Mer samarbete krävs

ÄVEN OM VÄRLDEN går mot den värsta ekonomiska krisen på decennier är inte allt nattsvart. Sveriges ekonomi var exempelvis starkare än på länge före coronapandemin och statsskulden är låg. Regeringens hantering av krisen verkar också i huvudsak ändamålsenlig, menar Ola Olsson, professor i nationalekonomi. Nyligen kommenterade han Finanspolitiska rådets rapport för 2020 och påpekade då bland annat att Sverige trots allt befinner sig i ett gynnsamt läge. – Det är värre i exempelvis Italien och Spanien, som förutom höga dödstal och långa nedstängningar redan före pandemin hade svag tillväxt och hög statsskuld.

Vilka konsekvenser pandemin kommer att få för Sverige eller för världsekonomin på sikt är förstås omöjligt att säga.

– MEN VISSA kontaktintensiva verksamheter som kräver stora investeringar kommer nog att få svårt i framtiden. Intresset för långa lyxkryssningar kommer sannolikt att minska samtidigt som antalet flygresor går ner. Om hemarbete blir mer accepterat i framtiden kan krisen också minska behovet av kontorsarbetsplatser i centrum. Det skulle innebära en besparing för företag och offentlig verksamhet och ett minskat resande är förstås också bra för miljön.

Att företag går i konkurs behöver i sig inte vara dåligt, påpekar Ola Olsson. – Det är så marknadsekonomin fungerar. Men självklart är det oroande om livskraftiga företag inte lyckas klara sig. Regeringen har ju infört flera omfattande stödåtgärder och det är viktigt att göra det på ett bra sätt. Pandemin får exempelvis inte leda till att vi glömmer andra viktiga frågor, som klimatet, där vi fortfarande måste satsa på en omställning, bort från fossila bränslen.

Vissa sektorer kommer nog att bli mindre globaliserade, menar Ola Olsson. – Men om pandemin leder till ökad protektionism eller handelskrig vore det illa för oss. 40–45 procent av Sveriges BNP kommer från export och import.

Vissa delar av arbetsmarknaden har anpassat sig till krisen, exempelvis har tidigare SAS-anställda i viss mån tillfälligt kunnat föras över till vården. Generellt har dock arbetslösheten gått upp. – Det finns risk för en utdragen ekonomisk, social och politisk kris, både i Sydeuropa och i USA. Det innebär förstås också en ökad fara för protester och turbulens. I exempelvis USA lever nu 30 miljoner människor på understöd vilket med stor sannolikhet också kommer att påverka presidentvalet i november.

Nedgången i världsekonomin är den snabbaste sedan 1930-talet, förklarar Ola Olsson.

– MEN UPPGÅNGEN kan också bli snabb, som en V-formad kurva. Många längtar nog efter att kunna konsumera igen när läget blir mer normalt.

En sak pandemin lärt oss är vikten av beredskap. – Det kostar förstås att lagerhålla skyddsutrustning, läkemedel och förnödenheter och att ha snabbt färdigställbara fältsjukhus. Men vi kan också konstatera att kostnaderna för att inte ha någon beredskap riskerar bli mycket högre.

En annan lärdom är betydelsen av integration mellan olika forskningsområden, som nationalekonomi och epidemiologi, menar Ola Olsson. – En epidemi förändrar ju människors beteende, vilka risker vi är villiga att ta och hur vi möts eller försöker hålla avstånd. Detta påverkar förstås utbud och efterfrågan inom många sektorer. En större samverkan mellan nationalekonomer och epidemiologer skulle därför vara värdefullt.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg