Tjaldur tíðindi Festivalnummer 2017 Festivaalinumero 2017
Tjaldur - Vänskapsföreningen Finland-Färöarna r.f. Tjaldur - Ystävyysseura Suomi-Färsaaret r.y. 1975 – 2017
Utgivare / Julkaisija Tjaldur – Vänskapsföreningen Finland-Färöarna rf. Tjaldur – Ystävyysseura Suomi-Färsaaret ry. www.tjaldur.fi / tjaldur@tjaldur.fi Toimitus / Redaktion Eija Mäkivuoti, Leena Appelqvist, Aira-Liisa Roiha, Hanne Juga, Henna-Mari Koski, Fredrik Forsberg
2
Ombrytning och lay out / Ulkoasu ja taitto Eija Mäkivuoti Tryckeri / Painopaikka Nord Print, Helsinki, 2017 Pärmbild / Kannen kuva Eija Mäkivuoti: Färöarna, 2016 | Färsaaret, 2016
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
Innehåll | Sisällys Festivalnumret innehåller texter på olika nordiska språk. Festivaalinumero sisältää tekstejä eri pohjoismaisilla kielillä.
Ordförandens hälsning Korta fakta om Färöarna 2 Tjaldur gillar artArctica – I samarbete med en arktisk konstfestival artArctica festival 2017 – Intervju med Katarina Sjöblom artArctica-konstnärer från Färöarna – Intervju med Rói & Katrin Einarsson Fårbilden Puutarhurina Färsaarilla – Nordjobb vei lampaiden ja viikinkien maille Om väder och vind, stormarna Barbara och Urd Elinborg Pálsdóttir – En ny stjärna på Färöarnas musikhimmel Tjaldur aktiviteter från 2015 & 2016 Eivør Hampurin Imperial Theaterissa 23.11.2016 Vad är Tjaldur? Tjaldurs styrelse 2016 – 2017 Aktivitetskalender 2017 Medlemsinformation
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
5 6 8 10 12 16 18 20 22 24 26 28 30 31 32
3
Bild: Tindholmur, Visit Faroe Islands
Foto: Gásadalur, Eija Mäkivuoti, 2016.
4
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
Ordförandens hälsning Kära medlemmar och Tjaldur vänner, Tjaldur – vänskapsföreningen Finland-Färöarna grundades år 1975 av Pohjola-Nordens dåvarande generalsekreterare Gustav af Hällström efter en gruppresa till Färöarna. Det var en resa som skulle ha varat i en vecka men den blev till två. Varför – det kan vi Färövänner lätt gissa, men jag säger det ändå. Finländarna hade blivit strandsatta i landet bortom havet på grund av en tjock dimma som varade i en hel vecka. Under en veckas tid med litet att göra hinner man väl tänka mycket och kan komma på en idé om ett sällskap som samlar färöentusiaster samman. Idén förverkligades och Gustav af Hällström blev den första sekreteraren. Ilkka Peräsalo blev den första ordföranden. Min första resa till Färöarna gjorde jag på grund av mitt arbete i Kulturkontakt Nord år 2008. Jag och min dåvarande kollega stannade kvar över ett långt veckoslut efter att de andra reste hem. Det blev några intensiva dagar med ett intensivt program. Lite visste jag vad allt det skulle leda till för mig. Under den första resan blev jag tagen av det karga men magnifika landskapet. När man är ute på vandring i bergen känner man hur liten man är – skyn över Färöarna känns vidare än här i Finland. Jag blev även tagen av det att färingarna är oerhört välkomnande och gästfria. Det kan ta en tid att isen bryts men när den väl har gjort det – ja, då är man välkommen i ett samfund och en gemenskap som är mer sammansluten än jag var van vid. Familj och vänner betyder väldigt mycket för en färing. Alla vi i Tjaldur har blivit tagna av detta lilla land och folket där. Någonting har förändrats lite i oss alla. Jag tror det bor en liten färing i oss. I slutet av 2015 ordnade vi en fest på Dansk klub i Helsingfors för att hylla Tjaldurs 40-åriga färd. Jag som en ganska ny medlem kände inte alla gäster men under kvällens gång blev man bekant med nästan alla. Cirkeln sammanfogades över decennierna när Beata, Gustav af Hällströms syster, sade hur gärna Gustav skulle ha varit med på festen. Jag kramade en tårögd äldre dam och vi kände att vi var en del av en gemenskap som överskrider generationer – kärleken för ett litet land i Atlanten hade fört oss samman. Det var en oerhört rörande stund. Mer om Tjaldurs fyrtio första år kan du läsa i 20-årsjubileumsboken Där gräset alltid gror (1995) och i 40-årsjubileumsnumret av Tjaldur Tiðindi (2015). Båda hittar du som PDF versioner på Tjaldurs webbsida. Vi som nu är aktiva i Tjaldur vill vörda den bilaterala vänskapen och samarbetet som sträcker sig över flera decenniers tid. I detta nummer av Tjaldur Tiðindi berättar vi om Tjaldur nyheter från de gångna verksamhetsåren, om kommande aktiviter samt om vårt samarbete med konstfestivalen artArctica samt presenterar några av våra färöiska vänner och samarbetsparter. Med finns också lite fakta och information om Färöarna och dess kultur. Kom med oss där det händer! Alt tað besta, å styrelsens vägnar, Eija Mäkivuoti Tjaldurs ordförande, 2016 – 2017
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
5
Korta fakta om Mat på Färöarna Traditonell färöisk mat består speciellt av kött och fisk i alla möjliga former. Fermenterat, lätt fermenterat, torkat och färskt. Lite kött av grind, men inte så mycket nuförtiden. Potatis äter man också mycket, det är ju egentligen bara potatis, morötter, majrovor och rabarber som växer på Färöarna. Till maten är det rimligt att dricka öl. Føroya Bjór är Färöarnas äldsta bryggeri, de har bryggt öl sedan 1888. Det andra färöiska bryggeriet, Okkara, grundades 2010. Starkare alkoholdrycker innehåller Eldvatn (vodka) och Lívsins vatn (akvavit). Det finns några berömda restauranger nuförtiden i Tórshavn, t.ex. Koks som serverar mat gjord bara av färöiska ingredienser, och sushirestaurangen Etika.
