Tjaldur tíðindi Julnummer 2018 Joulunumero 2018
Tjaldur - Vänskapsföreningen Finland-Färöarna r.f. Tjaldur - Ystävyysseura Suomi-Färsaaret r.y. 1975 – 2018
Utgivare / Julkaisija
Tjaldur – Vänskapsföreningen Finland-Färöarna rf. Tjaldur – Ystävyysseura Suomi-Färsaaret ry.
www.tjaldur.fi / tjaldur@tjaldur.fi Toimitus / Redaktion
Eija Mäkivuoti, Leena Appelqvist, Aira-Liisa Roiha, Hanne Juga, Henna-Mari Koski, Liisa Lundell,
Fredrik Forsberg, Hedvig Westerlund-Kapnas Ombrytning och lay out / Ulkoasu ja taitto
Eija Mäkivuoti
Tryckeri / Painopaikka
Nord Print, Helsinki, 2018 Pärmbild / Kannen kuva
Eija Mäkivuoti: Färöarna på vintern, 2018 |
Färsaaret talvella, 2018
2
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
Innehåll | Sisällys Julnumret innehåller texter på olika nordiska språk och på engelska. Joulunumero sisältää tekstejä eri pohjoismaisilla kielillä ja englanniksi.
Ordförandens hälsning
5
Tjaldur’s PopUp Residency & Networking Sessions – Introduction
6
Interview with Heiðrik á Heygum
10
Interview With Pól Arni Holm
12
Julen på Färöarna
16
Tá eru jólini komin
18
Gleðilig Jól – illustration av Rói Einarsson
20
Intervjú med Gunn Hernes
22
Suomalainen joulu färsaarelaisen silmin
26
Färsaartenponi – 87 rotunsa edustajaa
28
Nordiska Rådets Barn– och Ungdomslitteraturpris till Färöarna
30
G!-festivaali hurmaa vuodesta toiseen
32
Heders-Tjaldur 2018 tilldelas Aira-Liisa Roiha
34
Tjaldur hedrar minnet av Heders-Tjaldur Thorolf Björklund
36
Tjaldurs styrelse 2018 – 2019
38
Aktivitetskalender 2019
39
Vad är Tjaldur? / Medlemsinformation
40
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
3
4 från Sirkus, Havn (Instagrambild), Eija Mäkivuoti, 2018Julnummer Foto: Vy
| Tjaldur Tiðindi 2018
Ordförandens hälsning Kära medlemmar och Tjaldur vänner, Du håller i handen årets 2018 Tjaldur Tiðindi (Tjaldur Nyheter). Det är Tjaldur – vänskapsföreningen Finland-Färöarnas medlemstidning. Främst är den ämnad att informera våra medlemmar om vad som sker och vad som kommer att ske – och påminna om vad som skett under de år Tjaldur har varit till. Vi hoppas att den också kommer att hjälpa föreningen att hitta nya medlemmar. För nya medlemmar behövs för att den idag 43-åriga Tjaldur skall kunna fortsätta sin verksamhet. Tjaldur – vänskapsföreningen Finland-Färöarna grundades år 1975. Vi som nu är aktiva i Tjaldur vill värna om den bilaterala vänskapen och samarbetet som sträcker sig över flera decenniers tid och över olika gränser. Över nationella gränser, över språkgränser och över generationsgränser. Ett av våra mål är att försöka förnya idén om vad vänskapsföreningens arbete kan vara och hur den passar in i en nutida värld. Genom att ha varit aktiv i Tjaldur sedan 2011, och som ordförande sedan 2015, har jag personligen blivit överraskad otaliga gånger när jag tagit del i vänskapsföreningens arbete och därigenom mött människor som Tjaldur har berört under decennierna. I november 2018 firade vår systerförening Uppik sitt 20-års jubileum. Tjaldur var självklart med i firandet och där på Danska ambassadens reception mötte jag Fredrik Forsberg och Sinikka Kinnunen-Bruun, båda med i både Tjaldur och Uppik. De påminde mig igen, på nytt, att om man har något som för folk samman blir andra saker, såsom ålder, språk eller nationalitet, mindre påtagliga och kanske inte så viktiga. Arbetet och gemenskapen genom Tjaldur har lärt mig att nog kan en 20-, 32-, 46-, 75-och 88-åring ha mycket gemensamt – vår passion till Färöarna är bara en startpunkt. En gästfrihet och ett sätt att vara tillsammans har överförts i oss – det som vi mött på Färöarna har påverkat oss på ett fundamentalt sätt. Detta gränsöverskridande sätt att vara tillsammans vill vi värna om. Det finns en särskild glöd i oss som berörts av Färöarna och dess folk – det hör jag i samtal och berättelser när färövänner berättar om sina resor till Färöarna och om sina möten med färöingar. Av dessa möten har det också sipprat in något i oss, genom våra vänskapsband, genom våra erfarenheter av färöisk kultur och natur, men också genom våra möten sinsemellan. Åren med Tjaldur har förankrat en grundläggande tanke om vad vänskap och samarbete i en vänskapsförening är och kunde vara. Dessa tankar är inte alltid lätta att omvandla till ord, förhoppningsvis förverkligas det genom vad vi gör – tillsammans med våra nuvarande och kommande vänner och samarbetspartners. I detta nummer av Tjaldur Tiðindi berättar vi om vårt nya konstnärsgästprogram, där vi presenterar färöiska konstnärer i Finland. Med finns också litet information och berättelser om julen på Färöarna från olika perspektiv. I tidningen hedrar Tjaldur minnet av sin långvariga vän, Heders-Tjaldur och f.d. Finlands generalkonsul på Färöarna, Thorolf Björklund. Alt tað besta, å styrelsens vägnar, Eija Mäkivuoti Tjaldurs ordförande, 2018 – 2019
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
5
T jaldur’s PopUp Residency & Networking Sessions Part 1 – Visiting Guest: Heiðrik á Heygum
Photo: Allen Damzel Centina. Heiðrik á Heygum’s Networking Session, Part 1 at RUPLA Café, Helsinki, Nov 2017.
6
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
“A visiting artist guest program which aim is to introduce Faroese artists in Finland and Finland to the Faroese artists.” Text: Eija Mäkivuoti Photo (above): Heiðrik á Heygum – the film director
Through its involvement in the Faroe Fund (Färöfondet), Tjaldur – The Friendship Association Finland-Faroe Islands has a long history of hosting Faroese cultural actors and artists in short networking residency periods in Finland since 1975. Tjaldur’s aim is to research the possibilities to reinvent and create a more sustainable artist residency program by organising such activities more frequently, within a more lightweight structure, and with a content that is more immediate and intimate in character. The aim is to introduce Faroese artists in Finland and Finland to the the artist as well, a brief encounter which might spur something more permanent in the future. The artists come from different fields of art. The artists invited are emerging artists to the Finnish audiences or they have never visited Finland before – elsewhere they might be very wellknown and established artists. Tjaldur is a non-profit organisation and one of our goals is to bring artists to Finland who might not have a possibility otherwise to visit to present their art because they are not well-known or not considered interesting in the more commercial entertainment business. Tjaldur
wants to create, in collaboration with other local cultural actors, opportunities on the grassroot level for artists to initiate ties of friendships and, if possible, also meet artists from Finland. There is no set programme, the schedule for the visit is planned together with the visiting artists and is based on their interests and wishes. The first pilot project for such a visiting artist guest programme is called Tjaldur’s PopUp Residency & Networking Sessions. This pilot project incorporates three different short-term guest residency periods for three visiting artists. The visiting residency artists will be from the Faroe Islands (from or based in) and they are invited to visit Helsinki, Finland for a period of 4-5 days. During this visit Tjaldur organises a public event, free of charge for the audience, in collaboration with local cultural actors. Here, the visiting artists and their art are presented to an invited audience. This we call a networking session as the aim is to get the audience to meet the artists both personally and through their art. This approach is inspired by, for example, the Faroese HOYMA Festival where the atmosphere is cozy and intimate – the audience is close to the artist.
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
In the event a sense of welcoming and hospitality is combined with a laid back and intimate feeling of sharing a space together through art and in dialogue with the artist. Within this visiting artist guest programme Tjaldur works together with different actors from the art and culture fields in Finland. Collaborators are for example the Nordic Culture Point, artArctica Network and Walhalla ry. The first visiting guest artist in Tjaldur’s PopUp Residency & Networking Sessions programme was film director Heiðrik á Heygum who visited Helsinki in November 2017 to tell about his films and filmmaking. Part 1 – Visiting Guest: Film Direcor Heiðrik á Heygum Tjaldur invited the Faroese, then Iceland-based artist, musician and film director, Heiðrik á Heygum, to be the first participant in Tjaldur's new and exciting artist guest programme. Heiðrik á Heygum was born in 1983 in Tórshavn, the capital of the Faroe Islands. He is a musician and film director, and has extensive
7
experience in different types of artistic genres from photography and scenography to movie making and music. Heiðrik has for instance made music videos for many known and a-bit-more unknown Faroese bands and artists like Eivør and ORKA. As Tjaldur's guest he wanted to focus on his filmmaking and him being a film director coming from the Faroe Islands. Even though the film industry is practically non-existing in the Faroe Islands with its population of only 50.000 people, Heiðrik has chosen to work in this field. Heiðrik is therefore quite a pioneer which also means that he has to do most of the work himself as there are not many professionals on the islands. But Heiðrik takes this as a challenge, and it enables him to gain insight into all areas of filmmaking. Heiðrik has done several music videos and short films that have been shown in a number of European film festivals and won several prizes. He graduated from the Kort og Dokumentar Film Skolen in 2008 and Foto og Filmskolen in 2010. Heiðrik got his degree as a film director in 2011 from the Filmschool SUPER16 in Copenhagen. As Tjaldur's guest the film director stayed in Helsinki for a long weekend in November 2017. We booked him a cozy flat in Kallio District. During the artist's visit, Tjaldur organised the Networking Session, part 1, at Rupla Cáfe in Helsinki on the 25th November 2017. In this event we got to know Heiðrik the film director a bit better. We watched a short film programme with some of his short films and music videos. Heiðrik talked about and discussed his film making together with the audience and the invited local artists. The evening ended in a laid back setting with some music and mingle with food and drinks in the cozy and artsy
8
atmosphere of RUPLA Café in the Kallio District.
composed themselves. All songs are sung in Faroese.
