Tjaldur Tiðindi 2006

Tjaldur Tidindi

TJ tidingiTIIVIS.indd 1

5.1.2006 15:13:52

Pääkirjoitus Tjaldur – meriharakka – on yleinen näky Färsaarten rannoilla. Sitä ei voi olla huomaamatta.

Mustavalkoinen nuoli kiitää pitkin taivaita skriikhuudon siivittämänä. Tänä vuonna on Tjaldurin huutoon ollut yhdistettävissä Frederikin klassikkobiisi ”Olen kolmekymppinen…”

Tjaldur – strandskatan – är en allmän syn på Färöarnas stränden. Man kan inte låta bli a� lägga märke till den. Den svartvita pilen glider längs himlen beledsagad av si� skriik-rop. De�a år hat Tjaldurs rop kunnat förenas med Frederiks klassikerschlager ”Olen kolmikymppinen....” (Jag är tre�iåring).

Tjaldur-ystävyysseura on saavu�anut kypsän 30 vuoden iän. Pitkä taival sai alkunsa vuonna 1975 kun PohjolaNorden järjesti jäsenmatkan Färsaarille. Viikon mi�aiseksi suunniteltu reissu venyi kahdeksi huonojen sääolosuhteiden vuoksi. Viime elokuussa Tjaldur järjesti yhdessä Pohjola-Nordenin kanssa 30-vuotisjuhla- ja jäsenmatkansa Färsaarille. Tällä kertaa ei ollut puhe�akaan myrskystä, vaan aurinko siivi�i matkaamme lähes koko ajan.

Paljon on tapahtunut kolmen vuosikymmenen aikana, mu�a rohkenempa epäillä, e�ä meitä kiehtovat Färsaarissa edelleen ne samat asiat: henkeäsalpaava luonto ja väläys perinteistä elämää. Onko se matkan kokokohta 400 metrinen jyrkänne, sulavalinjainen, si�emmin silavalinjaiseksi havai�u pallopäävalasparvi vai ketjutanssi. Meillä kaikilla Färsaarilla käyneillä on varmasti oma mielipiteensä siitä. Joka tapauksessa kyseessä on jotain, joka vetää meitä puoleensa, ja jonka takia haluamme säily�ää yhteyden Färsaariin myös kotona.

Viimeaikaiset muutokset pohjoismaisessa kul�uuripolitiikassa ja Suomen Pohjola-Nordenissa vaiku�avat Tjaldurin toimintaan, ja olemme nyt luomassa uusia suuntaviivoja katseen kohdistuessa tulevaisuuteen. Aiomme jatkaa monipuolisen kul�uuriyhteistyön harjoi�amista Suomen ja Färsaarten välillä. Pohjoismaisessa mi�akaavassa tämä työ on ollut jopa edelläkävijän asemassa, sillä vasta viime aikoina Länsi-Pohjolan asemaa on koroste�u, ja se on noste�u Pohjoismaiden neuvoston agendalle. Tjaldur toimii myös eräänlaisena epävirallisena lähestystönä Suomen ja Färsaarten välillä. Toki annan kaiken kunnian myös uudelle Kunnia-Tjaldurille, Färsaarten Suomen kunniapääkonsulille, Poul Michelsenille.

Uusiin haasteisiin vastaaminen on Tjaldurin mielenkiintoisin tehtävä. Tehtävä, johon pyrimme vastaamaan parhaamme mukaan. Tämän vuoksi toivotankin Sinut jo nyt tervetulleeksi ensi vuoden tapahtumiin! Yksi osa uudistunu�a toimintaamme on nyt käsissäsi oleva Tjaldurin juhlalehti. Lehti kuvaa niin seuran historiaa, toimintaa, kuin myös viimeaikaisia tapahtumia Färsaarilla.

Lukuiloa!

Vänskapsförening Tjaldur har uppnå� den mogna åldern av 30 år. Den långa vägen fick sin början år 1975 när Pohjola-Norden ordnade en medlemsresa till Färöarna.

Resan som var planerad a� räcka en vecka drog ut på tiden till två veckor på grund av de dåliga väderleksförhållandena. I augusti i år ordnade Tjaldur tillsammans med Pohjola-Norden en 30 års jubileums- och medlemsresa till färöarna. Denna gång var det inte tal om stormar, utan solen beledsagade vår resa nästan hela tiden.

Mycket har ske� under tre decennier, men jag vågar misstänka a� samma saker fängslar oss då som nu: den överväldigande naturen och en glimt av traditionellt liv. Är resans höjdpunkt e� 400 meter högt stup, en flock slanka grindvalar som senare visar seg vara fulla av späck eller kedjedansen. Vi alla som varit på Färöarna har säkert sin egen åsikt om det. I vilket fall som helst är det frågan om nånting som fängslar oss och som gör a� vi vill bevara kontakten men färöarna även när vi är hemma.

Den senaste tidens förändringar i den nordiska kulturpolitiken och i Pohjola-Norden i Finland påverkar Tjaldurs verksamhet, och vi håller nu på a� skapa nya riktlinjer när det gäller a� rikta blicken mot framtiden. Vi tänker fortsätta a� idka e� mängsidigt kultursamarbete mellan Finland och Färöarna. I e� nordiskt perspektiv har de�a arbete varit av pionjär art, ty först under den senaste tiden har VästNordens situation betonats och plockats upp nå Nordiska Rådets agenda. Tjaldur fungerar även som e� slags inofficiell ambassad mellan Finland och Färöarna. Visserligen ger jag all ära även åt den nya Heders-Tjaldur, Finlands honorärkonsul på Färöarna, Poul Michelsen.

A� svara på nya utmaningar är Tjaldur mest intressanta uppgi�. En uppgi� som vi försöker sköta på det bästa sä�. Därför önskar vi dig redan nu välkommen till nästa års händelser! En del av vår nya förnyade verksamhet är det jubileumsnummer av Tjaldur som du har i din hand.

Tidningen skildrar både föreningens historia och verksamhet samt den senaste tidens händelser på Färöarna.

Läsglädje!

Johanna Roto

TJ tidingiTIIVIS.indd 2

5.1.2006 15:13:52

Pallopäät Pallopäävalaiden ja niiden

pyynnin merkitys Färsaarilla

On sunnuntaiaamu elokuussa 2005. Tjaldurin ja Pohjola-Nordenin Färsaari-matkan jäsenet ovat ahtautuneet Suðuroyn lauttaan. Matka kuluu leppoisasti maisemia ihastellen, kunnes kapteenin karjaisu rikkoo hiljaisuuden ”GRIND!” – rannan läheisyydessä on havaittu pallopäävalasparvi. Seuraavien tuntien tapahtumia on vaikea kuvata lyhyesti. Valpastuneet färsaarelaiset ovat toimessaan ja syöksyvät intoa puhkuen valaanpyyntiin. Mutta mistä tässä kaikessa oikein on kysymys?

Teksti ja kuvat: Johanna Roto Pallopäävalaiden pyynti on keskeinen osa perinteistä Färsaarelaista kul�uuria ja elämäntapaa. Pallopäävalaiden pyynti, grindadráp, tai lyhyesti grind, on kokonaisvaltainen prosessi joka alkaa valasparven havaitsemisesta ja pää�yy lihan jakoon. Perinteisesti pyynti jaetaan neljään vaiheeseen: 1. Grindaboð, eli viesti valaista käsi�ää pallopäävalasparven havaitseminen, siitä tiedo�aminen ja väen koollekutsu. Valasparvi voidaan havaita veneestä tai maista.

Parvia ei etsitä mereltä, eikä pyyntiä aloiteta, jos parvi on havai�u liian kaukana rannasta. Valtaosa pyynnistä keskittyy heinä-syyskuulle.

2. Grindarakstur eli lauman ajaminen käsi�ää valasparven ajamisen lahteen veneiden avulla. Valaanpyynnissä käytetään tavallisia rannikkokalastusveneitä. Valaiden ajo alkaa veneiden saavu�aessa parven. Valasparvea ajetaan aina merivirran mukaisesti. Pyyntilahden valintaan vaiku�aa myös pyynnin sijainti, parven havaitsija ja alueen viranomaiset, jos tarjolla on useampi sopiva. Valasparven liikkeitä voidaan kontrolloida tipu�amalla veteen kiviä.

TJ tidingiTIIVIS.indd 3

Uppoavat kivet muodostavat veteen ilmakuplia, ja muodostavat valaille (niiden kaukoluotausjärjestelmälle) harhan ylitsepääsemä�ömästä esteestä.

3. Parven ajamista seuraa tappaminen, grindadráp.

Tappaminen tapahtuu vedessä olevien henkilöiden toimista. Pyytäjä tukee valaan valaskoukun (sóknarongulin) avulla, jonka jälkeen hän katkaisee valaan aivoihin menevät verisuonet puukon (grindaknívar) avulla. Viiltämisen jälkeen valas kuolee muutamien sekuntien kulu�ua. Tämä aiheu�aa suuren veren määrän vedessä, ja lahti voi olla punaiseksi värjäytynyt useidenkin päivien ajan pyynnin jälkeen.

4. Pyynti pää�yy valaiden jakamiseen, paloi�eluun ja kotiinvientiin eli grindabýtiin. Lihanjakoon vaiku�avia tekijöitä ovat mm. pyydetyn saaliin suuruus, alueen väkimäärä, ja osano�ajien lukumäärä. Pallopäävalaanpyynti ei ole koskaan perustunut kaupalliselle pohjalle. Valaanliha jaetaan pyynnissä mukana olleiden ja/ tai kyläläisten kesken ilmaiseksi. Kun saalis on rii�ävän suuri, jokainen alueen asukas on oikeute�u ilmaiseen valaanlihaan, riippuma�a

5.1.2006 15:13:53

siitä, oliko hän mukana pyynnissä vai ei. Saaliin oikeudenmukaisen jakamisen takaamiseksi valaat on arvioitava.

Valaan arvo määräytyy sen pituuden mukaan. Kukin valas mitataan silmästä anukseen. Tämä matka ilmoi�aa valaan arvon skindessä. Skind on vanha färsaarelainen mi�a, joka tarkoi�aa keskimäärin 38 lihakiloa ja 34 kg traania.

Vanhoissa lähteissä perinteiseen pyyntiin liitetään myös grindadansurin eli tanssit. Tällä tarkoitetaan yleisesti harjoite�ua tapaa tanssia ketjutanssia pyynnin jälkeen.

Iloitsemisen ja sosiaalisen kanssakäymisen lisäksi tanssi piti pyyntiin osallistuneet lämpiminä.

Pallopäävalas on färsaarelaisille tärkeä eläin.

Pallopäävalaaseen ja sen pyyntiin lii�yy erilaisia merkityksiä. Materiaaliselta kannalta valaanliha on hyvä ravinnon lähde. Sitä syödään yleensä keitetynä. Valaanlihaa myös kuivataan ja suolataan. Myös sisäelimet, ja etenkin traani sopivat ravinnoksi. Traania käytetään ruokana lihan tavoin. Vanhalla ajalla valaasta tehtiin myös muita tuo�eita. Traania käyte�iin pol�oaineena ja nahkojen voiteluun.

Pallopäävalaiden vatsalaukkua käyte�iin tavaran säilytykseen. Kuiva�u ja terva�u valaanvatsa toimi erinomaisesti kellukkeena. Pallopäävalaan lapaluuta käyte�iin lapiona.

Pallopäävalasmotiivia ja pyyntiteemaa on hyödynnetty etenkin kulta- ja hopeatöissä veitsissä, sormuksissa ja muissa koruissa. Lisäksi pallopäävalaiden hampaita on käyte�y koruina.

Pallopäävalaaseen liitetään erilaisia henkisiä arvoja – niin uskonnollisia, kielellisiä kuin taiteellisia.

Pallopäävalaan uskonnollinen merkitys käsi�ää monia taikauskoisia tapoja, joissa osasta on havai�avissa myös synkretismiä kristinuskon kanssa. Esimerkiksi Klaksvíkissä usko�iin, e�ä pyynnin onnistumiseksi oli soite�ava kirkonkelloja, kun valasparvi oli aje�u Kunoyn salmen kohdalle.

Pallopäävalaan merkitys kieleen heijastuu lähinnä kveedien ja ketjutanssin kau�a. Taiteessa pallopäävalas on toiminut inspiraation lähteenä sekä kuva-aiheena.