Färöisk kultur Musik är en stor och viktig del av färöisk kultur. Det finns överraskande många internationellt kända färöiska artister när man tänker på landets invånarantal. De mest kända musikartisterna är metallbandet Týr, sångaren Teitur och sångerskan Eivør. Att sjunga i kör är väldigt populärt. Det är också lätt att bli musiker. Den mest kända färöiska författaren är William Heinesen. Han har skrivit både lyrik och prosa. Han har fått Nordiska rådets litteraturpris 1965. Rói Patursson fick priset 1986. Andra färöiska författare är t.ex. Katrin Ottarsdóttir, som är kanske mest känd utomlands som filmregissör, Carl Jóhan Jensen, Jóanes Nielsen, Oddvør Johansen och Hanus Kamban (född Andreassen). Det finns också en hel del konstnärer på Färöarna. Fram till 1980-talet så var temat i måleriet oftast naturen, och speciellt havet. Sámal Joensen-Mikines (1906–1979) anses vara den färöiska konstens fader. Han var den första färöiska konstnären som hade en akademisk utbildning, och han blev också internationellt känd. Nuförtiden kända
6
färöiska artister är bl.a. skulptören och målaren Tróndur Patursson som har skapat ljuskonstverket i Norðoyatunnilin, en tunnel som förbinder öarna Eysturoy och Borðoy. Konstnärerna Katrin och Rói Einarsson presenteras senare i den här tidningen. De deltar i årets artArctica-konstfestival.
Färöiska högtider Allmänna helgdagar på Färöarna är bl.a. flaggdag, påsk, ólavsøka och jul. Flaggdagen firar man den 25 april. Den färöiska flaggan, på färöiska merkið, erkändes som Färöarnas flagga den 25 april 1940. Merkið är planerad av en student som hette Jens Olivur Lisberg. Ólavsøka är Färöarnas nationaldag som firas den 28 och 29 juli. Då firar man den norska kungen Ólav den helige, och firandet har både politiska och religiösa drag. Festligheterna börjar med gudstjänst i domkyrkan i Tórshavn och fortsätter med olika slags evenemang i stadens centrum.
Samhälle på Färöarna Färöarna tillhör formellt sett Danmark, men har självstyre i lokala frågor. Färöarna har eget parlament, Løgting, som består av 33 medlemmar samt en egen regering landsstyret Føroya landsstýri. Färöarna har två representanter i det danska parlamentet, folketinget. Färöarna har också två representanter i Nordiska rådet. Färöarna tillhör inte den Europeiska unionen, men har en självständig representation i Nordiska ministerrådet. Det finns 34 kommuner (kommunur) på Färöarna. Omkring 85% av befolkningen tillhör Färöarnas lutherska folkkyrka (Folkakirkjan) som skildes från Den Danske Folkekirke år 2007 inom vilken den sedan 1990 varit ett stift (Biskupsdømi Føroya). Korta fakta om Färöarna del 1 hittar du i föregående nummer av Tjaldur Tiðindi på www.tjaldur.fi.
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
2
Text: Leena Appelqvist, Fredrik Forsberg Bild: Anni, Amanda, Sofia ja Kirsi-Maria, Sompio hรถgstadieskola i Kervo, vรฅr 2016.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiรฐindi 2017
7
T jaldur gillar artArc Text och bilder: Eija Mäkivuoti
8
I samarbete med en arktisk konstfestival i Helsingfors.
Festivalnummer | Tjaldur TiĂ°indi 2017
ctica festivalen Året 2016 startade för Tjaldur i arktiska tecken. Tjaldur samarbetade med konstfestivalen artArctica som arrangerades för första gången i Helsingfors 11-13 februari 2016. Festivalen ägde rum i ett relativt nytt konstutrymme Vapaan Taiteen Tila i Sörnäs. artArctica är ett nätverk av kreativa människor som har det arktiska som passion. Det är kulturaktörer, konstnärer men också naturguider, annat kreativt folk och forskare som sammanslutit sig kring arktiska teman. artArctica är en tvärkonstnärlig, gränsöverskridande gemenskap av kreativa människor som har som syfte att inspirera förståelse mellan olika kulturer och öka medvetenheten om miljön genom sin passion för Arktis. Detta kan ta form genom konst, diskussioner, forskning och berättande. De bloggar, organiserar vildmarks expeditioner, workshops och föreställningar. artArctica frodas av äventyr, konstnärligt utbyte och dialog. I februari 2016 organiserade nätverket sin första artArctica festival som var en tre-dagars framgångsrik internationell tvärkonstnärlig festival. Festivalen var värd för över 40 konstnärer från 8 olika arktiska länder. Inspirerade av entusiasmen för festivalen, publicerade de i oktober 2016 poem.a:, en antologi för att fira Arktis. Boken innehåller poesi, prosa, teckningar och tecknade serier och omfattar sammanlagt 29 konstnärer från 11 länder samt innehåll på fem språk. Jag, Eija, kom med i festivalsvängarna förra året när Katarina Sjöblom från artArctica bad mig att komma med i nätverket. Jag kom att presentera mitt eget fotoprojekt Birgits trädgård och därmed var det naturligt att även Tjaldur skulle samarbeta med festivalen på något vis. Vi i Tjaldur vill tänka att detta slags synergieffekter kan föda nya initiativ och idéer. Att bygga nätverk mellan lokala och internationella aktörer är ett sätt att hålla en liten förening vid liv. När man samarbetar utvidgas resurserna och möjliggör mer än man kunde ha åstadkommit ensamma. artArctica festivalen inviterade på Tjaldurs initiativ den färöiska singer-songwritern Benjamin Petersen (Ave Benjamin) för att uppträda på festivalens öppningsdag den 11 februari 2016. Han blev en av huvudartisterna på festivalen och fick ett varmt bemötande under den intima konserten där han sjöng både sina egna låtar och låtar av Ave där han samarbetar med Petur Pólsson.
