

MAGAZINE NEW YORK
Jenny Greissle representerade SWEA NY under världsmötet i Amsterdam
Redaktionen tipsar om kulinariska guldkorn
Från Kalmar till New Yorken svensk familjs nya vardag
Maria King om ett liv som Swea

Gunhild Ljung tar en titt i SWEA NY:s minnesbank
Svenska kyrkan visar upp sina nyrenoverade lokaler
Malin Liljert arbetar för barn jorden runt
SWEA NY möter tidigare FN-ambassadören Anna Karin Eneström
Innehållsförteckning
Ordföranden har ordet
Lär känna en Swea
SWEA NY:s minnesbank 8
SWEA möter
Malin Liljert
Svenska kyrkan i New York
Världsmötesdagarna i Amsterdam
Redaktörsskifte hos SWEA NY Magazine
SWEA möter Anna Karin Eneström 13 Redaktionen tipsar
SWEA möter Maria King

Redaktion
Redaktör: Linn Arvold Nilsson
Skribenter i detta nummer: Cajsa Landin, Pia Bilting Bearfield, Helen Lundström Erwin, Maria Melin, Ingegerd Landström, Gunhild
Ljung, Jenny Greissle och Linn Arvold Nilsson
Formgivning: Linn Arvold Nilsson
Ansvarig utgivare: Jenny Greissle
SWEA New York
E-post: newyork@swea.org
Web: www.newyork.swea.org
Facebook: www.facebook.com/sweanewyork
Instagram: www.instagram.com/sweanewyork
Omslagsfoto: Jonas Jaeken, Unsplash
Foto baksida: Nora Schlesinger, Unsplash
Miljöbilder s. 20 och s. 28: InDesign AI

Ordföranden har ordet
Nu lackas det mot jul. Vi tackar vår utgående redaktör Cajsa Landin för ett fantastiskt jobb sedan våren 2022 och varmt välkomnar vi vår ingående redaktör Linn Arvold Nilsson. Cajsas och Linns perspektiv om vad SWEA betyder för dem och vad som lockade med redaktörsrollen kan ni läsa mer om i det här numret.
Gammal som ung, att vara nyinflyttad i New York är en omställning. Tre Sweor berättar om sina erfarenheter av New York och varför SWEA blev ett val för dem. Gunhild Ljung, vår omtyckta Swea som numera bor i Stockholm, tar en titt i Sweas minnesbank och dyker ner bland minnen hos några Sweor. Maria King har varit SWEA-medlem över halva världen i över 35 år, nu senast i West Palm Beach i Florida, men känner fortfarande att hon har en fot kvar i New York. Svenska kyrkan i New York är en ikon i staden och en naturlig träffpunkt. I kyrkans nyrenoverade lokaler delar prästparet och komministern med sig av sina personliga reflektioner, men också om planerna för verksamhetens framtid.
I det här numret får ni även träffa Anna Karin Eneström, Sveriges tidigare FN-ambassadör, som berättar om sitt liv som svensk diplomat på den internationella scenen.
Ni får ta del av mina intryck under världsmötesdagarna i Amsterdam den 3-6 oktober som kulminerade i ett högtidligt 45-årsfirande av SWEA International.
Livet bjuder på möjligheter som vi inte kan föreställa oss. Två som tog steget att vara expat i New York är Nelly och Jacob med barnen Matheus och Melissa. De berättar om olikheterna att arbeta och att ha småbarn i New York och vad man saknar från Sverige. För visst är det fler än jag som saknar falukorv, Marabou och gräddost!
Missa inte redaktionens bästa tips på kulinariska guldkorn i New York. Kanske är det dags att prova en éclair på Hungarian Pastry Shop på Upper West Side eller varför inte bege sig till Williamsburg, Brooklyn för att dricka en Spaten Lager på Radegast Hall & Biergarten?
Jag vill också tacka Linn och Cajsa för en smidig övergång i redaktörskapet och vår fina redaktion för allt arbete och härlig stämning. Avslutningsvis vill jag tacka för förtroendet som ordförande för SWEA NY under året. Det har varit oerhört kul. Jag överlämnar med trygga händer till Pia BiltingBearfield som kommer göra ett fantastiskt jobb tillsammans med 2025 års styrelse.
Jag ser fram emot att träffas igen under vårens event efter att vi fått lite välförtjänt julledighet.
God Jul och Gott Nytt År!
Jenny Greissle
Ordförande SWEA New York
Lär känna en Swea
SWEA New York har runt 100 medlemmar och fler blir vi. En del av oss har bott här länge, andra är nyanlända. Vissa har varit med i SWEA NY från starten och vissa har precis hoppat på. I ”Lär känna en Swea” presenterar vi några New York-medlemmar lite närmare.
Eva Bruno
Hur länge har du bott i New York?
– Jag flyttade till New York (eller egentligen Connecticut) från Tokyo första gången 2006 och har sedan dess även bott och jobbat i Sverige och Japan igen under några år. Nu i våras gjorde jag min senaste flytt till USA från Tokyo.
Vad tog dig till New York?
Av: Maria Melin
Foton: privata/Maria Melin

– Jag har kommit hit för olika roller hos min arbetsgivare McKinsey & Company varje gång, utom nu i våras när jag flyttade hit utan något nytt jobb för att kunna vara i samma världsdel som min man Olof. Vi har varit på olika ställen i världen de senaste 4,5 åren, inklusive under pandemin.
Hur länge har du varit med i SWEA New York och vad är bäst med SWEA?
– Jag blev medlem i SWEA New York första gången 2007 och nu igen från 2024. Jag har också varit medlem i SWEA Japan i två omgångar sedan 1998 och var senast ordförande där 2023. Det bästa med SWEA är alla trevliga vänner man träffar.
Vad gör du på dagarna?
– Just nu söker jag nytt jobb (och är öppen för alla tips!), samtidigt som jag läser några universitetskurser inom AI och maskininlärning på distans.
Vilket är ditt smultronställe i New York?
– Jag gillar Metropolitan Opera och champagnebaren där. Jag brukade gå ganska ofta när jag bodde här tidigare, men har faktiskt inte varit där på länge. Annars tycker jag att Svenska kyrkan och dess café är ett riktigt smultronställe, och ännu mer så efter renoveringen!

Vad tog dig till New York?
Michaela Wickman
Hur länge har du bott i New York?
– Jag flyttade till New York den 17 september. Jag har varit i New York som turist många gånger men det är stor skillnad att sätta bo här.
– Min man fick chansen att jobba på SEB:s kontor här i New York, så det var ett enkelt val att tacka ja. Vi har tidigare bott i London i drygt fem år, så det är andra utlandsflytten för oss. Största skillnaden nu är att våra barn är vuxna och utflugna så det är bara vi två den här gången.
Hur länge har du varit med i SWEA New York och vad är bäst med SWEA?
– Jag gick med för första gången för två veckor sedan så jag vet inte riktigt än vad som är bäst, men jag gissar att det är nätverket av en massa trevliga kvinnor.
Vad gör du på dagarna?
– I början var det mest att bygga ett hem då vi endast kom hit med våra kläder. Sedan dess har jag utforskat dagens New York, framförallt området där vi bor på Upper West Side på Manhattan. Jag går massor nu när jag har tid. Jag jobbade heltid ända fram till dagen vi flyttade, så det känns fortfarande som en förlängd semester. Vädret har ju varit magiskt så jag tar gärna en CitiBike någonstans och går sedan hem. Jag har även börjat spela pickleball i vår park då det är så lättillgängligt och gratis. Hemma i Sverige är jag en hängiven padelspelare, men det är så galet dyrt här.
Vilket är ditt smultronställe i New York?
– Empire State Trail som går utmed hela Hudson Riverside. Sedan tar jag gärna en kaffe på Pier I, som tyvärr just har stängt för säsongen. Jag älskar närheten till vattnet.

Redaktörsskifte på SWEA NY Magazine
Möt vår utgående och vår ingående redaktör
Av: Helen Lundström Erwin Foton: Helen Lundström Erwin
“Det är väldigt roligt att det finns så många fantastiska och olika kvinnor här. I SWEA NY Magazine har vi en chans att visa detta.”
Jag träffar SWEA:s två fina redaktörer på Fabrique för en god svensk fika. Två, undrar du? Jo, just det. Cajsa Landin, som har varit redaktör för SWEA NY Magazine sedan våren 2022, lämnar oss nu lite motvilligt på grund av många resor och frilansjobb, vilket innebär att hon inte kan ge tidningen så mycket tid som hon egentligen vill.
Och Linn Arvold Nilsson, som precis har hittat oss New York-Sweor, tar över efter Cajsas fantastiska år på vår redaktion. Både Cajsa och jag känner att Linn blir perfekt. Det ska bli spännande med nya idéer och perspektiv. Dessutom kommer Cajsa att fortsätta skriva för oss. Artikeln tar en titt bakom kulisserna på redaktionen, med särskilt fokus på Cajsa och Linn förstås!
Cajsa berättar att hon växte upp i Karlstad och flyttade till Utah med sin familj som 11-åring. Hon trivdes väldigt bra där, men hade alltid en dröm om att bo i New York. Det har blivit några vändor tillbaka i Sverige, bland annat för studier, men på det stora hela har hon varit New York-bo sedan hon var 24 år. Nu älskar hon sitt område i Brooklyn, där hon bor.

