Svensk Framtid N°6 2012

SV E N S K U N G D O M S P O LITISKA MAG ASIN

N 째 6 / 2012

2

P O LITI K E R S KO L A N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

LE DA R E

3

Julnummer

VEM ÄR DET SOM BESTÄMMER? HUR KAN JAG PÅVERKA BESLUT SOM FATTAS? VAD ÄR POLITIK? KOM MED I SVENSK UNGDOMS POLITIKERSKOLA OCH FUNDERA VIDARE PÅ DESSA TEMAN. Vi erbjuder dig en möjlighet att lära dig om hur vårt samhälle fungerar, lyssna på intressanta talare och göra studiebesök.

Politikerskolan kör igång i mitten av februari med träffar en gång i veckan kvällstid i 6 veckors tid. Varje träff har ett tema; ung i politiken, riksdagen, media, kultur, miljö och ekonomi. Vi söker deltagare i ålder 15-20 till tre grupper;

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

I N N E H Å LL LEDARE 3 — ANSLAGSTAVLAN 4 — PÅ NYA POSTER 5 — NAMNLAGEN 6-7 — HON LÄRDE SIG ATT KRÄVA 8-9 — STORSAMLINGEN 10-11 SILJA SÄGER HEJ DÅ 12 — KOMMUNALVALET I BACKSPEGELN 13 — LSK 14 — SKUGGMEDALJ 15 — DE UTSLAGNA 16-17 — ISLAND 18 -19 — VÄRLDENS FATTIGASTE PRESIDENT 20 — RIKSDAGENS FRÅGESTUND 21 — DEN BEHAGLIGASTE VÄCKNINGEN 22

grupperna samlas i Vasa, Åbo och Helsingfors. Den sista träffen är gemensam för samtliga grupper och ordnas i Helsingfors. Det finns inga krav på deltagarna förutom att man har viljan att delta i politikerskolan 2013!

Det är gratis att delta och Svensk Ungdom står för resekostnaderna.

SKATTEPLANERING — DÅ DU VINNER OCH STATEN FÖRLORAR

I N T R E S S E A N M Ä L A N R I K TA S T I L L I N F O @ S U. F I

HELSINGFORS

NYL AND

Simonsga ta n 8 A, 00100 He lsingfors

Sim ons gat an 8 A , 00100 H el s i ngf ors

tfn 09 693 070 (vä xe l), fa x 09 693 1968

tfn 09 693 070 (v äx el ), f ax 09 693 1968

HELSINGFORS KRE TSORDFÖR ANDE

NYL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Jose Forslund

R i chard S undman

jose @su.fi

ri chard@s u.f i

ÅBOL AND

Ö S T E R B OT T E N

Aura ga ta n 1 B, 20100 Åb o

R ådhus gat an 21 B , 65100 Vas a

fa x 02 232 6274

f ax 06 317 9497

ÅBOL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Ö S T E R B OT T E N S K R E T S O R D F Ö R A N D E

V ille Forss

Li s a P al m

ville l@a b o.fi

l i s a@s u.f i

Regelverken kring skatteplanering är i dagsläget magiska. För den enskilda personen är möjligheterna mera begränsade än för internationella företag.

Skatteplanering – den som själv eller tillsammans med en rådgivare planerar och strukturerar kapital och egendom för att, under gällande lagar, betala så låg skatt som möjligt. Skatteplanering är inte olagligt så länge det sker under gällande lagar, men gränsen går oftast var det är uppenbart för åklagaren att det handlar om att smita undan skatten, detta gäller privatpersoner.

Ett exempel för detta är att jag gör upp ett lån med mina farföräldrar om x antal euro med följande amorteringsplan; beloppet skall i sin helhet vara återbetalat inom 30 år och räntan är knuten till Zimbabwisk dollar (med en inflation på 10000 biljoner procent). Då anser skattemyndigheterna att saken gått för långt och att det inte finns seriösa planer på att betala tillbaka beloppet och att man därmed försöker komma undan en eventuell arvsskatt.

Låt oss säga att du som privatperson hittat ett sätt att tjäna ”internationella pengar” på internet men vill slippa finländsk skatt, då måste du hitta ett land som har ett dubbelbeskattningsavtal med Finland eller skaffa dig ett offshorekonto och en utlandsadress var du vistas minst 6 månader om året, Panama, Belize, Seychellerna erbjuder hela 0% skatt och kräver ingen bokföring.

Gränsen, när det handlar om att smita undan skatt, bland företag är till synes mera liberal och det finns större utrymme för kreativ skatteplanering.

Det har inte gått särskilt bra för SAS, de har förhandlat med alla 8 fackförbund om lönesänkningar och bolaget har varit på gränsen till konkurs. SAS måste spara 30% medan det bara rullar in pengar för konkurrenterna Norwegian. Är skatteplanering en avgörande faktor?

Enligt Bjørn Kjos sjunker SAS kostnad per flygstol och flygkilometer till omkring 71 norska öre när besparingarna är genomförda. Samtidigt hävdar han att Norwegians kostnader ligger på 42 öre per kilometer.

— Bara Rickard Gustafsons (SAS vd) lön räcker ju för att driva hela Norwegians administration.

Det sa Norwegians vd Bjørn Kjos kaxigt efter att SAS vice ordförande Jacob Wallenberg hade uttryckt förhoppningar om att SAS kan komma ner till Norwegians kostnadsnivå.

Det kan ju framstå som Norwegian bara är ett superlyckat framgångsbolag som kan luta sig tillbaka och hånskratta åt sin skandinaviska blödande konkurrent. Men den första frågan är hur Norwegian har kommit ner i sådan låg kostnadsnivå. Och det kanske inte är så kul för Bjørn Kjos att prata om i samma småretande ton.

Dels beror Norwegians låga kostnader

på deras betydligt yngre flygplan, som drar mindre bränsle och kräver mindre underhåll. Dels har man en mindre administration, fokuserad till huvudkontoret i Oslo. Men personalsituationen ser också helt annorlunda ut.

Enligt en pilotkälla, ser det ut så här för hans vän som är kapten på Norwegian: anställd på bas i Malaga, Spanien.

Lönen på 5000 euro i månaden får han via ett bemanningsbolag i Estland – den betalas ut, enligt piloten, på ett konto på Jersey.

Plötsligt är det ganska lätt att förstå varför den pressade SAS-personalen, motvilligt, gick med på de tuffa kraven om sänkta löner och försämrade villkor.

Alternativen är nämligen inte så många i flygbranschen.

I Svenska Dagbladet läser vi om hur en pilot har tagit del av ett anställningskontrakt, och blev erbjuden jobb hos Norwegian – men som han aldrig skrev under. Där framgår bland annat att den svenska piloten måste ordna sitt eget boende i Thailand, för att få jobbet. Norwegian står bara för hotellkostnaden första månaden.

Vilket bolag tjänar sitt land bättre?

Föreställ dig om alla finländska bolag skulle av etiska skäl låta bli att skatteplanera, skulle de gå i konkurs eller skulle ett större kassaflöde vara i omlopp gällande skattepengar? Finland behöver få en ny exportvara som ser till att utländskt kapital kommer in till Finland och stannar i vårt system. Men när speciellt aktiebolag skall tjäna sina ägare och ge mest möjlig vinst ser man inte speciellt lukrativt på att låta bli att skatteplanera vilket i slutändan betyder att du betalar.

N° 6 / 2 0 1 2 CHE F RE DAK T Ö R Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276 F O RM G IV NING LEROY ANSVARIG UT G IVARE Niklas Mannfolk M E DV E RK ANDE Camilla Mäkinen Staffan Sundström Sandra Grindgärds Matias Kallio Jose Forslund Lisa Palm Vladimir Hernandez Richard Sundman Ville Fors Guðrún Helga Fredrika Biström Christa Björkstam Marianne Blomqvist Silja Borgarsdóttir Sandelin Linus Vuorio Joachim Hesthammer Andrea Nyberg Niklas Mannfolk Robert Byggmästar Pia Bäckman Malin Eriksson RE DAK T IO NE N Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors telefon e - post webb

(09) 693 072 47

sf@su.fi

www.su.fi

T RY CK E RI KSF Medias tryckeri, Vanda UPPL AG A 6000

JOACHIM HESTHAMMER

Chefredaktör

ISSN 078-4427

2

P O LITI K E R S KO L A N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

LE DA R E

3

Julnummer

VEM ÄR DET SOM BESTÄMMER? HUR KAN JAG PÅVERKA BESLUT SOM FATTAS? VAD ÄR POLITIK? KOM MED I SVENSK UNGDOMS POLITIKERSKOLA OCH FUNDERA VIDARE PÅ DESSA TEMAN. Vi erbjuder dig en möjlighet att lära dig om hur vårt samhälle fungerar, lyssna på intressanta talare och göra studiebesök.

