ANDRUM
NR. 01. 2022
PÅSKEN. GÖR LIVET FÖRSTÅELIGT OCH UTHÄRDLIGT.
ett magasin om tro och liv från svenska kyrkan på kungsholmen och essingeöarna
”att skapa och vara kreativ är själavårdande” STINA ANNEHED DIAKON
TILLSAMMANS i ett sammanhang ku lt u rnat t
sk ri v di t t liv
b o khe lg
MUSIK, DANS OCH KONST PÅ TEMAT UPPVAKNANDE ANDRUM i nr 1 2022
EN VÄG ATT VÄXA SOM MÄNNISKA MED HJÄLP AV ORD
SAMTAL KRING TRE NYUTGIVNA BÖCKER 1
RADER FRÅN REDAKTIONEN
biologisk mångfald är en grund som hela naturen vilar
på och en förutsättning för allt liv på planeten. Naturen och dess arter är en källa till inspiration och särskilt nu när den spirar av liv. Den långa vintern är äntligen slut och uppståndelsens tid är här. Under påsken fylls våra kyrkor av gudstjänster och konserter och i år får vi fira påsk tillsammans igen. FORSKNING VISAR att ofrivillig ensamhet är ett stort hot mot människans psykiska hälsa och att vår hälsa påverkas positivt av känslan av samhörighet. Vi människor behöver en uppgift och ett sammanhang och vi mår bra av att vara en del av något större.
vi människor behöver varandra, nu mer än någonsin. I detta nummer av Andrum kan du läsa om var du kan hitta ditt sammanhang i församlingen. Välkommen till ett nytt nummer av Andrum! foto: lars skölving
I den östra delen av Fredhällsparken står tre almar tätt intill varandra. Vid en närmare anblick ser man att de inte längre är almar i den vanliga bemärkelsen, utan tre trädstammar utan bark och grenar. Almarna var sjuka, men genom att avlägsna all bark på träden behövde de inte fällas och kan nu fortsätta vara en resurs för de organismer som lever i eller av död ved. Stammarna är skulpterade i olika mönster och man har gjort hål för att insekter och smådjur lättare ska kunna bosätta sig i dem.
Charlotte Hörndahl, kommunikatör
foto: unsplash
Här möter du oss på nätet! WEBBPLATS
svenskakyrkan.se/vastermalm
@svkvastermalm @essinge_kampanil
facebook.com/svkvastermalm
2
ANDRUM i nr 1 2022
14
foto: lars skölving
Med hjälp av litteratur och poesi kan vi finna nya ord för det vi har upplevt.
IGT OCH PÅSKEN. GÖR LIVET FÖRSTÅEL
UTHÄRDLIGT.
ANDRUM ett magasin om tro och
liv från svenska kyrkan
på kungsholmen och essingeöarna
”att skapa och vara kreativ är själavårdande” STINA ANNEHED DIAKON
MMAS TILi LSA ett sammanhang kulturnat t
MUSIK, DANS OCH KONST PÅ TEMAT DE UPPVAKNAN ANDRUM i nr 1 2022
På Kulturkaféet vid Kungsholms kyrka umgås man och gör något kreativt tillsammans. Att skapa och vara kreativ är själavårdande.
skriv dit t liv
EN VÄG ATT VÄXA SOM MÄNNISKA MED HJÄLP AV ORD
bokhelg
SAMTAL KRING TRE NYUTGIVNA BÖCKER 1
Magasinet Andrum delas ut 3-4 ggr/år till samtliga hushåll i Västermalms församling
foto: johannes frandsen
18
02 Rader från redaktionen 04 Kulturnatt Stockholm 05 Ekonomiskt stöd 06 Dopet - omsorg hela livet 12 Stockholms bokhelg 13 Värdefulla bin 16 Café Hjärtat 17 Livets utsatthet 22 Hallå där! 24 ”You´ll never walk alone”
NR. 01. 2022
foto: therese hedlund
08
INNEHÅLL
ANSVARIG UTGIVARE: Michael Persson REDAKTION: Charlotte Hörndahl, Lars Skölving
Therese Hedlund, Michael Persson, Åsa Ulfvebrand, Andréas Lindström FORM: September TRYCKERI: Typografiska FOTO FRAMSIDA: Lars Skölving FOTO BAKSIDA: Unsplash DISTRIBUTION: PostNord UPPLAGA: 42 650 Västermalms församling Box 49019, 100 28 STOCKHOLM vastermalms.forsamling@svenskakyrkan.se 08-650 49 00
Påskens berättelse gör livet förståeligt och uthärdligt. Kom och fira påsk i Västermalm.
ANDRUM i nr 1 2022
3
VALBORGSFIRANDE PÅ STORA ESSINGEN Välkommen att fira valborg på kyrkbacken vid Essinge kyrka 30 april. Svenska Järnvägars Musik orkester spelar och Parkören sjunger vårsånger. Vårtal hålls av kyrkoherde
Michael Persson. Firandet arrangeras av Stora Essingens villa- och fastighetsägarförening i samarbete med Västermalms församling. Se svenskakyrkan.se/vastermalm för info. foto: andréas lindström
KULTURNATT STOCKHOLM 23 APRIL - FRI ENTRÉ
Nu är det dags för Kulturnatt Stockholm igen! Kungsholms kyrka bjuder på ett program med musik, dans och konst på temat uppvaknande under Kulturnatt Stockholm. En kväll som du inte vill missa!
18.00 Vernissage
19.00 Ljuset återvänder!
Uppvaknande. Konstutställning om påsken av Margit Schyborger. Målningarna är målade i olika tekniker så som från akryl, till olja och tempera.
Körkonsert med Stockholms Musikgymnasiums kammarkör under ledning av Helene Stureborg och årskurs 3 från Lars-Erik Larssongymnasiet under ledning av Sofia Söderberg.
21.30 Blå bön
23.00 Harpmusik
Solodans av Virpi Pahkinen och musik av Jonas Sjöblom (marimba, flöjter, klockor och elektronik). De har gjort live-uppträdanden tillsammans nationellt och internationellt.
Harpa och sång med Nina Grigorjeva. Med harpa, flöjt och sång skapar hon storslagna sagolika landskap och tar med lyssnaren på en resa till en annan tid och plats.
Kulturnatt Stockholm är ett samarbete tillsammans med Stockholms stad och Stockholms Kulturliv. Läs mer: kulturnattstockholm.se
4
ANDRUM i nr 1 2022
08-650 49 00
FÖLJ MED!
Vill du tala med våra präster och diakoner? De finns tillgängliga för samtal efter överenskommelse. Kontakta vår växel mån-fre 08-650 49 00.