Cajsa känner sig som svensk och tänker ibland att hon nog inte hade gjort det om hon hade stannat i Utah, eller någon annanstans i USA, och inte bott i Sverige och pluggat där.
Linn växte upp i Helsingborg – samma stad som jag – och flyttade sedan till Stockholm där hon bodde i flera år. Det måste ha varit meningen att hon skulle träffa sin man precis när hon gjorde det, säger hon, för de gick om varandra i tio år trots att de hade flera gemensamma bekanta. Hennes man, som kommer från Gävle och flyttade till Helsingborg med sin familj som liten, träffade Linn inte förrän han hade flyttat till Malmö och var på besök i Stockholm där hon bodde då! Dessutom är det tack vare honom som hon nu bor i USA. Det tycker Linn är en fantastisk bonus, för hon tror inte att hon själv skulle ha tänkt på att bo utomlands. Linn berättar att de har bott i USA i två år, först på Manhattan och numera i Jersey City.
Vad är viktigt med SWEA New Yorks eget magasin?
Cajsa förklarar att hon hade skrivit för SWEA NY Magazine ett år innan hon själv blev redaktör, och hon tyckte att det var jätteroligt. Hon insåg att det finns massor av inspirerande svenska kvinnor i New York och dess omnejd, något hon inte riktigt hade reflekterat över tidigare när hon mest besökte Sockerbit eller Svenska kyrkan. Det är väldigt roligt att det finns så många fantastiska och olika kvinnor här.
– I SWEA NY Magazine har vi en chans att visa detta, säger Cajsa. Det är viktigt.
Linn tror att magasinet är en bra plattform för att bygga gemenskap och att det bidrar med en känsla av tillhörighet för medlemmarna. Det tror hon är väldigt värdefullt och för henne, som bor i USA tack vare sin man, känns det viktigt att ha sin egen sociala miljö och kunna ingå i en stödjande gemenskap. Linn såg annonsen för SWEA NY Magazine och kände direkt att det skulle passa henne och vara ett roligt sätt att bidra till organisationen. Hon var lite nervös och undrade om hon hade tagit sig vatten över huvudet, men samtidigt känns det spännande och utmanande. Cajsa nickar instämmande och berättar att när hon fick Linns ansökan såg hon direkt att Linn hade både kunskap och kreativitet.
Cajsa och Linn ler stort mot varandra.
– Det känns bra att Cajsa har sådant förtroende för mig, säger Linn. Och det känns väldigt fint att vara med i SWEA. Jag har fått ett fantastiskt stöd och välkomnande från alla. Här är högt i tak, alla får plats och får vara som de är.
Olikheterna
Detta leder till en spontan konversation om Sweornas mångfald och hur fint det är. New York har så många inspirerande kvinnor. Alla är olika och gör olika saker. Linn tycker att det är jättefint att det finns så mycket kunskap som man kan hjälpa varandra med.
– Precis, säger Cajsa. Sweorna är mångfald.
– Ja, instämmer Linn. Det ger perspektiv att få ta del av varandras liv.
Liven som svenskar utomlands
Jag frågar Cajsa och Linn vad de är nyfikna på om varandra.
Linn undrar var Cajsa skulle kunna tänka sig att bo om hon inte hade bott i USA eller Sverige.
– Australien, säger Cajsa direkt. Det är något alldeles speciellt med Australien som drar i mig. De stora vidderna, färgerna och havet.
Men Paris eller London skulle också kunna vara något. Hon har vuxit upp med ett mobilt liv, så hon trivs överallt egentligen.
– Vad är hemma för dig, Cajsa? frågar Linn.
– New York, och Utah… och skogen i Sverige.
– Man lägger märke till det fina med Sverige när man är i USA och det fina med USA när man är i Sverige, säger Linn.
Vad känns annorlunda?
Både jag och Cajsa blir förvånade när Linn spontant säger att i New York har folk mer “boxmentalitet” än i Sverige. Men när hon förklarade det, insåg vi vilken insiktsfull observation det är. Linn har lagt märke till att i USA är alla experter på just sin uppgift. Ett exempel är mataffärerna där det finns många

medarbetare, och alla är specialiserade på just sin sak, medan det i Sverige nästan inte finns någon personal i mataffärerna.
– Och i Sverige finns jantelagen, säger Cajsa. I USA får man göra vad man vill. I Sverige är jag udda.
– Ja, instämmer Linn. I Sverige bryr sig folk för mycket. I New York ser man kärnan hos människorna. Det är fint, man lär sig att prioritera det inre och uppskatta det unika.
Sen finns det en annan solidaritet i Sverige, en gemenskap. Här i USA finns denna solidaritet mer i religiösa sammanhang.
Vänskap
Cajsa och Linn sitter tysta en stund. Sedan nickar båda nästan samtidigt.
– Det känns som att det generellt är lättare att komma djupare med vänner i Sverige eller inom svenska sammanhang, säger Linn. Folk är fina och artiga här, men en utmaning i New York är att många flyttar och är här tillfälligt.
– Svenskar är mer försiktiga, säger Cajsa, men när man väl kommer närmare varandra så blir det djupare. Det beror också på – vissa människor känner man direkt en vänskap med, att man direkt kommer lite djupare i samtalen. Som nu, med oss.
Linn och Cajsa på en svensk fika i New York.
En titt i SWEA NY:s minnesbank
Av: Gunhild Ljung Foton: privata
Vi bär väl alla på minnen av olika slag. Vad är då ett minne?
Minnet är en viktig förutsättning för vårt tänkande, det är viktigt för oss att lära oss saker och för att vi ska kunna dra nytta av våra erfarenheter. Så vilka erfarenheter av SWEA har vi? Jo, det
självklara nätverket för svenska kvinnor utomlands med en härlig gemenskap för oss alla, gammal som ung med många glada minnen genom åren. Här gör vi ett litet dyk ner bland minnen hos några Sweor…
Kickan Williams berättar att Gunilla Nisser var eldsjälen från början, då Agneta Nilsson kom och inspirerade en liten grupp tjejer och 1983 tog det fart. Kickan var den som introducerade SWEA-nätverket i New York. De andra två inriktningarna på den tiden var att bevara svenska språket och svenska traditioner. Vi möttes på nätverksträffar för att mingla, för att dela med oss om våra jobb, hobbyer eller problem som borde lyftas. En serie om att hålla föredrag hölls nere på Kickans loft i SoHo.
Fanny Farkas påminner om en höstkväll 1986 när vi minglade med prinsessan Christina på “Monas bank” och underhölls av Kjerstin Dellert och Staffan Scheja. Blev prinsessan hedersmedlem den kvällen? Det minns vi inte, men Fanny skulle catera med sagolika hors d’oeuvres och hade genom Mona fått specialtillstånd att använda köket där enbart koshermat lagades. Vi förundras över vilket inflytande SWEA:s dåvarande president Mona Johnson hade i “sin” bank.
I Fannys lilla kök kokade många Sweor ärtsoppa som serverades under en gemytlig kväll för Sweor med män, i en lokal som en polis köpt eller hyrt och omvandlat till jazzlokal. Fanny minns dock inte hur hon hade träffat polisen! En annan gång var det räkfrossa på Estonia House där Bitten Frandsen och Kerstin Palma drog Kålle & Ada-historier så alla vek sig av skratt och fick ont i magen.
Fanny minns hur hennes cateringfirma och serveringspersonal blev ordentligt genomsökta vid matleveransen till kungaparet 1988 nere på South Street Seaport där många, många Sweor stod i aprilkylan och presenterade svensk
hemslöjd. Det samma fick New Jersey-Sweorna uppleva dagen innan, under kungaparets besök vid Nya Sverige-tunet, hembygdsgården i Bridgeton. På South Street Seaport hade också Tree-of-Life-gruppen, bestående av Carina Kingson, Agneta Waller och Gunhild Ljung under Gunilla Nissers ledning, samlat ihop elevteckningar från skolor i tri-stateområdet till en fin utställning där elever i sina alster porträtterat hopp och drömmar om en framtida värld. Ett projekt som initierades av Rädda Barnen med syfte att hjälpa barn i nöd och där behållningen i vårt fall överlämnades till Covenant House/Under 21 i New York.
Det första internationella mötet skedde i Fannys lilla lägenhet med SWEA Toronto. Nyblivna medlemmen och skådespelerskan Viveka Lindfors var också där till mångas förtjusning. – En mycket trevlig afton, säger Fanny, som presenterades med en bok och silvernålen SWEA, designad av Swean Louise Enhörning.
Veronica Stolt kom till New York 1988 för att arbeta på Swedbank och hade uppmanats av sin moster att gå med i SWEA. Moster Christa var en mycket bestämd person så Veronica anmälde sig veckan efter ankomst. Tack vare SWEA fick Veronica kontakt med Mette Barslund Mårtensson på Nordstjernan vilket ledde till ett journalistuppdrag vid sidan av bankarbetet. Några år senare invaldes hon i styrelsen där hon bland annat fick ansvar för programverksamheten. Man gör allt för SWEA. Veronica forslade kluckande vinflaskor under sin några månader gamla dotters vagn på väg till event på Svenska kyrkan. Dottern klarade äventyret och fick SWEA-ådra. Hon växte upp och sjöng senare solo vid SWEA:s luciafiranden.

