__MAIN_TEXT__

Page 1

Årgång 19 / 2016 - Nr: 40

Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.

i Bli medlem n! reninge byarådsfö eksi Liity jäsen untaan! kylätoimik

Intervju med Sebastian Hindrén Sebastian Hindrén haastattelussa Sidan - Sivu 10

Transformatorer som hobby Harrastuksena muuntamot Sidan - Sivu 16

Susannes trädgård Susannen puutarha Sidan - Sivu 27


Slutet på en epok

Erään aikakauden loppu

Vårt bekanta Tenalablad har utkommit i 19 år men nu är det slut. Börje Broberg har haft hand om tidningen ända från början och hans betraktelser över tiden med Tenalablade kan du läsa i den här tidningen. Börjes insats är imponerande. Tidningen har betytt mycket för Tenala och Tenalaborna. Utom att den har varit populär bland läsarna har den också varit en viktig signal utåt. Att ett litet samhälle som Tenala på ideell bas har kunnat producera en tidning med rikligt nyhetsbetonat lokalt innehåll två gånger om året vittnar om ett livligt och aktivt samhälle. Byarådet har sökt med ljus och lykta efter någon som kunde ta över efter Börje. Förgäves. Just nu finns inga planer på en fortsättning och om det vid något skede blir en fortsättning kommer tidningen säkert att bli annorlunda. Det börjar överlag bli allt svårare att hitta folk som är villiga att aktivt delta i föreningsverksamhet. Fenomenet gäller inte endast Tenala utan lär vara allmänt. Och i somliga fall är det fullt förståeligt. Efter en jäktig dag på jobbet med möten, epost och telefonsamtal med andra stressade människor vill man helst vara för sig själv på fritiden. En annan orsak till det dåliga deltagandet sägs vara den rådande individualistiska – eller egoistiska som somliga säger - livssynen. Man ser inget värde i att samarbeta och bidra till det gemensamma. I och för sig är det kanske inte rätt att oroa sig särskilt för föreningsverksamheten. Trenden kan ha allvarligare följder på andra områden. Låt oss hoppas att det är övergående. Men det finns undantag. Sommarens Tenaladag var igen en succé. Än en gång gynnades dagen av vädergudarna. De olika programmen lockade besökare, stämningen var god och kommersen livlig. Arrangörsföreningarna och samarbetsparterna är värda ett stort tack. Nu skulle det gälla att fortsätta med det lyckade konceptet. Trots nyheter om sparåtgärder och nedskärningar är det inte helt slut med stadens byggande. För Tenalas del handlar det om en mattvättanläggning vid Vikstrand och eventuellt asfaltering av en väg i kyrkbyn. Beslutsfattandet gällande mattvätten har inte gått helt spikrakt, men det hör ju till demokratin. Just nu ser det igen litet hoppfullare ut. Hur det slutligen blir ser vi nästa år. På byarådsföreningens vägnar önskar jag alla läsare en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År. Kent Gustafsson, ordförande

Tuttu Tenalablade on ilmestynyt 19 vuotta mutta nyt se loppuu. Börje Broberg on huolehtinut lehden toimittamisesta alkuajoista asti. Hänen havainnoistaan lehden vaiheista voit lukea tämän lehden lopussa. Börjen panos on kunnioitusta herättävä. Lehdellä on ollut suuri merkitys Tenholalle ja Tenholalaisille. Se on ollut suosittu lukijoiden keskuudessa ja sen lisäksi tärkeä viesti ulospäin. Jos pieni paikkakunta aatteelliselta pohjalta pystyy tuottamaan runsaasti uutispainoitteista paikallista aineistoa sisältävän lehden kaksi kertaa vuodessa, sen on oltava vilkas ja aktiivinen. Kylätoimikunta on pitkään ja hartaasti etsinyt Börjelle seuraajaa. Turhaan. Tällä hetkellä lehden jatkamisestä ei ole suunnitelmia. Jos lehteä joskus tulevaisuudessa taas julkaistaan, se varmasti tulee olemaan toisenlainen. Ylipäätään näyttää olevan yhä vaikeampaa löytää aktiivisesti yhdistystoimintaan osallistumiseen halukkaita ihmisiä. Ilmiö ei koske ainoasta Tenholaa vaan sen sanotaan olevan yleinen. Joissakin tapauksissa haluttomuus on täysin ymmärrettävää. Kiireisen ja kokouksia, sähköpostiviestejä ja muiden stressaantuneiden ihmisten kanssa käytyjä puhelinkeskusteluja täynnä olevan työpäivän jälkeen haluaa luonnollisesti yksityisyyttä ja rauhaa. Huonon osallistumisen syynä pidetään myös vallitsevaa yksilökeskeistä – tai joidenkin mukaan itsekästä – elämänkatsomusta. Yhteistyötä ja yhteiseen panostamista ei pidetä arvossa. Ehkä ei kuitenkaan pitäisi olla huolissaan erityisesti yhdistystoiminnasta. Suuntauksella saattaa olla vakavampia seurauksia muilla alueilla. Toivottavasti ilmiö on ohimenevä. Poikkeuksia kuitenkin on. Kesän Tenholapäivä oli taas menestys. Sää suosi jälleen ja päivän ohjelma houkutteli vierailijoita. Tunnelma oli hyvä ja kaupankäynti vilkasta. Järjestämisestä vastaaville yhdistyksille ja yhteistyökumppaneille kuuluu suuri kiitos. Nyt tulisi jatkaa onnistunutta käytäntöä. Vaikkakin uutisia hallitsee säästöt ja leikkaukset kaupungin rakentamien ei ole kokonaan loppunut. Tenholan osalta kyseessä on matonpesupaikka Vikstrandissa ja tien asfaltointi kirkonkylässä. Matonpesupaikkaa koskeva päätöksenteko ei ole ollut täysin suoraviivainen, mutta sehän kuuluu demokratiaan. Tällä hetkellä tilanne taas näyttää toiveikkaammalta mutta miten asiassa loppujen lopuksi käy näemme ensi vuonna. Kylätoimikunnan puolesta toivotan kaikille lukijoille Hyvää joulua ja Onnellista Uutta vuotta. Kent Gustafsson, puheenjohtaja

2 |


Tenala byarådsförening rf Tenholan kylätoimikunta ry Styrelsen 2016 hallitus Ordförande / Puheenjohtaja Kent Gustafsson 040 504 5171 kent.m.gustafsson@gmail.com

Medlemmar / Jäsenet Börje Broberg 044 541 0679 brunos@minmail.fi

Viceordförande / Varapuheenjohtaja Magnus Selenius 0400 844 030 selema@surfnet.fi

Jenny Fabritius 0400 514 042 jenny.fabritius@raseborg.fi

Sekreterare / Sihteeri Josephine Råstedt 050 565 9910 josephine.rastedt@raseborg.fi

Kim Holmberg 040 829 7760 info@carldemumma.com Kjell Lindholm 040 830 3422 kjell.lindholm@gmail.com Mari Selenius 040 7656 692 mariselema@gmail.com

ÅRGÅNG 19 - VUOSIKERTA 19 Tenalablade utkommer två gånger per år. E-post: info@tenala.fi Tel: 044 7888 453 FO-nummer: 2514277-7 Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kent Gustafsson Ansvarig redaktör: Börje Broberg Foto: Jenny Rehnström Översättning: Johan Lindgren (delvis) Produktion: MR MEDIA Oy Ab Upplaga: 1 800 ISSN: 2323-7384 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. S-posti: info@tenala.fi Puh.: 044 7888 453 Y-tunnus: 2514277-7 Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kent Gustafsson Vastaava toimittaja: Börje Broberg Kuvat: Jenny Rehnström Käännökset: Johan Lindgren (osittain) Tuotanto: MR MEDIA Oy Ab Levikki: 1 800 ISSN: 2323-7384

Bli medlem

Bli medlem i Tenala Byarådsförening r.f. Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Medlemsagiften är 5€ / person (2016) Kontonummer: FI54 4055 5820 0131 62 Vänligen skriv namn och postadress i meddelandefältet så att vi kan posta Tenalablade till din hemadress. De som har fast adress utanför Tenala får Tenalablade hem per post om de betalar medlemsavgiften

Läs tidigare årgångar på nätet tenala.fi

ÅRG ÅNG 18 / 201 r.f. byaråds förening 5 - Nr: 37 Utgiven av Tenala

2014 - Nr: 36 ÅRGÅN G 17 /

Liity jäseneksi!

Tule tukemaan Tenholan kyläyhdistyksen toimintaa ja liity jäseneksi. Jäsenmaksu on 5€ / henkilö (2016) Yhdistyksen tilinumero: FI54 4055 5820 0131 62 Maksaessasi muista ilmoittaa nimesi ja osoitteesi, jotta voimme postittaa sinulle Tenalablade! Tenholan ulkopuolella vakituisesti asuvat saavat Tenalablade’n kotiinsa maksamalla jäsenmaksun.

