad pĂ„ riktigt.

Med det sagt vill jag önska er alla en fin försommar. Oavsett om ni ska ut i skĂ€rgĂ„rden, sĂ€tta er pĂ„ nattĂ„get till kontinenten eller bara njuta av en lugnare takt i stan – ta hand om er sjĂ€lva och varandra. Och kom ihĂ„g: varje insats rĂ€knas, bĂ„de för klimatet och för mĂ€nniskors hĂ€lsa.

Rektor MALIN BROBERG

et Àr rena repressalierna, förklarade

Claudia Goldin, professor vid Harvard University samt 2023 Ärs mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Hon var hÀr för att hÄlla Handelshögskolans Ärliga Tore Browaldh­förelÀsning, som handlade om kvinnorörelsen i USA. Men för GU Journalen berÀttade hon ocksÄ om sin oro över utvecklingen i USA.

– Att presidenten ger sig pĂ„ just Harvard Ă€r förstĂ„s för att vi Ă€r det Ă€ldsta och mest prestigefulla av alla amerikanska lĂ€rosĂ€ten. Det senaste beslutet Ă€r att dra in visumen för vĂ„ra cirka 7 000 internationella studenter. Beslutet Ă€r olagligt och bygger dessutom pĂ„ missuppfattningen att det Ă€r USA som bekostar deras utbildning. SĂ„ Ă€r det inte alls, de betalar sjĂ€lva eller med hjĂ€lp av stipendier.

Ellen Lust, förestÄndare för Institutet för samhÀllsstyrning och lokal utveckling vid Yale University och Göteborgs universitet, menar att det nu Àr Ànnu viktigare att europeiska lÀrosÀten stÄr upp för de akademiska vÀrdena och blir en fristad för internationell forskning.

Att internationella samarbeten Àr betydelsefulla Àven vid GU, visar inte minst det ökade antalet utlÀndska doktorander. Migrationslagarna stÀller dock till problem, bÄde under doktorandstudierna och efter examen för dem som vill stanna i Sverige. En översyn över reglerna Àr dock pÄ gÄng.

AI­modeller Àr nÄgot som pÄ kort tid nÀstan blivit vardagsverktyg. Men AI:n stÀller till problem ocksÄ. Kanske mÄste forskare och lÀrare Äter börja stÀlla de grundlÀggande frÄgorna: Varför skriver och undervisar vi och för vem?

GU Journalen önskar alla lÀsare en riktigt hÀrlig sommar!

Zara-Louise Cowan och Fredrik Jutfelt har hÀmtat fisk vid bryggan.

Nytt hopp för Kristineberg

Just nu pÄgÄr förhandlingar med Polarforskningssekretariatet om att överta ansvaret för Kristineberg centrum för marin forskning och innovation. Förhoppningen Àr att ha en avsiktsförklaring klar den 30 juni.

Nu oroar sig ett stort antal marina forskare för att Fakulteten för naturvetenskap och teknik inte kommer att bidra med tillrÀcklig finansiering för att sÀkra avtalet.

DET VAR SOMMAREN 2023 som rektor gav Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen i uppdrag att utreda vilken marin forskningsstation som inte lÀngre ska ha GU som huvudman. Den 25 januari 2024 presenterade utredaren Ingrid Petersson sitt förslag, som innebÀr att GU lÀmnar huvudmannaskapet för Kristineberg och kvarstÄr som ensam huvudman för TjÀrnö marina laboratorium.

BĂ„de Research Institutes of Sweden (RISE) och Polarforskningssekretariatet har

sedan dess visat intresse för att ta över Kristineberg. Under vĂ„ren har det varit med Polarforskningssekretariatet fakulteten diskuterat. Förhandlingarna har bland annat handlat om GU:s bidrag till stationen under en övergĂ„ngsperiod pĂ„ fyra Ă„r. Det förklarar Fredrik Jutfelt, professor i zoologisk fysiologi. – Den plan som varit föremĂ„l för samtal handlar om att GU minskar sin Ă„rliga finansiering frĂ„n 18,5 miljoner kronor under 2024 och 2025 till 11 miljoner kronor per Ă„r fram till och med 2029. Fakulteten föreslĂ„s stĂ„ för 5,5 miljoner medan resten finansieras av institutionen för marina vetenskaper, som Ă€r vĂ€rd för Kristineberg, och institutionen för biologi och miljövetenskap. I detta sammanhang har Sjöbergsstiftelsen lovat ett stöd pĂ„ 50–75 miljoner kronor under fem Ă„r som bland annat ska gĂ„ till tvĂ„ nya lektorstjĂ€nster och anstĂ€llning av doktorander.

Om Polarforskningssekretariatet tar över innebÀr det en win­win­situation, menar Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi.

»Om avtalet gÄr i hamn fÄr GU Ànnu mer forskning inom omrÄdet och dessutom till en lÀgre kostnad.«

Joachim Sturve

– Vi har redan flera forskare med ett starkt polarintresse. Om avtalet gĂ„r i hamn fĂ„r GU Ă€nnu mer forskning inom omrĂ„det och dessutom till en lĂ€gre kostnad. Samtidigt tar sekretariatet över en forskningsstation i vĂ€rldsklass som, i linje med Sveriges strategiska forskningsprioriteringar, kan utvecklas till ett nationellt nav för polar­ och marinvetenskap.

OcksÄ för forskning om mÀnsklig miljöpÄverkan Àr Kristineberg utmÀrkt, förklarar Ingela Dahllöf, professor i marin ekotoxikologi.

– Vi har Stenungsund nĂ„gra mil Ă„t söder, Brofjordens oljehamn strax norrut samt flera smĂ„samhĂ€llen runt omkring. Förutom forskning bedrivs

hÀr ocksÄ mycket utbildning med stora möjligheter att jobba experimentellt ute i fÀlt. Det korta avstÄndet frÄn Göteborg gör det ocksÄ smidigt för bÄde studenter och forskare att komma hit över dagen.

Det som nu oroar forskarna Àr ett nytt förslag som innebÀr att fakulteten ytterligare minskar sin del av finansieringen, frÄn föreslagna 5,5 till 1,9 miljoner kronor per Är. Det har lett till att 114 marina forskare undertecknat ett brev till rektor dÀr de menar att det nya förslaget riskerar stoppa avtalet. I sÄ fall hotar nedlÀggning av den nÀra 150­Äriga stationen, förklarar Fredrik Jutfelt.

– OM KRISTINEBERG avvecklas finns planer pĂ„ att föra över viss verksamhet till TjĂ€rnö marina laboratorium. Men den forskning som finns hĂ€r kan inte göras nĂ„gon annanstans. Dels Ă€r Gullmarn en perfekt plats för forskning pĂ„ alla typer av miljöer frĂ„n öppet hav till grunda vikar och med möjlighet att pumpa bĂ„de yt­ och djupvatten in i stationen. Dels krĂ€ver vĂ„r forskning speciallabb. Vi fĂ„r

dessutom inte plats pĂ„ TjĂ€rnö Kristineberg Ă€r ett starkt varumĂ€rke för GU, framhĂ„ller Joachim Sturve. – Under uppdrag utomlands trĂ€ffar jag ofta kollegor som minns Kristineberg med vĂ€rme. Att inte ta chansen att sĂ€kra Kristinebergs framtid, minska den ekonomiska belastningen för GU och samtidigt stĂ€rka GU:s ledarskap inom marin­ och polarforskning kĂ€nns vĂ€ldigt kortsiktigt.

GÖRAN

HILMERSSON, dekan pÄ Fakulteten för naturvetenskap och teknik, vill i dagslÀget inte uttala sig om de pÄgÄende förhandlingarna.

– Vi stĂ„r i kontinuerlig dialog med Polarforskningssekretariatet kring ett eventuellt övertagande och min förhoppning Ă€r att vi ska hitta en lösning. Men jag kan inte sĂ€ga sĂ„ mycket mer just nu eftersom vi befinner oss i ett kritiskt lĂ€ge dĂ€r mycket kan Ă€ndras pĂ„ kort tid. Verksamheten pĂ„ Kristineberg Ă€r mycket viktig för forskare vid fakulteten men fakulteten har ocksĂ„ annan mycket viktig verksamhet.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

→Fakta: Kristinebergs zoologiska hafsstation grundades 1877 och Ă€r dĂ€rmed en av vĂ€rldens Ă€ldsta marina fĂ€ltstationer. Fram till och med 2007 drevs stationen av Kungl. Vetenskapsakademien, i nĂ€ra samverkan med GU. Åren 2008–2017 var stationen en del av Sven LovĂ©n centrum för marina vetenskaper, som 2017 bytte namn till LovĂ©n centrum för marin infrastruktur. Sedan 2018 hör stationen till institutionen för marina vetenskaper. I januari 2022 bildades konsortiet Kristineberg center för marin forskning och innovation med GU som huvudman, och i samverkan med IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers, KTH och Research Institutes of Sweden (RISE).

150 Ă„r av data vid forskningsstationen

Det Ă€r Gullmarsfjorden som gör Kristineberg till en vĂ€rldsunik forskningsstation. HĂ€r finns bĂ„de öppet hav och skyddade vikar, djup- och ytvatten med sina olika organismer, samt miljöer med skilda typer av mĂ€nsklig pĂ„verkan. – Den marina forskningsstationen Ă€r dessutom en av vĂ€rldens Ă€ldsta med 150 Ă„r av data frĂ„n olika mĂ€tingar, konstaterar Sam Dupont, docent i marin ekofysiologi.

NÄR GU JOURNALEN besöker Kristineberg har Zara­Louise Cowan, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, precis varit nere vid bryggan för att hĂ€mta fisk: torsk, smörbult, skĂ€rsnultra och sandstubb. Hon Ă€r forskningsledare för VR­projekt KĂ€nslighet för klimatförĂ€ndringar i olika livsstadier hos fisk som undersöker om vissa livsstadier hos fisk Ă€r mer sĂ„rbara för den globala klimatförĂ€ndringen Ă€n andra.

– NĂ€stan alla fiskar Ă€r ektoterma, deras kroppstemperatur regleras alltsĂ„ av temperaturen i det omgivande vattnet. Den typen av djur pĂ„verkas extra mycket av klimatförĂ€ndringen. Enligt vissa studier, som dock kritiserats för metodologiska inkonsekvenser, Ă€r fiskar extra kĂ€nsliga under embryo ­ och lekstadierna. För att undersöka om det hĂ€r verkligen stĂ€mmer gör min grupp försök pĂ„ flera fiskarter som i olika livsstadier utsĂ€tts för högre temperaturer.

KRISTINEBERG ÄR EN perfekt plats för den hĂ€r typen av forskning, menar Fredrik Jutfelt, professor i zoologisk fysiologi och ledare för ett ERC Consolidatorprojekt som delvis utförs pĂ„ Kristineberg. – Kristineberg Ă€r en unik forskningsstation med ett dussin stora kar dĂ€r man kan göra experiment med vatten som genomströmmas av bĂ„de djupvatten frĂ„n Nordsjön och ytvatten frĂ„n Östersjön. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan vi göra experiment pĂ„ land som liknar hur det ser ut i de naturliga miljöerna.

Sam Dupont har varit verksam vid Kristineberg i 22 Är. Han förklarar att den snart 150­Äriga stationen utgör en vÀldigt speciell kombination av historia och modernitet.

– Att ha lĂ„nga tidsstudier Ă€r viktigt, inte minst inom klimatforskning; i juni observerade vi exempelvis vĂ€rmevĂ„gor i fjorden som hade 6 grader högre temperatur Ă€n för 100 Ă„r sedan. Sedan GU tog över 2008 har stationen moderniserats och Ă€r nu vĂ€lutrustat med ny teknik och nya labb. En gĂ€stforskare uttryckte det som att stationen kombinerar fördelarna med att vara pĂ„ ett fartyg med lyxen av att vara i land.

STORA UPPTÄCKTER HAR genom Ă„ren gjorts pĂ„ Kristineberg, berĂ€ttar Sam Dupont.

– Inom djurriket finns 31 stammar, eller fyla, exempelvis blötdjur, svampdjur och leddjur. Det Ă€r inte varje dag man hittar ett nytt fylum men de tvĂ„ senaste upptĂ€ckterna bygger pĂ„ arter som samlats in pĂ„ Kristineberg.

Flera EU­finansierade projekt pÄgÄr hÀr, bland annat Contrast, Bio-plastics Europe, Aquavitae, AQUASERV samt IrISCC.

Men GU Ă€r det lĂ€rosĂ€te som anvĂ€nder stationen mest och utgör dĂ€rför nĂ„got av stationens sjĂ€l, förklarar Sam Dupont. – MĂ„nga av forskarna tillhör vĂ€rldseliten inom sitt omrĂ„de, publicerar i högt rankade tidskrifter och medverkar i internationella paneler, som IPCC:s klimatrapporter. Vi vill förstĂ„s utveckla verksamheten ytterligare och om Polarforskningssekretariatet tar över kommer det att innebĂ€ra nya möjligheter. Under 2025 kommer vi exempelvis att ta emot tre gĂ€stande polarforskare, en frĂ„n Irland, en frĂ„n USA och en frĂ„n Sverige. Ytterligare en forskare kommer under 2026, frĂ„n Nya Zeeland.

Sam Dupont

”Internationell forskning gör oss starkare”

Trump-administrationens nedskĂ€rningar slĂ„r hĂ„rt mot amerikansk forskning – men konsekvenserna mĂ€rks Ă€ven i Europa och globala syd. Det menar statsvetarprofessorn Ellen Lust, som just nu Ă€r tjĂ€nstledig pĂ„ deltid frĂ„n Göteborgs universitet och verksam vid Cornell University.

– DET ÄR EN lĂ„ngsiktig katastrof, sĂ€ger Ellen Lust, nĂ€r jag ringer upp henne i bostaden utanför New York. Hon syftar pĂ„ de neddragningar och inskrĂ€nkningar som pĂ„ kort tid förĂ€ndrat spelplanen för universitet, forskare och samarbetspartner – bĂ„de i USA och internationellt.

– Jag tror de flesta av oss Ă€r förvĂ„nade över hur snabbt det har gĂ„tt och den enorma mĂ€ngden förĂ€ndringar – frĂ„n alla hĂ„ll samtidigt. Om vi frĂ„n och med imorgon skulle backa frĂ„n allt som gjorts, Ă€r det som en porslinstallrik som Ă„kt ner i golvet. Man kan försöka laga den, men den blir aldrig riktigt likadan igen. Och jag tror Ă€rligt talat att det Ă€r dĂ€r vi befinner oss.

TRUMPADMINISTRATIONEN har pĂ„ kort tid skurit ned kraftigt pĂ„ finansieringen av forskning, utvecklingsbistĂ„nd och universitetsstöd – bland annat genom att stoppa eller

urholka program som USAID, Fulbright­Hays­stipendier och Title VI­ grants som stöttar studier i frÀmmande sprÄk och omrÄdesstudier i Afrika, Latinamerika, Mellanöstern och Asien.

– Det Ă€r inte bara resurserna som försvinner utan ocksĂ„ tilliten till USA:s roll i vĂ€rlden. Vi brukade ses som ett land som strĂ€ckte ut handen. Nu har vi förlorat mycket av den identiteten.

Ellen Lust konstaterar att flera samarbeten med amerikanska forskare och institutioner har pausats eller stÀllts in. En planerad GLD­konferens i Ithaca stÀlldes in efter visumproblem och deltagarnas oro för att resa till USA.

– DET PÅVERKAR BÅDE forskares vilja att resa till USA och studentflödet. Fler söker sig nu till Europa. Och nĂ€r finansiering till fĂ€ltstudier i exempelvis Afrika stryps, pĂ„verkar det bĂ„de vĂ„ra samarbeten och de lokala partnernas arbetsmiljö. Dagens forskning Ă€r i högsta grad internationell och beroende av samarbetspartner över grĂ€nserna. Efter ett vulkanutbrott i Spanien samarbetade forskare frĂ„n Cornell University med spanska kollegor som tillsammans utvecklade ett övervakningssystem som nu skyddar Yellowstone nationalpark i USA.

Ellen Lust pÄpekar att Àven

Ellen Lust menar att de minskade satsningarna pÄ universiteten kommer att leda till en katastrof.

Sverige har skurit hĂ„rt i bistĂ„ndsstödet till Sida, men att USA:s neddragningar Ă€r av en helt annan omfattning – och sker parallellt med en politisk kampanj mot elituniversitet, ofta med Ivy League i skottlinjen.

FORSKARE SOM ARBETAR med kontroversiella teman –som till exempel mĂ„ngfald, klimat och global hĂ€lsa – har fĂ„tt projekt stoppade. Bland annat har det drabbat en av hennes kollegor som forskar om genus och auktoritarianism i Mellanöstern. Problemet Ă€r att detta skapar sjĂ€lvcensur, enligt Ellen Lust.

– Det finns en rĂ€dsla att sĂ€ga för mycket, eftersom man kan bli en mĂ„ltavla. Universitetsledningar sĂ€ger att de försvarar yttrandefriheten, men man undrar hur lĂ€nge de verkligen kan skydda sina forskare.

Det finns Àven hot mot internationella studenter.

»Universitetsledningar sÀger att de försvarar yttrandefriheten, men man undrar hur lÀnge de verkligen kan skydda sina forskare.«

Ellen Lust

Harvard Àr ett exempel dÀr studentvisum stoppas eller Äterkallas. Dessutom rapporteras det att immigrationsmyndigheten ICE efterfrÄgar listor pÄ demonstranter.

ELLEN LUST menar att universiteten mĂ„ste stĂ„ upp för sina vĂ€rderingar. Hon föreslĂ„r att man underlĂ€ttar dubbla akademiska hemvister – till exempel mellan USA och Europa – och att man breddar förstĂ„elsen för vilka forskningsfĂ€lt som nu Ă€r sĂ„rbara.

– Det handlar inte bara om

samhÀllsvetare eller hÀlsovetare i globala syd, utan Àven om till exempel datavetare som samarbetar med Kina eller Indien. De riskerar ocksÄ att bli hÄrt drabbade.

Samtidigt öppnas ett fönster för europeiska universitet att ta en större roll. Ellen Lust berÀttar att en amerikansk kollega just nu söker ett korttidsstipendium för att komma till Göteborg.

– DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT att europeiska universitet stĂ„r fast vid sina egna vĂ€rderingar, Ă€ven under tryck frĂ„n högerpopulistiska regeringar. Att vara en fristad för fri forskning Ă€r ett stöd för hela det globala akademiska systemet.

PÄ frÄgan hur oroad hon Àr inför framtiden, svarar Ellen Lust att det sannolikt kommer att bli vÀrre innan det blir bÀttre.

– MĂ„nga tror att det inte kan bli vĂ€rre. Men det kan det. Det finns mycket vi Ă€nnu

inte sett effekterna av – som en möjlig beskattning av universitetsstiftelser, eller generella förbud mot samarbete med vissa lĂ€nder. Hon avslutar med en uppmaning till sina kollegor, bĂ„de i USA och i Europa: – Internationell forskning gör oss starkare. Nu behöver vi stĂ„ upp för den tillsammans.

Text: Allan Eriksson

Foto: John G. Mabanglo, EPA/TT

→ Fakta: Ellen Lust grundade det inflytelserika forskningsinstitutet GLD (Governance and Local Development Institute) nĂ€r hon var vid Yale Ă„r 2013. Forskningen Ă€r global och har till syfte att undersöka varför vissa samhĂ€llen lyckas skapa goda levnadsvillkor medan andra misslyckas.

I slutet av maj hölls en protestaktion pÄ Standford University.

”Vi kan inte ta friheten för given!”

Hoten mot akademisk frihet vÀxer och Europa mÄste agera, menar GU:s rektor Malin Broberg.

– Det som hĂ€nder i USA Ă€r en varningsklocka. Vi mĂ„ste vara vaksamma och stĂ„ upp för kunskapens oberoende, sĂ€ger hon.

NÄR FRANKRIKES president Emmanuel Macron och EU­kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i början av maj samlade Europas rektorer till ett toppmöte i Paris deltog Malin Broberg, som en av fem svenska universitetsledare.

PĂ„ mötet presenterades ett ”superstöd” till europeisk forskning, pĂ„ cirka 5,4 miljarder kronor, och lagstadgade garantier om fri forskning och satsningar pĂ„ innovation.

– Det var en tydlig markering om att akademisk frihet mĂ„ste försvaras. Att tvĂ„ vĂ€rldsledare Ă€gnade sina tal Ă„t forskning, frihet och vikten av kunskap var bĂ„de stĂ€rkande och oroande. Att vi ens befinner oss i ett lĂ€ge dĂ€r detta mĂ„ste sĂ€gas högt.

MALIN BROBERG Àr djupt bekymrad över utvecklingen i USA dÀr forskare stoppas vid grÀnsen, viktiga databaser riskerar att raderas och vissa forskningsomrÄden som klimat, genus och global hÀlsa ifrÄgasÀtts.

– Det finns en vĂ€xande osĂ€kerhet. Forskare undviker att delta i konferenser i USA. Det hĂ€r hĂ€nder snabbt och det pĂ„verkar oss.

»Att tvÄ vÀrldsledare Àgnade sina tal Ät forskning, frihet och vikten av kunskap var bÄde stÀrkande och oroande.«

Malin Broberg

För Göteborgs universitet har det redan fÄtt konkreta konsekvenser. Ett stort trafiksÀkerhetsprojekt i Angola, finansierad via USAID, har stoppats till följd av nedskÀrningar.

Men trots ökad oro i vÀrlden ser Malin Broberg att Europa nu har en möjlighet att svara och ta initiativet.

– Det finns en styrka i att samla sig mot ett yttre hot. Det kan minska interna konflikter och tydliggöra de vĂ€rden vi delar. Vi har lĂ€nge förlitat oss mycket pĂ„ USA. Vi behöver bredda vĂ„ra samarbeten mot nya regioner i vĂ€rlden att samarbeta med: Sydamerika, Afrika och Sydostasien. DĂ€r finns en stor potential.

DISKUSSIONER FÖRS vid bĂ„de svenska och europeiska lĂ€rosĂ€ten om att amerikanska forskare kan komma att söka sig bort frĂ„n USA. Även om GU Ă€nnu inte mĂ€rkt nĂ„gon större ökning, ser Malin Broberg en möjlighet att attrahera yngre forskare.

– Sverige Ă€r ett bra land för smĂ„barnsfamiljer – jĂ€mstĂ€llt, tryggt och stabilt. Det ekonomiska pusslet gĂ„r ofta ihop bĂ€ttre hĂ€r i början av karriĂ€ren.

Men hon tonar ner idén om att locka toppforskare frÄn USA.

– Det lĂ„ter fint men Ă€r orealistiskt. Att flytta en etablerad forskningsmiljö krĂ€ver enorma resurser. Det handlar om hundratals miljoner, inte tiotals miljoner. Och migrationsreglerna för medföljande gör det Ă€nnu svĂ„rare.

DÄREMOT TROR HON att det kan bli aktuellt att rekrytera europeiska forskare som tidigare flyttat till USA – sĂ€rskilt i en tid dĂ„ mĂ„nga amerikanska universitet infört anstĂ€llningsstopp.

– I oroliga tider söker man sig ofta hemĂ„t. Det kan öppna ett fönster för Ă„teretablering i Europa.

Men viktigast just nu Àr att visa solidaritet, tycker Malin Broberg.

– Hör av dig till dina amerikanska kollegor och visa stöd. I en multipolĂ€r vĂ€rldsordning kan hoten mot friheten ocksĂ„ leda till nya samarbeten och nya allianser – bĂ„de i Europa och globalt.

PÄ mötet i Paris talades det inte bara om pengar och politik, utan Àven om upplysningens vÀrden.

– NĂ„gon beskrev det som att vi lever i en tid av endarkment snarare Ă€n enlightenment. Jag vet, det lĂ„ter dystert men vi fĂ„r inte heller vara naiva. Det som hĂ€nder i USA Ă€r ocksĂ„ en varningsklocka för Europa. Det Ă€r just dĂ€rför vi mĂ„ste jobba aktivt för akademins sjĂ€lvstĂ€ndighet. Vi kan inte ta den för given.

HON PÅMINNER ocksĂ„ om att svenska universitet har ett svagare skydd mot politisk styrning Ă€n amerikanska.

– Det krĂ€vs inte mycket för att försĂ€mra vĂ„rt lĂ€ge. DĂ€rför mĂ„ste vi ha en tydlig strategi för hur vi arbetar med dessa frĂ„gor och visa vĂ„rt bidrag till samhĂ€llets utveckling och vĂ€lstĂ„nd.

Men det finns ocksĂ„ hopp. – Det finns ett sug efter kunskap, efter lösningar. Vi har en stark forskningsregion, inte minst inom hĂ„llbarhet och hĂ€lsa. Om vi visar hur forskning bidragit till att minska dödlighet och sjukdom, dĂ„ kan vi ocksĂ„ stĂ€rka tilliten och skyddet för forskningens frihet.

Allan Eriksson

– Nedmonteringen av den akademiska friheten i USA gĂ„r vĂ€ldigt snabbt, menar rektor Malin Broberg.
Foto: JOHAN WINGBORG

Trumps politik slÄr hÄrt mot global hÀlsa

NÀr USA skÀr ner pÄ bistÄnd och forskning drabbas gravida kvinnor och smÄ barn i vÀrldens fattigaste lÀnder sÀrskilt hÄrt. Gunilla Krantz, seniorprofessor i global hÀlsa, har följt utvecklingen i decennier och ser med vÀxande oro pÄ följderna.

SEDAN BÖRJAN AV 2000­talet har Gunilla Krantz arbetat med global hĂ€lsa i lĂ€nder som Vietnam, Pakistan och Rwanda och sett pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll hur bistĂ„nd och forskningssamarbeten kan bidra till förĂ€ndring.

– Fattigdomen och konfliktsituationen Ă€r grunden till situationen i framför allt Afrika söder om Sahara. LĂ„g utbildningsnivĂ„, hög barnadödlighet, allvarliga infektionssjukdomar – allt hĂ€nger ihop, sĂ€ger hon.

Under Trump ­administrationen har USA hotat med att dra sig ur WHO och dragit tillbaka finansiering frÄn flera internationella organisationer och strypt stora delar av bistÄndet via USAID, nÄgot som pÄverkar insatserna inom hiv, malaria, mödravÄrd och vaccinationer i vÀrldens fattigaste lÀnder. Uppskattningsvis kommer miljontals mÀnniskor att dö som en följd av det indragna stödet.

Redan 2022 genomförde regeringen stora nedskĂ€rningar i svensk bistĂ„ndspolitik till Sida – nĂ„got Gunilla Krantz menar inte uppmĂ€rksammades tillrĂ€ckligt. Hennes projekt i Rwanda fick plötsligt halverad budget.

– Vi stod helt handfallna. NedskĂ€rningarna slog hĂ„rt mot forskningsprogram som byggts upp under decennier.

– Det Ă€r de mest utsatta som drabbas av USA:s nedskĂ€rningar, pĂ„pekar Guniilla Krantz.

»Att lyfta mÀnniskor ur fattigdom Àr det mest lÄngsiktigt hÄllbara vi kan göra.«

Gunilla Krantz

NÀr man avbryter flerÄriga samarbeten med lÀnder som Rwanda eller Mocambique förlorar man bÄde relationer och det förtroende som tagit decennier att bygga upp.