Följ Västermalms församling på Facebook. Du hittar oss också på instagram under @svkvastermalm och @essinge_kampanil. foto: @svkvastermalm
EKONOMISKT STÖD I Västermalms församling finns ett antal stiftelser och fonder där du kan söka visst ekonomiskt stöd. För att kunna ansöka behöver du bo och vara folkbokförd i församlingen, som innefattar Kungsholmen och Essingeöarna. Den samlade ekonomin i hushållet får inte överstiga 200 000 kronor och bankmedel eller värdepapper får inte finnas i hushållet. Många av stiftelserna har även som krav att du ska tillhöra Svenska kyrkan. du kan söka ekonomiskt stöd om du behöver omvårdnad
eller åka på konvalescens. Du kan söka ekonomiskt stöd från våra fonder om du är ensamstående med barn som bor hemma på heltid eller periodvis. Du kan också ansöka om bidrag för glasögon och tandvård. sista ansökningsdag för våren är 30 maj. Du kan hämta ansökningsblankett på vår expedition på Arbetargatan 21 eller ladda ner den via svenskakyrkan.se/ stod.
foto: johannes frandsen
VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? Du kan bli medlem oavsett om du har varit medlem tidigare eller inte. Här finns alltid en plats för dig. Kom förbi församlingsexpeditionen på Arbetargatan 21 eller fyll i en blankett på ANDRUM i nr 1 2022
svenskakyrkan.se/vastermalm/ medlem. Du kan även kontakta oss via telefon 08-650 49 00 eller e-post vastermalms.forsamling@ svenskakyrkan.se
BABYKONSERT - LIVETS PÄRLOR Välkomna på en upplevelsekonsert för de yngsta upp till sex år i Essinge kyrka 27 april klockan 10.00 och 13.00. Vi bjuder på en spännande och omväxlande konsert på cirka 20 minuter. Därefter följer en upplevelsevandring i kyrkan där det finns rum för alla sinnen för både stora och små. Efteråt kan du njuta av en öppen brasa med tilltugg.
IVAR OCH SIGRID SUNES STIFTELSE För att underlätta levnadsförhållanden kan kvinnor födda 1962 eller tidigare ansöka om ekonomiskt stöd från Ivar och Sigrid Sunes stiftelse. Ansökningsblankett finns på församlingsexpeditionen på Arbetargatan 21. Kriterier: Du behöver vara folkbokförd i före detta S:t Görans församling, inte ha tjänat över 193 200 kronor och inte ha någon förmögenhet.
YOUTUBE! Upptäck Västermalms församling på Youtube! Du kan bland annat se på andakter, gudstjänster och konserter. glöm inte att prenumerera, så att du inte missar något! 5
DOPET tillhörighet och trygghet Det är aldrig försent att låta sig döpas. Genom dopet lovar Gud dig sin omsorg genom hela livet. Samtidig blir du medlem i Svenska kyrkan och ingår i den världsvida kristna gemenskapen.
S
text: charlotte hörndahl foto: unsplash, lars skölving, privat
edan 1996 blir man inte längre medlem i Svenska kyrkan per automatik, genom att ens föräldrar är medlemmar, utan man behöver döpas för att bli medlem. Därför behöver man som förälder göra ett aktivt val om man vill att ens barn ska vara medlem. En del väntar med dopet för att låta barnet bestämma själv när det blir äldre. Andra, som
6
Dopet är en början, oavsett hur gammal du är.
inte blivit döpta som bebisar, tror kanske att man bara kan döpas som barn. – Dopet är en början, oavsett hur gammal du är. Dopet är livgivande och har ett djup. Du tar dig genom vattenmassorna och kommer ut på andra sidan. Du kan berövas allt i livet, men ingen kan ta ifrån dig ditt dop. Det är som vattenstämpeln på sedlarna, den försvinner inte med åren, berättar Lisa ANDRUM i nr 1 2022
S:t Eriks kapell
Mobrand, präst i Västermalms församling. – Dopet är också den starkaste symbolen för tillhörighet. Under dopceremonin får du det livslånga löftet, att Gud är med dig alla dagar, vad som än händer i livet. Det är en trygghet som bär och som lockar till medlemskap.
på nationaldagen den 6 juni erbjuder Västermalms församling drop-in-dop för unga vuxna och vuxna i S:t Eriks kapell. Kapellet ligger inbäddat i grönska i Grubbensparken, som är omgiven av två bågformade bostadshus, som skänker platsen stillhet och lugn. – Fördelen med drop-in-dop är att det är enkelt och prestigelöst. Det är en handling som du gör för dig själv. Du kan komma ensam eller tillsammans med någon.
när man kommer till kapellet möts man av en präst, som förklarar hur själva dopet går till. Man fyller i en inträdesblankett och en legitimation är nödvändig. Är man minderårig behöver man ta med sig en vårdnadshavare och ha dennes tillåtelse. När dopet är genomfört får man ett dopbevis undertecknat
S:t Eriks kapell byggdes som begravningskapell för Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning. Det ritades av arkitekten Albin Patrik Selling och invigdes 1913.
– Drop-in-dop är enkelt och prestigelöst, säger Lisa Mobrand, präst
av dopprästen, samt ett dopljus. Dopljuset är en påminnelse om Jesu ord: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” (Johannesevangeliet 8:12). Efter dopet är det uppdukat till fest med fika utanför kapellet. Man får gärna ta med en eller flera gäster om man vill. Ibland kan en fadder vara med, en förebild för ens tro, men det är inte nödvändigt för att genomföra själva dopet. – Vi har valt att anordna drop-in-dop på nationaldagen för att samtidigt fira det öppna och medmänskliga samhället. Genom dopet blir du en del av något större. Du får en tillhörighet i den kristna gemenskapen, den världsvida kyrkan, en gemenskap som sträcker sig förbi nationsgränserna och över tid och rum, avslutar Lisa.
Drop-in-dop 24 april och 6 juni Du kan låta dig döpas oavsett ålder, det är aldrig försent! Efter dopet dukar vi upp till dopkaffe. Allt är gratis och du behöver inte föranmäla dig. Det går bra att låta sig döpas i sina vanliga kläder och det finns också en dopklänning till din lilla bebis som vi gärna lånar ut.
Söndag 24 april kl. 13.30–16.00 i Kungsholms kyrka Nationaldagen 6 juni kl. 12.00–16.00 i S:t Eriks kapell. ANDRUM i nr 1 2022
Det lilla kapellet hotades av rivning på 1970-talet, men Landstinget överlämnade det i stället till Kungsholms församling. Under 1990-talet omvandlades S:t Eriks sjukhusområde till bostadsområde och man rev och byggde nytt i stor omfattning. Kapellet togs tillvara och flyttades från sitt ursprungliga läge vid Agnegatan till den park som i dag heter Grubbensparken. Parken är omgiven av två bågformade bostadshus och kapellet är placerat mitt i parken på ett asymmetriskt sätt. Det är oklart varför det står som det gör, kanske för att inte skymma sikten genom parken ned mot vattnet eller så ville man särskilja kapellet från områdets övriga bebyggelse, i synnerhet vad gäller historia och funktion. Kapellet tillhör Västermalms församling (sedan 2014 i samband med sammanläggningen av Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar) och används flitigt. Platsen ger stillhet och lugn och i kapellet vill församlingen möta människors behov och längtan efter återhämtning och fördjupning. Ett andrum mitt i all stress och förpliktelser. Därför har församlingen retreater och kurser i livsfrågor här. Varannan söndag firas Stilla mässa och kapellet är öppet för ljuständning och stilla bön. Kapellet används även vid mindre dop, bröllop och begravningar. 7
SKRIV DITT LIV – en väg att växa som människa text: therese hedlund foto: therese hedlund, unsplash
Om du tycker om att läsa och längtar efter att växa i relation till dig själv och andra, då kan Biblioterapi vara något för dig. En metod där vi med hjälp av litteratur och poesi kan finna nya ord för det vi har upplevt.