Utgi ven

Daghemmetform

av Tena la

byar ådsf

ören ing

r.f.

-biblioteket tar

Päiväkoti

ottua

us alkaa hahm

-kirjastorakenn

s Drömmar uppfyll minen Unelmien toteutta 10-11

Avlopp och gemensa vatten mt i Hult a Hultan kylä vesi ja viemn yhteinen äri

Sid / Sivu

Sid / Sivu 26-27

Sid / Sivu

Ny församling Uusi seurakunta

Naturen

Mera ost från Tena la Enemmän Tenholas juustoja ta

Sid / Sivu 20-21

-I Tenala

hittades

Luonno

-Tenhol Sid / Sivu

asta löy

Prästgården Pappila 7

s nyck

en speciel

Sid / Sivu

l lingonp

noikku

dettiin erik

utvecklas Det var i Tenala fortsätter och i Villa Christine Verksamheten

ia Jon ja Victor ikkansa. Villa Christinen Tenholasta unelmapa löysivät Jon ja Victoria ja kehittyy. Christinessä jatkuu Toiminta Villa

Sid / Sivu 16-17

30-31

lanta

oinen puo

lukka

Sid / Sivu 24-26

Christine ia på Villa sitt drömställe. Jon och Victor fann efterhand. som Jon och Victoria

12-13

Gennarby viken runt 60 år Gennarby

ympäriju nlahden ”Det hä oksu 60 vuotta Tenala Sid / Sivu 32-33 Ten ”Ekenäsn en 2015 - Ten holassa tapah sessa tuu holapäiv ejdkolmo nsa ens sve mm.ä/paikka ä 2015 ”... yms. saanut joukkueen NTH säilyttäatta ns on Tenhola ka ”... försam Hiukan huomaam divisioonaan. Sid / Sivu 14-15 ling somm palloilulajin 3. ar 2015 ”...

nd er i i trean hållas nakvar NTH vill ”Te ladett lag på n har Tenala fått ag Lite i skymunda i bollsport. division 3-nivå

Sid / Sivu

4-7

Lue vanhat vuosikerrat netistä tenala.fi | 3


Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis

Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa

matning@raseborg.fi

mittaus@raasepori.fi

4 |


Snart samlas Mopoklubben i denna byggnad. | Kohta Mopokerho kokoontuu tässä rakennuksessa

Mopoklubben utvidgar Mopoklubben Racerborg bara växer och växer. Mera utrymmen planeras i Gennarby. Det var år 2008 som åtta personer grundade Mopoklubben Racerborg. Före det hade herrarna hållit till i Skarpkulla i Pojo men insåg att de behöver större utrymmen för sin hobby, att iståndsätta gamla mopeder av äldre modell. Inte långt därifrån, i andra ändan av mjölkvägen, fanns Gennarby och det gamla svinhuset – hönshuset – stallet. När mopoklubben sedan hyrde in sig i Gennarby började de rusta upp byggnaden för sina behov. Där finns i dag en fin verkstad och en förvaringshall för mopederna, dessutom kontor och café. Men behovet av ytterligare utrymmen har blivit akut. Föreningen har ju vuxit från startens åtta medlemmar till 280 i dag. Och antalet växer med 2-3 nya medlemmar per månad. Medlemmar har klubben från Helsingfors och Esbo och därifrån väster-

ut. Många av de långväga medlemmarna är stugägare i trakten. Det berättar den nuvarande kassören, tidigare ordföranden Börje Skogberg. Gärna tar klubben emot mera unga medlemmar, nu finns det en grupp på 4-5 mycket aktiva unga. För att få mera utrymmen till sitt förfogande har klubben kommit överens med gården om att hyra ytterligare en byggnad på den gamla stallsbacken. Där planerar man en möteslokal i bottenvåningen och bastu, duschrum och sociala utrymmen en trappa upp. Ritningar finns och nu ska finansieringen ordnas. Tidigare har klubben haft stöd av Sparbanksstiftelsen i Tenala och EU genom Pomoväst, bland annat för ett nytt plåttak till det nuvarande klubbhuset. Börje Skogberg hoppas att bygget ska komma i gång efter nyår.

När man har ett ordentligt mötesrum till förfogande så blir det också möjligt för andra föreningar att hyra det för sina egna möten, säger Skogberg. Det kan vara välkommet för huslösa föreningar, tror han. Samtalet kommer förstås också in på det centrala för föreningen, nämligen mopeder. Börje Skogberg har märkt att priserna på mopeder har börjat gå ner trots att efterfrågan ännu är stor. Men samtidigt kan man också konstatera att det inte år lika lätt att hitta kvarglömda mopeder i lider och bakom skjul på samma sätt som man kunde göra förr. Så den som har turen att hitta ett renoveringsobjekt är välkommen till Racerborg. Hjälp med att iståndsätta mopeden får man i klubben. BB

| 5


Mopokerho laajentaa Mopokerho Racerborg jatkaa kasvuaan ja Gennarbyyhyn suunnitellaan lisätiloja.

Mopokerho Racerborgin perusti vuonna 2008 kahdeksan henkilöä. Sitä ennen herrat olivat toimineet Pohjan Skarpkullassa, mutta he huomasivat tarvitsevansa isommat tilat harrastukselleen, eli vanhojen mopojen kunnostamiseen. Ei kovin-

kaan kaukana, maitotien toisessa päässä, sijaitsi Gennarby sekä vanha sikala-kanala-talli. Mopokerho aloitti Gennarbystä vuokraamansa rakennuksen kunnostamisen. Tänään siinä on konttorin ja kahvilan li-

säksi mopoille hieno verstas ja varastohalli. Nyt tarve lisätiloille on kuitenkin suuri. Jäsenmäärä on kasvanut alun kahdeksasta nykyiseen 280:een, ja uusia jäseniä tulee pari kolme kuukaudessa. Jäseniä on Helsingistä ja Espoosta ja sieltä länteen. Ulkopaikkakuntalaisista jäsenistä moni omistaa täällä mökin, kertoo nykyinen rahastonhoitaja ja entinen puheenjohtaja Börje Skogberg. Tällä hetkellä mukana on 4-5- hyvin aktiivista nuorta ja kerho ottaisi mielellään jäsenikseen enemmänkin nuoria Saadakseen enemmän tilaa käyttöönsä on kerho sopinut kartanon kanssa toisenkin rakennuksen vuokraamisesta. Siihen suunnitellaan alakertaan kokoustila ja yläkertaan sauna-, suihku- ja sosiaalitiloja. Piirrustukset ovat valmiina ja nyt on vuorossa rahoituksen järjestäminen. Aikaisemmin kerho on, muun muassa nykyisen kerhotalon uutta peltikattoa varten, saanut tukea Tenholan Säästöpankkisäätiöltä ja Pomovästin kautta EU:lta. Börje Skogberg toivoo, että rakentamaan päästäisiin uuden vuoden jälkeen. Kun käytössä on kunnon kokoustila, voivat muutkin yhdistykset vuokrata sitä omiin tilaisuuksiinsa, sanoo Skogberg. Hän uskoo, että tämä on tervetullut mahdollisuus talottomille yhdistyksille. Keskustelu kääntyy tietenkin myös yhdistyksen keskeiseen tarkoitukseen eli mopoihin. Börje Skogberg on huomannut, että kovasta kysynnästä huolimatta mopojen hinnat ovat laskeneet. Samalla voidaan kuitenkin todeta, että enää ei yhtä helposti kuin aikaisemmin löydy unohdettuja mopoja vajoista tai niiden takaa. Se, joka siis löytää entisöintikohteen on tervetullut Racerborgiin. Apua mopon kunnostamisessa saa kerholta. BB

Börje Skogberg

6 |


Plats för kontor och maskiner En hög grå byggnad tornar upp sig vid Bromarvvägen vid Prästgårdsberget. Utseendet och den stora gårdsplanen ger en vink om att där kan röra sig stora maskiner när bygget är färdigt. Mycket riktigt är det hallar för stora fordon som håller på att färdigställas. Jan Sarin, som är vd för Sarins grus, berättar att byggnaden förutom de stora maskinhallarna kommer att inrymma kontor, samlingsrum och sociala utrymmen med bastu, något som företaget inte tidigare haft. Samtidigt får Sarins grus mera synlighet, tidigare har verksamheten försiggått på ställen dit få har haft ärende. Sarins grus har sin stora anläggning med stenbrytning och kross i Alaspää vid länsgränsen i nordligaste Tenala och ett sandtag i Bromarf.

