__MAIN_TEXT__

Page 1

ÅRGÅNG 17 / 2014 - Nr: 35

Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.

Lantbruksmuseum Maatalousmuseo Sid / Sivu 10-11

Loppmarknad i 30 år 30 vuotta kirpputoria Sid / Sivu 16-17

Får och hundar i Dal Dalin lampaat ja koirat Sid / Sivu 26

Nytt och större - mera mjölk

Loppis och auktioner lockar besökare

Lindö gård valde att bygga nytt för flere kor hellre än att sluta. Herrgård har också påbörjat arbetet med att bygga nytt.

För ett år sedan öppnades ”Team Jalles Loppis” i kyrkbyn. Det drivs av samma team som ordnar sommarauktioner i Bonäs.

Uutta ja isompaa - enemmän maitoa

Kirppikset ja huutokaupat houkuttelevat

Lindön kartano päätti rakentaa uutta useammalle lehmälle. Herrgårds on myös aloittanut uuden navetan rakentamisen. Sid / Sivu 12-14

Vuosi sitten ”Team Jalles Loppis” avattiin kirkonkylässä. Sama tiimi hoitaa myös Bonäsin kesähuutokaupat. Sid / Sivu 27


Mat, motion och barn

Ruokaa, kuntoilua ja lapsia

Tenaladagens planering är i skrivande stund i slutskedet och det står redan nu klart att tema denna sommar kommer att vara ”Mat & Motion”.

Tätä kirjoitettaessa Tenholapäivän suunnittelu on loppuvaiheessaan. Jo nyt on selvää, että teema tänä kesänä tulee olemaan “Ruoka & Kuntoilu”.

Dagen börjar redan kl.8 på morgonen när torget börjar fyllas med försäljare. Och med mat som tema så hoppas förstås arrangörsföreningarna att många matproducenter hittar till torget i Tenala denna sista lördag i juli. Folkhälsan i Tenala har fokus på motion och ett digert utbud av motionsmöjligheter utlovas. Som sig bör och på publikens begäran så kommer det även att ordnas en kvällsfest. Det kommer att serveras mat, förfriskningar och trubadurmusik med hög trivselfaktor. Det blir alltså igen program från tidig lördagsmorgon i kyrkbyn till långt efter midnatt på museigårdens scen.

Päivä alkaa jo kello 8 aamulla, kun tori täytyy myyjistä. Kun teemana on ruoka, järjestävät yhdistykset tietenkin toivovat, että heinäkuun viimeisenä lauantaina ruuantuottajat löytävät sankoin joukoin Tenholan torille. Folkhälsan Tenholassa keskittyy kuntoiluun ja lupaa tarjota laajasti eri kuntoilumahdollisuuksia. Kuten asiaan kuuluu, ja yleisön toiveena on, järjestetään myös iltajuhla. Tarjolla on ruokaa, virvokkeita ja trubaduurimusiikkia korkealla viihtyvyyskertoimella. Kirkonkylässä on siis taas tarjolla ohjelmaa heti lauantaiaamusta aina puoleenyöhön Museigårdenin estradilla.

Efter sommaren, närmare sagt i september är det tänkt att det nya daghemmet skall börja byggas invid Höjdens skola. Detta är ett efterlängtat projekt eftersom det idag finns en avdelning som har varit tillfälligt inrymd, i baracker sedan 2012. Men det handlar också om utrymmesbrist. Det finns idag nämligen flera barn som erbjuds dagvårdsplats i Ekenäs p.g.a. just denna utrymmesbrist. Även om de flesta föräldrar jobbar just i Ekenäs så är det ändå viktigt för sammanhållning och trygghet att dessa barn erbjuds möjlighet till dagvård i samma grupp de en dag skall börja skolan tillsammans med. Förutom flere dagvårdsavdelningar kommer den nya byggnaden även att inrymma biblioteket. Bygget beräknas vara färdigt sensommaren 2015.

Tarkoituksena on kesän jälkeen, tarkemmin sanottuna syyskuussa, että uuden päiväkodin rakentaminen aloitetaan Höjdenin koulun viereen. Tämä on kauan kaivattu hanke, sillä tällä hetkellä yksi osasto on vuodesta 2012 ollut väliaikaisesti sijoitettuna parakkeihin. Kyse on myös tilanpuutteesta. Tällä hetkellä useammalle lapselle on, juuri tilanpuutteen takia, tarjolla päiväkotipaikka Tammisaaresta. Vaikka useimmat vanhemmat käyvätkin töissä Tammisaaressa, on yhteenkuuluvuuden ja turvallisuuden kannalta tärkeää, että nämä lapset saavat olla päivähoidossa samassa ryhmässä, jossa he myöhemmin aloittavat koulunsa. Useamman päiväkotiosaston lisäksi uuteen rakennukseen sijoitetaan myös kirjasto. Rakennuksen arvioidaan valmistuvan loppukesästä 2015.

Frågan vart eftermiddags verksamheten skall flyttas när det f.d. kommunalhuset säljs är enligt uppgift ännu oklart. Staden har knappast för avsikt att hyra in sig någonstans? Höjdens skola är ju som känt redan trångbodd så alternativet att ge plats för eftis i den nya daghemsbyggnaden känns på många sätt logisk. Detta alternativ förutsätter förstås att detta beaktas i planeringsskedet.

En trevlig sommar till alla läsare Kim Holmberg, ordf.

2

Tietojen mukaan on epäselvää mihin iltapäivätoiminta siirretään, kun entinen kunnantalo myydään. Kaupungin tarkoituksena tuskin on vuokrata tiloja, ja Höjdenin koulu kärsii tunnetusti jo nyt tilanpuutteesta. Vaihtoehto, jossa iltapäivätoiminnalle järjestyy tilaa uudesta päiväkotirakennuksesta vaikuttaa monella tavalla loogiselta. Tämä edellyttää tietenkin, että asia huomioidaan suunnitteluvaiheessa.

Hyvää kesää kaikille lukijoille Kim Holmberg, puh. joht.


Tenala byarådsförening styrelse 2014 Tenholan kylätoimikunnan hallitus 2014 ÅRGÅNG 17 info@tenala.fi / 044 7888 453 Tenalablade utkommer två gånger per år. Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kim Holmberg Ansvarig redaktör: Börje Broberg I redaktionen: Roland Granberg Foto: Krister Slöör Pärmbild: Harri Kaunisranta Översättning: Johan Lindgren Layout & Ombrytning: MR MEDIA Oy Ab Upplaga: 2 500 ISSN: 2323-7384 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kim Holmberg Vastaava toimittaja: Börje Broberg Toimituksessa: Roland Granberg Kuvat: Krister Slöör Kansikuva: Harri Kaunisranta Käännökset: Johan Lindgren Layout & Taitto: MR MEDIA Oy Ab Levikki: 2 500 ISSN: 2323-7384

Ordförande / Puheenjohtaja Kim Holmberg 040 829 7760

info@carldemumma.com

Viceordförande / Varapuheenjohtaja Kent Gustafsson 040 504 5171

kent.m.gustafsson@gmail.com

Sekreterare / Sihteeri Annika Sjöblom 040 755 6305

annika.sjoblom@raseborg.fi

Medlemmar / Jäsenet Lars-Ove Backman 0400 202 728

larre.backman@pp.inet.fi

Börje Broberg 044 541 0679

brunos@minmail.fi

Simon Friman 040 828 5824

sippe.sf@surfnet.fi

Jenny Huldin 0400 514 042

jenny.huldin@raseborg.fi

Magnus Selenius 0400 844 030

selema@surfnet.fi

Bli medlem i Tenala byarådsförening! Har du skrivit in dig som medlem i vårt byaråd? Om inte, kan du göra det genom att betala in medlemsavgiften 5 euro på konto : FI54 4055 5820 0131 62 Vänligen fyll i ditt namn och adress i meddelandefältet. (endast då kan vi posta Tenalablade på din hemadress)

Tule tukemaan Tenholan kyläyhdistyksen toimintaa ja liity jäseneksi! Jäsenmaksu on 5€/ henkilö. Yhdistyksen tilinumero on: FI54 4055 5820 0131 62 Maksaessasi muista ilmoittaa nimesi ja osoitteesi, jotta voimme postittaa sinulle Tenalabladen!

Vill du vara med och skriva i Tenalablade?

Haluatko kirjoittaa Tenalablade’tiin?

Vi som skriver artiklarna i Tenalblade har gjort det i många år redan. Nu bjuder vi in dig som ny medarbetare. Det är alltid trevligt med omväxling och en ny författare ger sin egen prägel åt tidningen. Du får stöd och hjälp av oss, du kan komma med egna idéer eller få uppdrag av oss. En artikel eller flere, om kultur, sport, nyheter, vad som helst. Kom med och pröva på, det finns mycket att skriva om och i Tenala.

Me jotka kirjoitamme lehteemme olemme tehnet niin jo monta vuotta. Meistä olisi mielenkiintoista saada uusia kirjoittajia mukaan lehden laatimiseen, että tulisi hieman vaihtelua teksteihin. Jos sinua kiinnostaa me voimme luvata tukea ja apua nykyisiltä kirjoittajilta, sinä voit keksiä omia juttuja tai saada ideoita meiltä. Yksi artikkeli tai useampi, koskien kulttuuria, urheilua, uutisia, mitä tahansa. Tule kokeilemaan, kirjoita omalla kielelläsi, me hoidamme kääntämisen.

Tag kontakt med Börje Broberg, 044 5410 679. Ota yhteyttä Börje Brobergiin, 044 5410 679.

3


4

tenala.fi

tenala.fi myös suomeksi

Tenala byaråds hemsida tenala.fi har redan en tid varit öppen för besök. Den som vill veta mera om Tenala, eller ta reda på vad som händer eller vad som är aktuellt kan få information på tenala.fi. Kort sagt, behöver du information om Tenala, sök den på hemsidan. På hemsidan kan man också ta del av arbetet med byaplanen för Tenala. Byarådet informerar där om sina möten, som är öppna för alla intresserade. Där kan man också läsa byarådets styrelseprotokoll. Och där finns information om föreningar verksamma i Tenala och mycket annat. Och hemsidan utvecklas hela tiden. Alla förslag till förbättringar och alla kommentarer om hemsidan är välkomna.

Tenholan kylätoimikunnan kotisivu on jo jonkin aikaa ollut käytössäi. Jos haluat tietää Tenholasta enemmän tai haluat tietoa tapahtumista tai ajankohtaisista asioista, löydät tiedot osoitteesta tenala. fi. Tutustu kotisivuun myös suomeksi. Kotisivulla voi myös tutustua Tenholan kyläsuunnitelman laatimisen vaiheisiin. Kylätoimikunta tiedottaa siellä kokouksistaan, jotka ovat avoinna kaikille kiinnostuneille. Kylätoimikunnan hallituksen pöytäkirjat löytyvät sieltä. Lisäksi sieltä löytyy tietoa tenholalaisista yhdistyksistä sekä paljon muuta. Kotisivuja kehitetään jatkuvasti ja kaikki parannusehdotukset ja muut huomiot ovat tervetulleita.