Tre Är senare har vÀrldens klyftor förvÀrrats. Hon menar att Trumps politik och retorik prÀglats av en grundlÀggande oförstÄelse för fattigdom och globalt ansvar.

– DET ÄR SÅ KORTSIKTIGT . Att lyfta mĂ€nniskor ur fattigdom Ă€r det mest lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara vi kan göra, Ă€ven ur ett globalt sĂ€kerhets­ och migrationsperspektiv. Trump vill inte ha migranter, men ser inte att det enda sĂ€ttet att minska migrationen Ă€r att förbĂ€ttra livsvillkoren dĂ€r mĂ€nniskor bor.

Hon lyfter Rwanda som

ett exempel pÄ ett land dÀr bistÄnd och forskning verkligen gett resultat. Vaccinationsprogrammen Àr vÀlfungerande, skolplikten har utökats och sjukförsÀkring samt en liten pension har införts.

– Det Ă€r ett land som vill framĂ„t. NĂ€r pandemin kom, beslutade regeringen att börja producera mRNA­vaccin. MĂ„nga trodde inte detta var möjligt men nu fĂ„r man draghjĂ€lp av Biontec, som sĂ€tter upp en verksamhet i Rwanda. SĂ„ gör man skillnad.

Men den hÀr typen av framsteg krÀver stabil finansiering och lÄngsiktiga partner. Och nÀr USA drar sig ur, pÄverkar det Àven andra aktörer. WHO stÄr inför stora underskott, och pressen ökar pÄ EU att ta över. För att möta de globala hÀlsoutmaningarna krÀvs bÄde akuta insatser och en kraftfull och samordnad insats frÄn EU, menar Gunilla Krantz.

– FrĂ„gan Ă€r om EU klarar det. Det handlar inte bara om pengar: det handlar om att visa globalt ansvar. Klimat, migration och hĂ€lsa Ă€r viktiga omrĂ„den som ju samverkar

och pÄverkar mÀnniskors chanser att ta sig ur fattigdom.

Men Trumps politik hindrar inte bara forskningen i USA utan Ă€ven svenska forskare berörs nĂ€r anslag dras in och vetenskapliga rapporter pĂ„ amerikanska databaser raderas. Flera myndigheter undviker eller har börjat ta bort ”kĂ€nsliga” ord i sina dokument och pĂ„ sina webbsidor.

– DET ÄR RIKTIGT allvarligt. Vissa omrĂ„den fĂ„r inte lĂ€ngre forskas pĂ„. Det pĂ„minner om auktoritĂ€ra regimer, sĂ€ger Gunilla Krantz, som pĂ„pekar att det nu kommer förfrĂ„gningar frĂ„n amerikanska forskare som vill flytta till Sverige.

Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg

→Fakta:

United States Agency for International Development (USAID) Àr USA:s bistÄndsmyndighet och stÄr för 42 procent av vÀrldens humanitÀra bistÄnd, inklusive insatser inom global hÀlsa, jÀmstÀlldhet, utbildning och katastrofhjÀlp samt forskning. Under Trumps tid i Vita huset har stödet till centrala program minskat kraftigt, sÀrskilt inom sexuell och reproduktiv hÀlsa, vilket fÄtt globala konsekvenser.

VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) Àr FN:s samordnande organ för internationellt hÀlsoarbete. Organisationen spelar en nyckelroll vid globala hÀlsohot, som pandemier, men arbetar Àven lÄngsiktigt med vaccinprogram, sjukdomsbekÀmpning och hÀlsosystem i lÄginkomstlÀnder. USA har historiskt varit en av WHO:s största givare, men Trumps administration har försökt dra tillbaka bÄde stöd och medlemskap.

Även humanister fĂ„r jobb efter examen

Cirka 90 procent av de GU-studenter som lÀst inom omrÄdena pedagogik, lÀrarutbildning samt hÀlso- och sjukvÄrd har jobb under Äret efter examen. Det visar GU:s Ärsredovisning, som pekar pÄ att allt fler av universitetets studenter tidigt etablerar sig pÄ arbetsmarknaden.

– Men undersökningen Ă€r missvisande nĂ€r det gĂ€ller omrĂ„det konst och humaniora, menar Magnus MacHale-Gunnarsson, utredare pĂ„ Planerings- och uppföljningssektionen.

AV DE STUDENTER vid GU som 2021 tog examen pÄ grund­ eller avancerad nivÄ var 84 procent etablerade pÄ arbetsmarknaden under efterföljande Är. Det Àr en ökning med 5 procentenheter jÀmfört med Äret innan. Förutom utbildningar inom skola och vÄrd­ omsorg, ligger ocksÄ utbildningar inom samhÀllsvetenskap, juridik, handel, administration, naturvetenskap, matematik och data högt.

OmrÄdet humaniora­konst har ökat etableringsgraden sedan Äret innan med hela 12 procentenheter. Det innebÀr att cirka 48 procent av dessa studenter Àr etablerade under Äret efter examen. Trots en mycket positiv utveckling ligger alltsÄ etableringsgraden betydligt lÀgre inom detta omrÄde, enligt Ärsredovisningen.

Erika Alm, vicedekan för utbildningsfrÄgor pÄ Humanistiska fakulteten, menar att sammanblandningen av konst och humaniora ger en svÄrtolkad bild av situationen.

– Inom det konstnĂ€rliga omrĂ„det Ă€r det vanligt att i början helt eller delvis försörja sig pĂ„ stipendier och det brukar ta nĂ„gra Ă„r att etablera sig. Det behöver inte innebĂ€ra nĂ„got misslyckande som konstnĂ€r.

HON PÅPEKAR att Ă„rsberĂ€ttelsens siffror bygger pĂ„ mĂ„ttet etableringsgrad frĂ„n SCB, som ger vĂ€ldigt snĂ€va ramar för vad etablering pĂ„ arbetsmarknaden innebĂ€r.

– Det handlar om att ha en viss Ă„rsinkomst och om att inte ha haft kontakt med arbetsförmedlingen eller varit föremĂ„l för arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder under den mĂ„nad som undersöks. Den som Ă€r egen företagare, anstĂ€lld inom ett projekt eller försörjer sig genom stipendier rĂ€knas inte som etablerad Ă€ven om hen jobbar heltid.

MÄttet etableringsgrad antyder att de som inte Àr etablerade Àr arbetslösa. SÄ behöver det alltsÄ inte alls vara, menar Magnus MacHale­Gunnarsson som förklarar att SCB ocksÄ har andra mÄtt, exempelvis huvudsaklig inkomstkÀlla som Ärsredovisningen

»Om man rÀknar sÄ blir andelen humanister och konstnÀrer som arbetar under Äret efter examen 97 procent.«

Magnus MacHale-Gunnarsson

hade kunnat anvĂ€nda istĂ€llet. – Inom humaniora finns mĂ„nga studenter som lĂ€ser för att det Ă€r kul, exempelvis pensionĂ€rer. Inte heller konstnĂ€rerna förvĂ€ntar sig i sĂ€rskilt hög grad att fĂ„ en vanlig anstĂ€llning utan har siktet instĂ€llt pĂ„ att bli egna företagare. Att utgĂ„ frĂ„n huvudsaklig inkomstkĂ€lla innebĂ€r dĂ€rför ett rĂ€ttvisare sĂ€tt att mĂ€ta, eftersom förĂ€ldralediga samt Ă„lders­ och förtidspensionĂ€rer rĂ€knas bort, medan alla vars förvĂ€rvsinkomst överskrider a­kassa inkluderas. Om man rĂ€knar sĂ„ blir andelen humanister och konstnĂ€rer som arbetar under Ă„ret efter examen 97 procent.

Magnus MacHale­Gunnarsson pÄpekar ocksÄ att universiteten i huvudsak utbildar inom yrken dÀr efterfrÄgan Àr stor.

– STUDENTER INOM humaniora och konst utgör endast cirka 6 procent av alla nyutexaminerade. Det Ă€r alltsĂ„ varken sant att högskolan i sĂ€rskilt hög grad utbildar inom omrĂ„den som arbetslivet inte efterfrĂ„gar eller att de relativa fĂ„tal som lĂ€ser exempelvis humaniora eller konst blir arbetslösa.

Erika Alm pÄpekar att humanister fÄr jobb inom en mÀngd omrÄden dÀr det inte sjÀlvklart framgÄr vilken relevans deras utbildning har för arbetsuppgifterna.

– Exempelvis kan goda sprĂ„kkunskaper vara helt avgörande för att fĂ„ en viss anstĂ€llning, trots

Illustration: ANDERS EURÉN

att betydelsen av sprÄkutbildning inte framgÄr av tjÀnstebeteckningen.

Samtidigt som det alltsÄ inte stÀmmer att humanister har svÄrt att fÄ jobb, pÄpekar Erika Alm betydelsen av att fakulteten aktivt jobbar med karriÀrvÀgledning och arbetslivssamverkan.

– Vi vill förstĂ„s ytterligare öka studenternas möjligheter att visa vilka kunskaper de har, bĂ„de generella och speciella. I andra lĂ€nder, exempelvis Storbritannien, vĂ€rderas klassiska humanistiska Ă€mnen i mĂ„nga fler sammanhang Ă€n hĂ€r. Det Ă€r bland annat dĂ€rför vi startat kandidatprogrammet Filosofi, politik och ekonomi dĂ€r humaniora kombineras med samhĂ€llsvetenskap. Vi arbetar ocksĂ„ pĂ„ att skapa fler möten mellan studenter och arbetsgivare sĂ„ att dessa förstĂ„r att kulturell kompetens Ă€r viktigt.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: I GU:s Ă„rsredovisning mĂ€ts etablering pĂ„ arbetsmarknaden enligt UKÄ:s kriterier, som bygger pĂ„ mĂ„ttet etableringsgrad frĂ„n Statistiska centralbyrĂ„n (SCB). Dessa omfattar uppgift om sysselsĂ€ttningen i november det aktuella uppföljningsĂ„ret, nivĂ„n pĂ„ arbetsinkomsten och indikationer pĂ„ arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder. Enligt detta mĂ„tt ökade andelen GU­studenter som examinerades 2021 och som etablerade sig pĂ„ arbetsmarknaden under Ă„ret efter examen. 84 procent av studenterna med examen pĂ„ grund­ eller avancerad nivĂ„ har jobb, vilket Ă€r 5 procentenheter högre Ă€n motsvarande utfall ett Ă„r tidigare. Den högsta etableringsgraden, 90 procent, finns inom pedagogik och lĂ€rarutbildning, följt av hĂ€lso­ och sjukvĂ„rd samt social omsorg pĂ„ 89 procent. För samhĂ€llsvetenskap, juridik, handel och administration Ă€r etableringsgraden 82 procent, följt av naturvetenskap, matematik och data med 79 procent. Inom humaniora och konst Ă€r etableringsgraden 48 procent, en ökning med 12 procentenheter frĂ„n Ă„ret innan. Med mĂ„ttet huvudsaklig inkomstkĂ€lla har 97 procent inom humaniora och konst arbete Ă„ret efter examen.

20 Är med folkhÀlsa

HÀlsoekonomi, epidemiologi och genusfrÄgor var nÄgra viktiga omrÄden nÀr det folkhÀlsovetenskapliga programmet startade vid GU 2004.

Den 15 maj, i samband med European Public Health Week, firade programmet 20 Är med ett evenemang som bland annat innehöll presentationer av fem alumner.

HUVUDTALARE VAR NASON Maani, universitetslektor i global hÀlsopolitik vid universitetet i Edinburgh, som via lÀnk förelÀste om kommersiella faktorer som pÄverkar hÀlsan. Ett tydligt exempel var hur man skapar acceptans för alkoholreklam.

– Brittiska tillverkare av whiskey pĂ„stĂ„r bland annat att deras produkter inte Ă€r farliga om de dricks i mĂ„ttliga mĂ€ngder. Samtidigt riktar de sina annonser till storkonsumenterna, det vill sĂ€ga till Ă€ldre mĂ€n i socialt utsatta omrĂ„den. Det beror pĂ„ att dessa personer, som utgör 20 procent av kunderna, stĂ„r för 80 procent av konsumtionen; den inkomstkĂ€llan vill tillverkarna alltsĂ„ hĂ„lla kvar, trots deras prat om ansvarsfullt drickande.

Det var 2004 som Sahlgrenska akademin startade ett treÄrigt kandidatprogram i folkhÀlsovetenskap med en frivillig ettÄrig magisterpÄbyggnad. Det berÀttar Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, som var den första ordföranden i utbildningens programnÀmnd.

– NÄMNDEN VAR OVANLIGT tvĂ€rvetenskaplig med representanter för Sahlgrenska akademin, SamhĂ€llsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan, Nordiska högskolan för folkhĂ€lsovetenskap samt samhĂ€llsföretrĂ€dare. JĂ€mlik hĂ€lsa var sjĂ€lva nyckelbegreppet för utbildningen som innehöll Ă€mnen som livsĂ„skĂ„dning och mĂ€nniskosyn, genus och hĂ€lsa, hĂ€lsooch sjukvĂ„rdens administration samt en genomgĂ„ng av vetenskapliga metoder och fĂ€ltstudier.

Programmet fyllde vid starten ett stort behov och hade 1 050 sökande till 30 platser redan första Äret och 1 209 sökande Äret dÀrpÄ, berÀttar Annika Jakobsson, en av programmets initiativtagare.

– NĂ€r Högskoleverket gjorde en utvĂ€rdering 2006 framhöll man bland annat utbildningens tydliga och starka profilomrĂ„den samt den exemplariska integreringen av ett genusperspektiv genom hela programmet. En undersökning frĂ„n

Monica Hunsberger invigningstalar.

2014 visar att vÄra studenter hade en bred bakgrund. Förutom examen i folkhÀlsovetenskap, fanns hÀr personer som studerat bland annat offentlig förvaltning, socialt arbete och mÀnskliga rÀttigheter; Àven en sjuksköterskeexamen var vanligt bland studenterna.

EFTER ETT ANTAL ÅR avtog dock intresset för kandidatprogrammet som sĂ„ smĂ„ningom lades ner; den sista studentkullen antogs 2017, berĂ€ttar Gunnel Hensing.

– DĂ„ var redan tvĂ„ masterprogram igĂ„ng, ett i folkhĂ€lsa som startat 2010, och ett i global hĂ€lsa frĂ„n 2016.

Det senare programmet innebĂ€r ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Handelshögskolan, SamhĂ€llsvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten och utvecklades bland annat av docent Monica Hunsberger, idag koordinator för masterprogrammet i folkhĂ€lsa. Det Ă€r ett program som fĂ„r sökande frĂ„n hela vĂ€rlden, berĂ€ttar hon. – För 2025 har vi fĂ„tt över 1 000 ansökningar, varav vi vĂ€ljer ut cirka 40. MĂ„nga kommer frĂ„n Europa, men ocksĂ„ frĂ„n Australien och Brasilien, liksom frĂ„n lĂ€nder i Asien och Afrika. Vi har förstĂ„s ocksĂ„ svenska studenter. Vi skulle vilja göra mer för att uppmĂ€rksamma vĂ„ra alumner, exempelvis hĂ„lla mer regelbundna seminarier dĂ€r de fĂ„r presentera sig, engagera dem som vĂ€rdar för praktikanter och kanske till och med för masteruppsatser. I framtiden hoppas jag att vi kan fira European Public Health Week varje Ă„r.

→Fakta: Firandet av jubileet skedde pĂ„ HĂ€lsovetenskapligt centrum och var arrangerat av Monica Hunsberger tillsammans med alumnerna Cassandra Comey, Nika Bakhsoliani, Julia Selea samt Thessaly "Tess" Alexander. Bland annat bjöds pĂ„ mycket uppskattad vegetarisk mat gjord pĂ„ svenska rĂ„varor.

Foto: GUNNAR JÖNSSON

Patienter som medforskare

Vikten av att ocksĂ„ patienter och nĂ€rstĂ„ende medverkar i forskningen Ă€r nĂ„got som betonas allt mer – inte bara av patientorganisationer utan ocksĂ„ av forskningsfinansiĂ€rer, vetenskapliga tidskrifter och nu Ă€ven regeringen. Centrum för personcentrerad vĂ„rd vid Göteborgs universitet (GPCC) har dĂ€rför tagit fram en rutin för hur medverkan kan gĂ„ till i praktiken.

Nu hoppas man att rutinen ska inspirera Àven andra svenska lÀrosÀten.

NÄR MAN PRATAR om medborgarforskning Ă€r det ofta naturvetenskap man tĂ€nker pĂ„, exempelvis allmĂ€nhetens medverkan vid observationer av vĂ€xter eller djur. Att ocksĂ„ patienter eller nĂ€rstĂ„ende kan ge viktiga bidrag till forskningen, inte bara som deltagare i en studie, utan som aktiva medforskare, Ă€r nĂ„got som uppmĂ€rksammats alltmer i bland annat Storbritannien, USA, Kanada och NederlĂ€nderna, och pĂ„ senare Ă„r ocksĂ„ i Sverige. Det berĂ€ttar Jana Bergholtz, forskningsledare med patienterfarenhet pĂ„ GPCC.

– Forskningen finansieras ju i huvudsak av allmĂ€nna medel och att involvera patienter och nĂ€rstĂ„ende Ă€r dĂ€rför en

demokratifrÄga som ocksÄ ökar transparensen av och förtroendet för forskningen. Ett exempel pÄ hur patienter kan ge nya perspektiv Àr behandlingen av Duchennes muskeldystrofi, förklarar Jana Bergholtz.

– FORSKARNA TRODDE att patienterna i första hand sĂ„ lĂ€nge som möjligt ville behĂ„lla förmĂ„gan att gĂ„. Patientintervjuer visade istĂ€llet att de hellre ville trĂ€na armstyrka sĂ„ att de kunde Ă€ta sjĂ€lva, en insikt som forskare knappast

hade fÄtt utan att prata med patienterna.

Ytterligare ett skÀl till patient­ och nÀrstÄendemedverkan Àr forskningens relevans, förklarar Jeanette Tenggren Durkan, administratör och kommunikatör pÄ GPCC.

– Att involvera slutanvĂ€ndarna, det vill sĂ€ga dem som Ă€r föremĂ„l för ett forskningsprojekt, kan liknas vid ett företags produkt­ eller tjĂ€nsteutveckling; det Ă€r sjĂ€lvklart att utveckla exempelvis en bil i dialog med presumtiva kunder, att behandling eller vĂ„rd tas fram eller utvecklas i samverkan med dem som Ă€r mottagare av vĂ„rden borde vara lika givet. OcksĂ„ allt fler vetenskap­

»Forskningen finansieras ju i huvudsak av allmÀnna medel och att involvera patienter och nÀrstÄende Àr dÀrför en demokratifrÄga ...«

Jana Bergholtz

liga tidskrifter, som The British Medical Journal, krÀver medverkan av patienter och allmÀnhet i publicerade artiklar.

– Även Helsingforsdeklarationen har uppdaterats med en formulering om betydelsen av medverkan av patienter och deras ”communities” i

En av de viktigaste frÄgorna vid patienters forskningsmedverkan Àr representativitet, pÄpekar Jana Bergholtz.

– Är en enskild patient eller kanske snarare representanter för patientorganisationer bĂ€st att samarbeta med? Hur tar man hĂ€nsyn Ă€ven till dem som inte har sĂ„ starka röster och hur uttrycker man sig sĂ„ att alla medverkande förstĂ„r? Maktbalansen mellan forskare och patient/nĂ€rstĂ„ende Ă€r överhuvudtaget viktig att ta med i berĂ€kningen.

Det finns dock en hel del hinder för patienter och nÀrstÄende som medforskare vid statliga lÀrosÀten. Jana Bergholtz, Jeanette Tenggren Durkan samt Eva Thörnqvist Nilsen, personalsamordnare vid institutionen för vÄrdvetenskap och hÀlsa, har dÀrför tagit fram en rutin för patientmedverkan i forskning. Det handlar om att göra det sÄ enkelt som möjligt för samtliga parter att följa lagar och regler, förklarar Eva Thörnqvist Nilsen.

»DÀrför hoppas vi att vÄrt arbete kommer att spridas och inspirera Àven andra lÀrosÀten i Sverige.«

Eva Thörnqvist Nilsen

medicinsk forskning. Deltagande i forskningsprocessen stÀrker ocksÄ patienternas och de nÀrstÄendes kÀnsla av inflytande och egenmakt.

INSIKTEN OM vikten av att involvera patienter och nÀrstÄende finns ocksÄ i hÀlso ­ och sjukvÄrdens och omsorgens lednings­ och utvecklingsarbete, förklarar Jeanette Tenggren Durkan.

– Exempelvis arbetar man med detta pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Om man gör rĂ€tt frĂ„n början, exempelvis nĂ€r det gĂ€ller ersĂ€ttning till de medverkande patienterna, sĂ„ blir det mycket enklare senare, bĂ„de för medforskande patient, forskargrupp och HR­personal. För att ytterligare underlĂ€tta försöker vi Ă€ven anpassa oss till de ersĂ€ttningsnivĂ„er som finns hos myndigheter.

RUTINEN INNEBÄR en bestĂ€md arbetsgĂ„ng: klargörande av syfte och mĂ„l med medforskare, avgrĂ€nsning, finansiering, rekrytering, överenskommelse med uppdragsbeskrivning, försĂ€kring, uppföljning och utvĂ€rdering.

– Den tydliga rutin vi utvecklat skulle kunna anvĂ€ndas Ă€ven av andra grupper, exempelvis nĂ€r det gĂ€ller forskning pĂ„ skolan, dĂ€r lĂ€rare och elever skulle kunna bidra.

I förarbetet till rutinen kontaktade GPCC 19 andra

lÀrosÀten för att ta reda pÄ om de hade en rutin för att engagera och arvodera medforskare. Det visade sig att det inte fanns nÄgra sÄdana system.

– DĂ€rför hoppas vi att vĂ„rt arbete kommer att spridas och inspirera Ă€ven andra lĂ€rosĂ€ten i Sverige, förklarar Eva Thörnqvist Nilsen. Men det Ă€r viktigt att pĂ„peka att rutinerna inte Ă€r skrivna i sten. IstĂ€llet handlar det om ett levande dokument som sĂ€kert kommer att skruvas pĂ„ i framtiden.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Jana Bergholtz, forskningsledare pĂ„ Centrum för personcentrerad vĂ„rd vid Göteborgs universitet (GPCC), Jeanette Tenggren Durkan, administratör och kommunikatör pĂ„ GPCC, samt Eva Thörnqvist Nilsen, personalsamordnare vid institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsa, har tagit fram en rutin för medverkan av medforskare/ forskningspartner i forskningsprojekt. I arbetet har ocksĂ„ GPCC:s personrĂ„d för patienter och nĂ€rstĂ„ende konsulterats, liksom Ralph Heiefort, utvecklingsledare vid Personalenheten, flera forskare vid Uppsala universitet, samt företrĂ€dare för samarbetsorganisationen FunktionsrĂ€tt Sverige. LĂ€s mer pĂ„: www.gu.se/GPCC.

Illustration: LARS LANHED

Allt fler utlÀndska doktorander

Andelen utlÀndska doktorander vid GU var cirka 22,5 procent under 2023. Skillnaden mellan fakulteterna Àr dock stor: Naturvetenskapliga fakulteten ligger i topp med 55 procent internationella doktorander medan siffran för Utbildningsvetenskapliga fakulteten Àr 8 procent.

INSTITUTIONEN FÖR kemi och molekylĂ€rbiologi hade 2023 hela 71 procent internationella doktorander. Det finns stora fördelar med det, förklarar Per Sunnerhagen, professor i molekylĂ€rbiologi.

– Inte bara doktoranderna utan Ă€ven mĂ„nga postdoktorer och seniora forskare, kommer frĂ„n andra lĂ€nder. Det skapar en internationell miljö som Ă€r viktig för ett universitet dĂ€r det ju Ă€r meningen att forskarna ska ut och röra pĂ„ sig.

Den stora andelen medarbetare som inte talar svenska innebÀr dock problem, sÀrskilt för grundutbildningen.

– EN DEL DOKTORANDER deltar gĂ€rna i undervisningen medan andra vill koncentrera sig pĂ„ sin forskning, vilket de ofta ocksĂ„ uppmuntras till av sina handledare. Men goda forskningsresultat Ă€r viktigt frĂ€mst för de doktorander som tĂ€nker stanna i akademin. För de cirka 90 procent som inte kommer att göra det, Ă€r undervisningserfarenhet en viktig merit. Den som varit

Institutioner med flest utlÀndska doktorander 2023 i procent

Data- och informationsteknik 83

Kemi och molekylÀrbiologi 71

Geovetenskaper 62,5

Marina vetenskaper 61

Globala studier 61

Ekonomi och samhÀlle 58

Filosofi, lingvistik, vetenskapsteori 56

Nationalekonomi 54

Statsvetenskap 47

Matematiska vetenskaper 43

Per Sunnerhagen

lÀrare kan sannolikt kommunicera, instruera och organisera, alltsammans förmÄgor arbetslivet letar efter.

Att ha mÄnga utlÀndska doktorander stÀller stora krav pÄ handledarna.

– Det handlar ju om unga personer frĂ„n en annan kultur som lĂ€mnat familj och hem bakom sig och som inte kan sĂ€rskilt mycket vare sig om Sverige, Göteborgs universitet eller om forskarstudierna hĂ€r. Som handledare har man förstĂ„s alltid ett ansvar att skola in doktoranden i miljön och gruppen, men det blir Ă€nnu viktigare om det handlar

om en person i en mer utsatt situation.

DOKTORAN -

DER FRÅN EU/ ESS­ omrĂ„det har i princip samma villkor som de frĂ„n Sverige.

– Men vi har forskarstuderande frĂ„n mĂ„nga andra delar av vĂ€rlden, bland annat Indien, Kina och Mellanöstern. De nya migrationsreglerna frĂ„n 2021, som bland annat innebĂ€r en massa krĂ„ngel och otydligheter nĂ€r det gĂ€ller uppehĂ„llstillstĂ„nd, skapar vĂ€ldigt mycket oro.

Det menar ocksÄ Sofie Hellberg, studierektor pÄ institutionen för globala studier.

– Jag skulle önska att Migrationsverket hade större förstĂ„else för vĂ„ra forskarstudenters olika situationer. Det kan ta tid att fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd och att sedan fĂ„ det förnyat, vilket ibland medfört att doktoranden under vĂ€ntetiden inte kan resa utomlands för exempelvis konferenser eller fĂ€ltarbete, vilket förstĂ„s pĂ„verkar deras möjligheter att utföra sina huvudsakliga arbetsuppgifter.