Det är Sarins andra bolag Sarkone Ab Oy äger hallbyggnaden och en frontlastare som finns stationerad vid hallen. Sarins grus’ maskinpark består av fyra sandbilar, tre frontlastare och förstås de mobila kross- och siktverken som finns i Alaspää, där Sarins grus verkat i trettio år, berättar vd Jan Sarin.

Sakta men säker fylls Tenalas lilla industriområde vid Bromarvvägen med företag och byggnader. Det som är fallet just nu är att en industribyggnad är till salu och i en annan finns det utrymme att hyra. BB

Tilaa konttorille ja koneille Bromarvintien varrella, Prästgårdsbergetin kohdalla kohoaa korkea harmaa rakennus. Rakennuksen ulkonäkö ja laaja piha-alue antavat viitteen siitä, että suuret koneet liikkuvat täällä kun rakennus valmistuu. Valmistumassa onkin halleja suurille ajoneuvoille. Sarinin Soran toimitusjohtaja Jan Sarin kertoo, että isojen konehallien lisäksi rakennukseen tulee toimisto, kokoustila sekä sosiaalitila saunoineen. Yrityksellä ei ole ollut tällaisia tiloja käytössään aikaisemmin. Sarinin sora saa

samalla enemmän näkyvyyttä, sillä aikaisemmin toimintaa on harjoitettu paikoissa, joihin harvalla on ollut asiaa. Sarinin soralla on suuri kivilouhos ja murskaamo Alaspäässä lääninrajan tuntumassa pohjois-Tenholassa sekä hiekkakuoppa Bromarfissa.

Rakennuksen sekä sen yhteyteen sijoitetun pyöräkuormaajan omistaa Sarinin toinen yhtiö Sarkone Oy. Sarinin soran kalustoon kuuluu neljä sora-autoa, kolme pyöräkuormaajaa sekä liikuteltavat murskaus- ja seulontalaitokset Alaspäässä, missä yritys on toiminut 30 vuotta. Hiljalleen Tenholan pieni teollisuusalue Bromarvintien varrella täytyy yrityksistä ja rakennuksista. Tällä hetkellä yksi teollisuushalli on myytävänä ja toisesta löytyy vuokrattavissa olevaa tilaa. BB

| 7


RIVER BYGGNADE

R

FLISAR RÖJER SLY MOTTAGNING AV TRÄAVFALL

Tel. 0400 844 030

Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228

8 |


Rolfs TAXI 0400 225 627 Rolf Tรถrnroos

| 9


Han målar vad som helst med sin luftpenna En hobby har blivit arbete, arbetet är en hobby för Sebastian Hindrén. Kvällarna går i hobbyns tecken med färgpennan i högsta hugg. Sedan ett halvår jobbar han i Tenala med sitt tidskrävande petarbete. I industriområdet vid Bromarvvägen lyser lamporna i en av hallarna sent på kvällen. Därinne skapas konstverk på plåt, på tyg och i tavelramar. Det handlar om motivmålning som kanske är mera bekant med det engelska namnet Air brush. För

den oinvigde kan Sebastian visa en glänsande bilframplåt som han målat. Mest går den i flammigt brunt, med en tävlingsnummer på och några ränder vitt, blått och rött. Liknande målningar målar han på vilken bil som helst enligt ägarens önskemål.

Sebastian har alltid tyckt om att rita och måla, allt från små tavlor till stora bilar, vad som helst. Motivmålning har han lärt sig på You Tube och småningom sedan gått vidare till att ta emot beställningsarbeten. Tills vidare kan man se hans verk på tre långtradardragvagnar som de största arbetena hittills. Man blir överraskad att höra att den målfärg som han använder är vattenfärg, också på bilplåtar, som ständigt utsätts för väder och vind. Sebastian förklarar att det är vaxningen och poleringen som skyddar färgen och att den håller i det närmaste för alltid. Den andra överraskningen för författaren är att mängden färg är så väldigt liten. På en 40 x 60 centimeter stor tavla handlar det bara om några droppar färg. Sebastian visar sitt arbetsredskap, en pennliknande anordning med pistolhandtag och en pytteliten kopp för färgen. Den fungerar med tryckluft och kräver en säker hand av sin användare. I synnerhet som Sebastian arbetar utan att först rita upp en skiss på underlaget. Det finns förstås en liten skiss på papper och ibland kan han lysa upp en overheadbild på ytan han ska måla, mest för att beställaren ska se hur det kommer att se ut. Att måla motiv med den här pennan är ett långsamt arbete. En tavla kan ta 1520 timmar att måla, en dragvagn 150-200 timmar. Sebastian trivs med det och kunder har han gott om. Det kan handla om bilar, motorcykelhjälmar, tavlor, porträtt för att nämna något. Han har också skissat upp för tatueringar, men själva tatueringsarbetet vill han inte befatta sig med. Artesansnicakren jobbar dagtid som snickare och målare i Hangö och när han slutar där ilar han till Tenala för att ta itu med sitt stora intresse, Air Brush till sina många kunder. BB

10 |


Hän maalaa ilmakynällä mitä vaan Harrastuksesta on tullut työ, ja Sebastian Hindrénille työ on harrastus. Illat kuluvat harrastuksen parissa värikynä kädessä. Jo puolen vuoden ajan hän on työskennellyt Tenholassa aikaa vievän ja pikkutarkkuutta vaativan työnsä parissa. Bromarvintien varrella sijaitsevan teollisuusalueen hallissa valot palavat myöhään. Sisällä syntyy taidetta pellille, kankaalle ja kehyksiin. Kyseessä on motiivimaalaus, joka ehkä tunnetaan paremmin englanninkielisellä nimellä Airbrush. Asiaan vihkiytymättömälle Sebastian voi näyttää maalaamansa kiiltävän autokonepellin. Pääosin se on laikukkaan ruskea, johon on lisätty kilpailunumero ja muutama valkoinen, sininen ja punainen viiva. Vastaavia maalauksia hän tekee mihin tahansa autoon omistajan toiveiden mukaan. Sebastian on aina pitänyt piirtämisestä ja maalaamisesta, aina pienistä tauluista suuriin autoihin. Motiivimaalauksen

hän on oppinut YouTubesta ja hiljalleen hän on sitten siirtynyt ottamaan vastaan tilaustöitä. Hänen toistaiseksi suurimmat työnsä voi nähdä kolmessa kuorma-auton ohjaamossa. On yllättävää kuulla, että hän käyttää vesiväriä myös autoissa, jotka jatkuvasti ovat säiden armoilla. Sebastian kertoo, että vahaus ja kiillotus suojaa värin joka on käytännössä ikuinen. Kirjoittajaa hämmästyttää lisäksi se, kuinka pieniä määriä väriä käytetään. Väriä kuluu 40 x 60 senttimetrin tauluun ainoastaan muutamia pisaroita. Sebastian esittelee työkalunsa, kynäntapaisen laitteen pistoolikahvalla ja pikku-

ruisella värikupilla. Käyttäjältään paineilmalla toimiva laite vaatii vakaata kättä. Aivan erityisesti Sebastianilta, sillä hän työskentelee ilman maalausalustalle tehtyä luonnosta. Paperilla löytyy toki pieni luonnos, ja joskus hän heijastaa kuvan maalattavalle pinnalle, jotta tilaaja näkisi miltä maalaus tulee näyttämään. Motiivin maalaaminen kynäruiskulla on hidasta työtä. Tauluun voi kulua 15-20 tuntia ja ohjaamoon 150-200 tuntia. Sebastian viihtyy työssään ja hänellä riittää asiakkaita. Kyseessä voi olla auto, mpkypärä, taulu, muotokuva, vain muutamia kohteita mainitaksemme. Hän on myös tehnyt luonnoksia tatuoinneiksi, mutta itse tatuointityöhön hän ei halua sekaantua. Artesaanipuuseppä työskentelee päivisin timpurina ja maalarina Hangossa. Töiden siellä päättyessä hän kiirehtii Tenholaan jatkaakseen harrastuksensa Airbrushin parissa. BB

| 11


BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYÖT Listerbyvägen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007 E-mail: bygg.gronroos@brev.fi

12 |


F:MA

KRISTER SAARI Byggnadsbranchen

������� ���� � ��!���  �"! �������! ���#������������! ��� $%�� �����!� �����%� � �����! ����

Gsm: 0400 825 242 e-post: kikki.saari@gmail.com

���������� ���� ������������� �������������������������������������� VNDIIHULHWW#JPDLOFRP

Misskärrsvägen 203, 10520 Tenala

| 13


Fristad för flyktingar Sen ett halvår tillbaka har tre irakiska flyktingar kunnat kalla Villa Christine sitt hem. Det är bröderna Jaafar och Hasan samt Mustafa, alla från Bagdad. Deras väg hit var en mardröm och deras framtid är oviss. För dem innebär tillvaron i Tenala ändå lugn och lindring. Alla tre talar med stor värme om sitt värdpar, Victoria Lindqvist och Jon Lindström som hjälpt dem i mycket och dessutom kunnat erbjuda arbete. Bröderna Jaafar och Hasan drev ett café i Bagdad och har nu med hjälp av den forne it-experten Mustafa skött matlagningen för de tidvis tjugo mexikaner som inkvarterats på Villa Christine medan de jobbat i Koverhar. Varför kom de till Finland? Den frågan kunde besvaras med en tung bok om var och en av dem. Det gemensamma var det dödliga hotet från de s.k. militia-grupperna i Bagdad. Hasan som är yngst, 25 år,

har kanske haft det värst. När han vägrade att informera om caféets kunder fördes han med förbundna ögon till en plats med där han blev slagen och torterad – ärren syns fortfarande. Brodern Jaafar blev också hotad till livet när han inte gick med på att spionera på sina kunder. Han flydde först, sedan kom Hasan och deras mor efter i en plastbåt med ett sextital flyktingar. Båten sjönk och liksom de flesta äldre personer drunknade brödernas mor utanför Greklands kust medan Hasan räddades av en polisbåt. Här blir rösterna grumliga och Hasan sätter handen för ögonen medan han berättar. Sedan tog sig bröderna, var och en för sig, igenom Grekland-Makedonien- Serbien-Ungern-Österrike-Tyskland-Danmark och Sverige, i början ofta till fots och utan mat i flera dagar. De ville till Finland för att de visste att ”det är ett demokra-

tiskt land som respekterar de mänskliga rättigheterna”. Och det var sedan här de träffades – på Karis station! Av Mustafa som hade en framgångsrik it-affär krävde militian – även här under dödshot - att han skulle hjälpa dem att oskadliggöra sina kontakter. Han blev tvungen att lämna allt och betala människosmugglare som tog honom norrut. Liksom bröderna svävar han i livsfara om han återvänder till Bagdad. Hur kommer det att gå? Bröderna väntar ännu på beslutet från Migri, Mustafa har fått sin asylansökan avslagen, men överklagat. Idag är alla tre djupt tacksamma över mottagandet i Tenala. Det är inte bara Jon och Victoria, det är också Kalle Ruohomäki som ibland tar dem med på en tur till Ekenäs, det är vanliga tenalabor som tittar intresserat och hälsar vänligt. Kristina Rotkirch

Fr.v Hasan, Mustafa med Evin i famnen och Jaafar trivs i Tenala | Hasan (vas), Mustafa sylissään Evin ja Jaafar viihtyvät Tenholassa.

14 |


Turvasatama pakolaisille Puolen vuoden ajan ovat kolme irakilaista pakolaista voineet kutsua Villa Christineä kodikseen. Kyseessä ovat veljekset Jaafar, Hasan ja Mustafa Bagdadista. Heidän tiensä tänne oli painajainen, ja heidän tulevaisuutensa epävarma. Heille oleskelu Tenholassa tuo kuitenkin rauhaa. Kaikki kolme puhuvat suurella lämmöllä heitä paljon auttaneesta isäntäparista Victoria Lindqvistista ja Jon Lindströmistä. Heiltä veljekset ovat myös saaneet töitä. Veljeksistä Jaafar ja Hasan pitivät Bagdadissa kahvilaa. Entisen it-asiantuntijan Mustafan avustuksella he ovat hoitaneet ruoan valmistuksen Villa Christineen majoittuneille runsaalle kahdellekymmenelle meksikolaiselle heidän Koverharissa työskentelynsä ajan. Miksi veljekset tulivat Suomeen? Jokaisen kohdalla vastaus voisi täyttää paksun kirjan. Yhteistä oli bagdadilaisten puolisotiaallisten ryhmien muodostama uhka. Nuorimmalla, Hassanilla 25 vuotta, on ehkä ollut vaikeinta. Kun hän kieltäytyi antamasta tietoja kahvilan asiakkaista hänet vietiin silmät sidottuina paikkaan, jossa häntä lyötiin ja kidutettiin. Arvet ovat edelleen näkyvissä. Myös ensimmäisenä lähteneen Jaafarin henkeä uhattiin, kun hän ei suostunut vakoilemaan asiakkaitaan. Seuraavaksi perässä tulivat muoviveneessä Hasan sekä heidän äitinsä, noin kuudenkymmenen muun pakolaisen seurassa. Vene upposi ja kuten useimmat muut vanhukset, veljesten äiti hukkui Kreikan rannikon edustalla. Hasan pelastui poliisiveneeseen. Tässä kohtaa äänet sameutuvat ja jatkaessaan kertomusta Hasan asettaa kätensä silmiensä eteen. Tämän jälkeen veljekset, kukin erikseen, matkustivat Kreikan, Makedonian, Serbian, Unkarin, Itävallan, Saksan,Tanskan sekä Ruotsin läpi. Alussa matka taittui usein kävellen ja ilman ruokaa. He halusivat Suomeen sillä he tiesivät, että kyseessä on ”demokraattinen ja ihmisoikeuksia

Fr.v Hasan, Jaafar och Mustafa med Evin i famnen Hasan (vas), Jaafar sekä edessä Mustafa sylissään Evin

kunnioittava maa”. Ja täällä he sitten jälleen kohtasivat – Karjaan asemalla! Mustafalta, jolla oli menestyvä tietotekniikan kauppa, vaadittiin henkeä uhaten, että hänen oli autettava yhteyksiensä vaarattomaksi tekemisessä. Hänen oli jätettävä kaikki ja maksettava häntä pohjoiseen kuljettaneille ihmissalakuljettajille. Kuten veljensä, myös hän on hengenvaarassa, jos hän palaa Bagdadiin. Miten tulee käymään? Veljekset odottavat edelleen Migrin päätöstä. Mustafan

turvapaikkahakemus on hylätty mutta hän on valittanut siitä. Tänään kaikki kolme ovat syvästi kiitollisia Tenholassa saamaansa vastaanottoon. Kyseessä eivät ole ainoastaan Jon ja Victoria vaan myös veljeksiä joskus Tammisaareen mukaansa ottava Kalle Ruohomäki sekä tavalliset tenholalaiset, jotka kiinnostuneina katsovat ja ystävällisesti tervehtivät. Kristina Rotkirch

| 15


Muuntamoharrastus ja Tenholan mysteerimuuntamo Muuntamoharrastus ei ole harrastuksista tavanomaisimpia, mutta ei ainutlaatuinenkaan. Sympaattiset, vaatimattoman kauniit, keskelle marginaaliin unohdetut infrastruktuurirakennukset viehättävät monia. Arkkitehtuuria, nostalgiaa, yleistä maailman menon ihmettelyä; sähköharrastusta, periferiaretkeilyä, valokuvausta... On paljon syitä kiinnostua yhä harvinaisemmiksi käyvistä 1910-1950-luvuilla rakennetuista puutornimuuntamoista. Jännittävä löytö Netistä löytyi kaksi kaunista, marraskuussa 2009 näppäistyä kuvaa muuntamosta, joka näytti kellotapulin pienoismallilta. Kuvatekstin mukaan rakennus sijaitsi Tenholassa omakotitalon pihassa, jonne se oli siirretty alkuperäiseltä paikaltaan. Osui kohdalle Pellervo-lehden muuntamoartikkeli vuodelta 1996. Siinä oli sama puutorni kuvassa, jonka ilmoitettiin olevan vuodelta 1986. Muuntamo näytti olevan alkuperäisessä käytössä, ja sen vieressä kökötti komea vanha kivinavetta. GoogleMapsin katunäkymäajelulla löytyi jutun paikka, Nygård-niminen tila, joka sijaitsee entisessä Pohjan kunnassa. Tämä selvä – mutta missä muuntamo oli nyt? Onneksi kuvasivustolta sai kaivettua esiin kuvaajan nimen, eikä koko maassa ollut kuin kolme samannimistä. Toinen tärppäsi, ja kuvaaja vielä muisti paikan. Omistajat eivät sattuneet olemaan kotona, kun muuntamoharrastaja tuli katsomaan tornikoppia, joten harrastaja jätti kuistille kirjeen yhteystietoineen. Muutaman päivän kuluttua omistaja soitti. Hän vahvisti, että oli ostanut muuntamon Pohjasta 1990-luvulla. Nygårdin tilan omistajat olivat silloin halunneet tehdä tornikopin sijalle toisen, hyvin paljon suuremman rakennuksen.