Politikerskolan kör igång i mitten av februari med träffar en gång i veckan kvällstid i 6 veckors tid. Varje träff har ett tema; ung i politiken, riksdagen, media, kultur, miljö och ekonomi. Vi söker deltagare i ålder 15-20 till tre grupper;

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

I N N E H Å LL LEDARE 3 — ANSLAGSTAVLAN 4 — PÅ NYA POSTER 5 — NAMNLAGEN 6-7 — HON LÄRDE SIG ATT KRÄVA 8-9 — STORSAMLINGEN 10-11 SILJA SÄGER HEJ DÅ 12 — KOMMUNALVALET I BACKSPEGELN 13 — LSK 14 — SKUGGMEDALJ 15 — DE UTSLAGNA 16-17 — ISLAND 18 -19 — VÄRLDENS FATTIGASTE PRESIDENT 20 — RIKSDAGENS FRÅGESTUND 21 — DEN BEHAGLIGASTE VÄCKNINGEN 22

grupperna samlas i Vasa, Åbo och Helsingfors. Den sista träffen är gemensam för samtliga grupper och ordnas i Helsingfors. Det finns inga krav på deltagarna förutom att man har viljan att delta i politikerskolan 2013!

Det är gratis att delta och Svensk Ungdom står för resekostnaderna.

SKATTEPLANERING — DÅ DU VINNER OCH STATEN FÖRLORAR

I N T R E S S E A N M Ä L A N R I K TA S T I L L I N F O @ S U. F I

HELSINGFORS

NYL AND

Simonsga ta n 8 A, 00100 He lsingfors

Sim ons gat an 8 A , 00100 H el s i ngf ors

tfn 09 693 070 (vä xe l), fa x 09 693 1968

tfn 09 693 070 (v äx el ), f ax 09 693 1968

HELSINGFORS KRE TSORDFÖR ANDE

NYL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Jose Forslund

R i chard S undman

jose @su.fi

ri chard@s u.f i

ÅBOL AND

Ö S T E R B OT T E N

Aura ga ta n 1 B, 20100 Åb o

R ådhus gat an 21 B , 65100 Vas a

fa x 02 232 6274

f ax 06 317 9497

ÅBOL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Ö S T E R B OT T E N S K R E T S O R D F Ö R A N D E

V ille Forss

Li s a P al m

ville l@a b o.fi

l i s a@s u.f i

Regelverken kring skatteplanering är i dagsläget magiska. För den enskilda personen är möjligheterna mera begränsade än för internationella företag.

Skatteplanering – den som själv eller tillsammans med en rådgivare planerar och strukturerar kapital och egendom för att, under gällande lagar, betala så låg skatt som möjligt. Skatteplanering är inte olagligt så länge det sker under gällande lagar, men gränsen går oftast var det är uppenbart för åklagaren att det handlar om att smita undan skatten, detta gäller privatpersoner.

Ett exempel för detta är att jag gör upp ett lån med mina farföräldrar om x antal euro med följande amorteringsplan; beloppet skall i sin helhet vara återbetalat inom 30 år och räntan är knuten till Zimbabwisk dollar (med en inflation på 10000 biljoner procent). Då anser skattemyndigheterna att saken gått för långt och att det inte finns seriösa planer på att betala tillbaka beloppet och att man därmed försöker komma undan en eventuell arvsskatt.

Låt oss säga att du som privatperson hittat ett sätt att tjäna ”internationella pengar” på internet men vill slippa finländsk skatt, då måste du hitta ett land som har ett dubbelbeskattningsavtal med Finland eller skaffa dig ett offshorekonto och en utlandsadress var du vistas minst 6 månader om året, Panama, Belize, Seychellerna erbjuder hela 0% skatt och kräver ingen bokföring.

Gränsen, när det handlar om att smita undan skatt, bland företag är till synes mera liberal och det finns större utrymme för kreativ skatteplanering.

Det har inte gått särskilt bra för SAS, de har förhandlat med alla 8 fackförbund om lönesänkningar och bolaget har varit på gränsen till konkurs. SAS måste spara 30% medan det bara rullar in pengar för konkurrenterna Norwegian. Är skatteplanering en avgörande faktor?

Enligt Bjørn Kjos sjunker SAS kostnad per flygstol och flygkilometer till omkring 71 norska öre när besparingarna är genomförda. Samtidigt hävdar han att Norwegians kostnader ligger på 42 öre per kilometer.

— Bara Rickard Gustafsons (SAS vd) lön räcker ju för att driva hela Norwegians administration.

Det sa Norwegians vd Bjørn Kjos kaxigt efter att SAS vice ordförande Jacob Wallenberg hade uttryckt förhoppningar om att SAS kan komma ner till Norwegians kostnadsnivå.

Det kan ju framstå som Norwegian bara är ett superlyckat framgångsbolag som kan luta sig tillbaka och hånskratta åt sin skandinaviska blödande konkurrent. Men den första frågan är hur Norwegian har kommit ner i sådan låg kostnadsnivå. Och det kanske inte är så kul för Bjørn Kjos att prata om i samma småretande ton.

Dels beror Norwegians låga kostnader

på deras betydligt yngre flygplan, som drar mindre bränsle och kräver mindre underhåll. Dels har man en mindre administration, fokuserad till huvudkontoret i Oslo. Men personalsituationen ser också helt annorlunda ut.

Enligt en pilotkälla, ser det ut så här för hans vän som är kapten på Norwegian: anställd på bas i Malaga, Spanien.

Lönen på 5000 euro i månaden får han via ett bemanningsbolag i Estland – den betalas ut, enligt piloten, på ett konto på Jersey.

Plötsligt är det ganska lätt att förstå varför den pressade SAS-personalen, motvilligt, gick med på de tuffa kraven om sänkta löner och försämrade villkor.

Alternativen är nämligen inte så många i flygbranschen.

I Svenska Dagbladet läser vi om hur en pilot har tagit del av ett anställningskontrakt, och blev erbjuden jobb hos Norwegian – men som han aldrig skrev under. Där framgår bland annat att den svenska piloten måste ordna sitt eget boende i Thailand, för att få jobbet. Norwegian står bara för hotellkostnaden första månaden.

Vilket bolag tjänar sitt land bättre?

Föreställ dig om alla finländska bolag skulle av etiska skäl låta bli att skatteplanera, skulle de gå i konkurs eller skulle ett större kassaflöde vara i omlopp gällande skattepengar? Finland behöver få en ny exportvara som ser till att utländskt kapital kommer in till Finland och stannar i vårt system. Men när speciellt aktiebolag skall tjäna sina ägare och ge mest möjlig vinst ser man inte speciellt lukrativt på att låta bli att skatteplanera vilket i slutändan betyder att du betalar.

N° 6 / 2 0 1 2 CHE F RE DAK T Ö R Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276 F O RM G IV NING LEROY ANSVARIG UT G IVARE Niklas Mannfolk M E DV E RK ANDE Camilla Mäkinen Staffan Sundström Sandra Grindgärds Matias Kallio Jose Forslund Lisa Palm Vladimir Hernandez Richard Sundman Ville Fors Guðrún Helga Fredrika Biström Christa Björkstam Marianne Blomqvist Silja Borgarsdóttir Sandelin Linus Vuorio Joachim Hesthammer Andrea Nyberg Niklas Mannfolk Robert Byggmästar Pia Bäckman Malin Eriksson RE DAK T IO NE N Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors telefon e - post webb

(09) 693 072 47

sf@su.fi

www.su.fi

T RY CK E RI KSF Medias tryckeri, Vanda UPPL AG A 6000

JOACHIM HESTHAMMER

Chefredaktör

ISSN 078-4427

A N S L AG STAV L A N

4

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ANSLAGSTAVLAN NOKIA SÄLJER HUVUDKONTORET

Bradley Manning, USA-soldaten som anklagas för att ha läckt mängder av hemliga dokument till Wikileaks, framträdde på torsdagen 28.11 offentligt för första gången sedan han greps i maj 2010. Inför en militärdomstol i Fort Meade vittnade han om hur han den första tiden stängdes in vad han kallade en bur på bara 2,5 kvadratmeter Han hölls isolerad utan att veta vad han anklagades för. Han vittnade om hur han tappade uppfattning om tid och rum. Efter en månad bröt han samman och vakterna hittade en löpsnara i cellen. Manning hade tillverkat den, men sade sig inte minnas det eftersom han var så desorienterad.