Benjamin Petersen är en prisbelönt professionell musiker från Syðrugøta på Färöarna. Han är känd för att spela med otaliga färöiska musiker och orkestrar men är också aktiv med sin egen musik. Benjamin Petersen spelar skicklig och själfull alternativ rock, som är starkt påverkad av Färöarnas karga natur och den tid som han tillbringade bland Ache indianer i Paraguay. Hans musik beskrivs som voodoo pop. Han har alltid något nytt på gång. Benjamin vann priset som Årets manliga musiker på Faroese Music Awards 2015 och AVE vann fyra andra utmärkelser. Aves musik är influerad av färöisk kultur och dess sångtraditioner. I sångerna kommer också det vackra färöiska språket till sin rätt. Benjamin släppte också år 2015 sitt andra soloalbum Perfume Variations. Tjaldur arbetade aktivt med att få uppmärksamhet åt Ave Benjamin och han spelade live samt intervjuades i YLE Fems Efter Nio-program 15.2. så hans vistelse i Finland gick inte obemärkt. Tjaldur, Danska ambassaden i Helsingfors samt Nordens Hus på Färöarna samarbetade med att stöda Ave Benjamins resor och vistelse i Helsingfors och möjliggjorde hans deltagande i artArctica-festivalen genom finansiering men också via samarbete mellan lokala och Färöiska parter. Det här är ett bra exempel hur Tjaldur kan arbeta genom sina nätverk med att nå sitt syfte för att främja den bilaterala vänskapen emellan länderna. Färöarna presenterades på artArctica festivalen även genom Tjaldurs ordförande Eija Mäkivuoti och Färöfondens stipendiat 2014, Mariann Hansen, när de samarbetade med att läsa texter ur Eijas fotobok om Färöarna, Birgits trädgård. Fotoutställningen Birgits trädgård visades också på festivalen. Ave Benjamin tog också del med en låt under Eijas och Mariannes presentation. Mer information om själva artArctica nätverket och artArctica festivalen hittar du på www.artarctica.com. Ave Benjamin i Efter Nio, direktlänk till episod 9, 15.2. http://areena.yle.fi/1-3160448 Mer on Benjamin och AVE www.facebook.com/officialbenjaminmusic, www.composers.fo/benjamin+petersen.html Mer om Birgits trädgård www.eijamakivuoti.net/birgits-garden
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
9
Om den kommande artArctica festivalen 2017 då Tjaldur samarbetar med festivalen även i år, om festival programmet och om festivalens syfte. Katarina Sjöblom från festivalen svarar på några frågor.
form där både nya och etablerade konstnärer kan möta varandra och eventuellt skapa nya projekt och samarbetsmönster. Utöver detta vill vi öka kännedomen och sprida kunskap om det arktiska. Vi tror starkt på att skapandet av ett personligt förhållande till den arktiska naturen och människokulturerna kan fungera som ett motiv för att ta vara på dem.
Kan du kort beskriva vad artArctica festival är?
Festivalen arrangeras för andra gången, har den ändrats på något vis i år?
artArctica festival är en tvärkonstnärlig och internationell festival med de arktiska områdena som tema.
Hur kom du själv med i svängarna? Min vän Alicia Burns, som nu också är en av huvudorganisatörerna för festivalen, fick för ett par år sedan idén om att åka till Svalbard för att hålla en konsert - artArctica växte fram ur denna idé. Själv kom jag tillbaka från en halvårsperiod i Mexiko våren 2015 och blev genast uppslukad av detta projekt. Med tiden formades det en grupp av tre aktiva medlemmar inom artArctica - Alicia, Laonikos Psimikakis-Chalkokondylis och jag - som dök upp på alla möten. Vi bestämde oss för att göra något konkret, ett småskaligt evenemang med det arktiska som tema, och så blev artArctica festival till. Vi hade ingen aning om att det skulle utveckla sig till en festival med flera internationella deltagare och så många intresserade och entusiastiska samarbetspartners.
Vad är festivalens syfte, vad vill ni uppnå med den? Festivalen är del av en större helhet - artArcticas vision är att bygga upp ett nätverk av konstnärer, forskare och andra aktörer som är inspirerade av de arktiska områdena. På så sätt vill vi fungera som en platt-
I år ordnar vi en konstresidens för tio deltagare i samband med festivalen. Residensen äger rum precis innan festivalen kör igång och syftet med denna är att erbjuda deltagarna ett unikt tillfälle att lära känna varandra, låta sig inspireras av varandras arbetsmetoder och möjligen initiera nya former av samarbete. Deltagarna får också presentera verk som skapats under residensperioden på själva festivalen och på så sätt innehåller festivalprogrammet uppträdanden som är helt nya och okända även för oss! Det är en spännande grupp människor som är med på residensen, två är bosatta i Helsingfors och resten kommer från andra arktiska länder såsom Kanada, Alaska, Ryssland, Island och Norge.
Höjdpunkter från festivalprogrammet, vad kan man absolut inte missa? För den som gillar progressiv rock kan jag absolut rekommendera det ryska bandet Ptica från Murmansk. Vi hörde bandet spela när vi deltog i ett konstforum i Arkangelsk för några månader sedan. Det är inte så lätt att få internationell uppmärksamhet i Murmansk och vi är väldigt glada över att Ptica kommer till artArctica för att uppträda i Finland för första gång. Ett annat intressant nummer är Krishna Nagarajas och Tone Bjordams uppträdande som bygger på en gammal norsk folkmelodi, Domedagslåtten.
Krishna är en italiensk-indisk musiker bosatt i Helsingfors och Tone Bjordam är en norsk bildkonstnär. De träffades på festivalen 2016 där de båda deltog som konstnärer, och för festivalen i år har de tillsammans skapat en föreställning där de slår ihop norsk folkmusik på hardangerfela (en norsk variant av violinen) och Tones videoprojektioner som illustrerar klimatförändringar.
Hurdana arktiska teman presenteras i år? I stil med festivalen 2016 är temat ganska brett, det vill säga vi har inte angivit ett speciellt tema eller fokus för festivalen. Trots detta ser det ut som att miljötemat är något mera framträdande i år - många av konstnärerna har intresse för miljöfrågor och vi ordnar också diskussionstillfällen där miljöaktivism i Norden och miljöetik ur ett mera filosofiskt perspektiv tas upp.
Tjaldur är en av festivalens lokala samarbetspartners och ordförande Eija Mäkivuoti har varit som rådgivare angående Färöarna. Hur ser du på samarbetet med små lokala aktörer? Det känns otroligt fint att få samarbeta med lokala aktörer. Som redan nämnts är syftet med artArctica inte enbart att producera en festival, men att skapa ett slags kollektiv av människor som tillsammans vill arbeta kring ett gemensamt tema. Vi strävar efter att våra samarbetspartners också kan dra nytta av de kontakter och nätverk som vi skapat hittills, och att vi i framtiden kan fortsätta ordna andra evenemang tillsammans.