Valaanpyynnin merkitys Färsaarilla on etenkin ruoka-motiiviin perustuvaa. Pallopäävalas on ei-etsi�yä kotoperäistä ruokaa, joka ymmärretään osi�ain paikallisena herkkuna. Vanhempien ihmisten keskuudessa etenkin valaanrasvan merkitys ruokana korostuu. Valaan ruokamaisuu�a korostaa esimerkiksi se, e�ä osa pyytäjistä ei lähtisi mukaan pyyntiin sen tapahtuessa, jos heillä olisi jo ennestään rii�ävästi valaanlihaa tallessa.

Färsaaret ovat perustavanlaatuisesti riippuvaisia merestä ja siitä saatavista resursseista. Valaanpyyntikul�uuri on osa rannikkokul�uuria, jossa valaanpyynti toimii yhtenä elinkeinoja täydentävänä tekijänä. Valaanlihan – ja rasvan saannilla on taloudellinen merkitys ilmaisen lihan muodostaessa merki�ävän osan syödystä lihasta. Pyyntiin ei kuitenkaan liity kaupallisuu�a. Pallopäävalaiden pyynti on perinteinen sosiaalinen järjestelmä, jossa yhteisö toimii yhdessä. Siihen lii�yy niin kylätoimia, itse pyyntiä, tapo-

TJ tidingiTIIVIS.indd 4

ja kuin traditioitakin. Vaikka pyynti on rankkaa työtä, on se samalla myös yhdessä tekemistä ja osa identitee�iä.

Pyynnin sosiaalinen merkitys korostuu myös lihanjaon kau�a. On tyypillistä lahjoi�aa osa saamastaan valaasta muualla asuville ystävilleen ja sukulaisilleen. Tämä vaiku�aa sosiaalisiin verkostoihin ja epävirallisiin vaihtosuhteisiin ystävien kesken. Färsaarilla ei esimerkiksi juurikaan myydä kalaa kaupassa, koska sille ei ole kysyntää. Valtaosa kalastaa itse kalansa, loput saavat tarvitsemansa kalat kalastavilta ystäviltään. Valaanvaihto on osa näitä tu�uuteen lii�yviä vaihtosuhteita.

Pallopäävalaiden pyynti voidaan nähdä osana färsaarelaista identitee�iä, vaikkakin sen merkitys on viime vuosien aikana muu�unut. Ennen pyynnillä oli tärkeä merkitys, kun valas oli pakollinen osa ravinnontarpeesta. Lyhyen ajan sisään, ruokamarkkinoiden kansainvälistyessä valaanlihan käy�ö onkin laskenut puolesta kaikesta käytetystä lihasta nykyiseen noin neljännekseen. Lihanjaolla on

Yllä: Pyynnin jälkeeen valaat noste�iin laiturille mi�aamista ja lihanjakoa varten.

Alla: Myös lapset olivat mukana katsomassa näitä keskisuuria hammasvalaita.

5.1.2006 15:13:53

Yllä: Pallopäävalaiden mi�aamista Tvöroyrissä.

kuitenkin hyvin vahva sosiaalinen merkitys. Vaikka valaan lihan merkitys onkin laskenut, niin valaanpyynnin tehtävä on edelleen ruoan hankinta, eikä sitä saa pitää urheiluna, vaikka se ehkä tuo jännitystä ja adrenaliinia. Valaanpyynti onkin ennen kaikkea systemaa�ista. Se on kovaa työtä, jossa on tärkeää hallita kokonaisuus, työnjako ja roolit.

Pyynnillä on myös satunnainen luonne koska valaita ei etsitä vaan ne tulevat.

Tulevaisuu�a ajatellen kaupungistuminen ja ympäristön muutokset aiheu�avat haasteita pallopäävalaiden pyynnille. Pienet, syrjäiset kylät autioituvat etenkin nuorista väestön muu�aessa pois joko kaupunkeihin tai kokonaan pois alueelta. Tieverkosto ja nopeat veneet mahdollistavat pyyntiin osallistumisen myös kaupungeissa asuville, mu�a pyyntiin ei liity samanlaista yhteisöllisyy�ä ja sosiaalista merkitystä. On mahdollista, e�ä pyynti tulee vuosien saatossa muu�umaan erityisryhmän toiminnaksi ja tämä vaiku�aa myös lihanjakojärjestelmään. Vaikka perinteisen lihanjakojärjestelmän uskotaan säilyvän, yhä kasvava määrä kieltäytyy vastaano�amasta asuinalueeseensa perustuvaa ilmaista liha- ja traaniosaansa.

TJ tidingiTIIVIS.indd 5

Ympäristön tila vaiku�aa myös valaanpyynnin tulevaisuuteen. Ympäristömyrkyt, etenkin elohopea ja PCB muodostavat tulevaisuuden riskin – onko liha syötävää, vai muu�uuko se syömäkelvo�omaksi myrkkyjen vuoksi.

Myös kansainvälisellä näkökulmalla on merkitystä.

Färsaarilla kansainvälistyminen muodostaa riskitekijän – mikäli kansainväliset mielipiteet pallopäävalaiden pyyntiä kohtaan eivät muutu, voi pyynti pahimmassa tapauksessa pää�yä. Färsaaret ovat hyvin riippuvaiset kalasta ja kalataloudesta. Mikäli valaanpyyntikysymys etenisi färsaarelaisen kalan boikotointiin, ei Färsaarille jäisi paljoa vaihtoehtoja.

Lopuksi pallopäävalaista Gu�i Gu�esenin sanoin: ”Pallopäävalaan pyynti – me tulemme jatkamaan niin kauan kuin, kuin saamme luvan. Sillä on toki jotain tekemistä myös tulevien sukupolvien kanssa. Jos he eivät halua pyytää valaita niin se pää�yy. En usko e�ä se loppuu vielä.”

5.1.2006 15:13:53

Heders Tjaldur 2005

Under Tjaldurs 30-årsjubileumsresa 4.–11.8.2005 utdelades tre diplom. Det första diplomet utdelade verksamhetsledaren Agnete Sippel den 5 augusti åt Finlands generalkonsul Poul Michelsen på Hotel Hafinas Panorama terrass. Poul Michelsen bjöd på en fantastisk middag med anledning av jubileet. Till Carita Björklund, utdelades diplomet den 8.8.2005 hemma hos Nancy och Thorolf Björklund, Yviri við Strond, Tórshavn Närvarande även Tórshavns borgmästare Heðin Mortensen. Till Ólavur Hátún, utdelades diplomet den 10.8.2005 på skolan, Tórsgøta, Tórshavn.

Text och foto: Agnete Sippel

Bästa Poul, Tjaldurs styrelse har enhälligt beslutat a� förläna titeln ”Heders-Tjaldur” till Poul Michelsen som är Finlands generalkonsul på Färöarna sedan 2001, medlem av Färöarnas lagting och företagare.

I år då Tjaldur fyller 30 år vill jag i de�a sammanhang rikta e� varmt tack till dig, som med din personliga och engagerade insats, med anledning av din nya ställning som Finlands representant på Färöarna, bidragit till a� föreningen Tjaldur även i fortsä�ningen kunnat upprä�hålla goda kontakter till Färöarna. I det nordiska samarbetet och i Nordiska rådet har de självstyrande områdena en självklar och viktig ställning

TJ tidingiTIIVIS.indd 6

Ber a� härmed få hälsa dig välkommen i kretsen av ”Heders-Tjaldur”, en utmärkelse som tillfaller personer med oslagbara meriter i arbetet för kontakterna mellan Föroyar-Finland. Du har klarat kvalifikationsgränsen på det bästa tänkbara sä�. Mo�ag således de�a diplom.

Kära Carita, Tjaldurs styrelse har enhälligt beslutat a� förläna titeln ”Heders-Tjaldur” till Carita Björklund som är ordförande för Föreningen Norden på Färöarna.

I år då Tjaldur fyller 30 år vill jag i de�a sammanhang rikta e� varmt tack till dig som med din personliga in-

5.1.2006 15:13:53

sats under alla dessa år bidragit till a� föreningen Tjaldur lyckats upprä�hålla och utöka intresset för Färöarna.

Ber a� härmed få hälsa dig välkommen i kretsen av ”Heders-Tjaldur”, en utmärkelse som tillfaller personer med oslagbara meriter i arbetet för kontakterna mellan Föroyar-Finland. Dina föräldrar Thorolf och Nancy Björklund var de första i skaran som 1975 fick den äran. Även du är minsann värdig inträdet i den illustra HedersTjaldur församlingen! Mo�ag således de�a diplom.

Bästa Ólavur, Tjaldurs styrelse har enhälligt beslutat a� förläna titeln ”Heders-Tjaldur” till Ólavur Hátún, som 1966 grundade Havarkórð, fungerat som musiklärare vid det färöiska lärarseminarium och var en drivande kra� och eldsjälen till a� man på 80-talet grundade musikskolor även på Färöarna, som han var ledare för till sin pensionering 1998.

I år då Tjaldur fyller 30 år vill jag i de�a sammanhang rikta e� varmt tack till dig, som med din varma och personliga insats bidragit till a� den färöiska körmusiken blivit framförd inte bara i Finland utan i hela norden för a� nu inte nämna England, USA, Schweiz och Frankrike.

Du har få� tillstånd en levande kontakt med Östra Helsingfors musikinstitut där du i Geza Szilvay (och Czaba Szilvay) funnit en själsfrände. Under ert besök i Helsingfors

Yllä: Agnete Sippel (vas.) ja Poul Michelsen.

Viereisellä sivulla vasemmalta: Agnete Sippel, Carita Björklund, Thorolf Björklund, Nancy Björklund sekä Tórshavnin pormestari Heðin Mortensen.

TJ tidingiTIIVIS.indd 7

den 14–15 oktober 2003 gjorde du e� djupt intryck på oss alla. Ber a� härmed få hälsa dig välkommen i kretsen av ”Heders-Tjaldur”, en utmärkelse som tillfaller personer med oslagbara meriter i arbetet för kontakterna mellan Föroyar–Finland. Du har klarat kvalifikationsgränsen på det bästa tänkbara sä�. Mo�ag således de�a diplom.

Heders Tjaldur Tjaldur har under sina 30 år tilldelat HedersTjaldur värdighet med diplom åt personer som på olika sätt befrämjat och arbetat för kontakterna mellan Färöarna och Finland. Medlemmar i denna församling är 16 personer som alla varit förtjänta av utmärkelsen.

1975 Nancy och Thorolf Björklund, Finlands konsul på Färöarna sedan år 1970–1998 och generalkonsul fr.o.m. år 1999–2000 1975 Marius Johannesen, ordförande för Norrøna Felagið i Føroyum (Föreningen Norden på Färöarna) 1977 Jorma Nuorsalo, marinmålare 1979 Gustav af Hällström, grundade Tjaldur 1975, föreningens första sekreterare 1985 Ilkka Peräsalo, Tjaldurs första ordförande, utdelades på Hotel Haaga 1988 Inger Genberg, Tjaldurs vice ordförande, utdelades på Pohjola-Norden, Sandvikskajen 1990 Birgitta Hylin, gr. Samfundet Sverige– Färöarna 1973 1991 Liisa Suviranta, ordförande, utdelades på Pohjola-Nordens kontor, Sibeliusgatan 1993 Benny Samuelsen, Färöarna, Dimmalaettings chefred. utdelades på Finlands konsulat 1995 Bárdur Jákupsson, konstnär, Färöarna 1995 Pentti Pärssinen, Tjaldurs ordförande, utdelades på 20-årsjubileet 2000 Øssur av Steinum, Färöarna, utdelades på skonaren Norðlysið 2005 Poul Michelsen, Finlands general konsul på Färöarna 2001– 2005 Carita Björklund, ordf. för Norrøna Felagið i Føroyum 2005 Ólavur Hátún, dirigent för Havnarkórð

5.1.2006 15:13:54

TJALDUR 1995–2005 Tjaldur firar sina 30 år och själv har jag varit knuten till detta otroligt dynamiska och trevliga sällskap i exakt 20 år. Således ett jubileum också för mig personligen.

Text: Agnete Sippel När jag 1985 blev anställd vid Pohjola-Norden och av min dåvarande chef Gustav af Hällström ombads a� sä�a lite mera fart på Tjaldur och få igång mera färöaktiviteter visste jag faktiskt ingenting om Färöarna. Vad gör man, jag lovade göra mi� bästa och fick jobbet.