Mia Skog är årets lärare

Mia Skog on vuoden opettaja

Mia Skog är årets lärare. Svenska vetenskapsakademien i Finland gav på det sättet erkänsla för energilaboratoriet, som Mia Skog har planerat och där hon undervisar i Tenala. Mia Skog är lärare i biologi och geografi vid Höjdens skola. I energilaboratoriet kan eleverna själva göra experiment, bygga apparater, skapa energi osv. Och själva se resultatet. Som Mia själv säger, man ser hur eleverna blir intresserade. Tenalablade gratulerar till utmärkelsen. Det är inte första gången en lärare vid Höjdens skola får utmärkelsen årets lärare. År 2006 var det Tommy Sjöblom, lärare i matematik, fysik och kemi, som belönades.

Mia Skog on vuoden opettaja. Svenska vetenskapsakademien i Finland (suom. Suomen ruotsalainen tiedeakatemia) antoi näin tunnustusta Mia Skogin suunnittelemalle energialaboratoriolle, jossa hän myös opettaa Tenholassa. Mia Skog toimii biologian ja maantiedon opettajana Höjdenin koulussa. Energialaboratoriossa oppilaat voivat itse suorittaa kokeita, rakentaa laitteita, tuottaa energiaa jne. sekä itse nähdä tulokset. Kuten Mia itse sanoo; näkee miten oppilaat kiinnostuvat. Tenalablade onnittelee nimityksen johdosta. Tämä ei ole ensimmäinen kerta kun Höjdenin koulun opettajalle myönnetään vuoden opettajan arvonimi. Vuonna 2006 palkittiin Tommy Sjöblom, joka opettaa matematiikkaa, fysiikkaa ja kemiaa.

Centralkök eller inte i Tenala?

Keskuskeittiö Tenholaan vai ei?

Diskussionen om centralkök eller inte i Tenala är aktuell. I samband med att det nya dagiset i Tenala planeras, har det också varit aktuellt med att centralkök för skola, dagis, servicehemmet, Bromarfhemmet och hemvården. Men nu finns det röster som ifrågasätter den tanken. Alternativet är ett stort centralkök på annan plats, därifrån maten skulle transporteras till Tenala.

Keskustelu siitä tuleeko Tenholaan keskuskeittiö vai ei, on ajankohtainen. Samassa yhteydessä kun Tenholan uutta päiväkotia suunnitellaan, on myös keskuskeittiö koululle, päiväkodille, palvelutalolle, Bromarfhemmetille ja kotihoidolle ollut ajankohtainen. Nyt tätä ajatusta kuitenkin kyseenalaistetaan. Vaihtoehto on suuri keskuskeittiö toisella paikalla, josta ruoka kuljetettaisiin Tenholaan.

Gymmet har skön temperatur

Kuntosalilla on sopiva lämpötila

Gymmet i Företagarhuset, Sockenvägen 18 har försetts med luftvärmeväxlare. Ett bekymmer har tidigare varit att rummet i husets källare har varit kallt och inte så trevligt att vistas i. Nu kan man tack vare värmeväxlaren få rätt träningstemperatur i kroppen och en angenämare stund med redskapen.

Yrittäjätalon kuntosali on varustettu ilmalämmönvaihtimella. Ongelmana on aikaisemmin ollut, että talon kellarissa oleva huone on ollut kylmä eikä oleskelu siellä kovin mukavaa. Lämmönvaihtimen avulla voi kehoon nyt saada oikean harjoittelulämmön, ja mukavamman tuokion välineiden parissa.


Evenemang i Tenala – Tapahtumia Tenholassa Söndag 8 juni kl 13: Församlingens friluftsgudstjänst på Museigården kl 13. Efteråt öppning av utställningen “Tenalaprosten Mikael Roslin 1892-1912” i Museistugan. Kaffeservering. Sunnuntai 8.6 klo 13. Ulkoilmajumalanpalvelu Museoalueella. Sen jälkeen avataan näyttely ’’Tenholan rovasti Mikael Roslin 18921912’’ Kotiseutumuseon päärakennusessa. Kahvitarjoilu Fredag- perjantai 19.6 Kl. 18 Lövning av midsommarstång – Juhannustangon kukitus. Bygdegården, Tenala kyrkoby Lördag – Lauantai 20.6 kl. 10-12 Midsommarjippo – Juhannusjuhla. Bygdegården Lördag 28 juni kl 13: Lions Loppmarknad - Lionskerhon kirpputori. Tisdag – Tiistai 1.7 kl. 18.00 Byavandring Dal gård, Nýa Dalvägen – Kyläkävely, Dalin tila, Uusi Dalintie Lördag – Lauantai 5.7 kl. 9-14 Loppis, Kirppis, Bygdegården kyrkobyn, kirkonkylä Tisdag - 8 7 kl 18.00 Byavandring på Museigården: Presentation av byggnadernas historia med tyngdpunkt på tenalasocknens sädesmagasin och riraden.

Välkommen in till vår butik som har ett mångsidigt urval av produkter till hem och trädgård. Här hittar du också en delikatessavdelning där du bl.a kan köpa den egna smaksatta och lagrade Tenalaosten och många andra läckerheter från bl.a Åland och Sverige På övre våningen finns vårt CAFÈ VILLA SKARP som alltid har kaffepannan varm och vitrinet fyllt av hembakta godsaker. I caféet kan man också njuta av mat och fräscha sallader, samt lunch på vardagar. Caféet har öppet vard. 6-18 och lörd. 8-16. (Förlängda öppettider på sommaren.)

FRIMANS

-MASKINVERKSTAD-

KUNGSVÄGEN 245, 10520 TENALA

Butiken öppen: Vardagar kl. 8.00-18.00 Lördag kl. 09.00-16.00 Tel: 019-245 0100 Tel: 019 245 0100 E-mail: BESÖK anne@pofriman.fi

SOMMARENS NYHET:

Samtidigt kan man bekanta sej med utställningen över tenalaprosten Mikael Roslin 1892-1912. Tenala Marthaförening r.f. Tiistai 8.7 klo 18.00 Kyläkävely Museoalueella: Esittelyssä pitäjämakasiini ja riihirivi. Mahdollisuus tutustua kesän näyttelyyn ’’Tenholan rovasti Mikael Roslin’’ Lördag - Sunnuntai 26.7 kl 11-14: Sopplunch- och kaffeservering. Hantverksstugor och sittgymnastik. Lounaskeitto- ja kahvitarjoilu. Käsityöesittelyjä ja voimistelua kl 19-01: Tenaladagens kvällsfest med Trovadores och Mikko Sipola – Tenholapäivän iltajuhla. Esiintyjinä Trovadores ja Mikko Sipola Lantbruksmuséet i Finbygränd, Prästkullavägen 944 – Öppet söndagarna 15.6., 6.7., 27.7. och 7.9. kl. 13-17. Öppet för grupper enligt överenskommelse året om. www.lantbruksmuseetfinbygrand.fi Finbygrändin maatalousmuseo, Prästkullantie 944. avoinna yllämainitut sunnuntait klo 13-17. Ryhmille avoinna sopimuksen mukaan ympäri vuoden. www.maatalousmuseofinbygrand.fi

Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Säkerhetsmärken

Honda Småmaskiner AGA Gasförsäljning Småmaskinservice

www.tekno-test.fi Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@teknotest.inet.fi 019 241 3429 / 0400 805 347

Skarpens Bakficka!

REPARATIONER OCH SERVICE PÅ TRAKTORER och övriga maskiner.

5


Vad skall nya dagiset heta?

Mikä uuden päiväkodin nimeksi?

Lägg detta bak örat

Lägg detta bak örat

DATA GRUNDKURS FÖR SENIORER HÖJDENS SKOLA, TENALA teori Anna Karin Jern må 17.00-18.30 1.9.2014-24.11.2014, 12.1.2015-13.4.2015,

DATA FORTSÄTTNINGSKURS FÖR SENIORER HÖJDENS SKOLA, TENALA teori Anna Karin Jern må 18.30-20.00 1.9.2014-24.11.2014, 12.1.2015-13.4.2015

Det kommande daghemmet i Tenala börjar byggas i september. Platsen är den där ishockeryrinken i dag finns. Den platsen har man ansett bättre än den först tänkta placeringen längre bak på skolområdet. Byggnaden skall inhysa också biblioteket förutom de nuvarande Trollebo, Lönneberga och en ny avdelning. Infarten till dagiset och parkeringen skall byggas på området mellan den kommande byggnaden och Bromarvvägen, dvs åtminstone delvis på det nu skogbevuxna området. Men vad skall vi kalla det nya daghemmet? Det har kommit några förslag, men än finns det tid att komma med flere. Det går bra att skicka förslagen till info@tenala.fi.

Tenholaan tulevan päiväkodin rakentaminen alkaa syyskuussa. Paikka on se, jossa jääkiekkokaukalo nyt sijaitsee. Tämä paikka on arvioitu paremmaksi kuin ensiksi kaavailtu sijainti taaempana koulualueella. Rakennukseen sijoitetaan nykyisten Trollebon ja Lönnebergan sekä uuden osaston lisäksi myös kirjasto. Kulku päiväkotiin ja pysäköintialueelle rakennetaan tulevan rakennuksen ja Bromarvintien väliselle alueelle, siis ainakin osittain nykyiselle metsäalueelle. Mutta mikä uuden päiväkodin nimeksi? Muutamia ehdotuksia on jo tullut, mutta vielä on aikaa lisäehdotuksille. Näitä voi lähettää osoitteeseen info@ tenala.fi.

F:MA

KRISTER SAARI Byggnadsbranchen Gsm: 0400 825 242 e-post: krister.saari@2me.fi Misskärrsvägen 203, 10520 Tenala

6


RIVER BYGGNADE

R

FLISAR RÖJER SLY MOTTAGNING AV TRÄAVFALL

Tel. 0400 844 030

7


Erkko–1950-talets gungstling Det finns ett par anledningar till att i år ihågkomma en av de mest berömda travhästarna i Finland, den legendariska hingsten Erkko. Den trefaldiga travkungen föddes för 70 år sedan och blev första

inte hade en chans att vinna kungatiteln. Westerlund och Erkko ställde ändå upp i den andra dagens lopp på engelska milen och 3.000 meter och vann båda loppen. Revansch blev det sedan året efter, när Erkko för första gången korades till travkung. Sedan igen år 1955 och en tredje gång år 1957. Och samma år, 1957, lades sulkyn åt sidan och Erkko blev travpensionär.

gången travkung för 60 år sedan.år

Erkkos pokal

Rubriken ovan är hämtad från tidningen Västra Nyland, vars redaktör Lelita år 1967 hälsade på hos pensionären Erkko hemma i Undermalm i Tenala. Han skulle leva ännu fem år efter det, han dog år 1972. Erkko var Olof Westerlunds häst, en finsk häst som föddes i Österbotten år 1944. Westerlund köpte det ettåriga fölet och gjorde på det sättet ett kap då det senare visade sig att Erkko var en verklig travarbegåvning. Det påpekas i mängder av tidningsartiklar hur liten Erkko var till växten, bara strax över 150 cm i mankhöjd. Men det var inget handikapp, Erkko och Olof Westerlund blev fruktade motståndare på travbanorna på 1950-talet. Äpplet hade inte fallit långt från trädet; både farfar och morfar hade varit travkungar i sina glansdagar.