Text: Eija Mäkivuoti, Katarina Sjöblom Bilder: artArctica festival, Anna Filipova
10
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
artArctica festival 2017 – Intervju med Katarina Sjöblom
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
11
artArcticakonstnärer från Färöarna – Intervju med Rói & Katrin Einarsson Text: Eija Mäkivuoti Bilder: Katrin & Rói Einarsson
12
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
”
Jag tror att färöiska folksagor och berättelser är mycket viktiga för oss, eftersom de ger oss en känsla av hur det var tidigare, (vissa säger att vi förlorade vår förmåga att lägga märke till det övernaturliga när vi fick el) och det är upp till vår generation att hålla dem levande.
”
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
13
Vem är du? Berätta om dig själv, ditt konstnärskap och skapande. Katrin: Jag heter Katrin Einarsson och jag bor i Tron-
gisvági på Färöarna med min pojkvän John och min 3-åriga son Villiam.
Jag har en Bachelor examen i illustration. Jag studerade vid Blackpool and the Fylde College i 3 år mellan 2009-2012. Just nu jobbar jag i Pakkhús 4 i Tvøroyri, på en gemensam fritidsgård för barn och tonåringar som träffas för att spela spel och lyssna på musik och där vi har kreativa veckor med konst och hantverk. Rói: Jag är Rói Einarsson, född 9 december 1978 (38 år)
på Tvøroyri, Suðuroy - Färöarna. Jag har alltid ritat sedan jag var barn, men det var inte förrän 2010 som jag bestämde mig för att börja studera illustration. Jag studerade en BA i illustration vid Blackpool and the Fylde college (2010-2013). Vi fick prova på olika slags läroämnen som serigrafitryck, skulptur, bokmakeri och animering + många andra discipliner. Jag tog lektioner under alla dessa tre år i att rita efter en levande modell. Det hjälpte mig verkligen att se grundligt på mitt ämne och att få proportionerna rätt. Jag älskade att studera. Det var underbart att vistas i en sådan kreativ miljö. Jag arbetar främst med bläck (mestadels med Parker Quink bläck) och när jag får chansen, så kombinerar jag tryck med målning i bläck. Mina ämnen varierar, men jag finner mig dragen till att illustrera färöiska folksagor och berättelser om huldufólk (gömt / grått folk). Vi har liknande berättelser om huldufólk som Island.
Vad ser du fram emot under din resa till Finland och deltagandet i artArctica festivalen? Katrin: Jag är verkligen ivrig att se Finland! Jag har ald-
rig varit där så jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig. Jag ser verkligen fram emot att träffa en massa nya människor, bli inspirerad samt att se hur folk kommer att reagera på vårt konstverk om färöiska folksagor.
14
Rói: Jag har alltid velat resa till Finland. Så det första
jag ser fram emot är att se Finland med mina egna ögon. Jag ser också fram emot hela processen att installera allt färdigt för festivalen. Träffa nya och likasinnade från hela världen. Jag tror att jag kan hitta några bra och långvariga vänskapsband genom artArctica festivalen.
Kan du berätta om ert konstverk som ställs ut på festivalen och hur idén uppstod? Katrin: Vi har ett landskapskonstprojekt på gång i Tron-
gisvági, men vi har fått lite problem med att förverkliga det hela. Vi väntar på grönt ljus från bonden som äger marken. Sedan har det varit fruktansvärda orkaner och mycket dåligt väder på sistone på Färöarna. Vi kan inte ta det originala konstverket, eller landskapet, med oss, så vi har gjort 10 stycken konstverk som illustrerar ett fåtal av de många färöiska folksagorna och berättelserna. Några av dem har vi hört från nära släktingar, andra från andra människor eller sedan är det berättelser som vi har hört i skolan.
Rói: Katrin kom upp med idén att göra “land-art” (jord-
konst) av färöiska folksagor och berättelser som gått i arv i vår familj och av andra välkända berättelser från Färöarna. Vi bestämde oss för att göra 10 inramade konstverk, främst fokuserade vi på de färöiska berättelserna höljda i dimma, verken består mest utav ljus och skuggor med subtila strukturer. Vi kommer att ställa ut i ett litet mörkt rum på festivalområdet. (Vet inte ännu exakt var vi kommer att placeras.)
Hur viktiga är folksagor och berättelser på Färöarna? Hur visar de sig i vardagen? Katrin: Det är helt normalt att tala om och berätta his-
torier om de gamla varelserna, såsom huldufólk (de grå varelserna som bor i stenen) och vættrar (tomtar eller älvor). Det är upp till var och en om man tror på dem eller inte. Men det finns några varelser som används för att hålla barnen borta från stranden. Mina föräldrar brukade alltid varna mig att inte gå till stranden ensam eller annars skulle strandtrollet (fjøru trolli) ta mig ut till havs. Jag försökte berätta dessa historier till barnen på ung-
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
En intervju med de färöiska konstnärerna som deltar i årets artArctica festival.
domsklubben… de säger dock: OMG Katrin! Det är inte sant. Vi kan inte tro att DU tror på sådant nonsens! Hahah, jaha – jag försökte i alla fall. Rói: Jag tror att de är mycket viktiga för oss, eftersom
de ger oss en känsla av hur det var tidigare, (vissa säger att vi förlorade vår förmåga att lägga märke till det övernaturliga när vi fick el) och det är upp till vår generation att hålla dem levande.
I det dagliga livet? Tja, det enda jag kan tänka mig är, om det finns någon konstruktion av något slag, vare sig det är en byggnad eller en ny väg, och om det finns ett stort stenblock (som tros vara bebott av huldufólkum eller vættrum (vættur = en slags tomte) så tar man inte bort eller river stenen – av rädsla för att störa eller förstöra någons hem :)
Vad skulle du vilja berätta om Färöarna eller om den färöiska kulturen till våra läsare? Katrin: Färöarna är den bästa platsen på jorden och består av 18 vackra öar. Om du inte bryr dig om vädret det vill säga. Vi kan ha alla väderförhållanden under en dag. Jag hade två brittiska besökare som bodde hos mig en vecka och de var förvånade över hur avslappnade och avspända vi färöingar är och hur mycket vädret påverkar våra liv. Våra gäster fick också se öarnas landskap samt hur mörka och obehagliga bergen kan bli. De erfarenheterna fick dem att förstå mig lite bättre samt alla berättelser och folksagor.