SVD 30.11

Mobiltillverkaren Nokia säljer sitt huvudkontor på Kägeludden i Esbo men blir kvar som långvarig hyresgäst. Köpare är det finländska fastighetsplaceringsbolaget Exilion, och köpesumman är 170 miljoner euro. Köpet ska slutföras före årsskiftet.

Exilion ägs av Pensions-Fennia, Keva, Etera och Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola.

Nokia har haft sitt huvudkontor i Esbo sedan år 1997.

— Som vi tidigare har berättat hör det inte till Nokias kärnverksamhet att äga fastigheter och vi utreder alternativ då det gäller vårt fastighetsägande. Vi fortsätter naturligtvis vår verksamhet i Nokia-huset, säger Nokias ekonomi- och finansdirektör Timo Ihamuotila.

SVD 30.11

Yle 4.12

AUSTRALIEN INFÖR ENHETSCIGARETTER

SKATTEMEDEL TILL SKATTEPARADIS

Från och med första december ser alla cigarettpaket likadana ut i Australien – olivgröna med bilder som ska avskräcka människor från att röka. Myndigheterna kunde genomdriva införandet av enhetliga cigarettpaket sedan en rad tobaksbolag förlorat försöken att stoppa lagen via domstolarna.

Trots att andelen rökare i Australien är bland den lägsta i världen hoppas myndigheterna att avsaknaden av varumärken och färgglada paket ska få fler att fimpa.

Våra kommunala beslutsfattare har uppmanats att undvika bolag som har kopplingar till skatteparadis. Det är lättare sagt än gjort. Bolagen som håller på med sofistikerad skatteplanering bryter nödvändigtvis inte mot lagen.

Dessutom är det inte lätt för en förtroendevald att hålla sig a jour med de komplicerade ägarstrukturerna. I samband med kommunalvalet kom finansminister Jutta Urpilainen (SDP) med ett utspel riktat till de kommunala beslutsfattarna: undvik företag med kopplingar till skatteparadis!

Aftonbladet 20.11 Yle 29.11

”MOPEDER BORT FRÅN CYKELVÄGARNA” Mopedister ska inte köra på gång- och cykelvägar i tätorter där hastigheten är under 60 kilometer i timmen. Det anser Kari Alppivuori, ledande expert och olycksforskare vid Trafiksäkerhetsverket (Trafi). Om förslaget går igenom som sådant sjunker antalet till under tio procent på våren. Orsaken till förslaget är att trafiken på cykelvägarna har tilltagit.

Turun Sanomat 15.08

FINLAND MINST KORRUMPERAT Finland är världens minst korrumperade land tillsammans med Danmark och Nya Zeeland.

Det anser Transparency International i sin senast rapport om korruption i den offenliga sektorn i världens länder. I fjol kom Finland på en andra plats. Av EU:s 27 medlemsländer är korruption det största problemet i Grekland. Också Italien klarar sig dåligt - sämre än till exempel Rumänien.

Enligt Transparency International fortsätter korruption att vara ett massivt problem.

Två tredjedelar av världens länder får ett mycket dåligt vitsord i rapporten.

Yle 05.12

5

Nya poster i förbundet 5

MANNING: TRODDE JAG SKULLE DÖ

PÅ N YA P O STE R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

N YA A N S I K T E N VA L DA T I L L S A M T L I G A K R E T S A R S A M T E N P I N FÄ R S K FÖ R B U N D S S E K R E T E R A R E

DU KAN ANVÄNDA DITT SIM-KORT SOM KREDITKORT Spotlight berättade om ett fall då det gick riktigt snett: Tove Sundman i Sibbo skaffade ett mobilt bredband för 13,90 per månad – och i dag går räkningen på 13 000 euro.

Sundman skaffade ett mobilt bredband åt sin hyresgäst för att hyresgästen skulle kunna surfa på nätet. Men hyresgästen tog ut SIM-kortet, som finns inne i det mobila bredbandet, och köpte varor och tjänster för tusentals euro ända tills Tove upptäckte det och spärrade kortet.Konsumentmyndigheterna slår larm om att SIM-korten i dag har blivit ett betalningsmedel som kan jämföras med ett kreditkort.

Yle 08.11

MÅNGKULTURELL VÅRT LAND På Fotografiska museet i Helsingfors kan man som bäst ta del av Minna Rainios och Mark Roberts installation/videoverk ”Vårt land” där icke-infödda finländska medborgare sjunger Finlands nationalsång på såväl finska som svenska.

Mark Roberts understryker att man ville lyfta fram frågan om mångkultur på ett positivt sätt, och Roberts påpekar också att de som medverkar i videofilmen förvisso är födda utomlands, men att de numera har finskt medborgarskap – vilket gör dem till finländare, en del av oss.

Yle 05.12

NORDKOREA HITTAR BEVIS FÖR ENHÖRNING Nordkoreanska arkeologer påstår sig ha hittat området där en känd enhörning levt, det skriver den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA. Nordkoreas ledare Kim Jong Un. Djuret ska ha ridits av Kung Tongmyong som grundade den koreanska kejsardömet Koguryo, år 37 före kristus.

Upptäckten är en i raden av flera häpnadsväckande rapporter om landets fauna.

Vid Kim Jong-ils död rapporterades om gråtande björnar och sörjande fåglar.

Sandra Grindgärds FÖRBUNDSSEKRETERARE

Jose Forslund

Lisa Palm

ORDFÖRANDE

ORDFÖRANDE

SU i Helsingfors

SU i Österbotten

Richard Sundman

ORDFÖRANDE SU i Åboland

ORDFÖRANDE

Svensk ungdom

Ville Forss

SU i Nyland

Politices magister Sandra Grindgärds blir ny förbundssekreterare för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation (SU).

Sandra är 26 år, hemma från Kristinestad och är politices magister från Åbo Akademi med statskunskap som huvudämne. För tillfället är Sandra praktikant i Europaparlamentet vid europaparlamentariker Nils Torvalds stab.

Sandra har varit medlem i Svensk Ungdom sedan 2007 och har en lång bakgrund i organisationen både som anställd och som förtroendevald.

Sandra har tidigare fungerat som politisk sekreterare i Åboland, men har även suttit i SU:s arbetsutskott och senast fungerat som SU:s vice ordförande under föregående verksamhetsåret.

Sandra har även arbetat med jämställdhetsfrågor vid Demo Finlands r.f. projekt i Tanzania. Hon är också en av korrespondenterna för Yle Fems nya T V-program Mitt Nya Land, som delvis spelades in i Tanzania i somras.

- Jag är glad och ödmjuk inför uppdraget och det känns roligt att vara tillbaka på SU. Jag ser framemot att få fortsätta jobba med att utveckla förbundet. SU spela en viktig roll i att stärka unga socialliberalers politiska röst, säger Sandra.

Sandra Grindgärds tillträder den 3 december och efterträder Silja Borgarsdóttir Sandelin. Silja ska efter lite på tre år på posten nu slutföra sina studier i statskunskap vid Åbo Akademi.

Rättstradenomstuderande Jose Forslund, 24 år gammal valdes enhälligt till kretsordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors. Till ordinarie medlemmar i kretsstyrelsen valdes: Elin Andersson, Alexandra Back, Johanna Hannus, Erik Kaunismäki, Linnea Nieminen och Veronica Välimäki. Till suppleanter i kretsstyrelsen valdes Benjamin Ellenberg, Anton Lindberg, Saskia Halminen, Linda Niemi, Robert Tenström och Daniel Westö. Över hälften av styrelsemedlemmarna från det gånga året har valt att fortsätta det kommande året. ”Det gläder mig att många fortsätter och att vi därmed får en bra kontinuitet samtidigt som vi får med nya krafter i styrelsen. Styrelsen har jobbat hårt med kommunalvalet i år och jag ser fram emot att jobba vidare med den nya uppsättningen och tillsammans planera och utveckla verksamheten i Helsingfors.” säger Jose Forlsund.

2

Lisa Palm, 21 år, från Nykarleby valdes enhälligt till ny ordförande för Svensk Ungdom i Österbotten. Hon studerar statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa för tredje året.