Jag tog fram en karta och hi�ade Färöarna som jag e�er det funnit om och om på ny� flere gånger. E� land som vuxit och förändrats mycket under dessa år, e� land som varit i djupaste kris, men ly� sig upp ur den. E� vänligt och hjälpsamt folk som ge� mig vänner för livet. Min första uppgi� blev a� arrangera föreningens 10–årsjubileum på Hotel Haaga. Det kom lyckönskningstelegram från personer som jag inte hade en aning vem de kunde vara. Nu vet jag bä�re.

1986 gjorde jag min första resa till Färöarna och e�er det har jag arrangerat regelbundet resor till Färöarna med i medeltal 20 deltagare per gång. Det skedde åren 1990, 1993, 1995, 1997, 2000 och år 2005. Därutöver har jag y�erligare besökt Färöarna privat 1996 och vid andra sammanhang.

Vilka händelser och vilka arrangemang har då gjort de starkaste intrycken på mig. Det kan var svårt a� plocka ut guldkornen bland de hundratals otroligt spännande och alla lika viktiga arrangemangen och upplevelserna. Men om jag ändå skulle våga mig på e� försök. Varsågoda: ”Här är en del av mi� liv och det jag aldrig kommer a� glömma” under åren 1995–2005.

2005 Den där soliga söndagen den 7 augusti då jag hörde färjkaptenen ropa ”Grindaboð”, just då den finska gruppen på 23 personer styrde in i Trongisvágs�ørður på Suðuroy i riktning mot Drelnes och Tvöroyri. 22 grindvalar infångades och havet blev…

Otroligt trevligt var det a� igen återse Färöfondens stipendiat från år 2004, Bjørt Samuelsen numera anställd på Føroya Landsstýri i egenskap informationschef för Lagmannen/ statsminister Jóannes Eidesgaard. Det blev aktuellt om Färöarnas inrikes – och utrikespolitik och mycket annat, fredagen den 5 augusti.

2004 Folk/jazz/rock gruppen Enekks konsert på Savoy-teatern, 24.3. och bildkonstnären Patricia Rodas och fotografen Ilar Gunilla Perssons fotoutställning på Stoa i Östra Centrum, om kvinnor kallad ”Sökandet e�er den nordiska gudinnan” under temaveckan ”Nyckel till Västnorden” som pågick i Helsingfors 22.3.– 4.4. i samarbete med Helsingfors stads kulturcentral.

Under samma vecka var det också Världspremiär för bilderboken för barn “Nej sa lilla monster”. Under sagostunden den 27.3. var en av de tre förfa�arna, Rakel Helsmdal från Tórshavn, på plats på Luckan. Helt otroligt festlig var uppläsningen hon gjorde tillsammans med skådespelaren Borgar Gardarsson. På nordisk Vinterdag, 12 mars 2005 framfördes “NEJ – sa lilla monster” som en “nordisk” färöisk-isländsk-svensk teatersaga av två unga skådespelare från teaterlinjen på Svenska Folkakademin i Borgå. Regissör var Borgar.

TJ tidingiTIIVIS.indd 8

5.1.2006 15:13:54

2003 Samarbetet med den färöiska sångkörens Havnarkórið, deras konsert i Tyska kyrkan den 15.10. under ledning av körens dirigent Òlavur Hátún. Fantastiskt fint. Kören gav även en lä�are konsert med uppvisning av kedjedans tisdagen den 14.10 i Östra – Helsingfors musikinstitut, där rektor Geza Szilvay välkomnade kören genom a� skolans elever framförde bl.a. Sibelius. Otroligt imponerande.

2002 Mi� möte med Sunleif Rasmussen, Nordiska Rådets Musikpristagare 2002, under en presskonferens i Riksdagshuset den 29.10. i samband med NR:s 50-årsjubileumssession. Jag mö�e honom på ny� på Färöarna i år i samband med Barbara Hendricks konsert i Nordens Hus den 9.8.2005.

Tjaldurs besök på Önningebymuséet på Åland tillsammans med representanter för Tjaldurs och Samfundet SverigeFäröarna styrelse den 2 mars och mötet med den alltid lika sympatiska och energiska konstnären Kjell Ekström.

2001 Middagen i mi� hem den 31.1 för vår vän Hans Jákup Kass, Minister Counsellor Trade vid Danmarks ambassad i Helsingfors och fru Somphorn Kass, som tack för allt vad Hans J. och Somphorn gjort för Tjaldur under flere års tid. Närvarande tio personer, bl.a. Karl Johan Krokfors och Kristian Slo�e med fruar.

2000 Engel-salen i UM:s utrymmen på Skatudden, då Nordiska samarbetsministern Jan-Erik Enestam inbjöd den 10 februari 30 personer på middag för a� fira generalkonsul Thorolf Björklunds 70-årsdag och för a� han varit Finlands konsul på Färöarna i 30 år. De praktiska arrangemangen skö�es av ambassadrådet Karl Johan Krokfors på UM/SNS/ Sekretariatet för nordiskt samarbete.

Konserten som den färöiska kompositören och pianisten Kristian Blak med sin orkester Shalder Geo (gr. 1997) bjöd oss på torsdagen den 26 april på Café Merihelmi, i Gäddviks båthamn i Esbo, e�er årsmötet. Jag minns speciellt a� de framförde etnisk musik bl.a. en komposition, som också finns på skiva, INUIT musik suite ”Addeq”; färöisk hymn från Kingoløg; e� stycke om ”Snjóuglan” (�ällugglan = Uppik). Den talrika publiken fick också höra Alvi´s Dixie Stompers spela dixie under ledning av Alvian Leppälä. Som avslutning höll Peter Turschaninoff talet till Färöarnas flagga (flaggdag 25.4.).

På Tinganes gav självstyrelseministern Høgni Hoydal den 8 augusti en utförlig information om Färöarnas framtid. Vi var alla intresserade a� få veta om Färöarna kan bli en självständig nation.

Den stormiga och regniga utflykten med skonaren Norðlysið tisdagen den 9.8. som var Nordens Hus, dir. Helga Hjörvars 25-årsjubileumsgåva till Tjaldur. Soppan som bjöds ombord glömmer man heller aldrig och inte lunnefåglarna vi åt i Viðareiði.

Fotvandringen i �ällen söndagen den 13 augusti med Øssur av Steinum som guide, var hä�ig och ansträngande. Men upp på toppen kom ”nästan” alla.

TJ tidingiTIIVIS.indd 9

5.1.2006 15:13:54

1999 Tjaldur har under åren varit medlem i Nordiska Kulturklubbens program-kommi�é och arrangerat flere Klubbkvällar.

Speciellt minns jag en ”Kväll i Naturen” den 8.6. då vi beslöt a� besökta Stora Räntan och åkte vidare med båt till Långören som finns med i UNESCOs förteckning över världsarv. Avslutningsvis samlades alla på café Ursulas paveljong i Brunnsparken där Ove Knekt berä�ade om den legendariska spritsmugglaren Algot Niska ”En finländsk Raoul Wallenberg eller ökänd spritsmugglare”.

1998 Den 28 februari presenterar Tjaldur på Hanaholmen operasångaren Rúni Bra�aberg (f.d. fotograf) från Vágur på Färöarna. Han framförde Sibelius (på svenska), Kilpinen (på finska), Händel (på italienska), Halevy (på franska), Schubert (tyska) och två stycken på färöiska av Regin Dahl. Rúni började studera 1997 vid Sibelius Akademin under Jorma Hynninens ledning och gav sin första konsert i Helsingfors den 27 nov. 1997. Nu är han känd och e�erfrågad runt om i Europa. Det blev e� gla� återseende den 10 augusti 2005 då jag mö�e Rúni i Tórshavn.

Den oförglömliga filmförevisningen av Barbara under de Danska veckorna 3.–15.3.1998 i Helsingfors. Filmen förevisades på biograf Diana sammanlagt tre gånger.

Barbara är baserad på en stark kärleksroman av färingen Jørgen-Frantz Jacobsen och regisserad av dansken Nils Malmros. Skådespelerskan Annika von der Lippe innehade rollen som Barbara. Danmarks färgstarka och aktiva ambassadör Marie-Louise Overvad inbjöd e� 20-tal gäster till e� lunchtillfälle den 7.3 vare�er vi förfly�ade oss till biografen för a� närvara vid filmpremiären.

1997 På Nordisk Vinterdag den 8 mars på Hanaholmen, hade Tjaldur ansvar för e� färöiskt konstlo�eri. Konstnären Hanni Bjartaliðs från Klaksvik, var på plats och målade en fantastisk fin tavla med motiv från Klaksvik, Färöarna.

Alla som var med på den här resan 23.–30.6 tror fortfarande a� det aldrig regnar på Färöarna. Vi delade ut Johan von Bonsdorffs ”rykande färska” bok Atlantens Cowboys till alla som hade vänligheten a� ta emot oss på e� eller annat sä�. I Nordens Hus var det stopp, då beslöt gruppen a� i stället ge åt reseledaren en gåva.

Jag förärades en tavla ritad av biologiläraren Hannu Laine, från Hangö (hur han hade ha� tid a� rita vete fåglarna, så digert program som vi hade). Motivet, naturligtvis en flygande Tjaldur. Tack än en gång.

TJ tidingiTIIVIS.indd 10

5.1.2006 15:13:55

1996 Oktoberfesten den 1.10. i mi� hem för 25 personer. Kvällens gäst var trubaduren Hanus G. Johansen från Färöarna. Vilken stämning. Hanus fick lära sig äta fårkö� på finskt sä�, det bjöds på ”Vorschmack”.

1995 Födelsedagsfesten jag firade på Färöarna hemma hos Finlands konsul Thorolf och Nancy Björklund då han fyllde 65 år den 26 januari. När klockan slog 24.00 började festen på ny�, för då började vi fira min födelsedag som infaller den 27 januari. Det tyckte gästerna var en utomordentligt god idé. Festen fortsa�e i dagarna två.

Tjaldurs eget 20-årsjubileum som firades på Hanaholmen 11.11.1995 gick till historien. Vi utgav nämligen vår 20-årshistorik ”Där grästet alltid gror”, med pärmillustration Tågebanke ved kysten 1993 och jubileums PINS designad och målad av vår vän Bárður Jákupsson.

Slutligen riktar jag ett stort och varmt tack till er alla för de underbart fina åren och för allt det jag fått uppleva tillsammans med er. Det har gett mig mer än jag någonsin kunnat drömma om. Ett speciellt tack går också till Tjaldurs aktiva och duktiga styrelse.

– Framtiden, den vet vi igenting om. Jag hoppas och tror att Tjaldur även i fortsättningen kommer att flyga på starka vingar. Lycka till!

TJ tidingiTIIVIS.indd 11

5.1.2006 15:13:56

Stavning och uttal i färöiskan Färöiskan är ett nordgermanskt språk som framför allt till stavningen närmast påminner om isländskan. Också vissa drag i färöiskt uttal har motsvarigheter i isländskan. Men det färöiska uttalet har förändrats i mycket högre grad än det isländska, och har föga gemensamt med fornspråket. Stavningen i färöiskan, som fastställdes på 1800-talet, är i hög grad etymologiskt baserad och återspeglar därför inte uttalet särskilt väl. Till exempel används bokstaven ð, trots att den inte har något som helst ljudvärde och alltså normalt inte påverkar uttalet.

Orsaken till den etymologiska stavningen var dels den stora dialektala variationen, dels det att stavningen visar en samhörighet mellan närbesläktade ord som inte kommer fram i uttalet.

Text: Mikael Reuter, för SFV:s kulturresa till Färöarna, augusti 2005

Alla vuxna färöingar är tvåspråkiga med danska som andra språk. Deras danska är lä� a� förstå för svenskar, och själva förstår de utan svårighet svenska, inte minst finlandssvenska.

Sammanställningen nedan är avsedd som en elementär vägledning för u�al av bland annat färöiska ort- och personnamn. Den är långt ifrån heltäckande, e�ersom förhållandet mellan stavning och u�al är y�erst komplicerat och beroende på olika ljudkombinationer. Det inledande avsni�et om rä�skrivning och u�al i modern färöiska i Føroyskdonsk orðabók av M.A. Jakobsen och Christian Matras (2 uppl. 1961) omfa�ar 24 sidor. Sammanställningen nedan bygger på det.