Människorna här är vänliga och om du talar ett annat språk, kommer de säkert och pratar med dig. Vissa kan till och med bjuda in dig till sitt hem för en fest eller en måltid med traditionell färöisk mat. Rói: Färöarna har ca 48.000 invånare och består av 18
öar. Färöarna glöms ofta bort av de som gör kartor, så det kan förlåtas om man inte vet var vi är eller vilka vi är. Färöarna ligger på 62 N & 69 W, mellan Island, Norge och Skottland. Vi är stolta över vårt kulturarv och vi talar i huvudsak samma språk som våra förfäder gjorde för över 1000 år sedan. Jag tror att vi är vänliga och gästvänliga
människor. De flesta hushåll har minst 2 musikinstrument, akustisk gitarr och orgel är de mest typiska. Så jag ser oss som ett musikaliskt folk (inte ovanligt för öfolk). De flesta färöingar talar flytande minst 3 språk (färöiska, engelska och danska). Om jag talar danska med en färöisk accent, låter det som norska.
Vad tycker du är viktigt om man tänker på bilateral vänskap mellan människor från Färöarna och Finland? Katrin: Jag tror att det är mycket viktigt att ha kontak-
ter och vänskapsband så att vi kan utbyta kulturella värden och för att kunna åstadkomma samarbete som gynnar båda parter.
Rói: Jag vet inte mycket om Finland eller finländarna, men jag skulle vilja ändra på det. I vår hemstad Tvøroyri det finns en gammal saltlagringssilo som renoveras och förvandlas till ett kulturhus, som ska heta SALT (Sound.Art.Live.Teater) av vilken vi gärna skulle vilja vara en del av i framtiden. Och vem vet? artArctica festivalen kan öppna nya dörrar för kommande samarbete. Tjaldur skulle kunna vara en bra plattform för det också.
Vem är din favorit av de färöiska konstnärerna? Katrin: Edward Fuglø är min favorit. Jag älskar hans målningar om fåglar i kostym. Rannvá Holm Mortensen
var också viktig en tid och mina konstverk var inspirerade av hennes serie Reflections and dreams. Ragnhild Kjærbo målar lunnefåglar i djärva och färgsprakande färger. De är också söta och jag älskar det.
Rói: Min favorit färöisk målare är Sámal Joensen ”Mikines” (1906-1979). Jag föredrar hans mörkare och
dystrare arbeten, som Aftur av jarðarferð (“efter en begravning”). Ett mycket uttrycksfullt och kraftfullt verk om likvakan för Mikines far efter begravningen. Användningen av färg (eller toner) har verkligen påverkat mig ända sedan jag först såg bilden som en tonåring. Mikines fångade känslor genom kroppsspråk och hans användning av toner och ljus (eller frånvaro därav) gör konstverket tidlöst (även om kläderna folk bär i målningen fäster målningens tid till en viss period).
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
15
16
Festivalnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2017
Foto: Får i Súðuroy, Eija Mäkivuoti, 2014.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
17
Puutarhurina Färsaarilla – Nordjobb vei lampaiden ja viikinkien maille Teksti ja kuvat: Henna-Mari Koski
Lensin toukokuussa 2016 Färsaarille työskentelemään puutarhurina. Nordjobbin kautta järjestynyt työpaikka vei minut upean ja koskemattoman luonnon äärelle asumaan kolmeksi kuukaudeksi. Jo Vágarin lentokentällä minua oli vastassa paikallinen asukas – vapaana kulkeva lammas, joka aterioi vehreää ruohoa bussipysäkin vieressä. Matkalla pääkaupunkiin Tórshavniin näin upeita vuoren nyppylöitä, joista virtasi alas pieniä puroja ja vesiputouksia sekä vihreitä tasankoja, joilla laidunsi lampaiden lisäksi hevosia ja käyskenteli ankkoja. Liikkuva maisema teki jo ensisilmäyksellä vaikutuksen, kuten myös paikallis-
ten ystävällisyys – bussikuski vei minut vuoronsa päätteeksi kotiovelle asti minun ihmetellessäni uuden kesäkotikaupunkini karttaa väärin päin. Jaoin ison omakotitalon kahden toisen nuoren kanssa. Färsaarelainen Emilia halusi ottaa ilon irti kesälomastaan asumalla isoäitinsä omistamassa talossa toisten nuorten kanssa. Ruotsalainen Andreas oli myös löytänyt tiensä Färsaarille Nordjobbin kautta – Andreas toivoi kesän puutarhurina olon jälkeen löytävänsä työtä kalateollisuuden parista. Aloitimme Andreaksen kanssa työt Tórshavnin kunnan puutarhureina noin viikko saapumisemme jälkeen. Työtiimimme koostui meidän kahden nordjobbarin lisäksi kolmesta paikallisesta nuoresta sekä tanskalaisesta työnjohtajasta. Työnkuvaamme kuuluivat kunnan piha-alueiden siistinä ja kauniina pito, ruohon trimmaus ja rikkaruohojen nyppiminen. Letkeä työtahti salli myös kortinpeluun työaikana ja hienolla ilmalla esimerkiksi auringonottamisen ruohomatolla. Tórshavnin kulttuuritarjonta ja kesäohjelma ei antanut sijaa tylsyydelle – jokaiselle illalle olisi ollut ohjelmaa, joista tärkeimpiin osallistuimme seuraavan päivän työaamusta huolimatta. Keskiviikon perinteeksi muodostui keskustassa pidettävä ”Open stage, open
18
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
mic” -ilta, johon suuntasimme aina Andeaksen kanssa kuuntelemaan paikallista musisointia ja muuta taidetta. Musiikki-ilta huipentui vapaaseen lavaan, jolloin kuka tahansa yleisöstä sai tulla esittämään valitsemaansa taidetta. Rohkeat esiintyjät saivat palkkioksi ilmaisen oluen, jota suomalaisena osasin arvostaa kovasti. Ihastuin Färsaarelaiseen kulttuuriin ja kuinka färsaarelaiset sitä edelleen vaalivat: viikinkimarkkinoilla, Ólavsøka-kansallispäivänä ja kulttuuriyössä tutuistumme färsaarelaiseen muinaishistoriaan ja perinteiseen tanssiin sekä ihastelimme upeita kansallispukuja. Tórsfest-musiikkifestivaaleilla kuuntelimme amerikkalaisen Sean Kingstonin ja tanskalaisten bändien lisäksi färsaarten ykkösartisteja, kuten Eivøria ja Týriä. Musiikki onkin yksi asia, jonka toin mukanani kotiin Ahvenanmaalle – kuuntelen päivittäin färsaarelaista musiikkia työmatkalla. Arki sekä työ Färsaarilla oli niin mutkatonta, että koin valtavaa tuskaa kotiinpaluusta kesän päätyttyä. Jäin kaipaamaan färsaarelaista rentoa työyhteisöä, färsaartelaisten yhteisöllisyyttä, kulttuuririkkautta ja koskematonta luontoa. Färsaaret jättävät jäljen ja inspiroivat jokaista, joka on päässyt kokemaan elämää uniikissa saarivaltiossa.
