MOTOR

Elbilens akilleshäl: batterierna

När motormedia jämför elbilar med bensin- och dieselbilar, ser de på hur mycket koldioxid som bilarna släpper ut. De utgår från FN:s klimatpanel IPCC, som påstår att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären.

TEXT: TEGE TORNVALL

Men koldioxid gynnar Jordens växtlighet och djurliv. Mer koldioxid får det att växa mer. Dagens CO2-halt är låg trots sena tiders måttliga ökning. Tidigare eror med rikare växt-och djurliv var flera grader varmare och hade flera gånger högre CO2-halt.

Lilla Istidens (ca 1300-1870) kallaste perioder medförde missväxt och svält. Sedan dess har våra breddgrader blivit flera grader varmare. Värmda hav gasar ut koldioxid. Även mänsklig verksamhet tillför koldioxid till atmosfären.

Det har gynnat växtlighet och grödor. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Allt tack vare kol och kolhaltiga bränslen, som svarar för 85 procent av världens hela energiförsörjning.

Koldioxid är inget gift utan växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Mer koldioxid är därför ett välkommet tillskott till växtligheten.

Skadliga utsläpp kan vi med modern teknik eliminera, minska, rena resp. nyttiggöra.

Miljöfarliga batterier

Elbilars batterier är däremot dyra, tunga, stora, giftiga, brand- och krockfarliga och beroende av sällsynta jordartsmetaller. De utvinns i konkurrens om marken med mat och andra behov, ofta under svåra förhållanden och med barnarbete. Även att tillverka batterier och elbilar kräver kolbaserad energi.

Elbilars förbrukning mäts i kilowattimmar (kWh) per mil. De har för överskådlig framtid litium/jon-batterier. Varje kWh sådant batteri väger ca 7 kg. En normal elbil drar 1,5-2 kWh per mil i lagliga farter. 30 mils räckvidd kräver alltså 45-60 kWh batterier = 315-420 kg. Det motsvarar 4-5 personer.

Varje kWh batteri kostar 1.500-2.000 kronor. Ett 60 kWh batteri kostar 90- 120.000 kronor. Även om batterierna blir billigare, är de fortfarande mycket dyra.

För att spara batteriet rekommenderas man att bara ladda det till högst 80 procent. 60 kWh blir i praktiken 48 kWh = 24-32 mils räckvidd innan bilen stannar.

Det gör den mitt ute i trafiken utan reserv till hands. För att slippa stopp uppsöker man dessförinnan en laddplats. Effektiv räckvidd blir snarare 20-25 mil.

Vinterkyla minskar därtill batteriets kapacitet med 20-40 procent. Det tappar också kapacitet under sin livstid. Efter 10.000 mil kan den ha minskat med 10 procent. Faktisk räckvidd för ett gammalt 60 kWh batteri kan i vinterkyla bli 15 mil.

Att ladda hemma eller på jobbet är billigt men går långsamt. Det tar en hel natt eller arbetsdag.

Att ladda vid laddstolpe ute i trafiken är dyrare och tar någon halvtimme för halv laddning – om man hittar en ledig och fungerande stolpe.

Körningen måste anpassas efter var det finns laddstolpar. Nu börjar kommuner också ta P-avgift när man står och laddar. Då blir el dyrare än bensin eller diesel. På en mack tankar man på 2-3 minuter.

30 gånger tyngre

I måttlig fart går en snål dieselbil 90- 100 mil med 50 liters tank. Full tank väger ca 45 kg. För 30 mil räcker 15- 20 liter = 13-18 kg. Det skall jämföras med elbilens 400 kg batterier.

På motorväg i 120 km/h drar en snål diesel runt 0,6 l/mil. Då drar elbilen över 2 kWh per mil. Om man utnyttjar elbilens snabba acceleration blir den ännu ”törstigare”.

En Tesla kostar två till fyra gånger mer än en vanlig bil. För en Tesla får man alltså två till fyra vanliga bilar. Inte försvarbart. Att skapa pengar kräver energi.

DN körde en Tesla 100 S fram och åter Sthlm-Örnsköldsvik. 116 mil med snittfart 67 km/h – för en bil med 250

km/h toppfart och möjlig acceleration 0-100 på runt 3 sekunder. Med 2 kWh snittförbrukning räckte bilens 100 kWh batteri 40-45 mil per laddning. Det krävde flera laddstopp och övernattning på vägen.

En snål dieselbil med 90-100 km/h snittfart klarar sig med ett tankstopp på några minuter. Liknande gäller även bensin, etanol, gas och andra bränslen. Elbilars energifattiga, tunga och dyra batterier omintetgör helt elmotorns höga verkningsgrad.

Batterier slipper man med bränsleceller, som alstrar el i bilen under körning. Men sådana är dyra och drivs med vätgas. Den är dyr och energikrävande att framställa och saknar nästan helt tankstationer än så länge.

Under överskådlig framtid kommer därför flertalet bilar att fortfarande drivas med flytande bränslen. Av dessa har diesel högst energitäthet – och ger alltså lägst förbrukning. Att kalla diesel, bensin och naturgas ”fossila” är fel. Fossil är förstenade (mineraliserade, kalkhaltiga) rester av döda växters och djurs hårda delar. Kalk duger inte som bränsle. De flesta resterna är vanliga sediment från döda växters och djurs mjuka delar. Av dem bildas under hög värme och högt tryck kolväten = olja och gas.

Men under de nivåer där sediment bildas finns stora mängder ursprungligt kol från Jordens ungdom. Även av detta bildas kolväten under hög värme och högt tryck. Allt mer sådan olja utvinns redan av amerikanska och ryska bolag. Det råder ingen hotande brist ännu på länge.