Olof Westerlund

Tre gånger travkung Alla ägare av travhästar drömmer säkert om att deras hingstar eller ston en dag skall koras till travkung eller – drottning. Säkert också Olof Westerlund, vars skyddsling redan vid decennieskiftet 1950 hade visat sin förmåga på travbanorna. År 1953 ställde Erkko upp i kungstravet och ansågs också i förhandstippningarna vara en av favoriterna. Men diskvalificering i det första loppet betydde att Erkko

När travbanan i Vermo i Esbo blev färdig år 1977 fick kallbodstravarna ett nytt pris att tävla om. Tävlingen om Erkkos pokal lockar kallblodseliten också från de andra nordiska länderna till Vermo. Sex gånger har pokalen vunnits av andra än finländska travare, den senaste segraren var ändå den tvåfaldige kungen Erikasson, vars ägare kunde kvittera ut 13.000 euro för segern.

Erkkos ägare Olof Westerlund var en mångsidig idrottare innan han helt började ägna sig åt travsporten. Han tävlade i orientering, skytte och cykel. Enlig hans svåger Erik Selenius var det också segern och pokalen från FM tävlingen 1948 på cykel 150 km, som han värdesatte allra högst. Småningom tog ändå hästarna all tid. Som mest hade han fjorton hästar i sitt stall, både finska hästar och varmblod. Han fick också förtroendet att tillsammans med några andra åka till Sovjetunionen för att välja ut de hästar, som president Kekkonen skulle få, berättar Erik Selenius. Den samling pokaler som Olof Westerlund hade vunnit, har till stora delar skingrats. Det som finns kvar av minnen är mängder av tidningsurklipp, som Olofs fru Evy samlade och som nu erinrar om en av de mest kända Tenalaborna, Hingsten Erkko och hans ägare, Olof Westerlund BB

Diplom och hedersomnämnanden visar Erkkos storhet – Erkon suuruudesta kertovat kaikki diplomit ja kunniakirjat.

8


Erkko–1950-luvun suosikki Kolminkertainen ravikuningas Jokainen ravihevosen omistaja unelmoi varmaankin siitä, että hänen oriinsa tai tammansa kruunattaisiin ravikuninkaaksi tai -kuningattareksi. Varmasti myös Olof Westerlund, jonka käskyläinen jo vuosikymmenen vaihteessa, vuonna 1950, oli osoittanut taitonsa raviradoilla. Vuonna 1953 Erkko osallistui kuninkuusraveihin ollen jo ennakkoarvioissa yksi suosikeista. Ensimmäisen juoksun hylkäyksen myötä Erkolla ei ollut mahdollisuuksia kuninkuuteen. Toisena päivänä Westerlund ja Erkko kuitenkin osallistuivat englantilaiselle mailille ja 3.000 metrille, voittaen molemmat juoksut. Seuraavana vuonna sitten lykästi, kun Erkko ensimmäisen kerran kruunattiin ravikuninkaaksi. Samoin kävi taas 1955 ja vielä kolmannen kerran 1957. Samana vuonna kärryt laitettiin syrjään ja Erkosta tuli ravieläkeläinen.

Erkon pokaali

Erkko på fartfylld affischbild – Erkko julistemannekiinina.

Raviradan valmistuttua Espoon Vermoon vuonna 1977 saivat kylmäveriravurit uuden palkinnon, josta kilpailla. Kilpailu Erkon pokaalista houkuttelee myös muiden pohjoismaiden kylmäveristen eliitin Vermoon. Kuusi kertaa on pokaalin voittanut muu kuin suomalaisravuri. Viimeisin voittaja oli kuitenkin tuplakuningas Erikasson, jonka omistaja kuittasi voitosta 13.000 euroa.

On muutamia syitä muistaa tänä vuonna

Olof Westerlund

yhtä Suomen kuuluisimmista ravihevosista,

Erkon omistaja Olof Westerlund oli monipuolinen urheilija ennen keskittymistään raviurheiluun. Hän kilpaili suunnistuksessa, ampumisessa ja pyöräilyssä. Lankonsa Erik Seleniuksen mukaan Olof Westerlund arvosti kaikkein korkeimmalle 150 km:n SM-pyöräilystä vuonna 1948 saavuttamaansa voittoa ja pokaalia. Hiljalleen hevoset kuitenkin veivät kaiken ajan. Enimmillään Olof Westerlundilla oli 14 hevosta tallissaan, niin suomenhevosia kuin lämminverisiäkin. Hän sai myös, muutaman muun henkilön kanssa, tehtäväksi matkustaa Neuvostoliittoon valitsemaan presidentti Kekkoselle lahjaksi Erik Selenius. tulevia hevosia, kertoo Erik Selenius. Olof Westerlundin voittamien pokaalien kokoelma on nykyään hajallaan. Muistoina jäljellä ovat suuret määrät lehtileikkeleitä, joita Olofin vaimo Evy keräsi, ja jotka nyt muistuttavat yhdestä tunnetuimmista Tenholalaisista, Erkko-oriista sekä hänen omistajastaan Olof Westerlundista. BB

legendaarista Erkko-oria. Kolmikertainen ravikuningas syntyi 70 vuotta sitten ja saavutti ensimmäisen ravikuninkuutensa 60 vuotta sitten. Yllä oleva otsikko on lainattu Västra Nyland-lehdestä, jonka toimittaja Lelita vieraili vuonna 1967 eläkeläis-Erkon kotona Tenholan Undermalmissa. Hän sai elää vielä viisi vuotta tämän jälkeen ja kuoli vuonna 1972. Erkko oli Olof Westerlundin Pohjanmaalla vuonna 1944 syntynyt suomenhevonen, jonka Westerlund osti kun varsa oli yksivuotias. Hän teki melkoisen hyvät kaupat sillä myöhemmin selvisi, että Erkko oli todellinen ravilahjakkuus. Useassa lehtijutussa mainitaan miten pienikasvuinen Erkko oli, säkäkorkeudeltaan ainoastaan hiukan yli 150 cm. Se ei ollut mikään este, kun Erkosta ja Olof Westerlundista tuli pelättyjä vastustajia 1950-luvun raviradoilla. Omena ei kauas puusta pudonnut, sillä Erkon molemmat isoisät olivat loistopäivinään olleet ravikuninkaita.

9


Hus fyllda med nostalgi En samlare slutar inte samla, samlarvurmen sitter i. Till slut räcker inte utrymmet till för allt hopsamlat. Vad gör man då? Jo, bygger mera utrymme. Så blev det också på Erikas, Filip Karlssons gård i Finby Gränd. Det Karlssonska muséet är vid det här laget ett begrepp och lockar folk också längre ifrån till besök. Och det kan hända att man stannar länge där när man en gång kommit dit, för det finna oändligt mycket att se på och uppleva. I

Filip Karlsson i verkstaden – verstaassa.

sommar har museet öppet fyra gånger och dessutom enligt överenskommelse. En beräkning är, att det finns kring fyra tusen föremål i de två nybyggda hallarna, säger Filip Karlsson, men det är bara en beräkning. Det är kanske inte heller så viktigt att veta exakt hur många föremålen är, det viktiga är att de finns där och ger besökaren en stund av landsbygdsnostalgi. För det är ju landsbygdens arbetsredskap, verktyg och förnödenheter det handlar om här i Karlssons lantbruksmuseum. I början var det meningen att samlingarna skulle innehålla arbetsredskap, men sen har det svällt ut att innehålla också andra saker, till största delen ändå relaterade till lantbruk. Men också annat har med tiden smugit sig in, tillstår Filip, till exempel gamla mobiltelefoner och hushållsartiklar. Filip tycker om att berätta om föremålen i museet. Han känner till bakgrunden för många av föremålen och delar gärna med sig av den kunskapen. Det som skall ske är att föremålen småningom skall förses med en förklarande text, där det finns basfakta och bakgrundsfakta för den intresserade att läsa. Bekämpningsavdelningen är speciell och rätt ny och också där ser många sådana produkter som användes förr men inte mera. Bland alla motorsågar finns en med ett svärd på en och en halv meter! Vad en sådan motorsåg används till kan var och en försöka gissa. Golven är fyllda av stora och små maskiner, i andra våningens finns lättare föremål gruppvis, väggarna är fyllda med redskap. En imponerande samling för sakkännare och amatörer. Många av föremålen har Filip fått som donationer, också en del av de stora föremålen. En del har han köpt för skrotpris och i vissa speciella fall har han betalat någon summa. Intresserad av ett besök? Lägg då följande datum på minnet: 15.6, 6.7, 27.7, 7.9, alla dessa dagar klockan 13-17. BB

Taloja täynnä nostalgiaa Keräilyintoa ei keräilijästä saa kitkettyä. Lopulta kaikelle kerätylle eivät tilat enää riitä. Mitä silloin tehdään? Rakennetaan tietenkin lisää tilaa. Näin kävi myös Filip Karlssonin Finby Grändissä sijaitsevalla tilalla Erikas. Karlssonin museo on tänään käsite, joka vetää ihmisiä puoleensa myös kauempaa. Kun perille on kerran päässyt, voi hyvin olla, että siellä viihtyy pidempäänkin, sillä nähtä-

10

vää ja koettavaa löytyy rajattomasti. Tänä kesänä museo on auki neljä kertaa sekä lisäksi sopimuksen mukaan. Filip Karlsson kertoo, että kahdesta uudesta hallista löytyy arviolta 4000 esinettä. Tärkeintä ei ehkä niinkään ole tarkalleen tietää paljonko esineitä on vaan, että ne löytyvät ja antavat vierailijan hetken kokea maalaisnostalgiaa. Sillä onhan Karlssonin maatilamuseossa kyse maaseudun työvälineistä, työkaluista ja tarvikkeista.


Traktorer så långt ögat når – Traktoreita, traktoreita.

Alun perin tarkoituksena oli, että kokoelmat käsittäisivät työvälineitä, mutta mukaan on tullut myös muita, pääosin kuitenkin maatalouteen liittyviä, tavaroita. Filip myöntää, että ajan myötä mukaan on hiipinyt myös muuta, kuten vanhoja matkapuhelimia ja kotitaloustarvikkeita. Filip kertoo mielellään museossa olevista esineistä. Hän tuntee monen esineen taustan ja hän myös jakaa tiedot mielellään. Tarkoitus on, että esineet hiljalleen varustetaan selventävällä tekstillä, josta kiinnostuneelle käy ilmi perusja taustatiedot. Kohtalaisen uusi torjuntaosasto on erikoinen. Myös siellä on esillä tavaroita, joita ennen oli käytössä, mutta ei enää. Moottorisahojen joukosta löytyy saha, jonka

terä on puolitoista metriä pitkä! Jokainen voi itse arvata mihin sellaista käytetään. Lattiat ovat täynnä isoja ja pieniä koneita, toisesta kerroksesta löytyy ryhmittäin pienempiä koneita ja seinät ovat täynnä työvälineitä. Vakuuttava kokoelma niin asiantuntijalle kuin harrastelijallekin. Esineistä Filip on saanut useita, myös osan isoista, lahjoituksena. Osan hän on ostanut romuhintaan ja joissakin erikoistapauksissa hän on maksanut pienehkön summan. Kiinnostuitko? Laita siinä tapauksessa seuraavat päivät muistiin: 15.6, 6.7, 27.7, 7.9, kello 13-17 välisenä aikana. BB

11


Nytt och större – mera mjölk Lindö gård valde att bygga nytt för flere kor hellre än att sluta med mjölproduktion. I den nya ladugården trivs både kor och skötare. För trettiofyra år sedan byggde Lindö gård en modern automatiserad ladugård. Nu, drygt trettio år senare, är den föråldrad. Egentligen konstaterades detta redan för sex år sedan då Jan de la Chapelle stod inför ett avgörande, fortsätta med mjölkkorna i nya utrymmen eller skicka bort korna för gott. För under de senaste trettio åren har korna blivit trettio procent större till växten och trettio procent tyngre. Således var den gamla ladugårdens dimensionering för liten för de moderna korna. Tillsammans med sonen Albert beslöt Jan de la Chapelle att fortsätta på kreaturslinjen på Lindö. Och bygga nya ändamålsenliga utrymmen.