Ihastuin Färsaarelaiseen kulttuuriin ja kuinka färsaarelaiset sitä edelleen vaalivat . . .
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
19
Om väder och vind, storm Julen 2016 var det orkan på Färöarna – dubbel orkan. Vid Norðadalsskarð uppmättes vindstyrkor upp till 78 meter per sekund, orkangränsen ligger kring 30 meter per sekund. Medelvinden var över 52 m/s. Två stormar avlöste varann med några dagers mellanrum: Strax före jul härjade stormen Barbara, och till jul härjade stormen Urd. I synnerhet Urd härjade länge. På julafton och juldagen bad polisen alla hålla sig inomhus, och absolut inte ge sig ut för att reparera eller surra fast någonting på egen hand. Efter en kort respit på annandagskvällen brakade det loss igen på tredjedag jul. Enligt nättidningarna in.fo och portal.fo tog försäkringssällskapen emot över 3300 skadeanmälningar. Med tanke på att Färöarnas befolkningstal ligger omkring 50.000 personer, är det ett imponerande tal, men mest imponerande är, att ingen enda person satte livet till. Faktiskt skrevs bara om en personskada, det var någon som hade trotsat förbudet, gått ut, och brutit benet. I flera byar avlystes julkyrkan. Färöarna är en sjöfartsnation, kristendomen är levande och kyrkorna välbesökta också helt vanliga söndagar. När julkyrkan avlyses är det för att det är farligt att gå ut. Sedan den beryktade julstormen 1988, då skadorna var enorma, finns det en beredskap bland befolkningen, och stor respekt för vädret. Man går ut och städar bort trampoliner, utemöbler och allt löst bråte. Det som inte kan tas in surras fast. Stearinljus och tändstickor tas fram, och så avvaktar man att stormen skall gå förbi, gärna med radion på. Alla vet att förseningar i flygtrafik och på land är “force majeure” i ordets mest bokstavliga betydelse. Om beredskapen för storm ligger i ryggmärgen, så är det annorlunda med snö. Färöarna har på grund av Golfströmmen havsklimat, det regnar mycket, blåser mycket, är ofta dimmigt, men snö brukar inte ligga särskilt länge. Det kan komma mycket snö på en gång – och skapa lustiga vyer, där sluttningar på vindsidan är helt snötäckta, medan de som ligger i lä är gröna. Tre veckor efter julstormen i år vräkte det ner snö. Plogar sattes naturligtvis in på vägarna, men det säger sig självt att röjningskapaciteten inte är densamma som i Finland, där snö hör hela vintersäsongen till. Så när snön vräkte ner bad ordningsmakten även denna gång folk hålla sig inne, men i snöyran var det inte så få som trodde att de nog skulle kunna hinna dit de skulle. Det resulterade i chaufförer som fick vänta upp till åtta tim-
20
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
marna Barbara och Urd mar på att bli utgrävda och få komma hem, medan bilen blev stående kvar. Ett par dagar senare hade allt smält igen... Själv har jag bott på Färöarna de senaste aderton åren och har nu jobb i Helsingfors. Till jul åkte jag hem till byn Velbastaður, halvvägs mellan Torshavn och Kirkjubøur, där familjen skulle samlas. Jag hade tur – dottern som åkte från Billund dagen före mig kom fram åtta timmar sent, och dagen efter att jag reste blev flera flyg försenade eller inställda. Men julen var speciell. Vi har stora glasdörrar mot havet, och de darrade timme efter timme. Utanför fanns rester av ett söndrigt balkongräcke, som vi givetvis borde ha fått bort innan stormen, när vi nu ändå städade allt utomhus. Vi konstaterade att det antagligen skulle knäcka och flyga iväg, och att det då var mycket troligt att balkongdörren skulle vara i vägen. Vi hade knappast vindstyrkor mycket över 40 m/s, bortsett från de starkaste vindbyarna, men jag kan försäkra, att det är alldeles tillräckligt för att vara mycket obehagligt. Och, som sagt, man kan absolut ingenting göra. Sonen har en liten båt – ett fem-mannafar – nere vid färjfästet i Gomlurætt, där färjan mellan Streymoy och Sandoy lägger till. Han ångrade att han inte hade fått upp båten och in i en grannes båthus. Ödets ironi blev, att båten låg oskadad kvar, man kunde bara se spår av hur förtöjningstrosen hade ätit sig in i virket, men båthuset flög i luften och blev till brasved - bokstavligen. Det som fann kvar eldades upp som nyårsbål... Dagen efter stormarna gick byfolket runt och tittade efter hur illa vinden hade farit fram. Rutor var punkterade hos många, taket på uthus hade lossat här och där, men i vår lilla by var skadan begränsad, och livet gick vidare som om ingenting hänt. Fönstren var täckta av salt och torrt gräs. Och jag, jag kom till mitt andra hem i Finland, till minus aderton grader. Skribenten är född i Finland, idag naturaliserad färöisk medborgare, och arbetar som senior rådgivare på Nordisk Kulturkontakt i Helsingfors.