Christina Moliteus minns hur Ann Skogh och Eva Wiklund klippte och klistrade medan Bitten Frandsen knattrade ner texter på skrivmaskinen till SWEA-bladet. Det arrangerades också en mannekänguppvisning på Monas bank, där förplägnaden bestod av köttbullar. 700 köttbullar hade trillats av Christina och Eva –varken barn eller äkta hälfter hade fått något smakprov, för alla köttbullar var räknade!
Sweor är flexibla. Vi lärde ut dansleken Små grodorna vid det första midsommarfirandet i Battery Park, band kransar och visade hur man gör. Åsa Hasselgårdh gjorde till och med små midsommarstänger till försäljning. Sweor fortsätter att binda kransar tillsammans med allmänheten till mångas förtjusning. Vilken lycka vi ger alla med egenbunden krans på huvudet!
SWEA har följt traditioner, inte bara midsommarfirande utan även att fira Lucia i St Peter’s Church, i gästsalen hos Cathrine Mellquist i Tudor City eller i Svenska kyrkans kapell. Självklart har Lucia och de skönsjungande tärnorna oftast varit Sweor.
Minns ni Cabaret? Det handlade om mitt liv som Swea, genom porträttet av Nilla som flyttade från Sverige och med SWEA:s hjälp fick
ett fantastiskt liv i utlandet. Texterna skrevs av Gunilla Philipsson och våren 1999 tillfrågades Birgitta Odqvist om de inte skulle planera en cabaret av materialet. Vilken succé det blev - föreställningar sattes upp på världsmötet i Seattle, på Swedish Cottage i Central Park i New York, på jubileum i New Jersey och vid Sverigemiddagen i Stockholm.
Vid 10-årsjubileet 1993 kom snöstormen och många blev strandsatta på flygplatser eller någon annanstans. Även vinet, som inköpts i New Jersey för att spara en slant, låg i säkert förvar i mitt hem i New Jersey eftersom det var undantagstillstånd och omöjligt för min make att ta sig in till staden på många, många timmar med de efterlängtade dryckerna. Vi löste problemet vid minglet i Residenset och vid mannekänguppvisningen hos designer Kenth Andersson innan middagen på Snaps, i hörnan Park Ave/46:e gatan, där de hade sin egen vinkällare.
Gullvi Samuels, numera Swea i Arizona, säger: – Vi har ju haft så mycket skoj med SWEA, med resor och i smågrupper.
När New Jersey avknoppades 1986 som en egen avdelning startades den första julmarknaden och därefter var det många Sweor som, oerhört stolta över sitt svenska arv, började sy sina folkdräkter. Brava!
Bland axplocket av minnen framgår det fortfarande att samkväm, traditioner, svenska språket och mat är viktiga ingredienser i vårt fantastiska systerskap som Agneta Nilsson initierade 1979.
Tack för fina minnen! Gunhild Ljung

SWEA:s Luciafirande 2002. Från höger: Veronica Stolts dotter Inger, Eva Engman, Inger Hassel och Gunhild Ljung.
SWEA igår
1979-2024 - 45 års historia kulminerade
Av: Jenny Greissle Foton:
Inför världsmötet den 3-6 oktober i Amsterdam världen för att fira SWEA:s 45-åriga historia ordförande, Jenny Greissle, var på plats



Mitt under höstprakten med blå himmel, solsken och fallande löv stod SWEA Amsterdam som värd för världsmötet den 3-6 oktober med temat SWEA International 45 år. Det som började 1979 i Agneta Nilssons garage i Los Angeles har växt som ringar på vattnet till det starka nätverk SWEA är idag, med 70 avdelningar i 27 länder på fyra kontinenter: Nordamerika, Europa, Asien och Oceanien. Ung som gammal; visst längtar vi utlandssvenskor efter en kaffetår med kanelbullar, midsommarfirande och luciatåg tillsammans med andra svenska kvinnor? År 2002 omorganiserades SWEA i 7 regioner: VAME, MAME, OAME, VEMA, MEMA, OEMA och ASOC. Jag, som ordförande i New York, representerar min avdelning inom OAME, dvs östra Amerika.
På plats vid hotell Novotel i Hoofddorp, strax utanför Schiphols flygplats, var ca 200 Sweor samlade. I lobbyn stod SWEA-ambassadörer och tog emot oss med öppna armar allteftersom deltagare anlände från världens alla hörn. Folk kramades, skrattade och var så glada att träffas – det var tydligt att SWEA:s systerskap är “the real deal”.
Torsdagseftermiddagen kickade loss med välkomstmingel och försäljning av SWEAprodukter på Kulturhuset Cpunt. SWEA Internationals ordförande, Lotta Rigby-Fors, tog scenen och tackade Cathrine Dahlskog, avdelningsordförande för SWEA Holland, och Anna Franzén, VM-general, för deras insats som värd.
Har ni känt déjà vu? Det hände mig! Med bubbel i handen på minglet gick jag förbi ett ansikte jag kände igen men inte kunde placera. Jag chansade och sa:
– Är inte du Jessica från Textilhögskolan i Borås? Efter en lång paus tänkte jag, “Herregud,
och idag
kulminerade på världsmötet i Amsterdam
Foton: privata/SWEA
Amsterdam samlades medlemmar från hela historia och dess globala gemenskap. Vår plats för att representera SWEA New York.
hon måste tro att jag är en ‘stalker’.” Men sekunden senare log hon och sade: – Jenny!!!
Jessica Lundgren är nu, precis som jag, avdelningsordförande på SWEA, hon i Istanbul och jag i New York. Världen är liten, och att SWEA kan föra människor samman efter 25 år förvånar mig inte. SWEA sammanför människor!
Fredagen var Världsmötesdagen. Vi satt i en fin konferenslokal på hotellet och fick se en film med en hälsning från Agneta Nilsson. Eva Steinbach, vice internationell ordförande presenterade SWEAgenomtiderna och Lotta Rigby Fors, internationell ordförande, höll presentationen SWEAimorgon-VartärSwea på väg? . Den sistnämnda innefattade sammanställningen av en medlemsenkät som besvarades av 1 008 medlemmar från 66 avdelningar. Enkäten visar att ca 80 % av våra medlemmar är “Mycket nöjda” eller ”Nöjda” med sitt medlemskap. På frågan “Varför är du med i SWEA?” är svaret utan tvekan ”Gemenskap”. Vad som är viktigt för våra medlemmar är våra erfarenheter, jobb och nätverk. Runt 88 % röstar “Ja” på frågan, “Är det sannolikt att du fortsätter som medlem i SWEA de närmaste åren?”.
Så, även om vi som organisation påverkas av en snabb och ombytlig omvärld är helhetsbetyget från våra medlemmar högt. Detta bör ge oss förtroende för hur SWEA kommer att utvecklas de nästkommande åren. Vi lyssnar på våra medlemmar, gläds åt den mångfald vi har och förblir ödmjuka inför framtiden.
Eva Steinbach, SWEA Internationals vice ordförande, beskrev SWEA Internationals initiativ för att främja svensk kultur, språk och traditioner utomlands. Förutom avdelningarnas



SWEA igår och idag
fortsättning från föregående sida
lokala stipendier delar SWEA International ut Litteraturstipendiet sedan 1982, Paskellstipendiet sedan 1998 och Interkulturella stipendiet sedan 1990. Årets stipendiater för 2024 var Evelina Edfors, som mottog Interkulturella stipendiet för sitt arbete inom religionsforskning; lingvisten Phil Beier, som fick Litteraturstipendiet; och sopranen Julia Lindgren, som tilldelades Paskellstipendiet.
De tre största donationsinsatserna genom tiderna är 2009 till Nationalmuseum, 2021 till Svenska Kulturhuset i Paris genom donationsprojektet för jubileumsboken Amitié (35 000 USD) och 2022 till Ukrainian Professional Support Center, en del av Beredskapslyftet, som hjälper ukrainska kvinnor i Sverige med språkträning och arbetsmarknadsstöd (1 070 000 SEK).
Årets Svenska Kvinna är SWEA:s största hedersbetygelse och en utmärkelse som har delats ut till 33 kvinnor sedan 1989. Mottagarna har gemensamt att de genom sin verksamhet och kompetens gynnar Sveriges anseende utomlands. I år gick priset till Lise Tamm, chefsåklagare på Riksenheten mot korruption och utredare åt Sveriges regering.

Under middagen på restaurang IJ Kantine visades ett bildspel av alla lokala avdelningars egna 45-årsfester. Stämningen höjdes ytterligare med ett lotteri där varje avdelning hade donerat priser – vi i New York bidrog med en godispåse från BonBon. Middagen avrundades med en presentation av SWEA Arts textilprojekt där Sweor hade skickat in tygbitar för att skapa ett konstverk. Helena Berggren, som är aktiv i SWEA Internationals Professionalkommitté, stod på scen som modell för konstverket som hade resulterat i en klänning. Helena, som även sytt klänningen, hade lagt cirka 80 timmar på arbetet. I sitt tal berättade hon att det som började som en klänning förvandlades till en symbol för vänskap i takt med att tygbitarna kom in – därför fick konstverket namnet Kramen
Lördagen var Regionmötesdagen som är ett arbetsmöte för alla avdelningsordföranden, regionordföranden och SWEA Internationals styrelsemedlemmar. Vi fick möjlighet att nätverka genom givande workshops inom (1) Digital Marknadsföring och Kommunikation, (2) Ekonomi och (3) SWEA Administration, GDPR och vägledning inom styrelsearbete.
Ett kärt återseende: Jenny och Jessica, återförenade efter 25 år.
Före och efter lunch hade vi två fantastiskt inspirerande talare. Camilla van den Boom, affärsstrateg som driver företaget Sturrm, behandlade temat Hur man skapar en egen strategi i dagens turbulenta värld. Tina Thörner, f.d. professionell kartläsare i rally, föreläsare och coach, presenterade Hitta ditt inre driv. Frågorna duggade tätt efter båda föreläsningarna och de ekande applåderna sade allt.
Efter produktiva möten hölls avslutningsmiddagen på hotellet. Festhumöret gick det inte att ta miste på för det skålades och hölls tal om vartannat. Efter söndagens frukost valde en del deltagare att göra en dagsutflykt till Amsterdam medan andra valde att resa tillbaka. För mig som förstagångsdeltagare på ett världsmöte har det verkligen gjort intryck. Jag uppmanar er alla att delta i ett regions- eller världsmöte. Varför? Enkelt svar: gemenskap.
SWEA NY möter
Av: Ingegerd Landström
Anna Karin Eneström har just avslutat sin tjänst som Sveriges FN-ambassadör och chef för Sveriges FN-representation i New York. För SWEA NY Magazine berättar hon om fem spännande år med multilateralt samarbete i fokus och om en karriär i diplomatins tjänst.