Noggrann planering För att komma fram till möjligast bra lösningar för ladugården bekantade sig Jan med olika ladugårdar på olika håll i Europa, i Kanada och i Finland. Han ville ha en ladugård, som innehöll det bästa av det han sett. Det gällde systemen för ventilation, mjölkning, kalvning, utfodring, utgödsling och att alla dessa skulle kombineras rätt för att fungera ihop. I dag kan han konstatera att början har varit lyckad, det verkar vara en fungerande helhet.

Automater automater Med en besättning på över hundra mjölkande kor behövs det automater för att allt skall fungera. När kornas mat, ensilagen, har hämtats in och lagts i en sträng på foderbordet, sköter en automatisk sopare om att den mat som korna skjuter bort medan de äter, åter flyttas så nära att korna kan nå den. En annan automat inne på kornas område ser till att gödseln faller ner genom golvet (ett spaltgolv av betong och gummi, med öppningar). En automat med roterande borstar kan korna gå till för att klia sig. Och sedan förstås mjölkningsroboten. Dit går korna gärna eftersom det där vankas godbitar. Om det inte är så att kon just innan har varit där och inte skall mjölkas igen. Då får den lov att gå bort igen och komma tillbaks när det finns mjölk att mjölka. Mjölkningsroboten känner igen alla kor och vet den exakta positionen för alla fyra spenar. Den tvättar spenarna, placerar sugkopparna på plats och mjölkar, sköljer slangarna efteråt och kontrollerar kons vikt medan mjölkningen pågår. Alla uppgifter om kon samlas hos datorn. Sedan kan man kolla ifall kon inte mår bra eller om den visar brunst, eller annat viktigt. Så fastän korna är många, är de alla individuellt under uppsikt.

Många kan bli ännu fler I dag finns det ungefär 110 kor som mjölkas. Några kor står i sin i en annan avdelning, där de så småningom kommer att kalva på ett mjukt golv av halm. Dagen mjölkningsrobotar klarar av att mjölka 125 kor. I planerna finns att skaffa en tredje robot, vilket gör att man kan ha 170 mjölkande kor och 30 som står i sin, vilket de gör under två av årets månader (vilket alla tenalabor vet, påstår Jan)

Också Herrgård förstorar

Maskiner för kornas trivsel – Koneita lehmien hyvinvointiin.

12

Den andra mjölkgården i Tenala, Herrgård, har också påbörjat arbetet med att bygga ny ladugård. Där reser sig snart en 2.100 kvadratmetet stor byggnad, som kan ta emot närapå 150 kor, av vilka omkring 110 åt gången mjölkar, berättar Thomas Österlund. Dessutom finns det plats


för kalvar och kvigor i dagens ladugård. Slutresultatet är en närapå fördubbling av dagens kapacitet, säger han. Den kommande ladugården är till stora delar lik Lindös ladugård men vissa detaljer är annorlunda. Men luftigheten och lättsköttheten finns också i Herrgård. På det sättet ökar trivseln både för djur och skötare. Låt oss för ett ögonblick tänka på gamla tider. Då hade nästan varje gård några mjölkande kor. Korna mjölkades för hand och mjölken hälldes i stånkor. Mjölkbilen kom en gång per dag och hämtade stånkorna som väntade

på mjölkbryggorna ute vid vägen. I dag hämtar en tankbil mjölken från de två gårdarna varannan dag. Tanken fylls med 3.500 – 4.000 liter mjölk per gård. Dessa två gårdar producerar säkert mycket mera mjölk än alla gårdars kor gjorde på den gamla goda tiden. Det är tur att vi också konsumerar mjölk som aldrig förr. Inte bera mjölk som sådan, vi äter ost, yoghurt, fil och alla andra mjölkprodukter, som affärerna översvämmas av i dag. BB

Uutta ja isompaa - enemmän maitoa Lindön kartano päätti rakentaa mieluummin uutta useammalle lehmälle kuin lopettaa maidontuotannon. Uudessa navetassa viihtyvät niin lehmät kuin hoitajatkin. Lindön kartano rakensi 34 vuotta sitten modernin, automatisoidun navetan. Nyt, runsaat 30 vuotta myöhemmin, se on vanhentunut. Tämä todettiin jo kuusi vuotta sitten kun Jan de la Chapellen oli tehtävä ratkaisu; jatkaa maidontuotantoa uusissa tiloissa tai luopua lehmistä lopullisesti. Viimeisen kolmenkymmenen vuoden aikana lehmät ovat kasvaneet kokoa ja painoa 30 prosenttia. Vanha navetta oli siis käynyt ahtaaksi nykyaikaisille lehmille. Yhdessä poikansa Albertin kanssa Jan de la Chapelle päätti jatkaa eläinten pitoa Lindössä ja rakentaa ajanmukaiset tilat.

Tarkkaa suunnittelua Löytääkseen navettaan mahdollisimman hyviä ratkaisuja Jan tutustui erilaisiin navettoihin eri puolilla Eurooppaa sekä Kanadassa ja Suomessa. Omassa navetassaan hän halusi toteuttaa parhaimmat näkemänsä asiat. Tämä koskee järjestelmiä ilmanvaihdolle, lypsylle, vasikoimiselle, ruokinnalle, lannankäsittelylle sekä näiden oikeanlaista yhteensovittamista. Tänään hän voi todeta alun olleen onnistunut sillä kokonaisuus vaikuttaa toimivalta.

Automaatteja, automaatteja Yli sadan lypsävän lehmän tilalla tarvitaan automaatteja, jotta kaikki toimisi. Lehmien ravinto, säilörehu, tuodaan sisään ja asetetaan nauhaksi ruokintapöydälle. Automaattiharja palauttaa sen rehun, jonka lehmät syödessään työntävät pois pöydältä. Toinen automaatti taas varmistaa, että

Jan de la Chapelle.

lanta putoaa lattian läpi (betonista ja kumista oleva rakolattia, jossa on aukkoja). Lehmät voivat myös mennä pyörivän harja-automaatin luo, kun niitä kutittaa. Ja sitten on tietenkin lypsyrobotti. Siihen lehmät mielellään menevät, sillä sieltä saa herkkupaloja. Herkkuja ei tosin heru, jos lehmä on vasta ollut siellä eikä taas ole lypsyvuorossa. Silloin lehmä saa poistua ja palata kun on jotain lypsettävää. Lypsyrobotti tunnistaa jokaisen lehmän ja tietää utareiden tarkan sijainnin. Se pesee utareet, asettaa imukupit paikoilleen, lypsää sekä tarkistaa lehmän painon lypsyn aikana. Lopuksi se huuhtelee letkut. ...jatkuu seuraavalla sivulla...

13


Här skall Herrgårds nya ladugård byggas – Tähän rakennetaan Herrgårdin uusi navetta.

Kaikki tiedot lehmästä tallennetaan tietokoneeseen. Näin voidaan tarkistaa jos lehmä ei voi hyvin tai jos sillä on kiimaaika, tai muuta oleellista. Vaikka lehmiä on paljon, jokaista tarkkaillaan yksilöllisesti.

Määrä voi vielä lisääntyä Tällä hetkellä lypsäviä lehmiä on noin 110. Muutama, umpeen pantu lehmä seisoo erillisessä osastossa. Siellä ne poikivat pehmeällä, olkien peittämällä lattialla. Nykyiset lypsyrobotit selviävät 125 lehmästä. Suunnitelmissa on hankkia kolmas robotti, jolloin lypsäviä lehmiä voi olla 170 ja 30 voidaan panna umpeen kahdeksi kuukaudeksi (Jan väittää, että tämän tietää jokainen tenholalainen).

Myös Herrgård laajentaa Herrgård, toinen Tenholan kahdesta maitotilasta, on myös aloittanut uuden navetan rakentamisen. Paikalle nousee 2.100 neliön rakennus, johon mahtuu melkein 150 lehmää, joista noin 110 lypsävää, kertoo Thomas Österlund. Lisäksi

nykyisestä navetasta löytyy tilaa vasikoille ja hiehoille. Kapasiteetti melkein kaksinkertaistuu, sanoo Österlund. Tuleva navetta on suurelta osin samanlainen kuin Lindön, vaikka tietyt yksityiskohdat ovat erilaisia. Myös Herrgårdilla löytyy ilmavuutta ja helppohoitoisuutta. Näin niin eläinten kuin hoitajien viihtyvyys kasvaa. Ajatelkaamme hetki entisiä aikoja. Silloin melkein jokaisella tilalla oli lypsylehmiä. Lehmät lypsettiin käsin ja maito kaadettiin tonkkaan. Maitoauto haki tien vieressä olevalta maitolaiturilta maidon joka päivä. Nykyään säiliöauto noutaa maidon näiltä kahdelta tilalta joka toinen päivä. Säiliöön täytetään yhdeltä tilalta 3.500 - 4.000 litraa maitoa. Nämä kaksi tilaa tuottavat varmasti enemmän maitoa kuin kaikkien tilojen lehmät tekivät vanhaan hyvään aikaan. Onneksi myös kulutamme maitoa enemmän kuin koskaan. Eikä vain maitoa sellaisenaan vaan syömme juustoa, jogurttia, viiliä ja muita maitotuotteita, joita kaupat ovat nykyään pullollaan. BB

RENTUKKA-LAITURIT A-LAITURIT, ARKKULAITURIT KAIVURITYÖT

0400 304 924

multisilta@erilava.fi www.erilava.fi

14

Tel.: / Puh: 019 245 0535 Vi betjänar: / Palvelemme: Må-Fre / Ma-Pe 10.00-17.00


BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYテ傍 Listerbyvテ、gen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007 E-mail: bygg.gronroos@brev.fi

15


Loppmarknad i trettio år

Lionsbröderna fr.h. Göran, Bo och Martin planerar sommarens aktiviteter – Lionsveljet oikealta Göran, Bo ja Martin kokoontuvat.

Varor som byter ägare ger Lions Club Tenala-Bromarf medel att stöda projekt både hemma och längre borta. Loppmarknaden har varit publikmagnet i trettio år. Sommarens loppis bjuder på något speciellt. Som vanligt kommer det att bjudas ut mängder av varor, traditionsenligt lördagen efter midsommar på vägen framför Tenala hembygdsmuseum och på själva museiområdet, och i år blir auktionen synnerligen intressant. Klubben har nämligen bland annat mottagit värdefulla möbler och serviser från ett dödsbo, förutom allt det andra, som anses så värdefullt, att alla skall ha chans att ge bud på det. Vad sägs om kompletta klassiska Arabia matserviser, kaffeserviser, kalevalatallrikar osv, som säkert intresserar många. Detta som ett tillägg till annat intressant, som brukar finnas på auktionen. Att loppmarknaden drar folk vet alla som har varit där i trängseln. Under de senaste åren har runt 1.200 inbetalande plus barn och hundar trängts för att vara längst framme vid försäljningsdiskarna. På slaget klockan 13 börjar försäljningen och många har redan spanat in det de vill ha och försöker fånga försäljarens uppmärksamhet. Sena besökare missar chansen till många godbitar.