The Session Collaboration partners were the artArctica Network, Walhalla ry. and Nina Ratavaara Freelance Communications.
Hamradun was nominated as the “newcomer’s of the year” and “the artist/group of the year” in the category for pop/rock at the Faroese Music Awards in 2016. They have mainly played concerts in the Faroe Islands, but they have received attention abroad as well as they played this autumn at a folk metal festival in Bergamo, Italy.
More information about Heiðrik and his various art-making can be found on his website: http://heidrik-heygum.squarespace.com/ Part 2 – Visiting Guests: Hamradun Duo (Pól Ari Holm & John Àki Egholm) Tjaldur invited the Faroese Hamradun Duo to be the second participants in Tjaldur's artist guest programme and to visit Helsinki in November 2018. Hamradun is a Faroese folk rock band established in 2015 and the guest artists Pól Arni Holm & John Àki Egholm represent the band as a duo. HAMRADUN is a Faroese folk rock band. The band was formed in 2015 by Pól Arni Holm, former singer in the metal band Týr, and guitarist Uni Debess, a well-known Faroese blues musician. Hamradun's music captures impressions through Pól Arni's interest in traditional Faroese culture, traditional Faroese ballads (kvæði) and chain dance, and from Uni's background in blues. In addition to Pól Arni on song and Uni on guitar, the band consists of John Àki Egholm (guitar), Finnur Hansen (keyboard), Heri Reynheim (bass) and Rani H. Christiansen (drums). Several of the band's members have long been involved in the Faroese music scene, and in addition to Týr, bands such as Hamferð and MC-Hár can be mentioned. The debut album "Hamradun" was released in 2015 through the Faroese record company TUTL. The album includes a psalm, Irish folk music, Faroese ballads (kvæði), and material they wrote and
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
During their visit in Helsinki as guests in Tjaldur's PopUpResidency program, Pól Arni Holm & John Àki Egholm attended a networking session arranged by Tjaldur in collaboration with Nordic Culture Point on Nov 29, 2018. In this session the band and it’s music was presented through an acoustic concert by HAMRADUN DUO (Pól Arni Holm, Song & John Àki Egholm, Guitar). Hamradun performs in several different configurations, as a duo, trio or together with the entire group. The concert at the Nordic Culture Point's TING space was Hamradun's first performance in Finland. After the concert the session continued with a meet-and-greet part where the artists talked about and discussed their music-making as well as enlightened the audience about the Faroese music scene in general. There was also time for the audience to engage and ask questions about their music and music-making. The evening ended with a pop-up party with a Faroese twist where the audience, Tjaldur members and the artists met and shared a space together through art, music, food and drinks. During the artist's visit in Helsinki Pól Arni also attended the Nordic Culture Point's Lillajul-event.
Part 2 – Visiting Guests: Hamradun Duo (Pol Arni Holm & John Àki Egholm)
Photos (above) from RUPLA Café, Helsinki, 11.2017 / Photos (below) of Hamradun Duo (Pól Arni Holm & John Àki Egholm): Toni B. Gunner: John playing with Hamferð; Fabri C. - Stolen Instants: Pól Arni & Hamradun playing in Italy; Eija Mäkivuoti: Hamradun Duo in Spaniastovan, Klaksvìk, Faroe Islands, 01.2018 Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
9
Tjaldur Tíðindi fick möjligheten att intervjua den färöiska regissören och musikern Heiðrik Á Heygum, som var i Helsingfors som Tjaldurs gäst förra året. I den här intervjun berättar han om hur det är att jobba som regissör och musiker, om sina inspirationskällor och förebilder och om hur Färöarna och den färöiska melankolin har påverkat hans verk. Han berättar också om sina framtidsplaner och att han kanske ska släppa sin första långfilm. Heiðrik har bl. a. regisserat flera musikvideor, och han berättar om hur det är att kombinera musik, film och berättelser. Text: Leena Appelqvist & Heiðrik á Heygum Photo: Heiðrik’s promo
Who are you and what do you do? I’m a musician educated as a film director (in Denmark) and in fine art (Iceland). What made you become a director? What about a musician? Which came first, or did you always know you would be both? Well for me it all started with drawing a lot as a child. I’ve always been interested in fairy tales – stories generally. Music has always been a big inspiration. So when I became a teenager I started to make my own. I saw it was possible to tell stories there too. But as I got older and got the opportunity to play around with a film camera I saw that I could combine the visuals, the music and the storytelling in one. It was a perfect marriage. Your are both a director and a musician. What do you want to say with your work? Is your message as a director different from that as a musician? Well I like to make people think and to ask them questions. Questions I ask myself. I hate movies that just end with a happy ending and by the time you get out of the cinema you forgot what it was about. I like to leave the audience with a question
10
or something they will bring to them back home. Who are your biggest influences or inspirations? Do you have any idols or role models? Well I must say Kate Bush. Kate Bush is also inspired a great deal by storytelling and movies. I like when an artist makes pictures in my mind. I never had any role models growing up. When I was a teenager I loved Bjork. I related to her because she was from a small place like me with a similar culture and I thought if she could do it so could I. And as I got older I found out her biggest idol is also Kate Bush! I admire a lot of people. Stanley Kubrick, Alfred Hitchcock, Michel Gondry and other great artists. But I never try to copy them… it’s more admiration. But again, I never had an idol or role model. I always looked for one – still do. But I guess that's why I am an artist. Always looking for answers. Where do you find inspiration for your work? Do you have different sources of inspiration as a director and an artist? I get my inspirations from people.
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
Conversations, experiences. Very much about human nature and how we are and act. I find that very interesting. Describe a typical working day for you (if there is one). I have a list of things I always make myself. Goals. So there are like 10 things on there and then I work till one thing is done and I wipe it out (best feeling in the world) and then I take the next. Maybe I jump between two because I get tired of one for a while. I work all the time – even when I’m not working – then I’m just thinking how to do my next project. It’s a 24-hour-thing. Many of your films and music videos show the Faroe Islands in different ways. How does your being Faroese show in your music, or does it? Well, I think melancholia is a trademark for Faroese art. I think it has something to do with the light and isolation. We are very cut off from the world and the lack of light really affects the soul. Good and bad. But yeah, I think it’s definitely themellowness and the darkness which are its trade-marks. What have been your favourite moments or highlights during your career? I’m still waiting for it… What challenges come with your professions? How about rewards? To have patience. Learning to be patient. What are your future plans and goals for your career? Making my next album and making a full length feature film… fingers crossed.
Interview with Heiรฐrik
Joulunumero | Tjaldur Tiรฐindi 2018
11
Interview with Pรณl Arni Holm
12
Julnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2018
For many people around the globe you are known as the original singer of Týr, the Faroese folk metal band. This is also where I know you from. I was once visiting a friend in Súðuroy before Christmas time in 2013 and I was invited to join a gathering of local people in Tvøroyri where the Christmas lights are lit in town. I remember seeing a glimpse of you there. What is this event about? I think you are referring to the Christmas event in my hometown of Tvøroyri, where the town Christmas tree is lit on the first Saturday of December! It gathers a lot of people from the island and there is singing and the local brass band is playing. Then after the lightbulbs are lit on the tree it's time for the arrival of Santa Claus. They usually sit on top of the trucks of the fire brigade and they arrive with a lot of candy and caramels for the children. It's a fine family day and like the start of the Christmas days to come. Me and my family always attend this event. I have been a fan of Týr for a long time and seeing you made me happy among all the activities in this event. I was then thinking of, and having a wish, that you would re-enter the Faroese musical scene at some point. To our great joy, Hamradun popped up a couple of years later. I will not bother you with questions about being in Týr but what did you do in-between these two bands, Týr and Hamradun? Well there happened a lot between Týr and Hamradun, I must say, as there are about 13 years in between them. Within music I mostly appeared as a guest musician every now and then. First I met my fiancé in 2003 and we bought an old house on Tvøroyri in 2006, the same year that I finished my
education as a carpenter so firstly we started rebuilding the house. Annika had a son from an earlier relationship and we had another son together in 2006 so it was good to have a home for our little family. In 2008 we moved to Copenhagen as Annika studied to be a teacher and we stayed at a housing especially for studying families called Solbakken. I worked as a carpenter in Copenhagen until 2009 when the crisis hit and work was harder to find. Then I decided to start on the study of Prehistoric Archeology at the University of Copenhagen later that same year. Meanwhile in Denmark our daughter was born in 2010 and in 2012 we moved back to the Faroe Islands. I wrote my final thesis back home and became Bachelor in 2013. So even if music was not my first priority there happened a lot of other things! What made you create Hamradun? After we moved back home I slowly started making place for music again in my life and worked on some ideas and songs. The way back to music for me was quite clear as my interest for history and folklore mixed with my passion for Faroese traditional singing and chaindance became the fundament for Hamradun. I had done something similar with Týr but as they are more metal, we are maybe a bit more folk rock with occasional metal riffs. How would you describe Hamradun and its music? What does the name Hamradun mean? Always a bit hard to address what kind of music you play, but I would simply describe Hamradun as a melodic folk rock band. In the Faroe Islands the are stone formations around in the mountains called “hamrar” or hammer in English. When you throw a stone in between the rocks there is a “dun” or a very basslike deep sound so there the
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
name Hamradun. The hammers are silent witnesses to all the stories unfolding through the centuries and if you walk by them and listen, they might tell you a story!! The lyrical dimension of Hamradun lies strongly in the Faroese language as you sing in Faroese. What does the Faroese language mean to you? The Faroese language is our local gem on the Islands. It's the most important thing for all of us as we are only 50,000 people currently living on the islands. In a more and more globalized world it gets even more important for us to preserve our language and as we have inherited the language, we have to take care of it and save it for the next generation. So for us in Hamradun as we tell stories from the Faroes, they will of course be in Faroese. Where do the influences for Hamradun’s music and lyrics come from? My influence, if you can call it that, for my music, is mostly from the Faroese history from the viking times up to the years 1800–1900. The stories are for the most part pictures of a hard life under harsh conditions. Lyrically I find great pleasure in reading poems of Poul F. Joensen and other Faroese poets. With Hamradun I can like assemble all the threads involving the Faroese world as these stories of fighting to survive on the outskirts of the world goes hand in hand with the traditional music and chaindance. Can you open up in your words the story in “Sinklars vísa” – what is the story about in the ballad? And tell about the dialect (or is it more accent) called gøtudanskt? Sinklars Vísa is written in 1781 by Edward Storm and is about Captain Sinclair and his Scottish