Genom att fundera över hur andras texter berör oss, kan vi finna nya ord för det vi upplevt och bearbeta vår livssituation, menar diakon Karin Löfgren. 8
ANDRUM i nr 1 2022
H
ur blev livet? Vad längtar du efter? Det är frågor som deltagarna får fundera över på våra skrivarretreater eller under en kurs i Biblioterapi, en grupp som möts vid tre tillfällen för att läsa utvalda texter tillsammans, samtala och skriva. Oavsett om du väljer en heldag eller en kurs tar vi hjälp av skönlitteratur, poesi och egna texter för att klä minnen och erfarenheter i ord som en väg till ökad självkännedom och andlig mognad.
det ger möjlighet att lyssna in sin egen berättelse genom att parallellt fundera över hur andras texter berör och på så sätt finna nya ord för det man själv har upplevt. Metoder som Biblioterapi blir då en väg till att fördjupa sig i de djupare livsfrågorna, men även till att bearbeta den egna livssituationen. – Biblioterapin rör sig på samma existentiella och andliga marker som själavården. Den rör det allra mest angelägna i våra liv som kan vara svårt att sätta ord på, säger diakon Karin Löfgren. Hon är den som tillsammans med prästen Anna Smille bedriver biblioterapeutiska samtalsgrupper i Västermalms församling.
att använda egna och andras texter som en väg till ett fördjupat möte med sig själv och livet är inte något nytt, men växer nu starkt. Idén med Biblioterapi går tillbaka minst 100 år i tiden. Många militärsjukhus, särskilt i USA, var vid tidigt 1900-tal utrustade med bibliotek. När läkarna upptäckte att ANDRUM i nr 1 2022
patienter som läste skönlitteratur återhämtade sig snabbare, började de ordinera läsning till skadade soldater som en del i deras behandling. Särskilt till dem som led av krigstrauman, det vi i dag kallar PTSD. vissa läkare förskrev läskurser även för civila patienter. Tidningen The New Yorker berättar om en ”litterär klinik” som drevs i en kyrka 1916. På bloggen Freefor-all berättas om en man som kom dit efter att ha ”tagit en överdos av krigslitteratur”, som ordinerades biblioterapi som behandling för att lugna sitt inre.
ordet ”biblio” för lätt tanken till Bibeln, men även om begreppet biblioterapi uppfanns av den amerikanska prästen Samuel McChord Crothers redan 1916 så är det inte i övrigt knutet till kyrkan. Ändå passar det bra just här. – I kyrklig kontext är det för oss givet att vår egen livsberättelse vilar och stundvis kämpar bredvid den större berättelsen
som bibelberättelserna är en del av. Den som handlar om gudserfarenheter och gudsrelation genom årtusendena. När berättelse läggs bredvid berättelse öppnar sig ibland både hjärtat och verkligheten och något blir synligt som vi tidigare inte sett. – Det kan handla om en känsla av att inte vara ensam i sin kamp. Att inte vara ensam om att känna mig ensam eller att plötsligt få tröst i någon annans formulering utifrån sina erfarenheter som träffar mig rakt i hjärtat. Det kan också handlar om att få syn på både sin egen och andras inre rikedom och våra inneboende resurser till läkande, kraft och livsmod.
den som vill fördjupa sitt skrivande samtidigt som man ger sitt inre tystnad och helig tid, kan även anmäla sig till de skrivarretreater som hålls i Essinge kyrka. En kreativ retreat som blivit väldigt populär. Även retreaten bygger på ett biblioterapeutiskt förhållningssätt, där deltagarna använder egna
Diakon Karin Löfgren och prästen Anna Smille leder biblioterapeutiska samtalsgrupper i Västermalms församling.
9
och andras berättelser för att nå insikter om sig själva, sina relationer, Gud och världen. En dag med både reflektion, högläsning, skrivande och läkande läsning på temat ”Skriv ditt vemod och ditt livsmod”. – De samtalen sker, precis som vid Biblioterapin, otroligt nära
Dan Svedén
deltagare på skrivarretreat Hur upplever du att vara på skrivarretreat? – Det var som att komma in i en trygg, ordlös gemenskap där det
”
den rör det allra mest angelägna i våra liv som kan vara svårt att sätta ord på
inte fanns några måsten. Vi möttes av leenden från retreatledarna som hälsade oss välkomna framför en öppen brasa och gav oss information om vad som skulle hända under dagen på ett positivt och inbjudande sätt. – Det biblioterapeutiska arbetssättet, som jag har uppfattat det, bygger på läsning av utdrag av böcker och samtal kring dem, som i sin tur kan ge ett välbefinnande som kan bidra till inre läkning. – Jag gillade upplägget att läsa ett stycke och därefter ringa in ett ord eller strof för att sedan skriva en berättelse kring denna. Jag valde något helt kort som intuitivt tilltalade mig utan att jag riktigt förstod varför.
När jag sedan började skriva var det som att pennan fick eget liv och ut flödade berättelser i rasande fart. Det var som att jag aldrig ville sluta skriva. Hur privata blir samtalen? – Jag upplever att jag kände av hur privat jag ville vara och hur mycket jag ville delta. Vi fick veta att det var okej att gå in i sin egen värld och dela det som kändes bra. Var det ett ämne som intresserade mig, där jag kände att jag kunde bidra så gjorde jag gärna det. Med vetskap att jag gjorde det på mina villkor utan krav.
”Forskning som gjorts under de senaste tre decennierna har visat kopplingar mellan att engagera sig i uttrycksfullt skrivande och hur detta kan ge förbättrad fysisk, mental och emotionell hälsa. Ett förbättrat immunförsvar, bättre sömn, effektivare stresshantering och förbättrade återhämtningsprocesser efter traumatiska upplevelser är bara ett fåtal av de psykiska och terapeutiska fördelar som forskare har konstaterat gällande det uttrycksfulla skrivandets effekter. Och hur ett uttrycksfullt skrivande kan vara ett bra sätt att bearbeta känslor och hantera stressfaktorer vi stöter på i vår vardag.” Ur Emelie Hill-Dittmers bok ”Skriv för att läka. En guide i reflekterande skrivande”.
10
ANDRUM i nr 1 2022
hjärtat men har snarare formen av ett delande än vad man skulle associera till samtal. Delandet sker i rundor där den som vill kan dela ord eller strofer med varandra. Det är mer som att bli inbjuden till att genom ett nyckelhål kika in i en annan människas inre salar, berättar Karin.
delandet sker utifrån texter man skrivit under någon av de skrivövningar som återkommer och som tar sitt avstamp i en skönlitterär text som man läst tillsammans. Texterna som
används hämtas då ur poesins värld men kan också vara utdrag ur romaner eller noveller skrivna av författare som Kristina Lugn, Tove Jansson, Tranströmer, Solzjenitsyn med flera.
