Andrum nr. 2 2022

Nu är november här. Löven har fallit från träden, det grå stänger ute dagsljuset och dagarna blir allt kortare. Skör den är avslutad, men här och var ser man ändå pumpor, en påminnelse om att Halloween precis har ägt rum. En barnens högtid, som en del ser fram emot lika mycket som jul. Inte konstigt med tanke på att hög tiden förknippas med ett gene röst intag av godis i alla färger och former och barnen får göra något de tycker är riktigt roligt, att klä ut sig och skrämmas. Halloween tematiserar döden på ett lekfullt sätt och för barn är leken ett sätt att konfrontera det allvarliga, det känsliga, det man gärna inte pratar om, för att bemästra sin rädsla och oro.

efter halloween följer ett efterlängtat höstlov med välbehövlig vila, och lagom till första helgen i november byts

REDAKTIONEN

häxor, spöken och fladdermöss ut mot stillhet och ljuständning.

under allhelgonahelgen tänker vi mycket på dem som har lämnat det här livet. Det är tungt och det är sorgligt. Det är en helg då vi kan tillåta oss att vila i mörkret en stund och omfamna det svåra. Livet är ömtåligt och oförutsägbart och förgängligt för oss alla. Så mycket man vill hinna med och plötsligt känns livet alldeles för kort.

det är inte alltid lätt att upp skatta vardagen, särskilt inte i november månad, men kanske går det ändå att begrunda och se det unika i varje ny dag, för livet är just nu.

i detta nummer av Andrum berättar prästen Johan Lundby om vilka tankar och känslor som allhelgona väcker bland de intagna på Kronobergshäktet

på Kungsholmen. Möt prästen Helene Egnell, som talar om åldrande och om andlig insikt och mognad.

steve sjöquist kämpade envetet mot sin livshotande sjukdom, mot fördomar och stigma och med hoppet som en trogen följeslagare, vann han över dem alla. Nu har han kommit ut med en ny bok, som du kan läsa om längre fram.

under allhelgonahelgen är våra kyrkor öppna för ljuständning och eftertanke, gudstjänster och musik.

Välkommen till ett nytt nummer av Andrum!

Charlotte Hörndahl, kommunikatör

TÄNKVÄRD TISDAG

På tisdag 15 november kl 19.00 besöker Domkyrkokaplanen Ulf Lindgren Kungsholms kyrka och presenterar sin nyutkomna bok Öppna bibeln - Upptäck ditt liv i den stora

berättelsen. Boken handlar om hur våra liv är inskrivna i ett större sam manhang och att bibelns texter inte bara är historiska berättelser, utan berättelser om ditt liv nu och i dag.

JUBILARFEST

Under pandemin var det inte möjligt att fira alla församling ens hundratals jubilarer som fyllt jämt, så när det åter var möjligt bjöd vi i stället in alla som fyllt till ett stort kalas med tårta och sju sorters kakor.

Festen inleddes med en musikandakt i kyrkan innan alla

vandrade genom trädgården till den vackert dukade Essingesalen där serveringsbordet dignade av godsaker. Allt var hembakat av våra husmödrar Ann och Jennie. Stämningen var god runt borden, medan alla mumsade och pratade till tonerna av diakon Göran Runas gitarrspel.

Britta Lundberg var en av gästerna på tårtkalaset. När hon fick frågan om när hon började känna sig mogen som människa kom svaret snabbt med ett leende.

– Jag är inte mogen än, jag är hemskt barnslig och snabb att hitta på nya saker. Jag är definitivt barnet i vår familj.

– Men det är ett arbete att bli gammal för man måste anstränga sig mycket mer för att ta sig fram och hänga med. Om min käpp ligger på golvet till exempel, så får jag hålla på länge innan jag får upp den. Det är mycket frustrerande, men det försöker jag dölja.

Britta lever ensam i dag men är ännu öppen för att möta kärleken igen.

– Min tredje man träffade jag på under Tranebergsbron, ett år då isen lade sig så att man kunde gå på den. Då kom en stilig man på skridskor som frågade om vägen, och där blev vi stående. Vi bytte num mer och sen hängde vi ihop i tio år mellan 80 och 90.

Brittas hälsning till oss alla är att leva nu.

foto: andréas lindström

Det doftade nybakat lång väg i Essinges försam lingshem då årets första jubilarfest gick av stapeln.

Från vänster: Britta Västerlid, 86, Herta Tebano, 95, husmor Jennie Espinoza Eva Norén, 90, Kerstin Kristensson, 80.

Från vänster: Lillemor Hjelm, 86, Ingegerd Scherlund, 91, Stellan Eriksson, 80, Birgitta Brundin, 80, Alf Jonasson, 80, Bosse Alm, 81.

”Man måste ha barnasinnet kvar”

Vill du tala med våra präster och diakoner? De finns tillgängliga för samtal efter överenskommelse. Kontakta vår växel mån-fre 08-650 49 00.

FÖLJ

Följ Västermalms församling på Facebook. Du hittar oss också på instagram under @svkvastermalm och @essinge_kampanil.

EKONOMISKT STÖD

I Västermalms församling finns ett antal stiftelser och fonder där du kan söka visst ekonomiskt stöd.

För att kunna ansöka om ekonomiskt stöd behöver du bo och vara folkbokförd i församlingen, som innefattar Kungsholmen och Essingeöar na. Den samlade ekonomin i hushållet får inte överstiga 200 000 kronor och bankme del eller värdepapper får inte finnas i hushållet. Många av stiftelserna har även som krav att du ska tillhöra Svenska kyr kan. Du kan söka ekonomiskt stöd om du behöver omvård nad eller åka på konvalescens.

samstående med barn som bor hemma på heltid eller periodvis. Du kan också ansöka om bidrag för glasögon och tandvård. Sista ansökningsdag 25 november.