16

Första loppmarknaden i trakten Det var Lionsbrodern Charles Lindholm som kom på idén med loppmarknad. Redan tidigare hade klubben börjat samla in tidningspapper, som den fick in pengar för, men det behövdes mera till allt klubben ville jobba för. Och när idén kom, hyste bröderna ingen tvekan utan man kunde sätta igång, bara tre år efter att klubben i Tenala-Bromarf hade grundats. På den tiden fanns det ingen motsvarande loppmarknad i närheten, så det betydde att intresset var stort runtom i bygden. Ett problem var lagringen av allt som donerades till loppisen. Klubben hyrde lager där det råkade finnas, det blev en tid då man ofta måste flytta. Nu har klubben en egen lagerbyggnad på 300 kvadratmeter, så problemet är äntligen löst. Fast när man ser in i det kan man konstatera, att det är bra att det töms åtminstone en gång per år för att ge plats åt nytt. Så klubben har också beslutat att utom den stora loppisen på sommaren ordna en lagerloppis i augusti.

Aktiva bröder Det är tre entusiastiska Lionsbröder som Tenalablade träffar, Göran Elf, som varit med vid samtliga marknader, presidenten Bo Jansson och past presidenten Martin Kevin. De berättar att loppmarknaden är en stor satsning för klubbens bröder. Alla ställer upp och det är också en förutsättning för att man kan fortsätta. Många av bröderna har traktorer, lastbilar och andra transportfordon som behövs för att få allt forslat till museiområdet och för att bygga upp


marknaden. På torsdag reser man försäljningsstånden och andra byggnadsverk. På natten mot fredag hämtar folk från trakten dit saker de vill bli av med, på fredag hämtar lionsbröderna varor dit. Och på lördag smäller det.

Guldkant på tillvaron De pengar Lionsklubben samlar in på loppmarknaden och andra aktiviteter går till allmännyttiga ändamål. Sålunda kommer igen i år ungdomar att anställas via staden som extra sommarhjälp på Tenala servicehem, Bromarfhemmet och Lyan. Ungdomarna finnas där för de gamla, går ut på promenad med dem och gör sådant, som den ordinarie personalen inte hinner med. Det blir en extra guldkant på

tillvaron för de gamla. Lekställningarna på Bygdegårdens område har bekostats av Lions och i sommar skall det komma mera lekställningar. Klubben ger stipendier till skolorna att delas ut till elever, julklappar till hemmaboende äldre osv, osv. Det finns många möjligheteri hemtrakten, men klubben deltar förstås också i Lionsrörelsens gemensamma projekt, både i hemlandet och internationellt. En möjlighet till det ger givmilda människor, som gärna väljer att donera just till Lions’ loppmarknad. Loppmarknad alltså lördag 28.6 kl. 13 och lagerloppis 9.8 kl. 13 vid Käldagränden. http://www.e-clubhouse.org/ sites/tenalabromarf/ BB

30 vuotta kirpputoria Omistajaa vaihtavat tavarat antavat Lions Club Tenala-Bromarfille varoja, jotta se voi tukea projekteja niin lähellä kuin kauempanakin. Hyvä idea on ollut yleisömenestys jo 30 vuoden ajan. Tulevan kesän kirpputori tarjoaa jotain erityistä. Perinteen mukaan juhannusta seuraavana lauantaina niin tiellä Tenholan kotiseutumuseon edessä kuin itse museoalueella on tarjolla runsaasti tavaraa. Tänä vuonna huutokaupasta tulee erityisen mielenkiintoinen. Kaiken sen tavaran lisäksi, joka arvioidaan niin arvokkaaksi, että jokaisella tulee olla mahdollisuus antaa tarjouksensa niistä, klubi on

myös vastaanottanut arvokalusteita ja astiastoja kuolinpesältä. Mitä sanotte kokonaisista Arabian klassisista ruokaastiastoista, kahviastiastoista, kalevalalautasista jne. Nämä varmasti kiinnostavat monia. Tämä kaiken muun kiinnostavan lisäksi, mitä huutokaupasta tavallisestikin löytyy. Jokainen, joka on ollut kirpputorin ruuhkassa, tietää torin vetävän väkeä. Viimeisten vuosien aikana on ollut auttamattoman ahdasta, kun noin 1.200 maksavaa vierailijaa sekä lapset ja koirat ovat halunneet olla ensimmäisinä myyntitiskeillä. Myynti alkaa tasan kello 13, ja monet ovat silloin jo löytäneet haluamansa ja yrittävät kiinnittää myyjän huomion. Myöhässä tulevat ovat menettäneet mahdollisuutensa moneen aarteeseen.

Seudun ensimmäinen kirpputori Lionsveli Charles Lindholm keksi idean järjestää kirpputori. Jo aikaisemmin klubi oli aloittanut paperinkeräyksen, josta se sai rahaa. Tarvittiin kuitenkin enemmän kaikkeen siihen

Auktionerna drar massor med folk – Huutokauppa kiinnostaa.

17


mitä klubi halusi saada aikaiseksi. Veljet tarttuivat epäröimättä ideaan, ja vain kolme vuotta Tenhola-Bromarfin klubin perustamisesta kirpputori oli totta. Siihen aikaan lähistöllä ei ollut vastaavaa kirpputoria ja niin kiinnostusta seudulta löytyi laajasti. Yksi ongelma oli kirppikseen lahjoitettujen tavaroiden säilytys. Klubi vuokrasi varastotilaa sieltä mistä sitä sattui löytymään, ja välillä muutettiin varsin usein. Nykyään tämä ongelma on ratkaistu, kun klubilla on oma 300 neliön varastorakennus. Kun varastoon katsoo, voi todeta, että sen tyhjentäminen ainakin kerran vuodessa on hyvä asia. Näin saadaan tilaa uusille tavaroille. Kesän suuren kirppiksen lisäksi klubi onkin päättänyt järjestää varastokirppiksen elokuussa.

Aktiivisia veljiä Tenalablade tapaa kolme innokasta Lionsveljeä. Göran Elfin, joka on ollut mukana jokaisella kirpputorilla, presidentti Bo Janssonin ja edellisen presidentin Martin Kevinin. He kertovat kirpputorin olevan suuri panostus klubin veljille. Kaikki osallistuvat, ja se on myös edellytys, jotta toimintaa voidaan jatkaa. Monella veljellä on traktori, kuorma-auto tai muita kuljetusvälineitä, joita tarvitaan kaikkien tavaroiden kuljettamiseksi museoalueelle sekä kirppiksen rakentamiseksi. Torstaina pystytetään myyntikojut ja muut raken-

nelmat, perjantain vastaisena yönä seudun ihmiset tuovat paikalle tavaroita, joista haluavat päästä eroon, ja päivällä lionsveljet tuovat tavaransa. Lauantaina sitten tapahtuu.

Pientä hohtoa arkeen Kirpputorilla ja muulla toiminnalla keräämänsä varat Lionsklubi ohjaa yleishyödyllisiin tarkoituksiin. Tänäkin vuonna nuoria palkataan kaupungin kautta ylimääräisiksi kesäapulaisiksi Tenholan palvelutaloon, Bromarfhemmetiin ja Lyaniin. Nuoret ovat paikalla vanhuksia varten, käyvät heidän kanssaan kävelyllä ja hoitavat asioita, joihin vakituisella henkilökunnalla ei riitä aikaa. Näin vanhuksille tarjotaan hiukan hohtoa arkeen. Leikkitelineet Bygdegårdenin alueella ovat Lionsin kustantamia ja tulevana kesänä niitä tulee lisää. Klubi antaa kouluille stipendejä jaettavaksi oppilaille, joululahjoja kotona asuville vanhuksille jne., jne. Jo kotiseudulta löytyy monia avustuskohteita, mutta klubi osallistuu tietenkin myös Lionsjärjestön yhteisiin projekteihin sekä kotimaassa että kansainvälisesti. Tämän mahdollistavat ne avuliaat ihmiset, jotka mielellään antavat lahjoituksensa Lionsien kirpputorille. Kirpputori siis lauantaina 28.6. klo 13 ja varastokirppari 9.8. klo 13 Käldankujalla. BB

Lördagen / Lauantai 26.7.2014 08.00-14.00 08.00-14.00 10.00-14.00 10.00-14.00 10.00-14.00 10.00-15.00 10.00-14.00 10.00-14.00 11.00-15.00 11.00-11.15 11.00-14.00 11.00-14.00 12.00-14.00 13.00-13.15 14.00-15.00 19.00-24.00 19.00-01.00 19.00-01.00

18

Försäljning på torget och i kyrkbyn – Myyjäiset kirkonkylässä ja torilla Arr. Arrangörsföreningar Snabblotteri i kyrkbyn – Pika-arpajaiset kirkonkylässä Arr. Arrangörsföreningar Våffelförsäljning vid torget – Vohvelimyyntiä torilla Arr. Tenala Brandmannaklubb Grillförsäljning vid torget – Torigrilli Arr. Åk 8 i Höjdens skola Utställning av djur – Eläinnäyttely: Frimans Diversehandel. Arr. NSP Utställning av fordon – Ajoneuvonäyttely. Gennarby. Arr. Mopoklubben Racerborg Hoppval och ponnyridning – ’Hyppyvalas’ ja poniratsastusta. Frimans Diversehandel. Arr. Folkhälsan i Tenala Sumobrottning – Sumopainia vid Frimans Diversehandel. Arr. Folkhälsan i Tenala Backformula – Mäkiformula utför ”finska skolbacken”. Arr. Tenala-Bromarf Företagare Veteranmopedparad genom kyrkbyn – Veteraanimopokulkue kirkonkylässä Arr. Mopoklubben Racerborg Aktiviteter på museigården samt utställning – Museoalueella tapahtuu Arr. Tenala Marthaförening Prästgården idag den nyrenoverade mangården håller öppet hus med tema ”Hantverkare från byn”. NSP ordnar traktortransport från kyrkbyn till Tenala Prästgård. – Pappila tänään. Traktorikuljetus kylän keskustasta Stövelkastningsmästerskap på sportplanen – Saappaanheittokisa urheilukentällä Arr. Tenala Idrottsförening Veteranmopedparad 2 – Veteraanimopokulkue 2 Arr. Mopoklubben Racerborg Utdelning av lotterivinster i Företagarhuset. Arr. Arrangörsföreningar Ungdomsfest – Nuorisojuhla. Bygdegården. Arr. Tenala Ungdomsförening/Ungdomssektion Kvällsfest på museigårdens scen med mat, förfriskningar och trubadurmusik. Arr. Tenala Byarådsförening | Tenala Marthaförening | Café Villa Skarp Iltajuhla museoaluean näyttämöllä. Ruokaa, virvokkeita, trubaduurimusiikkia