Astas skrivargrupp Att använda skrivandet som en väg till att få syn på sitt eget liv är inte nytt i Västermalms församling. Redan för 14 år sedan startade prästen Asta Gardell Sjöström en skrivargrupp på Rålambsgården i Fredhäll. Hon ledde samlingarna fram till sin död hösten 2020 och till hennes minne har deltagarna nu antagit namnet ”Astas skrivargrupp”. Medlemmarna är från 70 år och uppåt och träffas en gång i månaden. Då har alla med sig texter de har skrivit hemma, som de läser upp för varandra. – Astas tanke var att låta människor skriva och berätta om sina liv och
det är så spännande att få vara med och dela människors berättelser. Efteråt samtalar vi utifrån det, säger Katarina Boberg, diakonimedarbetare, som i dag leder gruppen. – Det kan vara berättelser ur deras liv eller annat de känner för att skriva om. Det blir som ett äventyr att lyssna och det kan verkligen handla om allt mellan himmel och jord. Samtalet fördjupas ofta på ett fint sätt, men det finns också plats för skratt och humor. – Alla längtar till de här dagarna och känner sig upplyfta efter, säger Katarina.
Lectio divina Inför påsk och jul bjuder vi in till Lectio divina, en gammal bibelläsningstradition där vi låter bibeltexterna sjunka in och uppmärksammar vad som väcks inom oss av känslor, tankar, vemod och livsmod. Lectio divina startade på 500-talet när få människor kunde läsa. Då kunde det vara en munk eller nunna i ett kloster som läste bibeltexter om och om igen för dem som lyssnade, och allt efter att folk tog till sig orden, gick de in i enskildhet för att reflektera över det de hört. Även i dag är det många som använder sig av Lectio divina för att fördjupa sig i texterna. När vi som församling anordnar Lectio divina under fastan före jul och påsk, brukar gruppen ses vid tre tillfällen för att läsa tillsammans och i förtrolighet dela erfarenheter och tankar med varandra.
ANDRUM i nr 1 2022
11
Programmet är nu klart för Stockholms bokhelg i Västermalms församling, då vi kommer få lyssna till samtal kring tre nyutgivna böcker.
bokhelg STOCKHOLMS
fredag 20 maj kl. 17.00–18.00 kungsholms kyrka
lördag 21 maj kl. 17.00–18.00 kungsholms kyrka
söndag 22 maj kl. 17.00–18.00 s:t görans kyrka
Författaren Per Starke samtalar med diakonen Steve Sjöquist om Starkes bok Generalsekreteraren, som sätter i gång tankar kring Dag Hammarskjölds ledarskap och kopplingen till Hammarskjölds bok Vägmärken. Du blir åhörare till en dialog om generalsekreteraren och ledarskap, men också till samtal om livet i stort. Starke och Sjöquist lockar fram erfarenheter och kunskaper från en av världens mäktigaste och mest ansedda ledare, Dag Hammarskjöld.
I boken Marias många systrar vill prästen och författaren Charlotte Frycklund rikta ljuset på alla de kvinnor i Bibeln som inte nämns, men som finns där i skuggorna. Maria, Jesus mamma, tecknas som en hel person, bortom den lite fromma bilden som många har av henne. En ensam, lite egensinnig tonåring som var modig och samtidigt rädd, hade det stora uppdraget att bli mamma till Gud. Med en fascinerad blick på hennes person och livsuppgift vill författaren hitta en kvinna att relatera till. Charlotte Frycklund i samtal med feministpastorn Esther Kazen. Medarrangör: Argument förlag
Emelie Hill Dittmer, journalist, författare och skrivpedagog samtalar med diakonen och biblioterapeuten Karin Löfgren om läkande skrivande och läkande läsande. Erfarenheter av det skrivna ordets kraft som kan leda till reflektion kring det som är angeläget i livet delas med publiken. Samtalet belyser förbättrad hälsa och en ökad medvetenhet genom ordens kraft. En tankeresa in i skrivandets värld utlovas och skrivandet blir ett verktyg för vägen framåt. Medarrangör: Lassbo förlag
12
ANDRUM i nr 1 2022
VÄRDEFULLA BIN Bin gör mycket gott. När de letar efter mat gör de samtidigt så att det blir frukt, bär och nya blommor. Därför har församlingens barn byggt en insektskyrka, just för dem.
I
Sverige finns cirka 270 sorters bin, men tyvärr är det inte lätt att vara bi i dag. Det är ganska ont om blommor, som bina kan äta från och ibland får de i sig gifter som de inte mår bra av. Ändå kämpar bina på med att samla nektar och sprida pollen. – För en del bin kan det vara svårt att hitta någonstans att bo, särskilt om deras naturliga miljö förändras. För att hjälpa våra vilda bin, har vi byggt en insektskyrka, berättar AnnaLena Danielsson, pedagog i församlingen.
det är deltagare i församlingens barnverksamhet 7–13 år som har byggt insektskyrkan. Det är en plats där vildbin kan gömma sig och lägga sina ägg. Vildbin lever ensamma, men bredvid varandra och kallas därför solitärbin. De tycker om att bo i långa rör, där vissa bin behöver ett brett rör och andra föredrar ett smalt. Röret ska vara torrt och gärna 10–12 centimeter långt och därför kan det vara svårt att se dem, fast de är hemma. – Ett honbi lägger flera ägg i sitt rör. Hon stoppar även dit ett litet pollen-matpaket så att de små larverna har något att äta. När honbiet har lagt alla sina ägg, murar hon igen hålet med blad, kåda eller lera. Nästa vår eller sommar kläcks larverna ANDRUM i nr 1 2022
text och foto: charlotte hörndahl som nya bin inne i röret. När de är färdiga bin, gräver de sig ut genom den igenmurade ingången.
förutom binas boplatser har insektskyrkan små, fina detaljer i form av kyrkport, gunga, kafé, brevlåda och en liten kyrkklocka, som kan ringa in till gudstjänst. Det står ett stort kors på taket och på ett av insektskyrkans ben finns en bön inskriven. Bönen ”Gud som haver” med en önskan om att Gud ska ta hand om oss och de små. – Barnen lär sig att bina är värdefulla och att allt hör ihop. Därför är det viktigt att vi tar hand om de minsta i naturen. Insektskyrkan står placerad bakom S:t Görans kyrka. Vildbin som håller till vid insektskyrkan är mycket fridsamma. De har en gadd, men den är så liten att den inte kommer igenom vår hud. De kan därför inte sticka oss. Så om du ser ett bi, bli inte rädd. Bli glad! För bina gör så att vi får både blommor och mat!
och andra insekter. Hålen har olika storlek och djup för att passa olika insekter. – När insekten har krupit in, försluter den hålet, så peta inte om du ser ett igensatt hål. När det blir vår bygger humlorna bo i jorden och bina bygger bon i håligheter, berättar Sofie Stocklassa, barnskötare i Västermalms församling. Bin älskar blommor, för i blommorna finns nektar, som bina äter. I blommorna finns också ett pulver som heter pollen. Nya blommor blir till genom att pollen kommer från en blomma till en annan blomma. Då bildas ett frö och ur fröet kan en ny blomma växa. Det kallas pollinering. När ett litet bi äter nektar ur en blomma brukar pollen-pulver fastna på biet, det gör inget, och biet flyger vidare till nästa blomma. På så sätt kommer pollen från en blomma till en annan. Pollineringsvecka 14-22 maj Förskolor runt Kungsholms kyrka – håll utkik – snart kommer en inbjudan till en kunskapsvandring på kyrkogården om pollinering.