– May I take it that the Assembly decides to adopt the draft resolution A/79/L.2? It is so decided!
Ordförande för FN:s generalförsamling slår klubban i presidiebordet och drygt två års förhandlingar mellan FN:s alla medlemsländer för att nå en överenskommelse om det framtida multilaterala samarbetet – en framtidspakt – är formellt avslutade. Applåder utbryter i den pampiga salen och i den svenska bänken kramar Sveriges FN-ambassadör
Anna Karin Eneström om kollegorna Julia Fielding och Agnes Julin och blir gratulerad av vice statsminister Ebba Busch, som representerar den svenska regeringen vid Framtidstoppmötet.
För Anna Karin Eneström markerar antagandet av framtidspakten inte bara slutet på en lång och intensiv förhandlingsprocess, där hon varit en av huvudaktörerna. Det är också avslutningen på hennes sista stora uppdrag i rollen som Sveriges FN-ambassadör. En vecka senare, den 30 september, är hennes mandatperiod över och hon lämnar över kontoret på One Dag Hammarskjöld Plaza till sin efterträdare.
Anna Karin Eneström ”
Ytterligare några veckor senare får SWEA NY Magazine en pratstund med Anna Karin Eneström. Vi sitter i solen på en parkbänk utanför FN:s högkvarter i Midtown, Manhattan. Trafiken från Första Avenyn brusar i bakgrunden, och med jämna mellanrum avbryts vårt samtal av tidigare kollegor som, glatt överraskade över att stöta på henne, stannar till och byter några ord. Ett par dagar tidigare har Anna Karin sprungit New York Maraton, som legat högt på hennes attgöra-i-New-York-lista.
själva stan. När jag sprang över Verrazzano-Narrows Bridge och de spelade “New York, New York” började jag nästan gråta. Jag säckade ihop någonstans i Bronx, men när vi kom in i Central Park stod familjen där och hejade på och gav mig ny energi. Helt fantastiskt!
En överenskommelse för framtiden
Det har varit långa och stundtals besvärliga förhandlingar innan medlemsländerna till sist kunde komma överens om en framtidspakt. Varför är det viktigt att den kom på plats?
– Det var viktigt för FN:s framtid. För tilliten mellan medlemsstaterna och för att visa att multilateralismen är ett avgörande verktyg för att möta dagens och morgondagens hot.
Det är A och O att vara lyhörd, att prata och att lyssna, inte minst på dem som har andra åsikter och som kan sägas vara lite “besvärliga”.
Du har varit medfacilitator för den del av framtidspakten som specifikt handlar om hur vi ska hantera de möjligheter och utmaningar som digitalisering och teknologisk utveckling medför. Du har också framgångsrikt förhandlat flera andra stora resolutioner, bland annat FN75-deklarationen, inför FN:s 75-årsdag. Hur når man fram till överenskommelser med så många olika aktörer och viljor inblandade?
– Jag hade bestämt mig för att jag skulle springa NY Maraton under min tid här, och det var verkligen en underbar upplevelse. Folklivet runtomkring, entusiasmen,
– Det är viktigt att ha bra medarbetare och det har jag haft i alla förhandlingsprocesser, de har varit fantastiska. Utöver det så tror jag att det är A och O att vara lyhörd, att prata och att lyssna, inte minst på dem som har andra åsikter och som kan sägas vara lite “besvärliga”. Det gäller att hitta en balans utan att dra ned på ambitionen och sedan våga hålla fast vid den. Framför allt behöver man bygga förtroende från medlemsländerna och det kräver dialog.
Foto: Agaton Ström
Anna Karin
Eneström
Fem år i händelsernas centrum
fortsättning från föregående sida
Anna Karin Eneström har varit FN-ambassadör under fem exceptionellt händelserika år. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har upptagit mycket av hennes och kollegornas tid, likaså kriget mellan Israel och Hamas. Och bara fyra månader efter att hon tillträdde sin tjänst stängde New York och stora delar av världen ner på grund av Covid 19-pandemin. Samtidigt hade FN en central roll att spela i hanteringen av pandemin och arbetsbelastningen snarare ökade än minskade.
– Jag har både positiva och negativa minnen från pandemin. Jag fick hem hela min familj, vi hade matlag och vi kunde röra oss ute ganska mycket. Det var knappt några bilar på gatorna och man kunde höra fåglarna sjunga på Park Avenue.
– Men jag tyckte inte om att jobba hemifrån. Vi arbetade helt virtuellt och på Zoom-möten kändes det ofta som att jag satt och pratade in i ett stort, svart hål. Och mötena mellan människor som är viktiga för att bygga förtroende och tillit, försvann ju när vi bara träffades via skärmar.
Världen som arbetsplats, samtalet som verktyg Möten, dialog, samtal – ord som återkommer när Anna Karin Eneström berättar om sina år som FN-ambassadör och sin karriär som diplomat. Juridikstudierna i Uppsala var inriktade på en domarbana, men via en uppsats i internationell rätt kom hon i kontakt med Utrikesdepartementet, blev uppmanad att söka till det som då hette Handläggarutbildningen, numera Diplomatprogrammet, och på den vägen blev det.
Diplomatyrket har sedan tagit Anna Karin och hennes familj – maken Pelle Enarsson som också är diplomat och barnen Julius och Malla – till många spännande uppdrag och platser runtom i världen. I Nairobi, Kenya, jobbade hon med FN-frågor för första gången och fick smak för multilaterala frågor. Efter några år tillbaka på UD i Stockholm, var det dags för hennes första sejour i New York, då bland annat som biträdande kabinettsekreterare åt svenske diplomaten Jan Eliasson, som var ordförande för FN:s Generalförsamling 2005–2006.


I den svenska bänken i generalförsamlingen har Anna Karin hållit många anföranden å Sveriges vägnar.
Foto: Ingegerd Landström
– Det var en spännande tid, med många stora frågor på agendan. Vi skulle genomföra reformerna från 2005 års världstoppmötes slutdokument, med målet att göra FN mer effektivt och ansvarstagande. Det inrättades en fredsbyggandekommission som syftade till att stödja länder i övergången från konflikt till hållbar fred. FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättades, likaså FN:s första globala strategi för bekämpning av terrorism.
– Jan Eliasson är en stark ledare och en oerhört skicklig diplomat, med en förmåga att få medlemsländerna att arbeta med honom. Det var en förmån att få jobba tillsammans med honom, han lärde mig så mycket.
Den första sejouren i New York följdes av en tid som ambassadör för Pakistan och Afghanistan. En spännande period, där frågorna hon arbetat med i FN-högkvarteret blev en extrem realitet.
– Pakistan är ett av de mest fascinerande länderna jag jobbat i. I New York arbetade jag med de globala säkerhetshoten från ett mer teoretiskt perspektiv. I Pakistan mötte jag dem i praktiken. Fattigdom, terrorism, stora klyftor i samhället. Kärnvapen. Konflikter med grannländerna. Alla fanns där på marken. Det svåra säkerhetsläget i Pakistan gjorde att Sverige och många andra länder skickade hem medföljande familjer till de utsända diplomaterna. Så småningom, eftersom Anna Karins barn var så små, valde hon också att lämna landet och blev istället sändebud, med bas i Stockholm. Efter det jobbade hon flera år i Bryssel och i Stockholm, där hon bland annat ledde Sveriges kampanj för medlemskap i FN:s säkerhetsråd åren 2017–2018.
Diplomatyrket är ju ganska speciellt. Man flyttar till ett land, stannar några år, sedan åker man vidare till ett nytt land, ett nytt sammanhang. Hur är det att leva så?
– Det kan vara ganska besvärligt. Inte för oss vuxna kanske, men för barnen tror jag det har både för- och nackdelar. Mina barn har haft förmånen att lära känna olika kulturer och fått vänner från hela världen. Samtidigt har det inneburit ständiga uppbrott från vänner och hem och i viss mån en rotlöshet.
Utöver de stora frågorna som präglat mycket av ditt arbete de senaste fem åren, vad har du tyckt varit mest intressant att jobba med?
– Arbetet med FN:s fredsbyggandekommission i Liberia, där Sverige är ordförande, har varit spännande. Det bygger på att länder vill arbeta med kommissionen och här finns en möjlighet att få många olika aktörer att jobba ihop: FN:s olika organ, medlemsländerna, internationella givare, regionala organisationer och så vidare.
– Jag tycker också att FN:s hela fältverksamhet ofta glöms bort. Det är mycket fokus på säkerhetsrådet och dess oförmåga att agera. Men det som FN gör i fält, till exempel att bygga institutioner, jobba med de finansiella frågorna, med klimatfrågorna – det är en fantastisk verksamhet.
De här åren som FN-ambassadör i New York, en av de finaste posteringarna man kan ha som diplomat inom UD, hur blev de? Kan du sammanfatta dem?
– Det är nästan omöjligt att kort sammanfatta dessa år som innehållit så mycket. Det jag framför allt tar med mig är kollegorna. Jag har haft ett dream team på representationen. Så mycket drivkraft, klokskap och värme. Men även mina kollegor från andra medlemsstater. Vi håller inte alltid med varandra och kan argumentera högt i frågor, men det finns en fantastisk kollegialitet som gör arbetet så mycket lättare. Det har varit en enorm förmån för mig att arbeta som Sveriges FN-ambassadör.