UTIFRÅN ETT SVENSKT perspektiv vore det vĂ€rdefullt om de doktorander som utbildats hĂ€r stannar kvar och bidrar till samhĂ€llet. Även hĂ€r stĂ€ller migrationslagarna dock till

det, pĂ„pekar Sofie Hellberg. – Det gĂ„r inte att söka permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd förrĂ€n kort tid innan det tidsbegrĂ€nsade gĂ„tt ut och man kan heller inte fĂ„ permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd utan att ha en anstĂ€llning eller eget företag, vilket fĂ„ doktorander har direkt efter examen. Regeringen hĂ„ller pĂ„ med en översyn av migrationsreglerna för forskare och forskarstuderande, vilket förstĂ„s Ă€r bra. Att en förĂ€ndring behövs visar en nyutkommen rapport frĂ„n Sulfs doktorandförening. I denna skrift, som alla universitetslĂ€rare borde lĂ€sa, vittnar flera doktorander om hur de kommit i klĂ€m pĂ„ grund av krĂ„ngel och otydliga regler.

GU BORDE HA ETT centralt stöd för migrationsfrÄgor, nÄgot som ocksÄ diskuterats i nÀtverket för forskarutbildningsansvariga och i forskarutbildningsrÄdet.

– Det krĂ€vs vĂ€ldigt mycket arbete, bĂ„de frĂ„n personalen och doktoranden, att sĂ€tta sig in i alla regler och bestĂ€mmelser, som ocksĂ„ förĂ€ndras över tid. En centralt placerad expert pĂ„ migrationsĂ€renden vore dĂ€rför vĂ€ldigt vĂ€rdefullt.

Institutionen för globala studier har tre forskarutbildningsÀmnen: freds­ och utvecklingsforskning, samhÀllsvetenskapliga miljöstudier samt socialantropologi.

– VILKEN GRUPP MAN tillhör har dock ingen betydelse för doktorandkollektivet som Ă€r vĂ€ldigt bra pĂ„ att fĂ„ alla

– Det svenska systemet med anstĂ€llning Ă€r vĂ€ldigt fördelaktigt, sĂ€ger Robert Björk

att kÀnna samhörighet; man arrangerar olika sociala aktiviteter och ser till sÄ att nya doktorander har kollegor att vÀnda sig till, vilket verkligen Àr en friskfaktor.

Att studenterna kan svenska Àr mindre viktigt pÄ institutionen för globala studier dÀr mycket undervisning sker pÄ engelska. Men med mÄnga medarbetare frÄn olika kulturer uppstÄr ibland kulturkrockar, sÀger Sofie Hellberg.

– ANDRA SAMHÄLLEN kan vara mer hierarkiska med handledare som hĂ„ller viss distans. I Sverige har vi en ledigare stil men hierarkier finns förstĂ„s ocksĂ„ hĂ€r som doktoranderna behöver navigera i.

Robert Björk, viceprefekt vid institutionen för geovetenskaper, menar att svenskkunskaper ibland kan vara viktiga vid hans institution.

– Vi har en del tillĂ€mpad forskning, exempelvis om hur stadsklimatet pĂ„verkar

förskolor och vĂ„rdhem. Bland annat handlar det om att intervjua personal och brukare och det bör förstĂ„s göras pĂ„ svenska, snarare Ă€n engelska. Institutionen har mĂ„nga internationella samarbeten, bland annat med Kina nĂ€r det gĂ€ller forskning kring ”den tredje polen”, alltsĂ„ den tibetanska platĂ„n.

– PÅ SENARE ÅR HAR det varit en hel del diskussioner om samverkan med just Kina. Det Ă€r förstĂ„s en viktig frĂ„ga men pĂ„ min institution Ă€gnar vi oss inte Ă„t innovationer, patent eller liknande sĂ„ problem med spionage Ă€r inget vi oroar oss för hĂ€r, Ă€ven om det förstĂ„s finns annat att fundera över.

Ett skÀl till att andelen utlÀndska doktorander ökar kan vara att intresset frÄn svenska studenter gÄtt ner.

– I Sverige Ă€r det inte sĂ€kert att man fĂ„r ett sĂ„ mycket bĂ€ttre jobb för att man disputerat och en akademisk karriĂ€r Ă€r hĂ„rd och osĂ€ker. I mĂ„nga andra lĂ€nder finns

fler incitament att ta en doktorsexamen, exempelvis för att fĂ„ ett högre tjĂ€nstemannajobb. Exempelvis Ă€r EU:s doktorandnĂ€tverk Marie SkƂodowska­Curie skapat för att producera doktorer för samhĂ€llet, inte för akademin.

ETT ANNAT SKÄL kan vara att svenska studenter inte fĂ„r pröva pĂ„ forskning pĂ„ samma sĂ€tt som i en del andra lĂ€nder.

– I exempelvis Kanada kan en grundstudent engageras för enklare forskningsuppgifter och som masterstudent Ă€gnar man sig helt Ă„t forskning i tvĂ„ Ă„r, att jĂ€mföra med Sverige dĂ€r forskningsdelen

Àr en eller tvÄ terminer. OcksÄ hÀr stÀller svenska regler till det för den som under en kortare period vill anstÀlla en student, exempelvis LAS och nödvÀndigheten att utlysa Àven mindre tjÀnster.

Allt Àr dock inte bÀttre i andra lÀnder, pÄpekar Robert Björk.

– PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll uppfattas doktoranden som en student och mĂ„ste exempelvis betala studieavgifter. Det svenska systemet med en anstĂ€llning och alla medföljande sociala förmĂ„ner Ă€r vĂ€ldigt fördelaktigt ur ett internationellt perspektiv.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: LĂ€s gĂ€rna rapporten How current migration policies harm international researchers and undermine higher education in Sweden, framtagen av doktorandföreningen inom Sveriges universitetslĂ€rare och forskare.

Sofie Hellberg

Unik samling hotad

I ett förrÄd pÄ 20 kvadratmeter pÄ HÀlsovetenskapligt centrum ligger en skatt: prover frÄn vÀrldens första moderna djuphavsforskningsexpedition, ledd av forskare vid Göteborgs universitet.

FörrÄdet mÄste nu tömmas. Vart proverna ska ta vÀgen Àr Ànnu oklart.

– Vi vĂ€djar nu till rektor om att materialet ska fĂ„ vara kvar tills vi hittat ett permanent hem. Annars riskerar allt kastas, förklarar Irina Polovodova Asteman, universitetslektor i marin geologi.

ALBATROSSEXPEDITIONEN

leddes av Hans Pettersson, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, pÄbörjades 1 juli 1947 och avslutades 3 oktober 1948, berÀttar Irina Polovodova Asteman.

– Den omfattande undersökningen av djuphavsomrĂ„den pĂ„ lĂ„ga breddgrader saknar motstycke i oceano ­

grafins historia. Expeditionen ledde till flera banbrytande framsteg och till skapandet av Àmnet paleo ­ oceanografi.

Prover frÄn expeditionen finns bevarade pÄ det som tidigare var Geovetarcentrum men som frÄn och med hösten 2024 Àr HÀlsovetenskapligt centrum. I och med att annan verksamhet flyttat in mÄste samlingen bort.

– ATT GU HAR PROVER frĂ„n vĂ€rldens första moderna djuphavsforskningsexpedition Ă€r förstĂ„s spĂ€nnande i sig. Men det handlar inte om museiföremĂ„l, tvĂ€rtom Ă€r proverna av stort vĂ€rde för dagens forskning. Materialet samlades nĂ€mligen in före kalla krigets atmosfĂ€riska kĂ€rnvapenprover, som oĂ„terkalleligt förĂ€ndrade de globala kol 14­nivĂ„erna. Det innebĂ€r att proverna bland annat kan anvĂ€ndas som en tidig referenspunkt för uppkomsten och spridningen av antropogena föroreningar, inklusive mikroplaster, som nu i allt högre grad upptĂ€cks i sedimentĂ€ra arkiv över hela vĂ€rlden. Samlingen utgör pĂ„

sÄ sÀtt ett sÀllsynt miljömÀssigt riktmÀrke frÄn perioden strax före andra vÀrldskriget, innan mÀnniskans pÄverkan pÄ jordsystemet ökade i en omfattning som saknar motstycke.

ATT HITTA EN NY plats för samlingen har dock visat sig svÄrare Àn Irina Polovodova Asteman och hennes kollegor förutsett. PÄ exempelvis Natrium fÄr de inte plats.

– Vi förhandlar med flera aktörer, bland annat Göteborgs Sjöfartsmuseum, Naturhistoriska Riksmuseet och Riksarkivet. Men det gĂ„r trögt, Ă€n har vi inte fĂ„tt nĂ„got tydligt besked. Vi Ă€r nu oroade för att materialet kommer att slĂ€ngas, vilket förstĂ„s vore förfĂ€rligt. Det handlar om en vetenskaplig tidskapsel som aldrig kommer att kunna Ă„terskapas.

Nu har ett brev skickats till rektor, signerat av 76 forskare frĂ„n GU men ocksĂ„ frĂ„n Stockholm, Lund, Bergen, Köpenhamn och Århus, berĂ€ttar Irina Polovodova Asteman.

– Vi hoppas att rektor ska reagera snabbt pĂ„ brevet.

Göteborgs universitet har nu möjlighet att bekrĂ€fta sin plats i de vetenskapliga upptĂ€ckternas historia – inte bara som den institution som sjösatte Albatross­ expeditionen, utan ocksĂ„ den som bevarade dess arv.

Prorektor Carina Mallard meddelar att det pÄgÄr ett arbete för att hitta en ny hemvist för samlingen.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: Albatrossexpeditionen, som leddes av professor Hans Pettersson, Göteborgs universitet, innebar flera framsteg: Ă€mnet paleo­oceanografi skapades, kunskapen om marint liv i djuphavet ökade, syreisotoper började anvĂ€ndas för att förstĂ„ forntida klimat. Dessutom uppfanns kolvlodet samt seismiska prospekteringsmetoder för att registrera sedimentlagrens tjocklek. Den hotade samlingen bestĂ„r av sedimentkĂ€rnor och oceanografiska prover.

Irina Polovodova Asterman undersöker material frÄn den banbrytande Albatross-expeditionen.

Europa pÄ besök

Den 9–12 september Ă€r det dags för en av vĂ€rldens största konferenser inom högre utbildning: EAIE-konferensen. I Ă„r Ă€r den förlagd till Göteborg och som vĂ€rd stĂ„r ett konsortium av sex vĂ€stsvenska lĂ€rosĂ€ten: GU och Chalmers samt högskolorna i BorĂ„s, Halmstad, Jönköping och Skövde.

KONFERENSEN innebĂ€r en intensiv vecka full av förelĂ€sningar, workshoppar, parallella sessioner av erfarenhetsutbyte samt campusbesök. ÄndĂ„ Ă€r det kanske nĂ„got annat Ă€n alla dessa aktiviteter som Ă€r det viktigaste med arrangemanget, sĂ€ger Lena Pedersen som samordnar GU:s och Sveriges medverkan i konferensen.

– NĂ€tverkandet och möjligheten att vĂ„rda etablerade partnerrelationer samt hitta nya samarbeten, det Ă€r nog den största behĂ„llningen för mĂ„nga. Och Ă€ven om det Ă€r en europeisk konferens deltar ocksĂ„ lĂ€rosĂ€ten frĂ„n andra delar av vĂ€rlden som tycker att det hĂ€r Ă€r en betydelsefull arena för möten med europeiska kollegor.

Och EAIE­konferensen har gott rykte som en möjlighet till kompetensutveckling för dem som jobbar med internationalisering inom högre utbildning. Det förklarar Elin Fransson, kontaktperson för det interna konferensarbetet vid GU.

– ALLA SOM JOBBAR inom konsortiet vill förstĂ„s lyfta sina egna lĂ€rosĂ€ten. Men vi vid GU vill ocksĂ„ marknadsföra Göteborg, regionen och den samverkan mellan högre utbildning, forskning och nĂ€ringsliv som finns hĂ€r. Extra trevligt Ă€r att ocksĂ„ mĂ„nga svenska lĂ€rosĂ€ten kommer hit: flera av

dem har satsat jÀttemycket och kommer med stora delegationer och egna event. Vi tycker förstÄs att det Àr roligt att GU pÄ sÄ sÀtt fÄr en framtrÀdande roll i att lyfta fram högre utbildning i hela Sverige.

Mycket av de praktiska arrangemangen kring konferensen sköts av EAIE, berÀttar Lena Pedersen.

– EAIE ANSVARAR för hela konferensprogrammet, mĂ€ssan och den övergripande produktionen, men vĂ€rdskapet innebĂ€r ocksĂ„ en aktiv roll för de sex svenska vĂ€rdlĂ€rosĂ€tena. Konsortiet har, under ledning av GU, tillsatt bĂ„de en styrgrupp och en arbetsgrupp för att samordna insatserna. Förutom att bidra med talare, programinnehĂ„ll och vĂ€rdroller, skapar vi ocksĂ„ egna initiativ runt konferensen, ett sĂ€tt att synliggöra vĂ„ra universitet och ta vara pĂ„ den plattform som vĂ€rdskapet ger.

Fakulteten för naturvetenskap och teknik deltar aktivt i Ärets konferens och represen­

teras av Petra Berglind Örn. – Tillsammans med Sahlgrenska akademin planerar vi att visa upp vĂ„rt campus under tvĂ„ dagar. PĂ„ mĂ„ndagen kommer ett femtiotal sĂ€rskilt inbjudna samarbetspartner som vi har en god relation till och gĂ€rna vill trĂ€ffa mer personligen samt visa upp vĂ„ra faciliteter för. PĂ„ tisdagen medverkar vi i Campus Experience, dĂ€r konferensdeltagare som anmĂ€lt sig i förvĂ€g fĂ„r möjlighet att delta i guidade visningar av nĂ„gra av universitetens byggnader. För Göteborgs universitets del innebĂ€r det visningar av bĂ„de Natrium och Humanisten.

- EXTRA EXKLUSIVT blir det pÄ onsdagen dÄ vÀrdlÀrosÀtena i konsortiet bjuder in sÀrskilt utvalda befintliga och presumtiva partner till festvÄningen Imagine pÄ Gothia Towers 29:e vÄning, berÀttar Lena Pedersen.

–Att planera en sĂ„ hĂ€r stor konferens med sĂ„ mĂ„nga medverkande parter innebĂ€r förstĂ„s mycket jobb, förklarar Elin Fransson.

– Men vi kĂ€nner oss vĂ€l förberedda. Den ursprungliga planen var nĂ€mligen att förlĂ€gga EAIE­konferensen till Göteborg redan 2021. Men sĂ„ kom pandemin och som sĂ„ mycket annat fick evenemanget skjutas upp. Att nu Ă€ntligen fĂ„ arrangera ett möte med kollegor frĂ„n andra lĂ€nder som alla har olika förutsĂ€ttningar, möjligheter och utmaningar Ă€r förstĂ„s vĂ€ldigt givande och roligt. NĂ€sta Ă„r planeras EAIE­konferensen hĂ„llas i Glasgow.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: European Association of International Education (EAIE) startade 1989 och Ă€r en medlemsdriven organisation som Ă„rligen anordnar en av vĂ€rldens största konferenser inom högre utbildning. Förra Ă„rets konferens i Toulouse samlade cirka 7 300 deltagare frĂ„n ett hundratal lĂ€nder. Årets konferens hĂ„lls i Göteborg den 9–12 september. VĂ€rd Ă€r ett konsortium av sex lĂ€rosĂ€ten: GU och Chalmers, samt högskolorna i BorĂ„s, Skövde, Halmstad och Jönköping. Konsortiet har tillsatt en styrgrupp och en arbetsgrupp för att jobba med konferensen. International Centre vid GU har dessutom stĂ€llt samman en intern operativ grupp med en representant frĂ„n varje fakultet samt en representant frĂ„n Welcome Services och Kommunikationsenheten. Det finns ocksĂ„ en intern styrgrupp.

Lena Pedersen ser fram emot konferensen.

Stark oro efter utredning

Framtiden för de tvĂ„ utvecklingsenheterna PIL och ASK Ă€r osĂ€ker – nĂ„got som vĂ€cker stark oro bland medarbetarna.

Majoriteten av de anstÀllda Àr oroliga att behöva söka om sina tjÀnster, men enligt dekanen pÄ utbildningsvetenskap Àr inget beslutat Ànnu.

BAKGRUNDEN ÄR DEN rapport som tidigare rektor och utredare Pam Fredman överlĂ€mnade i april. Hon föreslĂ„r att PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lĂ€rande) och ASK (Akademiskt sprĂ„k) lĂ€ggs ner, och ersĂ€tts med en ny enhet med ett tydligare och mer avgrĂ€nsat uppdrag. Den nya enheten ska enbart ge stöd som skapar mervĂ€rde utöver vad som görs pĂ„ institutioner och fakulteter. Arbetet ska kompletteras med excellenta lĂ€rare som avsĂ€tter tid för pedagogisk utveckling.

Förslagen har vÀckt kritik. Medarbetare beskriver utredningen som otydlig och dÄligt förankrad.

– Vi förstĂ„r inte varför utredningen kom nu och vilka problem som ska lösas. Ekonomi och samordning nĂ€mns, men det borde gĂ„ hanteras utan sĂ„ drastiska Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger pedagogisk utvecklare Janna Meyer­Beining pĂ„ PIL.

– PIL OCH ASK Ă€r uppskattade enheter som har starkt stöd och gott anseende, bĂ„de inom och utanför GU. Det Ă€r svĂ„rt att se hur nĂ„got nytt, otydligt definierat, ska fungera bĂ€ttre, sĂ€ger Olof Siverbo, kommunikationssamordnare pĂ„ PIL.

Medarbetare sÀger att de stÄtt utanför utredningen, trots egna initiativ till dialog.

– Vi bjöd in utredaren till ett personalmöte men hon verkade ointresserad, och smĂ„log nĂ€r vi nĂ€mnde att vĂ„rt arbete bidrar till psykisk hĂ€lsa. VĂ„ra synpunkter syns

»VÄra synpunkter syns inte i rapporten, vilket ger intrycket att slutsatserna redan var klara.«

Elizabeth Olsson

inte i rapporten, vilket ger intrycket att slutsatserna redan var klara, sÀger Elizabeth Olsson frÄn ASK.

SprÄkhandledare Emma Karin Brandin frÄn ASK menar att rapporten saknar förstÄelse för enheternas uppdrag.

– VÅRA MYCKET OLIKA verksamheteter klumpas ihop som ”högskolepedagogik” och vĂ„rt arbete med doktorander och forskare nĂ€mns inte alls.

Rektor har tillsatt en samordningsgrupp, bland andra med vicerektor Pauli Kortteinen och Utbildningsvetenskapliga fakultetens dekan Christina Osbeck. Om rektor gÄr pÄ utredningens linje ska

– Att lĂ€gga ner tvĂ„ uppskattade verksamheter – och börja om – kĂ€nns varken strategiskt eller transparent, sĂ€ger Emma Karin Brandin och Elizabeth Olsson.

UtbildningsnÀmnden ta fram riktlinjer för den nya enheten.

Men mycket Àr oklart.

– Om enheterna lĂ€ggs ner behöver vi sannolikt söka om vĂ„ra tjĂ€nster pĂ„ nytt – och det Ă€r inte sĂ€kert att alla tjĂ€nster finns kvar, tror Olof Siverbo. Han ifrĂ„gasĂ€tter Ă€ven placeringen av den nya enheten vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lĂ€rande, som redan har en anstrĂ€ngd ekonomi.

MÄnga befarar att kompetens och erfarenhet gÄr förlorad.

– Den handlar om kunskap som byggts upp under mĂ„nga Ă„r i respektive högskolepedagogik och sprĂ„kdidaktik, som inte bara vilar pĂ„ Ă€mneskunskaper utan ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga Ă„rs dialog med universitetets lĂ€rare, doktorander och studenter. Den Ă€r inte lĂ€tt att ersĂ€tta, sĂ€ger Janna Meyer­Beining.

Elizabeth Olsson tillĂ€gger: – Vi har utvecklat en mo ­

dell för sprÄk­ och skrivutveckling som andra lÀrosÀten inspireras av. Att lÀgga ner den utan en tydlig plan vore oansvarigt.

Oron pÄverkar Àven arbetsmiljön.

– Det Ă€r svĂ„rt att planera kommande terminer nĂ€r framtiden Ă€r oklar. Kollegor ser sig om efter annat, sĂ€ger Siverbo.

ETT FÖRSTA FÖRSLAG frĂ„n UtbildningsnĂ€mnden vĂ€ntas i höst, men mycket hĂ€nger pĂ„ hur snabbt – och i vilken omfattning – rektor vĂ€ljer att gĂ„ vidare. Dekan Christina Osbeck sĂ€ger att hon förstĂ„r att förslaget vĂ€cker oro.

– Vi försöker arbeta bĂ„de effektivt och eftertĂ€nksamt i den samordningsgrupp som rektor tillsatt som har bred representation. Vi har haft vĂ„rt första möte och vĂ„rt initiala fokus handlar om att klargöra innehĂ„ll och uppdrag för verksamheten, innan vidare organisatoriska beslut fattas.

För Emma Karin Brandin handlar det ocksÄ om universitetets lÄngsiktiga inriktning.

– Vi hoppas att ledningen vĂ„gar backa och tĂ€nka om. Ska GU ha ett lĂ„ngsiktigt stöd för pedagogik och akademiskt sprĂ„k eller överlĂ„ta det till varje institution? Det pĂ„verkar bĂ„de kvalitet, jĂ€mlikhet och arbetsmiljö.

Text: Allan Eriksson

Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: PIL­ enheten har 22 tillsvidareanstĂ€llda, men har ocksĂ„ ett antal inlĂ„nade lĂ€rare frĂ„n andra institutioner. Enheten hade ett minusresultat pĂ„ 1,9 miljoner 2024 vilket vĂ€ntas öka till 2,5 miljoner i Ă„r, men enheten har ett balanserat kapital pĂ„ nĂ„gra miljoner.

ASK­ enheten har 15 tillsvidareanstÀllda. För 2024 redovisades ett minusresultat pÄ 2,1 miljoner och inför budgeten för 2025 vÀntas det minska till 0,5 miljon. LÀs Àven debatten pÄ sid 48.

Konst berikar forskningen

Kultursamverkan och nya former för möten mellan konst och vetenskap, det Àr vad en ny GU-gemensam arbetsgrupp ska jobba med under tre Är.

– GU Ă€r redan en bĂ€rande part i Unesco Litteraturstaden Göteborg. Nu vill vi stĂ€rka vĂ„rt lĂ€rosĂ€te ytterligare genom fler möten mellan konst och vetenskap, förklarar Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning, livslĂ„ngt lĂ€rande och kulturfrĂ„gor.

EN AV GU:S strategier för perioden 2025–2027 Ă€r att utveckla utbildnings­ och forskningsmiljöer i vĂ€rldsklass. För att bidra till denna ambition, har en arbetsgrupp inrĂ€ttats med uppdrag att fördjupa och utveckla nya former för möten mellan konst och vetenskap. Gruppen har ocksĂ„ i uppdrag att utveckla GU:s kultursamverkan bĂ„de internt och externt.

– Arbetsgruppen leds av Per CramĂ©r och bestĂ„r av representanter för samtliga fakulteter, UB, Forskningsoch innovationskontoret, Jonseredsverksamheten och Kommunikationsenheten, förklarar Pauli Kortteinen.

ÅRETS PLAN handlar om att genomföra benchmarking med andra lĂ€rosĂ€ten samt om en inventering av befintliga kulturella verksamheter, samlingar och aktiviteter vid GU. LĂ€ngre fram kommer arbetsgruppen att undersöka vad samverkan över vetenskapliga och konstnĂ€rliga grĂ€nser betyder för just vĂ„rt lĂ€rosĂ€te. Under strategiperioden kommer man ocksĂ„ att undersöka intresse och

förutsÀttningar för nya utbildningar och forskningsprojekt som kombinerar konstnÀrliga och vetenskapliga perspektiv, samt undersöka möjligheterna för extern finansiering.

– Jag hoppas att arbetsgruppen kan bli en drivande kraft för Ă€nnu fler möten mellan konst och vetenskap. Det kĂ€nns ocksĂ„ viktigt att lyfta fram och synliggöra alla de spĂ€nnande samarbeten som redan pĂ„gĂ„r runtom pĂ„ universitetet, sĂ€ger Pauli Kortteinen.

MÄlet Àr att ta ett kliv mot en mer kreativ och tvÀrvetenskaplig akademisk miljö och att visa hur konst och kultur kan bidra till en hÄllbar samhÀllsutveckling och till ökad livskvalitet för bÄde studenter, medarbetare och samhÀlle i stort, förklarar Pauli Kortteinen.

– DET SAMMANTAGNA arbetet med konst och kultur Ă€r i första hand ett sĂ€tt att ytterligare berika forskning och utbildning. Men satsningen handlar ocksĂ„ om att bidra till en kunskapsbaserad samhĂ€llsutveckling och om att skapa en attraktiv arbets­ och studiemiljö. Jag tror att det hĂ€r nya samarbetet kan leda till nĂ„got riktigt vĂ€rdefullt. Vi vet ju att konst och kultur ger ökad livskvalitet.

Enligt visionen ska GU vara ett universitet för vÀrlden, pÄminner Lena Ulrika Rudeke, verksamhetsansvarig pÄ Jonsereds herrgÄrd, som ser fram mot arbetsgruppens kommande utvecklingsarbete.

– Men vad menar vi med "vĂ€rlden"? Vi utbildar och forskar inom en mĂ€ngd omrÄ­

den som ekonomi, hÀlsa och naturvetenskap. Men vÀrlden Àr rik och om vi ska finnas till för den mÄste vi öppna oss Ànnu mer. Konst och kultur behöver mer sjÀlvklart genomsyra bÄde universitetets verksamhet och vÄrt sÀtt att inom akademin nÀrma oss vÀrlden.

PARALLELLT PLANERAS för lansering av GU LÀser, en satsning som syftar till att stÀrka studenternas lÀsförstÄelse, reflektionsförmÄga och engagemang genom skönlitterÀrt lÀsande. Initiativet har tvÄ delar: dels möjligheten för lÀrare att integrera skönlitteratur i undervisningen genom utvecklingsprojekt med metodstöd, dels ett erbjudande dÀr studenter kan driva egna bokcirklar utanför schemat i samarbete med Folkuniversitetet.

– Litteraturen spelar en avgörande roll för studenters akademiska och personliga utveckling. Att lĂ€sa och samtala om skönlitteratur kan ocksĂ„ bidra till en mer inkluderande och vĂ€lmĂ„ende studiemiljö, sĂ€ger Pauli Kortteinen.

Som kickoff för GU LÀser planeras tvÄ seminarier i Vasaparken under lÀsÄret 2025/2026 med fokus pÄ lÀsfrÀmjande och lÀsförstÄelse.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: Arbetsgruppen bestĂ„r av Sigridur Beck, Ulf DalnĂ€s, Emma Engdahl, Harry Harrysson, Jonas Ivarsson, Astrid von Rosen, Lena Ulrika Rudeke, HelĂ©n Sedström, Johan Söderman, Rebecca Willoughby Forsell, Axel Wolff samt GUS­representant. Ordförande Ă€r Per CramĂ©r.

Pew-institutet som inspiration

Pew Research Center Àr en politiskt obunden faktabank som mÀter, beskriver och analyserar vad som hÀnder i samhÀllet och förser den allmÀnna debatten med fakta. NÄgot liknande borde finnas i Sverige, menar bland annat Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och huvudsekreterare för humaniora och samhÀllsvetenskap vid VetenskapsrÄdet.