16 |


Maailman vanhin? Vielä jäi selvitettäväksi, milloin muuntamo oli rakennettu. Suomen maatilat -kirja kertoi, että Nygårdin tilalla oli vuonna 1931 sähkövoimaa, jota saatiin Åminneforsin tehtaalta. Åminnefors bruks historia -teoksen mukaan taas vuonna 1919 rakennettiin voimalasta 3 kV sähkölinja, jonka kautta toimitettiin energiaa Pohjan kirkonkylän sähköosuuskunnalle. Sitä kautta täytyi Nygårdin sähkön tulla – mutta ulottuiko linja noin pitkälle länteen alusta saakka?

Pohjan paikallisarkistosta selvisi, että Pojo Elektricitets Andelslag rakensi vuonna 1919 sähkölinjansa Persböleen saakka. Persböle on Nygårdin länsipuolella. Osuuskunta perustettiin huhtikuussa 1918, ja sen ja Fiskarsin välinen sähköntoimitussopimus solmittiin saman vuoden lokakuussa. Sähköosuuskunnan muuntamoasiapapereita ei näytä säilyneen, joten arkistot eivät anna sataprosenttista varmuutta. Mutta erittäin suurella todennäköisyydellä Nygårdin muuntamo rakennettiin 1918-1919.

Puhutaan siis Suomen ja ehkä jopa maailman vanhimmasta säilyneestä puutornimuuntamosta. Muuntamoharrastajan tähän mennessä Suomesta löytämien runsaan kahdeksankymmenen kopin joukossa ei vanhempaa ole. Ainoat muut 1910-luvun puutornimuuntamomaat olivat Ruotsi ja Norja. Ruotsalaisten muuntamoiden ikätietoja ei ole löytynyt tai ainakaan julkaistu, eikä norjalaisia puutornikoppeja luultavasti ole säilynyt lainkaan. Maarit Verronen

Den mystiska transformatorn i Tenala Att ha transformatorer som hobby hör inte till det vanligaste men är inte heller alldeles unikt. Dessa sympatiska, diskret vackra, marginaliserade byggnader, som hör till infrastrukturen, faschinerar många människor. Arkitektur, nostalgi, allmän förundran över världens gång, elektricitet som hobby, utfärder i periferin, fotografering... Det finns många anledningar att intressera sig för dessa byggnader som uppfördes i trä på 1910-1950-talet.

Tenala | Tenhola

En intressant upptäckt På nätet fanns det år 2009 tagna bilder av två vackra transformatorbyggnader, som såg ut som små klockstaplar. Enligt

råkade inte vara hemma när transformatorfantasten gjorde ett besök, men ett meddelande vid ytterdörren resulterade i ett samtal av ägaren några dagar senare. Han bekräftade att han hade flyttat transformatorn från Pojo på 1990-talet,då Nygårds ägare ville bygga en betydligt större byggnad på samma plats. Tenala | Tenhola

bildtexten fanns den ena på gården till ett egnahemshus dit den hade flyttats från sin ursprungliga plats. Jag fann en bild av samma transformator i en artikel i ett nummer av Pellervotidningen från år 1996. Där fanns samma trätorn på en bild som sades vara från år 1986. Då var transformatorn i sin ursprungliga användning och bredvid den tornade en ståtlig gammal stenladugård. Den rätta platsen upptäckte jag med hjälp av Google Maps, en gård med namnet Nygård i den forna kommunen Pojo. Klart så, men var finns transformatorn nu? Till all lycka kunde man spåra fotografens namn, som delades av bara tre personer i landet. Det andra samtalet var till den rätta och fotografen kom ännu ihåg platsen. De nya ägarna

Världens äldsta? Ännu måste man bestämma när transformatorna hade byggts. Boken Suomen maatilat kunde berätta att Nygård år 1931 hade elektricitet som man fick från Åminnefors fabrik. Enligt Åminnefors bruks historia hade man år 1919 byggt en tre kilovolts ellinje från kraftverket

Tenala | Tenhola

| 17


1919 byggde sin ellinje ända till Persböle. Persböle ligger till väster om Nygård! Andelslaget bildades år 1918 och avtalet mellan andelslaget och Fiskars slöts samma år i oktober. Det finns troligen inga doku-

Degernäs

för att försörja Pojo kyrkobys elandelslag med elektricitet. Den vägen måste också Nygård – men kunde det vara så att linjen redan då sträckte sig ända till Nygård? I Pojo lokalhistoriska arkiv blev det bevisat att Pojo Elektricitets Andelslag år

ment bevarade från andelslagets transformatorplanering, så arkiven ger inga säkra svar. Men med en rätt stor säkerhet kan man säga att Nygårds transformator byggdes år 1918-19. Vi talar alltså om Finlands, kanske hela världens äldsta bevarade transformator byggd i trä. I alla fall finns det inte bland denna transformatorentusiasts samling på drygt åttio byggnader någon äldre. De ända övriga transformatorer från 1910-talet finns i Sverige och Norge. Det finns inga uppgifter om de svenska transformatorernas ålder och i Norge har det sannolikt inte bevarats en enda av dessa trätorn. Maarit Verronen

Näseby

Diskussionen om vargar fortsätter Det verkar inte ha skett någon förändring i uppfattningen om vargar bland folk i våra trakter. Det framkom av kommentarerna under höstens informationsmöte om vargar i Bygdegården. Att möta varg, hur bete sig om man är i skogen med hunden, hur är det med andra husdjur? Frågorna var många till dem som berättade. De som berättade trodde nog att åsikterna med tiden kommer att lugna ner sig. Det var Finlands viltcentral och Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt som hade bjudit till mötet och det säkert många hoppades var att man skulle tala om vargarna som finns nära oss, flocken på 6-7 vargar i nordligaste Tenala och de två djur som rör sig i Snappertuna. Till våra hemtrakter kom man via både Egentliga Finland och Sverige genom föredrag av vargforskaren Olof Liberg och forskningsmästare Antti Härkälä Det var närmast vargarnas beteende i närheten av människors boningar som gav paralleller till situationen i trakter, där folk bor i och i närheten av skogar och där det är troligt att vargarna rör sig. Både 18 |

Härkälä och Liberg visade genom exempel på annat håll hur vargar rör sig i närheten av bebyggelse på sina vandringar och berättade också vad det är som lockar dem ända in på gårdsplanen. Det kan vara unga oerfarna djur eller sjuka djur som gör det. Föreläsarna sade också att vargarna här i söder har fötts i trakten och beter sig på ett annat sätt än ödemarksvargar som håller ett stort avstånd mellan sig och människan. Om ett djur alltför ofta kommer tillbaka till gårdsplanen så kan det vara fråga om en problemvarg och då kan det enda alternativet, det sista alternativet om inga andra alternativ finns, att fälla vargen. Men det är polis och andra myndigheter som fattar ett sådant beslut. Den andra orsaken att döda varg är av stamvårdande art och det har skett när det gäller vargarna i Västnyland. Alla som är oroliga att möta en varg fick några råd av Visa Eronen från Finlands viltcentral: När man går i skogen ska man se till att djuren hör en och om man får synkontakt med en varg ska man hålla sig

lugn och sakta avlägsna sig. Till vargens beteende hör att den den granskar den som den möter i några sekunder och sedan flyr. Vargen uppfattar inte människan som ett byte och drar sig därför tillbaka, säger experterna. Däremot är hunden en konkurrent som vargen inte tål på sitt område, så man ska inte ha hundar i band på gården, hellre i en inhägnad som skyddar den för angrepp. Ute i skogen är det inget problem så länge man håller hunden i koppel och nära sig själv. Om en varg kommer är det inte svårt att skrämma den. Hittills har det fungerat, enligt Liberg. Olof Liberg kommenterade vargens närvaro med att säga att vargen kommer att döda hundar och får. Det är ohjälpligt ett problem vi kommer att ha. Det är mycket liten sannolikhet att vi kommer att få problem med den mänskliga säkerheten, menar Liberg. Vargarna är här för att stanna, så det gäller att lära sig leva med dem. BB