Anna Karin tackar FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres för ett gott samarbete.
Foto: UN Photo/Loey Felipe

Malin Liljert
Malin Liljert – programansvarig i SWEA NY – har rest jorden runt för att ge barn, unga och deras familjer bättre förutsättningar och en tryggare uppväxt. Här berättar hon om sin drivkraft och hur man står ut när det är så många som lider.
– Jag trodde inte vi skulle flytta riktigt så mycket, skrattar Malin när vi har betat av hälften av länderna som familjen Liljert har bott i. Jag trodde att vi kanske skulle ha någon utlandspostering och basen i Sverige. Men så är vi väl lite adrenalinjunkies också.
Kanske var det uppväxten i Kil som lade grunden för hennes liv som världsmedbor gare, eller så kanske det var tidsandan.
– Vi gick ur skolan när muren föll, det var mycket sådant i luften då. Mina föräldrar var lärare också, så det var alltid diskussioner hemma om omvärlden.
Föräldrarna har kommit och hälsat på i alla länder där familjen har bott under åren. Och det har blivit en hel del.
Det började på ambassaden
Familjen Liljert har varit global ända sedan Malin först träffade sin man Pär på ambassaden i Sydafrika. Tillsammans flyttade de till Zambia, där Pär jobbade på IOM, FN:s organ för migrationsfrågor, och Malin jobbade på SIDA. När Malin också ville ge sig in på FN-spåret hamnade de i Genève, där deras första son Hampus föddes.
också sonen Jakob.
– Våra pojkar har absolut fått samma reslusta som oss, berättar Malin. De vet ju inget annat!
Konsultbolag för barns rättigheter

– FN passar Pär jättebra, han är diplomatisk av sig. Men för mig gick det för segt – jag ville se resultat!
Genève visade sig inte heller vara så väl upplagt för heltidsarbetande småbarnsföräldrar, så när familjen fick chansen att flytta till Tanzania tog de den. Där föddes
Nästa flyttlass gick till Kina, och med det kom en helt ny bana för karriären.
– Jag kände att jag ville prova på att jobba i privata sektorn med mänskliga rättigheter, och det var då jag fick reda på att The Centre for Child’s Rights and Business precis hade öppnat i Peking. Organisationen, som startades av Rädda Barnen Sverige, fokuserar på corporate social responsibility , CSR, och hur företag kan ta ansvar för barns rättigheter och välfärd. Organisationen fungerar som ett konsultbolag som jobbar direkt med företag för att förbättra arbetsvillkoren och livssituationen för både arbetande föräldrar och unga arbetare.
– I början var det just svenska bolag i Kina som blev uppdragsgivare. Företagen måste ta ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras i hela leveranskedjan. Uppdragen kan handla om att upptäcka barnarbete och skapa bättre arbetsförhållanden på fabriker och andra arbetsplatser, men det kan också handla om att förbättra tillvaron för barn på andra sätt.
Av: Cajsa Landin Foton: privata
“ Vi är väl båda lite adrenalinjunkies ”
– Vi gjorde en stor studie med migrantföräldrar, som lämnat sina barn för att arbeta någon annanstans. Som förälder vill man väl och tänker att det ska bli temporärt, men plötsligt har det gått lång tid och man börjar tappa kontakten med barnen som är kvar med mor- och farföräldrar eller andra vårdnadshavare. I Kina fanns det då 260 miljoner kvarglömda barn, som de kallas. Insatserna blev att företagen betalade för undervisning så att föräldrarna skulle lära sig hur de kunde upprätthålla kontakten med barnen på distans. De skapade sommarläger där barnen kunde bo med sina föräldrar för att återknyta kontakten, och de utformade barnvänliga utrymmen på fabrikerna – allt för att stärka relationen mellan barn och föräldrar.
– Tanken är att om ni som företag tar hand om era arbetare så kommer de stanna kvar eller komma tillbaka. Vi får företagen att se hur de kan tjäna på de här insatserna. Sedan ser det såklart också bra ut för de stora varumärkena att vara socialt medvetna.
Växande verksamhet
Snart var det inte bara svenska bolag som var intresserade av konsulttjänsterna. Riktigt stora globala märken fick nys om verksamheten. Malin kan inte




avslöja vilka de är av sekretesskäl och man förstår att företagen inte vill skylta med insatserna när det upptäcks barnarbete eller att familjer splittras.
Nya klienter i andra länder i Sydostasien bad om hjälp, och snart hade företaget uppdrag i Bangladesh, Myanmar, och Indonesien. Efter sju år var det dock dags för nästa flytt och den här gången stod det Australien på biljetten.
Där hade familjen dock inte varit länge innan covidpandemin slog till.
– Det var ju som det var med pandemin, säger Malin och berättar om komplicerade karantäner på hotellrum och hemma, när grannar fick komma med mat för att familjen var tvungna att stanna inne i flera veckor.
För oss som var i New York under de åren är det mycket som känns igen. Just New York blev nästa mål. Vid det laget hade “The Centre” utökat sin verksamhet till fler länder, bland annat till Demokratiska republiken Kongo, där de jobbar mot barnarbete i koboltindustrin.
Planen var att Malin skulle leda ett team från New York i arbetet i dessa länder. Ett halvår efter att familjen flyttat hit förändrades dock allt.
New York Times riktar strålkastarna
Hanna Dreier på New York Times gjorde en djupdykning i det barnarbete och exploatering av migrantarbetare som sker här på hemmaplan, och på fabriker som levererar till riktigt stora varumärken i USA.
Artikeln slog ner som ett bombnedslag, och många företag blev otroligt angelägna om att få hjälp.
– Plötsligt reste jag runt på fabriker här i USA i stället för Afrika och Asien, säger Malin. Vi gör riskutredningar, intervjuar arbetare och HR personal, träffar kyrkor och migrantorganisationer och försöker förstå hur det ser ut i lokalsamhället.
Malin med tidigare statsminister Stefan Löfvén.
På resande fot: Familjen Liljert på Mafia Airport, Tanzania.
Malin Liljert
fortsättning från föregående sida
Malin förklarar att det inte handlar om att ta bort alla möjligheter för barn och unga att få jobb, utan snarare om att säkerställa att de inte blir utnyttjade, att de tas om hand och får sina rättigheter tillgodosedda.
– En fabrik höjde sin minimiålder till 21 år, men det blir också knasigt. Många barn kommer hit utan föräldrar, någon tonåring kanske är här med småsyskon som måste försörjas. Då måste man reda ut vad det är som gör att barnen hoppar av skolan och tvingas jobba. Kan socialarbetare hjälpa till? Vad är det som gör att de måste ta ett farligt fabriksjobb i stället för något annat? Det kanske handlar om att de måste kunna språket; okej, då är kanske lösningen en engelskakurs i stället. Vi utgår alltid från barnens bästa. Hur kan vi komma åt dem utan att göra det värre?
Det är många människoöden som utspelar sig på fabriksgolven.
– Jag har hört så många fruktansvärda historier det här senaste året, men också mött så mycket styrka, stolthet och kraft. Jag pratade med en man som berättade att han hade gått hela vägen genom Latinamerika till amerikanska gränsen. Där fastnade de. Hans fru blev sjuk och dog. Han fick lämna sitt barn med sin syster
där för att själv ta sig över gränsen. Jag frågar Malin hur hon orkar. – Man får tänka på de bra historierna, de goda krafterna. Jag ser ändå att det går framåt och att det hänt mycket på bara några år. Företagen vill göra bättre. Vi kan inte hjälpa alla, men om man har hjälpt en person, då är det en persons liv man har förändrat. Sedan lägger hon till: – Men ibland måste man bara titta på djurklipp och gulliga katter på telefonen.
Malin Liljert räddar inte bara barn, hon är programansvarig på SWEA NY också! Om du har idéer på något event, besök, eller aktivitet som du vill dra med andra Sweor på, hör av dig till henne på newyork.program@swea.org
”Allt går att fixa,” säger Malin!

REDAKTIONEN TIPSAR!
Är du på jakt efter kulinariska guldkorn i The Big Apple? Oavsett om du vill avnjuta en brunch, sippa på cocktails, äta något på stående fot eller fira ett speciellt tillfälle med en brakmiddag på stan, har vi på redaktionen samlat ett urval av våra favoritställen för en minnesvärd upplevelse!
HUNGARIAN PASTRY SHOP
Beläget i Morningside Heights ligger detta charmiga kafé och bageri som är känt för sina autentiska ungerska bakverk och sin välkomnande atmosfär.
Kaféet har blivit en älskad plats för studenter från närliggande Columbia University. Inredningen är mysig och eklektisk med vintage-möbler som inbjuder besökare att stanna kvar och njuta av kaffe och bakverk.
Menytips: Bakverken éclair och ishler
Adress: 1030 Amsterdam Ave
RADEGAST HALL & BIERGARTEN
Denna trevliga ölhall ligger i Williamsburg, Brooklyn, och kombinerar en traditionell europeisk biergarten med energi från en livlig NYC-bar. Här finns långa träbord, perfekta för stora sällskap, och en rymlig uteservering som gör det möjligt att njuta av den festliga stämningen.
Menytips: Spaten Lager
Adress: 113 N 3rd St
NUBELUZ

Söker du en elegant takbar som erbjuder en lyxig miljö med imponerande panoramautsikt över
Manhattans skyline? Då bör du besöka Nubeluz som ligger högst upp i Ritz-Carlton Hotel i NoMad. Baren har både en inomhuslounge och en utomhusterrass för de som vill njuta av utsikten under bar himmel.
Menytips: Salt Air Margarita
Adress: 25 W 28th St
JACK’S WIFE FREDA
Detta populära guldkorn finns på fem ställen runt om i New York City och erbjuder en unik blandning av medelhavsinspirerad och amerikansk mat. Restaurangerna är väldigt uppskattade av både lokalbefolkningen och turister med sin mysiga interiör och härliga atmosfär! Perfekt för brunch!
Menytips: Green Shakshuka