FREDAGSMYS

Välkommen på fredagsmys för barnfamiljer i vår lokal i Lindha gen. Här kan du och din familj umgås med andra barnfamiljer och få vila och hitta fördjupning i vardagen. Vi skapar tillsammans och har en gemensam andakt. Under eftermiddagen serveras wraps. Fredag 11/11 och 9/12 kl. 15.00-18.00, Lindhagensgatan 132 (ingen anmälan). Ledare: Eva Åhlander och Lena Risdal

ALMARNA DÖR PÅ VÅR KYRKOGÅRD

du kan söka ekonomiskt stöd från våra fonder om du är en Här kan du och din familj hitta vila och återhämtning i varda gen. Eftermiddagen börjar med en samling med familjeprästen Eva Åhlander och musikpedago gen Lena Risdal. Därefter finns möjlighet till skapande, att spela spel eller läsa i soffan tillsam mans med dina barn. Under kvällen serveras en varm måltid. Som en del i församlingens miljöarbete finns en återbruks hylla i lokalen där du kan lämna kläder, leksaker och böcker för att sakerna kan komma till användning i andra familjer.

västermalms församling jobbar inte akutstyrt och har inga kontanta medel eller rekvisitioner att dela ut för akuta ändamål. Du kan ladda ner din ansökningsblankett på vår webbplats: svenskakyrkan.se/ vastermalm eller hämta en på vår expedition på Arbetargatan 21. Tänk på att en icke korrekt ifylld ansökan inte tas upp för prövning.

TORSDAGSKVÄLL PÅ ARBETARGATAN

Torsdag 24/11 och 15/12 kl. 17.00-19.30, ”21:an”, Arbetar gatan 21. Kostnad 40 kr/vuxna och 20 kr/barn. Ingen anmälan.

Tyvärr måste almarna på kyrko gården vid Kungsholms kyrka fällas för att de har drabbats av almsjukan och går mot en oå terkallelig död. Arbetet med att fälla almarna sker under hösten. Arbetet kommer inte att pågå under begravningstid. Efter att marken har vilat kommer återplantering att ske.

YOUTUBE!

Upptäck Västermalms försam ling på Youtube! Du kan bland annat se på andakter, gudstjäns ter och konserter. Glöm inte att prenumerera, så att du inte missar något!

foto: @essinge_kampanil

SORGEN ÖVER

DET LIV MAN INTE FICK

JOHAN PÅ YOUTUBE

Allhelgona är en stor och viktig högtid på häktet. Mycket större än på andra platser i samhället, berättar häktesprästen Johan Lundby. Scanna Qr-koden för att ta del av Johans tankar.

På Kronobergshäktet råder telefonförbud och all annan elektronik får lämnas utanför metall detektorn som prästen Johan Lundby går igenom varje dag.

– Block, penna, Bibel, böne böcker och kors är det jag har med mig till jobbet.

Samtalen han för med de in tagna sker oftast i den intagnes cell, men ibland i samtalsrum som finns på avdelningarna eller i häktets kapell.

– Det är en mänsklig rättighet att få utöva sin religion, och vi ger dem den möjligheten. Jag har min prästskjorta på mig för att signalera att jag är präst och medmänniska, jag har ingen uppsökande uppgift utan de intagna får kontakta mig om de vill ha ett enskilt samtal, ett samtal som sker enbart mellan mig och den intagne.

Johan har absolut tystnads plikt, vilket innebär att de han möter kan berätta allt för honom.

– Jag får under inga om ständigheter föra informationen vidare, inte ens om vederböran de ber mig att göra det.

Är du någonsin rädd?

– Det jag är mest rädd för är att den intagne försöker skada sig själv, eftersom det ofta är mycket ångest. Ångest över det liv han har valt och ångest över vad han gjort mot andra, brotts offer med familjer och sin egen familj. Den intagne har inte handklovar på sig under samta let. Vid något tillfälle har jag va rit orolig för min egen säkerhet och då gäller det att backa och försöka lugna ner stämningen. Det handlar mycket om att försöka läsa av personen under

samtalets gång. Jag sitter aldrig i ett låst rum och i korridoren utanför finns vakter. Ibland kan det förekomma att jag måste sitta i ett rum med en glasskiva mellan mig och den intagne om det bedöms att det föreligger särskilda risker.

ångrar sig, men det handlar inte om att radera det hemska som har hänt. Förlåtelsen handlar inte om att förändra historien utan om att förändra framtiden. Att man inte ska stämpla sig själv som en våldsam och dålig människa, utan om att kunna välja en annan och bättre väg framåt. Att man har möjligheten att välja något annat.

på häktet sitter de flesta intagna i isolering och om man vill fira gudstjänst måste man anmäla sig. Då gör polis och åklagare en riskbedömning och avgör om det kan beviljas. På häktet firas gudstjänst vid påsk, Kristi himmelsfärds dag, allhel gona och jul.

– Gudstjänsterna är något stort och viktigt för de intagna och det är en viktig del av deras liv. Av säkerhetsskäl får max tio intagna fira mässa åt gången i häktets lilla kapell så det blir många mässor inför de olika högtiderna. Fördelen är att det blir mer personligt och man kommer nära varandra.

Hur bemöter du en intagen som är misstänkt för ett fruk tansvärt brott?