En bok om modiga män De hörde till eliten bland våra soldater under krigen, de män som rörde sig bakom fiendens linjer. Högkvarterets fjärrpatruller gjorde långa rekognosceringsmarscher för att rapportera om truppförflyttningar, koncentrationer och annat sådant som kunde hjälpa vår armé att göra de rätta besluten för att överlista fienden. Och att våra trupper kunde vara beredda när fienden planerade något. Patrik Berghäll träffade bokens huvudperson Karl-Johan Norrgård av en händelse under en av Berghälls övningar inom det frivilliga landsförsvaret. Norrgård hade kallats dit för att berätta om fjärrpatrullerna, deras utrustning och hur de rörde sig i fiendeland. Partik blev intresserad att höra mera om var Norrgård varit med om under sina tretton patrullfärder. Tanken blev till slut verklighet och Norrgård och Berghäll träffades flere gånger, Norrgård berättade och Berghäll skrev. Resultatet av deras samtal är boken ’’I fjärrpatrullerna – Karl-Johan Norrgårds 13 färder med avdelning Kuismanen 1941-1944’’. Karl-Johan Norrgård var jordbrukarson från Lundo i Åboland. Hur han rekryterades till fjärrpatrullerna verkar enligt boken som delvis en tillfällighet, fastän han i princip var frivillig till uppdraget. När han accepterade, var han en

av de 662 män, som bildade högkvarterets fjärrpatruller. Tretton resor långt bakom fiendens linjer var slutsaldot för Norrgård. Uppdragen kunde vara rätt olika, Ibland handlade det om att samla in uppgifter om fiendens truppförflyttningar, hur de koncentrerade sina trupper eller ifall de byggde upp förråd, logement eller annat för trupperna. Eller att följa med tågtrafiken på spåren i syd-nordlig riktning. Men det kunde också gälla att ta en fånge för att få information eller att förstöra fiendens anläggningar. Allt detta under risk för att bli upptäckt och i värsta fall dödad. Det gällde att vara beredd att fly och det fort. Under den längsta flykten med fienden i hälarna skidade Norrgård och de övriga i patrullen 136 kilometer på 36 timmar! Författaren Patrik Berghäll bor i Åbo men tillbringar också mycket tid i Tenala, både på stugan och i skogarna, där han också lär ut konsten att vistas i naturen. BB

Kirja rohkeista miehistä Vihollisen linjojen takana liikkuneet miehet kuuluivat sotien aikana valiosotilaisiimme. Päämajan kaukopartiot tekivät pitkiä tiedustelumarsseja raportoidakseen joukkojen siirroista ja keskityksistä sekä muista asioista. Nämä auttoivat sotavoimiamme tekemään oikeita ratkaisuja vihollisen nujertamiseksi ja mahdollistivat joukkojemme valmiuden kun vihollinen suunnitteli jotain. Patrik Berghäll tapasi sattumalta kirjan päähenkilön KarlJohan Norrgårdin osallistuessaan vapaaehtoisen maanpuolustuksen harjoituksiin. Norrgård oli paikalla kertomassa kaukopartioista, heidän varustuksestaan sekä siitä miten he liikkuivat vihollismaassa. Patrik halusi kuulla lisää siitä mitä Norrgård oli kokenut kolmentoista partiomatkansa aikana. Ajatuksesta tuli lopulta todellisuutta ja Norrgård ja Berghäll tapasivat useamman kerran, Norrgårdin kertoessa ja Berghällin kirjoittaessa. Heidän keskustelujensa tuloksena syntyi kirja “I fjärrpatrullerna – Karl-Johan Norrgårds 13 färder med avdelning Kuismanen 1941-1944’’ (suom. Kaukopartiossa - Karl-Johan Norrgårdin 13 matkaa osasto Kuismasen kanssa 1941-1944).

Karl-Johan Norrgård oli maanviljelijän poika Turunmaan Liedosta. Hänen rekrytointinsa kaukopartioihin vaikuttaa kirjan perusteella sattumalta, vaikka hän periaatteessa oli tehtävään vapaaehtoinen. Hän oli, suostuessaan tehtävään, yksi 662 miehestä, jotka muodostivat päämajan kaukopartiot. Lopputuloksena Norrgårdille oli 13 matkaa kauas vihollisen linjojen taakse. Tehtävät saattoivat olla varsin erilaisia, joskus kerättiin tietoja vihollisjoukkojen siirroista ja keskityksistä, joskus varastojen ja majoituksen rakentamisesta joukoille ja joskus seurattiin etelästä pohjoiseen kulkevan junaradan liikennettä. Saatettiin myös, tiedonsaantia varten, joutua ottamaan vanki tai jouduttiin tuhoamaan vihollisen rakennelmia. Kaikki tämä tehtiin paljastumisen ja jopa kuoleman uhalla. Aina oli oltava valmiina pakenemaan pikaisesti. Vihollinen kannoillaan Norrgård ja muut partiossa hiihtivät pisimmän pakomatkansa aikana 136 km 36 tunnissa! Kirjailija Patrik Berghäll asuu Turussa mutta viettää myös paljon aikaa Tenholassa, niin mökillä kuin metsässä, jossa hän opettaa luonnossa liikkumista. BB

19


www.papperohus.fi

DIN BOKFÖRINGS- OCH DISPONENTBYRÅ!

Vi finns på tredje våningen ovanför Nya Apoteket med ingång från gången vid bankautomaten.

er oh us .f i ai l: of fic e@ pa pp m E0, 80 2 23 EK EN Ä S Te l: 01 9 vä ge n 6, 10 60 0 ns io at St : ss re Be sö ks ad

F ly t t f e b emre?dicinen! t har

Bostadsapoteke

FM dsapotek Ab Oy A Raseborgs Bosta .fi 0 www.sbhem äs t. 019 231 80 en Ek 0 .fi 60 m 10 he 6, n sb .holmberg@ Stationsväge @sbhem.fi eddi basti.karjalainen

dag ÖPPET: Mån

7 - fr edag, 9 - 1

rten

e Kontorsexp

Allt till kontoret! Kontorama Ab Oy - Grönalundsgatan 11, 10600 EKENÄS Tel: 019-264 24 11, E-post: kontor@kontorama.fi

20

Datorer

Kopiering

IT-tjänster

CAD-tjänst

Kontorsmaterial

Kontorsmöbler

www.kontorama.fi


GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER

KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET

21


Alla tiders Tenala Ett år är så kort tid att jag ännu under de sista arbetsveckorna fick frågan: Vad menar du; jobbar du någonstans i Tenala? Medan vinterns snö sakta började komma i slutet av januari var vi plötsligt inne i samma årstid, då byakontoret öppnade – mitt på vintern 2013. Tiden hade varit full av möten, det startade redan den första arbetsdagen med Tenaladagens planering. Tenaladagen var den tillställning, som dominerade sommaren ända till den sista lördagen i juli. Mötena var också det bästa sättet att bekanta sig med Tenalas olika föreningar och samtidigt med tenalaborna. Våren gav en tydlig hänvisning till den kommande hösten, då byarådet planerade att framställa ambitiösa medel för Tenalas utveckling. Hösten inleddes med ett allmänt möte, varefter en arbetsgrupp sammanställde en enkät. Byborna med sina svar på enkäten skulle leda vägen till en byaplan för Tenala. Samtidigt jobbade man med Tenala hemsidan. Båda publicerades enligt den planerade tidtabellen i höstens Tenalablade och jobbet fortsätter med samma beslutsamhet och iver under våren 2014. Även för en av naturen aktiv person har året som byahjälp ställvis varit häpnadsväckande, det tog nästan andan ur mig. Man kan bara beundra de byaktiva, som tycks ha tid till allt och samtidigt också nå resultat. Är tenalaborna spe-

ciellt lyckade eller är det fråga om en viss grupp människor, som gör medan de andra tittar på? Om du själv ännu tvivlar på om du skall gå med eller inte, är det värt att veta: det är aldrig för sent. Tenala har många föreningar och bjuder således varierande sätt att utveckla din egen hemby. Man kan börja i smått, varje steg leder framåt. Det finns också andra sätt att påverka; genom att delta i byarådets styrelsemöten eller uttrycka sin opinion på Tenala hemsidan. Det kan vara början till vad som helst. Det kan även vara roligt. Jag pratar för den aktiva byaverksamheten efter att drygt tio år ha bott i tre småbyar – i olika delar av landet – och nu till sist fått jobba i ännu en. Jag har sett såväl i Nyland som i Österbotten ett likadant fenomen: byar där invånarna målmedvetet jobbar för sin hemtrakt, går framåt. Det lönar sig inte att vänta att någon annan gör det, just du har vågmästarens roll. Och det är viktigt att veta att din lilla andel också har betydelse i det stora hela. Byahjälp-projektet varade bara tolv månader, knappast tillräckligt länge för tenalaborna att hitta fram till byakontoret. Hoppas att kontoret i framtiden då och då kan hålla öppet. Åtminstone kommer det att ske genom hemsidan, där kontakt kan tas via e-post info@tenala.fi Det är tröstande också för den förra byahjälpen att hemsidan finns; den förtjusande förbindelsen med Tenala fortsätter. Tack, Tenala! Pirjosisko Rämö

Tenhola teki vaikutuksen Kyläavustaja-hankkeen vuosi kiisi ohitse niin nopsaan, että yhä viimeisinä työviikkoina joku saattoi kysyä: Ai, mitä sinä teet siellä Tenholassa? Tuossa vaiheessa tammikuuta, kun hiljalleen putoileva lumi viimein lupasi talven tuloa, vuodenaikojen ympyrä kyläkonttorissa alkoi sulkeutua. Kyläavustajan ensimmäinen työpäivä oli ollut enne: Tenhola-päivän suunnittelukokous oli illalla ja kokouksia riittikin koko vuodeksi. Tenhola-päivä hallitsi kevättä ja kesää

22

aina heinäkuun viimeiseen lauantaihin saakka. Kokoukset kouluttivat kyläavustajaa yhdistystoimintaan ja kyläaktiivit tulivat vähitellen tutuiksi. Kevään aikana selvisi myös, että kylätoimikunnalla oli monia kunnianhimoisia suunnitelmia Tenholan kehittämiseksi. Kesän jälkeen suunnitelmien toteutus lähti liikkeelle kokouksella, jonka tarkoitus oli käynnistää kyläsuunnitelman valmistelu. Kokousväestä koottu työryhmä valmisteli kyselylomakkeen kylän kehittämisestä; se saatiin Tenalabladen mukana. Samanaikaisesti suunnitteli toinen työryhmä Tenholalle omat kotisivut, jotka myös julkistettiin Tenalabladessa. Näitä hankkeita viedään määrätietoisesti eteenpäin vuoden 2014 aikana.


Kyläavustaja on tässä vauhdissa ajoittain voinut vain hämmästellä, välillä lähes hengästyneenä. Tenholan kylän toimeliain joukko tuntuu ehtivän moneen ja saavan vielä tuloksiakin aikaan. Onko tämä kyläyhteisö lajissaan erityinen, vai onko jälleen kysymys pienestä ydinjoukosta, joka kääri hihansa muiden katsellessa sivusta? Sinulle, joka kenties vielä epäröit osallistua kotikyläsi toimintaan, voi rohkaisuksi todeta, ettei koskaan ole liian myöhäistä lähteä mukaan. Tenholan monet yhdistykset ovat tässä mainio kanava ja uudet jäsenet ovat tervetulleita. Myös kylätoimikunnan hallituksen kokouksissa voi vierailla; päivämäärät löytyvät kotisivujen tapahtumakalenterista. Ehdotuksia ja kannanottoja voi lisäksi lähettää kyläyhdistyksen sähköpostiin info@tenala.fi Osallistuminen oman kyläsi kehittämiseen voi olla jopa hauskaa. Ainakin se on suuri seikkailu.