Adress: 226 Lafayette St, 50 Carmine Street, 116 8th Ave, 72 University Pl & 258 Wythe Ave
THE HALAL GUYS
För en smakfull och prisvärd måltid är The Halal Guys ett måste i New York. Den ursprungliga matvagnen, belägen i Midtown, erbjuder generösa portioner av grillad kyckling, gyro samt falafel och är uppskattad av både lokalbor och turister.
Menytips: Combo Platter Adress: W 53rd St och 6th Ave
CARNE MARE
Denna italiensk-inspirerade pärla som huserar i Seaport, FiDi, fokuserar på kött- och skaldjursrätter och erbjuder en solexponerad uteservering när vädret tillåter. Modern och stilren inredning med en avslappnad men elegant touch. Passar väldigt bra för både brunch och middag.
Menytips: Chop House Benedict Adress: 89 South St

Foton: Linn Arvold Nilsson
REDAKTIONEN TIPSAR!
WAN WAAN
Denna pärla har blivit en favorit på New Yorks matscen tack vare sin smakrika mat och inbjudande atmosfär och är ett utmärkt val för både middagar och mindre sociala sammankomster. Restaurangen är belägen i Chelsea och erbjuder en modern och autentisk tolkning av thailändska rätter.
Menytips: Khao Soi Gai
Adress: 200 8th Ave
4 CHARLES PRIME RIB
Detta populära steakhouse i West Village är känt för sina högkvalitativa köttstycken och en avslappnad men elegant atmosfär med chesterfieldinredning. Intimt ställe med stor själ!
Menytips: (Utöver deras specialitet Prime Rib) 10oz Double Wagyu Cheeseburger Adress: 4 Charles St

KAILASH PARBAT
Denna restaurang är känd för att ha ett avslappnat men färgstarkt och livligt utrymme, vilket ger en känsla av äkta indisk matupplevelse. I New York har den blivit ett favoritställe för de som söker autentisk vegetarisk indisk mat.
Menytips: Chaat-rätterna Adress: 99 Lexington Ave
TINOS
På Upper East Side ligger denna populära restaurang som erbjuder en meny med medelhavsinspirerade rätter. De är kända för sina färska ingredienser och smakrika, traditionella grekiska maträtter. Restaurangen har också ett bra urval av viner och cocktails.
Menytips: Moussaka Adress: 1748 1st Ave

Har du några guldkorn du vill tipsa om i nästa nummer? Maila gärna till redaktionen (linn.arvold@gmail.com) och berätta om dina toppval inom matupplevelser, aktiviteter eller sevärdheter i NYC.

Med en fot kvar i New York
Maria King om ett liv som Swea
Av: Cajsa Landin Foton: privata
Maria King har varit SWEA-medlem över halva världen från och till i över 35 år. Trots att hon numera bor i Florida känns hon fortfarande som en av oss New York-Sweor.
– Det är lättare när man har det in på knuten, börjar Maria, när vi pratar om hur det har varit att bli Swea i Florida jämfört med New York. Här kan det vara långt att köra till olika träffar.
Hon flyttade till West Palm Beach i Florida för några år sedan, när mannen tyckte det var dags för lite härligt pensionärsliv nära släkten.
– Men jag säger till honom att vi kan inte bara komma hit och sitta, så gamla är vi inte, så det är full fart på oss hela tiden. Jag tränar mycket och det blir såklart mycket bad, och så hittar vi roliga upptäckter och restauranger dit man kan ta folk som kommer på besök.
Det märks att New Yorkpulsen sitter kvar i Maria. Som så många andra New York-Sweor håller hon kvar en fot här och kommer regelbundet på besök, inte minst tack vare att hennes son med fru bor i Connecticut.

kanske främst just för barnens skull. – Det var så mycket pengar där, en så annorlunda livsstil, berättar hon. Vi ville att de skulle få uppleva det “riktiga livet”. Flyttlasset gick tillbaka till Sverige, där de blev kvar i flera år. Efter att barnen var utflugna fick Marias man uppdrag i Hong Kong, och det blev dags för nästa äventyr.
– Vi var i Hong Kong i åtta år och sedan flyttade vi till New York. Då hade vår dotter flyttat till Boston och vår son fick jobb här i New York, så plötsligt var vi samlade igen.
Jag frågar henne vad som känns som hemma, och svaret blir omedelbart Sverige. – Vi har en stuga på västkusten nära där jag växte upp, så vi har det som bas.
Sweor jorden runt
– Jag var i stan bara häromveckan, berättar hon. Då passade jag på att träffa flera Sweor, även om det alltid är svårt att hinna med.
Connecticut till Hong Kong till New York
Att flytta till okända platser är inget nytt för den här världsmedborgaren. Hon kom till USA första gången 1987 och bodde i Connecticut. Redan då var hon SWEA-medlem – även om det var lite svårt att ta sig in till stan, som hon själv säger.
Båda hennes barn föddes under den tiden, men efter en period började Maria tröttna på Westport,
Genom alla dessa upplevelser har SWEA löpt som en röd tråd. I Connecticut var hon med för att träffa svenska tjejer och nätverka, i Florida hjälper hon till med julmarknaden varje år. Hon upplever att olika SWEA-avdelningar formas utifrån hur livet ser ut där för svenskar.
– I Hong Kong var de flesta av oss i samma sits. När jag kom dit var ju våra barn utflugna, då var SWEA ett jättebra nätverk. Många av medlemmarna var hemma på dagarna, så det fanns mer tid att umgås och skapa events. I Hong Kong var det också svårare att jobba och komma in i samhället, både på grund av språksvårigheter och kulturskillnader, så jag tror att det gjorde att det blev mer gemenskap.
Maria King var tidigare medlem i SWEA New York.

M aria King
fortsättning från föregående sida
Här i New York är det så mycket som konkurrerar om uppmärksamheten och alla Sweorna har så olika liv så det kan vara svårt att locka.
Samtidigt tycker hon att SWEA fyller en viktig roll för svenskor i New York.
– Man måste armbåga sig fram i New York. Alla kämpar, det är dyrt att bo här, man måste jobba mycket. Då kan det vara skönt att kunna luta sig mot en gemenskap och en grupp som förstår ens kultur och där man kan vädra sina tankar och upplevelser.
Som före detta ordförande förstår hon utmaningen att få ihop en så spridd grupp i en så stor stad.
– Man måste ha olika aktiviteter så att det finns något för alla. Sweorna är i olika åldrar, med olika intressen och erfarenheter, då måste man bredda sig rejält på vad man erbjuder. Sedan kan man ju också komma med egna önskemål och initiativ. Vi vandrade jättemycket i Hong Kong så när jag kom till New York startade jag SWEA Walkers, och nu fortsätter ju det även utan mig.
Att de olika SWEA-avdelningarna har betytt mycket för Maria blir snabbt tydligt. Hon berättar att hon fortfarande träffar SWEA-vänner från Hong Kong varje sommar i Sverige. Bokklubben i New York flyttade till Zoom under pandemin, vilket har gjort att både hon och andra svenskor som flyttat från staden kan vara kvar. – Det blir ju en viss gemenskap när man har varit ihop så många år, så det känns fint att kunna vara kvar i bokklubben.
“
Man måste armbåga sig fram i New York. Alla kämpar, det är dyrt att bo här, man måste jobba mycket. Då kan det vara skönt att kunna luta sig mot en gemenskap och en grupp som förstår ens kultur och där man kan vädra sina tankar och upplevelser.
”
New Yorks tour guide
Jag frågar vad hon gillade bäst i New York, och listan blir snabbt lång.
– Vi hade så mycket gäster så till slut blev jag nog en riktigt proffsig tour guide, säger hon. När några goda vänners vänner skulle komma till New York nyligen så skickade jag över listan. Jag har den redo!
Hon pratar sig varm om Tenement Museum, jazzklubbar och gospel i Harlem, långa promenader i olika stadsdelar. Snabbt målar hon upp en perfekt New York-dag med en promenad nerför High Line till the Whitney, för att avsluta med en lobster roll i Chelsea Market.
– Det blir mycket promenerande, erkänner hon, något som alla vi i staden känner igen väl. Hon har längre och kortare alternativ för strosandet, utifrån vad gästerna orkar med. Man kan ta tunnelbanan till Brooklyn Bridge och gå över (“ett måste!” uttrycker hon i samma andetag), men man kan också åka till Williamsburg och vandra nedåt mot Brooklyn Bridge genom olika kvarter och insupa alla olika kulturer man stöter på. Vill man promenera riktigt långt kan man ju gå över Williamsburg Bridge också.
– Det finns oändligt med saker att göra, sammanfattar hon, och det är bara att hålla med. Som sagt, att New Yorks puls fortfarande slår starkt i hennes hjärta, det råder det inget tvivel om.