Keskustelu susista jatkuu Seutumme väestön suhtautumisessa susiin ei näytä tapahtuneen muutoksia. Tämä kävi ilmi Bygdegårdenilla järjestetyn informaatiokokouksen kommenttien perusteella. Miten susi kohdataan? Miten toimia, jos käy metsässä koiran kanssa? Entä miten muiden kotieläinten kanssa? Kysymyksiä riitti esitettäväksi puhujille, jotka kuitenkin uskoivat mielipiteiden ajan myötä rauhoittuvan. Kokouksen olivat kutsunut koolle Suomen riistakeskus ja Varsinais-Suomen luonnonsuojelupiiri. Moni toivoi varmasti, että keskustelua käytäisiin seudulla liikkuvista susista, 6-7 yksilön laumasta pohjoisessa Tenholassa sekä Snappertunassa liikkuvasta kahdesta eläimestä. Kotiseudullemme saavuttiin Varsinais-Suomen ja Ruotsin kautta susitutkija Olof Libergin ja tutkimusmestari Antti Härkälän esitysten myötä. Lähinnä susien käyttäytyminen asutusten läheisyydessä oli verrattavissa paikalliseen tilanteeseen, jossa ihmiset asuvat metsän keskellä tai sen läheisyydessä. Siis

paikoissa, joissa sudet todennäköisesti liikkuvat. Muualta saatujen kokemusten avulla niin Härkälä kuin Libergkin näyttivät esimerkein miten sudet vaelluksillaan liikkuvat asutusten läheisyydessä. He myös kertoivat mikä houkuttelee suden aina pihapiiriin asti. Kyseessä voi silloin olla nuori kokematon tai sairas yksilö. Esitelmöitsijät kertoivat myös, että sudet etelässä ovat täällä syntyneitä ja niiden käyttäytyminen on erilaista kuin erämaasusien, jotka pitävät suurta etäisyyttä ihmiseen. Jos susi palaa liian usein pihapiiriin, voi kyseessä olla ongelmayksilö. Silloin ainoa, viimeinen vaihtoehto on, jos muita vaihtoehtoja ei ole, suden kaataminen. Poliisi ja muut viranomaiset päättävät tällaisesta toimenpiteestä. Toinen syy suden tappamiseen on kannanhoidollinen, jota on myös käytetty Länsi-uudenmaan susien kohdalla. Visa Eronen Suomen riistakeskuksesta antoi neuvoja kaikille, joita suden kohtaaminen huolestuttaa: Varmista kun liikut

metsässä, että eläin kuulee sinua. Jos kohtaat suden, käyttäydy rauhallisesti ja poistu hitaasti. Susi tarkkailee kohtaamaansa ihmistä muutaman sekunnin ajan ja pakenee sitten. Ihminen ei ole sudelle saalis, ja se vetäytyy siksi, sanovat asiantuntijat. Koira sen sijaan on kilpailija, jota susi ei siedä alueellaan. Koiraa ei siksi tule pitää sidottuna pihalla vaan mieluummin aitauksessa, jossa se on suojassa hyökkäykseltä. Metsässä ongelmia ei ole, kunhan pitää koiran lähellä ja hihnassa. Jos suden kohtaa, sen pelästyttäminen ei ole vaikeaa. Toistaiseksi se on Libergin mukaan aina toiminut. Susien läsnäolo tulee johtamaan siihen, että susi tappaa koiria ja lampaita, kommentoi Olof Liberg. Tämä on meitä kohtaava väistämätön ongelma. Todennäköisyys siihen, että ihmisille syntyy turvallisuusongelmia on Libergin mukaan hyvin pieni. Sudet ovat täällä jäädäkseen, joten niiden kanssa on opittava elämään. BB

Var i Tenala? Det här fotot visar något som man ser eller har sett på en plats i Tenala. Var kan det vara och vad är det för rullar? Om du inte gissar kan du få det rätta svaret i slutet av tidningen.

Tenholassa, mutta missä? Tässä kuvassa näkyvät rullat ovat kuvattu jossakin Tenholassa. Voitko arvata missä ja mitä ne ovat? Vastauksen saat myöhemmin lehdessä.

| 19


ralf@surfnet.fi

20 |


coa@surfnet.fi - 10570 Bromarf

Sale Tenala

Sockenvägen 21

Tfn. 010 76 26810

(0,0835 €/samtal + 0,1209 €/min)

Må.-fr. 8-21 Lö. 8-18 Sö. 12-18

Ägarens visitkort

| 21


En nyckel för två

Föreningsregistret städas upp Rensningen av föreningsregistret är på slutrakan och snart finns många föreningar inte mera. Patentoch registerstyrelsen har gett ut en lista på föreningar på fallrepet och det gäller för dem som är på listan att reagera innan föreningen slopas. Också några Tenalaföreningar finns på listan. En del är klara fall, Stor-Tenala lärarförening och Tenala-Bromarf lärarförening finns verkligen inte mera, nu hör lärarna till Raseborgs lärarförening. Likaså finns inte Föreningen Hem och skola i Tenala Bromarf. Nu har vi Höjdens hem och skola i stället. Tenala socialdemokratiska kommunorganisation hör också historien till liksom Tenala kommun. Men så är inte fallet med Skogby byaråd som lever och mår väl och absolut ska finnas med i registret. GennErbyvikens fiskevårdsförening har inte heller upphört, men kanske den har varit upptagen i registret två gånger, för den namnversion som finns på listan har ett skrivfel, nämligen e-et i namnet Gennarby. Tenholan Suomalaiset ry var visst en förening som var aktiv på 1960och eventuellt 1970-talet, och föreningen Tenala Livetskola har inte heller låtit höra av sig på den senaste tiden. Men är det så att föreningen ska finnas med i föreningsregistret också i fortsättningen, så bör de ansvariga skynda på och ta kontakt med Patent- och registerstyrelsen. BB

22 |

Handlingen utspelar sig i Harriets lägenhet i Ekenäs. Harriet har två ”kära vänner” som besöker henne på olika dagar i veckan. Hon klarar av de dubbla tidtabellerna genom att skylla på sin ”mamma” som kommer och går i huset. Men Harriets system håller inte längre när hennes väninna Lena överraskande kommer för att stanna en tid hos Harriet. Och värre blir det när de båda ”kära vännernas” fruar hittar till Harriets hus. Nu gäller det att snabbt duka upp en story som förklarar varför männen behöver Harriets ömma vård.

Föreställningar Januari; 7.1.2017 lör 18:00 Premiär. 14.1.2017 lör 18:00, 15.1.2017 sön 17:00, 21.1.2017 lör 18:00, 22.1.2017 sön 17:00, 25.1.2017 ons 19:00, 28.1.2017 lör 18:00, 29.1.2017 sön 17:00 Februari; 1.2.2017 ons 19:00, 4.2.2017 lör 18:00, 5.2.2017 sön 17:00, 8.2.2017 ons 19:00, 11.2.2017 lör 18:00, 12.2.2017 sön 17:00, 15.2.2017 ons 19:00, 18.2.2017 lör 18:00, 19.2.2017 sön 17:00, 22.2.2017 ons 19:00, 25.2.2017 lör 18:00, 26.2.2017 sön 17:00 Mars; 1.3.2017 ons 19:00, 4.3.2017 lör 18:00, 5.3.2017 sön 17:00 Understöd Tenala Uf med att betala medlemsavgift 2017, 20€/familj el. 7€/vuxen & 5€/barn TUF teater

Yhdeksäntoista vuotta Taitetusta A3-lehdestä se alkoi, ensimmäinen Tenalablade oli vaatimaton kun taas tämän päivän Tenalablade on värikäs, ammattitaidolla tehty lehti. Tenalablade’n sisältö näiden yhdeksäntoista vuoden ajalta kertoo kehittyvästä yhteisöstä jossa suu aktiivisia ihmisiä. Tässä lyhyt yhteenvetoni. Ensimmäinen Tenalabladet, jossa vielä oli T viimeisenä kirjaimena, oli kehotus saapua Tenholan kylätoimikunnan perustamiseen. Seuraavat numerot olivat kokonaan käsityötä. Me levitimme kaikki kirjoituskoneella kirjoitetut tekstit lattialle ja aloimme sakset kädessä koota sivuja. Sen jälkeen kootut sivut lähetettiin kopiotavaksi.