Med flera års erfarenhet av kretsstyrelsen har Palm det senaste året fungerat som vice ordförande. Hon är också ordförande för Svensk Ungdoms lokalavdelning i Nykarleby. Nu tycker hon det är dags att ta chansen att ytterligare påverka det samhälle hon lever i genom rollen som kretsordförande.

Lisa Palm vill jobba för att få ännu fler ungdomar intresserade av politiken.

- Jag vill också stärka kretsstyrelsens kontakt till kommunerna i Österbotten, säger Palm, som själv kandiderade i kommunalvalet och är aktiv inom kommunorganisationen på sin hemort.

Resten av den nya kretsstyrelsen består av: Malin Henriksson (Jakobstad), Anna-Kajsa Blomqvist (Kristinestad), Veronica Björklund (Vasa /Raseborg), Tanja Myntti (Korsholm), Johanna Borg (Närpes), Pia-Maria Hanhimäki (Vörå), Alexandra Grahn (Kronoby), Fredrik Hällund (Larsmo), Robert Byggmästar (Larsmo), Joakim Honga (Karleby)

3

Sundman, 23 år gammal, ställde upp i höstens kommunalval i Sibbo och blev invald med god marginal. Han sitter sedan våren med i Sfp:s kommunorganisations styrelse och är ordförande för Svensk Ungdom i Sibbo sedan sommaren. I politiken har han varit aktiv sedan år 2002 då han blev invald i ungdomsfullmäktige och omvald två år senare.

Förra året fungerade Sundman först som styrelsemedlem och senare som styrelsens vice ordförande för Arcada Studerandekår – ASK med ansvar för socialpolitiska frågor. I år sitter Sundman som fullmäktigemedlem i studerandekåren och förväntas bli klar med sin utbildning inom företagsekonomi med inriktning på internationell affärslogistik till våren. ”Med det förtroende jag fått idag känns det bra att jobba för ett ökat samarbete kretsarna emellan, aktiverandet av den politiska verksamheten på det lokala planet och de värderingar SU står för”, säger Sundman.

Styrelsen ökade också i storlek då 9 ordinarie medlemmar jämte lika många suppleanter invaldes.

Anita Westerholm (Raseborg), Christa Lempinen (Esbo), Cosmo Mether (Lovisa), Edvard Rehnstrand (Borgå), Filip Björklöf (Raseborg), Henrik Wickström (Ingå), Jonas Lindeberg (Sjundeå), Sara Terje (Vanda) och Tim Karike (Borgå) valdes till ordinarie styrelsemedlemmar.

4 1

Ville Forss, 22, valdes enhälligt till ny kretsordförande för SU i Åboland. Ville studerar marknadsföring på Handelshögskolan vid Åbo Akademi.

Till ordinarie styrelsemedlemmar valdes Ellen Söderlund, Anna-Marie Österlund, Erik Palm, Fanny Häggblom, Oscar Sandberg, Christel Sourander, Felicia Hansén och Matilda Karlsson.

Till suppleanter i kretsstyrelsen valdes Cecilia Fredriksson, Andrea Karlsson, Olli Hirvikangas, Anna Abrahamsson, Saba Holm, Elis Henell, Maria Flemmich och Cecilia Laine.

Den nya styrelsen har medlemmar från kretsens alla tre kommuner, Kimitoön, Pargas och Åbo. Dessutom representerar styrelsemedlemmarna universitet- och yrkeshögskolestuderande, såväl som gymnasieelever.

- Den nya styrelsen består av både nya medlemmar och personer som jag själv suttit i styrelsen med och detta gläder mig. Den nya styrelsen får därmed både erfarenhet, kontinuitet samt tillgång till nya färska idéer. Som ordförande för kretsen vill jag bland annat fortsätta med att aktivera unga, inte bara i Åbo, utan också i Pargas och på Kimitoön, säger Ville Forss.

5

A N S L AG STAV L A N

4

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ANSLAGSTAVLAN NOKIA SÄLJER HUVUDKONTORET

Bradley Manning, USA-soldaten som anklagas för att ha läckt mängder av hemliga dokument till Wikileaks, framträdde på torsdagen 28.11 offentligt för första gången sedan han greps i maj 2010. Inför en militärdomstol i Fort Meade vittnade han om hur han den första tiden stängdes in vad han kallade en bur på bara 2,5 kvadratmeter Han hölls isolerad utan att veta vad han anklagades för. Han vittnade om hur han tappade uppfattning om tid och rum. Efter en månad bröt han samman och vakterna hittade en löpsnara i cellen. Manning hade tillverkat den, men sade sig inte minnas det eftersom han var så desorienterad.

SVD 30.11

Mobiltillverkaren Nokia säljer sitt huvudkontor på Kägeludden i Esbo men blir kvar som långvarig hyresgäst. Köpare är det finländska fastighetsplaceringsbolaget Exilion, och köpesumman är 170 miljoner euro. Köpet ska slutföras före årsskiftet.

Exilion ägs av Pensions-Fennia, Keva, Etera och Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola.

Nokia har haft sitt huvudkontor i Esbo sedan år 1997.

— Som vi tidigare har berättat hör det inte till Nokias kärnverksamhet att äga fastigheter och vi utreder alternativ då det gäller vårt fastighetsägande. Vi fortsätter naturligtvis vår verksamhet i Nokia-huset, säger Nokias ekonomi- och finansdirektör Timo Ihamuotila.

SVD 30.11

Yle 4.12

AUSTRALIEN INFÖR ENHETSCIGARETTER

SKATTEMEDEL TILL SKATTEPARADIS

Från och med första december ser alla cigarettpaket likadana ut i Australien – olivgröna med bilder som ska avskräcka människor från att röka. Myndigheterna kunde genomdriva införandet av enhetliga cigarettpaket sedan en rad tobaksbolag förlorat försöken att stoppa lagen via domstolarna.

Trots att andelen rökare i Australien är bland den lägsta i världen hoppas myndigheterna att avsaknaden av varumärken och färgglada paket ska få fler att fimpa.

Våra kommunala beslutsfattare har uppmanats att undvika bolag som har kopplingar till skatteparadis. Det är lättare sagt än gjort. Bolagen som håller på med sofistikerad skatteplanering bryter nödvändigtvis inte mot lagen.

Dessutom är det inte lätt för en förtroendevald att hålla sig a jour med de komplicerade ägarstrukturerna. I samband med kommunalvalet kom finansminister Jutta Urpilainen (SDP) med ett utspel riktat till de kommunala beslutsfattarna: undvik företag med kopplingar till skatteparadis!

Aftonbladet 20.11 Yle 29.11

”MOPEDER BORT FRÅN CYKELVÄGARNA” Mopedister ska inte köra på gång- och cykelvägar i tätorter där hastigheten är under 60 kilometer i timmen. Det anser Kari Alppivuori, ledande expert och olycksforskare vid Trafiksäkerhetsverket (Trafi). Om förslaget går igenom som sådant sjunker antalet till under tio procent på våren. Orsaken till förslaget är att trafiken på cykelvägarna har tilltagit.

Turun Sanomat 15.08

FINLAND MINST KORRUMPERAT Finland är världens minst korrumperade land tillsammans med Danmark och Nya Zeeland.

Det anser Transparency International i sin senast rapport om korruption i den offenliga sektorn i världens länder. I fjol kom Finland på en andra plats. Av EU:s 27 medlemsländer är korruption det största problemet i Grekland. Också Italien klarar sig dåligt - sämre än till exempel Rumänien.

Enligt Transparency International fortsätter korruption att vara ett massivt problem.

Två tredjedelar av världens länder får ett mycket dåligt vitsord i rapporten.

Yle 05.12

5

Nya poster i förbundet 5

MANNING: TRODDE JAG SKULLE DÖ

PÅ N YA P O STE R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

N YA A N S I K T E N VA L DA T I L L S A M T L I G A K R E T S A R S A M T E N P I N FÄ R S K FÖ R B U N D S S E K R E T E R A R E

DU KAN ANVÄNDA DITT SIM-KORT SOM KREDITKORT Spotlight berättade om ett fall då det gick riktigt snett: Tove Sundman i Sibbo skaffade ett mobilt bredband för 13,90 per månad – och i dag går räkningen på 13 000 euro.