– Jag möter en människa, inte brottet. Straffet får domstolen avgöra. Jag möter en människa som har gjort många olika saker i sitt liv. Samtalen handlar ofta om skulden för det man har gjort och hur situationen har drabbat brottsoffer, nära och kära, om förluster och om relationer som har gått förlora de. Det finns mycket skam.

– Min uppgift är att stöd ja den intagne att välja ett ”bättre” liv framöver och där är förlåtelsen viktig. Jag kan förmedla Guds förlåtelse om de

Hur orkar du?

– Jag hämtar min kraft ur min egen tro. Jag är inte där för att göra någon kristen, jag är där för att jag är kristen och det är i den tron jag hämtar min kraft. Sen är mina underbara kollegor och polisens gym goda platser för återhämtning.

besök. Allhelgona har blivit allt större i samhället och är väldigt tung på häkten och anstalter, eftersom det är en högtid då vi uppmärksammar och minns dem som har lämnat det här livet. Det är en helg då vi på minner oss om att döden finns, och drabbar oss alla.

– När man sitter inne tänker man på dem som man har förlorat, men också på det liv som man har förlorat. Man sörjer det liv man aldrig fick för att man gjorde dåliga val. Det liv som man kanske drömde om som barn.

johan är kritisk till de långa häktningstiderna i Sverige. Många sitter ett halvår, ett år och ibland även upp till två år. De flesta sitter isolerade med restriktioner och får endast träffa kriminalvårdare, polis och advokat. Vissa får träffa sin familj någon gång per månad om de får tillstånd.

– Det skulle vara bättre om Sverige, likt alla våra grannlän der, kunde ha väsentligt kortare häktestider. Det är bättre, för alla parter, att de åtalade får sin dom så snart som möjligt. Antingen att de frias eller får komma ut på anstalt och tjäna sitt straff.

Under vilken högtid är det värst att sitta inne?

– Julen är den högtid som är den allra svåraste för de intagna som har familjer. De saknar sina familjer och det är inte säkert att de får tillstånd att ta emot

Under allhelgonamässan får de intagna tända ljus, inte bara för att minnas, utan för att få liv att återuppstå. Ett hoppets ljus för att det fortfarande finns en möjlighet till en förändring, en chans till ett bättre liv.

Sker det någon förändring, en själslig mognad, får de ett nytt liv?

– När man sitter isolerad tvingas man tänka och reflek tera över sitt liv. Med rätt stöd och hjälp kan det leda till livs avgörande förändringar i synen på sig själv och andra. Jag får nära kontakt med de jag samta lar med, eftersom häktningsti derna är så långa. Själavårdande samtal väcker många känslor och ibland kommer det mörkas te upp till ytan.

Med hjälp av samtalen får den intagne själv förståelse för varför han har hamnat där, var för man gjort de val som man har gjort.

– Den förståelsen tar inte bort skulden, men med den förståelsen kan man göra bättre val framöver och förhoppningsvis kunna lösa sin skuld. De måste själva ta kon sekvensen för de val de har gjort.

när man sitter inne tänker man på dem som man har förlorat, men också på det liv som man har förlorat.

OM TYSTNADSPLIKT

Vid bikt och enskild själavård har präster absolut tystnadsplikt (själavårdssekretess). Prästen får inte yppa något som framkommit under dessa samtal och det finns inga undantag från det. Detta stadgas i Svenska kyrkans ordning 31 kap. 9§. Juridiskt har präster tystnadsrätt vilket innebär att de inte får höras som vittne om sådant som framkommit under bikt eller enskild själavård. Detta regleras av Rättegångsbalken 36 kap. 5§.

Det nya

och

uppsydda

att se varje dag, men är även tänkta att kunna

Vi söker oss ofta till vackra kyrkorum för att låta själen förundras och finna

återhämtning,

medarbetare

kyrka.

”Låt barnen komma till mig…” står det på det nya barnaltarskåpet i Essinge kyrka. Välkända ord som vi ofta citerar. Jesus ber lärjungarna att inte hindra de små från att närma sig honom i nyfikenhet, och sen lägger han till ”…för himmelriket tillhör sådana som dem”.

i barnens kapell finns en hel täckande mörkorange matta. I en liten kanapé sitter några kaniner. Små puffar finns att sitta på och andra möbler för de minsta. På det lilla bordet framför möblemanget finns ett fat med virkade kakor och kyrkkaffe. Numera står här också ett barnaltarskåp med alltifrån psalmsiffror i minifor mat till nattvardskärl och en handgjord kista.

– Tanken var att ställa i ordning ett rum som inbjuder till förundran och allvarsam lek men också en vilsam plats dit man kan komma efter förskola eller fritids, där du som förälder eller mormor kan slå dig ner i en fåtölj och bara vara närva rande medan ditt barn leker. Eller kanske själv dras med i lekens utforskande.

– Det här är inte en plats med många intryck utan en plats där barnen kan hitta ett lugn bland vackra saker som de får leka med. Barnen har ju en naturlig plats i kyrkan och det behöver vi kommunicera, inte bara till dem utan också till oss själva. Kyrkorummet liknar inget annat rum. Där får man kännas vid sitt hjärta och saker får komma upp till ytan. Därför är det värdefullt med en plats där barnen känner ”här får jag vara”.

Varför behövs lek i kyrkan?

– För att det händer något i leken. Barnen tar med sådant de har erfarit med sig in i leken,

i stunden, i nuet och i leken prövas förhållningssätt och möjligheter framåt. Det är så de bearbetar och levandegör saker. Också i leken är Gud närvarande och öppnar upp vår fantasi och skapar nytt av våra erfarenheter.

insida. Husmor Ann Rosén har tillsammans med Linnea Karlsson sytt kläder i vackra brokadtyger som de rest land och rike runt för att köpa in.

själva skåpet köpte Anna in på en auktion. Det har sedan iord ningställts av kyrkvaktmästare Peter Nygren som även tillver kat ett altare, en replika av det som finns i kyrkan. Här finns också nattvardskärl för att när ma sig nattvardens mysterium.