13
mercenaries who are paid by the Swedish king to fight for him in the Kalmar Wars. On their way through Norway they are confronted by the farmers in Gudbrandsdalen and most of them are killed or taken prisoner by the Norwegians. It was very popular in Norway for decades. Referring to our singing in Gøtudanskt, people from the Faroe Islands pronounce Danish when reading with a more harsh accent and it sounds a bit Norwegian at the same time, but is understandable to most Scandinavians when talked or read. We usually sing many songs or kvads in this accent. You debut album Hamradun was released in 2015. Where have you been performing with the whole band (as in Helsinki you perform as a duo)? How has Hamradun been received in the Faroes and elsewhere? I think we have gotten positive feedback from people both in the Faroe Islands and elsewhere with our music since the release of our album in 2015. Since Hamradun started we have had quite many performances in different venues and at all the big music festivals in the Faroes. A good thing is that we also perform as a duo or trio and sometimes play with full band acoustic concerts too, so that is a strength that we can perform in many ways. Outside the Faroes we have performed a couple of times in Denmark and recently at a folk metal festival in Bergamo, Italy. You will perform as Hamradun Duo together with John Àki Egholm, who is also, known from the Faroese doom metal band, Hamferð. You and John have done quite many performances as Hamradun Duo in the Faroes. I have also been travelling a few times with you to your performances and remember the concert in Spaniastóvan in Kláksvík. That
14
was an intensive and immersive concert, you could hear a needle drop on the floor, so concentrated was the atmosphere there. There you sang and also told about the songs and the ballads you were performing. Do you think sharing the context of the songs and their stories makes the audience to connect more to those songs? Yes I believe that inviting the audience in a story that you will tell or sing about strengthens the experience and gives a good understanding of the music. As me and John play acoustic gigs it gives us more time to tell the stories in the songs, where as when we play big concerts with the full band there is another scenario and a different challenge, but I will say both scenarios are good in their own way. I read in an another interview with you made by the Faroese Metal blogger The Extreme Metal Voyager (Fróði Tórálvsson Stenberg) that you studied archeology in Denmark and that you have been interested in history and historical topics since you were a child. You also mention that the past and history are very important to you. I quote what you said in that interview: “If you don’t know where you’ve been, how are you supposed to know where you have to go?” Could you elaborate that a bit? How do you see your role as a storyteller in this sense? Oh yes that is a good quote and how can I elaborate that in a short sentence? Firstly returning to my interest in history and especially archaeology I believe that every single person has a history and every nation has one too! We build on the shoulders of our predecessors and their good-doings and mistakes is something we might, and say we might learn something that we can use in our own time. As a musician you can tell stories about some of
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
our own historical persons and their struggle to maintain a living under tough conditions. How would you describe what music means to you, both as an expressive form of storytelling but also as someone who listens and experiences music made by others? Do you think that metal music is important to you and what is/are your favourite metal band/s? I must admit that I am not a person that listens to music all the time but when I do I really dig in and listen! I am not stuck in any genre of music, but listen to a broad scale of music especially folk music and all kinds of metal and rock. Music is important to me and always has been. It’s hard for me to pick out a favourite band, but the closest I can get is of course good old Iron Maiden if I should pick a band. Would you have any suggestions where to start a musical exploration for people curious about Faroese music in general and the traditions within the ballads and the chain dance? There is a large range of good Faroese music inspired by our musical traditions in the Faroes, to name a few Eivør, Enekk, Týr, Harkaliðið, Hamferð, Hanus G. Johansen and other artists as well. Among other good Faroese artists are of course Teitur, Marius and Heiðrik! The music scene is evolving all the time and that is great. There are a lot of traditional kvads and ballads uploaded on the internet performed by various dance groups around the islands and for a foreigner to get the best experience, it would be to join the dance if they get the opportunity. It is your first time visiting Finland? What is your image of Finland? Do you have any expectations or wishes what to experience or see
"I believe that inviting the audience in a story that you will tell or sing about strengthens the experience and gives a good understanding of the music."
during your visit in Helsinki? Yes it is my first time in Finland and I am looking forward to it! It is not that often that you have the chance to visit your country. Finland for us is snow, trees and saunas. I have met a couple of people from Finland and they remind me quite a bit of Faroe Islanders in the way they behave and also seem very down to earth. I am looking forward to visiting Helsinki and its perfect that it is in the wintertime. Where do you see Hamradun and your musical storytelling in the near future? Well Hamradun are going in studio in January 2019 to record our second album, and hopefully release it the summer to come! As long as there are stories worth telling I presume Hamradun will be around. A Special Christmas Question: One of the major themes in the Tjaldur Tiðindi-magazine is also Faroese Christmas and some people from the Faroes are sharing their views in the form of different stories on what a Faroese Christmas can be and are for them. You will also give a short talk at the Lilla Jul Event 1 Dec at the Nordic Culture Point during your visit in Helsinki. This event intend to share some light on different Nordic Christmasfestivities. What makes your Christmas in the Faroes and in Súðuroy? I myself have never been the big Christmas enthusiast, but since my children were born I have been drawn into the festivities especially by my girlfriend, so back at our home there is Christmas for all the money! The most important thing for me is the families getting together as well as seeing friends and family who live abroad and on other islands.
Photo: Fabri C. - Stolen Instant, Pól Arni & Hamradun playing in Italy
Hamradun quick facts:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamradun For more information about Hamradun, check out their Facebook page: https://web.facebook.com/Hamradun-1928680894023262
Hamradun’s self-titled debut album can be bought through TUTL Records: tutlrecords.com/
Interview of Hamradun by The Metal Extreme Voyager:
https://extrememetalvoyager.wordpress.com/2016/01/15/emv-interview-hamradun/
Text: Eija Mäkivuoti & Pól Arni Holm
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
15
Julen på Färöarna Viktiga dagar och litet historier
Text: Hedvig Westerlund-Kapnas Hon har bott på Färöarna 1998-2016 Tack till Vár och Eydna Gregersen för fakta check!
16
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
Julen är stor, på Färöarna som i resten av Norden, och mycket är ganska likadant, julgran (importerad från Danmark), sånger, kyrka, ljus, god mat och familjesammanhållning. Här är några särfäröiska “nedslag”: Lina Larsen, en av teaterns tidiga förgrundsfigurer, berättade att man förr tände ljus även hos djuren till jul. Alla skulle få ta del av ljusets fest. Från slutet av november bjuder firmor, arbetsplatser, syföreningar (bindiklubbar) och andra på Jólafrokost. En julfrukost är en fin julmiddag på restaurang, gärna med underhållning, och pågår fram till tidig morgon. Det är inte ovanligt att bli bjuden på flera Jólafrokostar i olika sammanhang. December är högsäsong för konserter och teater. Teaterföreningarna har barn- och familjeteater, körer, musikskolor och många många ensembler satsar på julprogram. Det hänger ihop med tradition, julledighet och inte minst med de många ungdomar som studerar utomlands och kommer hem till jul, bland dem finns ju både publik och konstnärer. En speciell tradition är radiohälsningarna 22 och 23 december från sjömän ute till havs eller färöingar som bor ute i världen. Hälsningarna är inspelade i förväg, och med dagens internet är det mera nostalgi än livstecken (några av dem som skickat hälsningar kommer faktiskt hem till jul). Men på Färöarna, där nästan 100% av befolkningen lyssnar på radio, är det en viktig del av julstämningen. På juldagen spelas hälsningar upp för dem som är ute till havs över julen. 23.12 kallas Tollaksmessudagur efter biskop Tollakur (1133-1193). Det var sista dagen före helgdagarna man kunde fiska färsk fisk. Känd är berättelsen om båtar från Skardsbygd, där byns sju män år 1913 drunknade på Tollaksmessudagen vilket ledde till att byn övergavs. Dagen började med strålande väder, som plötsligt och oväntat vände till snöstorm. Ingen kom hem. Dagen före julafton är handlarna sent öppna, och sen är allt stängt till tredjedag jul. Under de senaste åren har KFUM i Torshavn ordnat julfest för ensamma. Färöarna, som det sjöfartssamhälle det är, är kanske det mest aktivt kristna i Norden. Man går i kyrka och man klär sig i söndagskläder till högtidsgudstjänsterna. 2016 stormade det med orkanstyrka på juldagen, och det osedvanliga steget togs att avlysa flera julgudstjänster, för att förhindra att församlingsmedlemmarna skulle utsätta sig för fara. På julafton och juldagen håller man sig hemma, och går i kyrkan. Julmaten? Gammal sed är att äta “ræstan fisk” – luftfermenterad fisk – på julafton, och “ræst kjøt”, fer-
menterad lammstek, på juldagen, men familjetraditioner och vanor varierar stort, det finns julbord med and, som i Danmark, eller gås, gärna lokaluppvuxen, och på en julfrukost finns köttbullar, leverpastej, kanske torkad val med späck, sockerbrynt potatis, äppel- och lökblandning till fläsk, hälleflundresallad, räkor… Desserten framför andra är risalamang, ordet kommer från det franska Ris á l’amande, och är kall risgrynsgröt uppvispad med grädde och vanilj, som äts med körsbärskompott. Liksom annanstans finns en hel massa speciella bakverk. Det är inte ovanligt att hälsa på hos familj och vänner på julaftons förmiddag med en påse eller burk hembakade specialiteter. Förr skulle alla få ett stickat plagg i julklapp. Att inte hinna bli färdig med sin stickning var inte bra, ett halvfärdigt plagg kallades Jólatrøll (jultroll) och hängdes upp över eldstaden till skam och nesa. Traditionellt har alla restauranger och barer haft stängt på julafton och juldagen. Men annandag jul, då går man ut. Det är en av årets stora festkvällar och de flesta är i farten, antingen ute på stan eller hos familj annanstans än hemma. “Mann fer í býin”. Annandag jul är också en speciell kväll för färöisk dans. Enligt traditionen dansas från annandag jul till fastans ingång, och i flera byar ordnas det gemensam dans annandagskvällen. Nyårsafton tänds bål, och i flera byar och grannskap går man “húsagongd” hos varann, har öppet hus – igen, helt intill morgonstund. Tills nyligen var det vanligt att julgranen slängdes på bålet, nu händer det mindre, i och med att brandskydd och rättningslinjer för bål har moderniserats. Trettondagen, eller “trettanda kvøld Jóla” är en speciell dag i sägnerna. Det är då som sälarna går upp på land, kastar av sig sin djurhamn och dansar i månljuset. Sägnen om sälkvinnan är möjligen den mest kända av alla färöiska sägner: en ung bonde förälskar sig i en sälkvinna och gömmer hennes hamn. Hon gifter sig med honom och de får barn tillsammans, men en dag glömmer han nyckeln till kistan där han gömt hamnen efter sig när han drar på fiske, och den dagen förlorar han sin hustru. Den färöiska sägnen innehåller också en hämndhistoria, och berättelsen finns både som kvad, som dikt, som bildkonst och har inspirerat en lång rad konstnärliga tolkningar. Liksom i Finland är trettondagen den dagen man städar undan juldekorationerna, och på kvällen går man i kyrka för att markera att julen är slut. Också trettondagen är en kväll när man dansar färöisk dans. Snipp, snapp snúti, so eru Jólini úti. Snipp, snapp snut, så är julen slut.