Sundman skaffade ett mobilt bredband åt sin hyresgäst för att hyresgästen skulle kunna surfa på nätet. Men hyresgästen tog ut SIM-kortet, som finns inne i det mobila bredbandet, och köpte varor och tjänster för tusentals euro ända tills Tove upptäckte det och spärrade kortet.Konsumentmyndigheterna slår larm om att SIM-korten i dag har blivit ett betalningsmedel som kan jämföras med ett kreditkort.

Yle 08.11

MÅNGKULTURELL VÅRT LAND På Fotografiska museet i Helsingfors kan man som bäst ta del av Minna Rainios och Mark Roberts installation/videoverk ”Vårt land” där icke-infödda finländska medborgare sjunger Finlands nationalsång på såväl finska som svenska.

Mark Roberts understryker att man ville lyfta fram frågan om mångkultur på ett positivt sätt, och Roberts påpekar också att de som medverkar i videofilmen förvisso är födda utomlands, men att de numera har finskt medborgarskap – vilket gör dem till finländare, en del av oss.

Yle 05.12

NORDKOREA HITTAR BEVIS FÖR ENHÖRNING Nordkoreanska arkeologer påstår sig ha hittat området där en känd enhörning levt, det skriver den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA. Nordkoreas ledare Kim Jong Un. Djuret ska ha ridits av Kung Tongmyong som grundade den koreanska kejsardömet Koguryo, år 37 före kristus.

Upptäckten är en i raden av flera häpnadsväckande rapporter om landets fauna.

Vid Kim Jong-ils död rapporterades om gråtande björnar och sörjande fåglar.

Sandra Grindgärds FÖRBUNDSSEKRETERARE

Jose Forslund

Lisa Palm

ORDFÖRANDE

ORDFÖRANDE

SU i Helsingfors

SU i Österbotten

Richard Sundman

ORDFÖRANDE SU i Åboland

ORDFÖRANDE

Svensk ungdom

Ville Forss

SU i Nyland

Politices magister Sandra Grindgärds blir ny förbundssekreterare för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation (SU).

Sandra är 26 år, hemma från Kristinestad och är politices magister från Åbo Akademi med statskunskap som huvudämne. För tillfället är Sandra praktikant i Europaparlamentet vid europaparlamentariker Nils Torvalds stab.

Sandra har varit medlem i Svensk Ungdom sedan 2007 och har en lång bakgrund i organisationen både som anställd och som förtroendevald.

Sandra har tidigare fungerat som politisk sekreterare i Åboland, men har även suttit i SU:s arbetsutskott och senast fungerat som SU:s vice ordförande under föregående verksamhetsåret.

Sandra har även arbetat med jämställdhetsfrågor vid Demo Finlands r.f. projekt i Tanzania. Hon är också en av korrespondenterna för Yle Fems nya T V-program Mitt Nya Land, som delvis spelades in i Tanzania i somras.

- Jag är glad och ödmjuk inför uppdraget och det känns roligt att vara tillbaka på SU. Jag ser framemot att få fortsätta jobba med att utveckla förbundet. SU spela en viktig roll i att stärka unga socialliberalers politiska röst, säger Sandra.

Sandra Grindgärds tillträder den 3 december och efterträder Silja Borgarsdóttir Sandelin. Silja ska efter lite på tre år på posten nu slutföra sina studier i statskunskap vid Åbo Akademi.

Rättstradenomstuderande Jose Forslund, 24 år gammal valdes enhälligt till kretsordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors. Till ordinarie medlemmar i kretsstyrelsen valdes: Elin Andersson, Alexandra Back, Johanna Hannus, Erik Kaunismäki, Linnea Nieminen och Veronica Välimäki. Till suppleanter i kretsstyrelsen valdes Benjamin Ellenberg, Anton Lindberg, Saskia Halminen, Linda Niemi, Robert Tenström och Daniel Westö. Över hälften av styrelsemedlemmarna från det gånga året har valt att fortsätta det kommande året. ”Det gläder mig att många fortsätter och att vi därmed får en bra kontinuitet samtidigt som vi får med nya krafter i styrelsen. Styrelsen har jobbat hårt med kommunalvalet i år och jag ser fram emot att jobba vidare med den nya uppsättningen och tillsammans planera och utveckla verksamheten i Helsingfors.” säger Jose Forlsund.

2

Lisa Palm, 21 år, från Nykarleby valdes enhälligt till ny ordförande för Svensk Ungdom i Österbotten. Hon studerar statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa för tredje året.

Med flera års erfarenhet av kretsstyrelsen har Palm det senaste året fungerat som vice ordförande. Hon är också ordförande för Svensk Ungdoms lokalavdelning i Nykarleby. Nu tycker hon det är dags att ta chansen att ytterligare påverka det samhälle hon lever i genom rollen som kretsordförande.

Lisa Palm vill jobba för att få ännu fler ungdomar intresserade av politiken.

- Jag vill också stärka kretsstyrelsens kontakt till kommunerna i Österbotten, säger Palm, som själv kandiderade i kommunalvalet och är aktiv inom kommunorganisationen på sin hemort.

Resten av den nya kretsstyrelsen består av: Malin Henriksson (Jakobstad), Anna-Kajsa Blomqvist (Kristinestad), Veronica Björklund (Vasa /Raseborg), Tanja Myntti (Korsholm), Johanna Borg (Närpes), Pia-Maria Hanhimäki (Vörå), Alexandra Grahn (Kronoby), Fredrik Hällund (Larsmo), Robert Byggmästar (Larsmo), Joakim Honga (Karleby)

3

Sundman, 23 år gammal, ställde upp i höstens kommunalval i Sibbo och blev invald med god marginal. Han sitter sedan våren med i Sfp:s kommunorganisations styrelse och är ordförande för Svensk Ungdom i Sibbo sedan sommaren. I politiken har han varit aktiv sedan år 2002 då han blev invald i ungdomsfullmäktige och omvald två år senare.

Förra året fungerade Sundman först som styrelsemedlem och senare som styrelsens vice ordförande för Arcada Studerandekår – ASK med ansvar för socialpolitiska frågor. I år sitter Sundman som fullmäktigemedlem i studerandekåren och förväntas bli klar med sin utbildning inom företagsekonomi med inriktning på internationell affärslogistik till våren. ”Med det förtroende jag fått idag känns det bra att jobba för ett ökat samarbete kretsarna emellan, aktiverandet av den politiska verksamheten på det lokala planet och de värderingar SU står för”, säger Sundman.

Styrelsen ökade också i storlek då 9 ordinarie medlemmar jämte lika många suppleanter invaldes.

Anita Westerholm (Raseborg), Christa Lempinen (Esbo), Cosmo Mether (Lovisa), Edvard Rehnstrand (Borgå), Filip Björklöf (Raseborg), Henrik Wickström (Ingå), Jonas Lindeberg (Sjundeå), Sara Terje (Vanda) och Tim Karike (Borgå) valdes till ordinarie styrelsemedlemmar.

4 1

Ville Forss, 22, valdes enhälligt till ny kretsordförande för SU i Åboland. Ville studerar marknadsföring på Handelshögskolan vid Åbo Akademi.

Till ordinarie styrelsemedlemmar valdes Ellen Söderlund, Anna-Marie Österlund, Erik Palm, Fanny Häggblom, Oscar Sandberg, Christel Sourander, Felicia Hansén och Matilda Karlsson.

Till suppleanter i kretsstyrelsen valdes Cecilia Fredriksson, Andrea Karlsson, Olli Hirvikangas, Anna Abrahamsson, Saba Holm, Elis Henell, Maria Flemmich och Cecilia Laine.

Den nya styrelsen har medlemmar från kretsens alla tre kommuner, Kimitoön, Pargas och Åbo. Dessutom representerar styrelsemedlemmarna universitet- och yrkeshögskolestuderande, såväl som gymnasieelever.

- Den nya styrelsen består av både nya medlemmar och personer som jag själv suttit i styrelsen med och detta gläder mig. Den nya styrelsen får därmed både erfarenhet, kontinuitet samt tillgång till nya färska idéer. Som ordförande för kretsen vill jag bland annat fortsätta med att aktivera unga, inte bara i Åbo, utan också i Pargas och på Kimitoön, säger Ville Forss.

5

6

URSÄKT Flera av våra läsare lade säkert märke till att kommunalvalsutgåvan av Svensk Framtid inte nådde fram till dem förrän efter kommunalvalet den 28.10.2012.

Med tanke på att i stort sett allt innehåll i tidningen hade med valet att göra, samt presenterade våra kandidater, är detta misstag rentav pinsamt. Utan att gå in på detaljer kan det konstateras att misstaget berodde på ett oinformerat beslut med alltför snäv tidsmarginal.