Aika Tenalabladetin kanssa on ollut antoisaa. Olen saanut kertoa uusista yrityksistä, mielenkiintoisista henkilöistä kulttuurin ja urheilun alalta, kaikista tapahtumista ja mitä kaupunki on tehnyt Tenholan hyväksi. Mutta myös tietenkin takaiskuista kun niitä on tullut. Kuitenkin useimmat asiat ovat olleet myönteisiä. Nyt kun päätän oman aikakauteni Tenalablade’n kanssa muistuu mieleeni kaikki haastatteluihin suostuneet henkilöt, kaikki jotka ovat kirjoittaneet lehteen, kääntäneet tekstejä ja valokuvanneet. Kiitos kaikille ja toivottavasti teillä on aikaa ja tarmoa myös vastaisuudessa. Nyt seuraa uudet ajat ja uudet Tenalablade’n tekijät. Börje Broberg


Nitton år Från ett hopviket A3-ark till dagens tidning i färg och professionell layout. Så har Tenalablade utvecklats sedan det första numret som kom ut för nitton år sedan. Tenalablades innehåll under alla år kan berätta om en bygd där det sker saker och där det finns aktiva människor. Här är min resumé över Tenalablades nitton första år. Det allra första Tenalabladet, med ett T på slutet, var egentligen ett upprop att grunda byarådet. De följande numren krävde sedan mera arbete och vi bredde ut maskinskrivna texter på golvet och klippte med saxen i handen ihop sidorna. Ett verkligt hantverk innan vi steg in i den moderna layoutens tid. Det har varit en givande tid att följa med utvecklingen i Tenala som skribent av Te-

Yhdistysrekisterin suursiivous nalablade. Till exempel alla företag som uppstått, alla människor som gjort något inom kultur och sport, alla händelser och vad kommunen gjort i Tenala. Men också bakslag i utvecklingen, allt går ju inte som i Strömsö. Fast det positiva har övervägt när det gäller Tenalas utveckling. Summa summarum, det har varit trevligt att skriva om Tenala och om människorna här. Alla tillfrågade har varit positiva och ställt upp för intervjuer och för fotografering. Och ett stort tack till alla som bidragit med texter och översättningar till Tenalablade. Och fotograferna, tack för att jag slapp den delen av arbetet. Nu tar nya krafter över och skapar det nya Tenalablade. Börje Broberg

Patentti- ja rekisterihallitus poistaa yhdistysrekisteristä kaikki sellaiset yhdistykset joilla ei enää ole mitään toimintaa. Tuhansia yhdistyksiä uhkaa poistaminen. Myös Tenholassa on sellaisia yhdistyksiä. Toiset ovat kuntauudistusten myötä muuttaneet nimensä, toiset ovat ehkä vahingossa listalla. Onko jollakulla tietoa sellaisesta yhdistyksestä kuin Tenholan Suomalaiset ry, joka toimi ainakin 1960-luvulla? Tai Tenholan Elämänkoulu ry? Jos nämä yhdistykset pitäisi säilyttää rekisterissä on nyt korkea aika ilmoittaa siitä. Gennarbynlahden kalastuksenhoitoyhdistys toimii vieläkin ja sen ilmestyminen listalle voi johtua siitä että ruotsinkielisessä nimessä on kirjoitusvirhe (GennErbyviken) ja oikea nimi voi olla listalla toisessa muodossa. Mutta Skogbyn kyläyhdistys toimii ja voi hyvin eikä kuulu poistettavien listalle. Tenholan sosiaalidemokraattinen kunnallisjärjestö on tietenkin yhtä paljon historiaa kuin Tenholan kunta. BB

| 23


Jälkiä metsissä ja kallioilla Ensi kertaa astuessani Trollshovdan maisemaan oli helteinen heinäkuun päivä ja Trollshovdanlahden poukaman ylle lankesi varjoja tervaleppien lehvistöistä. Olin heti vakuuttunut paikan erityisluonteesta ja lähdin myöhemmin omille retkilleni seudun metsiin, kallioille ja muinaisjäännöksille. Tänä talvena ensimmäinen täysi vuodenkierto Tenholan seudun alueita on tullut piirun verran tutummaksi. Ehkä ensi kertaa tuntuu kuin jokainen peltosaareke, metsäkukkula, kalliolaki tai metsänsiimes sisältäisi jotain aivan erityistä ja oikeastaan, korvaamatonta. Ei kai hullummin yhdeltä paikkakunnalta! Ja Trollshovdan nimeen viitaten, aivan spontaanisti ja itsestään selvästi ajattelen

sen viittaavan seudun luonnonmuotoihin ja metsien peräti satumaiseen olomuotoon ja näin ollen hylkään ainakin toistaiseksi kaikki virallisemmat selitykset. En malttaisi jättää lokakuista metsää taakseni. Sen sammalmättäitä, kuusikoita, kilpikaarnamäntyjä ja ihmisen muovaamia kivimuodostelmia. Löydän metsistä pitkiä kiviaitoja, jotka myötäilevät maanmuotoja ja metsänpohjaa. Kuusirivistöä seuraten, sammalmättääseen välillä painuen, ne alkavat olla jo osa luonnonympäristöä, osa metsää. Kivet ovat saaneet peitteekseen erilaisia jäkälämuodostelmia ja ne ovat vuosien tai vuosikymmenten saatossa painuneet toisiaan vasten. Kun tällaisen aidan viereen eksyy ja sitä alkaa tutkia tarkem-

min huomaa ajattelevansa menneisyyden ihmisiä, jotka eri syistä rakensivat kiviaitoja, omistamisen rajaa osoittamaan tai laiduneläinten kulkua rajoittamaan. Ilman järkevää syytä eivät kiviaidat kuitenkaan ole metsään syntyneet. Käsi on seurannut ajatusta ja harkintaa kiven löytäessä juuri oikean paikkansa toisen vierestä. Harkitsemattomasti asetellut kivet tipahtelevat keveästi alas eivätkä kunnioita tekijänsä pyrkimystä. Sovitellen kivet kuitenkin löytävät parinsa ja paikkansa. Talvehtimaan jäävät punarinnat vilahtelevat pellonreunan pienten kuusten oksilla ja kuusitiaiset helisevät korkeammalla kuusten latvoilla. Metsään laskeutuva talvinen rauha kutsuu kesän ja syksyn satokauden jälkeen havainnoimaan luontoa ennen mahdollisen lumipeitteen tuloa. Nyt on mahdollista keskittyä metsäluontoon sellaisenaan ilman hamuilua marjojen ja sienten perään. Uuden vuoden ensi valon läikkiä odotellessa virittäydyn yhä syvemmin talven tuloon ja annan mielikuvitukseni lentää. Trollshovdantien varrella voi tarkkakatseinen autoilija tehdä huomioita oletettavasti hieman nuoremmasta kivitaiteesta. Kummelinmuotoiset rakennelmat näyttäisivät saaneen olomuotoonsa viitteitä – metsätrolleista. Kuvat ja teksti: Elina Tuomarila

Elina Tuomarila maisemien etsijä ja tutkija, joka opiskelee myös alaa Turun yliopistossa.

Spår i skogar och på berg En het dag i juli upplevde jag för första gången naturen i Trollshovda. Bukten i Trollshovdaviken skuggades av klibbalens lövverk och jag var genast säker på områdets egenart. Lite senare begav jag 24 |

mig på utflykter till skogarna, bergen och fornlämningarna. Efter senaste vinter har årstidernas växlingar i Tenala blivit mera bekanta och det känns som varje åkerlapp, skogskulle, klippa och glänta skulle

innehålla någonting alldeles speciellt och i själva verket någonting oersättligt. Inte så tokigt för den här trakten. Och hänvisande till namnet Trollshovda tänker jag spontant och självklart att namnet syftar


på naturens formationer den alldeles sagolika framtoning. Tillsvidare bortser jag från alla officiella förklaringar. Jag kan inte tänka mig att låta bli att uppleva oktoberskogen. Den mossbeväxta marken, gran- och talldungarna och stenformationer gjorda av människohand. I skogen upptäcker jag långa stenmurar som följer terrängens former, sökande sig mellan granarna, ibland sjunkande ner i mossan. De känns redan som en del av naturen, en del av skogen. Stenarna har fått ett täcke av olika lavar och de har genom åren eller decennierna sjunkit ner mot varandra. När man kommer till en sådan mur och börjar en närmare granskning märker man att man börjar tänka på forna människor som av olika orsaker byggde dessa stenmurar. Kanske för att markera gränsen till sin egendom eller för att begränsa husdjurens betesmarker. Skogens stenmurar har förstås inte kommit till utan en klar orsak. Handen har lytt tanken och erfarenheten har placerat stenen på rätt plats bredvid den föregående. Slarvigt ditsatta stenar rasar lätt och hedrar inte den som byggt muren. Stenar som placerats med omsorg hittar sin rätt granne och sin rätta plats.

Övervintrande rödhakar pilar mellan åkerkantens smågranar och svartmesarna drillar litet högre uppe i grantopparna. Vinterns lugn sänker sig sakta över skogen och inbjuder oss efter sommarens och höstens skördetider att observera naturen innan allt göms under ett eventuellt snötäcke. Det är tid att koncentrera sig på skogsnaturen utan att spana efter bär och svamp. Medan jag väntar på det nya året och ljusare tider förbereder jag mig på vinterns

ankomst och låter fantasin flyga. Längs Trollshovdavägen kan den skarpsynte resenären observera kanske litet nyare stenkonst. Kummellika stenformationer längs vägen verkar ha fått vinkar om sitt utseende – av skogstrollen. Foton och text: Elina Tuomarila

Elina Tuomarila är landskapsforskare och –sökare. Hon studerar dessa ämnen vid Åbo universitet.