– Vår medarbetare, konstnä ren Maria Litorell, har målat altartavlan som pryder skåpets

Så nu hänger kåpor, biskops hattar, stolor och andra kyrkliga högtidskläder vid skåpet som barnen få känna på och leka i. Och öppnar man kistlocket fin ner man en ”avliden” leksaks kanin som kan ge tillfälle för inlyssnande samtal i en trygg atmosfär.

– Döden finns i allas våra liv. Vi kommer alla mista de vi älskar och barn behöver, liksom vi, få bearbeta sorg. Det är så mycket vi inte begriper av livets villkor men vi grips av helande lek och läkande riter när orden inte räcker till, säger Anna Smille.

Under allhelgonahelgen är den som vill välkommen att slå sig ner, kanske läsa en barnbok om sorg, vandra längs gångarna i den granrisdoftade kyrkan eller sätta upp en lapp med namnet på någon man saknar i det stora hjärtat som då är uppställt.

vi kommer alla mista de vi älskar och barn behöver, liksom vi, få bearbeta sorg.

HELENE EGNELL ålder: 65 år. bor: Lilla Essingen gör: Har en projekttjänst på deltid som forskare vid Karlstads universitet läser just nu: Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson

Det finns något skönt i att bli äldre, menar prästen Helene Egnell, 65, även om det nästan är fult att säga så i dag. – Vi lever i ett samhälle som förnekar ålderdomen. I dag ska vi jobba tills vi är 75, vara aktiva, bestiga berg och resa hit och dit, men jag känner att det är rätt okej att tagga ner.

ÅLDRANDET

– en tid för andlig fördjupning

text:

Helene Egnell har precis kommit från gymmet när vi ses. – Jag har skaffat mig en PT, berättar hon och ler medan hon ställer ifrån sig sin blommiga käpp mot elementet.

Helene har alltid drivits av engagemang. Som ung var hon vietnamaktivist. Hon var med i kvinnorörelsen och Grupp 8 och var redaktör för Kvin nobulletinen. Efter ett par år som journalist började hon läsa teologi för att bli präst i Svenska kyrkan. Hon var 25 år då. Genom åren har hon sedan arbetat i Sundbybergs försam ling, forskat samt jobbat på Centrum för religionsdialog på Stockholms stift. I dag är hon pensionär på deltid och syns en del som ideell medarbetare i Essinge kyrka.

Hon läste faktiskt till präst på Stora Essingen, inte långt från kyrkan där vår intervju görs.

– Jag studerade på ITH, Stockholms teologiska institut som var kopplat till Uppsala universitet, men som i början

av min studietid låg i en villa på Aluddsvägen. Direktorn bodde på övervåningen och under våningen var bibliotek och undervisningslokaler.

Så Essinge-cirkeln har slutits nu när du är tillbaka här och jobbar?

– Ja, men på den tiden var det inte lika livaktigt här som det är nu. Jag hade förresten en släk ting som var kyrkoherde här ett tag, Ejnar Gunnard.

att detta med att bli gammal är okej, men när jag är på väg in i det så är det konstigt att tänka att det är jag som är äldre nu.

Känner du igen dig i att ju äldre man blir, desto mindre vet man?

vårt samtal är tänkt att handla om mognad och om att bli äldre, och jag undrar om Helene har upplevt att även om det yttre förändras, så kan åren leda mot en mer mogen fas inuti?

– Ja, och jag tänker att det har med självkännedom att göra. När jag var yngre tänkte jag att det här med att bli klok och vis var något som kom automatiskt när man blev gam mal, så är det inte, det får man jobba på. Och det är svårt att som yngre tänka sig hur det är att bli äldre. Jag har alltid tänkt

– Absolut, när jag hade gått baskursen i teologi så hade jag kunnat tillträtt vilken professur som helst, men nu inser man, precis som Krister Stendahl sa (tidigare biskop i Stockholm) apropå Gud: ”Jag är bara en liten mus som har knaprat på ett hörn av den stora gudomliga osten”. strax innan vi satte oss till rätta med varsin kaffe, ställde Helene snällt upp när fotograf Lasse bad henne hänga på hit och dit för att ta bilder. Un derlaget i kyrkans trädgård är inte det bästa om man går med käpp. Hon var bara 22 år när hon drabbades av osteosarkom, en svår tumör i lårbenet som gjorde att hon fick amputera sitt ena ben.

– Det var en farlig tumör så jag är glad att jag överlevde, men jag hade precis börjat på journalisthögskolan och hade fokus på det. Målet var att avsluta min utbildning och det gjorde jag. Men det är klart, jag har i stället fått bearbeta det jag var med om i efterhand.

Vad har det betytt för dig?

– Dels har jag kommit till in sikten att ”shit happens” och att livet blir mer komplicerat med ett funktionshinder. Det handlar om att hitta balansen mellan att definiera sig helt utifrån det och att låtsas som om det inte betyder något. Att försöka hitta styrkan i sårbarheten. Sen finns det en schablonbild om att ”Jag hade aldrig velat vara utan den här erfarenheten”, men det hade jag verkligen velat. Man behö ver inte romantisera det, säger Helene och skrattar.

Men apropå det här med att

gå på gym, så är det just den åldrande kroppen som visat att det är dags för det.