Det finns också ett församlingshem för Kungsholmens betydelsefulla insekter. Det sitter på ett träd i Barnens trädgård, intill Kungsholms kyrka, och är en trygg plats för bin, humlor 13
TILLSAMMANS
SJÄLAVÅRDANDE KULTURKAFÉ Till Kulturkaféet vid Kungsholms kyrka kan du komma för att träffa andra människor som är lediga på dagarna. text: charlotte hörndahl foto: lars skölving – Det är lätt att umgås när man gör något kreativt tillsammans, det väcker något och det skapar diskussionsämnen. Att skapa och vara kreativ är själavårdande, säger diakonen Stina Annehed, som håller i Kulturcaféet. Varje tillfälle har en aktivitet som har en kulturell anknytning, så som musikunderhållning, poesi, frågesport, skapande eller ett föredrag. Förutom det kulturella inslaget bjuder kaféet på kaffe, te och bullar. 14
– Allt vi gör på kaféet är frivilligt, man behöver inte alls medverka i dagens aktivitet. Att dricka kaffe och äta något gott är också ett sätt att känna gemenskap och att vara en del av något större. Man kan vara ensam tillsammans.
Stina Annehed besöker regelbundet äldreboenden på Kungsholmen med en präst och en musiker från församlingen, då de sjunger och håller en andakt.
stina är diakon och hon är även utbildad musiklärare och rytmikpedagog för 0–100 år. Piano är hennes huvudinstrument och varje kafétillfälle ANDRUM i nr 1 2022
avslutas med psalmsång för den som vill. – Det är helande att sjunga. Forskning visar att immunförsvaret stärks och att det minskar stress. Musik skapar lugn. Man känner gemenskap genom sång och musik och psalmboken är en kulturskatt i sig.
lena risdal är rytmikpedagog i församlingen och brukar spela cello tillsammans med Stina på onsdagsförmiddagarna. – Vi har märkt att många lever ensamma och isolerat. De är varken fattiga eller utsatta, men har en längtan efter att få träffa andra människor och få ingå i ett sammanhang. – En annan iakttagelse är att påtagligt få män väljer att besöka oss. Vi skulle önska att du som man kom med förslag på hur vi kan anpassa verksamheten så att fler män känner sig välkomna. Det är alltid roligt med en dynamisk blandning av människor, säger Lena. – Vi människor är flockdjur och vi behöver träffas och känna social samhörighet och vårt kafé är en anledning att klä på sig och gå ut. Varje onsdag upplever jag en stor glädje att få lära känna församlingsbor. Det är inspirerande, säger Stina.
Kulturkaféet kan du besöka på onsdagar klockan 10.30–12.00. Det ligger intill Kungsholms kyrka i Fattighuset på Hantverkargatan 6 (ingång från kyrkogården). Det kostar inget att besöka kaféet. Har du förslag på en kaféaktivitet? Hör gärna av dig till stina.annehed@svenskakyrkan.se eller lena.risdal@svenskakyrkan.se eller ring till församlingens växel 08-650 49 00.
ANDRUM i nr 1 2022
Kyrkan mitt i byn ligger centralt på Kungsholmen, i barnlokalen på Arbetargatan 21. Det är en mötesplats där du och din familj kan finna ro och återhämtning i vardagen. Eftermiddagen börjar med en samling med familjeprästen Eva Åhlander och musikpedagogen Lena Risdal. Därefter finns det möjlighet till skapande, spela spel eller att läsa i soffan tillsammans med dina barn. Under kvällen serveras en varm måltid. – Vi vill förenkla vardagen för stressade barnfamiljer. Det kan vara skönt att bli serverad och slippa tänka på matlagning. Här finns plats för eftertanke, stillhet och en möjlighet att finna balans mellan arbete och vila. Vi erbjuder en mötesplats där familjer får vara tillsammans och dela en meningsfull upplevelse, säger Eva Åhlander. – Alla människor har ett behov av ett sammanhang. Som småbarnsförälder är det svårt att hitta tid till det. Vi erbjuder ett kravlöst vardagsrum, där du och dina barn kan umgås tillsammans med andra, tillägger Lena Risdal. Som en del i församlingens miljöarbete finns en återbrukshylla i lokalen där besökare kan lämna kläder, leksaker och böcker för att sakerna kan komma till användning i andra familjer. Kyrkan mitt i byn. Arbetargatan 21, torsdagarna 31 mars, 28 april, 19 maj kl. 17.00–19.30. Ingen anmälan.
Fredagsmys Två fredagar under våren erbjuder vi fredagsmys för barnfamiljer. I vår lokal på Lindhagensgatan kan du och din familj umgås med andra barnfamiljer. Under eftermiddagen serveras en varm måltid. – Genom Fredagsmys erbjuder vi ett sammanhang där du kan spendera tid tillsammans med din familj och andra, berättar Eva Åhlander, familjepräst i Västermalms församling. Fredagsmys. Lindhagensgatan 132. 8 april och 13 maj kl. 15.00–18.00. Ingen anmälan. 15
TILLSAMMANS
CAFÉ HJÄRTAT Café Hjärtat i S:t Görans kyrka är en otvungen rastplats för vila och glädje, en gemenskap där alla kan känna sig välkomna. text: charlotte hörndahl foto: anders ekert
N
är caféet startades för åtta år sedan var det viktigt att det skulle drivas av människors engagemang och vilja att bidra. Därför har ideella medarbetare varit delaktiga i verksamheten redan från början. I dag är det cirka nio volontärer som
är involverade i Café Hjärtat på olika sätt, allt från att bre smörgåsar, koka kaffe, spela instrument och välkomna alla som kommer. – Café Hjärtat är en bön om att vara en låg tröskel in i kyrkan för varje människa som vill, söker och törstar efter ett sammanhang och en gemenskap. Det är viktigt att caféet är just i kyrkan för det är Guds hus. Kyrkan talar för sig själv och Gud möter varje människa som kommer in, säger Katarina Boberg, diakonimedarbetare och medgrundare till Café Hjärtat.
café hjärtat är en plats för alla åldrar. I barnhörnan kan
FRÅN FATTIGVÅRD TILL SJUKHUS text och foto: charlotte hörndahl Under andra hälften av 1800-talet skedde en snabb befolkningsökning i Stockholm, vilket resulterade i ett ökat tryck på fattigvården. När Stockholms stads norra försörj-
16
ningsinrättning öppnade 1860, på nuvarande Fleminggatan, tog den hand om fattiga, gamla, yrkestiggare, barn och personer som inte kunde försörja sig själva och inte hade någon
barn läsa och leka. Det finns möjlighet till ett kortare, förtroligt samtal tillsammans med en präst eller diakon, och man kan be tillsammans i bönekapellet. Varje vecka besöker en trubadur caféet och man kan vara med och sjunga en stund. Det går bra att ta med ett eget instrument att spela på, om man har det. Man kan också tända ljus eller sitta i stillhet och bara vara. – I allt vi gör, pekar vi på Gud. Gud är kärlek, barmhärtighet och nåd. Det är evangeliet. Den kärlek vi tar emot av Gud vill vi ge vidare. När du kommer till Café Hjärtat ingår du i gemenskapen och du är viktig för den. Kyrkan vill vara ett andligt hem för alla.