Märk framför allt följande: Bokstaven ð är stum och påverkar inte heller u�alet av omgivande ljud. E�er vokal är också enkelt g stumt.

Bokstäverna a och æ u�alas lika (se nedan).

Bokstäverna i och y respektive í och ý u�alas lika (se nedan).

Accen�ecknet ´ på vokalerna (á, í, ý, ó, ú) är lika viktiga som prickarna på ä och ö och bollen på å i svenskan.

Trycket ligger med undantag av vissa främmande ord alltid på första stavelsen.

Nedan används en y�erst grov ljudskri� som bygger på finlandssvenskt u�al. Obs. a� o står för vokalen i sv. sol och ost. Konsonantkombinationen tj står för tje-ljud, och dj för motsvarande tonande ljud (som i eng. job). Det genuina u�alet i färöiskan motsvarar naturligtvis inte helt det finlandssvenska, och kan därför inte på e� korrekt sä� återges med svenska bokstäver. Till exempel är b, d och g vanligen mer eller mindre tonlösa (som p, t och k), och den tonlösheten sprider sig också till angränsande konsonanter.

Lång vokal anges genom e� kolon e�er vokalen och lång konsonant genom dubbelteckning av konsonan�ecknet.

TJ tidingiTIIVIS.indd 12

Vokaler och diftonger a och æ har samma ljudvärde. Som långa u�alas de [ea]: [hea:ni] hani ’tupp, hane’, [tea:ra] tæra ’tära’. Framför a i nästa stavelse u�alas de dock som långt öppet e-ljud: [gle: a] glaða ’ryka’, [bre:a] bræða ’smälta’ (ð är stumt, jfr ovan).

Som korta (och som obetonade) u�alas de [a]: [hann] hann ’han’, [hadd] hædd ’höjd’. á

u�alas som långt [åa]: [låa:s] lás ’lås’. Framför a i nästa stavelse u�alas det som långt [å:]: [vå:ar] Vágar (ön med flygplatsen; g stumt e�er vokal), [få:a] fáa ’få’. Som kort u�alas det [å]: gá� ’tröskel’ och go� ’go�’ u�alas alltså båda [gåh�]. (Se nedan om preaspiration). e u�alas för det mesta som [e], både som långt och som kort: [e:] eg ’jag’, [hestor] hestur ’häst’. i och y u�alas normalt som [i]: [ri:ta] = 1. rita ’skriva’, 2. ryta ’tretåig mås’; [minna] = 1. minna ’(på)minna’, 2. mynna ’kyssa’. í och ý u�alas [oi] (alltså med o-ljud som första komponent i di�ongen): [boita] = 1. bíta ’bita’, 2. býta ’byta, dela’; [soidd] sídd ’längd’, [toidd] týdd ’översa�’ o u�alas [å]: [kå:ma] koma ’komma’, [gåh�] go�. ó u�alas som långt [åo]: [båok] bók ’bok’, och som kort [ö]: [söh�] = 1. só� ’sjukdom’ 2. sø� ’sö�’. Som kort före /gv/ dock [e]: [djegv] Gjógv, [jegvan] Jógvan. u u�alas [o], med en viss dragning mot [u] i synnerhet i obetonad stavelse: [lo:tor] lutur ’del’. ú u�alas som långt [yo] (där den första komponenten är e� ljud mellan finlandssvenskt y och u): [hyo:s] hús ’hus’. Som kort u�alas det [y]: [syrna] súrna ’surna’. ø u�alas som [ö]: [bö:kor] bøkur ’böcker’, [söh�] sö�. ei u�alas [ai]: [lai] leið ’väg’, [braidd] breidd ’bredd’ utom i einki, u�alat [åntji]. ey u�alas som långt [ei]: [neivan] neyvan ’knappast’; som kort utalas det [e]: [estor] eystur ’öster’.

5.1.2006 15:13:57

oy u�alas [åi]: [låisa] loysa ’lösa’, [åiddor] oyddur ’ödet’, [streimåi] Streymoy.

Bilden kompliceras av en mängd undantag och särskilda regler för ljudkombinationer. Viktigast är följande: Mellan e, ø, o, a, æ, á i den betonade stavelsen och i i nästa stavelse inskjuts e� [j] i u�alet: [gle:ji] gleði ’glädje’, [bå:ji] boðið ’budet’, [kveaji] kvæði ’kväde’, [fåaji] fái ’(jag) får’.

Mellan samma bokstäver och e� u i nästa stavelse inskjuts på samma sä� e� [v] i u�alet: [le:vor] leður ’läder’, [sö: vor] søgur ’sagor, berä�elser’, [mea:vor] maður ’man’, [ea: vo] æðu ’ejder’.

Framför kk, pp, � och ðk (som u�alas som kk) inskjuts en så kallad preaspiration, som e� kort h-ljud (känt också från isländskan): [bahkki] bakki ’backe, bank’, [söh�] só� ’sjukdom’ eller sö�.

Konsonanter och konsonantgrupper Här anges bara e� urval u�alsregler. Systemet är y�erst komplicerat. ð g

är stumt, men kan förändra u�alet i vissa kombinationer (se nedan). är stumt som enkelkonsonant e�er vokal. Framför främre vokal (e, i, y, ey) u�alas det som det första ljudet

k dj kj sj ðr

gð hv ll nn rn

i eng. job, här angivet som [dj]: [dje:va] geva ’giva’, [djeikor] geykur ’gök’, [ledji] leggi ’(jag) lägger’, [findji] fingið ’få�’. u�alas som tje-ljud före främre vokal: [tje:mor] kemur ’kommer’, [föltji] fólkið ’folket’ [åntji] einki ’inget’, och gj u�alas [dj]: [djarvor] djarvur ’djärv’, [djarna] gjarna ’gärna’, [roiddja] ríggja ’göra förberedelser’. u�alas som tje-ljud. u�alas som sje-ljud, likaså sk framför främre vokal: [sje: ra] skera ’skära’. utalas vanligen [r] (enligt huvudregeln om a� ð är stumt), men [gr] i vissa ord, bland annat [vegri] veðrið ’vädret’. är normalt stumt: [brea:] bragð ’bragd; omgång’, [seiji] segði ’sade’. u�alas [kv]: [kvö:r] hvør ’vem’. u�alas [tl]: [hötl] høll ’hall’. u�talas [tn] e�er oy och ei: [saitni] seinni ’senare’, annars [nn]. u�alas i de flesta fall [tn]: [batn] barn ’barn, [håtn] horn ’horn’, men i vissa ord [rn]: [jarna] gjarna ’gärna’, [farnir] farnir ’avresta’ (pl. av farin).

I vissa konsonantgrupper inträffar metateser (omkastningar) och reduktioner. Jfr t.ex. följande: frískt u�alas [frokst], danskt u�alas [dankst] och föroyskt u�alas [fö:rist].

Uttal av några viktigare ortnamn Föroyar [förjar] Tórshavn [tåorshavn] Eysturoy [estoråi] Eiði [aji] Gjógv [djegv] Viðoy [vi:åi]

TJ tidingiTIIVIS.indd 13

Viðareiði [vi:araji] Streymoy [streimåi] Kirkjubøur [tjirtjobö:vor] Tjørnuvík [tjötnovoik] Hvalvík [kva:lvoik] Nólsoy [nölsåi] eller [nölsi]

Vágar [vå:ar] Mykines [mi:tjine:s] Suðuroy [so:råi] Stóra Dímun [ståora doimon] Lítla Dímun [loihtla doimon]

5.1.2006 15:13:57

Tjaldurilaiset omatoimimatkalla

Kööpenhaminassa 22.–24.4.2005

Taivaalta tulivat kevään viimeiset lumihippuset, kun Tjaldurin väki lensi keväiseen Kööpenhaminaan.

Matkan tarkoituksena oli tiivistää pohjoismaisia yhteyksiä ja katsella ja tutustua paikkakunnan nähtävyyksiin. Matka järjestettiin yhteistyössä Suomen ja Ruotsin Färsaaret-, Grönlanti- ja Islanti-yhdistysten kanssa.

Teksti: Ritva Eerikäinen Kuvat: Johanna Roto Kööpenhaminassa tapasimme jäseniä Länsi-Pohjolan eri yhdistyksistä: Föreningen Sverige–Grönland, Samfundet Sverige–Färöarna ja Samfundet Sverige–Island.

Ensimmäisenä iltana illastimme yhdessä Cofoco-nimisessä ravintolassa jopa pitkän kaavan mukaan. Ennen ateriaa tutustuminen Føroyahusidiin, Färsaarelaisten taloon Vesterbrogadellä.

Nanna Hermanssonin johdolla saimme tutustua Kööpenhaminan kaupunginmuseoon, missä oppaanamme oli museon johtaja Jörgen Selmer. ’Utställningen Vanddråben’ (vesipisara) -niminen näy�ely johda�i meidät H.C. Andersenin aikaan. Jörgen Selmer kuvaili Kööpenhaminan syntyä ja kasvua. Museovierailu näyttelyineen oli eri�äin mielenkiintoinen. Museosta siirryimme bussilla Store Kannikestraedelle, missä lounastimme RizRazissa välimeren herkkuja, minkä jälkeen

TJ tidingiTIIVIS.indd 14

jaksoimmekin kiivetä Rundetårniin. Edessämme oli koko Kööpenhamina, saatoimme nähdä vanhoja rakennuksia ja nähtävyyksiä, kaupungin asemakaavaa, johon äsken olimme museossa tutustuneet. Pyöreästä tornista bussilla/ metrolla Nordatlantens brygge -nimiselle laiturille, missä sijaitsi mm. Grönlannin ja Färsaarten toimitiloja ja Islannin suurlähetystö. 200 vuo�a vanha ’packhuset i tegel’ sisälsi myös luentosaleja ja näy�elytiloja. Parhaillaan oli näy�ely, jossa eri pohjoismaiset taiteilijat esi�elivät taulujaan.

Pistäydyimme färsaarelaisen taiteilija Trondur Paturssonin tekemässä uudenaikaisessa iglussa, laiturin päässä. Illalla tutustuimme Vanlöse Torvilla sijaitsevaan Boyd-ruokapaikkaan, josta pääsi kätevästi kaupungin keskustaan joko metrolla tai S-junalla.

Paluupäivän ohjelmaan kuului matka Hillerödiin, mistä edelleen Fredensborgiin ja tutustuminen siel-

5.1.2006 15:13:57

lä Nordmansdaliin. Pohjois-Sjaellandissa sijaitseva Nordmansdalen on uudelleen ava�u, restaurointitöitä on tiiviisti seurannut maisema-arkkitehti Susanne Wagner.

Nordmansdalen on osa suurta puistoa, joka ympäröi Fredensborgin linnaa, vanhin osa valmistui v. 1720–1722.

Idea rakentamiseen oli kuningas Fredrik V:nnen. Puistossa on 70 veistosta, jotka kuvaavat aivan tavallista kansaa, talonpoikia, maanviljelijöitä, kalastajia, eri käsityöläisammateista olevia veistoksia, sekä naisia e�ä miehiä. Veistoksista 60 on norjalaisia ja 10 Färsaarilta peräisin olevia henkilöhahmoja, mm. färsaarelainen karjakko oli eräs veistoksista. Veistokset kärsivät pahoin kovien talvien ja happosateiden alla ja niiden paikkaaminen sementillä ei oikein onnistunut. Joten Tanskan valtio pää�i v. 2000 teetä�ää uudet patsaat ja kaikki veistokset veiste�iin uudelleen. Työn tekivät puolalaiset ja itä-saksalaiset kuvanveistäjät . Laskun maksoi Tanskan valtio ja se käy�i projektiin 20 miljoonaa tanskan kruunua.

Päivä oli aurinkoinen, suorastaan helteinen. Tjaldurin puheenjohtaja sipaisi kengät pois jalasta ja sipsu�eli paljain varpain, mikä tosin taisi jäädä ikuista-

ma�a. Kun puisto oli kierre�y ja veistokset tutki�u, niin kengät taas jalkaan ja Fredensborg Store Kro odo�i vieraitaan ja tarjosi nälkäisille retkeläisille makoisat sillilautaset.

Vielä ennen kotimatkaa piti käydä vilkaisemassa Tivolin Nalle-kauppaa, Bamse-butikken. Koti-Suomeenkin oli jo levinnyt aurinkoinen ja lämmin ilma eikä lumihiutaleita näkynyt enää missään.