Kylät ja niiden kehittäminen ovat sydäntäni lähellä, sillä olen runsaan kymmenen vuoden ajan asunut useammassa pienessä kylässä eri puolella Suomea. Tilaisuus työskennellä Tenholassa on ollut mieluinen lisä tähän jatkumoon. Olen nähnyt, kuinka Tenholan kaltaiset kylät Uudellamaalla tai Pohjanmaalla kehittyvät asukkaidensa parhaaksi heidän yhteisillä ponnistuksillaan. Ulkopuolista apua ei kannata jäädä haikailemaan; jokainen tuntee parhaiten oman kotiseutunsa. Kyläavustaja-hankkeen kaksitoista kuukautta kuluivat liian nopeasti; harva tenholalainen ehti tulla käymään kyläkonttorissa. Symbolisesti siellä voi edelleen vierailla, kotisivujen ja kylätoimikunnan sähköpostin välityksellä. Tällä on merkitystä myös työsuhteensa päättäneelle kyläavustajalle: yhteys viehättävään Tenholaan säilyy jatkossakin. Kiitokset koko Tenholan kylälle! Pirjosisko Rämö

Posten har flyttat

Posti on muuttanut

Alla som vistats på annan ort under vintern till kännedom: Ombudsposten i Tenala har flyttat. Ny adress sedan februari är Frimans diversehandel. P-O Friman säger, att man beslöt att ta över då man ville säkra fortsatt postservice i Tenala, när Sale ville sluta som ombud. Lotto och tipsmottagningen fortsätter däremot i Sale-affären.

Kaikille, jotka talven aikana ovat olleet toisella paikkakunnalla: Tenholan asiamiesposti on muuttanut. Uusi osoite on helmikuun alusta Frimans diversehandel. P-O Friman sanoo, että hän halusi varmistaa postipalveluiden jatkumisen Tenholassa, kun Sale päätti lopettaa asiamiehenä. Loton ja veikkauksen vastaanottaminen sen sijaan jatkuu Salessa.

TUFSUSUS

TUFSUSUS

Denna konstiga förkortning står för Tenala Ungdomsförenings ungdomsutskotts ungdomsstyrelse. Detta utskott inledde sin verksamhet i december 2013 och har till uppgift att skapa aktiviteter för barn och unga. TUFSUSUS har redan ordnat filmförevisning för 6-10-åringar med tecknade filmer och film för litet äldre. En kväll visades fyra filmer efter varandra, kanske litet för många, för det blev en väl lång kväll, konstaterar ordförande Jim Jormanainen och viceordförande Demitra Ahlskog. Två eller tre filmer i följd är tillräckligt. Det kommer att bli filmvisning också i fortsättningen, kanske en gång per månad, men också annat. En ungdomsfest och ett barndisco planeras till hösten. På Tenaladagen skall det bli någonting i Bygdegården i TUFSUSUS´regi. Jim och Demitra säger att det man bjuder på skall vara så billigt som möjligt för dem som kommer, det skall gå nästan jämnt ut, bara litet inkomst för att bekosta kommande projekt. Och ju flere som kommer till de olika evenemangen, desto förmånligare kan man bjuda på dem.

Tämän erikoisen lyhenteen takaa löytyy Tenala Ungdomsföreningin nuorisovaliokunnan nuorisohallitus. Valiokunta aloitti toimintansa joulukuussa 2013 ja sen tehtävänä on järjestää toimintaa lapsille ja nuorille. TUFSUSUS on jo järjestänyt piirrettyjen elokuvanäytöksen 6-10-vuotiaille ja elokuvaa vähän vanhemmille. Eräänä iltana näytettiin neljä elokuvaa peräkkäin, ehkä hiukan liian monta, sillä illasta tuli vähän liian pitkä, toteavat puheenjohtaja Jim Jormanainen ja varapuheenjohtaja Demitra Ahlskog. Kaksi tai kolme elokuvaa peräkkäin on riittävä määrä. Elokuvanäytökset jatkuvat tulevaisuudessa, ehkä kerran kuukaudessa, mutta myös muuta on tulossa. Syksyksi on suunnitteilla nuorisojuhlat ja lapsidisko. Tenholapäivänä Bygdegårdenilla on jonkinlaista TUFSUSUS:in järjestämää ohjelmaa. Jim ja Demitra sanovat, että ohjelman tulee olla paikalle saapuville mahdollisimman edullista, käytännössä omakustannehintaista. Pieni tuotto tulevien projektien rahoittamiseksi voidaan ehkä sallia. Ja mitä useampi osallistuja sitä huokeammalla hinnalla tapahtumia voidaan järjestää.

23


coa@surfnet.fi - 10570 Bromarf

Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228

24


Rolfs TAXI 0400 225 627

1-41 personer

Rolf Tรถrnroos

25


Fåren och hundarna i Dal Bordercollien Jill kollar vem vi riktigt är, när vi kommer körande till Dal gård. Vi tycks få godkänt, vi är ingen större fara för fåren och lammen, konstaterar Jill. Fast det kan vara skäl att kolla Kristers kamera en gång till, när han närmar sig de små lammen, för säkerhets skull. Jill är en av de duktiga hundarna, som hjälper matte Annika Paarvio att hålla reda på alla tackor och lamm, som bor på Dal gård alldeles vid Gennarbyviken. Just nu, i slutet av mars, är lamningen i full gång och i hagarna och inne i ladugården finns det allt från nyfödda lamm till sådana som redan hunnit bli ett par månader gamla. Annika Paarvio har ägnat sig åt fårskötsel sedan år 1994 och har just nu strax under hundra tackor. En del av tackorna lammade redan i januari, en del gör det i mars-april och de sista gör det i maj. Under lamningstiden har Annika fullt upp att kolla att alla tackor klarar av förlossningen utan problem. Men visst är det jobb med en så stor fårbesättning också annars. I det arbetet är hundarna till stor hjälp. Egentligen är hundarna helt nödvändiga för att man skall klara av att hålla så många får. De skall flyttas från en hage till en annan, får som rymt skall lokaliseras och hämtas tillbaka,

får skall skiljas åt eller samlas. Annika har fyra vallhundar av rasen bordercollie. Hon använder två hundar samtidigt i arbetet och styr dem med rop och visslingar. Träningen av hundarna tar tid, i synnerhet då de är unga och skall lära sig grunderna i arbetet. Sedan skall kunskaperna hållas uppe och då är det lämpligt att delta i tävlingar. Annika ägnar sig också åt att träna upp andras hundar, så hundar är en stor del av verksamheten för henne. Tillbaka till fåren. Tackorna är av blandras med mycket av Texel. Sedan har hon tackor av gotländsk ras eftersom de ger så fina skinn. Och till slut några hornförsedda åländska tackor. Fem baggar ser till att återväxten är garanterad. Annikas fårfarmning är hennes levebröd och det betyder förstås att lammen blir mat, det är därför de kommer till. Och det är förstås bra om de är färdiga för slakt när det blir säsong för lammkött, dvs. sommarens grillsäsong och påsken- det är därför lammen föds på olika tider, berättar Annika. Sommarens första byavandring den 1 juli går till Dal gård. Där får vi också höra om själva gården, en av de gamla gårdarna i Tenala, första gången nämnt på 1400-talet, rusthåll mm. BB

Dalin lampaat ja koirat

Bordercollie Jill tarkastaa meidät kun saavumme Dalin tilalle. Meidät näköjään hyväksytään, me emme ole mikään vaara lampaille eikä karitsoille, Jill toteaa. Mutta on ehkä paikallaan vielä tarkistaa Kristerin kamera, kun hän lähestyy vain muutaman viikon vanhoja karitsoja. Jill on yksi neljästä koirasta, jotka auttavat Annika Paarviota kun hän työskentelee lampaiden kanssa Dalin tilalla Gennarbynlahden rannalla. Juuri nyt, maaliskuun lopulla, kun karitsoiminen on käynnissä, navetassa ja viereisellä laitumella näkee vastasyntyneitä ja hieman vanhempia, muutaman kuukauden vanhoja karitsoja. Asnnika Paarvio on työskennellyt lampaiden parissa vuodesta1994 alkaen. Juuri ny hänellä on noin sata uuhta, joista osa karitsoi jo tammikuussa. Toinen erä karitsoja syntyi maalis-huhtikuussa ja viimeinen erä syntyy toukokuussa. Nämä ajat ovat kiireisiä Annikalle, vaikka suurin osa uuhista

26

hoitaa synnytyksen itse ilman ongelmia. Muutenkin tällainen määrä lampaita tietää paljon töitä, ja tässä työssä koirat ovat välttämättömiä. Näin suuren lammasmäärän hoitamisessa Annika ei pärjäisi ilman koiriaan. Lampaat pitää siirtää laitumelta toiselle, karkurit pitää löytää ja tuoda takaisin, lampaita pitää erotella tai koota yhteen. Annikalla on neljä bordercollie-rotuista paimenkoiraa, joista hän samalla kertaa töihin käyttää kahta. Työssä hän ohjaa niitä sekä huudoin että vihellyksin. Annika ja koirat osallistuvat paimenkoirien kilpailuihin ja Annika kouluttaa myös muita paimenkoiria. Dalin lampaat ovat sekarotuisia, vaikka Texel-rotu on vahva geeneissä. Gotlantialaisia lampaita on joukossa, koska niiden vuota on niin hieno. Vielä hänellä laumastaan löytyy muutama sarvipäinen ahvenanmaalainen uuhi. Viisi pässiä varmistaa että jälkikasvu on turvattu. Annikan lampaidenhoito on hänen elinkeinonsa. Täten lampaista tehdään ruokaa, siksihän niitä tuotetaan. Tietenkin on paikallaan että ne ovat teurasvalmiita kun kysyntää on, siis kesän grillikautena ja pääsiäisenä. Siksi karitsat syntyvät eri aikoina, Annika toteaa Tämän kesän ensimmäinen kesäkävely johtaa meidät Dalin tilalle, tiistaina 1. heinäkuuta. Siellä saamme myös kuulla itse tilasta, joka on yksi Tenholan vanhimmista. Ensimmäinen maininta tilalta nimeltä Dal on 1400-luvulta. Dal oli yksi Tenholan monesta rusthollista. BB


Loppis och auktioner lockar besökare För ett år sedan öppnade Janne Aura sin loppisbutik i kyrkbyn under namnet ”Team Jalles Loppis”. Butiken finns i de utrymmen, där Paulas Bod tidigare verkade under många år. Under våren och sommaren kommer man att utöka öppethållningstiderna så, att förutom på lördagar klockan 10-13 kommer butiken även att vara öppen på fredagar klockan 14-18. - Vi är ett kompisgäng som står bakom Team Jalle, berättar Janne Aura när jag stegar in i det fullproppade butiksutrymmet, där man hittar allt från möbler och mattor till husgeråd och prydnadsföremål. Janne har länge haft ett intresse för gamla prylar. Tidigare hade han ett och annat gårdsloppis hemma i Ekenäs men i takt med att mängden prylar ökade, kom idén om en fast punkt för verksamheten. - Vi köper upp dödsbon och liknande. När vi fick tag på ett hus med prylar från golv till tak, fick vi ett bra boägg för verksamheten, säjer Janne, som betonar att detta inte utgör en huvudsyssla, utan mera är en kär hobby för honom och hans team. Omsättningen i butiken är rätt god. Janne strävar till att varje vecka ha något nytt att sälja. - Vi har en del trogna kunder, som tittar in varje lördag för att göra nya fynd. Här finns nog något för alla, i princip allt möjligt förutom kläder och skor. Sommartid kan det bli upp emot 150 kunder per dag, på vinterhalvåret omkring 50. En annan del av teamets verksamhet utgörs av välbesökta sommarauktioner på Gropmorsvägen i Bonäs. Dessa kom-

mer nu att arrangeras för fjärde året. Den första av totalt tre planerade auktioner går av stapeln den sjunde juni, de två övriga i juli månad. Dessutom ordnas på höstkanten en skördemarknad med flera försäljare av lokalproducerade produkter. På auktionerna bjuder man ut möbler och andra inredningsartiklar men även exempelvis böcker, skivor och verktyg. - Som bäst har vi haft drygt 800 besökare på våra auktioner. Det är roligt att se att inte minst de yngre generationerna anammat återanvändning av äldre prylar, konstaterar Janne Aura. RG