Himmelskt vackert när


Den 27 oktober hände det som så många av oss har längtat efter – Svenska kyrkan i New York öppnade porten till sitt nyrenoverade och otroligt vackra kafé och bibliotek, beläget på gatuplanet på 48:e gatan nära 5:e avenyn! Lokalen var full av liv när hundratals gäster samlades för att lyssna på lovordande invigningstal, fika, umgås och handla svenska nödvändigheter från kaféets prunkande hyllor.
Några veckor senare får jag en pratstund med kyrkans prästpar, Fredrik Ollila och Rickard Björkman, samt komminister, Fabian Åström. Vi träffas i samma lokal under en av de dagar då kaféet är stängt. Mycket har varit vilande under covid och renoveringen.
– Tanken är att vi successivt skall komma tillbaka till full verksamhet och normala öppettider 2025, säger Fredrik. Vi ser fram emot att återigen ha en levande kyrka full av aktiviteter. Nu i nya vackra lokaler, version 2.0! Vi ser kyrkans verksamhet som en svensk kulturbärare, där man kan känna trygghet och gemenskap och träffa andra likasinnade. Vår vision är att kyrkan skall vara en naturlig mötesplats, både för svenskar i New York med omnejd och mellan människor och Gud (som ju är vårt grunduppdrag). Det är dock inte bara svenskar som upptäcker vår fina kyrka. Vårt fantastiska läge lockar till sig nyfikna besökare från världens alla hörn.
– Sedan coronapandemin slog till våren 2020 och under tiden renoveringen pågått har vi gått från total stängning, via öppet kafé i kyrkans källare och tillbaka till gudstjänster, körverksamhet, konfirmationsgrupper och bibelstudiegrupper, berättar Fabian. Vi har även arrangerat bröllop och dop sedan 2022. Efter jul startar barnverksamheten igen.
– Vårt sällskapsrum på andra våningen, som blev klart lagom till att julbutiken drog i gång den 22 november, kommer att vara ett välkommet utrymme som kan husera diverse möten och aktiviteter framöver, säger Fredrik. Julmarknaden håller öppet onsdagar till söndagar 12:00-18:00 t.o.m. den 22 december.
Svenska kyrkan
Av: Pia Bilting Bearfield
– Jag har lite ”ärtsoppe-abstinens” sedan min tid i Svenska kyrkan i Bryssel, säger Fredrik. Där var jag som kyrkoherde ansvarig för att laga ärtsoppa varje torsdag. Tanken är att vi också ska börja med det här i New York nästa termin!
Rickard, som är husvärd, driver kaféet och organiserar schemat för kyrkans volontärer nu under julmarknaden.
– Det kan handla om hjälp med allt från att baka, stå i kaféet eller plocka undan och städa våra lokaler. Utan hjälpande händer skulle vi inte klara oss. Är man sugen att hjälpa till är man välkommen att höra av sig (se informationsruta). I kaféet ligger även en volontärspärm som man kan anmäla sitt intresse i.
Rickard och Fredrik träffades i Sverige på ett gym, men de var båda engagerade i kyrkan på varsitt håll – Fredrik var präst och Rickard hjälpte till med lite av varje, inklusive planering och genomförande av konfirma tionsläger. De har varit tillsammans länge och firar snart 10 år! Under de fem och ett halvt år de bodde i Bryssel, en tid som präglades av coronapandemin, förlovade de sig. De gifte sig under samma period men valde att hålla bröllopet i Sverige en sommar.

– Även i Bryssel var jag husvärd, vilket innebar många olika roller, säger Rickard. Jag tog hand om kaféet, var vaktmästare och hjälpledare i barnkören och höll i Ung i Bryssel-träffarna, som välkomnade studenter och au pairer. Den röda tråden i min karriär har varit kyrkan och servicesektorn. Jag har jobbat med allt från incheckning på Arlanda, som kock och kaféansvarig på det populära sommarkaféet Victoria i Botaniska trädgården i Uppsala, till catering-
kyrkan i New York
inviger sina nyrenoverade lokaler
och eventplanering för bröllop, med mera.
Fredrik är kyrkoherde och chef för församlingen sedan den 1 januari 2024.

– Sedan den 1 september är jag även kyrkoherde för USA och Sydamerika, vilket innebär att jag ibland blir tillfrågad att besöka olika församlingar i regionen. Innan mina år i Bryssel var jag präst i Bålsta, som ligger mellan Stockholm och Enköping, där jag tjänstgjorde i sju år.
Fabian är komminister i församlingen och ansvarar, utöver arbetet med gudstjänsterna, för kyrkans konfirmandträffar.
– Jag och Fredrik pluggade faktiskt till präst tillsammans i Sverige! Jag hade inte jobbat utomlands innan jag fick tjänsten här i New York för några år sedan men blev utlånad till Svenska kyrkan i London under ett halvår under pandemin, i väntan på att mitt visum till USA skulle bli klart. Annars har jag mest jobbat på Västkusten i södra Halland i Oskarström och Laholm.
Hur tycker ni att det skiljer sig att jobba i Svenska kyrkan i Sverige jämfört med utomlands?
Mycket är detsamma vad gäller grundverksamheten, men Fredrik förklarar att det är sällan man som präst är med och driver ett kafé.
– Anledningen är att vi är avsevärt färre som hanterar allt som behöver göras, så man får helt enkelt kavla upp ärmarna och hjälpas åt.
Varför ville ni jobba utomlands?
– Jag har alltid velat det, säger Fredrik. Även innan jag blev präst. I Sverige upplever jag det som mer vattentäta skott mellan olika roller i en församling. Jag gillar att vara en mer integrerad del i helheten, till exempel att
ansvara för ärtsoppekokandet! Jag tycker det skapar en större gemenskap när man hjälps åt. Jag tänker att det är något som jag vill ta med mig hem till Sverige när jag återvänder.
Fabian instämmer.
– Jag uppskattar mångsidigheten som inte finns hemma på samma sätt. Självklart beror det också på i vilken församling man är verksam. Eftersom jag kom hit mitt i pandemin med en begränsad verksamhet så kände jag initialt att det hände mer i min tidigare församling vad gällde min roll som präst, men jag uppskattade alla möten med olika människor i församlingen och att ta del av olika livsöden. Jag hade inte funderat så länge på att arbeta för SKUT (Svenska kyrkan i utlandet) innan jag fick tjänsten i New York. Det var inte ett mål jag hade haft tidigare.
Rickard säger att han trivdes väldigt bra med sitt liv i Uppsala och hade inga planer att flytta utomlands.
– Det var inte förrän Fredrik sa att han ville söka jobbet i Bryssel som jag tänkte: Varför inte?
Svenska kyrkans samarbete med SWEA I Bryssel samarbetade Svenska kyrkan mycket med SWEA Belgien. Där arrangerades olika gemensamma kulturevenemang och man anordnade bland annat konstutställningar i kyrkan.
SWEA New York och Svenska kyrkan i New York har haft många gemensamma evenemang och träffar genom åren och SWEA har även tilldelat kyrkan donationer. Den senaste gången var nu i år, den 7 december, under SWEA New Yorks ”Julmys”. Då överlämnade SWEA New Yorks ordförande Jenny Greissle en donation på 500 dollar ämnat för inköp av en ny printer/ kopieringsmaskin.
Jag hade en mysig pratstund med Fredrik, Rickard och Fabian. Vi avrundade med att sammanfatta att Svenska kyrkan och SWEA New York båda är svenska kulturbärare, så vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under verksamhetsåret 2025!


SWEA NY mötte Fredrik, Rickard och Fabian.

Bearfield Foton: Maria Melin
Greissle
Från Kalmar till New York:
En svensk familjs berättelse
Av: Linn Arvold Nilsson Foton: privata/Pierre Pavlovic
New York – en stad där drömmar blir verklighet – är också hem för många svenskar som söker nya möjligheter på den internationella scenen. I hjärtat av denna pulserande metropol har jag träffat en familj som kommit hit på uppdrag av Svenska Handelsbanken. Sedan ankomsten till sin nya hemstad navigerar de både arbetsliv och familjeliv i en ny och annorlunda miljö.
När makarna Nelly Rasmussen Sjöstedt och
Jacob Sjöstedt bestämde sig för att flytta från Kalmar till New York, efter att Jacob fått ett arbetserbjudande om ett expatuppdrag, var det ett beslut som kom med både spänning och ovisshet. Deras liv skulle förändras radikalt och de visste att de skulle behöva anpassa sig till en ny vardag, en ny kultur och ett nytt sätt att leva. Med sina två små barn i följe packade de sina väskor och lämnade Sverige för ett äventyr som markerade ett nytt kapitel i deras liv.
Nellys resa som medföljande partner Nelly, som är jurist, var föräldraledig med parets son när flytten ägde rum. Hon hade planerat att snart återgå till sitt jobb, men istället fick hon ta tjänstledigt. Att arbeta inom juridik i New York visade sig vara komplicerat – för att kunna praktisera sitt yrke behövde hon ta New York Bar Exam och de höga förskoleavgifterna gjorde att andra potentiella jobb inte var ekonomiskt lönsamma.
– Det har varit en stor förändring, säger Nelly, men jag ångrar inte ett ögonblick att vi tog den här chansen. Med tid för att utforska staden har Nelly kunnat leva ut sina intressen mer än hon gjorde hemma i Sverige.
– Jag älskar att resa, upptäcka nya restauranger och områden. Och det är precis så vi vill spendera våra helger.