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
17
Tá eru jólini komin! Fyri okkum sum búgva rættiliga norðalaga á jarðarhálvuni er tað gott, at jólini eru ljósins hátíð. Myrki veturin hevði verið trupul at komið ígjøgnum var tað ikki fyri øllum ljósunum, ið lætta sinnið meðan tað er allar myrkast á árinum.
Tekstur: Ingi Samuelsen Mynd: Jólatrædid tendra í Havn, Jens K. Vang
Tí eru ljósini tað absolutt besta við jólunum, og tað er galdandi bæði fyri ravmagnsljósini, ið lýsa upp, um kertuljósini, ið geva hita og hugna, men sanniliga eisini um ljósini, sum hómast í barnanna eygum í væntanini um alt tað góða, ið verður knýtt at høgtíðini. Ein afturvendandi hending í Tórshavn í teimum vónríku døgunum upp til jóla hevur, hesi tvey seinastu árini, verið norðurlendski jólahugnin í Reinsarínum í Tórsgøtu, sum Norrøna Felagið tók stig til, og sum varð sera væl móttikið av norðurlendingum, sum búgva í Føroyum. Endamálið við tiltakinum er at geva almenninginum eina kenslu av, hvat jólini merkja fyri aðrar
18
norðurlendingar – fyri grønlendingar, íslendingar, danir, norðmenn, sviar, álendingar og finnar. Hvørjar smakkir og hvørjar angar seta tey í samband við jólini? Fyrsti norðurlendski jólahugnin varð hildin í 2016, og longu eftir fyrstu royndina, varð breið semja um, at hetta eigur at verða hildið á hvørjum ári sum eitt fast innslag í øllum tí jólavirksemi, sum annars hendir í býnum. Saman við norðurlendingum ber til at koma inn í Reinsaríið og kenna hugnaliga angan av norðurlendskum jólum, hoyra eitt sindur av jólatónleiki frá hinum londunum, kanska hoyra eina norska jólasøgu og so sleppa at smakka íslendskt hangikjøt, danskar holukøkur,
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
svenskt gløgg og finskar jólakøkur. Grønlendingarnir koma við einum postkassa og geva børnunum høvi til at skriva eina jólaheilsan til Jólamannin í Grønlandi. Og so kemur tað ómissiliga kjakið um hvaðani jólamaðurin er! Í Føroyum er nøkulunda semja um, at Jólamaðurin stavar úr Grønlandi, men vit eru eisini vitandi um, at tað nøkur, til dømis finnar og onkrir sviar, ið als ikki eru samd. Ein av teimum stóru spurningunum í Norðurlondum, og ein spurningur, sum neyvan heldur nakrantíð verður loystur. Ósemjan um jólamannin oyðileggur tó einki við tann hugnaliga stemningin, sum er at uppliva á Reinsarínum, á hesum árliga tiltaki, ið ber boð um, at nú eru jólini veruliga í hondum. Í fjør var tiltakið rættiliga væl vitjað. Vónandi verður undirtøkan líka góð og hugnin líka so nógvur, tá vit aftur hittast til norðurlendskan jólahugna í Reinsarínum í Tórsgøtu leygardagin 8. desember millum klokkan 11 og 16.
Joulunumero | Tjaldur Tiรฐindi 2018
19
20
Julnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2018
Rói Einarsson, Gleðilig Jól, 2013 From Faroes With Love! Foto: Pol Hansen / Adobe Stock, foto manipulering Eija Mäkivuoti, 2018. Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
21
Suomalainen joulu fä Färsaarelainen 27-vuotias Bárður Hammer vietti vuonna 2012 joulun Suomessa Helsingissä. Hammer löysi Suomen tavattuaan helsinkiläisen tyttöystävänsä vuonna 2010. Vaikka suhde aikanaan päättyi ja muutti muotoaan syväksi ystävyydeksi, säilyi rakkaus Suomea kohtaan. Bárður asui Suomessa vuoden 2014–2015. Tuolloin Bárður työskenteli teleoperaattoriyrityksessä tehden päätyönsä ohella muita hajanaisia töitä ja opiskellen suomea neljä tuntia viikossa. Teksti: Henna-Mari Koski Kuva: Bárður Hammer
Vaikka Hammer on vieraillut säännöllisesti Suomessa vuodesta 2012 asti, hän on päässyt viettämään suomalaisen joulun vain kerran ensi vierailullaan. Haastattelimme Bárðuria hänen joulunvietostaan ja ajatuksistaan suomalaisesta joulusta färsaarelaisen silmin. Minkälaisia odotuksia sinulla oli suomalaisesta joulusta? Pääsin viettämään suomalaisen joulun vieraillessani Suomessa aivan ensimmäistä kertaa vuonna 2012. Odotin Suomessa olevan paljon kylmempää kuin Färsaarilla, ja siihen ne odotukset jäivätkin. Joulun juhlimisesta minulla oli samat odotukset kuin Färsaarillakin, ajanviettoa läheisten kanssa, lahjojen jakamista sekä hyvää ruokaa. Koska syntymäpäivääni vietetään 23. päivä, odotin hermostuneena saavani ei-haluttua huomiota syntymäpäivälleni. En halua, että joulustressin keskellä ihmiset tuhlaavat
22
energiaansa joulun valmistelusta syntymäpäiväni huomiointiin. Mikä yllätti eniten suomalaisessa joulussa? Suomalaisessa joulukokemuksessani yllätti eniten hyytävä kylmyys! Sen aikainen tyttöystäväni varoitti minua useasti suomalaisen talven sääolosuhteista ja käski minun pukeutua lämpimästä – ja niin omasta mielestäni teinkin. Silti pakkanen pääsi yllättämään, kun ensimmäistä kertaa astelin ulos lentokoneesta kylmänä ja pimeänä joulukuun iltana. Suomalainen talvi pakkasineen ei tänäkään päivänä ole suosikkini. Mistä pidit eniten suomalaisessa joulussa? Entä mistä pidit vähiten? Pidin suomalaisen joulun tunnelmasta – Helsinki on kaunis joulunpyhinä koristeineen ja valoineen ympäri kaupunkia. Helsingin joulutori on oiva tapa tutustua suomalaiseen jouluun ja virittäytyä tunnelmaan.
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
Joulutorin lämmin glögi, riisipuuro, piparkakut ja leivokset pitivät meidät lämpimänä. Joulutorin lisäksi pidin toisesta perinteestä – poismenneiden läheisten haudalla vierailusta. Vierailimme haudoilla läheisellä kirkolla, mikä oli mielestäni kaunis ja ajattelevainen perinne. Ainoa asia, jota voin oikeasti sanoa vihaavani suomalaisessa joulussa, on se, että olen viettänyt vain yhden joulun Suomessa! Entä suomalaiset jouluruokaperinteet, piditkö suomalaisesta jouluruuasta? Vietimme jouluaaton sen aikaisen tyttöystäväni sedän ja tädin kodissa. Hänen setänsä on kokki ja hän valmisti paljon herkullista ruokaa vierailullamme. Ensiksi joulupuuro lounaaksi, sen jälkeen neljän ruokalajin illallinen.