Kirppikset ja huutokaupat houkuttelevat vierailijoita Vuosi sitten Janne Aura avasi ”Team Jalles Loppis”-nimisen kirppiskauppansa kirkonkylässä. Kauppa sijaitsee tiloissa, joissa Paulan Puoti aikaisemmin pitkään toimi. Kevään ja kesän aikana aukioloaikoja lisätään siten, että kauppa lauantain kello 10-13 lisäksi on auki myös perjantaina kello 14-18. - Team Jallen takana on kaveriporukka, kertoo Janne Aura kun astun täpötäyteen liiketilaan, josta löytyy kaikkea huonekaluista ja matoista kotitaloustarvikkeisiin ja koriste-esineisiin. Janne on jo kauan ollut kiinnostunut vanhoista tavaroista. Aikaisemmin hänellä on ollut yksi jos toinenkin pihakirppis kotona Tammisaaressa. Sitä mukaa kun tavaramäärä lisääntyi, syntyi idea kiinteästä toimipisteestä. - Ostamme kuolinpesiä ja vastaavia. Kun saimme käsiimme talon, joka oli lattiasta kattoon täynnä tavaroita, saimme myös hyvän pesämunan toiminnalle, kertoo Janne. Hän painottaa, että tämä ei ole mikään päätoimi vaan lähinnä rakas harrastus hänelle ja hänen tiimilleen.

Kauppa käy varsin hyvin, ja Jannen tavoitteena onkin, että joka viikko on tarjolla jotain uutta. - Meillä on uskollisia asiakkaita, jotka joka lauantai pistäytyvät kaupassa tekemässä uusia löytöjä. Kesäisin asiakkaita voi päivässä olla noin 150, talvella päästään noin viiteenkymmeneen. Suositut kesähuutokaupat Bonäsin Gropmorintiellä ovat toinen osa tiimin toimintaa. Ensimmäinen kolmesta suunnitellusta huutokaupasta pidetään 7.6. ja kaksi muuta heinäkuussa. Lisäksi syksymmällä järjestetään sadonkorjuumarkkinat, johon osallistuu useita lähituotteiden myyjiä. Huutokaupoissa on tarjolla huonekaluja ja muita sisustustavaroita, mutta myös kirjoja, levyjä ja työkaluja. - Parhaimmillaan huutokaupassa on käynyt runsaat 800 vierasta. On hauska huomata, että varsinkin nuoremmat ikäluokat ovat omaksuneet vanhojen tavaroiden uusiokäytön, toteaa Janne Aura. RG

27


Tuomas jagar FM-medalj När jag i vårvintras ögnade igenom sportsidorna i en finlandssvensk dagstidning, råkade blicken fastna på ett bekant namn i resultatlistorna från FSS-mästerskapen i skidskytte – Tuomas Puputti. Den mångsidiga tenalakillen, som framför allt brukar figurera i resultatlistor från orientering och medeldistanslöpning, hade plockat hem ett silver i sin åldersklass. Jag stämmer träff med 16-årige gymnasisten Tuomas och får veta att skidskyttesatsningen kanske inte är så allvarlig menad. - Att träna skidskytte innebär fin intervallträning, vilket passar bra för mina övriga grenar. Dessutom har vi en bra och stor skidskyttegrupp, som tränar i Västerby under Terttu

Augustssons ledning. Egentligen hade jag tänkt satsa lite mera på skidskytte senaste vinter men snöbristen och en spricka i tummen gjorde att det inte blev som jag tänkt mej, berättar Tuomas, som i skidskyttesammanhang representerar Österby Sportklubb. Årets första stora mål blir istället FM i terränglöpning nu i maj. Senaste år blev han nionde i 17-årsklassen, nu anser han att en medaljplats i samma klass borde vara en realistisk målsättning. När det gäller banlöpning är det framför allt 800 meter och IF Raseborgs svarta tävlingsdräkt som gäller. I februari blev det en sjätteplats i hall-FM. - Mitt personliga rekord på sträckan är 2.00,02, säjer Tuomas och antyder att det skulle vara dags att komma under den magiska tvåminutersgränsen. Det är ändå orienteringen som verkar ligga honom allra varmast om hjärtat. Han tävlar för Hiidenkiertäjät från Lojo och tillhör orienteringsförbundets regionala träningsgrupp. Samma vecka som vi träffas är han på väg på en veckolång kombinerad tävlings- och träningsresa till Danmark via Sverige. Hans löpstyrka och mångsidiga träning ger god grund för orienteringsframgångar. - Tack vare löpstyrkan kan jag anpassa mina ruttval mellan kontrollerna så, att jag till exempel kan välja att löpa lite längre sträckor längs med vägar. I framtiden kan sprintorientering i stadsmiljö bli min huvudgren. Så här långt har han en sjätteplats i FM i sprintorientering som bästa merit. Medaljmålsättningen känns ganska självklar inför sommarens tävlingar. På längre sikt finns drömmar om världstoppen och seger i klassiska Jukola-kavlen. - Efter gymnasiet gäller det nog att specialisera sej, även om det ju är bra att träna olika grenar. Träningen blir mångsidigare och man blir inte uttråkad, funderar Tuomas Puputti, som också har siktet inställt på en skogsbruksingenjörsexamen så småningom.

Tuomas tavoittelee SM-mitalia Kun kevättalvella silmäilin suomenruotsalaisen sanomalehden urheilusivuja, osui katseeni sattumalta ampumahiihdon FSS-mestaruuksien tuloslistoilta tuttuun nimeen Tuomas Puputti. Monipuolinen tenholalaispoika, joka ennen kaikkea esiintyy suunnistuksen ja keskipitkien juoksujen tuloslistoilla, oli napannut hopeaa ikäluokassaan. Kun tapaan lukiota käyvän 16-vuotiaan Tuomaksen, selviää että panostus ampumahiihtoon ei ehkä ole vakavaa. -Harjoittelu ampumahiihtoa varten on hyvää intervalliharjoitusta, joka sopii hyvin yhteen muiden urheilulajieni kanssa. Lisäksi meillä on hyvä ja iso ampumahiihtoryhmä, joka harjoittelee Västerbyssä Terttu Augustssonin joh-

28

dolla. Olin kuluneena talvena ajatellut panostaa hiukan enemmän ampumahiihtoon, mutta vähäinen lumi sekä halkeama peukalossa muuttivat suunnitelmia jonkin verran, kertoo Österby Sportklubbia ampumahiidossa edustava Tuomas. Sen sijaan vuoden ensimmäinen iso tavoite on maastojuoksun SM toukokuussa. Edellisvuonna Tuomaksen saavutuksena oli yhdeksäs sija 17-vuotiaiden luokassa ja nyt mitalisija samassa luokassa on hänen realistinen tavoitteensa. Ratajuoksussa etusijalla on 800 metriä IF Raseborgin mustassa kilpailuasussa. Helmikuun halli-SM:ssä tuloksena oli kuudes sija.


- Ennätykseni matkalla on 2.00,02, sanoo Tuomas ja antaa ymmärtää, että olisi jo aika alittaa maaginen kahden minuutin raja. Vaikuttaa kuitenkin siltä, että lähimpänä sydäntä on suunnistus. Tuomas edustaa lohjalaista Hiidenkiertäjät-seuraa ja hän kuuluu suunnistusliiton alueelliseen harjoitteluryhmään. Samalla viikolla kun tapaamme hän on lähdössä viikon pituiselle kilpailu- ja harjoittelumatkalle Ruotsin kautta Tanskaan. Juoksuvahvuus ja monipuolinen harjoittelu luovat edellytyksiä menestymiseen suunnistuksessa. - Vahvan juoksuni ansiosta voin valita reittini rastien välillä siten, että esimerkiksi juoksen hiukan pidempiä matkoja

teitä pitkin. Tulevaisuudessa päälajikseni voi tulla sprinttisuunnistus kaupunkiympäristössä. Tähän mennessä Tuomaksen paras saavutus sprinttisuunnistuksessa on kuudes sija SM-kilpailuissa. Kesän kilpailujen alla mitalitavoite tuntuu aika itsestään selvältä. Pidemmän aikavälin unelmana on maailman kärki ja voitto perinteikkäässä Jukolan viestissä. - Lukion jälkeen on kyllä erikoistuttava, vaikka eri lajeja onkin hyvä harjoitella. Harjoittelu on monipuolisempaa ja siitä ei tylsisty, pohtii Tuomas Puputti, jonka tähtäimessä on myös metsätalousinsinöörin tutkinto.

Lyft pengar i Tenala Bankautometen i Tenala kyrkoby behöver flere aktiva kunder. Automatens kapacitet är utnyttjad bara till en bråkdel och uppnår inte de mål man ställer på en automat.

Käytä pankkiautomaattia!

ralf@surfnet.fi

Tenholan kirkonkylän pankkiautomaatin kohtalo on riippuvainen siitä, miten ahkerasti sitä käytetään. Tenholan automaattia ei käytetä niin paljon, että se olisi kannattava.

29


Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis

Öppet – Avoinna

Må-Fr 6.00 – 17.00 Ma-Pe Lö 8.00 – 14.00 La Sö 10.00 – 14.00 Su Lunch/Lounas: 11.00 – 14.00 Tel./Puh 044 568 1982 Sockenvägen 25, 10520 Tenala 30

Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa


AUKI – ÖPPET VARJE DAG / JOKA PÄIVÄ 11.00-03.00 FOOD, MUSIC, BEER

BOKA ER FEST hOS OSS! VI STåR GÄRnA TIll TJÄnST FÖR ATT GÖRA ER FEST lyCKAD! lEVAnDE MUSIK VARJE VECKOSlUT!

SKILLNADSGATAN 14 EKENÄS, 019-2461 173, www.pubsantafe.com

Sommar Öppet 1.5-11.8.14 Må-to 9:00-17:30 Fre 9:00-18:30 12:00 -15:00 Lö 9:00- 15:00 Sö Bromarvv. 1834 10570 BROMARV Ragna: 040 828 5449 Tanja 040 487 7790 skafferiett@gmail.com

31


ÅRLIG RÄNTA Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter. Fråga mer om våra depositionserbjudanden. Erbjudandet gäller tills vidare, depositionsräntan kan ändras enligt marknadssituationen. Aktuell information om depositionsräntan finns på www.aktia.fi.

Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter.

Välkommen till Aktia!

Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på tfn 0800 0 2470.

Aktia Bank Abp, Sockenvägen 24, Tenala måndag och fredag kl. 10.00-15.00 onsdag kl.10.00-17.00 övriga tider enligt överenskommelse tfn 010247 5540*

Välkommen till Aktia!

*från fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal +17,17 cent/min.

Ser en människa i varje kund.

Profile for Tenala Byaråd

Tenalablade 1 2014  

Tenalablade 1 2014  

Advertisement