som tog hand om dem. Inrättningen hade många sjuka, både fysiskt och psykiskt och till en början skiljdes de inte åt utan alla intagna bodde tillsammans. I samtida redogörelser över inrättningen understryker man misären och den fängelseliknande ofriheten, där de intagna inte fick lämna inrättningen utan särskild anledning och tillstånd. Inrättningen var fruktansvärt trångbodd, den sanitära standarden var horribel och sjukdomar spreds snabbt. Av förklarliga skäl fanns en ovilja bland fattiga i Stockholm att hamna på inrättningen och många avstod hellre från hjälp än att flytta dit. Socialinspektörer vid denna tid anmärkte särskilt på hur illa barnen
ANDRUM i nr 1 2022
Du kommer som den du är, oförställd. På Café Hjärtat får allt plats, livet får plats.
katarina träffar många församlingsbor som känner stor ensamhet, som lever utan vänner och familj och som saknar ett socialt nätverk. Hon möter människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden med en mycket begränsad ekonomi. Katarina understryker hur viktigt behovet är av en gemenskap i vilken vi blir sedda och bekräftade. –Vi klarar oss inte ensamma. Vi blir till i mötet med varandra. Varje människa avspeglar en bit av Gud och jag får möta Gud genom mötet med varje människa. Gemenskap behövs för att vi ska orka med livet. Vi bär varandras bördor, stöttar varandra och när tron sviker kan man få hopp av någon annan. Klockan 18.00 övergår cafégemenskapen till en kvällsmässa i taizéanda, en kortare, lågmäld, meditativ mässa.
for i denna miljö och 1891 upprättades en utackorderingsbyrå med syftet att hitta nya hem till barn vars föräldrar av olika anledningar inte längre kunde ta hand om dem. Barnen skickades över hela landet och de nya fosterföräldrarna fick betalt för att ta emot barnen och inte sällan utnyttjades de som billig arbetskraft. Norra försörjningsinrättningen kom att kallas Grubbens efter en tidigare ägare till tomten, Hans Wilhelm Grubb. Tanken var att försörjningsinrättningen skulle fungera som en tillfällig lösning, men då förhoppningen om de intagnas förbättring och återförande till samhället var liten, blev försörjningsinrättningen långvarig och ibland en livslång lösning för många.
ANDRUM i nr 1 2022
Livets utsatthet och sårbarhet Jag kom inte hit för att jag tror, utan jag kom hit för jag behöver dig. Man har sagt att du är mycket god, och jag har ingen alls som hjälper mig. foto: arne hyckenberg Detta är första textraden ur psalm 532, skriven av författaren Britt G Hallqvist och som senare tonsatts av Lars Åke Lundberg (kyrkoherde i Kungsholms församling 1988-93). På något sätt har texten följt mig genom mina år som medmänniska och diakon i församlingsarbetet. Livet är skört när vi möter orättvisor, yttre påtryckningar och sorg. Var det så här livet skulle bli? Nej, jag tror inte det, säger många. När allt har ställts på sin spets och vi har tömt ut alla möjligheter till att få hjälp, vem vänder vi oss då till? inom församlingen och diakonin möter vi människor i livets alla skeenden. Vi möter många gånger människor med all sin sårbarhet, lidande och
Under kommande årtionden övergick verksamheten på försörjningsinrättningen allt mer till sjukvård och ett sjukhus stod klart 1876. Läkaren Gustav Wilkens, anställdes några år senare och var överläkare på sjukhuset i 27 år och en föregångare för god sjukvård. 1911 byggdes S:t Eriks kapell, som begravningskapell till försörjningsinrättningen. Sjukhuset utvecklades allt mer och bytte namn till S:t Eriks sjukhem. 1938 blev sjukhuset först i landet med en blodgivarcentral. Strax därefter tillkom en förlossningsavdelning och senare undervisningslinik, forskningsavdelning och olika specialistavdelningar. På 1960-talet hade sjukhemmet Sveriges moder-
sökande efter tröst och medmänsklighet. för mig liknas diakonin vid dessa textrader: ”Som bräckliga lerkärl kan jag inte laga kärlet som gått sönder, utan jag kan stanna upp ett tag vid din sida, följa dig en bit på vägen, bara vara närvarande och lyssna på dig. Själv får jag lägga bort mina egna skärvor för att kunna vara närvarande i det jag möter”. Fritt efter Paulus ord om Skatten i lerkärl: Den gudomliga kärleken i det mänskligt kantstötta och sköra. (2 Kor 4:7). Jan Magnusson, diakon och stiftelsehandläggare
naste intensivvårdsavdelning och tio år senare blev det ett akutsjukhus. Akutsjukhuset lades så småningom ner, för att senare bli ett välrenommerat ögonsjukhus. Den 27 september 2020 flyttade S:t Eriks Ögonsjukhus från Kungsholmen till Eugeniavägen 12 i Solna. I dag omvandlas S:t Eriksområdet åter och det byggs nytt i stor omfattning. Endast ett par byggnader från norra försörjningsinrättningen finns kvar, bland annat porthuset där administrationen låg och två flygelbyggnader som var del av den ursprungliga inrättningen från 1860. S:t Eriks kapell finns kvar och är placerad i Grubbensparken.
17
Kom och
FIRA PÅSK
Påskens berättelse gör livet förståeligt och uthärdligt. Även om allt ser mycket illa ut så är det inte slutet. För Gud överger oss inte. Varken i död eller liv.
18
foto: unsplash, johannes frandsen
ANDRUM i nr 1 2022
Runt omkring oss larmar det och vi går mot påsk. Överallt i världens kyrkor firas påsken och utan påskens mysterium fanns det ingen kyrka. Påskens passionsberättelse berättar om lidelse och lidande. Trots all smärta och misär ska livet återuppväckas och återupprättas. Det är vår tro och vårt hopp. att leva sig in i den livstolkande berättelsen gör något med oss, som får oss att inse vad som i verklig mening betyder något och får oss att bli medkännande människor, medlidande människor som vet vad det vill säga att ha ont och att bli sviken. I påskens berättelse och drama återuppväcks tillit och tro till att ljuset lyser i mörkret och att mörkret inte återvunnit det.