ärsaarelaisen silmin Savustettua lohta ja lipeäkalaa alkupaloiksi. Muistan herkullisen leivos- ja keittoyhdistelmän, en ollut maistanut sellaista aiemmin. Uunissa paistettu kinkku sinapin kanssa, juureslaatikot ja punajuurisalaattia. Lopuksi vielä jälkiruokaa. Haluan erityisesti mainita isännän sipulikeiton, jota minulle tarjoiltiin tapaninpäivänä Kustavissa perheen mökillä. Epäilen, että se ei normaalisti kuulu suomalaiseen jouluruokapöytään! Otitko mukaasi suomalaisia jouluperinteitä Färsaarille? Jos olisin parempi kokki, valmistaisin itse suomalaisen jouluaterian täällä Färsaarilla! Nyt joudun tyytymään vain glögiin ja piparkakkuihin. Kuten Suomessa, syömme myös kalaa joulupöydässä. Jouluaterioiden lisäksi kaipaan päivittäin suomalaista hernekeittoa sinappinokareen kera. Lisäksi makkaraa ja kylmää olutta saunailtana. Minun unelmani on valmistaa suomalainen joulukinkku, ehkä jo tänä jouluna? Yksinkertaisesti kaipaan Suomea ja haluan pian takaisin. Olen vieraillut Suomessa monta kertaa ja olen saanut elinikäisiä ystäviä. Haluan myös kokea suomalaisen joulun uudestaan - tänä vuonna se ei ole mahdollista, mutta ehkä ensi vuonna. Se tulee kuitenkin tapahtumaan! Bárður toivottaa Färsaarilta!
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
hyvää
joulua
23
Intervjú med Gunn Hernes Text: Eija Mäkivuoti & Gunn Hernes Bilder: Beinta á Torkilsheyggi & Silje Grimstad
Gunn, du är ny direktör på Nordens Hus på Färöarna. Först vill jag dock fråga vem du är, genom att fråga varifrån du kommer, var har du varit och gjort tidigare? Och vart är du på väg? Vad är viktigt för dig? Takk for det. Det er jo et stort spørsmål men jeg skal forsøke svare kort på det. Jeg er en 42 år gammel kvinne som er født og oppvokst i Norge, Moss og nærmere bestemt Jeløya som mange kjenner gjennom det fantastiske Galleri F15, naturskjønn plass med skog og sjø tett på. Jeg pleier å si at jeg var mer i vannet enn på land når jeg var liten. Vi kunne sykle fritt, stå på ski, skøyter og bade om sommeren rett utenfor døren! Jeg viste tidlig at jeg ville jobbe med kultur, og bestemte meg for at søke den da eneste linjen for ”offentlig kulturforvaltning” i Norge, som var i Bø i Telemark. Under studiet fikk jeg en trang til å reise ut å oppleve en annen vinkling og noe ”mer”, så siste året tok jeg i Danmark på Kolding Pedagog Seminar med ”kunst og kultur i sosialt arbejde” som fordypning. Da jeg var ferdig var Bergen (NO) Europeisk Kulturby år 2000 og jeg flyttet dit for å søke lykken som Kulturarbeider! Der ble jeg i 15 år og jobbet både som kulturkonsulent i Bergen Kommune men startet ut som
24
vikar i skolen, leder av SFO (skolefritidsordning) over 3 år, avlaster, vaskehjelp, formidler av nettbasert musikkundervisning, teateransatt, startet mitt eget firma i kulturproduksjon, men min aller viktigste og beste valg var å involvere meg i det frivillige og musikklivet. Festivaler ble min læringsarena og et sted jeg bygget kompetanse og nettverk. Etter mange år begynte jeg å jobbe med scenekunst (moderne dans og teater) og det ble 8 år som produsent for kompanier som både produserte nasjonalt og internasjonalt. Her fikk jeg for alvor smak på ”Norden” og noen gode samarbeidsprosjekter og hvordan brandingen Norden fungerte ute i verden, sammen var vi sterkere og større når vi stod på stand i Korea, Canada eller USA. Nordisk samarbeid både på og av scenen har vært en viktig del av meg de siste 11 årene. Også i forlengelse av dette nordiske nettverket fikk jeg tips om en stilling som prosjektleder på Island, Nordens hus i Reykjavìk, og jeg tenkte at nå skulle jeg ta sjansen! Og den ble min, og etter nesten 3 år på Island søkte jeg direktørstillingen på Færøyene. Lederskap og ledelse har alltid ligget naturlig for meg, om det er store eller små prosjekter, det å kunne fortsette å jobbe i Nordisk Ministerråd og det nordiske samarbeidet i en kombinasjon av å jobbe lokalt og drive et kulturhus var bare
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
drømmejobben! Så kom det at den var på Færøyene litt i andre rekke, første og fremst jobben og oppdraget som trakk meg hit. Det viktigste for meg er å jobbe med noe man tror på, lojalitet og tillit er noe jeg setter meget høyt. Hvor veien går videre har jeg ingen konkret plan på, det har jeg aldri hatt, og jeg tenker at det kan være en styrke. Jeg liker å være her jeg er, og så kommer fremtiden og nye valg når det en gang kommer… Vi möttes i somras och du berättade för mig att du hade hittat ett fint sätt att lära känna Färöarna och färöingar, genom att bli medlem i en lokal förening som arrangerar vandringsturer i den Färöiska naturen. Kan du berätta lite mer om det och kanske ge ett litet exempel på vad ni gör och vad som händer på en sån tur? Ja, det stemmer. Dette er en forening fra 1993 som heter ”Gongufelagið í Havn”, du melder deg som medlem, koster i 2018 100 DKK, og du får tilsendt de forskjellige turer og melder deg til. Noen turer er beskrevet som lette og andre er svært lange og tunge, så man velger selv hva man har tid og krefter til. De er normalt en gang i uken, på søndager og varer i gjennomsnitt 4 – 6 timer. Her møtes både gammel og ung, med nytt eller gammelt utstyr, stor
eller liten matpakke. Det er et fantastisk fellesskap og vi har ofte buss som kjører oss til utfluktstedet, eller tar båt, da vi går i fjellet over hele Færøyene! Jeg har fått meg noen gode bekjente i dette fellesskapet og ikke minst lært masse om Færøyene! Mine to følgesvenner på 80 år er noen erfarne fjellvandrere som forklarer og forteller meg masse lokal historie, og vi har alltid med en lokal guide. En ting er hva vi lærer om naturen og Færøyene men vi er et godt felleskap som også må ta vare på hverandre på tur, når tåken kommer, regnet høljer ned eller noen av oss ”mindre” blir tatt av vinden. Normalt er vi 20 – 30 personer som går, om sommeren er vi flere. For meg blir dette en god måte å lære færøyinger å kjenne utenfor arbeidet, lære om færøysk natur og historie, få trim, se nye steder, og ikke minst gjøre det i en trygg ramme da naturen på Færøyene kan være vild og til tider farlig. Hur har ditt arbete på Norden Hus startat? Hur skulle du beskriva vad Nordens hus på Färöarna är för något? Jeg har fått en meget god start på jobb. Jeg har 15 ansatte som er åpne for mine ideer og tanker, og ikke minst er erfarne og har god kontroll på hverdagen i huset. Vi har som jeg pleier å si; sunn og god drift både i personal og økonomi, så det gir en god start for en leder. Jeg ser også at min kompetanse, interesser og nettverk kan komme til nytte for huset og videreutviklingen. Nordens Hus på Færøyene er et kulturhus. Det er et hus på vel 2500 kvm som kan inneholde alt fra kunstutstillinger, konferanser, konserter, samfunnsdebatt, filmvisninger, teater, dans osv. Vår største sal tar 400 sittende i amfi, og 900 stående om vi åpner opp, det minste rommet tar 8. I alt har vi 8 rom som vi benytter til publikumsarrangementer. Vi programmerer innhold i
huset samt at vi leier ut til eksterne, og gjør samarbeidsprosjekt med lokale og nordiske aktører. Vi har vel 14 mill. DKK i drift og program fra Nordisk Ministerråd og 1,7 mill fra det Færøyske lagtinget. Så vi har en sterk nordisk forankring i alt vi gjør, både gjennom innhold men også gjennom verdier og fokus gjennom hele året. Du deltog i november 2018 i galan för de Nordiska prisen i Oslo som arrangerades i samband med Nordiska rådets session. Hur skulle du beskriva vad kultur och konst betyder för dig personligen men också i ett större sammanhang, då du arbetar inom Nordiskt kultursamarbete som är en politisk nivå av samarbete mellan de Nordiska länderna? Interessant spørsmål, for kunsten
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
er jo alltid eller ofte politisk på en eller annen måte. Kunst og kultur betyr for meg at jeg både blir begeistret, utfordret, nysgjerrig og kunnskapsrik. Den skal vekke følelser i en skala fra glede til sinne og frustrasjon. Den gode kunsten er den som gir noe, om den frastøter eller gleder. Når det gjelder Nordisk Råds priser, hvor vi på Færøyene også er sekretæriat for Nordisk Råds Musikkpris, er det en god måte å løfte frem bredden og kvaliteten vi har i Norden. Prisene er viktige vinduer, både for musikk, film, miljø, litteratur, og har stor betydning i enkelte miljøer. Jeg tror at prisene kan gi et fokus og et løft både innenfor ulike sjangre, temaer og en bevissthet om hverandres kunst og prosjekter. Jeg ser prisene både som et speil til hverandre i Norden men også ut i verden. Så kan man
25
diskutere om en gala er den riktige arenaen for det men vi jobber med prisene gjennom hele året og her ligger masse godt arbeid og mulighet for utvikling. Vad tycker du är de största utmaningarna i ditt arbete på Nordens Hus? Vad njuter du av mest? Den største utfordringen er nok å få publikum til å være åpne nok til å se og høre nye ting, gå ut i det ukjente og bli overrasket. Jeg nyter nok mest av at vi har en stor plass i samfunnet som kulturhus og det er en stolthet til oss som institusjon, eierskap til huset og vårt arbeid er tydelig forankret i samfunnet.
på dette som store. Det er vanskelig å gi gode råd uten å kjenne dere bedre enn jeg gjør men samarbeid, barn og unge, likestilling og bæredyktighet er gjennomgående temaer for oss – også digitalisering. Vår nye digitale hverdag kan gi noen nye muligheter gjennom f.eks streaming. Man talar ofta nuförtiden om hållbarhet eller bärkraftighet – vad tycker du att det betyder eller innehåller?