– Om jag hade fått ge mig själv ett råd när jag var 35, så hade det varit att bygga upp musklerna. Det var ingen som sa att muskelmassan minskar, man får sämre balans, mer ont och blir stelare, men jag vet heller inte om jag hade lyssnat, säger Helene och skrattar igen.

rig vilja lägga av, utan kommer hela tiden tillbaka, äldre, men coolare än någonsin. Samtalen kring åldrande och hur man kan fortsätta att växa kom mer därför behöva utvecklas framöver.

helene är på dagen jämn årig med Joakim Thåström, sångaren från Ebba Grön och Imperiet. Hon fick faktiskt en skiva med honom på deras gemensamma 65-årsdag. De till hör en generation som kommer närma sig ålderdomen på ett annorlunda sätt än förr, menar Helene och nämner ”gubbarna” i Rolling Stones. De verkar ald

– Jag tror att det behovet kommer öka nu när alla 40och 50-talisterna går i pension, de som trodde de skulle vara ”forever young” och växte upp med den nya ungdomskulten. Se bara på Ulf Lundells senaste böcker som handlar jättemycket om hans åldrande.

– Inom kyrkan hade vi många äldreträffar förr och det är bra, men vi gör ofta så mycket för de äldre, inte lika mycket för att de är äldre. I stället får de kom ma på kaffe och kanelbulle, sen blir det en andakt och någon spelar och sjunger. Det är inget fel med det, men ingen samlar de gamla och säger: ”Nu ska vi

tala om vad åldrandet gör med oss och hur tron kan hjälpa oss att mogna och inte skrumpna ihop?”

Här kan den andliga dimen sionen få en större plats, siar Helene.

– Man brukar ju prata om ålderstrappan, att livet först går upp och sen går det ner. Men som präst gick jag en kurs i demensvård och då hörde jag en intressant sak, att om man i stället talar om människors and liga utveckling, så fortsätter den bara uppåt. Det fastnade hos mig, att vi på det andliga planet kan fortsätta att utvecklas även som äldre. Åldrandet kan vara en tid för andlig fördjupning.

– Jag längtar själv efter att få sitta ner, reflektera, läsa relevan ta texter ihop med andra om åldrandet och tro, om hur åld randet kan bli en mognadspro cess. Men också om förlusten av

status, identitet och kroppsliga förmågor. samtalet glider in på hur mog nad även hjälper en att bli vän med sina skuggor.

– Det handlar om att inte behöva vara perfekt utan om att bli medveten om sina styrkor och svagheter. Men mognad innebär olika saker för olika människor. En del som varit superkaxiga, kan behöva lugna sig, eftersom den kaxiga ytan ofta finns där för att dölja något, medan mognad för dem som varit osäkra och inte vågat ta plats, kanske mer är att visa de visst har något att komma med.

Vad vill du skicka med till dem som är yngre än du?

– Att jobba på självkännedo men och minnas att den andliga

utvecklingen hela tiden går uppåt. Jag tänker även att laby rinten är en bra bild för andlig utveckling. Den går in, lite rakt fram och sen plötsligt går det ut igen, och sen in igen, medan du hela tiden är på väg mot mitten. Det kommer dippar och perioder när man inte känner sig så djup eller mogen, men det kanske är meningen och helt okej, för så småningom går vä gen inåt igen. Det är hoppfullt.

NÅGRA ANSIKTEN

jag längtar själv efter att få sitta ner, reflektera, läsa relevanta texter ihop

andra om åldrandet och tro, om hur

kan bli en mognadsprocess.

också om förlusten av status, identitet och kroppsliga förmågor.

VÄGEN VALDE DIG

Iår är det 40 år sedan den första aidsdiagnosen ställdes i Sverige. Diakon Steve Sjö quist har levt parallellt med utvecklingen i 35 år.

– Vi lever i en tid där vi bitvis är historielösa. Jag vill vara med och dokumentera historien om hiv, berättar Steve.

Han har tidigare skrivit böckerna Livsfrågor (1999) och Fotspår (2010).

– I Vägen valde dig har jag tagit ut svängarna och blivit mer personlig. Jag är uppriktigt kritisk till myndigheter, och till viss del vården.

Titeln på boken är hämtad ur en strof ur dagboken Vägmär ken, som FN:s före detta gene ralsekreterare Dag Hammar skjöld lämnade efter sig när han omkom i en flygolycka 1961. Dagboken har betytt mycket för Steve och har varit hans följe slagare sedan gymnasietiden.

– Med hjälp av dagboken har jag funnit näring och insikt i mitt reflekterande kring vad ett bra liv är. Dag Hammarskjöld skriver att den längsta resan är resan inåt, det är ord som jag kan omfamna.

Sverige har engagemanget tagit honom ut i världen till länder som Polen, Ryssland, Brasilien, Mexiko och USA.

– Jag har alltid velat vara med och skapa en förändring och eliminera fördomar om oss som lever med infektionen och öka kunskapen om hiv. Jag är lika driven idag att nå fram till människor och jag har fortfa rande tron på att människor kan och vill förstå. Det är min djupa övertygelse. När jag tänker efter, var jag aktivist redan före hiv och aids. Det stod tidigt klart för mig vilka fördomar och okun skap som fanns i samhället när jag arbetade med barn och ung domar med funktionsvariationer.

möter det nya och främmande. Virussjukdomar är svårfångade och beter sig oförutsägbart och det utmanar folks rädslor. När hiv kom till den rika delen av världen drabbade den redan utsatta grupper i samhället, så som prostituerade, narkomaner och män som har sex med män och det blev mycket stigmatise rat. Covid-19 drabbade främst äldre, sköra människor, såsom någons farmor eller äldre gran ne, men rädslan var lika stor.