Undertecknad beklagar det skedda, och tar gärna emot fortsatt konstruktiv feedback.

NIKLAS MANNFOLK

Ansvarig utgivare

R ÄT TE L S E

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

N A M N L AG E N

ONÖDIG NAMNPROCESS Tvåbarnsmamman och kläddesignern NINA ALBRECHT fick personligen erfara vad dagens finska namnlag kan leda till.

Regnbågsankan tog en fika med henne för att få veta mer.

Ni namngav er son till Lilo. Vad hände?

Vi fick avslag eftersom namnet ansågs vara ett flicknamn och det fanns inga män i Finland som hette så. Vi överklagade beslutet. I vår motivering refererade vi till att det finns 18 män i Sverige som heter Lilo och namnet är internationellt godkännt som ett könsneutralt namn.

Inom några veckor blev Lilos namn godkännt. Processen kändes väldigt onödig. Föräldrar borde själva få välja vad som är ett passande namn. Att ett namn kan väcka negativa associationer är en helt annan sak än att ett namn inte berättar könet. Det är inte en skymfning om någon tror att en kille är en tjej.

Du tycker inte det är ”opassande” att ett namn inte berättar barnets kön?

Nej, tvärtom. Det är bra om omgivningen ser barnet som person, inte som representatn av ett visst kön. Vi klistrar så lätt könsstereotyper på barn.

Så du tycker att en kille kan heta Charlotta?

Ja varför inte. I historien har t.ex.barnen i byn döpts enligt ortens namn, inte enligt kön.

Har ert namnval väckt reaktioner?

Vi har inte stött på negativa reaktioner och Lilo har aldrig t.ex. mobbats pga namnet. I vardagen med barn är namnet egentligen inte så viktigt. Alla frågar i alla fall först ”är det en flicka eller en pojke?” och det kan vara besvärande.

Varför inte fråga vad barnet heter? Det är roligare att leka tillsammans om vi lär oss namn, inte bara kön.

HUR VILL DU ATT FINLAND SKA SE UT ÅR 2030?

KOM MED OCH BYGG FRAMTIDENS FINLAND. SVARA PÅ SU:S FRAMTIDSSTRATEGI PÅ WWW.SU.FI

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

Ursäkta, hur var namnet?

Justitieministeriets nämnd för namnärenden består av olika experter som ger råd i namnfrågor.

Många som vill byta namn kommer via länsstyrelserna indirekt i kontakt med nämnden.

Släktnamnslagen 1985 har gått till historien som den lag som återgav kvinnan rätten att behålla sitt flicknamn vid giftermål och som i jämställdhetens namn gav mannen rätt att anta hustruns släktnamn. De här valmöjligheterna var egentligen inga nyheter. Alla som sysslat med namn- och släktforskning vet att de tillämpats redan under gångna sekler.

En nyhet som lagen däremot införde men som hamnade i skymundan, var att man vid justitieministeriet tillsatte en nämnd för namnärenden, i vardagslag kallad namnnämnden.

Namnnämnden är ett sakkunnigorgan. Sin kunskap ställer den främst i länsstyrelsernas men också i högsta förvaltningsdomstolens och andra myndigheters tjänst, genom att avge utlåtanden i ärenden som gäller namn och ändring av släktnamn och förnamn. Då nämndens tolkningar av lagen når ut till alla länsstyrelser, finns det hopp om att lagen tillämpas lika i hela landet. Det borde rimligtvis inte få förekomma en praxis i ett län en annan i ett annat län. Men sådant händer och hände framför allt före 1986.

Nämnden skall också följa utvecklingen inom namnskick och namnbruk och med stöd av den komma med förslag till förbättring av lagstiftningen. Det var t.ex. på initiativ av nämnden som namnlagen 1991 tillkom.

I sitt arbete skall nämnden dessutom, för att citera propositionen från 1985, ”främja och skydda vår nationella namnkultur”. Det sistnämnda önskemålet formulerades långt innan lagstiftarna kunde ana att vi skulle bli medlemmar av EU och att trycket från främmande kulturer kanske skulle komma att öka ytterligare.

Problematik med namnlagen ur jämställdhetssynvinkel. Några aspekter av detta: — Namn kan komma att bedömas olika beroende på vilken magistrat som behandlar ärendet.

— Namn bedöms olika beroende på deras föräldrars kulturella bakgrund. Exempelvis får ett barn med två helt finländska föräldrar högst sannolikt inte döpa sin son till Maria, medan det är helt godtaget om någondera föräldern har band till en spansktalande kultur.

— Namn behöver inte beteckna kön. Det finns skilda märkningar för kön där det upplevs väsentligt, i t.ex. ID-handlingar. Även personsignumet signalerar innehavarens kön.

— En könsneutral namnlag skulle vara mer rättvis för de personer vars utseende inte uppfattas överensstämma med de antaganden om könstillhörighet deras ”dopnamn” implicerar, bl.a. i fråga om transpersoner. Detta ger upphov till flera besvärliga situationer och överflödiga – många gånger indiskreta, förnedrande eller rentav diskriminerande – ”könskontroller” och ofrivilligt ”outande” varje gång identitet bör styrkas. Problematiken kan även tänkas påverka personens utsatthet för vidare diskriminering, exempelvis vid jobbintervjuer.

INTERVJU

Fredrika Biström, verksamhetskoordinator, Regnbågsankan rf

TEXT

Redaktionen

7

6

URSÄKT Flera av våra läsare lade säkert märke till att kommunalvalsutgåvan av Svensk Framtid inte nådde fram till dem förrän efter kommunalvalet den 28.10.2012.

Med tanke på att i stort sett allt innehåll i tidningen hade med valet att göra, samt presenterade våra kandidater, är detta misstag rentav pinsamt. Utan att gå in på detaljer kan det konstateras att misstaget berodde på ett oinformerat beslut med alltför snäv tidsmarginal.

Undertecknad beklagar det skedda, och tar gärna emot fortsatt konstruktiv feedback.

NIKLAS MANNFOLK

Ansvarig utgivare

R ÄT TE L S E

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

N A M N L AG E N

ONÖDIG NAMNPROCESS Tvåbarnsmamman och kläddesignern NINA ALBRECHT fick personligen erfara vad dagens finska namnlag kan leda till.

Regnbågsankan tog en fika med henne för att få veta mer.

Ni namngav er son till Lilo. Vad hände?

Vi fick avslag eftersom namnet ansågs vara ett flicknamn och det fanns inga män i Finland som hette så. Vi överklagade beslutet. I vår motivering refererade vi till att det finns 18 män i Sverige som heter Lilo och namnet är internationellt godkännt som ett könsneutralt namn.

Inom några veckor blev Lilos namn godkännt. Processen kändes väldigt onödig. Föräldrar borde själva få välja vad som är ett passande namn. Att ett namn kan väcka negativa associationer är en helt annan sak än att ett namn inte berättar könet. Det är inte en skymfning om någon tror att en kille är en tjej.

Du tycker inte det är ”opassande” att ett namn inte berättar barnets kön?

Nej, tvärtom. Det är bra om omgivningen ser barnet som person, inte som representatn av ett visst kön. Vi klistrar så lätt könsstereotyper på barn.

Så du tycker att en kille kan heta Charlotta?

Ja varför inte. I historien har t.ex.barnen i byn döpts enligt ortens namn, inte enligt kön.

Har ert namnval väckt reaktioner?

Vi har inte stött på negativa reaktioner och Lilo har aldrig t.ex. mobbats pga namnet. I vardagen med barn är namnet egentligen inte så viktigt. Alla frågar i alla fall först ”är det en flicka eller en pojke?” och det kan vara besvärande.

Varför inte fråga vad barnet heter? Det är roligare att leka tillsammans om vi lär oss namn, inte bara kön.

HUR VILL DU ATT FINLAND SKA SE UT ÅR 2030?

KOM MED OCH BYGG FRAMTIDENS FINLAND. SVARA PÅ SU:S FRAMTIDSSTRATEGI PÅ WWW.SU.FI

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

Ursäkta, hur var namnet?

Justitieministeriets nämnd för namnärenden består av olika experter som ger råd i namnfrågor.

Många som vill byta namn kommer via länsstyrelserna indirekt i kontakt med nämnden.