I SVENSK OCH NORDISK debatt finns ett outnyttjat utrymme mellan akademisk forskning och journalistisk, menar Henrik Ekengren Oscarsson. – Det Ă€r mĂ„nga med mig som uppskattar rapporterna frĂ„n Pew och önskar en liknande organisation i Sverige. I deras rapporter finns en stark bredd, forskningsförankring och samhĂ€llsrelevans. Ett svenskt Pew skulle kunna lĂ€mna ett liknande vĂ€rdefullt bidrag till samhĂ€llsdebatten.

TillÀmpad forskning som kan berika det demokratiska samtalet krÀver grundlÀggande faktakontroll, kartlÀggningar och analyser, pÄpekar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Vi har sedan lĂ€nge vĂ€lutvecklade robusta metoder för att mĂ€ta exempelvis lokal korruption, mediers opartiskhet och partiers vallöftesuppfyllande. Men nĂ„gra incitament att göra liknande undersökningar som Pew finns inte och den typen av forskning blir dĂ€rför inte av. Forskarna behöver fokusera

pÄ att meritera sig genom att skapa och utveckla nya idéer och medierna har varken ekonomi eller uthÄllighet för en journalistik bortom korta nyhetscykler.

Pew Àr dotterbolag till The Pew Charitable Trusts som ocksÄ Àr huvudfinansiÀr. Men centrumet samarbetar ocksÄ med andra parter, exempelvis Templeton Foundation nÀr det gÀller undersökningar av religion runt om i vÀrlden. I Sverige skulle ett liknande institut behöva organiseras annorlunda, menar Henrik Ekengren Oscarsson.

– ETT SVENSKT PEW skulle kanske fĂ„ en mer koordinerande roll i ett ekosystem av redan framgĂ„ngsrika organisationer. Ett nĂ€ra samarbete med akademin Ă€r givetvis en förutsĂ€ttning, rapporterna ska skrivas av aktiva forskare, och publiceringar behöver understĂ€llas sedvanlig akademisk granskning. Utvecklingen i USA pĂ„minner oss om att det kan vara livsviktigt att bygga upp starka akademiska miljöer som stĂ„r institutionellt och ekonomiskt oberoende frĂ„n staten och kan verka fritt. Det gĂ€ller kanske i synnerhet för forskning om val, opinion och demokrati.

2010–2017 var Henrik Ekengren Oscarsson förestĂ„ndare för SOM­institutet, som kanske kan ses som nĂ„got av en svensk version av Pew. – Ja, lilla men framgĂ„ngsrika SOM­institutet Ă€r ett slags Pew i fickformat. Det som skiljer, förutom skalan förstĂ„s, Ă€r att Pew kan jobba mycket bredare. De köper in undersökningar frĂ„n mĂ„nga aktörer, samlar ihop historiska data

och gör sammanstÀllningar av mÀtningar frÄn olika hÄll. Och de anvÀnder inte bara material frÄn frÄgeundersökningar. Det Àr förstÄs tÀnkbart att ett framtida SOM­institut skulle kunna skala upp verksamheten pÄ ett sÄdant sÀtt. Men precis som för Pew skulle det i sÄ fall behövas en större donation som grund för att uppnÄ ett verkligt oberoende. I vÀntan pÄ ett sÄdant startkapital kan man försöka bygga en grundplÄt för ett svenskt Pew genom Demokratifonden som Göteborgs universitet skapade för ett antal Är sedan.

Är det alltid bra att göra undersökningar om den folkliga opinionen? Det kan ju vara viktigt att genomföra nĂ„got, exempelvis en miljöskatt, Ă€ven om opinionen inte tycker att det Ă€r en sĂ„ bra idĂ©.

– Man kan ju vĂ€nda pĂ„ det och utgĂ„ frĂ„n att partier och politiska aktörer har ett ansvar att leda opinionen. Ansvarstagande partier med helhet och framtid för ögonen behöver ibland övertyga medborgarna om politik som initialt inte Ă€r sĂ€rskilt populĂ€rt men som kanske ligger i det allmĂ€nnas lĂ„ngsiktiga intresse. Den typen av dynamik Ă€r ju

högintressant för opinionsforskare att följa och analysera. Och dÄ behöver man mÀta opinionen. För den som Àr intresserad av hur den representativa demokratin mÄr och utvecklas i Sverige rekommenderar jag valforskningsprogrammets nya bok, Riksdagens landskap.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: Pew Research Center Ă€r en politiskt oberoende faktabank, grundad 1998 och med bas i Washington D.C, som informerar allmĂ€nheten om aktuella frĂ„gor, attityder och trender. Centrumet utför opinionsundersökningar, demografisk forskning, analyser samt annan samhĂ€llsvetenskaplig forskning. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ”skapa en faktabas som berikar den offentliga dialogen och stöder ett sunt beslutsfattande. Vi Ă€r ideella. Opartiska och oberoende av pĂ„verkansarbete. Vi vĂ€rdesĂ€tter oberoende, objektivitet, noggrannhet, ödmjukhet, transparens och innovation”. Centrumet Ă€r ett dotterbolag till The Pew Charitable Trusts som Ă€r huvudfinansiĂ€r.

Stiftelsen Demokratifonden skapades den 12 september 2011 pÄ Ärsdagen av den allmÀnna röstrÀttens införande i Sverige. Stiftelsen har till huvudsakligt ÀndamÄl att frÀmja utbildning och vetenskaplig forskning om demokrati och rÀttsstat genom att lÀmna bidrag till sÄdan utbildning och forskning. Stiftelsen ska Àven verka för att information om demokrati och rÀttsstat sprids till allmÀnheten.

Fem statsvetare stÄr bakom satsningen: Henrik Ekengren Oscarsson, Hanna BÀck, Lena WÀngnerud, Erik AmnÄ och Li Bennich Björkman.

Henrik Ekengren Oscarsson

Artistens vÀnner 10 Är

VÀnföreningar som stöder kulturell verksamhet, exempelvis ett operahus eller en orkester, finns det flera av. Men Artistens vÀnner Àr speciellt eftersom den stöttar en utbildningsinstitution. Nu firar vÀnnerna 10-Ärsjubileum.

Som vicerektor för kvalitetsfrĂ„gor 2000–2015 hade Bengt­Ove Boström förmĂ„nen att fĂ„ inblickar i stora delar av den verksamhet som pĂ„gĂ„r vid Göteborgs universitet. Personligen tyckte han sĂ€rskilt mycket om det som Högskolan för scen och musik (HSM) arbetar med.

– Som blivande pensionĂ€r hoppades jag fĂ„ mer tid att Ă€gna mig Ă„t personliga och ideella intressen. I december 2014 tog jag dĂ€rför kontakt med Mist ÞorkelsdĂłttir, prefekt pĂ„ HSM, för att frĂ„ga om det fanns intresse för en vĂ€nförening. Det fanns det och nĂ„gra kollegor och jag bildade dĂ€rför ganska snart en interimsstyrelse. Efter nĂ„gra inledande möten konstituerades föreningen den 16 november 2015. Idag har vi ett 80­tal medlemmar och antalet har ökat nĂ„got pĂ„ senare Ă„r. Föreningen har möten 7–8 gĂ„nger per Ă„r, vanligen i anslutning till en förestĂ€llning eller konsert.

– Vi köper biljetter som alla andra och avnjuter arrangemanget tillsammans med övrig publik. Skillnaden Ă€r att vi efterĂ„t samlas för en medlemstrĂ€ff dit vi ocksĂ„ bjudit in studenter och lĂ€rare med anknytning till den konsert eller förestĂ€llning vi just sett. Det brukar bli en lĂ€rare och 3–4 studenter. Vi Ă€ter en enkel mĂ„ltid tillsammans, och vĂ„ra gĂ€ster berĂ€ttar om utbildningen och om konserten eller förestĂ€llningen vi just

varit med om. Medlemmarna passar ocksÄ ofta pÄ att stÀlla frÄgor om studenternas bakgrund, planer och drömmar. Alltsammans Àr mycket uppskattat. Studenterna bestÄr bÄde av skÄdespelare och musiker som vi kommer att fÄ höra mer av sÄ smÄningom men ocksÄ av blivande lÀrare som verkligen har siktet pÄ framtiden; det Àr ju de som kommer att undervisa vÄra barn och barnbarn.

Genom att lÀra sig mer om skolans utbildningsomrÄden kan vÀnföreningen ge bÀttre stöd Ät HSM och dess studenter, inte minst som skolans ambassadörer i samhÀllet. Men föreningen ger ocksÄ ett mer konkret stöd, berÀttar Bengt­Ove Boström.

– Vi har ingen skyhög medlemsavgift men heller inte sĂ€rskilt stora utgifter sĂ„ överskottet gĂ„r till ett eller flera stipendier som Ă„rligen delas ut till utsedda studenter. Vi vĂ€ljer stipendiat efter rĂ„d av skolans stipendienĂ€mnd. Under 2025 har föreningen bland annat hunnit med

en presentation av Herbert Blomstedt Collection pÄ UB och en konsert med University of Gothenburg Symphony Orchestra pÄ Haga Konserthall.

Men för att ytterligare öka kunskaperna inom HSM:s verksamhetsomrÄde gör föreningen ocksÄ studieresor. För nÄgra Är sedan var de exempelvis i Stockholm.

– I första hand var tanken att besöka Kungliga Musikhögskolan men vi passade ocksĂ„ pĂ„ att titta in pĂ„ Operahögskolan och Stockholms konstnĂ€rliga högskola.

Föreningen Àr öppen för alla som Àr intresserade av HSM:s verksamhet, berÀttar Bengt­Ove Boström.

– MĂ„nga tror att medlemmarna frĂ€mst bestĂ„r av personer med koppling till GU men sĂ„ Ă€r det inte alls. En stor grupp utgörs av körmedlemmar och andra musikintresserade.

I och med ombyggnaden pÄ Artisten har föreningen pÄ senare Är saknat fast hemvist. Precis som medarbetare och studenter vid HSM har de fÄtt

ha sina möten pÄ olika stÀllen.

– BĂ„de för skolan och för Artistens vĂ€nner kan det vara praktiskt besvĂ€rligt att inte ha nĂ„gon fast och gemensam mötesplats. DĂ€rför ser vi fram emot nĂ€r verksamheten Ă„ter kan samlas pĂ„ ett gemensamt stĂ€lle.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: VĂ€nföreningen Artistens vĂ€nner startade vid ett möte den 16 november 2015. Föreningen stödjer Högskolan för scen och musik (HSM) bland annat genom att dela ut 1–3 Ă„rliga stipendier till nĂ„gon av institutionens studenter. Föreningens medlemmar fungerar ocksĂ„ som ambassadörer för HSM. Föreningen har medlemsmöten 7–8 gĂ„nger per Ă„r. Styrelsen trĂ€ffas fyra gĂ„nger per termin. Medlem kan vem som helst bli som intresserar sig för verksamheten vid HSM. Kontakta ordförande BengtOve Boström, post@artistensvanner.se.

Gudrun Piculell, Karin Ringsberg, Margareta Lagerkvist, Cecile Lindqvist, Monica Ling samt Bengt-Ove Boström. OcksÄ Lars Höglund ingÄr.

Violin stÀmd för samtal

– NĂ€r jag bodde i Wien var jag med i en trio

dÀr pianisten kom frÄn Sydkorea och cellisten frÄn Bulgarien. NÀr vi spelar tillsammans behöver vi inte prata samma sprÄk. Musiken Àr det viktiga.

Det sĂ€ger Tobias Granmo, nybliven professor i musikalisk gestaltning med inriktning violin. →

vĂ„ företeelser har följt Tobias Granmo genom livet: vatten och musik. Han Ă€r uppvuxen pĂ„ en skĂ€rgĂ„rdsö i FiskebĂ€ckskil – en genuin idyll innan de gamla fiskesamhĂ€llena upptĂ€cktes av alla semesterfirare. – Det var en fantastisk miljö att vara barn i. Inte minst nĂ€rheten till vattnet har pĂ„verkat mig; detta vackra, inbjudande men ocksĂ„ skrĂ€mmande, nyckfulla element som plötsligt kan skifta och lura vĂ€derleksrapporten. Det var dĂ€r jag blev intresserad av segling, som fĂ„r mig att kĂ€nna mig nĂ€ra elementen, att slappna av och lĂ„ta vinden styra Ă„t söder eller norr.

Tobias Granmos far var docent i marin ekologi vid Kristinebergs marina forskningsstation. Men bĂ„da förĂ€ldrarna var ocksĂ„ engagerade amatörmusiker och Tobias Granmo vĂ€xte upp med en fiol under hakan utan att egentligen ha funderat sĂ€rskilt mycket pĂ„ det. – Jag lĂ€ste ekonomisk linje pĂ„ gymnasiet men Ă„kte varannan helg till Köpenhamn för att ta lektioner hos den berömde violinisten och musikpedagogen Milan Vitek. Han var kort och bastant med en otrolig pondus, korsade gatorna utan att bry sig om trafikljusen och pratade sin egen blandning av tjeckiska och danska. Det var han som lĂ€rde mig att det roligaste Ă€r vad man inte kan och att man mĂ„ste ta fram det lekfulla i musiken; om nĂ„got inte funkar prövar man nĂ„got annat. Efter gymnasiet gick jag ett Ă„r pĂ„ Kungliga Musikaliska Akademien i Stockholm men nĂ€r jag fick veta att Milan Vitek blivit gĂ€stprofessor vid Musikhögskolan hĂ€r i Göteborg sökte jag hit för det var honom jag ville ha som lĂ€rare.

Efter att Tobias Granmo tagit sin masterexamen 1995 fortsatte han studera vid UniversitĂ€t fĂŒr Musik und darstellende Kunst i Wien. Utbildningen avslutades med solistdiplom.

– Wien har ju alltid varit en internationell smĂ€ltdegel men dĂ„, nĂ„gra Ă„r efter Sovjetunionens fall, var staden nog extra full av mĂ€nniskor frĂ„n vĂ€rldens alla hörn, inte minst östeuropĂ©er. Min lĂ€rare, den vĂ€rldsberömda Dora Schwarzberg, kom frĂ„n Odessa och jag var faktiskt med och arrangerade hennes femtioĂ„rsdag som firades pĂ„ ryska ambassaden.

I Wien fick Tobias Granmo ocksÄ möjlighet att Àgna sig Ät fÀktning.

– Det viktiga Ă€r att vara smidig och snabb, vilket gör att det inte har nĂ„gon betydelse om fĂ€ktaren Ă€r kille eller tjej. Delvis samma termer anvĂ€nds som inom musik, som kvint, kvart och oktav, och handledens rörlighet Ă€r betydelsefull, precis som för en violinist. Sin blivande fru, pianisten och organisten Helena, hade Tobias Granmo trĂ€ffat redan under studietiden i Göteborg. Hon studerade nu vidare i Lyon, vilket inne­

bar nÄgra Ärs pendling mellan tvÄ kulturstÀder innan ocksÄ Helena flyttade till Wien.

– Jag spelade dĂ„ i Wiener Kammerorchester och Ă„kte pĂ„ turnĂ©er till en mĂ€ngd olika platser. Det var förstĂ„s vĂ€ldigt roligt. Men efter nĂ€rmare tio Ă„r i Wien var det dags att flytta hem.

Under ett par Ă„r bodde paret i VĂ€rmland dĂ€r Tobias Granmo fĂ„tt jobb som violinlĂ€rare vid Ingesunds musikhögskola, Karlstads universitet. År 2006 flyttade de dock tillbaka till vĂ€stkusten. Tobias Granmo hade dĂ„ fĂ„tt anstĂ€llning som lĂ€rare vid HSM dĂ€r han 2011–2017 ocksĂ„ var studierektor för den klassiska musikerutbildningen.

BÄde som lÀrare och utövande musiker Àr det kammarmusiken som ligger Tobias Granmo varmast om hjÀrtat.

– Att spela i en stor orkester och att tillsammans med kanske 18 första violinister bĂ€ra en stĂ€mma Ă€r förstĂ„s en otrolig upplevelse. Men i en liten ensemble Ă€r varje instrumentalist ensam i sin stĂ€mma och behöver tydligare framföra egna musikaliska infall. Det blir som ett samtal med de andra musikerna dĂ€r man gĂ„r in i och ut ur sina roller. Det lilla formatet inbjuder ocksĂ„ till en intimare interaktion med publiken som sitter pĂ„ kanske bara nĂ„gra meters avstĂ„nd. SjĂ€lv tycker jag om att ocksĂ„ prata med Ă„hörarna, introducera det verk vi ska spela och kanske plocka fram nĂ„got speciellt att lyssna efter.

Tobias Granmo har spelat i mÄnga konstellationer med flera olika musiker. Den mest framtrÀdande och lite ovanliga instrumentkombinationen Àr nog den han har tillsammans med marimbaspelaren och professorn Daniel Berg i Duo Granmo ­Berg.

– NĂ€r vi började spela tillsammans för cirka 15 Ă„r sedan fanns knappt nĂ„gon musik alls för vĂ„r konstellation. SĂ„ vi har fĂ„tt arrangera om verk av allt frĂ„n Vivaldi till BartĂłk sĂ„ att de passar Ă€ven för Daniels marimba. Sedan dess har Daniel skrivit flera av de stycken vi framför men vi samarbetar ocksĂ„ med tonsĂ€ttare som Bengt Lundin, Carl­Axel Hall, Paula af Malmborg Ward, Ann­Sofi Söderqvist och Áskell MĂĄsson. Vi framtrĂ€der i alla möjliga sammanhang, ibland Ă€ven vid konserter pĂ„ HSM. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt hoppas vi inspirera vĂ„ra studenter att ocksĂ„ pröva ovĂ€ntade instrumentkombinationer.

Just att öppna upp studenterna för nya experiment och nya sÀtt att tÀnka Àr en viktig del av utbildningen pÄ HSM, menar Tobias Granmo.

– Vi tar emot studenter frĂ„n hela vĂ€rlden och en del har fĂ„tt en vĂ€ldigt auktoritĂ€r utbildning. DĂ„ gĂ€ller det att uppmuntra dem att undersöka vad de sjĂ€lva vill sĂ„ att de inte bara gör som lĂ€raren sĂ€ger. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt hjĂ€lper vi dem att vĂ€xa som musiker och mĂ€nniskor.

Vikten av internationella samarbeten var nÄgot

Tobias Granmo upptÀckte under sin tid i Wien; han har behÄllit flera av sina kontakter frÄn den tiden.

Bland annat har han varit gÀstlÀrare i ett stort antal lÀnder, ofta tillsammans med Daniel Berg. DÄ undervisar de pÄ dagen och ger konserter pÄ kvÀllen.

– Jag ser utbytet som kompetensutveckling för mig sjĂ€lv samtidigt som jag fungerar som ambassadör för HSM. I Neapel, MĂĄlaga eller Zagreb kĂ€nner man förstĂ„s inte till Göteborgs universitet sĂ€rskilt vĂ€l, men nĂ€r jag Ă€r dĂ€r passar jag pĂ„ att bjuda in lĂ€rare till oss. Med hjĂ€lp av EU­stöd kostar utbytet ingenting för institutionen. Samtidigt uppmuntrar jag ocksĂ„ studenterna att söka sig hit. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi en Ă€nnu mer internationell miljö som frĂ€mjar allas lĂ€rande och ger nytt blod till undervisningen.

OcksÄ samarbete över andra grÀnser Àr viktigt, menar Tobias Granmo.

– PĂ„ Chalmers AHA­festival och pĂ„ Jonsereds herrgĂ„rd har Daniel och jag kunnat samverka med andra konstformer men ocksĂ„ med olika vetenskaper. Bland annat har vi undersökt vad akustiken i olika rum gör med vĂ„rt spelande.

OcksÄ Jonsereds seminarieserie De fyra elementen för nÄgra Är sedan innehöll medverkan av olika sorters kompetenser. Vid Vattenseminariet samarbetade Duo Granmo ­Berg exempelvis med en arkitekt, en konstnÀr, en undervattensfotograf och en utredare pÄ Havs­ och vattenmyndigheten.

– OcksĂ„ kyrkor i och utanför Göteborg Ă€r viktiga samarbetspartner. Sedan 15 Ă„r tillbaka har jag exempelvis en konsertserie tillsammans med mina violinstudenter. VĂ„ra studenter behöver komma ut frĂ„n den skyddade miljö institutionen erbjuder och fĂ„ möta en annan publik.

Nu har Tobias Granmo blivit professor i musikalisk gestaltning med inriktning violin. Han ser utnÀmningen som nÄgot mer Àn en personlig framgÄng.

– Det handlar om ett erkĂ€nnande av den klassiska musiken inom akademin men ocksĂ„ om en uppskattning av konst överhuvudtaget. Konstens försonande kraft Ă€r kanske extra betydelsefull i dagens oroliga vĂ€rld. Just nu har jag exempelvis en ukrainsk student som börjat spela tillsammans med en student frĂ„n Riga som visat sig tillhöra den ryska minoriteten. Men deras olika bakgrunder har ingen betydelse, de trivs med att spela tillsammans och förenas av kĂ€rleken till musiken.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

TOBIAS GRANMO

Jobbar som: Professor i musikalisk gestaltning, inriktning violin, vid Högskolan för scen och musik (HSM). Är

styrelseledamot i i European Chamber

Music Teachers' Association (ECMTA), Kammarmusikförbundet, Göteborgs Kammarmusikförening samt i Kammarmusik i Lerum. 2019 var han med och grundade Frontside International Chamber Music festival och han medverkar ocksÄ ofta i juryn i nationella och internationella tÀvlingar, senast i december 2024 i Riga vid Balitic State

String Competition och i maj i VÀsterÄs konserthus dÄ Sveriges mest betydande kammarmusiktÀvling Ung och lovande gick av stapeln.

Familj: Hustrun Helena samt barnen Arvid, 21 Ă„r, och Harald, 16 Ă„r.

Bor: I Lerum.

FavorittonsÀttare: Schubert, om han mÄste vÀlja.

Intressen utöver musik: Segling, skidÄkning, fÀktning, hugga ved.

Motto: Det Àr det man inte kan som Àr det roliga.

Avslutande diskussion mellan Carina Carlund, Maria Simonsson, Per-Arne Svensson, Christina El Saidi och Britt Klintenberg.

Med studenternas sprÄk i centrum

– Jag var ganska skeptisk i början. Men nu önskar jag att hela lĂ€rarstaben pĂ„ sjuksköterskeprogrammet kunde gĂ„ den hĂ€r utbildningen.

Det sÀger Per-Arne Svensson, professor i medicinsk vetenskap. Han har precis avslutat kursen SprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i universitets- och högskolekontext.

KURSEN BYGGER PÅ att sprĂ„kutveckling gĂ„r hand i hand med kunskapsutveckling, tankar som bland annat kommer frĂ„n den australiensiska pedagogen Pauline Gibbons. Det berĂ€ttar Christina El Saidi, sprĂ„khandledare pĂ„ Enheten för akademiskt sprĂ„k (ASK).

– Kursen handlar dock inte om en sĂ€rskild metod utan snarare om ett förhĂ„llningssĂ€tt till studenterna och deras utma­

Per­Arne Svensson menar att utbildningen gett nya perspektiv pÄ undervisning.

ningar. Genom att utgĂ„ frĂ„n relationen sprĂ„k–tanke blir lĂ€randet mer effektivt för alla studenter, men kanske allra mest för dem med annat modersmĂ„l eller som saknar stabil utbildningsbakgrund.

Kursen vĂ€nder sig till lĂ€rarlag pĂ„ 3–5 personer och bestĂ„r av fem lĂ€ngre sammankomster. NĂ„gra veckor efter sista tillfĂ€llet trĂ€ffas alla deltagare för en avslutande diskussion och det Ă€r vid ett sĂ„dant möte som GU Journalen kommer pĂ„ besök. Platsen Ă€r Högskolan VĂ€st, som ASK ger kursen tillsammans med. FÖRSTA KURSTILLFÄLLET Ă€r en introduktion till vad ett sprĂ„k­ och kunskapsutvecklande arbetssĂ€tt innebĂ€r, berĂ€ttar Britt Klintenberg, sprĂ„khandledare pĂ„ ASK. – Vi diskuterar olika frĂ„gor, som attityder till flersprĂ„kighet och glappet mellan gymnasiet och högskolan. MĂ„nga lĂ€rare tycker att studenterna Ă€r dĂ„ligt förberedda nĂ€r det gĂ€ller akademiskt skrivande. Det kanske stĂ€mmer men Ă„ andra sidan förvĂ€ntar sig ingen att de exempelvis ska vara fullfjĂ€drade biologer redan innan de börjar sin utbildning. Andra kurstillfĂ€llet handlar om lĂ€s­

ning, bland annat om de viktiga tröskelbegrepp som Àr centrala för att tillÀgna sig ett Àmne. Mer ovÀntat Àr att kursen ocksÄ tar upp höglÀsning, berÀttar Carina Carlund, verksamhetsledare för Akademiskt sprÄk, Högskolan VÀst.

– Genom höglĂ€sning kan lĂ€raren visa hur man tar sig an kurslitteraturen, alltsĂ„ inte genom att lĂ€sa frĂ„n pĂ€rm till pĂ€rm som med en roman. Studenterna kan Ă€ven lĂ€sa för varandra och diskutera viktiga begrepp.

EN AV KURSDELTAGARNA Àr Per­Arne

Svensson som bland annat undervisar pÄ sjuksköterskeprogrammet.

– Bland det material vi skulle studera fanns en artikel pĂ„ danska. Jag hade inte lĂ€st instruktionerna sĂ„ noga och började med denna text istĂ€llet för en enklare svensk text pĂ„ Ă€mnet. SĂ„ nĂ€r jag tog mig an den danska texten, som behandlade ett Ă€mne jag inte var bekant med pĂ„ ett sprĂ„k jag inte fullt ut förstĂ„r, kĂ€ndes det som att bli nybörjarstudent igen.

Att börja pÄ universitetet kan just upplevas som att hamna i en frÀmmande vÀrld, pÄpekar Carina Carlund.

– Redan första terminen ska studenterna klara av att lĂ€sa vetenskapliga artiklar pĂ„ engelska, skrivna för forskare, fulla av termer de aldrig tidigare stött pĂ„. En av vĂ„ra kursdeltagare berĂ€ttade hur en student fĂ„tt henne att upptĂ€cka hur tokigt det kan bli: Hon hade gett klassen instruktionen att kritiskt granska en

»Genom att utgÄ frÄn relationen sprÄk­tanke blir lÀrandet mer effektivt för alla, men kanske allra mest för dem med annat modersmÄl eller som saknar en stabil utbildningsbakgrund.«

CHRISTINA EL SAIDI

text men samtidigt förklarat att de inte behövde förstĂ„ allt som stod dĂ€r. DĂ„ hade en student frĂ„gat hur de skulle kunna granska en text som de inte riktigt förstĂ„r – och det kan man ju undra.

Tredje sammankomstens fokus Àr FörelÀsningen dÀr bland annat begreppet semantiska vÄgor tas upp, berÀttar Britt Klintenberg.