Viereisellä sivulla: Ritva Eerikäinen ja Johanna Roto kaupunkipyörillä liikkeellä.

Ylinnä: Åsa Juslin, Agnete Sippel ja Johanna Roto vesipisara-taideteoksen sisällä.

Alla vasemmalla: Nordatlantens brygge Kööpenhaminassa.

Alla oikealla: Färsaarelaisen karjakon patsas Nordmansdalenin puistossa.

TJ tidingiTIIVIS.indd 15

5.1.2006 15:13:58

TJ tidingiTIIVIS.indd 16

5.1.2006 15:14:01

TJ tidingiTIIVIS.indd 17

5.1.2006 15:14:04

Kannanotto TIEDOKSI TJALDURIN JÄSENILLE: Pohjola-Nordenin hallitus on irtisanonut Tjaldurin toiminnanjohtajan tuotannollis- taloudellista syistä. Tästä johtuen olemme Tjaldurin hallituksen nimissä olleet yhteydessä Pohjola-Nordeniin oheisen lausunnon muodossa.

Pohjola-Nordenin hallitukselle Helsingissä 20. päivänä lokakuuta 2005 Ystävyysseura Tjaldurin hallituksen tietoon on tullut, e�ä Suomen Pohjola-Nordenin hallitus on lakkau�amassa Tjaldurin, ja muun Länsi-Pohjola toiminnan, tukemisen sekä lope�amassa Agnete Sippelin viran taloudellisista syistä.

Olemme hyvin huolissamme asioiden hoidossa tapahtuneesta kehityksestä. Ymmärtääksemme Pohjola-Nordenin tarkoituksena on harjoi�aa pitkälle ulo�uvaa ja monipuolista pohjoismaista kul�uuriyhteistyötä. Suomi on ollut edelläkävijä Länsi-Pohjola yhteistyössä. Nyt Suomen Pohjola-Norden osoi�aa hämmästy�ävää harkintakyvyn puute�a vähentämällä Länsi-Pohjola-toimintaa samalla kun Pohjoismaiden neuvostossa siihen on ale�u panostaa.

Agnete Sippel on tärkeä henkilö Länsi-Pohjola asioiden hoitamisessa. Hänellä on ainutlaatuinen kontaktiverkosto Färsaarille, ja koko muuhunkin Länsi-Pohjolaan. Myös pitkä työura Pohjola-Nordenissa on antanut hänelle sellaista kokemusta ja kompetenssia Länsi-Pohjolaan lii�yen, e�ä on järjetöntä jä�ää hyödyntämä�ä tämä henkinen pääoma.

Agnete Sippel on ollut toiminnanjohtajan roolissaan Tjaldurin voimahahmo. Hänen virkansa lope�aminen muu�aa näin ollen täysin myös yhdistyksemme toimintaa. Yhtenä Tjaldur keskeisenä toimena on ollut toimia epävirallisena lähetystönä Suomen ja Färsaarten välillä. Viimeaikaiset tapahtumat ovat vaarantamassa tämän toiminnan.

Tjaldur on Pohjola-Nordenin järjestöjäsen. Kukaan Pohjola-Nordenista ei kuitenkaan ole ollut missään yhteydessä Tjaldurin hallituksen jäseniin. Se, e�ä emme ole saaneet mitään tietoa Pohjola-Nordenissa tapahtuneista yhdistystämme koskevista radikaaleista muutoksista, antaa huonon kuvan Pohjola-Nordenin henkilöstöpolitiikasta.

Tjaldurin mielestä Agnete Sippelin irtisanominen on väärä toimenpide. Viran lakkau�aminen säästötoimenpiteisiin vetoamalla ei voi olla oikea tapa hoitaa Suomen ainutlaatuisia suhteita Länsi-Pohjolaan. Irtisanomisen sijasta olisi ennemminkin tarve lisärahoitukselle tai sisäisiin budje�isäästöihin muussa toiminnassa sillä Agnete Sippelin työmäärä ei suinkaan ole vähentynyt.

Vetoamme, e�ä Pohjola-Nordenin hallitus o�aa Agnete Sippeliä koskevan henkilöstöasian uudelleen käsi�elyyn, ja yri�ää löytää myönteisen ratkaisun hänen virkansa jatkumiselle. Toivomme myös Tjaldurin ja Pohjola-Nordenin välisen yhteistyön jatkumista.

Ystävällisin terveisin Ystävyysseura Tjaldurin hallituksen nimissä Johanna Roto, puheenjohtaja; FM, tutkija Hanne Juga, varapuheenjohtaja; taiteilija

TJ tidingiTIIVIS.indd 18

5.1.2006 15:14:04

Till Styrelsen för Pohjola-Norden Helsingfors den 20 oktober 2005 Vänskapsföreningen Tjaldurs styrelse har få� vetskap om, a� styrelsen för Pohjola-Norden i Finland har beslutat upphöra a� stöda Tjaldurs och den övriga Västnordiska verksamheten, samt indra Agnete Sippels tjänst av ekonomiska orsaker.

Vi är mycket bekymrade över den riktning utvecklingen tagit. Enligt vår uppfa�ning är Pohjola-Nordens uppgi� a� bedriva e� långtgående och mångsidigt nordisk kultursamarbete. Finland har varit e� föregångsland då det gäller Västnordiskt samarbete. Nu visar Pohjola-Norden i Finland en häpnadsväckande brist på omdöme genom a� minska stödet för Västnorden verksamheten samtidigt som man inom Nordiska rådet prioriterar högt denna verksamhet.

Agnete Sippel är en viktig person då det gäller skötseln av Västnordiska ärenden. Hon har e� enastående kontaktnät på Färöarna, och i den övriga Västorden. Hon har genom sin långa tjänstetid inom Pohjola-Norden erhållit en sådan erfarenhet och kompetens då det gäller Västnorden, a� det helt enkelt är fullkomligt vansinnigt a� lämna denna andliga resurs outny�jad. Agnete Sippel har såsom verksamhetsledare varit Tjaldurs drivande kra�. Indragandet av hennes tjänst förändrar också fullständigt vår förenings framtida verksamhet. En av Tjaldurs centrala uppgi� har varit a� verka som e� inofficiellt konsulat mellan Finland och Färöarna. De senaste händelserna håller på a� förstöra denna verksamhet, vars kontaktperson har varit Agnete Sippel.

Tjaldur är Pohjola-Nordens samverkande medlem. Ändå har ingen i Pohjola-Norden varit i någon som helst kontakt med styrelsemedlemmarna i Tjaldur. De�a a� vi inte få� någon förhandsinformation om de radikala förändringar som sker i Pohjola-Norden och som berör vår förening ger en dålig bild av Pohjola-Nordens personalpolitik.

Enligt Tjaldur är uppsägningen av Agnete Sippel en felaktig åtgärd. A� indra tjänsten genom a� hänvisa till sparåtgärder kan inte vara det rä�a sä�et a� sköta Finlands unika kontakt till Västnorden. På grund av a� Agnete Sippels arbetsbörda ingalunda har minskat, skulle det i stället för uppsägning behövas tilläggsfinansiering eller inre sparåtgärder med avseende å övrig verksamhet.

Vi vädjar därför till Pohjola-Nordens styrelse a� ta det personalärende, som berör Agnete Sippel tjänst, till ny behandling och finna en sådan positiv lösning, a� hennes tjänst kan bibehållas. Vi önska också a� samarbetet mellan Tjaldur och Pohjola-Norden skall kunna fortgå som tidigare.

Med vänlig hälsning Styrelsen för Tjaldur – vänskapsförening Finland–Färöarna Johanna Roto, ordförande; FM, forskare Hanne Juga, vice ordförande; konstnär

Kære nordiske venner - vi har med bekymring erfaret, at Agnete Sippel har fået at vide, at hun vil miste sit job hos Pohjola-Norden. Det er selvfølgelig ikke vores opgave at vurdere, hvordan andre foreninger organiserer deres ansættelsesforhold. Men alligevel bekymrer det os, at Agnete Sippel, som har gjort et stort arbejde for relationerne mellem Finland og Føroyar og Finland og de andre lande i Vestnorden - et arbejde, som er givende og stimulerende for begge parter - nu, som vi har forstået, muligvis forlader Pohjola-Norden. Hun bliver svær at erstatte. Vi kan forstå, at stillingen hos Agnete Sippel skal nedlægges. Vi har svært ved at forstå, at Pohjola-Norden vil svække sin forbindelse til Vestnorden, som er en del af Norden. At denne funktion: Verksamhetsledare Tjaldur (Vänskapsförening Finland-Färöarna), Uppik (Vänskapsförening Finland–Grönland), information om Västnorden eventuelt nedlægges. Vi håber, at ledelsen hos Pohjola-Norden vil overveje sin stillingtagen én gang til og komme til et andet resultat.

Med venlig hilsen, Norrøna Felagið í Føroyum Carita Björklund, formand

TJ tidingiTIIVIS.indd 19

5.1.2006 15:14:04

Färsaaret sykähdytti

kulttuurilla ja pallopäävalailla Teksti: Ritva Eerikäinen, kuvat: Regina Sippel, Johanna Roto

Tjaldur järjesti 30-vuotisjuhlavuoden kunniaksi matkan Färsaarille 4.–11.8.2005. Matkan-johtajana toimi Tjaldurin toiminnanjohtaja Agnete Sippel, suomenkielisestä tulkkauksessa matkan aikana huolehtivat Tjaldurin puheenjohtaja Johanna Roto ja sihteeri Ritva Eerikäi-nen. Matka oli kaikin puolin hyvin onnistunut, mistä kiitos ohjelman laatineille toiminnanjohtajalle ja puheenjohtajalle.

Matkan aikana toiminnanjohtaja Agnete Sippel luovu�i kolme Tjaldurin kunniakirjaa. Toiminnanjohtaja luovu�i ensimmäisen Suomen Pääkonsuli Poul Michelsenille, joka järjesti suurenmoisen vastaanoton matkan osano�ajille (23 hengelle) Hotelli Hafnian Panoraamaterassilla. Toisen Tjaldurin kunniakirjan sai vastaano�aa paikallisen Nordenyhdistyksen (Norrøna Felagid i Føroyum) puheenjohtaja Carita Björklund, joka toivo�i tjaldurilaiset tervetulleiksi Färsaarten Nordenin toimistossa, J. Paturssonargøtalla.

Kirjan luovutus tapahtui Suomen entisen pääkonsulin Thorolf ja Nancy Björklundin kotona, missä myös pormestari Heðin Mortensen oli läsnä. Kolmannen Tjaldurin kunniakirjan toiminnanjohtaja luovu�i Färsaarten Havnarkórið -kuoron johtajalle Ólavur Hátúnille, joka tutustu�i matkailijat Färsaarten ketjutanssiin ja lauluun. Kuoro esi�i mm. ”Ol kaunis kesäilta” -laulun suomen kielellä, mitä varmasti suomenkieliset lämmöllä kuuntelivat. Kuoron repertuaariin kuului myös muiden pohjoismaiden lauluja, kunkin maan omalla kielellä esite�ynä.

TJ tidingiTIIVIS.indd 20

Matkan aikana oli mahdollista tutustua eri�äin monipuolisesti Färsaarten elämään, sen kieleen, kul�uuriin, politiikkaan, kirjallisuuteen ja taiteeseen. Vierailu Historiallisessa museossa, Føroya Fornminnissavn i Hoyvik, oli antoisa ja valaisi saarten elämän vaiheita ja kul�uuria. Vierailu Føroya Løgtingissä, pääsihteeri Marius Reinin johdolla, tutustuminen eduskuntaan ja sen istuntoon ja tapaaminen pääministerin tiedotuspäällikön Bjórt Samuelsenin kanssa Tinganesissa, jossa Färsaarten hallitus, (Føroya Landstýr) pääministeri (Løgmaur) Jóannes Eidesgaardin johdolla työskentelee, olivat mielenkiintoisia. Vanhat toimitilat, erityisesti Tinganesissä, palvelivat tyylikkäästi myös nykypäivän tarpeita. Bjórt Samuelsen kertoi ajankohtaisista aiheista Färsaarten sisä- ja ulkopolitiikassa.