Släktnamnslagen 1985 har gått till historien som den lag som återgav kvinnan rätten att behålla sitt flicknamn vid giftermål och som i jämställdhetens namn gav mannen rätt att anta hustruns släktnamn. De här valmöjligheterna var egentligen inga nyheter. Alla som sysslat med namn- och släktforskning vet att de tillämpats redan under gångna sekler.

En nyhet som lagen däremot införde men som hamnade i skymundan, var att man vid justitieministeriet tillsatte en nämnd för namnärenden, i vardagslag kallad namnnämnden.

Namnnämnden är ett sakkunnigorgan. Sin kunskap ställer den främst i länsstyrelsernas men också i högsta förvaltningsdomstolens och andra myndigheters tjänst, genom att avge utlåtanden i ärenden som gäller namn och ändring av släktnamn och förnamn. Då nämndens tolkningar av lagen når ut till alla länsstyrelser, finns det hopp om att lagen tillämpas lika i hela landet. Det borde rimligtvis inte få förekomma en praxis i ett län en annan i ett annat län. Men sådant händer och hände framför allt före 1986.

Nämnden skall också följa utvecklingen inom namnskick och namnbruk och med stöd av den komma med förslag till förbättring av lagstiftningen. Det var t.ex. på initiativ av nämnden som namnlagen 1991 tillkom.

I sitt arbete skall nämnden dessutom, för att citera propositionen från 1985, ”främja och skydda vår nationella namnkultur”. Det sistnämnda önskemålet formulerades långt innan lagstiftarna kunde ana att vi skulle bli medlemmar av EU och att trycket från främmande kulturer kanske skulle komma att öka ytterligare.

Problematik med namnlagen ur jämställdhetssynvinkel. Några aspekter av detta: — Namn kan komma att bedömas olika beroende på vilken magistrat som behandlar ärendet.

— Namn bedöms olika beroende på deras föräldrars kulturella bakgrund. Exempelvis får ett barn med två helt finländska föräldrar högst sannolikt inte döpa sin son till Maria, medan det är helt godtaget om någondera föräldern har band till en spansktalande kultur.

— Namn behöver inte beteckna kön. Det finns skilda märkningar för kön där det upplevs väsentligt, i t.ex. ID-handlingar. Även personsignumet signalerar innehavarens kön.

— En könsneutral namnlag skulle vara mer rättvis för de personer vars utseende inte uppfattas överensstämma med de antaganden om könstillhörighet deras ”dopnamn” implicerar, bl.a. i fråga om transpersoner. Detta ger upphov till flera besvärliga situationer och överflödiga – många gånger indiskreta, förnedrande eller rentav diskriminerande – ”könskontroller” och ofrivilligt ”outande” varje gång identitet bör styrkas. Problematiken kan även tänkas påverka personens utsatthet för vidare diskriminering, exempelvis vid jobbintervjuer.

INTERVJU

Fredrika Biström, verksamhetskoordinator, Regnbågsankan rf

TEXT

Redaktionen

7

8

STU D E R A N D E FÖ R Ä LD E R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

HON LÄRDE SIG ATT KRÄVA ”JAG KOM ATT HATA LAPPEN PÅ DAGISET DÄR DET STOD MERA BLÖJOR, TACK!” Malin Eriksson b e r ä t t a r o m l i v e t s o m s t u d e r a n d e, ensamstående tvåbarnsmamma.

MALIN MED FLICKORNAS HÄNDER I SINA ETT ÅR EFTER SEPARATIONEN FRÅN BARNENS PAPPA . ”JAG HADE BESLUTAT ATT NU FAN SK A VI ÖVERLEVA”.

KO LU M N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

Malin hade fått veta att hon troligen inte skulle kunna få barn.

Därför valde hon och dåvarande pojkvännen att behålla barnet när Malin blev gravid strax efter sin studentexamen.

— Jag hade varit 19 år i en månad och en dag när jag fick reda på det. Då hade vi beslutat oss för att flytta från Ekenäs till Åbo, jag för att jobba och han för att studera.

Under graviditeten mådde Malin så dåligt att hon inte kunde jobba alls, och hade därför ingen arbetsgivare som betalade mammaledigheten när Melinda föddes 2005.

Redan året därpå fick de två unga föräldrarna beskedet att de mot alla odds väntade sitt andra barn.

Då hade Malin bestämt sig för att ge upp tanken på att utbilda sig till lärare i Vasa. Hon stannade i Åbo och hittade Novias utbildning för samhällspedagoger.

— På inträdesförhöret berättade jag inte att jag var gravid. Jag tyckte inte att de hade rätt att veta det, och jag var nog också lite rädd att det skulle påverka deras beslut negativt, säger Malin.

Att Malin var ung mamma togs väl emot av hennes studiekompisar, och en av klasskamraterna väntade också barn samtidigt.

Lärarna försökte också vara förstående, tror Malin. Ändå var studiearrangemangen stundvis ganska oflexibla, med obligatoriska studieresor och annat som hon hade svårt att delta i.

Under Malins andra mammaledighet orkade förhållandet med fästmannen inte längre, och paret bröt sin förlovning. Då var Nathalie bara några månader gammal. Och runt hörnet väntade nästa smäll.

Strax innan mammaledigheten tog slut var Malin med om en fallolycka, och skadade sitt knä så pass att en operation var nödvändig. Resultatet blev åtta veckors hoppande på kryckor, och hela situationen blev så småningom för mycket.

— Jag bröt ihop på mödrarådgivningen. Som tur var blev jag genast skickad till en psykolog.

Jag krävde att få någon som var svenskspråkig, och det fick jag också.

Så här i efterhand tror Malin att den snabba hjälpen var avgörande.

Psykologen gav henne diagnosen depression och de började tillsammans jobba för att få henne på fötter.

— Om jag inte hade fått diagnosen så snabbt så skulle jag kanske än i dag ha suttit och tyckt synd om mig själv.

För att få hjälp med barnen under tiden hon använde kryckor vände sig Malin till socialtjänsten i sin kommun. Där krävde man att hon gjorde en barnskyddsanmälan för att få stöd, vilket Malin upplevde som ett slag i magen.

— Jag gjorde det inte. Var rädd att utmålas som någon som inte kunde ta hand om sina barn, att de i värsta fall skulle omhändertas. Vi var bara i behov av tillfällig hemtjänst.

Studiestöd, bostadsbidrag och barnbidrag räckte dock inte långt.

Barnens pappa betalade visserligen minimiunderhåll, men efter

att hyra, mat och andra nödvändigheter var betalda återstod, ja, ingenting. Tvärtom gick familjen på minus månad efter månad.

— Min pappa hjälpte mig gång på gång. Han har varit fantastisk.

Jag hade inte kunnat studera färdigt utan hans hjälp med ekonomin. Jag förstår inte hur det är tänkt att studerande med barn ska kunna klara sig med samma inkomst som en vanlig studerande.

Till slut kom jag att hata lappen på dagiset där det stod ”Mera blöjor, tack”. Jag hade ju inte råd med mera.

Malins viljestyrka, och hennes pappas hjälp och uppmuntran, gjorde att Malin kunde studera vidare samtidigt som hon jobbade extra på en ungdomsgård. Hon lyfte också utkomststöd en tid och förundrade sig över hur mycket mera hon fick som arbetslös än som studerande mamma. Ett halvår före examen fick hon sin nuvarande tjänst, som aktivitetsledare för barn på Tallink-Silja.

— Jag tror faktiskt att det kan ha hjälpt att jag hade barn, eftersom jag då uppfattades som ansvarstagande och beredd att göra ett bra jobb.

Den insikten gör att Malin inte vill säga nej åt dem som funderar på att skaffa barn under sin studietid. Hon tror att samhället tvärtom skulle gynnas av att fler bildade familj och studerade samtidigt, något som kanske kunde hindra en ”kvinnofälla” senare i karriären.

Men då krävs det också att systemet stöder den unga betydligt bättre än i dag.

— Med mera stöd från stat och kommun skulle jag kanske ha kunnat bli skattebetalare snabbare, eller åtminstone ha kunnat studera mera effektivt.

Förutom högre studiestöd för studerande med barn förespråkar Malin högre inkomstgränser, studiebostäder lämpade för föräldrar, möjligheten till deltidsstudier och framför allt: fler individanpassade lösningar. ­— Istället för att stirra sig blind på studiepoäng och annat borde man kunna se individen och situationen. Även om Malin fortfarande har stora studielån och bostadslån säger hon att hon i dag inte kan klaga. Den lilla familjen mår bra och barnen bor numera varannan vecka hos sin pappa. Tiden som ”fattig” har ändå gett henne kött på benen.