– Det handlar om att lĂ€raren anvĂ€nder ett Ă€mnesspecifikt begrepp "packar upp" det genom att ge en mer vardaglig förklaring. Sedan gĂ„r lĂ€raren tillbaka till det akademiska/Ă€mnesspecifika begreppet igen. LĂ€rare Ă€r mycket bra pĂ„ att förklara begrepp men glömmer ofta att gĂ„ tillbaka till fackbegreppet efter den mer vardagssprĂ„kliga förklaringen.

Seminariet Àr Àmnet för det fjÀrde tillfÀllet. Kursdeltagaren Maria Simonsson, universitetsadjunkt pÄ Högskolan VÀst, berÀttar om en uppdragsutbildning som hon och en kollega hÄllit i, med ett seminarieliknande moment.

– VI DELADE IN de cirka 50 kursdeltagarna i grupper om 3–4 personer och satte sedan upp plastlappar med frĂ„gor pĂ„ vĂ€ggarna som studenterna fick rotera runt och besvara. FrĂ„gorna handlade bĂ„de om det vi gĂ„tt igenom och om funderingar kring det vi skulle prata om senare pĂ„ eftermiddagen. Det blev bĂ„de ett avbrott i förelĂ€sningarna och ett slags seminarium dĂ€r studenterna diskuterade och lĂ€rde av varandra.

Det avslutande tillfÀllet handlar om skrivande, bland annat om texttriangeln, dÀr lÀraren först ger övergripande respons pÄ en text, sedan diskuterar struktur och innehÄll och först dÀrefter gÄr in pÄ detaljer.

Vad har dÄ kursen konkret lett till? Bland annat har Maria Simonsson inspirerats till att tillsammans med en kollega starta en ny kurs.

– Tidigare har sprĂ„khandledarna haft ett kursmoment med vĂ„ra studenter utan att vi lĂ€rare varit med. I den nya kursen har jag bĂ„de deltagit under förberedelserna med sprĂ„khandledarna samt under workshoppen.

PER-ARNE SVENSSON har stÀllt samman en liten introduktionsutbildning som ska skickas till alla sjuksköterskestudenter i samband med att de fÄr sitt antagningsbesked.

– Under de första tio veckorna ska studenterna exempelvis lĂ€ra sig cirka 250 anatomiska termer. Den lilla introduktionen innehĂ„ller hundra av dessa samt ytterligare kunskap som ger en god grund för utbildningen. Vi hoppas att introduktionen dels ska fĂ„ studenterna att kĂ€nna sig vĂ€lkomna till utbildningen, dels minska risken för avhopp, eftersom de redan innan de börjar kan förbereda sig pĂ„ vad som kommer.

Att kursen vÀnder sig till lÀrarlag och inte till enskilda lÀrare Àr för att underlÀtta möjligheten att tillsammans jobba vidare med sina nya kunskaper, förklarar Christina El Saidi.

– Kursdeltagarna kommer frĂ„n alla delar av universitetet vilket innebĂ€r att de ocksĂ„ lĂ€r av varandra. Men Ă€ven vi kursledare inspireras av deltagarna att utveckla utbildningen ytterligare, det finns alltid nya sĂ€tt att se pĂ„ sprĂ„k och undervisning.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Kursen SprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i universitetsoch högskolekontext ges av Enheten för akademiskt sprÄk i samarbete med Högskolan VÀst. (kallas LÀsa, skriva och samtala för att lÀra i högre utbildning vid Högskolan VÀst). Vid fem tillfÀllen trÀffas lÀrare frÄn de bÄda lÀrosÀtena för att diskutera och arbeta praktiskt med frÄgor som: Hur kan vi underlÀtta studenternas förstÄelse av kurslitteraturen? Hur kan vi förelÀsa pÄ ett mer sprÄk­ och kunskapsutvecklande sÀtt?

Motivation, kapacitet och stöd

Tre komponenter krÀvs för att Àndra ett ohÀlsosamt beteende: motivation, fysisk och mental kapacitet samt en stödjande miljö.

– DĂ€rför fungerar sĂ€llan att bara ge rĂ„d till överviktiga patienter, som att Ă€ta nyttigare eller vara mer fysiskt aktiva. Vad som ocksĂ„ behövs Ă€r dels individanpassat stöd, dels metoder som pĂ„ ett bra sĂ€tt mĂ€ter att en förĂ€ndring verkligen skett.

Det sÀger Daniel Arvidsson, professor i kostvetenskap.

Det var nÀr han för mÄnga Är sedan höll pÄ med en studie om barn med medfödda hjÀrtfel som Daniel Arvidsson blev uppmÀrksam pÄ vikten av riktigt goda mÀtinstrument.

– För att komma ifrĂ„n de mĂ€tfel som följer med sjĂ€lvrapportering faststĂ€llde vi den fysiska aktiviteten med hjĂ€lp av rörelsemĂ€tare. Vi fann att skillnaden i fysisk aktivitet inte var sĂ„ stor mellan den grupp vi studerade och den friska kontrollgruppen. Och det var ju konstigt. NĂ€r vi undersökte vad resultatet berodde pĂ„ visade det sig att aktivitetsmĂ€taren filtrerade bort rörelser pĂ„ högre intensitet, ett mĂ€tfel som ses hos de vanligaste rörelsemĂ€tarna inom forskning. Det var bland annat den erfarenheten som gjorde mig intresserad av att utveckla tillförlitliga metoder för mĂ€tning av fysisk aktivitet. Numera gör jag det i samarbete med kliniska forskare och med forskare i större nationella studier som Swedish CardioPulmonary bioImage Study (SCAPIS).

Ett riktigt bra sÀtt att mÀta fysisk aktivitet Àr dubbelmÀrktvatten­metoden. Den innebÀr att försökspersonen fÄr dricka vatten med tillsatta vÀte­ och syreisotoper vars vÀgar genom kroppen sedan gÄr att följa, berÀttar Daniel Arvidsson.

– Efter 6–8 timmar har det dubbelmĂ€rkta vattnet spridit sig jĂ€mt i kroppen. Vid ett urinprov kan man dĂ„ faststĂ€lla den totala mĂ€ngden kroppsvĂ€tska och dĂ€rmed indirekt personens kroppssammansĂ€ttning. Genom att ta ytterligare urinprov under 1–2 veckor kan forskarna faststĂ€lla hur snabbt vattnets isotoper utsöndras: ju fortare, desto högre energiförbrukning. Det Ă€r ett vĂ€ldigt exakt sĂ€tt att mĂ€ta nĂ„got som annars kan vara svĂ„rt att fĂ„ tillförlitliga data om.

Tillsammans med sin mÄngÄrige kollega Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, Àr Daniel Arvidsson engagerad i ett projekt om dubbelmÀrkt vatten som bland annat innebÀr inköp av en spektrometer för analys av urinprov. Instrumentet Àr nu placerat pÄ Wallenberglaboratoriet men mÄlet Àr att flytta det till ett laboratorium pÄ GoCo Health Innovation City i Mölndal som ska vara klart hösten 2026. FinansiÀr Àr IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

Studier med hjÀlp av dubbelmÀrkt vatten Àr dock dyrt, förklarar Daniel Arvidsson.

– Metoden utvecklades frĂ„n mitten av 1900­talet och anvĂ€ndes först pĂ„ smĂ„ djur. Skulle den dĂ„ ha anvĂ€nts pĂ„ en mĂ€nniska skulle det ha kostat drygt en miljon i dagens penningvĂ€rde. Numera Ă€r priset nere pĂ„ cirka 12 000 kronor men Ă€ven det blir ganska mycket pengar om man ska göra en större studie. Vi vill dĂ€rför anvĂ€nda metoden ocksĂ„ för att utvĂ€rdera andra sĂ€tt att testa fysisk

»Att mÀta steg har nÀmligen visat sig vara ett, om inte perfekt, sÄ ÀndÄ bra sÀtt att mÀta fysisk aktivitet ...«

DANIEL ARVIDSSON

aktivitet, exempelvis olika rörelsemÀtare, som accelerometrar eller stegrÀknare. Att rÀkna steg har nÀmligen visat sig vara ett, om inte perfekt, sÄ ÀndÄ bra sÀtt att mÀta fysisk aktivitet och Àr förstÄs dessutom enkelt och billigt.

Lifestyle Intervention with Physical Activity and Diet (LI-PAD) vid Centrum för livsstilsintervention Àr ett annat GU­projekt som Daniel Arvidsson Àr engagerad i. Under sex mÄnader ska 120 medelÄlders personer med övervikt eller

– Det gĂ€ller att hitta det som motiverar den enskilde patienten, menar Daniel Arvidsson.

fetma undersökas. Deltagarna kommer att lottas till att antingen fÄ enkla livsstilsrÄd eller individualiserat stöd till förÀndring av kost och fysisk aktivitet. Det handlar bland annat om samtal med hÀlsopromotor, livsstilsskola inklusive matlagning, fysioterapiledd styrke­ och konditionstrÀning samt sexmÄnaderskort pÄ simhall. Stödet kommer att anpassas efter personernas individuella behov, önskemÄl och möjlighet till förÀndring.

Det som fĂ„r mĂ€nniskor att vilja Ă€ndra livsstil kan nĂ€mligen vara vĂ€ldigt olika, förklarar Daniel Arvidsson. – För ett antal Ă„r sedan var jag med att genomföra ViSiT­projektet vid Linköpings universitet. Det var inspirerat av en studie i Skottland som handlade om att nĂ„ överviktiga mĂ€n, som jĂ€mfört med överviktiga kvinnor Ă€r underrepresenterade i forsk­

ning om livsstilsförÀndring. Studien gick ut pÄ att lÄta manliga fotbollssupportrar fÄ trÀffa fotbollsklubbarnas egna fysioterapeuter, trÀna tillsammans med dem och ocksÄ fÄ möta spelarna. Supportrarna tyckte förstÄs att projektet var roligt och det blev dÀrför vÀldigt lyckat. Ett fint exempel frÄn studien Àr en av deltagarna som ville leka med sitt barnbarn; för honom var det en stor sak att ha gÄtt ner i vikt sÄ pass att han kunde krypa in i hennes lilla tÀlt. Men motivation kan ocksÄ handla om annan sorts livskvalitet, som att unna sig en fin flaska vin som inte behöver vara dyrare Àn en enklare trelitersbox, som man kanske annars hade valt. Detsamma gÀller för mat: genom att vÀlja en mindre mÀngd, men av högre kvalitet, minskar man energiintaget, vilket leder till viktnedgÄng.

Bland de faktorer som krÀvs för att

Àndra ett beteende spelar inte minst den omgivande miljön stor roll.

– Det gĂ€ller att ha en stödjande omvĂ€rld som inte tar illa upp om man inte hĂ€nger med pĂ„ en öl efter jobbet. Men ocksĂ„ den byggda miljön har betydelse: den som bor i innerstan med gĂ„ngavstĂ„nd till jobb, affĂ€rer och aktiviteter rör sig mer Ă€n den som bor i ett ytteromrĂ„de och som stĂ€ndigt mĂ„ste köra bil eller Ă„ka kollektivt sĂ„ fort hen ska nĂ„gonstans.

Ett nytt sÀtt att gÄ ner i vikt Àr med hjÀlp av lÀkemedel.

– Ämnet i lĂ€kemedlet minskar hungerkĂ€nslorna och kan vara ett bra sĂ€tt att ta de första stegen mot minskad övervikt. Men för att inte hamna i ett livslĂ„ngt medicinerande gĂ€ller det att samtidigt arbeta med motivationen och Ă€ndra sina vanor.

Har man kompetens inom tillförlitlig mÀtning av fysisk aktivitet liksom statistik blir man som spindeln i ett nÀtverk av all möjlig hÀlsorelaterad forskning, sÀger Daniel Arvidsson.

– Jag har lĂ€rt mig vĂ€ldigt mycket i de olika samverkansprojekten men det Ă€r ocksĂ„ krĂ€vande; det finns hur mycket spĂ€nnande forskning som helst men jag kan tyvĂ€rr inte hinna med allt.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Daniel Arvidsson Àr professor i kostvetenskap och nutritionist med inriktning folkhÀlsa och hÀlsopromotion.

Han Àr verksam vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, som bedriver forskning, utbildning och innovation. Institutionen förestÄr Centrum för hÀlsa och prestation (CHP), en 3 500 m2 stor anlÀggning pÄ SkÄnegatan. CHP erhöll 2025 omstÀllningsbidrag pÄ 6,6 miljoner frÄn universitetet som en framtidssatsning för verksamheten.

Daniel Arvidsson Ă€r ocksĂ„ verksam vid Centrum för livsstilsintervention som invigdes i mars 2023. Centrumet finns pĂ„ Östra sjukhuset och Ă€r ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och institutionen för medicin.

AI – nya svar pĂ„ gamla frĂ„gor

Publiceringskultur, peer review samt meriteringssystemet, det Àr nÄgra omrÄden som nu utmanas av generativ AI.

Kanske kommer den moderna tekniken att leda till en förnyad diskussion om forskarsamhÀllets mest grundlÀggande frÄgor. Det menar nÄgra forskare GU Journalen talat med.

Illustration: LARS LANHED

ittills har chatbotar och fusk varit det omrÄde som mest diskuterats nÀr det gÀller vad de stora sprÄkmodellerna kan fÄ för konsekvenser. Men fusk Àr inget nytt, varken bland studenter eller forskare, konstaterar Christian Munthe, professor i praktisk filosofi.

– Inom forskningen Ă€r det dock svĂ„rt att fuska pĂ„ ett sĂ€tt som inte omedelbart syns, man fĂ„r lĂ€gga ner nĂ€stan lika mycket tid pĂ„ fusket som pĂ„ att göra riktig forskning. Den som dock börjat bygga sin karriĂ€r pĂ„ osanningar fĂ„r svĂ„rt att sluta. Ett kĂ€nt exempel Ă€r socialpsykologen Diederik Stapel som fick 58 artiklar tillbakadragna och sparkades frĂ„n sitt universitet efter att ha blivit pĂ„kommen med fabricerade resultat. Ett Ă€nnu allvarligare fall Ă€r anestesiologen Joachim Boldt som efter avslöjat fusk fick hela 210 artiklar om sövning av patienter Ă„terkallade.

En AI kan dock utan problem skriva en artikel som Ätminstone pÄ ytan ser vederhÀftig ut med bilder, tabeller och referenser men dÀr allt Àr pÄhitt, förklarar Christian Munthe.

– Det Ă€r lĂ€ttare att hĂ€rma en forskningsartikel, som ska vara skriven pĂ„ ett speciellt sĂ€tt, Ă€n exempelvis en roman, dĂ€r det inte finns nĂ„gon fĂ€rdig mall. Ibland kommer AI­verktygen med uppenbart absurda pĂ„stĂ„enden, vilket dĂ„ brukar kallas för att AI:n hallucinerar. Det Ă€r dock ett missvisande uttryck eftersom den som hallucinerar i normala fall har

förmÄga att skilja verkligt frÄn overkligt. En algoritm dÀremot vet inte vad som Àr sant eller falskt och det Àr heller inte dess funktion. Det den gör Àr att hitta och reproducera mönster vilket kan vara vÀldigt anvÀndbart exempelvis för att upptÀcka cancer i röntgenbilder. Men det krÀvs oerhört mycket arbete att förbereda det dataset AI­modellen ska trÀna pÄ, det Àr inte sÄ enkelt som mÄnga kanske tror. Och att skapa en AI som kan skilja sant frÄn falskt vore ett enormt steg i utvecklingen, mycket större Àn de sprÄkmodeller vi förundras över idag.

Forskning Àr en statusverksamhet som nÀstan alltid Àr internationell, dÀr den som Àr framgÄngsrik kan förÀndra hela sitt liv pÄ ett spÀnnande sÀtt, förklarar Christian Munthe.

– ForskarsamhĂ€llet mĂ„ste dĂ€rför skydda sig frĂ„n det fĂ„tal som lockas ta genvĂ€gar. DĂ€rför kommer det sannolikt snart att bli standard nĂ€r en forskare granskar en artikel eller ansökan, att noga gĂ„ igenom ocksĂ„ referenslistorna, sĂ„ att det som stĂ„r dĂ€r finns i verkligheten. OcksĂ„ tillgĂ€ngliggörande av forskningsdata i öppna repositorier kommer att bli viktigare, nĂ„got som ju redan Ă€r pĂ„ gĂ„ng. Och att ha en etikrĂ„dgivare inom större projekt kommer att bli Ă€nnu viktigare Ă€n det redan Ă€r.

Med ökad kontroll kommer forskningen att bli krÄngligare och dyrare, pÄpekar Christian Munthe.

– Det blir Ă€nnu viktigare Ă€n nu att fostra studenterna in i

ett normsystem som hyllar de akademiska dygderna Àrlighet och noggrannhet. Det mÄste vara svÄrt att fuska och Ànnu svÄrare att komma undan för den som ÀndÄ gjort det.

Jonas Ivarsson, professor i informatik, menar att forskningsfusk med hjÀlp av AI Àn sÄ lÀnge Àr ett ganska litet problem.

AI-genererade forskningsartiklar kan dock göra skada pÄ annat sÀtt, nÀmligen om de anvÀnds som trÀningsdata för sprÄkmodellerna. Ryska staten pumpar exempelvis ut mÀngder med propagandaartiklar pÄ internet, som inte alls Àr avsedda att lura forskare, utan istÀllet Àr till för att fÄngas upp av AI­verktygen. Den som stÀller en frÄga till en chatbot riskerar pÄ sÄ sÀtt att fÄ kraftigt vinklade svar.

IstÀllet för att anvÀndas för rent fusk kommer AI att fÄ betydelse för den stÀndigt ökade pressen att i allt högre hastighet omsÀtta alla forskningsresultat i publikationer, menar Jonas Ivarsson.

– BĂ„de den individuelle forskaren och institutionen vĂ€rderas utifrĂ„n citeringar och publiceringar i högt rankade tidskrifter. Hetsen att publicera kan leda till att stressade forskare anvĂ€nder felaktiga uppgifter utan att kolla ordentligt. OcksĂ„ tidskrifter och konferenser riskerar att översvĂ€mmas av bidrag dĂ€r granskningen sĂ€tts under

extrem press. Att en forskare i en sÄdan situation frestas att anvÀnda AI­verktyg för att snabba pÄ en peer review verkar inte helt orimligt. Hela forskningssystemet med publicerade artiklar riskerar dÄ att kollapsa under sin egen tyngd.

Det skulle kunna leda till en utveckling dÀr forskning presenteras pÄ ett annat sÀtt Àn som artiklar i vetenskapliga tidskrifter, tror Jonas Ivarsson.

– Kanske skickar forskaren in sin hypotes till ett öppet repositorium dĂ€r man under projektets gĂ„ng dokumenterar sin process och lĂ€gger in alla rĂ„data. Sedan kan forskaren vĂ€lja mellan olika möjligheter att publicera resultaten. Kanske kommer vi dĂ„ att Ă„tergĂ„ till hur det var i gĂ„ngna tider, dĂ„ samtalet var det viktigaste sĂ€ttet att utbyta idĂ©er, exempelvis i en podd.

Jonas Ivarsson pÄpekar att AI­verktygen kommer att pÄverka all form av publicering, vare sig det handlar om vetenskap, journalistik eller konst.

– Vi mĂ„ste börja stĂ€lla de grundlĂ€ggande frĂ„gorna: Varför skriver vi och för vem? Och hur bör texterna se ut pĂ„ sikt om vi nu kan fĂ„ forskningsresultat presenterade mer ondemand?

Rolf Heckemann, studierektor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, har sjÀlv aldrig stött pÄ nÄgot falskt manuskript,

– Det kommer snart att bli standard att kolla referenslistorna, sĂ„ att de hĂ€nvisar till texter som verkligen finns, menar Christian Munthe.

»Jag kan tÀnka mig att det finns forskare som frestas att ta en genvÀg ...«

ROLF HECKEMANN

varken som manusgranskare eller som stöd för ett pĂ„stĂ„ende i en artikel. Han betonar att noggrann peer review, som görs av forskaren sjĂ€lv, Ă€r en förutsĂ€ttning för ett fungerande forskarsamhĂ€lle. – NĂ€r jag skickar in ett manuskript förlitar jag mig pĂ„ att andra granskar mitt arbete, alltsĂ„ mĂ„ste jag göra för andra vad jag förvĂ€ntar mig av dem. Att överlĂ„ta peer review Ă„t en chatbot verkar ganska poĂ€nglöst, det Ă€r ju dessutom nĂ„got redaktören sjĂ€lv skulle kunna göra. Jag kan tĂ€nka mig att det finns forskare som frestas att ta en genvĂ€g men eftersom peer review Ă€r ett frivilligt uppdrag hoppas jag att man snarare tackar nej Ă€n lĂ€mnar in en falsk recension.

Att forskare skulle skriva fuskartiklar oroar sig Rolf Heckemann inte heller sÄ mycket för.

producera. Att forskare skulle vilseledas, tror han dÀremot inte, Ätminstone inte av de verktyg som finns idag.

ett utmÀrkt verktyg för alla aspekter av den vetenskapliga processen, inklusive peer review.

– Enda skĂ€let jag kan komma pĂ„ vore för att bĂ€ttra pĂ„ publikationslistan pĂ„ sitt cv, exempelvis nĂ€r man söker befordran eller skickar in en forskningsansökan. Ju fler som nöjer sig med att bara kolla om artiklarna verkligen existerar och inte studerar dem lite noggrannare, desto bĂ€ttre för fuskaren som ju dĂ„ löper liten risk för upptĂ€ckt. Men det största problemet skulle i sĂ„ fall inte vara sjĂ€lva fusket utan det slöseri med resurser och den devalvering av genuin forskning som ett bedrĂ€gligt beteende leder till. Marc Pilon, professor i genetik, menar att allmĂ€nhet och medier kanske luras av de forskningsartiklar som AI­verktygen snabbt kan

– Men inom en snar framtid kan det mycket vĂ€l hĂ€nda att AI­modellerna kommer att skapa artiklar som lurar vem som helst. Vad gör vi dĂ„? Ska vi bara förlita oss pĂ„ riktigt vĂ€lrenommerade experter och strunta i andra? Och hur kan vi veta vilka de Ă€r? Kanske kommer det att bli Ă€nnu viktigare att delta i konferenser och personligen trĂ€ffa de forskare vi identifierat som experter.

Att anvÀnda AI för att skriva eller granska forskningsansökningar mÄste inte vara fel, menar Marc Pilon.

– Den som söker medel hos exempelvis Cancerfonden eller VR fĂ„r anvĂ€nda AI hur mycket som helst men forskaren Ă€r helt och hĂ„llet ansvarig för innehĂ„llet i den ansökan som skickas in. SĂ„ jag tror att sĂ„ lĂ€nge det Ă€r tydligt att det Ă€r forskaren som stĂ„r för materialet, oavsett hur det kommit till, kan en AI vara

Dagens AI fungerar dock inte för granskningsuppdrag, menar Marc Pilon.

– Möjligen kan Chat GPT lĂ€sa en artikel och föreslĂ„ en bedömning men den blir inte sĂ€rskilt tillförlitlig, sĂ„ granskaren mĂ„ste Ă€ndĂ„ göra det mesta av arbetet sjĂ€lv.

Men vad hÀnder om AI­verktygen utvecklas och blir sÄ bra att Àven experter vilseleds?

– Det blir förstĂ„s ett bekymmer. Men vid det laget finns förhoppningsvis ”bra” AI­verktyg som hjĂ€lper till att hĂ„lla koll pĂ„ vetenskapen och som kan motverka resultat frĂ„n de ”dĂ„liga” AI­modellerna.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Mycket arbete Àven med AI-stöd

Att ta hjÀlp av AI nÀr man skriver en forskningsansökan kan vara bra, exempelvis för att kolla sÄ att texten verkligen innehÄller allt som ska bedömas. Men det gÀller att vara försiktig, menar Erik PÄlsson och Charlotta Olofsson, forskningsrÄdgivare pÄ Avdelningen för forskningsstöd, Sahlgrenska akademin.

– PĂ„ vĂ„ra kurser betonar vi att man bara bör anvĂ€nda AI om man kan bedöma om svaren Ă€r korrekta.

Hur man tar hjÀlp av ett AI­verktyg nÀr man skriver en forskningsansökan har Àn sÄ lÀnge inte varit en stor frÄga vid de kurser som Erik PÄlsson och Charlotta Olofsson ger. Men nÄgon enstaka frÄga brukar alltid dyka upp, sÀger Charlotta Olofsson.

– Och sannolikt kommer den typen av funderingar att öka. De flesta finansiĂ€rer har inget krav pĂ„ att man ska berĂ€tta om man anvĂ€nt AI vid ansökningsskrivandet, men det ger nog inget sĂ€rskilt bra intryck om texten verkar AI­ genererad. Det gĂ€ller dock att undvika de buzzwords som AI gĂ€rna föreslĂ„r, exempelvis leverage, cutting-edge och liknande, samt att noga gĂ„ igenom texten innan den skickas in. Oavsett hur texten kommit till Ă€r det alltid forskaren som har ansvar.

Nyligen publicerade tidskriften Nature en artikel om vad forskare anser om AI­anvĂ€ndning: Är det fusk eller bara ytterligare ett av mĂ„nga verktyg? berĂ€ttar Erik PĂ„lsson.

– Hur en granskare ser pĂ„ AI pĂ„verkar förstĂ„s bedömningen av en ansökan. Det rĂ„d vi ger Ă€r dĂ€rför att anvĂ€nda AI som bollplank eller för att spara tid nĂ€r det gĂ€ller sammanfattningar eller strukturering av en text. OcksĂ„ för översĂ€ttningar kan AI vara bra. Men sedan mĂ„ste texten granskas och bearbetas ytterligare –mycket arbete Ă„terstĂ„r alltsĂ„. De verktyg som GU erbjuder Ă€r sĂ€kra, vilket innebĂ€r att det material som matas in inte kom­

– En AI-genererad text ger inget bra intryck, sĂ€ger Charlotta Olofsson.

– Peer review Ă€r en process som bĂ„de forskare och finansiĂ€rer vĂ€rnar, förklarar Erik PĂ„lsson.

mer att anvÀndas för att trÀna AI:n. Gratisversioner bör forskare vara mer försiktiga med eftersom affÀrsmodellen just handlar om att fÄ ut information av anvÀndaren.

Även om en AI kan underlĂ€tta skrivandet Ă€r det viktigt att arbeta med sin text, menar Charlotta Olofsson.

– Den som jobbar med sin ansökan mĂ„ste fokusera, vilket ofta leder till nya idĂ©er och sĂ€tt att formulera sig. Den som anvĂ€nder AI vĂ€ldigt mycket riskerar att gĂ„ miste om denna kreativa och utvecklande process.

NÀr det gÀller att granska en ansökan fÄr AI inte anvÀndas, förklarar Erik PÄlsson.

– Det Ă€r en viktig princip. Bedömning genom peer review Ă€r arbetsamt för forskare men ger ju forskarsamhĂ€llet ett inflytande kring vilka projekt som finansieras. Och det Ă€r en process som bĂ„de finansiĂ€rer och forskare stĂ„r bakom. Men en ökad anvĂ€ndning av AI kan innebĂ€ra att algoritmer fĂ„r större inflytande över bedömningen.