Var i Tenala? Rullarna finns eller fanns vid tennisplanen i kyrkobyn, de var den gamla ytan man spelade på. Efter att det varit en tid utan tennisspelande i Tenala kommer Tenala if att sätta den ena planen i skick för tennisspel redan till nästa sommar

Tenholassa, mutta missä? Kuva esittää kirkonkylän tenniskentän vanhaa pintaa, joka on poistettu kentältä. Urheiluseura Tenala if kunnostaa kentän uudelleen ja tennistä voi taas pelata Tenholassa ensi kesänä

| 25


Butiken öppen vardagar kl. 8-16

Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Skyltar och märken

Honda Småmaskiner Gastillbehör och AGA gaser Småmaskinservice

www.tekno-test.fi

Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@tekno-test.fi 019 241 3429 / 0400 805 347

26 |


Susannes trädgård Susanne Björkqvist i Bonäs har skapat en trädgård som är ett under av skönhet. Jenny Rehnström har besökt den och tagit mängder av foton. Här på uppslaget finns några som du kan njuta av.

Susannen puutarha Susanne Björkqvist on kotonaan Bonäsissa luonut kauniin puutarhan. Jenny Rehnström on käynyt siellä valokuvaamassa sitä. Tällä aukeamalla voit ihailla tätä kaunista puutarhaa.

| 27


Björn Lindqvist, årets företagare Tenala-Bromarf företagare har bland sina medlemmar valt Björn Lindqvist till årets företagare 2016. Den här gången är det festföremålet själv som får presentera sig för Tenalablades läsare. Utbildad till redovisningsmerkonom med examen i redovisning 1987 och adb 1989 flyttade jag ner till Tenala 1994 pga kärleken. Mitt första jobb i Västnyland var på Grahns Transport Ab år 1994. Efter ett drygt år kom det förfrågningar från småföretag som ville att jag skulle börja sköta deras bokföringar. Jag var tveksam och tyckte att jag hade det bra som kontorist. Min far hade varit företagare och det hade slutat med hjärtinfarkt vid 43 års ålder och jag ville inte gå samma väg. Men efter att Ludde på Kontorama lovat mig kredit för skrivare och bokföringsprogram startade jag Ten Service

Lindqvist hösten 1995. Ten Service blev det eftersom jag bodde i Tenala. Till en början jobbade jag kvällstid lite smått i uthuset. Men när det var bara +5 grader där så flyttade ”kontoret” in i var-

dagsrummet, till en liten hörna bredvid tv:n med mappar på golvet. Inte världens bästa arbetsmiljö men då var man ju ung... Jag ville lära mig mera om företagandet och behövde ett kontaktnät. Därför blev jag 1996 medlem i Tenala Företagare (som sen bytte namn till Tenala-Bromarf Företagare). Efter ett år i styrelsen valdes jag till ordförande efter Peter Lindroos. De fem åren som ordförande i lokalföreningen, styrelsemedlem i Nylands Företagare, medlem i 3x3, styrelsemedlem i SFF (Södra Finlands Företagare) och uppstartande av både föreningen Sydspetsens Företagare och Sydspetsens Mässa Ab gav mig många trevliga företagarkontakter. 1998 i januari bytte jag arbetsplats till Lindholm Lines Ab och fortsatte med kontorsuppgifter där. Bokföring, fakturering, betalningar och reskontra. Var också med och planerade ett nytt dataprogram för reseavdelningen där. Under tiden växte kundskaran på Ten Service Lindqvist. Samarbetet med Kontorama fortsatte, Ludde sålde program och jag gjorde installationer. År 2000 blev jag företagare på heltid. Lindholm Lines var ännu en tid min kund. Jobbade mest hemifrån men hyrde också en tid kontor på Kråkholmen där vi med två andra företagare delade med oss av våra kunskaper.

28 |


Kundkretsen ökade och jag behövde utöka och fundera på att anställa. I samhället pågick en debatt om småbarnsmammor som inte var intressanta på arbetsmarknaden. Så jag beslöt att bara anställa kvinnor med småbarn hemma. Ett par av dem gjorde bokföring åt våra kunder hemifrån. De kunde jobba när de ville och sen vara på plats hemma när barnen behövde skötsel. Samarbetet med Ludde och Kontorama hade hela tiden fortsatt och i något skede meddelade Ludde att han går i pension. Jag sade att jag kan köpa Kontorama av honom om det passar. Javisst sa Ludde och efter en längre tids funderande och diskussioner med Andelsbanken, Finnvera och Nyföretagarcentralen köpte jag Kontorama Ab Oy i februari 2005 tillsammans med fyra andra personer. Samtidigt flyttade jag min bokföringsverksamhet in i samma utrymme. Kombinationen Ten Service Lindqvist och Kontorama fungerade bra. Och det var trevligt att få en del arbetskamrater. Inte alltid så lätt att jobba ensam.

Ten Service Lindqvist växte. Det började med en hemmamamma som sen var på kontoret i Företagarhuset i Tenala när vi började sköta om det och Håkan som kom som praktikant till Kontorama sommaren 2005. Håkan som nu efter 11 år hos mig går i pension vid årsskiftet. Senare hade jag två fina praktikanter, Cecilia och Helena som jag anställde efter deras praktiktid. Då ökade också antalet disponentjobb tillsammans med en underleverantör. Nya kunder kom i en stadig takt till bokföringsbyrån och sommaren 2013 föreslog Kim Lindh att vi tillsammans med Tove Bäckman och Basti Karjalainen skulle öppna en bokförings- och disponentbyrå med fastighetsförmedling. Tanken att dela på ansvaret och att inte vara den som alltid måste vara på plats kändes välkommen. Vi fyra bildade då tillsammans två företag: Papper & Hus Ab Oy som sköter bokförings- och disponentuppdrag samt Raseborgs Bostadsapotek Ab Oy AFM (Sb-hem). Det kändes mycket tryggt att överföra alla mina tidigare kunder och personalen till det nya bolaget.

Vi hyrde kontor på Stationsvägen och i idag jobbar åtta personer på Papper & Hus och tre på Sb-Hem. Kontorama sköts idag av tre jätteduktiga försäljare i samma utrymme på Grönalundsgatan där det varit i ca 15 år. Yrkesbanan har gått från bankjobb i Jakobstad via bokföringsbyrå och kontorist i transportbranschen till tre företag med sammanlagt fjorton anställda. Visst har det ibland varit tungt med olika utmaningar och problem med kunder och anställda. Och visst finns det ofta för mycket jobb. Med det är väl slutligen frågan om att ha ett jobb som man tycker om. Och jag älskar det jobb du hatar... Björn Lindqvist

Yllä olevan tekstin on kirjoittanut yrittäjä Björn Lindqvist. Tenholan ja Bromarvin yrittäjäyhdistys valitsi hänet vuoden yrittäjäksi 2016. Lindqvistin yrityksiä ovat mm. Kontorama Ab Oy, Paperit & Talot Oy Ab, Ten Service Lindqvist.

Byarådet fortsätter att söka ordförande Det finns en styrelse för Tenala byarådsförening, men fortfarande saknas den person som vill axla uppgiften som ordförande för föreningen. Byarådets höstmöte den 15 november ordnades hos Mopoklubben Racerborg i Gennarby och Börje Skogberg från föreningen berättade om föreningen och planerna att utvidga verksamhetsutrymmena (det kan du läsa om på annan plats i Tenalablade). Därefter inleddes höstmötet för byarådet. Eftersom den nuvarande ordföranden Kent Gustafsson hade undanbett sig omval har jakten på en ny ordförande förts, men vid mötet kunde man blott konstatera att ingen person fanns att föreslå.

Mötet beslöt att välja medlemmarna i styrelsen 2017 och ge den i uppdrag att fortsätta sökandet efter en ordförande. De valda är nya medlemmarna Johanna Berglund och Kalle Lindström samt Börje

Broberg, Kent Gustafsson, Kim Holmberg, Kjell Lindholm och Magnus Selenius. Återvalda som verksamhetsgranskare blev Johan Lindgren och Michael Nyberg.

Kylätoimikunta hakee uutta puheenjohtajaa Tenholan kylätoimikunnalla on uusi hallitus, mutta ei uutta puheenjohtajaa. Tämä kävi ilmi yhdistyksen syyskokouksessa, jossa yllä mainitut henkilöt valittiin

vuoden 2017 johtokuntaan. Uusi hallitus sai kokouksessa tehtäväkseen jatkaa uuden puheenjohtajan etsimistä.

| 29


30 |


GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER

KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET

| 31


HUSMODELL MÅSEN

KONTAKT | OTTAKAA YHTEYTTÄ Martin Nordström martin.nordstrom@fiskarhedenvillan.fi | 044-323 48 67 Johan Nordström johan.nordstrom@fiskarhedenvillan.fi | 044-309 62 14

fiskarhedenvillan.fi

Profile for Tenala Byaråd

Tenalablade 2-2016  

Tenalablade 2-2016  

Advertisement