Text: Hedvig Westerlund-Kapnas Bild: Veingir, Kavastormur, 2017
Läs mera: https://da.wikipedia.org/wiki/Orkanen_Urd
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
21
Elinborg Pálsdóttir En ny stjärna på Färöarnas musikhimmel Text: Leena Appelqvist Bilder: Elinborgs Facebook-sida, Veingir
Vem är du och vad gör du? Jag heter Elinborg och jag är en sångerska och låtskrivare från Färöarna. Jag kommer från en liten by, Syðrugøta, som är känd för sin inspirerande musikaliska miljö.
Hur skulle du beskriva din musik? Musik har alltid varit en del av mitt liv, jag kommer från ett väldigt musikaliskt hem, där både min mamma och pappa alltid älskat musik. Jag uttrycker mig själv genom känslor och saker som händer omkring mig. Min musik handlar om sorg och förlust, kärlek och familj.
Varför gör du det som du gör? Jag skriver musik eftersom det är en del av vem jag är. Varje gång något stort eller litet händer i mitt liv så måste jag skriva om det. Jag älskar att skapa och förvandla texter till musik. Jag uppträder och skriver därför att det är det som jag älskar att göra.
Du har hittills släppt en (väldigt bra) EP, Spor. Vilka är dina framtidsplaner? Just nu håller jag på att bli klar med ett album som jag hoppas att man ger ut i januari 2017. Jag har redan släppt två låtar från albumet, och båda sjunger jag på mitt modersmål. Jag har haft fantastiska musiker som jobbat med mig. Høgni Lisberg, Marius Ziska och Allan Tausen producerade mitt album tillsammans.
22
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
Vad är din trevligaste upplevelse som uppträdande artist hittills? Det trevligaste var min första konsert 2015. Det var otroligt att se att så många människor ville höra min nya musik. Min första EP var väldigt speciell för mig eftersom jag skrev den till min pappa som gick bort. Jag bemöttes så väl och jag är evigt tacksam.
Vad inspirerar dig till att göra musik? Många saker inspirerar mig. Min familj, kärlek, vänskap, och bara livet generellt. Alla onda och goda saker som händer i livet är en sång.
Vem är din(a) rollmodell(er)? Har du några idoler? Min mamma är min rollmodell, hon är utan tvekan min hjälte. Jag har många idoler. Leonard Cohen är en av mina favoritmusiker genom alla tider eftersom han skriver otrolig musik och fantastiska texter. Andra idoler är First Aid Kit, Kodaline och Passenger.
Har du planer att uppträda utomlands i nära framtiden? Jag har planerat att uppträda utomlands 2017, men får inte säga något om det ännu. Läs mer om Elinborg Pálsdóttir från hennes Facebook-sida eller beställ hennes musik från TUTL records, tutlrecords.com.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
23
Julmarknad, Kulturkontakt Nord, 2016
Jรณlafrรณkost, Dansk klub, Helsingfors, 2016
T jaldur aktiviteter
40-รฅrsjubileumsmo
24
Festivalnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2017
r från 2015 & 2016
Bilder: Eija Mäkivuoti, Leena Appelqvist, Fredrik Forsberg
Möte med T horolf och Marianne 2016
Middag med Hedvig & Turið, 2016
ottagning på Danska ambassaden, 2015
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
25
26
Festivalnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2017
Eivør Hampurin Imperial T heaterissa 23.11.2016 Teksti ja kuva: Leena Appelqvist
Tähän asti minun on täytynyt, tai olen saanut, matkustaa ulkomaille lempilaulajaani Eivøriä katsomaan. Kun alkusyksystä näin, että Eivør esiintyy Hampurissa marraskuun loppupuolella, päätin, että sinne on päästävä. Samalla voisin tavata paria siellä asuvaa hyvää ystävää. Olin yllättynyt, kun pääsin konserttipaikalle, joka oli Reeperbahnilla sijaitseva teatteri, jossa yleensä esitetään rikos- ja jännitysnäytelmiä. Konsertteja siellä ei yleensä järjestetä. Nyt kuitenkin oven edessä seisoi jo jonkin verran ihmisiä hieman ennen kello kahdeksaa, jolloin ovet avattiin. Konsertti ei ollut loppuunmyyty, mutta melko täynnä se näytti olevan. Aluksi esiintyi jo Eivørin aiemmilta Saksan-kiertueilta tuttu, niin ikään färsaarelainen Marius Ziska, ja tällä kertaa Ziskan kanssa esiintyi myös grönlantilainen Allan Tausen. Kaksikko esiintyi valovoimaisesti ja hauskasti ja poistui lavalta raikuvien aplodien saattelemana. Eivør, tuttuun tapaan Mikael Blakin säestyksellä, esitti enimmäkseen kappaleita kolmelta uusimmalta levyltään, enimmäkseen englanninkielisiä kappaleita, mutta mahtui joukkoon jokunen fäärinkielinenkin laulu. Lavalla kuultiin myös hiljattain edesmenneen Leonard Cohenin kappale Eivørin esittämänä. Konsertin lä-
hestyessä loppuaan tuntui, ettei yleisö tahtoisi päästää laulajaa lainkaan pois, ja hänet saatiinkin lavalle esittämään vielä peräti kahteen otteeseen lisäkappaleita. Viimeisenä kuultiin islantilaisten KK:n ja Ellen Kristjánsdóttirin kappale When I Think of Angels, ja se sai kyynelet silmiini, sillä oma isäni oli menehtynyt hieman yllättäen vain kahta viikkoa aiemmin. Konsertin jälkeen färsaarelaisartistien levyt näyttivät käyvän hyvin kaupaksi, nimikirjoituksia pyydettiin ja annettiin ja yhteiskuvia otettiin kaikkien esiintyneiden artistien kanssa. Tuntui, että osa juuri sitä lämpöä ja rakkautta, jota itse olen matkoillani Färsaarille kohdannut, välittyi konsertissa ja sen jälkeen. Harva artisti jaksaa jokaisen konsertin jälkeen tulla tapaamaan yleisöään, jakamaan nimikirjoituksia, ottamaan yhteiskuvia ja juttelemaan.
Kiitos Marius, Allan, Mikael ja Eivør. Kiinnostuneiden kannattaa ottaa suunnaksi Tavastia Helsingissä 26.4. tai Olympia Tampereella 27.4., sillä Eivør esiintyy ensimmäistä kertaa ikinä Suomessa tuolloin.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
27
T jaldur – vänskapsföreningen
Bild: Arnstein Rønning, Wikimedia Commons.