”
det är vår tro och vårt hopp jesus vet att en plågsam död väntar honom trots att ingen i hans närhet orkar kännas vid det. Det är så fruktansvärt, de orkar inte med det (vi som varit i en sådan situation vet att det kan vara så). Han samlar de sina till en sista måltid på skärtorsdagen och vet att en av dem kring bordet, bara inom några timmar, kommer att förråda honom. påskens drama är en rörelse från lidelse, lidande, död till liv. Vi lever oss in i händelseförloppet på skärtorsdagens mässa. I förtätad närvaro delar vi nattvard tillsammans varefter altaret långsamt dukas av och lämnas kallt och avklätt. Alla levande ljus blåses ut, lampor släcks ned och kyrkorummet lämnas becksvart och vi påminns om Jesus ANDRUM i nr 1 2022
ångestfyllda natt i Getsemanes trädgård. Jesus vädjar till sina två närmaste vänner att vaka med honom. Kanske förmår de inte inse stundens allvar, eller så mäktar de inte med det och somnar ifrån honom. i den mörka natten blir Jesus förrådd och tillfångatagen. Trots svek och förakt, förtärs inte Jesus av hat och bitterhet, han fortsätter att älska. Lukas berättar att alla hans vänner och kvinnorna som följt honom förblir hos honom på nära avstånd när han spikas upp på korset under långfredagen. I den skrämmande situationen delar de förtvivlan, sorg och omsorg med varandra. under den svåruthärdliga långfredagen mullrar jordens inre av sorg och solen förmörkas skriver Lukas. Den nionde timmen dör Jesus och i ett sista andetag ropar han: Fader, i dina händer lämnar jag min ande! Vid denna stund, 15.00, hålls i våra kyrkor en musikandakt i mörker. Fem röda rosor står på altaret som symbol för Jesu fem sår. Smärtsamma, lyriska toner sätter oss i förbindelse med vår egen erfarenhet av svek och sorg. Vi blir till medlidande människor som inte slår ned blicken för varandras smärta. Vi påminns om att vår Gud vet vad det vill säga att ha ont. Och ändå är det inte slutet! om du funderar på att gå i kyrkan under påsken så är det inte uppbyggligt att stanna vid lång-
”
för gud överger oss inte fredagens andakt. Några dagar följer av sorg och vilsenhet efter Jesu död, men snart ger sig Jesus till känna i deras närhet som han lovat. Han existerar i en annan dimension, bortom tid och rum. I himlen säger vi, vid Guds, faderns högra sida. när påskaftons natt övergår i påskdagens gryning firar vi påsknattens drama. Suggestivt tänds ljuset upp, altaret festdukas, musiken stegrar och fyller oss med oförställd glädje. Det är ett jubel som vi behöver få erfara tillsammans. Speciellt i en tid som denna. vi genomlider våra sorger. Vi tvingas skiljas från dem vi älskar och dem vi håller ifrån oss. Så är livet. Vi rör oss mellan det ändliga och oändliga. Vi håller döden på avstånd, ägnar vår tid åt världsliga ting, formulerar projekt och försummar det som ger våra liv mening; våra nära, vårt kall, våra drömmar, vår längtan. Lidelse och lidande förutsätter varandra. Det är det levande livet. All annat vore liknöjd stumhet. Påskens berättelse gör livet förståeligt och uthärdligt. Även om allt ser mycket illa ut så är det inte slutet! För Gud överger oss inte. Varken i död eller liv. Kom och fira påsk med oss! Vi behöver varandra. Anna Smille, kaplan
19
PÅSKEN i Västermalm Palmsöndag 10/4 ESSINGE KYRKA 12.00 “En dag som förändrade världen” - familjekonsert 17.00 Johannespassionen KUNGSHOLMS KYRKA 18.00 Stabat Mater konsert
ST GÖRANS KYRKA 12.00 Mässa 18.00 Passionsandakt ST ERIKS KAPELL 07.30 Morgonbön (Fransiskus)
Skärtorsdag 14/4
ESSINGE KYRKA 18.00 Skärtorsdagsmässa
Måndag 11/4 KUNGSHOLMS KYRKA 12.00 Passionsandakt
KUNGSHOLMS KYRKA 08.30 Passionsandakt 19.00 Skärtorsdagsmässa med fotatvagning
ST GÖRANS KYRKA 18.00 Passionsandakt
ST GÖRANS KYRKA 18.30 Skärtorsdagsmässa
Tisdag 12/4 KUNGSHOLMS KYRKA 12.00 Passionsandakt ST GÖRANS KYRKA 18.00 Passionsandakt
Onsdag 13/4 KUNGSHOLMS KYRKA 18.00 Passionsandakt 20
Långfredag 15/4 ESSINGE KYRKA 12.00-15.00 Långfredagstystnad 15.00 Konsert KUNGSHOLMS KYRKA 11.00 Långfredagsgudstjänst 15.00 Långfredagskonsert 18.00 Gravläggning ST GÖRANS KYRKA 11.00 Långfredagsgudstjänst 15.00 Långfredagsmusik
RÅDHUSET 12.30 Korsvägsvandring
Påskafton 16/4 ESSINGE KYRKA 14.00-16.00 Tyst miniretreat 16.00 Stilla mässa 23.00 Påsknattsmässa KUNGSHOLMS KYRKA 23.30 Påsknattsmässa
Påskdag 17/4 KUNGSHOLMS KYRKA 11.00 Högmässa 16.00 Konsert ST GÖRANS KYRKA 11.00 Högmässa ST ERIKS KAPELL 14.00-17.00 Öppet kapell 17.00 Stilla mässa
Annandag påsk 18/4 KUNGSHOLMS KYRKA 11.00 Temamässa ANDRUM i nr 1 2022
KONSERTER EN DAG SOM FÖRÄNDRADE VÄRLDEN Dramatisering för barn och vuxna om långfredagens händelser, med musik ur J. S. Bachs Johannespassion. Medverkande: Essinge kammarkör, Stockholms Bachsällskap, Staffan Liljas, bas, Eva Åhlander, berättare, Espen Myklebust Olsen, dirigent. Söndag 10 april kl. 12.00, Essinge kyrka Entre: 50 kronor, säljs på www.billetto.se samt vid dörren 30 minuter före konsertstart.
LÅNGFREDAGSKONSERT Membra Jesu Nostri av Dietrich Buxtehude. Medverkande: Sofia Niklasson, sopran, Christina Larsson Malmberg, sopran, Mia Klein, alt, Philip Sherman, tenor, Oskar Olofsson, bas, Stockholms Bachsällskap, Espen Myklebust Olsen, dirigent. Långfredag 15 april kl. 15.00, Kungsholms kyrka Entre: 120 kronor, säljs på billetto.se samt vid dörren 30 minuer före konsertstart.
STABAT MATER Kammarkören Cantate framför Stabat Mater av Laura Netzel under ledning av Karin Skogberg Ankarmo. Anna Holm, orgel. Söndag 10 april kl. 16.00, Kungsholms kyrka, fri entré.
LÅNGFREDAGSMUSIK - MUSIKANDAKT VID JESU DÖDSSTUND Laura Orostica sopran, Gabriella Sjöström, orgel. Lisa Mobrand, präst. Långfredag 15 april kl. 15.00, S:t Görans kyrka, fri entré.
JOHANNESPASSIONEN AV J. S. BACH Medverkande: Essinge kammarkör, Stockholms Bachsällskap, Christina Larsson Malmberg, sopran, Tove Dahlberg, alt, Patrik Kesselmark, tenor och evangelist, Staffan Liljas, bas och Jesus, David Risberg, bas och Pilatus, Espen Myklebust Olsen, dirigent. Söndag 10 april kl 17.00, Essinge kyrka Entré: 150 kronor, säljs på billetto.se samt vid dörren 30 minuter före konsertstart.
LÅNGFREDAGSMUSIK - FOLKTON OCH BLÅ JAZZ Långfredag 15 april kl. 15.00, Essinge kyrka, fri entré.