Att bygga ett nytt socialt liv
För Nelly har det sociala livet fallit på plats snabbare än hon förväntat sig. Med två små barn i åldrarna tre och ett var hon ofta ute på lekplatser där nya vänskaper uppstod.
– Amerikaner är väldigt sociala, och jag upplever att även svenskar som bor utomlands är öppna och sociala på ett annat sätt än hemma.
Genom förskolan och olika barnaktiviteter har de knutit kontakter med andra familjer, både svenska och amerikanska. Jacob arbetar dessutom på en svensk arbetsplats där flera av hans kollegor befinner sig i samma situation, vilket har gjort det lätt för dem att hitta vänner och skapa ett socialt nätverk.
– Vi träffar människor överallt, säger Nelly. Genom förskolan, lekplatser och genom vårt medlemskap i olika mötesplatser för fritidsaktiviteter.
Kulturella skillnader och vardagsliv
Med flytten till ett nytt land följer också upptäckten av kulturella skillnader, både berikande och utmanande. En av de saker som Nelly uppskattar mest med amerikaner är deras hjälpsamhet.
– Det är alltid någon som erbjuder sig att hjälpa till, oavsett om det handlar om att lyfta en barnvagn uppför trapporna eller hjälpa till att hitta rätt tunnelbana.
ven skolsystemet och engagemanget hos lärarna på dottern Melissas skola ser familjen positivt på. Samtidigt finns det utmaningar, som en mindre näringsrik skolmat och den allmänna konsumtionskulturen.
– Vi blev chockade när vi såg att skolan använder engångstallrikar och bestick till varje måltid!
Jacobs erfarenheter i arbetslivet
Jacob, som arbetar inom finanssektorn, har också fått uppleva skillnaderna mellan svensk och amerikansk arbetskultur.
– Här i USA är man mer av en specialist. Man fokuserar på ett specifikt arbetsområde och håller sig där, förklarar han.
I Sverige är det vanligt att medarbetare är mer generalister, med en bredare rollfördelning.
Trots dessa skillnader trivs Jacob med sitt arbete och tycker att det är spännande att befinna sig i en stad som New York där mycket av finansvärldens utveckling just nu sker.

värdefull i en stad som aldrig tycks sakta ner.
Som expat i en så stor stad kan det vara utmanande att hitta sin plats, men både Nelly och Jacob är överens om att nätverkande är nyckeln till att underlätta både arbetsoch privatlivet.
– Det finns så många som är i samma situation, säger Jacob.

– Det känns som att vi är där det händer. Många av de största företagen inom finans finns här, och det är både lärorikt och inspirerande att vara en del av den miljön.
Att balansera arbete och familjeliv samt att navigera livet som expat
Trots de höga kraven på arbetsplatsen försöker Jacob hålla en balans mellan arbete och familj.
– Jag försöker verkligen stänga av jobbet när jag är hemma, säger han. Att lämna dottern på förskolan varje morgon har blivit en uppskattad rutin.
– Det är en mysig promenad på 15 minuter, bara vi två. Vi går i vår egen takt mellan höghusen. Jacob har också börjat jobba hemifrån en dag i veckan, vilket ger honom mer tid med familjen och minskar restiden. Den flexibiliteten är
Nelly uppskattar organisationer som HRP Mamas, ett nätverk för mammor i deras bostadsområde. Dessutom har Facebook-gruppen "Svenskar i New York" varit en bra plattform. Nelly ser fram emot att Svenska kyrkan återupptar sin verksamhet med barngrupperna och att utforska SWEAnätverket.
Familjens nya vardag Trots alla förändringar har barnen anpassat sig väl till livet i New York.
– De var tre och drygt ett år när vi flyttade, så det var en tacksam ålder att flytta i, berättar Nelly. Barnen saknar dock sina mor- och farföräldrar.
– Vi försöker åka hem några gånger om året för att bevara relationerna, berättar Nelly. Men att skapa nya traditioner i kombination med de gamla har blivit en del av deras familjeliv.
– Vi firar alla svenska högtider, men vi har också tagit till oss de amerikanska. Amerikanerna går verkligen “all in” för sina högtider, och det är något vi försöker anamma! När frågan om vad de saknar mest från Sverige kommer på tal, är det de små detaljerna som gör sig påminda.
– Falukorv, räkor, gräddost, lösgodis och Marabou, skrattar de. Samtidigt älskar de den amerikanska kulturen, klimatet, den positiva attityden och – inte minst – det oändliga utbudet av aktiviteter som New York erbjuder.
– Här finns alltid något att göra, oavsett ålder. Just nu är Ice Cream Museum en storfavorit hos vår dotter, och på sommaren gillar vi att ta båten till Rockaway Beach.
Nelly och Jacob med barnen Matheus, 2, och Melissa, 4.
Sociala medier
På Facebook och Instagram hittar du senaste nytt om SWEA NY:s aktiviteter, roliga bilder och tips om andra svenska evenemang i New York-området.
FÖR ALLA FÖR MEDLEMMAR
SWEA NY - Facebook sida www.facebook.com/sweanewyork
Här informerar vi om SWEA New Yorks events för potentiella Sweor. Häng med!
SWEA NY - Instagram www.instagram.com/sweanewyork
Från glammig filmgala på röda mattan till promenader i ett regnigt Central Park - på vårt Instagram får du följa oss i alla våra New York moments! Är du nyfiken på vad Sweor har för sig på andra håll i världen? Då ska du följa SWEA International och de sociala mediekanaler som riktar sig till alla medlemmar!
SWEA International - Facebook sida www.facebook.com/SweaInternational
SWEA International - Instagram www.instagram.com/sweainternational
Här hittar du information som riktar sig till hela vår stora och brokiga organisation runtom i världen. Du får också veta mer om vad SWEA gör på internationell nivå.

SWEA NY - Facebook grupp www.facebook.com/groups/sweanymembers
Här informerar vi medlemmar om alla kommande events. Du kan också efterlysa information om bästa hårfrissan på Manhattan eller bästa pizzerian i Brooklyn. Behöver du sällskap eller vill samla ett gäng för att gå på en speciell konsert?
SWEA världen - Facebook grupp www.facebook.com/groups/sweavarlden
En sluten grupp inom Facebook för aktiva SWEAmedlemmar från hela världen. Här kan du ställa frågor, diskutera, dela tips och information om t.ex. SWEAprogram och regionmöten men även utlandsliv och hemflyttar m.m. välkomnas.
SWEA Professional Worldwide - Facebook-grupp www.facebook.com/groups/swea.professional.worldwide En Facebook-grupp där Sweor som är intresserade av karriär eller professionell verksamhet kan dela med sig av erfarenheter och tips samt nätverka.
SWEA BUS Diskussion - Facebook grupp www.facebook.com/groups/sweabus Denna grupp är ett forum för medlemmar i SWEA runt ämnet barn utomlands och svenska språket.
SWEA Art - Facebook grupp www.facebook.com/groups/swea.art
En grupp för alla skapande och konstintressade kvinnor inom SWEA. Gruppen vill vara en inspirationskälla att börja skapa och främja utbyte mellan konstnärer .
SWEA Skriver - Facebook grupp www.facebook.com/groups/swea.skriver För skrivande Sweor jorden runt.
Det här är SWEA New York

SWEA New York består av cirka 100 svenska/svensktalande kvinnor som bor utspridda över hela New York. Genom våra grupper träffas våra fantastiska medlemmar varje månad för att hitta på aktiviteter tillsammans och lära känna nya svenskar.
SWEA After Work
Vi träffas en gång i månaden på olika barer eller rooftops i New York för att mingla och lära känna andra Sweor. Alla är välkomna hit och ta gärna med en väninna som du vill introducera till SWEA.
Programgruppen, newyork.program@swea.org
SWEA Art
Ett nätverk inom SWEA International för skapande kvinnor. Aktiva lokala grupper finns idag i 19 SWEA-avdelningar. SWEA NY är en av dem och startade hösten 2020. Alla konstintresserade Sweor är välkomna!
Om du är professionell konstnär och kan tänka dig att bidra med kreativa events - gå med!
Gruppen söker ny kontaktperson! Intresserad?
Kontakta: newyork@swea.org
SWEA Bokklubb ”Blandad kompott” Träffas en gång i månaden, antingen hemma hos varandra eller ute på restaurang. Vi läser modern litteratur både på svenska och engelska.
Anna Svensson, aku.svensson@gmail.com
SWEA BUS
Gruppen för föräldrar och barn är vilande och söker nu en eldsjäl som vill vara kontaktperson i New York.
Gruppen söker ny kontaktperson! Intresserad?
Kontakta: newyork@swea.org
SWEA New York Magazine
Gänget som skapar denna grymma tidning! Vi hittar på innehåll, skriver artiklar, gör intervjuer, fotograferar och designar. Har du idéer på vad vi kan skriva om eller vill du vara med och skriva till nästa nummer?
Vi vill bli fler! Du behöver inte ha tidigare erfarenheter utan ditt intresse är det viktigaste.
Linn Arvold Nilsson, linn.arvold@gmail..com
SWEA Professional
Nyfiken på karriärmöjligheter och nätverkande? Vi ses och utbyter erfarenheter om hur det är att arbeta eller att söka jobb i New York. Allt ifrån hur man kan ”amerikanisera” sitt CV till att vädra sina åsikter kring den amerikanska jobbkulturen. Intresserad?
Ordförande: Jenny Greissle newyork@swea.org Programansvarig: Malin Liljert newyork.program@swea.org
SWEA skriver
Denna grupp i SWEA International välkomnar både noviser och erfarna skribenter. Gillar du att skriva så är detta gruppen för dig!
Pia Bilting Bearfield, medlem SWEA Skriver styrgrupp piabb@hotmail.com
SWEA Teatergrupp
Genom Teaterklubben så har du möjlighet att få fantastiska biljetter till teater, musikaler, balett m.m.
Gruppen söker ny kontaktperson! Intresserad?
Kontakta: newyork@swea.org
SWEA Walkers
Gänget som brukar ses både i veckan och på söndagar för att promenera i vackra Central Park. Vi går gärna runt i 1-1,5 timme och tar en fika efteråt för de som hinner.
Anna Svensson, aku.svensson@gmail.com
VILL DU BLI EN AV OSS? Gå med i SWEA New York:


SWEA New York
Kontaktinformation
E-post: newyork@swea.org
Web: www.newyork.swea.org

Instagram: www.instagram. com/sweanewyork