Tjaldur är en liten bilateral vänskapsförening för Finland och Färöarna med små resurser – tycker du att det också finns ett behov för samarbete på en mer gräsrotsnivå – ni jobbar ju på en mer nationell och politisk nivå? Hurdana råd skulle du vilja ge en liten bilateral vänskapsförening?
Holdbarhet handler om i forhold til kunsten, slik jeg ser det, at den legger igjen noen spor videre inn i tiden. Det være seg med workshop, kompetanseutveksling, foredrag, samtaler etc. Den skal eksistere på flere nivåer. Når det gjelder mer materielle ting og selve huset vil jeg si at det å være bevist hvor ting kommer fra; produksjonsmåte, materialer og arbeidsforhold. Når det gjelder bæredyktighet så er det for meg på det store nivået med FNs Bærekraftsmål hvor vi som arbeidsplass og formidler må gå inn å se hva vi kan bidra med at vi når målene innen 2030. Jeg har sterk tro på at den lille handling er den som kan føre til endring på større nivåer. Vi jobber spesielt med fokus på Mål 12. ”Ansvarlig forbruk og produksjon” og hvordan vi som arbeidsplass kan jobbe med dette både i programmering, våre egne reiser, turnering og driften. Vi har også sterkt fokus på Mål 5 ”Likestilling” og flere av de andre igjennom året. Jeg arbeider aktivt med å integrere dette i personalet, husets underleverandører og i vår daglige tale og handling. Jeg tror det er den eneste måten vi som samfunn kan komme helt i mål innen 2030.
Selvsagt, foreninger som dette er viktige. Vi har et oppdrag og bevilgning fra Nordisk ministerråd som vi skal svare på, så for oss blir det fort politisk og strategisk, men mindre små prosjekter kan like godt svare
En av Tjaldur tidningens tema i år är jul på Färöarna och jul mer generellt, i Norden och för folk som bott både på Färöarna och i Finland. Har du hunnit få någon uppfattning om vad en "jul på Färöarna"
Vad har du lärt dig genom dina första månader på Färöarna, om Färöarna och dess folk? Færøyinger er familieorienterte, fantastisk gode på språk – jeg vil si de er best i Norden på å håndtere det ”blandinaviska språk”, stolte av sin tradisjon og kultur som fortsatt lever og videreutvikler seg – tradisjonen har ikke blitt en ”museumsgjenstand” men noe som følger med tiden som for eksempel den færøyske dansen, matkultur, sanking og jakt. Jeg har blitt tatt meget godt i mot og det er en stor nysgjerrighet på hvem man er og hvor man kommer fra.
26
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
kan innehålla? Hur firar du själv jul eller firar du jul? Vad är viktigt för dig? Vad gör "din jul”? Jeg har ikke bodd her en jul enda, men vi er snart i gang! Jeg liker at jul er i desember, så jeg holder nok litt tilbake men jeg synes lys på hus og tak er flott. Det er mørkt og lys kan gi så mye glede på denne tiden. Jeg vil si at mitt inntrykk så langt er: mat – mattradisjoner og sanking. Viktig å få alt i hus før julen kommer, om det er lam, fugl eller fisk som står på menyen. Jeg er glad i julen som en stille tid med familie og venner, om det er i Norge eller på reise til andre kulturer. Noen ganger blir det så mye fokus på gaver og program at alle blir mer stresset enn normalt. Jeg forstår at denne tiden er vanskelig for mange og langt fra ”glansbildet”, mange føler seg ensomme og mange kjenner på at økonomien ikke strekker til. I min drømmejul er det åpne og inkluderende plasser som handler om den gode stunden sammen uavhengig av familiebånd eller økonomisk status. Jeg har forsøkt å ”roe det ned litt” og kjøper gaver men ikke fordi jeg må, men fordi jeg ønsker. Jeg gir gjerne opplevelser som gaver da jeg synes den materialistiske julen har fått for mye plass. Min jul er nok å gire ned og ha tid med familien enten hjemme eller på reise, jeg har de siste 24 årene bodd utenbys, så for meg er det alltid hyggelig å komme hjem til Moss en tur for å hilse på. Selv om Moss og Jeløya er en sommerby så jeg trives nok aller best der om sommeren. Tack för intervjún. Har du något du vill hälsa till tidningens läsare? Riktig god jul! Se hverandre og kanskje du skal utfordre deg selv til å glede noen spesiell til jul? Julen er en vanskelig tid for mange og et blikk, en klem, et ord kan glede mer enn du tror. La oss skape et varmere og mer inkluderende samfunn.
"La oss skape et varmere og mer inkluderende samfunn."
Joulunumero | Tjaldur Tiรฐindi 2018
27
28
Julnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2018
F
ärsaartenponi
– 87 rotunsa edustajaa
1800-luvun puolessavälissä Färsaarilla oli noin 800 hevosta, mutta 1800-luvun puolenvälin aikoihin niitä alettiin myydä Englantiin, missä niitä käytettiin enimmäkseen työhevosina hiilikaivoksissa. Kun 1800-luvun lopussa alettiin käyttää auroja ja vaunuja, ajateltiin, etteivät färsaarelaiset hevoset ole tarpeeksi vahvoja vetämään näitä työkoneita. Täytyy myös pitää mielessä, että parhaat hevoset oli viety maasta. Käytiin kiivasta keskustelua, mitä pitäisi tehdä, ja ratkaisuna nähtiin, että Färsaarille tuodaan norjalaisia hevosia. Norjanvuonohevos- ja dølenhevosoreja tuotiin maahan ja alettiin risteyttää paikallisten hevosten kanssa. Risteytyshevoset olivat vahvoja ja suurempia, mutteivät yhtä sitkeitä, eivätkä selvinneet kovasta talvesta. Ratsastusharrastuksen yleistyttyä todettiin myös, etteivät risteytyshevoset ole hyviä ratsastaa, ja niin maahan
alettiin tuoda islanninhevosia. 1950-luvulla havahduttiin, että färsaarelaisia hevosia ei ole juurikaan jäljellä. 1960-luvulla alettiin etsiä, ja löydettiin Jaspur-niminen ori ja neljä tammaa. Näillä hevosilla teetettiin varsoja, ja 1978 13 hevosesta otettiin verikokeet, jotka lähetettiin Uppsalaan Lantbruksuniversitetiin. Kävi ilmi, että nämä hevoset olivat puhtaita färsaarelaisia hevosia, eivätkä risteytyksiä. Samana vuonna perustettiin myös Felagið Føroysk Ross suojelemaan Färsaarten omaa hevosrotua. Tänä päivänä näitä pieniä sitkeitä hevosia on 87 kappaletta. Hevosia ei ainakaan toistaiseksi saa viedä pois maasta. Tulevaisuudessa niiden vienti ulkomaille voisi myös olla mahdollista, mutta ensin pitäisi päättää jokin linja. Nyt, kun hevosilla on enemmän ruokaa saatavilla, ne voivat kasvaa myös suuremmiksi, kun tähän asti niiden säkäkorkeus on ollut islanninhevosia matalampi, 120– 132 cm. Pitäisi myös päättää, mihin hevosia halutaan käyttää; halutaanko niistä tehdä ratsastushevosia, vai vaikkapa kärryponeja.
Teksti: Leena Appelqvist Kuvat: Leena Appelqvist, Louisa Joensen & Irdi Petersen
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
29
Nordiska rådets Barn- och Ungdomslitteraturpris 2018 till Färöarna
Træið av Bárður Oskarsson tilldelades 30 oktober Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2018. Det är första gången en färöisk bok vinner priset, som instiftades 2013 och i år alltså firade sin femårsdag. Bilderboken Træið är Barðurs sjunde bilderbok. Innan han gav ut egna böcker arbetade han under en rad år som illustratör av andras texter. Och i vinnarboken är hans illustrationer och text absolut jämställda. Ett citat från förlaget Torgards hemsida: ”Jeg skriver historierne med billederne, og så illustrerer jeg med ord.” (Bárður Oskarsson i samtale med Steffen Larsen i Børn & bøger nr. 1, 2018.) Före prisutdelningen i oktober vann samma bok Västnordiska barnlitteraturpriset, tilldelades en White Raven, ett erkännande från Internationale Jugendbibliothek í München och Barður Oskarsson slöt kontrakt om att ge ut alla sina sju böcker på det brittiska förlaget Darf Children’s Books. I 2017 belönades Træið med 2017 MGIP Book Award och Træið och Silver Award från ICMA - International Creative Award For Books. Kännetecknande för alla Barður Oskarssons böcker är minimalismen. Hans streckteckningar fyller böckerna, men är mästerligt enkla. Också texten är kortfattad, och handlingen ofta reducerad till en enda händelse. I Træið står kaninen Bob och tittar på ett träd, och undrar vad som månne finns bakom det. Så långt har han aldrig vågat gå. Hans vän Hilbert kommer in i bilden, och påstår att han inte bara har varit bakom trädet (och där finns ingenting att se, säger han) utan dessutom har varit runt hela världen. Flygande. Bob vet inte vad han skall tro, och sen står de tysta en stund. Hilbert ger sig av. Bob tittar länge på trädet, och så vänder han och går sin väg. Här är juryns motivering till priset: I en tid där allting tycks öka i tempo, har vi valt att belöna en berättelse som vågar ta sin tid. I en verklighet där vi ständigt bombarderas av intryck, har vi valt ett verk som använder få ord och enkla bilder till att presentera en både glad och djupsinnig berättelse. Verket utmärker sig genom både en hög konstnärlig nivå och en stor tillit till läsarens förmåga att förundras och tänka själv. Två vänners samtal lämnar efter sig frågan om det går att vara tillfreds med andras erfarenheter, eller om man kanske är tvungen att riskera något för att få sin nyfikenhet över vad det finns bortom vår horisont stillad. Med små detaljer och nyanser lyckas Bárður Oskarsson med sin bilderbok Træið skapa en sällsynt skojig läsupplevelse för både stora och små och får därför detta års pris.