Steve har varit engagerad i hivfrågor i över 30 år. Förutom att ha besökt de flesta städer i

Förutom att vara en hängiven hivaktivist, föreläsare och författare, arbetar Steve som diakon i Sjukhuskyrkan på Ca pio S:t Görans sjukhus. I mars 2020 fick sjukhuset den första patienten med Covid-19. En ny pandemi. Det väckte något hos Steve, som började dra paralleller till hiv-pandemin på 1980-talet och en längtan efter att skriva en ny bok föddes.

– Det finns många olikhe ter, men också många likheter mellan vad hiv och Covid-19 gör med oss människor, när vi

Boken Vägen valde dig består av 17 noveller. De följer inte en tidslinje utan berättelserna gör nedslag under olika perioder av Steves liv. Steve fick sin aidsdiag nos redan 1989 då hans läkare, som också var tandläkare, upp täckte tumörsjukdomen Kaposis sarkom i hans gom. När han fick beskedet var det en dödsdom.

– Jag levde med en kniv i ryggen, en pistol riktad mot mig i åtta år, men jag fortsatte att leva. Jag engagerade mig starkt i hiv frågan och blev aktivist. Det blev min stora drivkraft, att arbeta mot okunskap och informera om sjukdomen. Jag tror på öppenhet. Om vi bejakar vår sårbarhet och omfamnar sårbarheten går det lättare att leva. Genom att engagera mig i andra människor

Steve Sjöquist fick sin hivdiagnos 1987 när han var 31 år och stod mitt i livet, fylld av drömmar och förhoppningar. Han bestämde sig tidigt för en kamp mot viruset i sin kropp och mot de fördomar och okunskap som fanns om hiv och sexualitet.

text: charlotte hörndahl foto: peter knutson

kunde jag vila från mig själv. Det är oerhört tärande att vara uppe i sig själv hela tiden. Om du är sjuk ska du använda dina vänner och utsätta dig för möten. Välj inte bort vänskapen med andra människor.

inkluderar själen och här kan jag själv också landa när det känns tungt.

Under åren försämrades Steves immunförsvar successivt. Till slut var hans immunförsvar helt utslaget och han var så svårt sjuk att han tidvis inte var vid medvetande. 1996 kom äntligen genombrottet, en efterlängtad antiviral behandling.

– Jag fick som första patient i Sverige ta del av denna medi cin, som visade sig vara väldigt effektiv. Det var i elfte timmen för mig, men det räddade livet på mig. Att läkemedlet hjälpte och vände allt åt rätt håll, känns som ett mirakel. Men det dröjde flera år innan jag kände mig frisk och då var det både en lättnad och en existentiell twist att inse att jag förmodligen inte skulle dö av den här sjukdomen. Det var också då jag kom till insikt och beslöt mig för att göra ett omtag och utbilda mig till diakon.

Det har gått 35 år sedan Steve fick sin hivdiagnos. Under alla dessa år, och i allt det som har varit svårt, har hoppet burit honom.

– Jag tror på det goda. Jag tror på en hoppfull kraft buren av Gud och av människor som finns omkring mig. Jag hade turen att ha många vänner och personer som stöttade mig och bar mig när jag var som sjukast. Jag släppte aldrig taget om livet, men vi har alla olika förutsätt ningar för att skapa mål och mening i våra liv. Hoppet och mitt engagemang som aktivist har gjort att jag aldrig har tappat mitt livsmod.

Steve har arbetat i Sjuk huskyrkan som diakon i fle ra år och där kommer hans hårt förvärvade erfarenhet er till användning.

– Att stå på patientens sida, och att gå bredvid i det som är svårt, är en av mina arbetsuppgifter som diakon på sjuk huset. Jag är genuint intresserad av andra människor, hur de tänker, vad de gör för livsval och vad deras inställning är till livet. Sjukhuskyrkan är en vilsam miljö som

Boksamtal

i Kungsholms kyrka

Ett boksamtal äger rum i Kungsholms kyrka 13 november kl. 17.00 mellan präst Marjut Ervasti och diakon Steve Sjöquist. Trubaduren Börje Ring spelar under kvällen.

Allhelgona

Alla helgons dag

Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar, Alla helgons dag följt av Alla själars dag. Tidigt i den kristna kyrkan började man fira helgonen, kända som okända. Det blev till slut många dagar att fira och det uppstod ett behov av att samla helgonen och martyrerna utan namn till en egen hel gondag. Därför införde den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme en gemensam dag, Alla helgons dag, för alla de helgon som inte kunde få egna dagar i almanackan.

Alla själars dag Söndagen efter alla helgons dag firar vi Alla själars dag. Då minns vi och hedrar vi våra döda närstående. Bibeltexterna denna söndag handlar om att trots att döden är ett tydligt slut, så finns det ett hopp som hör ihop med döden. Det hoppet är att vi är födda till något större än ett jordiskt liv. Vi är födda till ett himmelskt, evigt liv och en samhörighet med Gud.

Ljus till minne Ljusen vi tänder på gravarna under allhel gona symboliserar tacksamhet och hopp för världen. Ljusen lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss förlåtelsens väg och ger oss ett himmelskt hopp - hoppet om ett evigt liv hos Gud.

Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

läs mer vad som händer under allhelgonahelgen på nästa sida

S:t Görans kyrka

LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 11.00 Gudstjänst

Aron Telde, präst, Göran Runa, diakon Damkören Salvia, Gabriella Sjöström, musiker

12.00–16.00 Öppen kyrka

Kom in i kyrkorummet, sitt ner en stund och samla dina tankar till stilla harpmusik med Nina Grigorjeva.