Melkeinpä matkan kohokohdaksi muodostunut valaanpyyntiosio pää�yi pallopäävalaiden parven saapumiseen eteläiselle saarelle, Suuroylle, sen eteläisen vuonon Tvøroyrin rantaan. Näin tarinasta tuli to�a ja

5.1.2006 15:14:04

Vasemmalta: Gjógvin satama, Össur av Steinum Saksunissa, Rising ja Kelling ja lampaiden keritsemistä Hvalvíkissä.

matkalaiset pääsivät seuraamaan valaanpyyntiä aivan omin silmin. Luonnontieteellisessä museossa, Føroya Nátúrugripasavnissa, paikallisen valaanpyyntiyhdistyksen, Grindamanna Felagiin, puheenjohtaja Ólavur Sjúrarberg oli juuri edellisenä lauantaipäivänä esitelmöinyt pyyntikul�uurista, joten osano�ajat olivat saaneet valaisevan ja informatiivisen tietopaketin. Färsaarten pallopäävalaiden pyyntikul�uuria tutkinut FM Johanna Roto tulkkasi Ólavurin esitelmän eri�äin seikkaperäisesti suomenkielisille kuulijoille. Matkasuunnitelma hieman muu�ui valaiden johdosta, silti oli aikaa nähdä vielä Hvalba ja Sandvik, jotka sijaitsevat saaren pohjoisosassa.

Tórshavnissa oli alkanut Taidefestivaali 2005, missä nähtiin Pohjolan Talossa esite�y Aurelian Oratorio, jonka oli suunnitellut Victorian Thierreé Chaplin. Hänen ty�ärensä, Aurélia Thierreé esi�eli huimaavan visuaalisen ja surrealistisen sirkusesityksen. Festivaalilla oli mahdollista käydä katsomassa myös Barbara Hendriksin konser�i, ohjelmassa oli Mahlerin, Granadosin ja Duparcin musiikkia.

Vierailtiin mm. Kirkjubóurissa ja Góta kyrkassa, missä oli esillä taiteilija Tróndur Paturssonin fantastisia lasimaalauksia.

Saksunissa tutustu�iin vanhaan turveka�oiseen kirkkoon ja museoon, joka oli entinen papin residenssi. Taiteilija, Tjaldurin kunniajäsen Bárur Jákupsson o�i meidät vastaan ateljeessaan, joka sijaitsi Gjógvin kylässä. Tötingin tehtaanmyymälä tarjosi mahdollisuuden ostaa färsaarelaisia paitoja ja Eiistä saa�oi nähdä Risinin ja Kellingin. Tämän retken aikana oppaanamme toimi Øssur av Steinum, hänkin Tjaldurin kunniajäsen.

Färsaarten Radion (1957) ja TV:n (1984), Utvarpin ja Sjónvarp Føroyan, yhteensulautumisesta 1.2.2005 ker-

TJ tidingiTIIVIS.indd 21

toi johtaja Jógvan Jespersen. Nimen muutoksen myötä, “Kringvarp Føroyan” siirtynee digitaaliaikaan, siitä päätetään vuoden kulu�ua.

Nykyisellään radiolla ja TV:llä ei ole mitään ohjelmapolitiikkaa ja ohjelmia koordinoidaan aiheiden mukaan, mm. uskonnollisten ohjelmien, aamuhartauksien, lauantai-illan hartauksien sekä kansankirkon joka sunnuntai. Tulossa on jonkinlainen ohjelmapolitiikkakin. Uusi moderni TV-talo vaatii uudet lai�eet ja uudet toimitilat ja suunni�eilla on 300–400 neliön TV-studio.

Färsaarten taidemuseossa, Føroya Listasavassa sai ostaa taiteilijoiden teoksia suoraan paikan päältä.

Taidekokoelman esi�eli Ragnhild Hjalmarsdó�ir Højgaard.

Bogi Hansenin Kalalaboratoriossa, (Fiskirannsóknarstov anissa) pitämä huippukiinnostava esitelmä kertoi ”LänsiPohjolan merialueista ja niiden merkityksestä ilmastomuutoksille”.

5.1.2006 15:14:06

Kära läsare Text: Agnete Sippel Deltog i e� synnerligen givande och intressant möte för frivilligorganisationer i Köpenhamn den 21 oktober 2005 på Frederiks Bastion. Frivilligkonferensen arrangerades av NMR och föreningen Norden i Danmark. Bl.a. tog generalsekreteraren för Nordiska Ministerrådet Per Unckel upp frågan, ”Hur ser samarbetet ut mellan frivilligsektorn idag”? och ”Vilka visioner har ministerrådet för hur samarbetet i framtiden skall kunna utvecklas”. Vad är det som håller Norden samman? Svar: gemenskapen, identiteten, kulturen och framför allt den nordiska språkgemenskapen.

Den nya Nordiska politiken, skall gå ut på, a� stärka vår nordiska demokrati.

Det kan endast ske genom a� ge de Nordiska frivilliga organisationerna större möjlighet a� påverka besluten i e� tidigt skede. Så som det nu är har man skö� otroligt dåligt kontakterna till dem. De borde stödjas mera, på olika sä�, även ekonomiskt. För a� få större legitimitet bör man ha e� bre� stöd av befolkningen i hela Norden. Det får man med hjälp av de frivilliga föreningarna på gräsrotsnivån.

Det folkliga engagemanget är inte mera lika starkt, länken till vanliga människor har torkat ut och byråkratin har tagit över. Kvaliteten på demokratin har därför blivit lidande, den kunde vara mycket bä�re. Många beslut görs i slutna kabine� och makten är koncentrerad i få händer.

Kulturreform I den stora reformen a� omstrukturera det nordiska kultursamarbetet kommer NMR a� satsa på de Nordiska husen och instituten i Norden. Deras roll uppfa�as som viktiga och kommer a� förstärkas inom det officiella nordiska samarbetet.

Ny styrelsemedlem i Nordens institut i Grönland (NAPA) Undervisningsministeriet har den 10 november 2005 föreslagit a� Uppiks verksamhetsledare Agnete Sippel ingår som Finlands representant i styrelsen för Nordens institut i Grönland (NAPA) för den återstående mandatperioden 2005-2006 som ordinarie medlem.

Slutligen önskar jag tacka Tjaldurs fantastiska styrelse, alla medhjälpare, vänner och gynnare för det gångna året 2005. Trots svårigheterna inom Pohjola-Norden känns det tryggt a� veta, a� jag har många vänner inte bara här hemma utan i hela Norden. Vad än det nya året 2006 för med sig, har vi vunnit.

Västnorden möte i Köpenhamn i februari 2006 För första gången planerar nu Nordiska ministerrådet (NMR) a� sammankalla e� bilateralt möte med fonder och föreningar kring temat Västnorden. För arrangemangen står Nordisk kulturfond och det hålls på Schaeffergården i Danmark, den 4 februari 2006. Från Finland kommer styrelserepresentanter från Tjaldur och Uppik – vänskapsförening Finland-Grönland a� delta.

Tillönskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!

TJ tidingiTIIVIS.indd 22

5.1.2006 15:14:06

Tulossa 2006

Nordisk vinterdag

arrangeras lördagen den 11 mars 2006 kl. 12–16 på Hanaholmens kulturcentrum i samarbete med de nordiska vänföreningarna och ambassaderna.

Arrangörerna presenterar sin verksamhet med storslaget program, nordisk mat, utomhuslekar, ridning och resebroschyrer.

Pohjoismainen talvipäivä

järjestetään Hana-saaressa lauantaina 11 maaliskuuta 2006 klo. 12–16. Ohjelmassa pohjoismaisia makuelämyksiä, leikkejä, ratsastusta, matkaesi�eitä sekä pohjoismaisten ystävyysseurojen ja konsulaa�ien toiminnan esi�elyä.

Årsmöte den 3 april 2006 på Café Engel, (Alexandersgatan 26, tfn 09-652776).

Västnorden-möte på Schaeffergården i Danmark

Nordisk kulturfond arrangerar e� bilateralt möte med fonder, och föreningar på Schaeffergården den 4 februari 2006.

Tema: Västnorden.

Från Finland deltar bl.a. Färöarnas vänförening Tjaldur och Grönlands vänförening UPPIK.

Länsipohjola-kokous Schaeffergårdenissa Tanskassa Pohjoismainen kul�uurirahasto järjestää bilateraalisen kokouksen rahastojen ja seurojen kanssa Schaeffergårdenissa 4. helmikuuta 2006.

Aihe: Länsipohjola.

kl.18.00,

Tema: Presentation av Johan von Bonsdorffs bok Atlantens Cowboys, som på våren 2006 utkommer på finska, på bokförlaget Like. Den presenteras av Pilvi Riikka Taipale, som gjort översä�ningen.

Suomesta osallistuvat mm Färsaarten ystävyysseura TJALDUR ja Grönlannin ystävyysseura UPPIK.

Publikation

En kokbok med Johans egna matrecept, som sammanställts av hans vänner, hoppas vi också kunna ha tillpåseende. Vår f.d. styrelsemedlem Johan von Bonsdorff avled plötsligt 8.3.2002.

Tjaldurs styrelse planerar utge en publication, e� sammandrag av FM Johanna Rotos pro gradu-avhandling från år 2005 om grindvalsjaktens betydelse på Färöarna. Hon är Tjaldurs ordförande och har studerat vid Helsingfors universitet.

Vuosikokous

Julkaisu

huhtikuun 3. päivä 2006 klo 18 Cáfe Engelissä (Aleksanterinkatu 26, puh. 09-652776) Esitys: Sankarimatkailijan Färsaaret. Johan von Bonsdorffin kirjaan ”Atlantens Cowboys” perustuva käännös, johon kuuluu nyt myös suomenkielinen matkaopas Färsaarille. Pilvi Riikka Taipaleen työ ilmestyy keväällä 2006 Likeltä Sankarimatkailija-sarjassa.

Tjaldurin hallitus suunni�elee julkaisua färsaarelaisten pallopäävalaiden pyynnin merkityksestä puheenjohtaja FM Johanna Roton johdolla, joka on käsitellyt aihe�a Helsingin yliopistolle tekemässään Pro Gradu tutkielmassaan.

Kirjaesi�ely: Kei�okirja – Johanin omia reseptejä.

TJ tidingiTIIVIS.indd 23

5.1.2006 15:14:07

TJ tidingiTIIVIS.indd 24

5.1.2006 15:14:07

TJ tidingiTIIVIS.indd 25

5.1.2006 15:14:08

Nyheter från Färöarna 2005 Sammanställt ur Dimmalæ�ing av Martina Huhtamäki

I årski�et 2004–2005 var flodvågskatastrofen i Sydostasien e� av de mest aktuella ämnena världen över.

Också på Färöarna uppmärksammades katastofen, inte minst i de olika evenemang som man ordnade för a� samla in pengar. Bland annat hölls en tödkonsert med färöisk körsång, klassisk musik och rock, där kända artister som Eivør, Teitur och Kári P. deltog. Den gav Röda korset ca 10 miljoner a� använda i Sydostasien. Tórshavns skådespelarförening gav en extra föreställning av den populära barnpjäsen ”Folk och rövare i Kamomilla stad”, där de 20 000 kronorna som kom in gick direkt till Röda korset.

Färöingar klarade sig bäst i en nordisk undersökning av hur väl gymnasieelever förstår de skandinaviska språken. Däre�er kom norrmännen och svenskarna, medan finnarna klarade sig sämst. Färöingarna förstod bäst danska, däre�er norska och sist svenska.

Inom modern kommunikation går det snabbt framåt också på Färöarna. Strax innan jul började det ena färöiska telebolaget med MMS, bildmeddelanden, under våren började också det andra. Bredband blir allt vanligare och i början av året fanns det över 4000 privata bredbandskunder.

Rederiet Smyril Line,

som äger färjan Norröna, sade i maj upp 15 personer av sin kontorspersonal på 50 personer. Smyril Line har en längre tid kämpat med dålig ekonomi och fick under våren en ny chef som skulle råda bot mot de�a. Han lovar a� bilje�priserna ska bli billigare.

Den återkommande tävlingen inom populärmusik, Prix Føroyar, fick kritik. Tävlingen kallades i år Atlantic Music Event, och en del förhöll sig kritiska till a� vinnarna var etablerade musiker som hållit på i tiotals år, och inte nya och spännande grupper. Speciellt tråkigt var det väl a� isländska Morgunblaðið, som rapporterade från tävlingen, skrev om a� färöisk musik var i kris.

SEV, det färöiska energibolaget, fick i juni tre nya vindmöllor. De placeras i Nes på Eysturoy bredvid den mölla som redan finns där. De nya möllorna ska producera 2,8 % av SEV:s hela produktion.