30
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
I samband med de många priser boken, och Bárður Oskarsson, mottagit har det skrivits ett antal recensioner. Det är frapperande, hur olika vinklar olika recensenter för fram: en understryker kaninens nyfikenhet som någonting stort, en annan ser vänskapen mellan två vänner som är så olika i temperament som man kan bli, en tredje påpekar ovanligheten i en barnbok där problemställningen – att se vad som finns bakom trädet – inte leder till ett ”lyckligt slut”, där kaninen Bob skulle övervinna sig själv och faktiskt gå dit. I stället funderar han, och vänder. För mig handlar boken om att tveka, att vara osäker. Bob tror inte nödvändigtvis på Hilberts skrythistorier, men de räcker för att förstärka hans tvekan på sig själv, och få honom att ge upp sitt projekt. Sedan finns det ett konstnärligt tempo. Bilderna är som sagt enkla streckteckningar, bara trädet, kaninen med sin morot och hunden Hilbert finns med. Och de står alla i stort sett på samma ställe, i samma komposition, genom boken. Tittar vi noga, ser vi ett träd längst nere i vänstra marginalen, där sidotalet vanligen skulle stå (sidorna är inte numrerade). Trädet är litet mindre när drömmen om att gå dit känns fjärran och ouppnåeligt, litet större när Bob tror att han kanske kommer att våga sig dit. Det är en liten detalj – och hela boken är så minimalistisk, att det är små detaljer och nyanser vi biter oss fast i, ett ansiktsuttryck ändras, en näsa vänds uppåt, Bob släpper sin morot och tar upp den igen. Också texten har en rytm – det första uppslaget har ingen text, bara tre prickar, sedan kommer korta textsidor. Mitt i boken, när Hilbert skryter som värst och Bob inte alls vet vad hans skall tro om det, men rycks med, når vi upp i hela 70 ord på den längsta textsidan, och sedan minskar texten igen, så att de två sista uppslagen bara har tre prickar på textsidan, och bilden av Bob som har vänt och går, och så bara trädet är kvar. Den bok som vinner det nordiska priset översätts till alla nordiska språk. Om det innebär att den också blir utgiven på svenska och finska vågar jag inte svara på, det är ju förlagen som tar det beslutet. För den som är intresserad av att läsa mer finns två av Barður Oskarssons böcker på svenska: Den platta kaninen (2015, Kabusa Böcker) och En hund, en katt och en mus (2015, Kabusa Böcker). Alla sju har givits ut på danska på Forlaget Torgard i Köpenhamn. Flera finns också på tyska, och nu blir alla sju utgivna på engelska inom det kommande året. Træið och andra av Barður Oskarssons böcker hittar du i Helsingfors på Nordisk kulturkontakts specialbibliotek på Kajsaniemigatan 9. Text: Hedvig Westerlund-Kapnas Bilder: FarLit, Bàrður Oskarsson (illustrationer från Træið)
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
31
G!-festivaali hurmaa vuodesta toiseen
Teksti: Liisa Lundell Kuvat: Miranda Metheny
32
Julnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2018
Teksti: Liisa Lundell Kuvat: Miranda Metheny
Yhdyvaltalaiselle Miranda Methenylle Götan G!-festivaali on tärkeimpiä ja rakkaimpia fäärikokemuksia. ”Suosikkiartistini Eivør on kohokohtani festivaalilla aina, kun hänet on mahdollista nähdä. Minulle hän on G!:n kuningatar: hänen musiikkinsa sopii niin hyvin mahdolliseen säähän ja mielialoihin ja hän on Götasta kotoisin”, Miranda sanoo.
janooni sadevettä sadetakkini pinnasta nostamalla kättäni.”
Hän myöntää kuitenkin, että myös muut artistit ovat tehneet häneen suuren vaikutuksen festivaalilla.
”Samaan aikaan sauna heilui edes takaisin, kun ihmiset sisällä lauloivat. Yhdessä vaiheessa juoksimme veteen käsi kädessä suuressa ketjussa. Se oli fantastista.”
”Mieleeni tulee Alphaville, Kris Kristofferson, MØ, Sister Sledge, BYRTA ja ORKA, jotka kaikki ovat hyvin erilaisia.” Hän muistaa festareilta ilahduttavia välähdyksiä vuosien varrelta: kävelymatkalla ystävän luokse Norðragøtaan färsaarelaiset pojat työnsivät kaveriaan kottikärryssä ja heittelivät häntä ilmaan yhdessä. Toisena iltana sade kasteli kaikki juhlijat ja päälava jouduttiin sulkemaan tulvien takia, mutta leikkikentän lavalle siirretyt artistit nostattivat tunnelmaa silti loistavasti. ”Vaikka sää oli järkyttävän huono, kaikki tanssivat We are familyn tahtiin ja valot lavalta leikittelivät sumun ja sateen kanssa. Ei tarvittu erityistä valoshow’ta. Monen alkoholiannoksen jälkeen kaipasin vettä, joten join
Miranda muistelee myös lämmöllä tämän vuoden hauskaa tempausta festarin paljuissa. Kylpijät yrittivät saada maksimimäärän ihmisiä tynnyriin, ja lopulta ihmisiä kannateltiin käsivarsilla, kun paljun jokainen neliösentti oli varattu.
Myrsky lähestyi ja lähestyi festivaalia uinnin jälkeen, mutta kaikki yrittivät viimeiseen asti nauttia hyvästä kelistä ja suorastaan teeskentelivät, ettei myrsky tee tuloaan. Miranda on toiminut festareilla myös vapaaehtoisena. Tunnelma mediahuoneessa ja muualla on hyvä. Hän kokee saaneensa myös intiimimmän festarielämyksen, kun on saanut kääntää uutisia ja haastatella artisteja ja kävijöitä. ”Toki tasapaino työn ja nautiskelun välillä on haastavaa – välillä sitä missaa jotain mukavaa, jos on joutunut tekemään töitä”, Miranda myöntää. Miranda haluaisi nähdä G!-festivaalilla ensi vuonna lempifääriartistejaan:
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
Eivør, BYRTA, KATA sekä ehkä Týr, jotta hän voi kuulla Ormurin Langi livenä. ”Ulkomaalaiset esiintyjät ovat ilahduttavan satunnaisia ja yllättäviä, hankala ennustaa!”, hän hymyilee. G!:n festaripäivät alkavat välillä hieman hitaasti. Hän toivoo, että musiikin lisäksi päiväohjelmaan tulee uusia hauskoja kokemuksia. Vuonna 2014 hän näki hienoja performansseja ja toivoisi, että päiväohjelma kasvattaa merkitystään festivaaleilla esimerkiksi elokuvilla tai puheilla. ”Gøta days -minitapahtuma tänä vuonna oli tosi hauska! RIB-veneitä olisi taas kiva nähdä.” Miranda suosittelee G!-festivaalia kaikille musiikin ja juhlimisen, luonnon ja kulttuurin ystäville. Miranda kävi itse Färsaarilla ensimmäistä kertaa pääsiäisen aikaan ja lumiset saaret tekivät häneen vaikutuksen. Hän palasi kahden vuoden kuluttua tekemään yliopistoprojektinsa saarille. Hän vietti saarilla pitkän kesän ja ja opetteli fäärin kieltä. Senkin jälkeen Miranda on palannut kolmesti, aina G!:n aikaan. Hänen ystävänsä perheestä on tullut hänelle toinen koti toisella puolella maailmaa. Hän palaa Yhdysvalloista Färsaarille vierailulle aina, kun on mahdollista.
33
Heders-T jaldur 2018 till
Tjaldur har under sina 40 år tilldelat HedersTjaldur värdighet med diplom åt personer som på olika sätt befrämjat och arbetat för kontakterna mellan Färöarna och Finland. Medlemmar i denna församling är 20 personer som alla varit förtjänta av utmärkelsen. Den första Heders-Tjaldur tilldelades år 1975 Nancy och Thorolf Björklund. Thorolf var Finlands konsul på Färöarna åren 1970–1998 och generalkonsul 1999– 2000. Vilka andra som tidigare erhållit Heders-Tjaldur kan läsas i Tjaldurs 40-års jubileumstidning Tjaldur Tiðindi (tillgänglig som nättidning på Tjaldurs webbsida). Nu år 2018 har Tjaldurs styrelse bestämt att utdela ett Heders-Tjaldur diplom. Det tilldelas som erkänsla åt Tjaldurs långvariga medlem, styrelsemedlem och sekreterare Aira-Liisa Roiha. Aira-Liisa är Tjaldurs stöttepelare och minne som aktivt arbetat för föreningen Tjaldur och kontakterna mellan Finland och Färöarna. Text: Eija Mäkivuoti & Fredrik Forsberg
34
Brevet till Heders-Tjaldur Aira-Liisa Roiha Bästa Aira-Liisa, Tjaldurs styrelse har enhälligt beslutat att förläna titeln Heders-Tjaldur till Aira-Liisa Roiha, som är en långvarig medlem av Tjaldur, styrelsemedlem och sekreterare för Tjaldur. Med sina gedigna kunskaper och sin kännedom om föreningsverksamhet har AiraLiisa lotsat Tjaldur genom otaliga möten, postningar, revisionsberättelser med mera. Hon har tagit hand om Färöstipendiater och på allt sätt medverkat till att Tjaldurs verksamhet varit framgångsrik. Vi ber att härmed att få hälsa dig välkommen i kretsen av Heders-Tjaldur, en utmärkelse som tillfaller personer med oslagbara meriter i arbetet för kontakterna mellan Färöarna–Finland. Du har klarat kvalifikationsgränsen på det bästa tänkbara sätt. Mottag således detta diplom. ------------------------Diplomet utdelades den 29.11.2018 på Tjaldurs evenemang på Nordisk kulturkontakt.