17.00 Ljusgudstjänst

Anne Annerstedt, präst, Göran Runa, diakon, Gabriella Sjöström, musiker och Maria Böhm, solist.

SÖNDAG 6 NOVEMBER Alla själars dag 11.00 Högmässa

Aron Telde, präst och Gabriella Sjöström, musiker. Ensemble ur S:t Görans Kammarkör.

Öppettider under helgen

Fredag 4/11 11.00-18.00

Lördag 5/11 10.00-18.00

Söndag 6/11 10.00-16.00

Kungsholms kyrka

LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 12.00–16.00 Öppen kyrka

Kom in i kyrkorummet, sitt ner en stund och samla dina tankar till stilla musik.

16.00 Ljusgudstjänst

Fredrik Santell och Maria Mannheimer, präster, Stina Annehed, diakon och Mats G. Eriksson, musiker. Karolinakören under ledning av Thomas Hagenfeldt.

SÖNDAG 6 NOVEMBER Alla själars dag

11.00 Högmässa

Fredrik Santell, präst, Jan Magnusson, diakon och ensemble ur Kungsholms kyrkokör under ledning av Mats G. Eriksson.

17.00 Brahms requiem

Essinge kammarkör, Kungsholms kyrkokör, Chris tina Nilsson, sopran, Jeremy Carpenter, baryton, orkester ur Kungliga Hovkapellet, Espen Myklebust Olsen, dirigent. Entré: biljetter köps via billetto.se

Öppettider under helgen Fredag 4/11 11.00-18.00

Lördag 5/11 12.00-19.00 Söndag 6/11 10.00-18.00

Essinge kyrka

LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 11.00–17.00 Öppen kyrka

Kom in, tänd ett ljus. Fäst namnet på den du saknar i vårt stora hjärta. Besök barnens kapell, läs barn böcker om sorg och ge plats för känslor och lek. Under dagen bjuder vi på meditativ musik, cello och sång, av musikterapeuterna Lena Risdal och Marie Sandelin som med musikens hjälp vill ge åhörarna en upplevelse av tröst, hopp och vila.

14.00–16.00 Tyst miniretreat

Landa i en tyst samvaro av stillhet och förundran framför brasan i Essinge kyrkas vackra försam lingshem. Två timmar då vi närmar oss brytpunk ten mellan nuet och det mystika och hämtar kraft inför veckan. Ingen föranmälan.

På Stora Essingen och Kungsholmen är kyrkorna öppna för ljuständ ning och bön under allhelgonahelgen. Vid vissa tidpunkter bryts tystnaden av stilla musik eller gudstjänst.

16.00 Stilla mässa

Eva Åhlander, präst, Karin Löfgren, diakon, Espen Myklebust Olsen, musiker, Lena Risdal och Marie Sandelin, cello och sång.

SÖNDAG 6 NOVEMBER Alla själars dag

11.00 Familjegudstjänst

Eva Åhlander, präst, Anna Trensing, musiker. Musik från kända sagoberättelser.

12.00 Kyrklunch i församlingshemmet

Öppettider under helgen Fredag 4/11 11.00-15.00

Lördag 5/11 11.00-17.00

Söndag 6/11 11.00-16.00

Sjukhuskyrkan

Capio S:t Görans sjukhus

TORSDAG 3 NOVEMBER

12.00 Andakt

S:t Görans Kolumbarium

S:t Görans kyrka

Öppettider under helgen Fredag 4/11 11.00-18.00

Lördag 5/11 10.00-18.00

Söndag 6/11 12.00-16.00

Allhelgona för barnen

Kungsholms kyrka LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 12.00–16.00

Kom in i vår barnhörna i kyrkorummet och besök barnaltarskåpet. Här finns plats för känslor och lek. Vi har barnböcker om sorg i vårt lilla bibliotek. Fäst namnet på den du saknar i vårt stora hjärta.

S:t Görans kyrka LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 12.00–16.00

Kom in i vår barnhörna i kyrkorummet. Här finns barnböcker om sorg och plats för känslor och lek. Fäst namnet på den du saknar i vårt stora hjärta.

Essinge kyrka LÖRDAG 5 NOVEMBER Alla helgons dag 11.00–16.00

Kom in i kyrkorummet och fäst namnet på den du saknar i vårt stora hjärta. Besök barnens kapell och ge plats för känslor och lek. Vi har barnböcker om sorg.

SÖNDAG 6 NOVEMBER

Söndagen efter alla helgons dag 11.00

Familjegudstjänst med musik från kända sagoberättelser. Efteråt serveras kyrk lunch i församlingshemmet

EIN DEUTSCHES REQUIEM

Johannes Brahms, Ein deutsches Requiem, är ett verk som ligger dirigenten Espen Myklebust Olsen varmt om hjärtat.

Den 6 november, söndagen efter alla helgons dag, dirigerar han det i Kungsholms kyrka klockan 17.00.

text: charlotte hörndahl foto: unsplah, lars skölving

Vad är ett requiem?

Ett requiem är text och musik till en katolsk begravningsmäs sa. På medeltiden var texterna sjungna som gregorianik, men genom århundranden har många tonsättare skrivit musik till dessa texter. Under roman tiken på 1800-talet utökades formatet så pass mycket att det blev konsertmusik i stället.

Hur skiljer sig Brahms requiem från de katolska?