Färöarna och Danmark har gjort e� ny� avtal om övertagande av områden och om Färöarnas internationella ställning. Färöarna ska enligt lagen få större möjligheter a� påverka frågor som har betydelse för landet. Landet har rä� a� på egen hand förhandla och göra avtal med andra nationer och internationella sammanslutningar utan a� be Danmark om lov. Färöarna kan överta alla områden landet vill, förutom några undantag. Dessa är t.ex. statsförfa�ningen, högsta domstolen, utrikes-, säkerhets- och försvarpolitiken samt den ekonomiska politiken. Lagen har mö� mycket motstånd. Kritikerna anser dels a� lagen är för otydlig och inbjuder till missförstånd, dels a� den gick alldeles för snabbt igenom. Självständighetspartierna menar a� lagen innebär en tillbakagång från nuvarande förhållanden. I lagen står visserligen a� Färöarna ska få förhandla med andra nationer, men bara under vissa villkor, t.ex. a� saken inte berör det danska riket. Skulle Färöarna vilja bli självständigt i framtiden, kunde lagen också vara till hinders.

Under sommaren hände det mycket på Färöarna. Förutom de traditionella östämmorna, såsom Norðoyastevnan och Varmakeldastevnan, ordnades flera musikfestivaler utomhus. Den största av dessa var G!-festivalen i Gøta på Eysturoy, där kända utländska och inhemska artister spelade. Huvudartister var 80-talsrockarna i Europe, från Finland kom bl.a. Darude, från Island reggeabandet Hjálmar, från USA Glenn Kaiser Band och bland de inhemska artisterna fanns Týr, Teitur, Gestir och Spælimenninir.

Nationaldagen 29.7. firades både i Tórshavn och på Nordatlantens brygge i Köpenhamn.

Färöarna har numera inte bara en nationalfågel, tjaldur (strandskata), utan också en nationalblomma. E�er omröstning bestämdes a� mýrisóljan (kabbeleka) ska vara Färöarnas nationalblomma.

den årliga konstfestivalen Listastevna Føroya, som bl.a. omfa�ade kons-

Färöarnas universitet, Fróðskaparsetur Føroya, och Färöarnas universitetsförening fyllde 40 år 20.5. För a� fira ordnar universitetet en föreläsningsserie, som håller på ända till hösten 2005.

I början av juni höll fiskeriministrar och ämbetsfolk från Färöarna, Grönland, Island, Norge, Kanada, Ryssland och EU fiskerikonferens på Färöarna. Länderna var överens om a� man måste få ordning på det okontrollerade fisket i Nordatlanten.

TJ tidingiTIIVIS.indd 26

Den 5.–14.8. hölls

tutställningar, cirkus, filmer, och konserter med Barbara Hendricks och Annika Hoydal.

5.1.2006 15:14:08

Høgni Hoydal som är en av Färöarnas tre representanter i det danska Folketinget frågade i folketinget om Färöarna skulle kunna bli medlem i Nordiska rådet.

Statminister Anders Fogh Rasmussen svarade a� det inte är möjligt, e�ersom landet inte är en självständig nation.

I slutet av juni fick Färöarna kungligt besök, när dro�ning Margrete och prins Henrik, kronprins Frederik och kronprinsessan Mary hälsade på. Under några dagar besökte de olika orter runtom på öarna där man förbere� besöket noggrant. En kväll åt de middag i Nordens hus med lagman, politiker och ämbetsfolk. Alla de kungliga (och många färöingar) var klädda i den färöiska nationaldräkten. Dro�ningen sade i si� tal till och med några meningar på färöiska, bland annat a� hon var glad över den nya lagen om övertagande och a� hon önskade a� banden mellan Färöarna och Danmark också i framtiden skulle vara starka. E�er besöket påpekades i en skämtsam insändare i Dimmalæ�ing a� Gud måste vara nationalist, e�ersom det under hela besöket regnat och blåst, men vädret blivit fint så snart som det kungliga skeppet lagt ut.

Na�en till den 26.6. var e� historiskt ögonblick när den första bussen med landsstyresmän och medlemmar i lagtinget körde genom tunneln från Leirvík till Klaksvík.

Arbetet i tunneln fortsä�er dock, och vanliga människor får vänta till maj innan de får använda tunneln. Man hoppas a� tunneln ska ha positiv inverkan på regionen, och inte leda till a� människor och arbeten försvinner.

Tórshavns kommun gjorde i juli i ordning en plats framför Tingshuset där man kan hålla tal, spela musik eller uppföra teater. Mi� på e� stenlagt område står en talarsten, där vem som helst får stiga upp och hålla tal.

Färöarna fick i augusti en ny rikdsombudsman, Søren Christensen. Rikdsombudsmannen är Danmarks högsta representant på Färöarna.

Den 5 september hölls en dag om Kön och våld på Nordens hus. Där talade bl.a. Malan Marnersdó�ir om hur våld beskrivs i färöisk li�eratur, Eyðun Andreassen om våld i sägner och kväden, Jens Jensen och Hildur Hentze om våld se� ur polisens synvinkel, och Elin R. Planck om arbetet i Kvinnohuset.

Guðrun Gaard försvarade i början av september sin doktorsavhandling om förfa�aren Regin Dahl (f. 1918) på Froðskaparsetrið.

TJ tidingiTIIVIS.indd 27

Färöiska fiolelever i Helsinki Children´s String Text: Hedvig Westerlund, Torshavn

Hösten 2003 hälsade Havnarkórið, Torshavns blandade kör under ledning av Ólavur Hátun, på i Finland och besökte bl.a. Itähelsingin musiikkiopisko, där Colour Strings musikskolan har sin hembas. Värdar var, bland andra, Tjaldur.

Senaste höst ledde samarbetet till a� Colur Strings lärarna och ledarna Geza och Csaba Szilvay tillsammans med tre finska flickor besökte Tórshavn och ledde en kurs där.

Då bjöd de några färöiska fiolelever till Helsingfors till en treveckors intensiv kurs tillsammans med deltagare ur flera länder. Kursen kulminerade i en konsert i Ma�euskyrkan i Östra Helsingfors, som samtidigt var öppningskonsert för e� internationellt Colour Strings lärarsymposium och Colour Strings 25-års jubileum.

Två flickor, Maria Heinesen, 13 år och Saga N. Kapna, 11 år, tog emot inbjudan och var i Östra Helsingfors först två veckor i juni och sedan på en uppfriskningskurs 25.– 31. juli som slutade med konserten. Deras resa stöddes bl.a. av Føroya Musikkskúli, Tórshavnar Musikkskúli, Finska Konsulatet på Färöarna, Mentanargrunn Landsins, Atlantic Airways och firman Leif Mohr. Ändamålet – utöver en fin och inspirerande kurs för flickorna – var a� stärka det professionella samarbetet mellan musikskolan i Tórshavn och Östra Helsingfors Musikinstitut, och således erbjuda Colour Strings Kodálybaserade stråkundervisning vid sidan av Suzuki-undervisning. Båda flickorna och deras lärare kom hem igen fulla av iver, ny kunskap och nya finska vänner.

5.1.2006 15:14:08

Ny direktør på Nordatlantens Brygge 25.2.2005 Bestyrelsen for Fonden Den Nordatlantiske Brygge har per 1. april 2005 ansat Helga Hjörvar som direktør for det nyetablerede nordatlantiske kulturhus i Københavns hjerte.

Helga Hjörvar blev foretrukket blandt mere end 30 ansøgere fra fem lande.

Med Helga Hjörvar har Nordatlantens Brygge fået en dygtig direktør med mange års ledelseserfaring fra kunstog kulturinstitutioner i Island og Færøerne og med en dansk/islandsk uddannelsesmæssig baggrund indenfor teater og skuespil.

Helga Hjörvar har været involveret i nordatlantisk og nordisk kultursamarbejde gennem mere end 20 år, de seneste fem år som direktør for Nordens Hus i Tórshavn.

Denne udstrakte kontaktflade vil nu komme Nordatlantens Brygge til gode.

Bestyrelsesformand Søren Haslund-Christensen udtaler, at han glæder sig til de kommende års samarbejde med Helga Hjörvar og ser frem til at Nordatlantens Brygge udfolder sit mangesidige potentiale under den ny direktørs ledelse.

Färsaari-ilta Luckanilla Teksti: Ritva Eerikäinen Maanantaina 7.11.2005 Tjaldur – Ystävyysseura Suomi– Färsaaret -yhdistyksen toiminnanjohtaja Agnete Sippel kokosi matkalaisiaan 30-vuotisjuhlamatkalta, Tjaldurin jäseniä sekä Grönlanti-yhdistyksen Uppikin jäseniä yhteiseen iltaan muistelemaan Färsaaria ja sinne tehtyjä matkoja. Yhdistys on järjestänyt matkan n. 10 kertaa.

Luckanille, ruotsinkieliseen tiedotus- ja kul�uurikeskukseen saapui Färsaarifaneja liki 45; yhdistyksen jäseniä, entisiä ja nykyisiä hallituksen jäseniä, Färsaarten ihailijoita. Illan tarkoitus oli kokoontua muistelemaan menneitä ja pohtimaan Färsaarten olosuhteita vuosien saatossa saarten historian, kul�uurin ja politiikan kannalta. Myös pallopäävalaiden pyynti oli aiheena. Yhdistyksen viimeisimmän, 30-vuotisjuhlan kunniaksi järjestetyn (4.–11.8.2005) matkan antiin tutustu�iin valokuvaaja Kaius Hedenströmin sekä Jörgen Strandellin kuvien kau�a.

Kaius oli tuhansien valokuviensa joukosta poiminut olennaisimmat. Valokuvakokoelmaan sisältyi hienoja ja värikkäitä valokuvia satamista hienoine purje- ja moo�oriveneineen, rakennustaide�a sisältäviä kuvia, henkilökuvia ja mahtavia luontokuvia. Färsaarten rakennustaiteesta Kaius oli löytänyt paljon pikku detaljeja: erikokoisia turveka�oisia mökkejä, asumuksia ja julkisia rakennuksia. Linssiin oli osunut myös pienen pieni lillipu�imökki Lítla Dímunin jyrkältä rinteeltä. Tämän muuten täysin asuma�oman saaren voi bongata laivamatkalla Tórshavnista Suðuroylle, Färsaarten eteläisimmälle saarelle. Saa�oihan saaren toisella puolella olla vielä toinenkin pikkumökki, sitä ei voinut nähdä, koska laiva ohi�i saaren samalta puolelta sekä meno- e�ä paluumatkalla. Kuvat sisälsivät to�a kai Saksunissa ote�ujen lampaiden keritsemiskuvien lisäksi kuuluisia valaantappamiskuvia, joita matkalaiset saa�oivat itsekin taltioida digikameroillaan. 22 pallopäävalaan pienehkö parvi saapui juuri sopivasti matkan aikana saarille, edellinen parvi oli tullut tä-

TJ tidingiTIIVIS.indd 28

män vuoden toukokuussa. Jahdin aikana pallopäävalaiden kaikuluotainjärjestelmä saadaan häiri�yä ja näin tavallaan riisu�ua valas aseista, minkä jälkeen se on helppo ajaa rantaan. Si�en valaat lahda�iin tavan mukaan ja valaan tappaja sai o�aa valaan munuaisen (njure). Loput lihat jae�iin kyläläisten kesken, tässä tapauksessa valaan lihat ja rasva menivät eteläisen saaren, Suðuroyn eteläisen vuonon Tvøroyrin asukkaille, kuten Kaius kertoi kuvia esitellessään. Kaiken kaikkiaan valaiden tappaminen herä�i vilkasta keskustelua ja tapahtumasarjaa kerra�iin vielä kuvia katsomalla.

Väliajan jälkeen Jörgen Strandell esi�i omia tyylikkäitä, värikkäitä, matkan eri kohteista o�amiaan kuvia. Joukossa oli myös henkilökuvia, joista jäi erityisesti mieleen esim. taitelija Barður Jákupssonin ateljeessa ote�u kuva pässin kippurasarvesta, jota käyte�iin snapsilasina.