Ett problem med AI­verktygen Àr att de verkar sÄ sjÀlvsÀkra, menar Charlotta Olofsson.

– Som mĂ€nniska kan man ju sĂ€ga att man tror att nĂ„got Ă€r pĂ„ ett visst sĂ€tt, men inte riktigt vet. AI­verktygen tvekar dock aldrig utan kommer med tvĂ€rsĂ€kra svar, som ibland Ă€r helt fel.

De opÄlitliga svaren kommer i en tid dÄ vetenskap alltmer ifrÄgasÀtts, pÄpekar Erik PÄlsson.

– Det gör det Ă€nnu viktigare att vara noga och verkligen kolla att man har belĂ€gg för det man pĂ„stĂ„r. Annars finns risken att man spĂ€r pĂ„ den misstro mot forskning som verkar spridas i samhĂ€llet.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

VÀgledning för AI

VĂ€gledning för anvĂ€ndning av generativa AI-verktyg Ă€r en hjĂ€lp pĂ„ Medarbetarportalen som tar upp hur AI-verktygen ska anvĂ€ndas pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt. Det handlar bland annat om hantering av personuppgifter och upphovsrĂ€ttskyddat material. Det Ă€r exempelvis tillĂ„tet att anvĂ€nda AI-verktyg för att fĂ„ förslag, tips och Ă„terkoppling utan att ange att en AI har anvĂ€nts men sjĂ€lva textskrivandet ska medarbetaren göra sjĂ€lv. Det material som verktygen genererar ska nyttjas med omdöme – svaren kan framstĂ„ som korrekta men det Ă€r anvĂ€ndarens ansvar att kontrollera dem.

Ytterligare vÀgledning kring upphovsrÀttsskyddat material finns hos Myndigheten för digital förvaltning (Digg).

NĂ„got av en detektiv – ja, det tycker IT-supporttekniker Max Bigert att han Ă€r.

HjÀlparen i nöden

Har du nĂ„gon gĂ„ng ringt 2020 nĂ€r du kört fast med nĂ€tverk, skrivare eller undrat nĂ„got om One Drive? Du Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n ensam. HĂ€r tar 8–10 IT-supporttekniker hand om ett 80-tal samtal varje dag.

Max Bigert lyfter upp blicken frÄn den stora skÀrmen och tar av sig de svarta hörlurarna. Han sitter lÀngst bort vid fönstret, pÄ rad med sina kollegor, avskild av höga golvskÀrmar i det dÀmpade rummet dÀr telefonröster ligger som ett konstant bakgrundsbrus. LÀngre bort pÄ Rosenlundsgatan pÄgÄr arbetet med VÀstlÀnken.

– Det Ă€r ett högt tempo och hög ljudnivĂ„ men man vĂ€njer sig. Det bĂ€sta med jobbet Ă€r att fĂ„ vara detektiv och agera som en brygga mellan teknik och mĂ€nniskor. I det hĂ€r jobbet mĂ„ste man gilla att prata med mĂ€nniskor och ta deras oro pĂ„ allvar. Det Ă€r förstĂ„eligt att IT­strul skapar mycket frustration och stress, sĂ€ger Max Bigert och tillĂ€gger att han stortrivs efter bara tre mĂ„nader pĂ„ IT­supporten. Arbetsuppgifterna Ă€r varierande. Det sociala Ă€r det som lockar honom.

– Det mĂ€rks nĂ€r man Ă€r klar med ett Ă€rende. Medarbetaren blir nöjd och glad.

Hur mÄnga gÄnger rÄder du att starta om datorn?

– För ofta. Oftast hjĂ€lper det. Upp emot 80 procent av alla Ă€renden löses pĂ„ telefon, ofta med hjĂ€lp av fjĂ€rrstyrning, men om det Ă€r mer komplicerat slussas de till andra linjens support, som kan rycka ut pĂ„ plats, eller till tredje linjens support, som bemannas av experter med alla behörigheter. I början av veckan Ă€r det mest att göra, pĂ„ fredagar Ă€r det lugnast. De flesta ringer in men det gĂ„r ocksĂ„ att skicka mejl, Ă€ven om det kan ta lite lĂ€ngre tid, sĂ€ger Victor Björkdahl, bitrĂ€dande sektionschef, som arbetat pĂ„ GU i 15 Ă„r.

– NĂ€r jag började hĂ€r var det ofta klagomĂ„l pĂ„ supporten. Vi har jobbat mycket med att fĂ„ ner svarstiderna och med att förbĂ€ttra kvaliteten och bemötandet. SĂ„ nu skulle jag sĂ€ga att vi Ă€r omtyckta.

Victor Björkdahl har mĂ€rkt att det blivit mĂ„nga fler frĂ„gor kring Office365 och Ă€ndĂ„ har IT­support utbildat över 1 000 medarbetare.

Det finns redan test av IT­ guruapplikation pĂ„ Medarbetarportalen. Är du orolig för att AI ska ta över eller ersĂ€tta IT­supporten?

– Inte pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar. AI pĂ„verkar redan mĂ„nga supportfunktioner, sĂ€rskilt genom att automatisera enkla uppgifter, felsöka vanliga problem och guida anvĂ€ndare steg för steg. Det avlastar oss och ger mer tid för de komplexa Ă€rendena. Men jag Ă€r övertygad om att personlig IT­support kommer att behövas lĂ€nge – Ă„tminstone sĂ„ lĂ€nge jag jobbar kvar, och jag Ă€r 39.

– Bemötandet Ă€r ocksĂ„ viktigt. För mĂ„nga anvĂ€ndare Ă€r det inte vad de fĂ„r för svar, utan hur de blir bemötta. DĂ€r har AI fortfarande svĂ„rt att hĂ€nga med.

Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg

Fakta: Antal anstĂ€llda pĂ„ IT-support: 40 (varav 10 pĂ„ telefonsupporten). Antal samtal per dag: 60–80 (vid terminsstart det dubbla).

Genomsnittlig svarstid: 30–40 sekunder.

De vanligaste problemen: NĂ€tverk, utskrift, Office365 och MFA (multifaktorsautentisering).

Det vanligaste rÄdet: Starta om datorn!

Med fÄglar i kikaren

Är du en av de miljontals amatörornitologer som över hela vĂ€rlden rapporterar in observationer till olika databaser? I sĂ„ fall bidrar du bland annat till HelĂ©ne Aronssons doktorandprojekt. Hon forskar om vad som hĂ€nder med fĂ„glar och biodiversitet nĂ€r vi mĂ€nniskor tar nya landomrĂ„den i ansprĂ„k, exempelvis för att anlĂ€gga byggnader eller odlingsfĂ€lt. →

För nÄgra Är sedan berÀttade en av Heléne Aronssons kompisar att hon fÄtt syn pÄ en berguv, uppburrad pÄ taket ovanför en butik i Brunnsparken. Att innerstan fÄtt besök av vÀrldens största uggla var det just dÄ fÄ gÄngtrafikanter som lade mÀrke till dÀr de stressade fram med nÀsan i mobilen.

– Det fick mig att tĂ€nkta pĂ„ hur vi, som lever i stĂ€derna, fĂ„r en lite skev bild av vilka fĂ„glar det finns gott om i vĂ„rt land: kajor och skator Ă€r lĂ€tta att fĂ„ syn pĂ„ dĂ€r de spatserar lite överallt pĂ„ gator och torg. Men Sveriges vanligaste krĂ„kfĂ„gel Ă€r faktiskt nötskrikan. Jag ser den ofta nĂ€r jag tar riksvĂ€g 40 mellan BorĂ„s och Göteborg dĂ„ den flyger över motorvĂ€gen.

Heléne Aronsson forskar om de faktorer som styr olika fÄgelarters geografiska utbredning.

PÄ sikt handlar projektet om att utarbeta ett verktyg som myndigheter och företag kan anvÀnda för att avgöra hur mark kan nyttjas pÄ bÀsta sÀtt med minsta möjliga miljöpÄverkan.

– Vad hĂ€nder med biodiversiteten nĂ€r exempelvis en bro eller odling ska anlĂ€ggas? Vissa fĂ„gelarter kan reagera positivt pĂ„ en förĂ€ndring, exempelvis fiskmĂ„sar, som Ă€ter det mesta och som kan hitta mer mat i ett odlingslandskap. Men det finns förstĂ„s ocksĂ„ arter som Ă€r kĂ€nsliga för omvandlingar av landskapet. Om en viktig art försvinner kan det rubba hela ekosystemet.

»Det kan bero pÄ att utslÀpp gÄr att mÀta medan pÄverkan pÄ biologisk mÄngfald Àr svÄrare att komma Ät.«

HelĂ©ne Aronsson förklarar att det finns ett stort engagemang för biodiversitet hos de företag hon pratat med. – Precis som alla andra vill de som jobbar dĂ€r ha en bra miljö, inte minst för barnens skull. Men miljöintresset har, Ă„tminstone hittills, frĂ€mst handlat om klimatet. Det kan bero pĂ„ att utslĂ€pp gĂ„r att mĂ€ta medan pĂ„verkan pĂ„ biologisk mĂ„ngfald Ă€r svĂ„rare att komma Ă„t. Vi vet

HELÉNE ARONSSON
Heléne Aronsson har spanat pÄ fÄglar sedan barnsben.

att biodiversitet Àr viktigt för ett ekosystems resiliens, alltsÄ uthÄllighet, men det Àr svÄrt att förutse vad som hÀnder om en specifik art försvinner i ett visst omrÄde. Just för att vi inte vet, Àr det viktigt att vara försiktig.

Det Heléne Aronssons doktorandprojekt handlar om Àr att ta fram en modell för hur man kan uppskatta vad exploatering av mark i ett visst omrÄde har för betydelse för fÄgellivet. I ett första steg undersöker hon makroekologiska frÄgor, exempelvis hur höjd över havet, vattentillgÄng och temperatur pÄverkar fÄglarna. Det andra steget gÄr ut pÄ att forma datan sÄ att den gÄr att anvÀnda i en livscykelanalys.

– Den modell jag tar fram kan kanske sedan brukas Ă€ven för andra djurgrupper och för den biologiska mĂ„ngfalden i stort.

Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) Àr biodiversitetens motsvarighet till klimatpanelen IPCC. Plattformen har listat de fem största hoten mot biologisk mÄngfald.

– Det handlar om exploatering av arter – exempelvis genom fiske eller jakt, klimatförĂ€ndringar, föroreningar samt invasiva arter. Men det allvarligaste hotet utgörs just av förĂ€ndrad markanvĂ€ndning pĂ„ land och i havet.

Det finns cirka 11 000 fÄgelarter i vÀrlden. Sverige har nÀrmare 300 olika arter,

att jÀmföra med Colombia som med sina runt 1 900 arter Àr det land i vÀrlden som stoltserar med flest fÄgelarter.

FĂ„glar utgör dock en ganska liten grupp, med tanke pĂ„ de 8–9 miljoner arter av organismer som uppskattningsvis lever pĂ„ jorden. Det finns alltsĂ„ gott om djur att studera. Att HelĂ©ne Aronsson valt just fĂ„glar har flera orsaker.

– Ett skĂ€l Ă€r att det Ă€r ganska lĂ€tt att forska om fĂ„glar eftersom det Ă€r den djurgrupp som det finns allra mest data om. Det beror pĂ„ all vĂ€rldens amatörfĂ„gelskĂ„dare som har rapporterat in otroliga 2 miljarder observationer till den databas jag anvĂ€nder. Ett annat skĂ€l Ă€r att HelĂ©ne Aronsson sjĂ€lv varit amatörornitolog sedan barnsben. Hennes pappa Ă€r nĂ€mligen fotograf med sĂ€rskilt intresse för fĂ„glar, och hon har otaliga gĂ„nger suttit tillsammans med honom i olika fĂ„geltorn och spanat ut över nejden med kikare.

Det var ocksÄ fÄgelintresset som fick henne att börja studera biologi och sÄ smÄningom bli projektsamordnare pÄ Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC). Att hon nu Àr doktorand innebÀr inte bara forskning utan ocksÄ undervisning.

– Jag undervisar bĂ„de pĂ„ kandidatprogrammet i biologi och pĂ„ orienteringskurser som lockar allt frĂ„n vĂ„ra egna studenter till pensionĂ€rer. NĂ„got jag tycker skulle vara spĂ€nnande vore att förelĂ€sa om biologisk mĂ„ngfald pĂ„

Chalmers, det Àr ju dessa studenter som kommer att bygga en hel del av vÄrt samhÀlles infrastruktur. Och det finns gott om roliga fakta om fÄglar som man inte behöver vara biolog för att tycka Àr spÀnnande. NÄgra exempel Àr att krÄkor, kajor och korpar fÄtt namn efter sitt lÀte, sÄ kallade onomatopoetiska namn, att nötvÀckan Àr den enda svenska fÄgel som kan klÀttra nerÄt pÄ trÀd samt att tornsvalan numera kallas tornseglare eftersom den, trots sitt utseende, Àr nÀrmare slÀkt med kolibrin Àn med svalan.

Vilken fÄgel tycker du sjÀlv bÀst om?

– Det Ă€r en frĂ„ga jag fĂ„r ganska ofta men som jag har svĂ„rt att svara pĂ„. Men en favorit Ă€r den lilla gĂ€rdsmygen, en annan knipan, som kallas goldeneye pĂ„ engelska. Jag brukar berĂ€tta för mina studenter om författaren Ian Fleming som var vĂ€ldigt fĂ„gelintresserad. Hans sommarstĂ€lle hette Goldeneye och dĂ€r fick han vid ett tillfĂ€lle besök av den man vars namn han lĂ„nat till sin hjĂ€lte: ornitologen James Bond. SĂ„ jag brukar förklara för studenterna att en fĂ„gelforskare kan leva ett betydligt mer spĂ€nnande liv Ă€n mĂ„nga kanske tror.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Heléne Aronsson

Jobbar som: Doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Bor: Göteborg.

Familj: Min man Johan.

Övriga intressen: Sömnad! Jag Ă€lskar att sy klĂ€der av gamla loppis-gardiner.

200 certifierade sÀlobservatörer

■ Den 26 maj kunde alla sĂ€lentusiaster gĂ„ en tvĂ„ timmar lĂ„ng utbildning pĂ„

Natrium för att lÀra sig mer om sÀlar, deras betydelse i ekosystemen samt hur man kan hjÀlpa forskarna observera djuren.

TvÄ sÀlforskare höll i kursen:

Jessica Carroll och Daire Carroll, bÄda vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Bland annat berĂ€ttade de att det finns tre sĂ€larter i svenska vatten: knubbsĂ€l Ă€r vanligast lĂ€ngst vĂ€stkusten medan grĂ„sĂ€l och vikare frĂ€mst lever i Östersjön.

– De flesta sĂ€lar tillbringar huvuddelen av sina liv i vattnet dĂ€r de hittar mat, sover och umgĂ„s med andra sĂ€lar. För att kunna tillbringa lĂ„ng tid under vattnet sparar de pĂ„ syret. HjĂ€rtfrekvensen gĂ„r ner till endast 9 slag i minuten. SĂ€lar sover med hela hjĂ€rnan samtidigt, precis som mĂ€nniskan, berĂ€ttade Jessica Carroll.

De olika arterna gÄr att kÀnna igen bland annat pÄ huvudet.

– GrĂ„sĂ€len har en platt panna medan vikaren och knubbsĂ€len har mer hundlika huvuden. Vikaren Ă€r speciell eftersom den kan göra andningshĂ„l i tjock havsis, berĂ€ttade Daire Carroll.

Cirka 90 kursdeltagare var pÄ plats i Natrium och ytterligare drygt 100 deltog digitalt.

Projektet Àr ett samarbete mellan GU, Statens veterinÀrmedicinska anstalt, Naturhistoriska riksmuseet och Slottsskogens djurpark. MÄlet med utbildningen Àr att skapa ett nÀtverk med sÀlobservatörer lÀngs Sveriges kuster som kan hjÀlpa till att rapportera in sjuka, skadade eller döda sÀlar. Till hösten planeras ytterligare ett kurstillfÀlle.

Kaj Blennow bÀst i Sverige

I Ärets upplaga av forskarrankningen frÄn Research. com inom Àmnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi, pÄ första plats i Sverige och pÄ plats 10 internationellt.

Vad tycker du kÀnns roligast just nu, i ditt jobb som alzheimerforskare?

– Det Ă€r att hela fĂ€ltet gĂ„tt sĂ„ enormt mycket framĂ„t sĂ„ att vi nu stĂ„r inför att ha blodtester för screening av patienter som söker för minnesproblem, diagnostiska metoder i form av PET-skanning och likvortester för att kunna stĂ€lla en sĂ€ker diagnos. Inte minst viktigt Ă€r de lĂ€kemedel som pĂ„verkar de centrala sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom genom att rensa bort amyloidplacken samtidigt som man ser en tydlig minskning av den kliniska progressen av symtom. Det Ă€r en helt fantastisk utveckling.

Ert labb inom klinisk neurokemi Àr vÀrldsledande inom markörer för alzheimer i ryggvÀtska och i blod. Vad Àr er vision?

– Det Ă€r att göra dessa biomarkörer tillgĂ€ngliga för vĂ„ra kliniska kolleger och förstĂ„ hur de anvĂ€nds pĂ„ ett optimalt sĂ€tt. Men ocksĂ„ att arbeta vidare för att via kliniskt biokemiska studier bĂ€ttre förstĂ„ mekanismerna vid olika hjĂ€rnsjukdomar .

Elin Lindström

”Den senaste tiden har vi upprepade gĂ„nger sett hur politiker missbrukar forskningsresultat eller ignorerar vetenskaplig kunskap för att stödja sin politiska agenda. Vi, 1 047 forskare frĂ„n fler Ă€n 30 lĂ€rosĂ€ten och mĂ„nga akademiska discipliner, protesterar mot denna utveckling. Vi vill med kraft understryka att vetenskapens roll som kunskapsbĂ€rare Ă€r viktigare Ă€n nĂ„gonsin i de multipla kriser vi befinner oss i.”

Minnesskylt invigd

■ Den 11 april invigdes en minnesskylt pĂ„ Rosengatan 11 som uppmĂ€rksammar den chilenska poeten Gabriela Mistral samt Iberoamerikanska institutets grundare Nils Hedberg. Rektor Malin Broberg inledde ceremonin genom att berĂ€tta om hur Gabriela Mistral korsade Atlanten, anlĂ€nde till Frihamnen, höll en presskonferens pĂ„ Rosengatan innan hon efter endast nĂ„gra timmar hoppade pĂ„ tĂ„get till Stockholm och Nobelveckan.

– Tack och lov kom hon snart tillbaka om stannade en hel mĂ„nad. SkĂ€let till att hon hamnade just pĂ„ denna adress var en inbjudan frĂ„n professorn och diplomaten Nils Hedberg, grundare av Iberoamerikanska institutet, som bodde hĂ€r. Det Ă€r tack vara ett initiativ av universitetsbibliotekarie Joakim Lilljegren som skylten satts upp. Bland talarna fanns ocksĂ„ vicedekan Andrea Castro, Chiles ambassadör Tucapel JimĂ©nez Fuentes, samt Chiles generalkonsul i Göteborg, Manuel JosĂ© SaldĂ­as. Evenemanget fortsatte pĂ„ Humanisten dĂ€r kompositören och artisten Tania Naranjo framförde tonsatta dikter av bland annat Gabriela Mistral. Minnesskyltens text: Gabriela Mistral (1889–1957), chilensk poet, diplomat och Nobelpristagare, höll presskonferens hĂ€r den 8 december 1945 efter att ha anlĂ€nt till Göteborgs hamn. PĂ„ kvĂ€llen tog hon nattĂ„get till Stockholm dĂ€r hon som första latinamerikan nĂ„gonsin kom att ta emot Nobelpriset i litteratur. HĂ€r pĂ„ Rosengatan 11 bodde Nils Hedberg (1903–1965), grundare av Iberoamerikanska institutet, ett centrum för undervisning, forskning och kultur, vars litterĂ€ra och akademiska arv lever vidare vid Göteborgs universitet.

Ny ledamot i Sveriges unga akademi

■ Sari Nauman Ă€r en av Ă„tta nya ledamöter i Sveriges unga akademi. Hon Ă€r docent i historia vid Göteborgs universitet samt Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study,

TvÄ nya ITbaserade verktyg

■ Nu har du som anstĂ€lld möjlighet att bestĂ€lla översĂ€ttningstjĂ€nsten DeepL och whiteboardverktyget Miro. Med betalversionen av DeepL kan du mata in stora mĂ€ngder text och fĂ„ hjĂ€lp med textbearbetning av dina egna översatta texter. I denna tjĂ€nst ingĂ„r DeepL Translator, som översĂ€tter till 32 olika sprĂ„k, och DeepL Write som Ă€r en skrivassistent som hjĂ€lper dig med exempelvis grammatik och ordval.

Universitetets version av DeepL Àr skyddad, vilket innebÀr att den data som matas in inte anvÀnds för att trÀna verktyget. Kostnaden Àr 40 kronor per mÄnad och person, och kostnaden mÄste godkÀnnas av din chef.

Med Miro kan du skapa och dela whiteboardar dÀr flera personer kan samarbeta i realtid eller vid olika tillfÀllen. Alla medarbetare arbetar i en gemensam GU­miljö i Miro vilket gör det möjligt att samarbeta med kollegor och att bjuda in studenter. TjÀnsten kostar 35 kronor per mÄnad och person, och mÄste ocksÄ godkÀnnas av chef.

Korrekt hantering sÀger HDK-Valand

■ I februari 2025 uppmĂ€rksammades en studentutstĂ€llning pĂ„ HDK-Valand vid Göteborgs universitet som vĂ€ckte starka reaktioner – bland annat frĂ„n Judiska CentralrĂ„det, som senare anmĂ€lde universitetet till Justitieombudsmannen (JO). UtstĂ€llningen, som arrangerades i Galleri Tripp (i ett trapphus som Ă€r lĂ„st för externa besökare), innehöll konstverk med tydliga politiska budskap kopplade till konflikten i Gaza. Den byggde pĂ„ ett studentupprop som krĂ€vde att universitetets ledning skulle bryta samarbeten med israeliska universitet, ta avstĂ„nd frĂ„n Israels krigföring samt ge stöd till palestinska studenter och forskare.

Göteborgs universitet har nu svarat pĂ„ JO:s yttrande och bedömer att institutionen agerat korrekt utifrĂ„n gĂ€llande lagstiftning, bĂ„de i enlighet med grundlĂ€ggande principer för yttrandefrihet, akademisk och konstnĂ€rlig frihet och respekten för principen om saklighet och opartiskhet, enligt regeringsformen. Man betonar att utstĂ€llningen inte var en del av undervisningen och inte hade godkĂ€nts eller förhandsgranskats av ledningen. Det rörde sig enligt universitetet om ett konstnĂ€rligt och politiskt stĂ€llningstagande frĂ„n enskilda studenter – inte frĂ„n universitetet som myndighet.

Samtidigt vill GU ha vĂ€gledning av JO. I yttrandet uttrycks en önskan om tydligare ansvarsfördelning mellan institution och student nĂ€r det gĂ€ller politiska eller konstnĂ€rliga uttryck i universitetslokaler som Ă€r synliga för allmĂ€nheten. GU anser att ett klargörande frĂ„n JO skulle vara vĂ€rdefullt för att undvika framtida missförstĂ„nd och sĂ€kerstĂ€lla rĂ€ttssĂ€kerhet. Troligen fattar JO beslut i slutet av Ă„ret. RĂ€ttssakkunnig Per Samuelsson meddelar att JO inte uttalar sig om enskilda Ă€renden, men det förekommer att myndigheter ibland kan be om vĂ€gledning i frĂ„gor som rör JO:s tillsyn. ”Det Ă€r dock viktigt att understryka att det i slutĂ€ndan Ă€r JO som avgör inriktningen pĂ„ granskningen samt eventuella uttalanden och att JO inte ska Ă€gna sig Ă„t rĂ„dgivning i en mer allmĂ€n bemĂ€rkelse”, skriver han.

Utmanande ekonomiska tider

■ Göteborgs universitet vĂ€ntas gĂ„ med 90 miljoner kronor i underskott 2025. Det visar Ă„rets första ekonomiska rapport som omfattar perioden januari till april. Samtliga fakulteter redovisar negativa budgetar, vilket innebĂ€r ett försĂ€mrat lĂ€ge jĂ€mfört med tidigare Ă„r.

– Det Ă€r utmanande att alla fakulteter visar negativa resultat, men det beror till stor del pĂ„ ökad inflation och höjda hyror. Samtidigt har vi en buffert som gör att vi kan stĂ€lla om verksamheten utan att ta till panikĂ„tgĂ€rder, sĂ€ger ekonomichef Peter Tellberg.

Han betonar att det inte finns skÀl att dra för stora vÀxlar pÄ rapporten, men pekar pÄ att intÀkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Universitetet har dock ett balanserat kapital pÄ 1,2 miljarder.

Inom utbildningen syns en viss överproduktion – universitetet har levererat utbildning motsvarande omkring 100 miljoner kronor mer Ă€n vad staten bestĂ€llt. Forskningsbidragen har minskat nĂ„got. KonstnĂ€rliga fakulteten Ă€r den enda som förvĂ€ntas gĂ„ med ett positivt resultat i Ă„r, om Ă€n blygsamt – en miljon kronor. Det berĂ€knade underskottet pĂ„ 90 miljoner motsvarar ungefĂ€r 1 procent av omsĂ€ttningen som Ă€r pĂ„ 8 miljarder.

GU i Almedalen

■ Även i Ă„r deltar Göteborgs universitet pĂ„ Almedalsveckan den 23–27 juni. I det hus som GU hyr pĂ„ Kyrkogatan, i gamla Visby, arrangeras ett 10­tal seminarier i trĂ€dgĂ„rden. Bland annat Sveriges politiska landskap i en dramatisk omvĂ€rld, Utsatt akademi – hur motverkar vi hot och trakasserier, Forskningens frihet och trygghet och Hur fri Ă€r den fria kunskapsbildningen. Medverkar gör bland andra Nationella genussekretariat, Wexsus, GU Ventures, statsvetenskapliga institutionen, HDK-Valand och GPCC.

NÀr medierna blev objekt för forskning

Efterkrigstiden var en tid dÄ nya forskningsomrÄden med metoder importerade frÄn USA började etableras i Sverige.

Ett sÄdant omrÄde var massmedieforskning.

Nu har Ulla Carlsson författat en skrift om utvecklingen, dÀr inte minst Göteborgs universitet spelade en viktig roll.

Forskning om dagspress hade visserligen bedrivits i Sverige sedan slutet av 1800­talet, bland annat av litteraturvetaren Otto Sylwan, rektor vid Göteborgs högskola 1914–1931.

Men det var i samband med efterkrigstidens enorma samhĂ€llsförĂ€ndringarsom intresset för mediernas roll och villkor i samhĂ€llet tog fart, med en framvĂ€xande vĂ€lfĂ€rdsstat, snabb teknologiutveckling och blomstrande ungdomskultur dĂ€r nĂ€stan varje hem hade, förutom dagstidning, bĂ„de radio och tv. Det berĂ€ttar Ulla Carlsson, professor i medie­ och kommunikationsforskning, och författare till skriften VĂ€gen till universitetsĂ€mnet medieoch kommunikationsvetenskap (MKV) – Ett samhĂ€llsvetenskapligt perspektiv.