Johannes Brahms använde inte de traditionella latinska texterna, utan valde fritt texter ur den tyska bibeln. Brahms hade en luthersk syn på döden och ville undvika seden med ett storslaget ”Dies irae”, den yttersta domen. Brahms foku serade på uppståndelsen, på livet som vinner över döden och glädjen. Han ville skriva ett re quiem som riktade sig direkt till

människan, till de levande. Han arbetade med detta requiem under flera perioder av sitt liv och det blev en stor succé när det var klart. Brahms requiem är idag ett konsertverk.

Varför har vi Brahms requiem vid allhelgona?

Texterna i requiet hänger ihop med allhelgonatiden som kyrkoårstid. Verket har en öm

sint ton med ett allmänmänsk ligt tilltal som handlar mycket om tröst. I den femte satsen berättas det om en Gud som tröstar sitt sörjande folk, likt modern som tröstar sitt barn. Vad betyder Brahms requiem för dig?

Det är ett mycket vackert verk. Brahms har satt ihop olika texter från bibeln som harmo niserar väl med varandra. Ofta tar orkestern och solisterna mer plats, men hos Brahms är det verkligen kören som spelar huvudrollen. Den 6 novem ber har vi med orkester från Kungliga Hovkapellet och två fina solister i Christina Nilsson och Jeremy Carpenter, samtidigt som Kungholms kyrokör och Essinge kammarkör är med i alla partier. Biljetterna säljs via billetto.se och vid dörren en timme innan konserten.

Varje år medverkar Svenska kyrkan på Bokmässan i Göteborg med programmet Se människan med samtal med aktuella författare om tro, livsfrågor och vad det innebär

DIN

att vara människa. I år medverka de bland andra Eva Dahlgren, Klas Östergren och Lars Lerin. Alla för fattarsamtal kan du nu ta del av via svenskakyrkan.se/bokmassan.

ETT KUNGSHOLMSHUS HUS

Fastigheten på Skillinggränd 9 på Kungsholmen är kulturklas sificerat och har grönklassats, vilket innebär att det är särskilt värdefullt från historiskt, kul turhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

fyra boende i huset har skrivit en bok som heter Ett kungs holmshus i stadshusets närhet. På 271 sidor och med över 500 bilder beskrivs ingående huset, trädgården, närområdet inklu sive Ulrika Eleonora kyrka och kyrkogården. Boken ger också

en historisk beskrivning av närområdet på Kungsholmen, det vill säga området öster om Kungsholms torg och söder om Kungsholmsgatan.

författarnas förhoppning är att boken bidrar till ett intresse för huset och dess omgivningar och att boken väcker nyfiken het och tillför kunskap om ”vår plats på jorden”. Det finns ett blädderexemplar inne i Kungs holms kyrka (Ulrika Eleonora kyrka).

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN?

Du kan bli medlem oavsett om du har varit medlem tidigare el ler inte. Här finns alltid en plats för dig. Kom förbi församlings expeditionen på Arbetargatan 21 eller fyll i en blankett på

svenskakyrkan.se/vastermalm/ medlem.

Du kan även kontakta oss via telefon 08-650 49 00 eller e-post vastermalms.forsamling@ svenskakyrkan.se

Stina Annehed,

och

Bilderna i den nyutgivna boken ”Ett Kungsholmshus”, är bland annat tagna av Phoenix F.Nik-Khakian, som också har tagit omslagsbilden till boken.

Vilka är helgonen?

Nu är snart allhelgonahelgen här. Den har blivit allt viktigare för många människor. Kanske besöker du själv en kyrkogård eller ett kolumba rium eller har en särskild plats i naturen där du kan minnas någon kär vän, familjemedlem eller släkting som nu är död.

Jag har själv några gravar som jag vårdar och ett antal som jag besöker. Efter en lång runda på kyrkogården frågade ett av barnen en gång: Pappa, känner du alla här på kyrkogården?

tillbedjas, endast Kristus är den som vi tillber och ärar.

när helgondagarna inte räckte till instifta des Alla helgons dag för de mindre betydande helgonen. Den infaller alltid 1 november och i Svenska kyrkan firas den oftast påföljande helg, på lördagen. På söndagen är det Alla själars dag, den egentliga dagen för att minnas de avlidna. Temat i kyrkan är ”Vårt evighetshopp”.

Så är det, vi tror och vi hoppas på att Gud tar hand om oss efter döden och finns med oss i all evighet. Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och li vet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den såsom lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Johannes evangelium kapitel 11).

de existentiella tankarna om liv och död blir aktuella den här helgen och vi tänker gärna att alla de som gått före oss är änglar eller helgon. Men helgonen är ju egentligen något helt annat i kyrkans ögon. I den katolska traditionen är det en lång process innan särskilda människor helgonförklaras. Vi har numera två kända svenska helgon, Den heliga Birgitta och en av hennes efterföljare Elisabeth Hes selblad. Vi som tillhör den lutherska kyrkan har Martin Luthers tankar som grund i vår tradition. Han menade att helgonen visst var betydelsefulla, men att de skulle ses mer som kristna förebilder. Han ville inte att de skulle

Många av oss föreställer sig en himmel. Men hur ser den ut? Det vet vi inte riktigt, men vi gör oss bilder. Vi använder de vackraste orden, de finaste färgerna, den mest underbara musiken för att skapa en himmelsbild. I psalmen 172 sjunger vi: De skall gå till den heliga staden, de skall samlas i himlen en gång.

De skall häpna gå in genom porten till en okänd värld, till ett annat liv. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång.

Hoppas att du får en fin allhelgonahelg, kanske vid ett tänt ljus i ditt hem, eller så kanske vi ses på någon kyrko gård!

Peter Stömmer, präst Sjukhuskyrkan, Capio S:t Görans

” många av oss föreställer sig en himmel. men, hur ser den ut?