Tjaldurin varapuheenjohtaja Hanne Juga jatkoi lyhyesti valaanpyyntiteemaa kertomalla tapauksesta, jolloin kaksi miekkavalasta seikkailivat saarten vesillä. ”Katselimme ystäväni Olivurin kanssa kahta pyöriäistä jahtaavaa miekkavalasta. Kysyin häneltä, josko saarelaiset lahtaisivat ja söisivät suihinsa myös miekkavalaan ellei se olisi rauhoite�u, ja vastaukseksi sain e�ei niitä voi lahdata, ne ovat vaarallisia ja saa�avat repiä sinulta käden tai jopa tappaa sinut.”

Valokuvissa esiintyneisiin fäärin kielisiin teksteihin yrite�iin hakea tulkintaa, myös kielen ääntämiseen. Tjaldurin hallituksen jäsen Martina Huhtamäki antoi kommen�insa koskien Färsaarten kieltä ja kul�uuria. Hän on pitänyt fäärin kielen kursseja Helsingin yliopistossa. Hän on myös asunut Färsaarilla ja tuntee saaren olosuhteet henkilökohtaisesti.

Illasta jäi sellainen tunne, e�ä puhu�avaa Färsaarista rii�ää vielä paljon ja kuvat kiinnostivat. Matkalaiset aloittivatkin valokuvien vaihtamisen. Jotkut suunni�elivat jo seuraavaa matkaa…

5.1.2006 15:14:08

TJ tidingiTIIVIS.indd 29

5.1.2006 15:14:09

Ung i Norden 2006 på Färöarna Ung i Norden är BUKs största regelbundet återvändande ungdomssatsning. Hittills har den avhållits I Trondheim Norge i 1997, Borgå, Finland i 1999, Karlstad i Sverige i 2001 och Hurup Thy i Danmark i 2004.

Färöarna erbjuder sig att vara värdar i 2006.

Text: Hedvig Westerlund-Kapnas, för Nordens Hus på Färöarna

Ändamålet med Ung i Norden är a� skapa en mötesplats för nordisk ungdomskultur. Mönstringen är inte en tävling.

En referensgrupp bestående av representanter utsedda av myndigheterna i de nordiska länderna och självstyrande områdena har hand om information och urval i det egna landet. Medlemmarna i referensgruppen fastställer själva urvalskriterierna för si� lands deltagande. Varje land förväntas komma med någon form av föreställning/konstutställing, och unga med ledare följer sedan verkstäder i olika konstgrenar, ser varandras arbeten och deltar i gemensamma evenemang.

Ung i Norden 2006 Arrangör är Nordens Hus på Färöarna, i samarbete med BUK, Färöarnas Kulturministerium, Torshavns stad, Färöarnas Ungdomsråd och Amatörteaterrådet.

Kvoterna av deltagare föreslås vara: 15 från Island, 20 från Färöarna, 10 från Grönland, Åland och Sameland, 40 från Finland, Sverige, Norge och Danmark ger det 225 ungdomar tillsammans, plus ledare. Åldern föreslås vara 14 till och med 18 år, som i Hurup Thy 2004 – i motsats till 14-20, som i tidigare Ung i Norden mönstringar. Urvalsmyndigheterna i de olika länderna och självstyrande områdena ombeds a� respektera åldersgränserna.

Ung i Norden varar i fem dagar + resedagar. Datum blir vecka 26, 2006. Det betyder 2 inresedagar – Atlantic Airways, som för ögonblicket är det enda flygbolag som flyger reguljärt till Färöarna, har gjort klart a� det inte är möjligt utan stor extrakostnad a� fly�a 250 personer samma dag – och 2 hemresedagar. Inresa 26 och 27 juni, Ung i Norden 28 juni – 2 juli, hemresedagar 3 och 4 juli. Vi försöker ordna så, a� de som kommer först reser hem först, och använda extradagarna i vardera ändan till “turistdagar” – a� presentera Färöarna.

Tidsplan Under de två första kvällarna visar ungdomarna de framföranden de har med sig hemifrån. En konstutställning öppnas i e� av stadens utställningshallar samt på skolan. Dag

TJ tidingiTIIVIS.indd 30

tre och fyra går till långa verkstadsdagar, öppen scen och frikväll. Dag/kväll 5 går till gemensamt slutframförande på Nordens Hus. Hela deltagargruppen delas upp i tre parallelläger med ca 75 ungdomar per grupp. Alla gruppers deltagare fördelas, i gruppernas sammansä�ning ingår deltagare från alla länder.

I den lokala ungdomsstämman på Färöarna och på kulturlägret har vi konstaterat, a� en grupp på 70-80 lägger upp till vänskaper och samarbete även over språkgränser.

Vardera gruppen på ca 75 har fem verkstäder. Om deltagarnas intresse lägger upp till det, kan konstgrenar fördelas over t.ex. mera klassiskt utförande eller mera “moderna” u�ryckssä�. Därtill kommer en journalistgrupp, som arbetar både på hemsidematerial och tidning.

Verkstadsledare i musik, dans, bildkonst, bild på dator, skulptur, video, teater, design, skrivning kontaktas dessa dagar.

Dag 1–4 hålls verkstäder, som uppmuntras till a� delvis samarbeta mot e� gemensamt resultat som kan visas fram dag 5. Liksom i Hururp Thy, förutsä�s a� alla deltar aktivt i verkstäderna. Dag 5 framför parallellgrupperna varsin produkt på stora scenen i Nordens Hus, och en konstutställning, både två- och tredimensionell, öppnar. Grupperna ser varandras framföranden och utställning, som givetvis även är öppna för allmänheten.

En koordinator följer varje grupp och sammanställer helheten.

De�a är e� arbetssä� som vi med framgång har avprovat i tre lokala undomskulturmönstringar (Ung i Føroyum): olika konstgrenar får upp ögonen för varandra och samarbete uppmuntras; samtliga deltagare deltar i slutprodukten; e� gemensamt slutmål gör a� motiverade ungdomar samarbetar och på så vis lär känna varann.

“Storasyskon” – litet äldre lokala ungdomar, fungerar som guider och hjälpare för gästerna under hela Ung i Nordwen.

Gruppledarna Ung i Norden är e� rus och rökfri� evenemang.

Gruppledaren från varje land har fullt ansvar för sina ung-

5.1.2006 15:14:11

domar genom hela lägret. Bro� mot reglerna medför avstängning från verkstäder och framföranden.Det anses som e� plus, om länder som skickar fler än en ledare har både konstnärligt aktiva ledare, som kan delta på hjälparbasis i verkstäderna, och ledare med mera “förmyndar”funktion.

Lokaler

Tjaldur = meriharakka, Färsaarten kansallislintu. Tjaldur perustettiin 1975 ja se toimi Pohjola-Nordenin puitteissa vuoteen 1991, jolloin se rekisteröitiin itsenäisenä yhdistyksenä. Tjaldur on Pohjola-Nordenin järjestöjäsen, kuuluu Ulkomaanyhdistysten Yhteistyöjärjestöön ja toimii tiiviissä yhteistyössä Färsaarten Norden-yhdistyksen (Norrøna Felagið i Føroyum), Tórshavnin Pohjolan Talon (Nordens Hus på Färöarna), Färsaarten joukkoviestimien sekä Ruotsin, Norjan, Tanskan, Grönlannin ja Saksan Färsaariyhdistysten kanssa. Kun olet käynyt Färsaarilla, liity Tjalduriin. Tjaldurin tavoite on edistää Suomen ja Färsaarten välisiä yhteyksiä ja ystävyyssuhteita sekä tiedottaa Färsaarista Suomessa.

Järjestämme näyttelyitä, esitelmä- ja elokuvatilaisuuksia, taiteilijavierailuja ja kohtaamisia, sekä matkoja Färsaarille.

Ung i Norden 2006 hålls i Tórshavn, i e� stort skolområde med utsikt över Atlanten och ön Nolsoy. Alla utrymmen ligger intill varann, utom Nordens Hus, där slutevenemanget hålls. Dit ordnas busstransport.

Inkvartering och bespisning: Sjömansskolan, 15 klassrum; 10 verkstadsrum: Lärarskolan och övningsskolan; 5 verkstäder: Handikappskolan (eller övningsskolan). På lärarskolan finns också en stor gymnastiksal, 22 x 25 m, en normalstor gymnastiksal och en festaula. Dessutom finns några internatrum – sjukrum och evt. ledarrum.

Samarbetsprojekt med a�onskola och konstskola för dekoration och med hushållsskolan för mat undersöks.

De konstnärliga ledarna för varsi� “miniläger” blir Vár Berghamar Jacobsen, dramaturg – verksam på barnradion; Páll Danielsen, skådespelare – verksam på TV; Jenny Petersen, direktör för Nationalteatern.

Det skall understreckas, a� varje “miniläger” även innehåller verkstäder i bildkonst, musik o.s.v., men ledarna är valda för sin förmåga a� skapa en tvärkonstnärlig helhetspresentation.

Utställningen av medhavda konstverk fördelas mellan en mindre utställning, med utvalda verk från varje land, som riktar sig till allmänheten och ställs ut i e� känt galleri, och en mera omfångsrik utställning på skolan, som växer under evenemangets lopp.

Ung i Norden 2006 evalueras under ledning av Firouz Gaini, som arbetar på en doktorsavhandling i ungdomskultur i Tórshavn. Han undersöker möjligheten a� involvera studerande i historie- och statsvetenskapsfakulteten i Tórshavns Universitet.

Puheenjohtaja/ Ordförande FM Johanna Roto Juhana Herttuantie 3 a 42, 00600 Helsinki; puh. 040 7409855; johannaroto@gmail.fi Varapuheenjohtaja/ Vice ordförande Maalari Hanne Juga Päijänteentie 21 b 3, 00510 Helsinki; puh.040 595 5034; hanne.juga@pp.inet.fi Varsinaiset jäsenet/ Ordinare ledamöter: Toimittaja/Redaktör Ingmar Svedberg; Magistratsg. 5 D 85, 00240 H:fors; tfn.09 145 132, mobil 0400 874 132 Jörgen Strandell; Parksvängen 13 b 25, 00200 Helsingfors; tfn. 09 6923 303 Valokuvaaja/Fotograf Kaius Hedenström; Regnbågen 3 b 49, 02100 Esbo; tfn. 0500 432 017 Fil.mag. Martina Huhtamäki; Hemmansv. 3–5 a 8, 00320 Helsingfors; tfn. 09 441 732, mobil 050 5187 157; martina.huhtamaki@helsinki.fi

Kontaktperson

Administration/Hallinto

Hedvig Westerlund-Kapnas Projektledare Ung i Norden 2006 Nordens Hus på Färöarna PB 1260, FO-110 Tórshavn Färöarna Tlf +298 210125, mobil e-post: hedvig@nlh.fo

Verksamhetsledare, Färöfondens sekr. / Toiminnanjohtaja, Färsaari-rahaston sihteeri Pol.kand. Agnete Sippel; Pohjola-Norden, Sibeliusgatan 9 a, 00250 Helsingfors; tfn (tj/työ): 09 454 20 812, tfn (hem/koti): 09 8092 667, mobil. 050 369 1648; agnete.sippel@pohjola-norden.fi Hallituksen sihteeri/ Styrelsens sekreterare Ritva Eerikäinen; Pihlajatie 17 a 1, 00270 Helsinki; puh. 040 572 2467; reerikainen@yahoo.com

TJ tidingiTIIVIS.indd 31

Tjaldur = strandskata, Färöarnas nationalfågel. Tjaldur grundades 1975 och samarbetar med färöiska föreningen Norden (Norrøna Felagið i Føroyum), Nordens Hus i Tórshavn, färöiska massmedier samt med Färö-sällskapen i Sverige, Norge, Danmark, Grönland och Tyskland. När man besökt Färöarna, kan man bli medlem i Tjaldur.

Tjaldurs syfte är är att främja kontakterna och vänskapsbanden mellan Finland och Färöarna samt informera om Färöarna i Finland. Vi arrangerar utställningar, föredrag och filmförevisningar, konstnärsbesök, sammankomster och resor till Färöarna.

Tjaldurin hallitus / Tjaldurs styrelse 2005–2006 Valittiin Tjaldurin vuosikokouksessa 7.4.2005 – Vald på Tjaldurs årsmöte den 7 april 2005

5.1.2006 15:14:11

Tjaldur Tidindi Ulkoasu: Pilvi Riikka Taipale / Zona Sur Valokuvat: Johanna Roto, Joonas Luotonen

TJ tidingiTIIVIS.indd 32

5.1.2006 15:14:16