VANDRING KORSVÄGSVANDRING Långfredagens eftermiddag vandrar vi en korsvägsvandring ( ”Via dolorosa” )med början vid Rådhuset. Vandringen följer de traditionella stationerna med läsning av ett kort bibelställe och bön, men innefattar också lokal historia och stannar vid Kungsholmens olika institutioner såsom Försörjningsanstalten, Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus, Sveriges första sjukhus Gripenhielmska, Karolinska, med flera platser med vård- och omsorgshistoria. Vandringen tar cirka två timmar, inklusive paus i S:t Eriks kapell. Ledare: Michael och Camilla Persson. Långfredag 15 april kl. 12.30, Rådhuset, ingen anmälan.
KONST UPPVAKNANDE Konstutställning om påsken av Margit Schyborger. Margit Schyborger vandrar mellan det ena sättet att måla till det andra allt beroende på vad och hur och varför. Målningarna är målade i olika tekniker allt från akryl, till olja och tempera. Margit Schyborger delar sin tid att måla med att också arbeta som lärare i Farsta. Många av de ANDRUM i nr 1 2022
målningar som Margit Schyborger kommer att visa är målade under fastetiden. Fastan är en tid av väntan och förberedelser inför påskens uppvaknande. 10 april-5 maj, Kungsholms kyrka. Vernissage 23 april kl. 18.00 i samband med kulturnatten.
21
HALLÅ DÄR!
Ulla Birgersdotter
Vad ligger dig varmast om hjärtat i ditt engagemang för kyrkan och församlingen? Det är svårt att välja en fråga. Vårt arbete med ungdomar, musiken i våra kyrkor, diakonins arbete med utsatta, gudstjänstlivet, samt kyrkans roll av samlande kraft i händelse av kris och oro är några av de delar som är viktiga för mig.
Två snabba frågor till Ulla Birgersdotter, ordförande i kyrkorådet och Martin Valfridsson, ordförande i kyrkofullmäktige Vad ligger dig varmast om hjärtat i ditt engagemang för kyrkan och församlingen? Som aktiv församlingsbo ser jag hur mycket fint som görs i vår församling. Det finns en grupp som jag önskar att vi tar oss an lite extra och det är de äldre, som har varit med och bidragit under ett långt liv, och som nu kanske inte har någon i sin närhet. Det är dags att ge tillbaka så att vi tillsammans kan känna glädje och tacksamhet.
Vad skulle du vilja säga till församlingsborna? Västmalms församling är välmående, vi har god ekonomi, tre fina kyrkor och ett kapell, fantastiska medarbetare och ett bra kyrkoråd, som vill församlingens bästa. Jag önskar att alla som bor och tillhör vår församling får tillfälle att se allt gott som görs. Kom gärna med och bidra med det du känner att du vill, så blir vi ännu bättre.
Vad skulle du vilja säga till församlingsborna? Att ni bor i en i grunden välskött församling som har en bred och stabil verksamhet. Dra gärna nytta av det breda utbud vi har. Sök dig till våra kyrkor när du behöver påfyllnad eller bara sitta ner för reflektion. Basen i Svenska kyrkan är dess församlingar och grunden i församlingen är ju våra medlemmar. Varje medlem är viktig för församlingen.
Martin Valfridsson
Flera ”frågor och svar” från Ulla och Martin hittar du på svenskakyrkan.se/vastermalm Svenska kyrkan skildes från svenska staten år 2000 och sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. Den 19 september 2021 gick Svenska kyrkan till val. Medlemmarna i Svenska kyrkan röstade då fram representanter till tre olika nivåer, kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, som kyrkohandboken och psalmboken. stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha
22
tillsyn över församlingslivet i stiftet (Stockholms stift). kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission. Kyrkofullmäktige har det övergripande ansvaret för församlingens mål och verksamhet och bestämmer bland annat om budget, kyrkoavgift och andra större frågor.
kyrkorådet ger förslag på hur pengar ska fördelas, anställer personal och prioriterar vad församlingen ska satsa på. kyrkoherden är församlingens chef och leder församlingen samt verksamheten. Tillsammans med medarbetarna formar kyrkoherden arbetet och strävar efter att uppnå församlingens mål.
ANDRUM i nr 1 2022
Foto: Antti Yrjönen / FCA
DE SOM DRABBATS AV KRIGET I UKRAINA BEHÖVER DITT STÖD. Tillsammans kan vi vara en tillflykt i oro, nöd och krig.
DIN GÅVA BEHÖVS NU! Människor på flykt är i stort behov av mat, vatten och hygienartiklar. Med lokala partner på plats ger Act Svenska kyrkan stöd till människor som flyr kriget i Ukraina.
900 1223 ANDRUM i nr 1 2022
SKRIV: AKUT
23
foto: unsplash
SWISHA TILL
TILL ALLA HUSHÅLL PÅ VÄSTERMALM
”You´ll never walk alone” Som prästunge har jag genomlidit en oräknelig mängd predikningar. Några av dem har stannat kvar i mitt inre. En är den gamle prosten Knut Johnsons betraktelse över den svåra berättelsen om Abraham och Isak på deras väg upp till berget där den gamle fadern Abraham tror att den lille, svårt efterlängtade, lyckans son, ska dö (Isak betyder leende). De går där tillsammans på vägen och i frågor och svar är de nära och blir till stöd för varandra i deras olika roller. ”Så gingo de båda tillsammans…” var de återkommande orden som fastnade hos mig efter prostens predikan. Jag visste inom mig hur härligt att få vara ”ensam med en förälder”, bara vi två, i en familj på sex personer. Gå tillsammans med någon som bryr sig.
”
tillsammans – är fastans och påskens innersta budskap, ja, hela livets budskap tillsammans – är fastans och påskens innersta budskap, ja, hela livets budskap. Du är aldrig ensam. Inte i mörkret och ångesten, inte i sjukdomen och lidandet, inte ens i döden. Vi tror på en Gud som har gått igenom allt svårt – och är nära i detta. att ha någon att vara tillsammans med är viktigt när det är
24
”
så le vänligt, hjälp till på bussen och i tunnelbanan svårt – men också i glädjen och lyckan. Någon som vill lyssna och svara på glädjens tecken. I det vardagliga likaväl som i det livsomvälvande. Kanske är det detta som gör att saknaden blir så stor när goda föräldrar dör. vad kan jag göra? ? För människorna i Ukraina, Sydsudan, Jemen, som lever i skräck och enorm utsatthet. Jo, du och jag kan uttrycka vårt ”tillsammans-skap” – genom förböner och tända ljus. Genom att sända pengar till de hjälporganisationer vi litar på, så att hjälpen kommer fram. Och när nöden kommer hit till oss – vara vänliga, kärleksfulla och förekommande. Du och jag vet aldrig vad en människa bär i sitt inre, i sin historia. Så le vänligt, hjälp till på bussen och i tunnelbanan. Tala väl om flyktingar och människor av annan härkomst som har sökt sig till oss. Och låt någon sitta bredvid dig – det är ett enkelt sätt att visa vad tillsammans är. Bry dig helt enkelt. ”You´ll never walk alone” sjunger man ibland på fotbollsmatcher i England. Det är ett gott evangelium. Påskens evangelium!
Michael Persson, kyrkoherde ANDRUM i nr 1 2022