– Den nya samhĂ€llsorienterade forskningen skulle nu vara till nytta och inte minst sociologi – tidigare ett Ă€mne kopplat till filosofi – fick den viktiga uppgiften att mĂ€ta och jĂ€mföra nya sociala fenomen.

Nya forskningsomrÄden krÀvde nya metoder och blickarna vÀndes mot USA.

– Redan pĂ„ 1950­talet besökte statsvetaren Jörgen WesterstĂ„hl de amerikanska universiteten Yale och Columbia.

Hem till Göteborg tog han med sig kunskaper om valforskning, opinionsstudier och massmedieundersökningar men ocksÄ insikter om hur man bygger en forskningsorganisation och fÄr finansiering frÄn olika hÄll.

I samband med att ett antal Àmnen skildes ut frÄn den humanistisk­filosofiska fakulteten fick svenska lÀrosÀten 1964 en samhÀllsvetenskaplig fakultet. DÀr bedrevs forskning och undervisning i bland annat sociologi, statskunskap, pedagogik, psykologi och ekonomisk historia, förklarar Ulla Carlsson.

– FrĂ€mst statsvetare, sociologer och ekonomer intresserade sig för de nya medierna och flera började snart se sig snarare som massmedie­ eller kommunikationsforskare. De startade kurser och fick uppdrag frĂ„n bĂ„de staten och mediebranschen och fungerade lite som en brygga mellan akademin och praktiken. Flera samhĂ€llsvetare, inte minst Jörgen WesterstĂ„hl tillsammans med hans efterföljare Stig Hadenius, Lennart Weibull och Kent Asp anlitades flitigt.

VÀnstervindar blÄste och debatten om mediernas inflytande var intensiv och fördes bland annat i pocketböcker. Göran Palms Indoktrineringen i Sverige frÄn 1968 handlade exempelvis om hur det svenska samhÀllet pÄverkades av USA, berÀttar Ulla Carlsson.

– Det internationella samarbetet var viktigt för framvĂ€xten av ett universitetsĂ€mne, inte minst samverkan inom Norden. Vid Tammerfors universitet fanns redan tidigt ett massmedieĂ€mne och 1973, pĂ„ den första nordiska medie­

– Göteborgs universitet spelade en viktig roll nĂ€r massmedieforskningen kom in i akademin, berĂ€ttar Ulla Carlsson.

»Nu fanns landets tvÄ professurer inom massmedier vid GU.«

ULLA CARLSSON

konferensen, framfördes argument för en bÀttre organisering av medieforskningen.

Det nordiska centrumet för massmedieforskning, Nordicom, inrÀttades 1975 av Nordiska ministerrÄdet och blev snart en sjÀlvstÀndig enhet vid Göteborgs universitet. 1977 bildades Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK).

OcksÄ utbildning inom massmedieomrÄdet utvecklades, exempelvis grundade Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicistklubben ett journalistinstitut i Stockholm. 1962 övertogs det av staten som samtidigt startade ett liknande institut i Göteborg. Fem Är senare inrÀttades tvÄÄriga journalistutbildningar pÄ högskolenivÄ i bÄde Göteborg och Stockholm. Genom högskolelagen 1977 inlemmades journa­

listhögskolorna i universiteten. Göteborgs universitet fick nÄgra Är tidigare ett uppdrag att utveckla ett nytt Àmne, informationsteknik, som kom att spela en viktig roll för att ett universitetsÀmne skulle kunna etableras.

1977 presenterade Stig Hadenius, docent vid statsvetenskapliga institutionen, GU, Massmedieforskningsutredningen. DĂ€r föreslog han bland annat inrĂ€ttandet av professurer i kulturkommunikation, politisk kommunikation, informationsspridningens effekter samt massmediernas ekonomiska förutsĂ€ttningar, berĂ€ttar Ulla Carlsson. – Trots ett positivt mottagande dröjde det till 1980 innan regeringen inrĂ€ttade en första professur i massmedieforskning med placering vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Sociologen Karl Erik Rosengren, Lunds universitet, utsĂ„gs till tjĂ€nsten. Efter nĂ„gra Ă„r fick Handelshögskolan i Göteborg en donationsprofessur i massmedieekonomi. Innehavare blev Karl Erik Gustafsson. Nu fanns landets tvĂ„ professurer inom massmedier vid GU.

– Snart tillsattes dock professorer inom massmedieomrĂ„det ocksĂ„ vid universiteten i Lund, Stockholm och UmeĂ„, medan Uppsala fick sin första massmedieprofessor först 1999.

1990 bildades institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid GU. Det skedde genom en sammanslagning av Journalisthögskolan och Avdelningen för masskommunikation vid statsvetenskapliga institutionen. Lennart Weibull fick tjÀnsten som professor i massmedieforskning efter att Rosengren ÄtervÀnt till Lund och Kent Asp blev professor i journalistik.

Det fanns ocksÄ ett stort behov av lÀroböcker inom det nya Àmnet. 1970 utkom Press, radio och tv: en bok om massmedia i dagens samhÀlle, författad av Stig Hadenius och Lennart Weibull, berÀttar Ulla Carlsson.

– 1980 bytte boken namn till Massmedier och den har hittills kommit ut i tio upplagor, fram till 2005 av samma författare.

Massmedieforskningen, som utveck­

lats frÄn ett humanistiskt till ett samhÀllsvetenskapligt Àmne, kom mot slutet av 1980­talet att Äter nÀrma sig humaniora.

– Med inspiration frĂ„n bland annat Storbritannien blev kulturstudier ett sĂ€tt att förklara mĂ„nga olika fenomen i samhĂ€llet, inte minst mediernas roll.

Den skrift som Ulla Carlsson nu publicerat handlar delvis om henne sjÀlv. Hon var Nordicoms förestÄndare under mÄnga Är och blev 2006 professor i medie­ och kommunikationsforskning. Hur blev du det?

– Ja, det kan man undra, det var inte min plan frĂ„n början. Som student lĂ€ste jag sociologi, nationalekonomi och statskunskap och ville egentligen forska om fransk kolonialism i Afrika. Det var Jörgen WesterstĂ„hl som anstĂ€llde mig som forskningsassistent för nĂ„gra massmediestudier och plötsligt var jag doktorand. SĂ„ liksom för mĂ„nga andra var det av en tillfĂ€llighet jag hamnade just inom massmedieforskningen.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: VĂ€gen till universitetsĂ€mnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) – Ett samhĂ€llsvetenskapligt perspektiv Ă€r utgiven av Svensk Mediehistorisk Förening. Skriften finns gratis tillgĂ€nglig: www.mediehistoria.se/okategoriserad/vagen-till-mkv/. Författare Ă€r Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsforskning, under mĂ„nga Ă„r förestĂ„ndare för det nordiska kunskapscentret Nordicom samt fram tills nyligen innehavare av Unesco-professuren i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik.

Nyligen tilldelades Ulla Carlsson Kjell Nowakpriset ”för hennes omfattande, grundlĂ€ggande, konsoliderande, oavbrutet utvecklande, djupt engagerade, inspirerande och stĂ€ndigt nĂ€rvarande gĂ€rning för medie- och kommunikationsvetenskapen i Sverige och internationellt”.

– Först i början av 1900-talet blev forskning en sjĂ€lvklar del av ett universitets verksamhet, förklarar Henrik Björck.

SÄ kom doktorshatten till högskolorna

– Fackhögskolornas kamp för disputationsrĂ€tt Ă€r intressant. Men striden kan ocksĂ„ ses som ett prisma genom vilket hela det högre utbildningssystemets expansion och omvandling kan speglas.

Det förklarar idéhistorikern Henrik Björck. I sitt senaste verk, drygt 700 sidor, har han Àgnat sig Ät komparativ hattforskning, det vill sÀga doktorsgradernas och forskarutbildningarnas historia.

Den som intresserar sig för utvecklingen av den högre utbildningen i Sverige har gott om litteratur att grotta ner sig i, inte minst nÀr det gÀller Filosofiska fakultetens skiftande Àmnen inom humaniora, samhÀllsvetenskap och naturvetenskap. Men hur det gick till nÀr VeterinÀrhögskolan eller TandlÀkarhögskolan blev en del av akademin finns det fÄ skildringar av. Nu har Henrik Björck skrivit ett digert verk i tvÄ band om den

utvecklingen som ocksÄ Àr en berÀttelse om framvÀxten av vÄrt moderna samhÀlle. I centrum stÄr den befogenhet som skiljer högskolor frÄn andra, lÀgre lÀroanstalter, nÀmligen rÀtten att kreera doktorer.

– Universiteten har ju sitt ursprung i medeltiden och hade frĂ„n början fyra fakulteter: den teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska. LĂ€nge var lĂ€rosĂ€tena rena undervisningsinrĂ€ttningar, att de ocksĂ„ skulle Ă€gna sig Ă„t forskning Ă€r ett rĂ€tt nytt pĂ„fund. I flera lĂ€nder, exempelvis England, var forskning nĂ„got vĂ€lbestĂ€llda gentlemĂ€n Ă€gnade sig Ă„t. PhD­ graden infördes vid Oxford och Cambridge först 1917–1919, dĂ„ utbildning för forskning ocksĂ„ blev en uppgift för lĂ€rarna.

FrÄn mitten av 1800­talet funderade de tysktalande lÀnderna som föredömen nÀr det gÀllde forskning vid universiteten. DÀrifrÄn spred sig forskningsidealet till USA. I Sverige, som infört filosofie doktorsgrad 1870, kom universiteten i Uppsala och Lund att verka under ett tydligt forskningsimperativ vid slutet av

1800­talet, berĂ€ttar Henrik Björck. – I samband med industrialiseringen bildades ocksĂ„ flera fackhögskolor. Karolinska mediko ­kirurgiska institutet (KI) inrĂ€ttades dock redan 1810. RĂ€tt att anordna disputationer för doktorsgraden fick lĂ€rosĂ€tet 1874, vilket innebar att KI dĂ„ sjĂ€lvt kunde utbilda sina lĂ€rare istĂ€llet för att hĂ€mta dem frĂ„n universiteten. DĂ€remot fick KI inte promotionsrĂ€tt förrĂ€n 1906; den disputerade mĂ„ste alltsĂ„ fortfarande bege sig till Uppsala eller Lund för att officiellt fĂ„ sin doktorsgrad. Att disputationsrĂ€tt innebar sjĂ€lvstĂ€ndighet gentemot universiteten skapade en del motstĂ„nd hos de Ă€revördiga lĂ€rosĂ€tena, berĂ€ttar Henrik Björck.

– Ett exempel Ă€r VeterinĂ€rhögskolan som 1915 anhöll hos Kungl. Maj:t om att fĂ„ anordna doktorsdisputationer. Bland remissinstanserna fanns den medicinska fakulteten i Uppsala som varnade för att ett bifall skulle kunna leda till att ”inom en snar framtid Ă€ven ingenjörer, tandlĂ€kare, apotekare, vid lantbrukshögskolorna utexaminerade elever m.fl. fĂ„ tilltrĂ€de till doktorsvĂ€rdigheten”.

»De teoretiska Àmnena skulle bli mer arbetslivsanpassade medan de praktiska skulle fÄ mer av forskningsanknytning.«
HENRIK BJÖRCK

Den medicinska fakultetens farhÄgor skulle besannas: exempelvis fick ingenjörerna disputationsrÀtt 1927, veterinÀrerna 1935, ekonomerna 1946 och apotekarna 1954.

OcksÄ vad de nya doktorerna skulle kallas kunde bli en laddad frÄga. Latin var ju universitetets sprÄk; kanske skulle exempelvis en disputerad veterinÀr kallas veterinariae doctor?

– Förslaget förkastades, dels eftersom det i allmĂ€nhetens mun snabbt skulle bli veterinĂ€rdoktor, vilket vore lika absurt som att kalla en medicine doktor för lĂ€kardoktor. Men det spelade ocksĂ„ roll att ordet lĂ„g nĂ€ra August Strindbergs skĂ€llsord ”veterinĂ€rfilosofi”, som författaren anvĂ€nde i sammanhang som inte alls hade med veterinĂ€rer att göra. Till slut kom man överens om veterinĂ€rmedicine doktor.

Riksdagens beslut 1938 att skapa en folktandvÄrd innebar ett explosionsartat behov av utbildade tandlÀkare. TandlÀkarinstitutet, som startat 1898, blev 1947 en sjÀlvstÀndig högskola under namnet TandlÀkarhögskolan och 1950 fick högskolan disputationsrÀtt.

– Skogshögskolan, som tillkom 1914 genom ombildning av det Ă€ldre Skogsinstitutet, fick ocksĂ„ rĂ€tt att promovera doktorer 1950. Även hĂ€r diskuterades hur doktorn skulle tituleras och det första förslaget – skoglig doktor – Ă€ndrades till doktor i skogsvetenskap. Somliga höll dock pĂ„ det mer tjusiga doctor scientiae forestis. Den doktorsexamen som orsakat mest kontroverser Ă€r kanske den som inte bygger pĂ„ vetenskaplig grund, utan istĂ€llet pĂ„ konstnĂ€rligt utvecklingsarbete. Att ocksĂ„ konstnĂ€rer skulle ingĂ„ i högskolan var en del av högskolereformen 1977 Ă€ven om det var först 2010 som Högskoleverket beviljade universiteten i Göteborg och Lund tillstĂ„nd att utfĂ€rda konstnĂ€rlig

doktorsexamen, berĂ€ttar Henrik Björck. – KonstnĂ€rerna skulle inte tvingas in i den traditionella vetenskapen men frĂ„gan var vad den nya konstnĂ€rliga forskningen kunde vara istĂ€llet och hur den skulle redovisas: skulle en konstnĂ€rlig forskare i opera exempelvis skapa en operaförestĂ€llning? Inte bara universiteten utan Ă€ven en del konstnĂ€rer var kritiska; somliga menade att akademiseringen i mycket handlade om att ge försörjning Ă„t misslyckade konstutövare. KonstnĂ€rernas utvecklingsarbete blev hur som helst högskolans tredje uppgift, efter utbildning och forskning – det samverkansuppdrag som ibland kallas tredje uppgiften borde alltsĂ„ kallas fjĂ€rde uppgiften.

Fackhögskolorna, som fÄtt tillkÀmpa sig disputations­ och promotionsrÀtt frÄn en ofta ganska avvisande universitetsvÀrld, fick nÄgot av en revansch efter kriget. Högskolan svÀllde, frÄn 1960 till 1970 trefaldigades antalet studenter. De olika doktorsgrader som införts vid universitet och högskolor ersattes 1969 med en enhetlig doktorsexamen, nya lÀrosÀten etablerades och studiestöd infördes.

– Politikerna ville samtidigt gĂ€rna tona ner skillnaden mellan de teoretiska, högre utbildningarna och de praktiska, lĂ€gre programmen: de teoretiska Ă€mnena skulle bli mer arbetslivsanpassade medan de praktiska skulle fĂ„ mer av forskningsanknytning.

Det var ocksÄ under den hÀr tiden som en strukturerad forskarutbildning började vÀxa fram.

– Hur handledningen gick till innan dess, vittnar medicinprofessorn Ulf Lagerkvist om i sina memoarer. Han var doktorand vid KI pĂ„ 1950­talet under ledning av professor Einar Hammarsten, som förklarade sin hantering av doktoranderna sĂ„ hĂ€r: ”Jag sĂ€tter dom i ett hörn med ett omöjligt problem och sĂ„ kommer jag tillbaks om ett Ă„r och ser efter om dom Ă€r kvar.”

Högskolan har pÄ hundra Är genomgÄtt mÄnga förÀndringar. Men mycket Àr sig ocksÄ likt, menar Henrik Björck.

– Det högre utbildningssystemet Ă€r som en flotta med oljetankrar som anpassar sig till varandra under sin fĂ€rd tillsammans; förĂ€ndringar sker hela tiden men det gĂ„r lĂ„ngsamt.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia i tvÄ volymer Àr författad av Henrik Björck, professor i idé- och lÀrdomshistoria. Verket utgÄr frÄn fem perspektiv pÄ högre utbildning: ett övergripande systemperspektiv samt ett institutionalistiskt, professionssociologiskt, marginalistiskt samt sprÄkbrukshistoriskt perspektiv. Verket Àr utgivet inom Kriterium. Förlaget Àr Makadam.

Visdom pÄ VÀrldskulturmuseet

– Att AI-verktygen Ă€r ointelligenta Ă€r inte en brist utan kan tvĂ€rtom vara en orsak till att de fungerar sĂ„ bra.

Det förklarade Elena Esposito, professor i sociologi vid universiteten i Bielefeld och Bologna, under ett Barbara Czarniawska Wisdom-seminarium pÄ VÀrldskulturmuseet den 14 maj.

Artificiell kommunikation och social intelligens – vad gör det med oss mĂ€nniskor och med demokratin? var den frĂ„ga som seminariet kretsade kring. Huvudtalare var Elena Esposito som för ett par Ă„r sedan kom ut med boken Artificial Communication – How Algorithms Produce Social Intelligence. Hon inledde med att pĂ„peka att hajpen kring AI och kommunikation Ă€r mycket Ă€ldre Ă€n november 2022, dĂ„ Chat GPT lanserades.

– Det handlar om verktyg som tycks lika bra som vi mĂ€nniskor pĂ„ att skriva romaner, skapa bilder och föra lĂ€ttsamma konversationer. Tekniken har lett till en diskussion dĂ€r somliga oroar sig för en ny superintelligens medan andra tycker att en teknik som bara upprepar det som redan finns Ă€r ganska ointressant.

En ofta stÀlld frÄga Àr om AI:n Àr intelligent. Eftersom vi inte vet vad vi menar med intelligens gÄr den frÄgan dock inte att svara pÄ, menade Elena Esposito.

– Men Ă€ven om vi kunde definiera intelligensbegreppet skulle inte det hjĂ€lpa oss vidare; generativ AI Ă€r en svart lĂ„da som inte ens de dataingenjörer som jobbar med tekniken kan förklara.

Elena Esposito föreslog dÀrför ett alternativt sÀtt att diskutera AI: som en

»Den

kan exempelvis översÀtta frÄn engelska till kinesiska, men utan att kunna nÄgot av sprÄken.«

ELENA ESPOSITO

kommunikations­ och samtalspartner.

– En AI verkar kunna prata med oss trots att den inte fungerar som vi. Den kan exempelvis översĂ€tta frĂ„n engelska till kinesiska, men utan att kunna nĂ„got av sprĂ„ken. Den producerar innehĂ„ll som Ă€r begripligt för oss, men inte för AI:n sjĂ€lv.

Dessa stora sprÄkmodeller Àr senaste steget pÄ en lÄng utveckling dÀr mÀnniskan tagit hjÀlp av ny teknik för att kommunicera.

– Samtalet, det ursprungliga kommunikationssĂ€ttet, Ă€r beroende av att vi ser och hör den vi pratar med och av att bĂ„da parter har i huvudet det som diskuteras. Skapandet av skriften och sĂ„ smĂ„ningom boktryckarkonsten, innebar att vi inte lĂ€ngre behöver minnas sĂ„ mycket och att vi kan ta till oss kunskap av personer vi aldrig trĂ€ffat och som kanske till och med Ă€r döda.

Google innebar en revolution inom informationsspridning, men förÀndrade inte sjÀlva kommunikationen, menade Elena Esposito.

– Men med generativ AI har vi fĂ„tt en maskin som faktiskt pratar med oss, inte genom att rabbla fakta utan genom att producerar egna, unika svar pĂ„ olika frĂ„gor. AI:n innebĂ€r helt enkelt ett nytt stadium i den mĂ€nskliga kommunikationens historia.

Elena Esposito i samtal med Olle HÀggström.

Efter förelÀsningen följde ett panelsamtal. Olle HÀggström, professor i matematisk statistik, menade att det visst gÄr att diskutera AI och intelligens.

– Om ett datorprogram simulerar regn sĂ„ vet vi att det inte Ă€r pĂ„ riktigt, eftersom datorn inte blir vĂ„t. Men om en dator beter sig som om den kan tĂ€nka, hur kan vi dĂ„ avgöra om den verkligen tĂ€nker eller om det inte gör det?

Palle Dahlstedt. professor i interaktionsdesign, pĂ„pekade att algoritmer anvĂ€nts inom musik under lĂ„ng tid. – Jag gör det sjĂ€lv nĂ€r jag komponerar och improviserar. AI:n Ă€r dock trĂ€nad att ge oss det förvĂ€ntade, medan konst handlar om att skapa det som inte Ă€r sjĂ€lvklart. Tekniken kan ge förförande flashiga produkter men riktigt skapande krĂ€ver anstrĂ€ngning. NĂ„gra gratisluncher finns helt enkelt inte.

Seminariet avslutades med frÄgor frÄn publiken.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Artificiell kommunikation och social intelligens – vad gör det med oss mĂ€nniskor och med demokratin? var titeln pĂ„ ett Barbara Czarniawska Wisdom-seminarium den 14 maj pĂ„ VĂ€rldskulturmuseet.

Huvudtalare: Elena Esposito, professor i sociologi, Bielefelds universitet, och Universitetet i Bologna.

Samtalspartner: Eglė RindzevičiĆ«tė, docent i kriminologi och sociologi, Kingston University London; Olle HĂ€ggström, professor i matematisk statistik, GU; Palle Dahlstedt, tonsĂ€ttare och professor i interaktionsdesign, Chalmers och Högskolan för scen och musik.

Moderator: Elena Raviola, professor i Design Management, HDK-Valand.

Konferencier: Lena Ulrika Rudeke, verksamhetsansvarig, Jonsereds herrgÄrd. Wisdom-seminarierna startades 2004 av professor Barbara Czarniawska och Handelshögskolans rektor Rolf Wolff. I en tid dÀr samtalet i hög grad kretsade kring kunskapsekonomi och vikten av information, var tanken att istÀllet samlas kring visdom. Genom att Äteruppta Wisdom-seminarierna vill Handelshögskolan fortsÀtta denna vÀg av konstruktiv kritisk reflektion, ifrÄgasÀttande och öppna samtal.

Nobelbesök pÄ Handels

kcjxvokvocc cus, odio mi

Det var medborgarrĂ€ttsrörelsen och fredsrörelsen som pĂ„ 1960-talet inspirerade kvinnorna i USA att organisera sig. SĂ€rskilt Ă„ren 1963–1973 infördes mĂ€ngder med lagar, exempelvis nĂ€r det gĂ€llde rĂ€tt till preventivmedel och jĂ€mstĂ€llda löner. Men nĂ€r senaten 1972 godkĂ€nde en Ă€ndring i konstitutionen, tog det stopp. Vad det berodde pĂ„ berĂ€ttade ekonomipristagen Claudia Goldin under ett förelĂ€sning pĂ„ Handelshögskolan.

VID SLUTET AV 1960-TALET ansÄg en majoritet av det amerikanska folket att kvinnor hade rÀtt till förvÀrvsarbete, Àven om de hade en man som kunde försörja dem. En kvinna kunde ocksÄ vara politiskt aktiv, till och med bli president. DÀremot dröjde det innan en majoritet ansÄg att Àven mammor med förskolebarn skulle kunna jobba. Det berÀttade ekonomhistorikern Claudia Goldin under en förelÀsning pÄ Handelshögskolan.

– Kvinnorörelsen hĂ€ngde samman med kampen för de svartas rĂ€ttigheter som 1964 ledde till att kongressen godkĂ€nde the Civil Rights Act. Syftet var att göra det olagligt att diskriminera pĂ„ grund av ras, religion eller ursprung. Howard Smith, demokrat frĂ„n Virginia, tillfogade i sista stund ocksĂ„ ordet ”kön” till de otillĂ„tna diskrimineringsgrunderna. Han var starkt emot medborgarrĂ€ttsrörelsen sĂ„ varför gjorde han det? Kanske för att lagen annars skulle ha fĂ„tt den absurda konsekvensen att omfatta svarta kvinnor men inte vita.

KAMPEN FÖR KVINNORS rĂ€ttigheter var dock inte vunnen. Equal Rights Amendment innebĂ€r ett förslag att Ă€ndra den amerikanska konstitutionen sĂ„ att diskriminering pĂ„ grund av kön skulle bli olagligt. TillĂ€gget, som diskuterats sedan 1923, godkĂ€ndes först 1972 av senaten. För en grundlagsĂ€ndring krĂ€vs dock ratificering av minst 38 delstater, vilket Ă€nnu inte skett. – Det starkaste motstĂ„ndet kommer faktiskt inte frĂ„n mĂ€n utan frĂ„n konservativa kvinnor. NĂ€r det gĂ€ller

jÀmstÀlldhet Àr nÀmligen klyftan mellan olika kvinnor mycket större Àn den mellan mÀn. Det beror pÄ de stora skillnader som fortfarande finns mellan unga, vÀlutbildade och lite Àldre, mindre utbildade kvinnor. Feminism har dock alltmer, Ätminstone i USA, tyvÀrr kommit att förknippas med nÄgot vÀldigt radikalt som mÄnga unga inte kan relatera till. Men feminism Àr i grunden inte alls nÄgot konstigt, utan stÄr tvÀrtom för en sjÀlvklarhet: lika rÀttigheter, oavsett kön.

FÖRELÄSNINGEN AVSLUTADES med en ström av frĂ„gor frĂ„n publiken som bland annat ville att Claudia Goldin skulle sĂ€ga nĂ„got om framtiden.

– Jag Ă€r historiker, vilket innebĂ€r att jag Ă€r bra pĂ„ att berĂ€tta om det förgĂ„ngna men vĂ€rdelös pĂ„ att sĂ€ga nĂ„got om morgondagen. För kanske 40 Ă„r sedan pratade en vĂ€n till mig om just framtiden och om hur man kommer att kunna ha sin telefon i fickan. Mitt svar visar ganska tydligt hur dĂ„lig jag Ă€r pĂ„ att sia: Varför i all sin dar skulle man vilja ha sin telefon i fickan?

Text: Eva Lundgren, Foto: Johan Wingborg

Fakta: Claudia Goldin, professor vid Harvard University, tilldelades 2023 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Den 27 maj höll hon Handelshögskolans Ärliga Tore Browaldh-förelÀsningmed titeln Why Women Won.

Claudia Goldin

HÖGTIDLIG INSTALLATION av nya professorer

Ansvaret att föra utvecklingen framÄt var nÄgot rektor Malin Broberg betonade nÀr hon den 16 maj installerade och vÀlkomnade 58 nya professorer vid Göteborgs universitet.

OcksÄ pedagogiska pristagare och excellenta lÀrare uppmÀrksammades vid den stÀmningsfulla ceremonin pÄ Konserthuset.

Efter en högtidlig akademisk procession, dÄ de nya professorerna, pristagare, rektor, dekaner samt fanbÀrande studenter tÄgade in i Konserthusets salong, höll rektor Malin Broberg ett hÀlsningstal.