28
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
n Finland-Färöarna r.f.
Tjaldur betyder strandskata (Haematopus ostralegus) och tjaldur är Färöarnas nationalfågel. Tjaldurs ankomst firas den 12 mars på helgdagen Grækarismessa, som samtidigt markerar vårens början. I en sång från 1800-talet som heter Fuglakvæði besjöng den färöiske nationalhjälten Nólsoyar Páll strandskatan, som sedan dess ses som symbol för Färöarnas självständighetssträvan. Därför var det ingen tillfällighet att när en vänskapsförening mellan Finland-Färöarna grundades 1975, så fick den namnet Tjaldur. Föreningen vill befrämja kontakterna och vänskapsbanden mellan Finland och Färöarna, som på ett statligt plan sedan länge samarbetar i Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. Tjaldurs avsikt är att föra ner detta samarbete på det folkliga planet och presentera Färöarna ur den vanliga medborgarens synvinkel. Vi arrangerar utställningar, föredrag och filmförevisningar, konstnärsbesök, sammankomster, språkkurser och resor till Färöarna – ofta i samarbete med våra samarbetspartner. Vi samarbetar med färöiska föreningen Norden (Norrøna Felagið i Føroyum), Nordens Hus på Färöarna, samt med Färö-sällskapen i Sverige, Norge, Danmark, Grönland och Tyskland. I Finland är samarbetspartnerna Förbundet Pohjola-Norden, Pohjola-Nordens ungdomsförbund, Kulturkontakt Nord, den finländsk-grönländska vänskapsföreningen Uppik, universitet, konstnärsgrupper m.m. Tjaldur är samverkande medlem av Pohjola-Norden och har sitt kontor på förbundets kansli, Fredriksgatan 6 A 11, Helsingfors. Föreningen utger även en tidskrift Tjaldur Tíðindi. År 1975 grundades också en Färöfond i samarbete med Pohjola-Norden och dess ungdomsförbund. Fonden använder sina medel för att inbjuda unga färingar till Finland. Tjaldur har ca 300 medlemmar.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
29
Bilder: Eija Mäkivuoti, Tórshavn i skymning, 2013.
Tjaldurs styrelse 2016 – 2017 Vem är med i dagens styrelsen, vad de gör i Tjaldur och när de kom med i verksamheten.
Ordförande, representant i Färöfonden
Ordinare ledamöter
Eija Mäkivuoti
Leena Appelqvist
Vice ordförande, representant i Färöfonden
Martina Huhtamäki
Valokuvataiteilija. Mukana vuodesta 2011.
Fil. mag. Med sedan 2013.
Fil. dr. Med sedan 2004.
Hanne Juga
Henna-Mari Koski
Taidemaalari, lavastemaalari, designtyöntekijä. Mukana vuodesta 1995.
Studerande. Med sedan 2016.
En mer omfattande lista om Tjaldurs olika styrelsesammansättningar och folk aktiva inom föreningen publiceras på Tjaldurs webbsida www.tjaldur.fi.
30
Aira-Liisa Roiha
Pol. kand. Med sedan 2005.
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017
Aktivitetskalender 2017 artArctica festival // 9.–11.2.2017
Nordisk julmarknad // 11.2017
Tjaldur samarbetar med festivalen. På festivalen deltar färöiska konstnärerna Katrin och Rói Einarsson. Läs mer på www.artartctica.com
Tjaldur deltar i Nordisk julmarknad på Nordisk kulturkontakt i Helsingfors i november 2017. Vi säljer bl. a hembakat färöiskt rågbröd och cd-skivor med färöisk musik. Mer på www.kulturkontaktnord.org
Tjadurs stadgeenliga årsmöte // 04.2017
Tjaldurs Jólafŕokost // 12.2017
Tjaldur arrangerar sitt stadgeenliga ärsmöte i april 2017.
Tjaldurs julfest med färöisk julfesttema.
Eivør i Finland // 26.–27.04.2017 Eivør spelar på Tavastia, Helsingfors 26.4.2017 och på Olympia, Tammerfors 27.4.2017. Mer info www.facebook.com/eivormusic
Vänskapsföreningskväll i Köpenhamn // våren 2017 Vänskapsföreningskväll i Helsingfors // hösten 2017 Kulturkvällar med färöisk tema.
Tjaldurs färöiska kulturfestival HOYMAHelsinki // 2017 –2018 Tjaldur samarbetar med färöiska samarbetsparter för att arrangera en färöisk-finsk kulturfestival enligt färöiskt förebild, HOYMA och HEIMA festivalerna. Mer information om de kommande aktiviteterna hittar du på Tjaldurs webbsida www.tjaldur.fi eller på vår Facebook-sida.
Festivaalinumero | Tjaldur Tiðindi 2017
31
Medlemsinformation Medlemskap och medlemsavgift Tjaldur vill hjärtligt tacka våra medlemmar som stött vår verksamhet under åren. Vi välkomnar gamla och nya medlemmar med till verksamheten. Genom att betala medlemsavgiften stöder du Tjaldurs verksamhet. Medlemsavgiften för år 2017 är 12 euro (6 euro for studerande). Information om hur du kan betala medlemsavgiften hittar du på vår webbsida: http://tjaldur.fi/sv/verksamhet/medlemskap Tidningen postas till alla betalande medlemmar och under år 2017 till alla nya betalande medlemmar. Tjaldur försöker följa tiden och vi har förflyttat det mesta av vår kommunikation till nätet. Vi vill också nå er medlemmar genom sociala media. Vi publicerar vårt medlemsbrev på vår webbsida samt skickar den som e-post (kom ihåg att skicka era e-post adresser till tjaldur@tjaldur.fi). Medlemsbrevet utkommer 3-4 gånger om året. Följ också vår sida på Facebook och kom med i Tjaldur-gruppen.
Tjaldur – vänskapsföreningen Finland-Färöarna r.f. Webbsida & e-post www.tjaldur.fi // tjaldur@tjaldur.fi Följ oss på Facebook www.facebook.com/tjaldur.fi // www.facebook.com/groups/ 118854656949/ Följ oss på Instagram
www.instagram.com/tjaldurfi
32
Festivalnummer | Tjaldur Tiðindi 2017