Skagerak äntligen i hamn

– STATE OF THE ART, säger oceanografen Sebastiaan Swart när han berättar om Skagerak under Naturvetenskapliga fakultetens pressvisning den 10 juni. – Det går helt enkelt inte att finna ett bättre fartyg för forskning ute på havet. Skagerak är otroligt välutrustat men dessutom förberett för att ta med ytterligare material om det skulle behövas. Bland annat hoppas jag kunna använda våra spännande undervattensdrönare, ”ocean gliders”, som har kapacitet att vara ute till havs i hela 6–12 månader. Också fakultetens nya autonomous underwater vehicle (AUV) vore intressant att ta med på fartyget. Det jag är mest intresserad av att göra i en första vända är dock att undersöka de svenska kusterna, som inte studerats på decennier. Fartyget är 49 meter långt, 11 meter brett och har plats för 6 besättningsmän och 16 forskare eller studenter. Projektledaren Mats Hjortberg visar hytter, kök och maskinrum. Bland annat har fartyget dubbla navigationsplatser, sex vinschar och både våt- och torrlabb, förklarar han.

– SKAGERAK ÄR UTRUSTAT med fyra motorer som genererar ström till huvudmotorn. Alla motorer behöver inte vara igång samtidigt utan man kan köra på bara en eller par motorer när det behövs, vilket sparar energi och sliter mindre på motorerna.

En central del av fartyget är det multi

Projektledaren Mats Hjortberg visar delar av det som måste bytas ut.

MATS HJORTBERG

beam-ekolod som finns monterat under skrovet, berättar Mats Hjortberg. – Lodet kan användas för att mäta de djupaste delarna av kontinentalsockeln men också för att kartlägga kustområden. Själv är jag nyfiken på Norska rännan som ligger bortom Kosterfjorden och är cirka 750 meter djup. Men jag skulle också vilja titta närmare på världens största migration. Det är den som sker när fiskar och plankton på morgonen vandrar från havets yta där de under natten sökt föda, för att ta sig ner till 500 meters djup i de öppna oceanerna – men grundare i exempelvis Kosterfjorden. Haven är överhuvudtaget dåligt utforskade, vi vet faktiskt mer om ytorna på både månen och Mars. Forskning och utbildning om det mesta inom marin kemi, marin biologi, marin geologi, oceanografi och atmosfärsforskning kommer att kunna ske på fartyget, berättar Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi, som ansvarar för fartygets vetenskapliga utrustning.

– MASTEN ÄR EXEMPELVIS fällbar och innehåller rör som för direkt ner till ett laboratorium under däck som är specialutrustat för atmosfärsforskning. Men även om forskningen är viktig är Skagerak också ett undervisningsfartyg. Och vi har satsat mycket på kommunikationsutrustning så att exempelvis lärare i skolan ska kunna ha direktkontakt med forskargrupper här. Vilket varv som ska färdigställa fartyget är ännu inte klart men upphandlingsprocessen är igång. – Däremot är det klart att det polska företaget MPL ska byta ut och sätta in ett nytt framdrivningssystem, berättar Mats Hjortberg. Det är ett oerhört invecklat arbete och kommer att pågå i flera månader. Men när det och ytterligare några detaljer är klara kommer Göteborgs universitet att ha ett väldigt fint fartyg, mycket bättre går inte att få.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Skagerakfakta: 49 meter långt, 11 meter brett, väger 1 000 ton, maxfart drygt 12 knop, har plats för 6 besättningsmän och 16 forskare/studenter. Byggperiod: Beställdes 2013, skulle ha levererats 2015, ny leveranstid är maj 2021. Total kostnad: Cirka 200 miljoner kronor.

Grundproblemet med framdrivningen hänger ihop med överföringen av elektricitet mellan dieselmotorerna och elmotorn. Stora deler av kablage och styrenheter måste bytas ut för att fartyget ska kunna ge sig ut på havet.

– Välkommen till mitt kontor, säger oceanografen Sebastiaan Swart.