– Varje ny professor, excellent lĂ€rare och pedagogisk pristagare tillför nya perspektiv och insikter som berikar vĂ„rt lĂ€rosĂ€te och vĂ„r vĂ€rld; det Ă€r en spĂ€nnande och Ă€rofylld uppgift. Samtidigt befinner vi oss i en tid av politisk omvĂ€lvning dĂ€r frĂ„gan inte Ă€r om universitetet ska anpassa sig utan pĂ„ vilket sĂ€tt. Det gĂ€ller att utveckla det kritiska tĂ€nkandet dĂ€r det viktiga kan vara att stĂ€lla rĂ€tt frĂ„gor snarare Ă€n att ge rĂ€tt svar. Vi behöver ta omvĂ€rldens förĂ€ndringar pĂ„ allvar samtidigt som vi inte ska vara Ă€ngsliga, och ni professorer Ă€r en del av den förĂ€ndringsresan. Det Ă€r sĂ„ mycket ni kan göra och pĂ„verka vid universitetet och i vĂ€rlden. SĂ„ tĂ€nk stort, var djupa i era hypoteser och bidra till samhĂ€llet och till framtida generationer.

Först ut att ta emot diplom ur rektors hand samt applÄder frÄn publiken var Sahlgrenska akademins nya professorer. DÀrefter följde Humanistiska fakulteten, Handelshögskolan, SamhÀllsvetenskapliga fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och till slut Fakulteten för naturvetenskap och teknik.

Maria NorbÀck, professor i företagsekonomi, höll professorernas tacktal. Bland annat framhöll hon att endast en av fyra professorer i hennes Àmne Àr kvinna, trots jÀmn könsfördelning hos studenterna sedan 1990­talet.

– Om vi hĂ„ller den hĂ€r takten kommer det att ta 45 Ă„r innan det finns lika mĂ„nga kvinnliga som manliga professorer i ekonomi. DĂ„ Ă€r jag 93. Sedan 1977 har kvinnor varit majoritet i akademin – pĂ„ studentnivĂ„ alltsĂ„. Till toppen har de inte nĂ„tt i samma utstrĂ€ckning. Kom ihĂ„g: Ginger Rogers gjorde allt som Fred Astaire gjorde, men baklĂ€nges och i högklackat. SĂ„ grattis till alla professorer hĂ€r idag och ett speciellt grattis till er kvinnliga professorer. Ni gör en feministisk handling. Ni har jobbat hĂ„rt, baklĂ€nges och i högklackat, och ni banar vĂ€g!

OcksÄ excellenta lÀrare och pedagogiska pristagare uppmÀrksammades innan det var dags för Oscar Bresin, vice ordförande för Göteborgs universitets studentkÄrer, att hÄlla studenternas tal.

– Jag hoppas att ni kan se er egen vetgirighet och nyfikenhet i oss studenter och att ni kan leda den, stĂ€rka den och hĂ„lla den vid liv. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan Ă€ven vi en dag sitta dĂ€r ni nu sitter. KĂ€ra professorer, ni Ă€r vĂ„r kunskapsfyr. BĂ€r er titel med stolthet och förvalta den med omtanke.

Ceremonin innehöll ocksÄ musikinslag, framförda av studenter vid Högskolan för scen och musik samt körsÄng av Stella Academica.

Efter en akademisk procession ut ur konsertsalen följde mingel i Konserthusets foajé.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

Stella Academica framförde Les Amarillas och Nu Àr det synd om de döda.

LÀngst till vÀnster: Feministiskt tal av Maria NorbÀck, professor i företagsekonomi.

DĂ€rintill: Konserthusets scen med alla professorer.

DĂ€runder: Sahlgrenska akademins professorer.

Ovan: Verena Sengspiel, professor i obstetrik och gynekologi.

Akademisk sprÄkutveckling mer Àn sprÄkstöd för studenter

I en nyligen publicerad utredningsrapport föreslÄs en avveckling av Enheten för akademiskt sprÄk (ASK). Eftersom den riktning rapporten pekar ut Àr problematisk pÄ flera sÀtt behöver vi som arbetar pÄ ASK ge vÄr syn pÄ vilka konsekvenserna kan bli för studenter, lÀrare och medarbetare och varför universitetet pÄ central nivÄ bör fortsÀtta ta ansvar och visa ledarskap inom akademisk sprÄk­ och skrivutveckling. Enheten för akademiskt sprÄk har i uppdrag att bevaka och aktivt stödja den akademiska sprÄk­ och skrivutvecklingen vid Göteborgs universitet. Detta Àr ett uppdrag som vi dagligen konkretiserar genom att planera och genomföra sprÄkoch skrivdidaktiska insatser pÄ svenska och engelska pÄ samtliga fakulteter och nivÄer, för sÄvÀl första­ som andrasprÄkstalare. Insatserna utgÄr frÄn de reella behov vi möter hos studenter, lÀrare och medarbetare och utvecklas i samarbete med lÀrare, med stöd av aktuell forskning inom fÀltet akademisk litteracitet.

Under hösten 2024 fick GU:s tidigare rektor Pam Fredman i uppdrag att utreda förutsÀttningarna för ett organisatoriskt och verksamhetsmÀssigt samarbete mellan ASK och PIL­enheten. MÄlet med uppdraget var att förbÀttra stödet till studenter och lÀrare. I den rapport som publicerades 30 april (diarienr: GU 2024/2680) föreslÄr utredaren ovÀntat att ASK och PIL avvecklas och att en ny enhet för högskolepedagogik, inklusive akademisk sprÄk­

utveckling, inrÀttas pÄ en institution vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Hur detta förslag kommer att behandlas och vilka beslut som kommer att fattas Àr i skrivande stund oklart, men de förÀndringar som föreslÄs kan fÄ lÄngtgÄende konsekvenser.

Förslaget innebÀr att institutioner ansvarar för att tillgodose studenternas behov av det som utredaren kallar sprÄkstöd. Vad som avses med sprÄkstöd och hur det ska organiseras, finansieras eller bemannas adresseras inte. Vi menar att en decentralisering i praktiken innebÀr att ansvaret för studenters sprÄk­ och skrivutveckling splittras och prioriteras ned. Det riskerar i sin tur att leda till minskad tillgÀnglighet, likvÀrdighet och kontinuitet. Utan stöd frÄn erfarna sprÄk­ och skrivdidaktiker ser vi ocksÄ en risk för ökad arbetsbelastning för universitetets lÀrare. UtifrÄn vÄr erfarenhet av samarbeten med lÀrare pÄ samtliga fakulteter anser vi det inte rimligt att alla lÀrare ska hinna eller kunna bedriva sprÄkutveckling och skrivprogression i

kurser och program. Utredaren rekommenderar att de excellenta lÀrarna ingÄr som en del i en ny högskolepedagogisk enhet pÄ universitetsgemensam nivÄ och att de utgör kopplingen till respektive fakultet. Syftet med en tydligare förankring i kÀrnverksamheten riskerar dock att motverkas om fortbildning i sprÄkdidaktik enbart ska organiseras i form av kurser och inte, som ASK arbetar idag, i samarbete med lÀrare och pÄ plats i utbildningarna. Utredaren pekar sjÀlv pÄ den begrÀnsade tillgÄngen av excellenta lÀrare som en risk med förslaget, men vi vill ocksÄ understryka att sprÄkdidaktisk kompetens inte Àr en uttalad förutsÀttning för att bli excellent lÀrare.

Utredarens rapport sÀger ingenting om sprÄk­ och skrivutveckling för medarbetare, inklusive doktorander. Att förbise det arbete som ASK gör genom bland annat workshoppar, konversationsgrupper och lÀs­ och skrivretreater för medarbetare visar pÄ en brist pÄ förstÄelse för de varierade behov som

Foto: JOHAN WINGBORG

finns inom universitetet. Vi menar att akademisk sprĂ„kutveckling inte kan reduceras till sprĂ„kstöd för studenter. Det handlar snarare om att stötta de processer som det innebĂ€r att vĂ€xa in i och tillhöra en akademisk kultur, att öva upp och lĂ€ra kĂ€nna sina egna lĂ€rstrategier och sitt eget skrivande – med insikt om att detta gĂ€ller sĂ„vĂ€l studenter som doktorander, lĂ€rare, forskare och andra medarbetare.

Utredarens förslag bortser helt frÄn de synergieffekter som en sammanhÄllen enhet med sprÄk­ och skrivdidaktisk kompetens bidrar med. Det Àr kontraproduktivt att avveckla en vÀlfungerande stödverksamhet som arbetar flexibelt och behovsanpassat pÄ universitetets alla omrÄden och nivÄer. Förslaget riskerar att leda till försvagade resurser och mindre kvalificerat stöd för studenter, lÀrare och medarbetare. GU behöver istÀllet fortsÀtta ta sitt ansvar för sprÄk­ och skrivutveckling som en central angelÀgenhet för hela universitetet.

Även om effekterna Ă€r svĂ„ra att kvantifiera finns det mĂ„nga som kan vittna om hur ASK pĂ„ olika sĂ€tt bidrar till ökad genomströmning, bĂ€ttre avhandlingar och publikationer, bĂ€ttre förstĂ„else av och undervisning i sprĂ„k och skrivande, minskad stress och ökat vĂ€lbefinnande. Vi menar att detta i lĂ€ngden Ă€r en mer vĂ€rdefull optimering av GU:s gemensamma resurser Ă€n den avveckling, decentralisering och resurssplittring som utredningen föreslĂ„r.

MEDARBETARNA PÅ ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

NY PÅ

JOBBET

Martin Hultman Àr ny professor i sociologi med inriktning teknik och vetenskapsstudier.

Johanna Ilmakunnas Àr ny gÀstprofessor i historia.

Jenny Kindblom Àr ny professor i klinisk farmakologi och evidensbaserad medicin.

Sebastian Linke Àr ny professor i samhÀllsvetenskapliga miljöstudier.

Julia Prentice Àr ny professor i flersprÄkighet.

André Sadeghi Àr ny professor i audiologi.

Sofia Strid Àr ny professor i sociologi.

Nina Tahmasebi Àr ny professor i datalingvistik.

Marko T. Wramén Àr ny kommunikatör pÄ Kristineberg Center och pÄ Centrum för hav och samhÀlle.

Mattias Wahlström Àr ny professor i sociologi.

Kristine Walhovd Àr ny gÀstprofessor i psykologi.

UTMÄRKELSER

Åsa Arping, dekan vid Humanistiska fakulteten samt professor i litteraturvetenskap, har utsetts till 2025 Ă„rs mottagare av Övralidspriset. Motivering: "För en forskningsinsats som förnyat vĂ„r förstĂ„else av kön, klass och författarnamnets genomslag i den svenska 1800- och 1900-talslitteraturen." Priset tillkom efter författaren och Nobelpristagaren Verner von Heidenstams testamente och ges till författare, essĂ€ister och forskare med humanistisk inriktning. Utöver en prissumma om 300 000 kronor erhĂ„ller pristagaren en kopia av den medalj som Heidenstam fick pĂ„ sin 60-Ă„rsdag av Carl Milles.

NYA HEDERSDOKTORER

Gun Lund har utsetts till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten: ”Som en av Sveriges mest namnkunniga och stridbara koreo-

grafer har Gun Lund sedan 1960-talet verkat för att ge politiker, forskare och allmĂ€nhet ökad kunskap om danskonsten. För VĂ€stsveriges dansliv har hon skapat en stabil infrastruktur och drivit tre scener med internationell rĂ€ckvidd.”

OcksÄ

Karl-Magnus Johansson Ă€r ny humanistisk hedersdoktor: ”Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie vid Riksarkivet i Göteborg, sprider verkligen arkivkĂ€rlek 
 Med kritisk skĂ€rpa visar han ocksĂ„ fram arkivet som allt annat Ă€n dammigt; tvĂ€rtom Ă€r det bĂ„de aktör, kunskapsproducent och medskapare av kulturarvet.”

Pernilla Baralt, generalsekreterare för Unicef Sverige, Ă€r ny hedersdoktor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten: ”Genom att vara en ledande röst för barns rĂ€ttigheter och utbildning har Pernilla Baralt bidragit till verksamhetsutveckling inom forskning och utbildningsinsatser vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.”

Ricardo Baeza-Yates har utsetts till hedersdoktor vid

Fakulteten för naturvetenskap och teknik. Han Àr en ledande forskare inom AI och informationsinhÀmtning pÄ internet. OcksÄ klimatforskaren Yu Liu Àr ny hedersdoktor. Han studerar trÀds Ärsringar för att skilja naturlig variation i klimatet frÄn klimatförÀndringar som orsakats av mÀnniskor.

BÖCKER

Ämnesspecifik specialdidaktik: Varierad undervisning som frĂ€mjar lĂ€rande

Att undervisa i ett specifikt Àmne innebÀr mer Àn att bara förmedla kunskaper. Förutom Àmneskunskaper behövs förstÄelse för hur Àmnets innehÄll kan tillgÀngliggöras för

alla elever oavsett förutsÀttningar och behov. Författaren, universitetslektorn och specialpedagogen Emma Leifler, presenterar didaktiska strategier samt ger konkreta exempel pÄ hur man kan skapa tillgÀnglig undervisning i olika Àmnen samt utforma bedömningar som ger fler elever möjlighet att visa sina kunskaper.

Beowulf

Beowulf Àr det nordliga Europas Àldsta bevarade episka diktverk. Den titellösa texten Äterfinns i en handskrift tillkommen omkring Är 1000, skriven pÄ fornengelska. Gunnar D. Hansson, professor i litterÀr gestaltning, har nu gjort den första svenska översÀttningen pÄ 70 Är.

Mord, makt och middag I forskningsprojektet GĂ€stfrihetens tvetydighet och den interkulturella integrationen i europeiska grĂ€nszoner, ca: 1000–1350 har historikerna Wojtek Jezierski, GU, och Lars KjĂŠr, Northeastern University London, studerat medeltida gĂ€stfrihet. Det har nu resulterat i en bok som visar att gĂ€stfrihet bĂ„de har med makt och generositet att göra.

Boken Guests, Strangers, Aliens, Enemies: Ambiguities of Hospitality in the Middle Ages, c. 1000–1350 Ă€r spĂ€ckad med spĂ€nnande historier och finns open access.

I rörelse I rörelse Ă€r den 84:e forskarantologin frĂ„n SOMinstitutet. Redaktörer Ă€r Annika Bergström, Anders Carlander, Björn Rönnerstrand och Patrik Öhberg. Boken gĂ„r att lĂ€sa pĂ„ SOM-institutets webbplats. Tryckt exemplar kan bestĂ€llas via institutet.

Till minne

av Jonas Ingvarsson (1966–2025)

VÄr kÀre kollega och vÀn Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap, har alltför tidigt lÀmnat oss. Jonas avled den 10 april 2025 efter hastigt insjuknande nÄgra dagar tidigare. Han Àr djupt saknad av oss som haft förmÄnen att arbeta med honom vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Jonas disputerade i Göteborg 2003 pÄ en avhandling om hur mÀnniskans förhÄllande till tekniken gestaltas i det sena 1960­talets svenska prosa. Han arbetade dÀrefter i flera Är vid institutioner i Karlskrona, Karlstad, VÀxjö och Skövde, till dess att han 2017 tilltrÀdde ett lektorat i litteraturvetenskap med inriktning mot medier och redaktionell praktik vid vÄr institution.

Jonas forskning rörde sig i tvĂ€rvetenskapliga fĂ€lt – mediehistoria, digital humaniora, posthumanism – alltid med en nyfiken blick pĂ„ litteraturens roll i ett förĂ€nderligt samhĂ€lle. Han undervisade bland annat pĂ„ masterprogrammen Kritiska studier och Digital humaniora.

Som lÀrare var Jonas entusiasmerande, kunnig och lyhörd. Studenterna vittnar om hans generositet och hans engagemang som strÀckte sig lÄngt bortom förelÀsningssalen. Kollegor minns hans nÀrvaro, vÀnskap och förmÄga att lyfta andra. Vi Àr mÄnga som bÀr med oss tacksamheten över att ha fÄtt dela tiden med honom.

Tobias HĂ€gerland PREFEKT VID INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

SĂ€kerhetstipset av

Mathilda Perisa, informationssÀkerhetschef

Göteborgs universitet i en ny sÀkerhetstid

I mars presenterade regeringen en ny nationell strategi för cybersĂ€kerhet 2025–2029. Det Ă€r inte en teknisk handbok, utan en politisk inriktning för hur hela samhĂ€llet ska stĂ€rka sin motstĂ„ndskraft mot cyberhot. I centrum stĂ„r insikten att sĂ€kerhet i digitala miljöer Ă€r en samhĂ€llsfrĂ„ga, inte enbart en IT­frĂ„ga.

Strategin lyfter tre huvudsakliga omrÄden:

‱ Systematiskt och effektivt cybersĂ€kerhetsarbete, dĂ€r organisationer förvĂ€ntas arbeta riskbaserat och integrera cybersĂ€kerhet i styrning och ledning.

‱ Kompetens och kunskapsutveckling, dĂ€r fler behöver förstĂ„ hotbilden och kunna agera sĂ€kert i vardagen.

‱ FörmĂ„ga att förebygga och hantera incidenter, dĂ€r snabb detektion, samverkan och Ă„terhĂ€mtning Ă€r centralt.

Bakgrunden Àr tydlig: ett försÀmrat sÀkerhetslÀge, ökad digitalisering och ett komplext hotlandskap gör att samhÀllets mest grundlÀggande funktioner, frÄn forskning och utbildning till sjukvÄrd och energiförsörjning, mÄste kunna stÄ emot cyberangrepp och störningar.

Vad betyder det för oss pÄ GU?

Göteborgs universitet Àr ett universitet för vÀrlden.

VĂ„r forskning, utbildning och samverkan strĂ€cker sig över grĂ€nser – geografiska, kulturella, institutionella och digitala. Vi Ă€r en öppen och internationell miljö, dĂ€r kunskap ska delas, utvecklas och omsĂ€ttas. Men just den öppenheten gör oss ocksĂ„ sĂ„rbara.

Vi hanterar sÀkerhetsskyddad information, forskningsdata och samhÀllskritiska funktioner. Förtroendet för vÄrt sÀtt att skydda och hantera information pÄverkar vÄr möjlighet att bedriva forskning, attrahera samarbeten och vÀrna akademisk frihet. NÀr cybersÀkerhet nu lyfts som en nationell angelÀgenhet, rör det ocksÄ oss i allra högsta grad.

Det vÀcker en gemensam reflektion: Hur bidrar jag till

att skydda det vi vill bevara? SĂ€kerhet sker inte vid sidan av verksamheten, den Ă€r en del av vĂ„rt arbete, vĂ„r dialog och vĂ„r digitala vardag. I ett lĂ€ge dĂ€r forskningens frihet och samhĂ€llets robusthet sammanflĂ€tas mĂ„ste vi alla bidra. Som forskare, lĂ€rare, student eller administratör Ă€r vi alla bĂ€rare av nĂ„got större Ă€n bara ett anvĂ€ndarkonto och ett lösenord: vi Ă€r bĂ€rare av kunskap, av akademisk frihet och av det förtroende som ett öppet samhĂ€lle vilar pĂ„. I en tid dĂ€r forskning blir mĂ„l för desinformation, pĂ„verkan och kontrollförsök, blir vĂ„r samhörighet – över Ă€mnesgrĂ€nser, institutioner och nationer – en grund för motstĂ„ndskraft. CybersĂ€kerhet Ă€r inte en motsats till öppenhet. Det Ă€r ett av de sĂ€tt vi försvarar den pĂ„.

Till minne av Tyrone Martinsson (1967–2025)

Fotografen och forskaren Tyrone Martinsson har gĂ„tt bort efter en tids sjukdom. Han var en mycket uppskattad kollega och professor pĂ„ HDK-Valand – lika generös som lyhörd, och med ett stort engagemang i allt frĂ„n enskilda studenters arbeten och doktoranders slit med sina avhandlingar, till utvecklingen av sĂ„vĂ€l institutionen som fakulteten.

Tyrones nyfikenhet, integritet och passionerade hÄllning gjorde honom till en framgÄngsrik forskare. Det var med stor glÀdje han gav sig i kast med bÄde nya undersökningar och berÀttade om resultaten av sina ofta Àventyrliga projekt. Med HDK-Valand som bas skapade Tyrone ett internationellt och flerdisciplinÀrt nÀtverk som pÄ ett unikt sÀtt har bidragit till en fördjupad kunskap om klimatförÀndringarnas pÄverkan pÄ glaciÀrerna pÄ Svalbard.

Den metod Tyrone anvÀnde och vidareutvecklade bygger pÄ att man

utgÄr frÄn historiska fotografier och Äterskapar bilderna med en process av re­fotografering. Genom att jÀmföra de Àldre och nyare bilderna blir den allt snabbare och alarmerande förÀndringen synlig och konkret.

Men Tyrone nöjde sig inte med att konstatera att glaciÀrerna krymper, hans intresse och forskning handlade Àven om hur kunskapen om klimatpÄverkan ocksÄ leder till handling. I detta vidare arbete spelade inte bara hans praktiska kunskaper en avgörande roll, utan Àven hans djupa förtrogenhet med fotografins historia, representationsteori och frÄgor om medie­ och informationskunnighet.

De tvÀrvetenskapliga miljöerna som Tyrone ingick i gav honom möjligheter att utforska nya teknologier och han blev en allt starkare föresprÄkare för en utvidgad syn pÄ fotografin och dess roll i samhÀllet. PÄ HDK-Valand Àr vi tacksamma och stolta över Tyrones gÀrning som forskare och lÀrare, och vi kommer att fortsÀtta att inspireras av hans arbete och hÄllning.

Niclas Östlind

PROFESSOR I FOTOGRAFI OCH VICEPREFEKT FÖR FORSKNING

Utsikten

FrĂ„n fönstret i mitt arbetsrum kan du vĂ€lja mellan tvĂ„ olika vyer att vila blicken pĂ„. Du kan antingen vĂ€lja att fokusera ögonen pĂ„ det som sker precis utanför fönstret. DĂ„ ser du duvorna som kuttrande strosar förbi. Eller sĂ„ lyfter du blicken och ser lite lĂ€ngre bort. DĂ„ fĂ„r du vyn över Schillerska gymnasiet frĂ„n första parkett. DĂ€r Ă€r skolgĂ„rden med ungdomar pĂ„ vĂ€g till Hemköp för lunch och snacks i nĂ„gon form av flockmentalitet, till förskrĂ€ckelse och stĂ€ndig frustration för alla andra hungriga, lunchsökande mĂ€nniskor. DĂ€r Ă€r den stiliga fasaden med alla sina fönster – Ă€ven om jag inte nĂ„r den hĂ€nryckning som en viss Mr Collins nĂ„r i förhĂ„llande till alla de fönster som satts in pĂ„ framsidan av huset i Rosings Park. DĂ€r ser du ocksĂ„ flaggstĂ€ngerna vars variation jag inte lyckats lista ut

Àn. Tips mottages tacksamt via post­it. Med start inom nÄgra dagar börjar ocksÄ denna utsikt att fyllas av glada studenter med familjer. Detta Àr en fin aspekt av att sitta pÄ min plats, Àven om det kommer med en viss ljudbild. Det Àr en högljudd tid, men pÄminner alltid om att sommaren Àr nÀra och frihetskÀnslan av

Vad ser du fram emot

att vara ung och fri frÄn gymnasiet. I den bemÀrkelsen Àr dock duvorna och deras lugna frihet och lÄgmÀlda kutter kanske ÀndÄ en lagom utsikt. Mer lagom som en skulle sÀga.

Amanda Tornsö AffÀrsjurist , Forsknings- och innovationskontoret

i sommar?

– Jag ser fram emot att vara lite ledig och umgĂ„s med nĂ€ra och kĂ€ra. Hoppas pĂ„ en fin sommar sĂ„ man kan vara ute i naturen, sola och bada och bara ha det bra.

Sussanne Hulthén, upphandlare, Ekonomienheten

– Jag brukar jobba under sommaren och vi pĂ„ Sektionen för examen har ganska mycket att göra dĂ„. Det Ă€r inte mĂ„nga studenter som vet att vi Ă€r bemannade under hela sommaren. MĂ„nga kan dessutom ha brĂ„ttom att fĂ„ ut sina examensbevis eftersom de ska pĂ„ jobbintervjuer. Det jag ser fram emot mest Ă€r de glada tackmejlen vi kan fĂ„ av studenterna nĂ€r de inte hade förvĂ€ntat sig att fĂ„ sĂ„ snabb hjĂ€lp.

Alena Wattenberg van Hal, Sektionen för examen, Utbildningsenheten

– Jordgubbar med grĂ€dde till frukost. Bara fötter mot klippor. SvĂ€ra Ă„t mördarsniglar. Somna pĂ„ en filt i solen. Vattenpölar med 4-Ă„ringen. Sommarbuketter som slokar för fort. Fotbolls-EM med vettiga tider. Glass till lunch. Förlora i Uno. Vinna i kubb. Morgondopp med maneter. Skratta ikapp med alla jag tycker om. Alldeles för sena ljumna kvĂ€llar. Loppisfynd. Myggbett i knĂ€vecken.

Jag Àr redo!

Jessica Pamp, kommunikatör, Universitetsbiblioteket

– Jag ser fram emot lediga dagar, dĂ„ inget alarm ringer, jag inte har nĂ„gra tider att passa och bara kan skrota runt hemma. Jag ska passa pĂ„ att ta dagen som den kommer.

Sedan blir det Àven en tur till familjen i Dalarna, med besök pÄ Leksand sommarland och dans i Malung. Det blir roligt.

Ingeborg Herbertsson, internationell samordnare, Sahlgrenska akademins kansli

FrÄgan

AVSÄNDARE:

GU JOURNALEN

GÖTEBORGS UNIVERSITET

BOX 100

405 30 GÖTEBORG

Ögonblicket

Var? Vem? NĂ€r?

‱ Aulan i Göteborgs universitets huvudbyggnad.

‱ Tenoren Rickard Söderberg upptrĂ€dde under Diplomeringsceremonin.

‱ 7 maj 2025.

Kort beskrivning

I Ă„r hade 85 av universitetets kĂ„raktiva studenter tackat ja till att medverka vid Diplomeringsceremonin dĂ„ förtjĂ€nta studenter fĂ„r medalj och diplom ur rektor Malin Brobergs hand. OcksĂ„ förra rektorn Eva Wiberg fanns pĂ„ plats för att dela ut Eva Wibergs stipendium för studentliv och samverkan. Årets mottagare var Ida Lindberg, producent vid Kulturhuset Bergsjön och alumn vid HDK-Valand.

NĂ€r alla medaljer var utdelade

och talen avklarade önskade Emelie LundbĂ€ck, ekonomiansvarig pĂ„ Göta studentkĂ„r, sĂ€ga nĂ„gra ord till studenterna. Hon började med att sjunga Time to say goodbye dĂ„ dörrarna slogs upp och tenoren Rickard Söderberg –Emelie LundbĂ€cks kusin – gick rakt in i aulan och tog över sĂ„ngen. Till Stad i ljus blev det allsĂ„ng innan studenterna bjöds pĂ„ mingel och dĂ€refter festmiddag pĂ„ Studenternas hus.

Foto: Johan Wingborg

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
GU Journalen 3-2025 by University of Gothenburg - Issuu