3 minute read

Nytt läkarprogram

Nytt läkarprogram utan AT-tjänst

Ett nytt läkarprogram är på gång med både nya ämnen och ny pedagogik. Bland annat utökas utbildningen med sex månader samtidigt som AT-tjänstgöringen fasas ut.

ÄNDRINGEN I högskoleförordningen trädde i kraft den 1 juli 2019 och innebär bland annat att ansvaret för läkarutbildningen fram till läkarlegitimation helt och hållet hamnar hos lärosätena. Det nya programmet blir också ett halvår längre än det nuvarande, alltså sexårigt. Samtidigt tas allmäntjänstgöringen (AT) på 18–21 månader bort och ersätts av en bastjänstgöring (BT) på upp till ett år som inleder specialisttjänstgöringen. – Ändringen sker dels för att snabbare få fram färdiga specialister, dels för att harmoniera med läkarutbildningarna i andra EU-länder, berättar Agneta Ekman, ordförande för läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Idag är hälften av alla nya läkare inom den svenska vården utbildade utomlands och saknar därför kunskap om det svenska sjukvårdssystemet. Samtidigt får svenskutbildade läkare sin legitimation först efter AT-tjänstgöringen, trots att de är väl insatta i systemet i Sverige och många gånger haft mer klinisk utbildning under sin grundutbildning jämfört med övriga Europa. Den nya läkarutbildningen kommer att ge nyutbildade läkare samma möjligheter att påbörja specialisttjänstgöring, oavsett var grundutbildningen skett i Europa.

DET NYA läkarprogrammet ska också möta de förändringar som pågår inom sjukvården. – Sjukvården gör nu en omställning till en nära vård som ska vara mer tillgänglig för patienterna. Primärvården får en större roll än tidigare. Detta påverkar den nya utbildningen som kommer att göra studenterna mer inriktade på att arbeta i öppenoch primärvård än tidigare.

De kliniska ämnena, med fokus på bland annat patientomhändertagande och beslutsfattande, kommer att introduceras tidigare i utbildningen och ha en större integrering med de prekliniska ämnena. Studenterna kommer också att praktisera längre perioder på färre platser och examineras löpande. Nytt är också införandet av hela terminskurser, istället för flera kurser på en termin.

– TERMINSKURSER GER EN större frihet i undervisningen, förklarar Agneta Ekman. Bland annat blir det enklare att flytta moment och planera examinationer utan att störa andra kurser. Varje termin kommer också att ha en terminsansvarig lärare som ingår i ett större programråd där lärarna samarbetar. Utbildningen kommer på så sätt att bli mer sammanhållen för studenterna, med en tydlig progression.

Också pedagogiken kommer att fokusera mer på studentaktiverande undervisning, berättar Agneta Ekman. – Det finns bland annat ett nytt nationellt examensmål om digitalisering som vi ser fram emot att arbeta med tillsammans med Chalmers, som har hälsa och teknik som ett nytt styrkeområde. Den nya utbildningen kommer också att innehålla mål om global hälsa och mänskliga rättigheter samt bestå av nya moment om hållbar utveckling och patientsäkerhetsarbete. Sammantaget leder detta till att programmet kommer att få ett helt nytt utseende.

Sahlgrenska akademin har tät kontakt med övriga sex lärosäten

Varje termin kommer också att ha en terminsansvarig.

AGNETA EKMAN

Fakta

Regeringen beslöt

den 21 mars 2019 att en ny sexårig läkarutbildning ska införas med start höstterminen 2021. Beslutet bygger på en utredning från 2011–2013 av Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet. Det innebär bland annat att allmäntjänstgöringen (AT) fasas ut och ersätts av en bastjänstgöring (BT). Redan nästa år kan läkare med utländsk examen börja sin bastjänstgöring, läkare med svensk examen kommer att kunna börja först 2027. i landet som ger läkarprogram. – Det finns inga direktiv från departementet om hur omgörningen ska gå till eller hur den nya utbildningen ska se ut så länge vi säkerställer att alla studenter når de nationella examensmålen. Våra diskussioner nationellt har därför varit väldigt öppna, också när det gäller svårigheter vi ställs inför. Vi tänker ganska lika men utbildningarna vid de olika lärosätena kommer ändå att skilja sig en del, exempelvis när det gäller pedagogik.

En stor utmaning blir övergången mellan den gamla och den nya utbildningen, påpekar Agneta Ekman. – Inom vården kommer man under en period att ha läkare inom nuvarande AT samtidigt som man har läkare som ska introduceras i BT och ovanpå det ha studenter inom det nya läkarprogrammet som kommer att ha mer klinisk utbildning än tidigare. Det blir förstås mycket att ta hand om på en gång.

ETT ANNAT PROBLEM är studenter som gör studieuppehåll i det gamla programmet. – Eftersom det nya programmet är helt och hållet omarbetat går det inte att vara borta en termin och sedan hoppa in igen. Hur vi ska göra med dessa studenter kommer att bli ett pusslande med kompletteringar för att komma i fas med det nya programmet. Men vi ser fram emot att välkomna nya studenter. Vårt goda samarbete med representanter från sjukvården och vår stora engagerade lärarkår gör att vi ser positivt på denna nystart.

Eva Lundgren