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
ldelas Aira–Liisa Roiha
Bild: Eija Mäkivuoti, Aira-Liisa på Nordisk julmarknad på Nordisk kulturkontakt, 2015
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
35
T jaldur hedrar minnet av fรถreningens Heders-T jaldur T horolf Bjรถrklund
36
Julnummer | Tjaldur Tiรฐindi 2018
In Memoriam Då jag mottog sorgebudet att Thorolf Björklund gått bort, gick mina tankar till alla de trevliga stunder som jag och min avlidna maka Agnete haft i hans sällskap. Jag kommer speciellt ihåg sommaren 1996 då jag och Agnete besökte Färöarna. Vi mottogs med öppna armar av Thorolf och Nancy Björklund, Finlands flagga hissades och på kvällen åt vi en utsökt middag i deras hem. Men det var inte bara vi som fick ett kungligt mottagande. Många är de finländare som minns Thorolfs gästfrihet och omsorg under hans 30-åriga tid först som Finlands konsul och senare generalkonsul på Färöarna. Några gånger träffade jag också Thorolf i Köpenhamn där han och Nancy hade en lägenhet. När Thorolf fyllde 70 år i januari 2000 och gick i pension, avtackades han den 10 februari officiellt av minister Jan-Erik Enestam vid en middag i UMs utrymmen på Skatudden. Närvarande var ett 30-tal gäster. Thorolf kom nästan varje år till Finland där han hade sina barndomsrötter. Vänskapsföreningen Finland-Färöarna Tjaldur var speciellt viktig för honom. Vid varje Finlandsbesök samlades många av Tjaldurs medlemmar till ett gemensamt möte med Thorolf. Han var också hembjuden till oss många gånger och stämningen var alltid lika munter. Thorolf hade födelsedag den 26 januari och Agnete den 27, två dagar som firades både hemma och på Färöarna. Thorolf hade en sällsynt förmåga att skapa en otvungen och naturlig atmosfär omkring sig. Man trivdes helt enkelt i hans sällskap. Sista gången jag träffade Thorolf söndagen den 20 maj 2018 sade han på sitt gemytliga sätt, ”jag kommer igen till Finland nästa vår om krafterna räcker till”.
En kort minnesruna i anledning av T horolf Björklunds bortgång I novemberrusket nås Tjaldur av ett sorgebud. Föreningens Heders-Tjaldur Thorolf Björklund gick bort den 10 november. Thorolf flyttade från Finland till Färöarna redan år 1956. Han hann vara både Finlands konsul och generalkonsul mellan åren 1970– 2000. Som konsul var han en viktig kontaktperson för finländska besökare. Bland annat skrev han intyg över att man besökt Färöarna för att detta tidigare var ett krav för att bli medlem i Tjaldur. I och med detta blev han på sätt och vis en grundare av Tjaldur och en fast punkt i Tjaldurs verksamhet. Med glädje minns vi honom som den som kom med våren till Helsingfors som han troget besökte i maj varje år. Tyvärr blev hans senaste besök i våras hans sista. Nu minns vi honom som föreningens första Heders-Tjaldur från år 1975 och som en glädjespridande sällskapsmänniska. Fredrik Forsberg
Bild 1 (ovan, till vänster). Thorolf på besök i vårt hem den 10 april 1996. Närvarande Helmuth, Thorolf och Agnete. Bild 2 (ovan, till höger). Thorolf och Nancy den 8 december 2007 på Finlands 90-års självständighetsfest i Torshavn, Färöarna. Bilderna ovan har Helmuth Sippel skickat oss. Bild 3: Eija Mäkivuoti, Havet, Färöarna, 2011.
Helmuth Sippel
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
37
Bild: Eija Mäkivuoti, Norðragøta på sommaren, 2018.
Tjaldurs styrelse 2018 – 2019 Vem är med i dagens styrelse och när kom de med i verksamheten. Ordförande, representant i Färöfonden
Ordinarie ledamöter
Eija Mäkivuoti
Leena Appelqvist
Valokuvataiteilija. Taiteen maisteri. Mukana hallituksessa vuodesta 2011. Puheenjohtaja vuodesta 2015.
Fil. mag. I styrelsen sedan 2013.
Liisa Lundell
Vice ordförande, representant i Färöfonden
Ekonomie magister. I styrelsen sedan 2018.
Hanne Juga
Taidemaalari, lavastemaalari, designtyöntekijä. Mukana hallituksessa vuodesta 1995.
Henna-Mari Koski
Studerande. I styrelsen sedan 2016.
Aira-Liisa Roiha
En mer omfattande lista över Tjaldurs olika styrelsesammansättning-
Pol. kand. I styrelsen sedan 2005.
ar publiceras på Tjaldurs webbsida www.tjaldur.fi.
38
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018
Aktivitetskalender 2019 VÅREN 2019 Vänskapsföreningskväll i Helsingfors // Färöfondstipendiat 2019
Vänskapsföreningskväll i Helsingfors // 11.2019 Networking Session, part 3
pendiat på ett evenemang i samarbete med Nordisk kulturkontakt.
gäst i konstnärsgästprogrammet PopUp Residency & Networking
Kulturkväll med färöiskt tema. Tjaldur presenterar årets Färöfondsti-
Tjadurs stadgeenliga årsmöte // 04.2019
Sessions på ett evenemang i samarbete med Nordisk kulturkontakt.
Nordisk Lillajul // 12.2019
Tjaldur arrangerar sitt stadgeenliga årsmöte i april 2019.
Tjaldur deltar i Nordisk julmarknad på Nordisk kulturkontakt i Helsingfors. Mer på www.nordiskkulturkontakt.org
HÖSTEN 2019
Tjaldurs Jólafŕokost // 12.2019 Tjaldurs julfest med färöiskt julfesttema.
Färöisk kulturfestival HOYMAHelsinki //
Tjaldur samarbetar med färöiska och finska samarbetsparter för att arrangera en färöisk-finsk kulturfestival enligt de färöiska förebilderna, HOYMA och HEIMA festivalerna, på hösten 2019.
Kulturkväll med färöiskt tema. Tjaldur presenterar årets konstnärs-
Mer information om de kommande aktiviteterna hittar du på Tjaldurs webbsida www.tjaldur.fi eller på vår Facebook-sida.
Joulunumero | Tjaldur Tiðindi 2018
39
T jaldur – vänskapsföreningen Finland-Färöarna r.f.
Vad är Tjaldur?
Medlemskap och medlemsavgift
Tjaldur betyder strandskata (Haematopus ostralegus) och tjaldur är Färöarnas nationalfågel. Tjaldurs ankomst firas den 12 mars på helgdagen Grækarismessa, som samtidigt markerar vårens början. I en sång från 1800-talet som heter Fuglakvæði besjöng den färöiske nationalhjälten Nólsoyar Páll strandskatan, som sedan dess ses som symbol för Färöarnas självständighetssträvan. Därför var det ingen tillfällighet att när en vänskapsförening mellan Finland-Färöarna grundades 1975, så fick den namnet Tjaldur.
Tjaldur vill hjärtligt tacka våra medlemmar som stött vår verksamhet genom åren. Vi välkomnar gamla och nya medlemmar med till verksamheten. Genom att betala medlemsavgiften stöder du Tjaldurs verksamhet.
Föreningen vill främja kontakterna och vänskapsbanden mellan Finland och Färöarna. Vi arrangerar utställningar, föredrag och filmförevisningar, konstnärsbesök, sammankomster, evenemang – ofta i samarbete med våra samarbetspartners. Vi samarbetar med bl.a. färöiska föreningen Norden (Norrøna Felagið i Føroyum), Nordens Hus på Färöarna, samt med Färö-sällskapen i Sverige och Norge. I Finland är samarbetspartnerna Förbundet Pohjola-Norden, Pohjola-Nordens ungdomsförbund, Nordisk kulturkontakt, den finländsk-grönländska vänskapsföreningen Uppik, universitet, konstnärsgrupper m.m. Föreningen ger ut tidskriften Tjaldur Tíðindi. Tjaldur är officiellt en tvåspråkig förening. Tjaldur har ca 240 medlemmar. År 1975 grundades också en Färöfond i samarbete med Pohjola-Norden och dess ungdomsförbund. Fonden använder sina medel för att bjuda in unga färingar till Finland. Mer om Tjaldurs fyrtiotvå första år kan du läsa i 20-årsjubileumsboken Där gräset alltid gror (1995), i 40-årsjubileumsnumret (2015) samt i festivalnumret (2017) av Tjaldur Tiðindi. Dem hittar du som nättidningar på Tjaldurs webbsida.
Medlemsavgiften för år 2019 är 12 euro (6 euro för studerande). Information om hur du kan betala medlemsavgiften hittar du på vår webbsida: http://tjaldur.fi/sv/verksamhet/medlemskap Tidningen postas till alla betalande medlemmar en gång om året. Årsmöteskallelse och medlemsavgiftsblankett skickas per post till alla medlemmar. Informera oss om eventuella addresändingar så vi inte skickar post till fel address. Tack! Tjaldur har förflyttat det mesta av sin medlemskommunikation till nätet. Vi vill också nå våra medlemmar genom sociala media. Vi publicerar vårt medlemsbrev på vår webbsida samt skickar det som e-post (kom ihåg att skicka era e-postadresser till tjaldur@tjaldur.fi). Medlemsbrevet utkommer 3-4 gånger om året. Följ också vår sida på Facebook och kom med i Tjaldur-gruppen.
Webbsida & e-post www.tjaldur.fi / tjaldur@tjaldur.fi Följ oss på Facebook www.facebook.com/tjaldur.fi www.facebook.com/groups/118854656949/ Följ oss på Instagram www.instagram.com/tjaldurfi Adress för post c/o Pohjola-Norden Fredriksgatan 6 A 11, 00100 Helsingfors
Bild: Strandskator, Arnstein Rønning, Wikimedia Commons.
40
Julnummer | Tjaldur Tiðindi 2018