— Jag ångrar ingenting. Jag har lärt mig att inte vara rädd för att falla. Att vi klarar oss. Och jag har lärt mig att jag är en bra mamma.

Men jag är inte så tillitsfull till samhället längre, erkänner hon.

Och tillägger: — Jag har insett att man inte får vara tyst när något känns orättvist.

Man måste se till att kräva sina rättigheter.

TEXT

Pia Backman FOTO

Privata

9

KOLDIOXIDUTSLÄPP, GLOBAL UPPVÄRMNING OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR – MÄNSKLIGHETENS STÖRSTA UTMANING ROBERT BYGGMÄSTAR

Vice ordförande, Svensk Ungdom

För tre år sen träffades 192 av världens nationer vid FN:s årliga klimatkonferens i Köpenhamn. På agendan låg förhandlingar om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet som går ut i slutet av 2012. I Kyotoprotokollet hade man kommit överens att man skulle minska på utsläppet av växthusgaser med 5,2% fram till 2012.

Vid förhandlingarna i Köpenhamn lyckades man inte komma fram till något bindande avtal, utan man satt som ett allmänt mål att den globala temperaturökningen inte får öka med mer än 2 grader och att de globala utsläppen måste minska. Det internationella samfundets oförmåga att göra upp ett bindande avtal var ett nederlag för mänskligheten och miljön.

Världsbanken publicerade nyligen en rapport enligt vilket det är mera sannolikt att den globala uppvärmningen kommer att stiga upp till 3.5-4 grader trots att alla länder skulle hålla fast vid sina nuvarande löften om att minska sina utsläpp, om inte mera drastiska åtgärder snabbt tillämpas.

Jim Yong Kim, Världsbankens chef uppmanar i rapporten alla att ta den globala uppvärmningen på högsta allvar. Även PricewaterhouseCoopers i sin årliga Low Carbon Economy Index beskriver en framtid med dramatiska klimatförändringar. PwC:s partner Leo Johnson säger att det är dags att vi förbereder oss för en varmare värld, inte endast 2 grader utan 4 eller t.o.m. 6 grader.

En värmeökning på 4 grader skulle ha förödande följder: kuststäder skulle försvinna under en stigande vattennivå, ett förändrat klimat skulle leda till ökade störningar i matproduktionen som i sin tur skulle leda till större matbrist och undernärhet, allt flera regioner skulle torka ut och koncentrationen av våtmarker skulle öka, det skulle uppstå värmeböljor i olika regi-

oner i en större utsträckning än nånsin tidigare, flera kraftiga tropiska cykloner och stormar samt en förlust av vår oersättliga biodiversitet. Det är svårt att med säkerhet kunna förutspå alla följder en så stor förändring skulle ha på miljön och våra samhällen men det är säkert att en värmeökning skulle ha drastiska följder.

En 2 grader varmare värld kanske är oundviklig men så som Jim Yong Kim konstaterar i Världsbankens rapport så kan vi, och måste vi, undvika en 4 grader varmare värld. Vi måste satsa på en effektivare och smartare användning av energi och naturtillgångar. Genom satsningar på grön tillväxt och en hållbar utveckling. Det förutsätter dock att vi tar den globala uppvärmningen på högsta allvar och att vi alla genom målmedvetna åtgärder på alla nivåer försöker motarbeta en global uppvärmning.

”Vi måste satsa på en effektivare och smartare användning av energi och naturtillgångar.

Genom satsningar på grön tillväxt och en hållbar utveckling”

8

STU D E R A N D E FÖ R Ä LD E R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

HON LÄRDE SIG ATT KRÄVA ”JAG KOM ATT HATA LAPPEN PÅ DAGISET DÄR DET STOD MERA BLÖJOR, TACK!” Malin Eriksson b e r ä t t a r o m l i v e t s o m s t u d e r a n d e, ensamstående tvåbarnsmamma.

MALIN MED FLICKORNAS HÄNDER I SINA ETT ÅR EFTER SEPARATIONEN FRÅN BARNENS PAPPA . ”JAG HADE BESLUTAT ATT NU FAN SK A VI ÖVERLEVA”.

KO LU M N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

Malin hade fått veta att hon troligen inte skulle kunna få barn.

Därför valde hon och dåvarande pojkvännen att behålla barnet när Malin blev gravid strax efter sin studentexamen.

— Jag hade varit 19 år i en månad och en dag när jag fick reda på det. Då hade vi beslutat oss för att flytta från Ekenäs till Åbo, jag för att jobba och han för att studera.

Under graviditeten mådde Malin så dåligt att hon inte kunde jobba alls, och hade därför ingen arbetsgivare som betalade mammaledigheten när Melinda föddes 2005.

Redan året därpå fick de två unga föräldrarna beskedet att de mot alla odds väntade sitt andra barn.

Då hade Malin bestämt sig för att ge upp tanken på att utbilda sig till lärare i Vasa. Hon stannade i Åbo och hittade Novias utbildning för samhällspedagoger.

— På inträdesförhöret berättade jag inte att jag var gravid. Jag tyckte inte att de hade rätt att veta det, och jag var nog också lite rädd att det skulle påverka deras beslut negativt, säger Malin.

Att Malin var ung mamma togs väl emot av hennes studiekompisar, och en av klasskamraterna väntade också barn samtidigt.

Lärarna försökte också vara förstående, tror Malin. Ändå var studiearrangemangen stundvis ganska oflexibla, med obligatoriska studieresor och annat som hon hade svårt att delta i.

Under Malins andra mammaledighet orkade förhållandet med fästmannen inte längre, och paret bröt sin förlovning. Då var Nathalie bara några månader gammal. Och runt hörnet väntade nästa smäll.

Strax innan mammaledigheten tog slut var Malin med om en fallolycka, och skadade sitt knä så pass att en operation var nödvändig. Resultatet blev åtta veckors hoppande på kryckor, och hela situationen blev så småningom för mycket.

— Jag bröt ihop på mödrarådgivningen. Som tur var blev jag genast skickad till en psykolog.

Jag krävde att få någon som var svenskspråkig, och det fick jag också.

Så här i efterhand tror Malin att den snabba hjälpen var avgörande.

Psykologen gav henne diagnosen depression och de började tillsammans jobba för att få henne på fötter.

— Om jag inte hade fått diagnosen så snabbt så skulle jag kanske än i dag ha suttit och tyckt synd om mig själv.

För att få hjälp med barnen under tiden hon använde kryckor vände sig Malin till socialtjänsten i sin kommun. Där krävde man att hon gjorde en barnskyddsanmälan för att få stöd, vilket Malin upplevde som ett slag i magen.

— Jag gjorde det inte. Var rädd att utmålas som någon som inte kunde ta hand om sina barn, att de i värsta fall skulle omhändertas. Vi var bara i behov av tillfällig hemtjänst.

Studiestöd, bostadsbidrag och barnbidrag räckte dock inte långt.

Barnens pappa betalade visserligen minimiunderhåll, men efter

att hyra, mat och andra nödvändigheter var betalda återstod, ja, ingenting. Tvärtom gick familjen på minus månad efter månad.

— Min pappa hjälpte mig gång på gång. Han har varit fantastisk.

Jag hade inte kunnat studera färdigt utan hans hjälp med ekonomin. Jag förstår inte hur det är tänkt att studerande med barn ska kunna klara sig med samma inkomst som en vanlig studerande.

Till slut kom jag att hata lappen på dagiset där det stod ”Mera blöjor, tack”. Jag hade ju inte råd med mera.

Malins viljestyrka, och hennes pappas hjälp och uppmuntran, gjorde att Malin kunde studera vidare samtidigt som hon jobbade extra på en ungdomsgård. Hon lyfte också utkomststöd en tid och förundrade sig över hur mycket mera hon fick som arbetslös än som studerande mamma. Ett halvår före examen fick hon sin nuvarande tjänst, som aktivitetsledare för barn på Tallink-Silja.

— Jag tror faktiskt att det kan ha hjälpt att jag hade barn, eftersom jag då uppfattades som ansvarstagande och beredd att göra ett bra jobb.

Den insikten gör att Malin inte vill säga nej åt dem som funderar på att skaffa barn under sin studietid. Hon tror att samhället tvärtom skulle gynnas av att fler bildade familj och studerade samtidigt, något som kanske kunde hindra en ”kvinnofälla” senare i karriären.

Men då krävs det också att systemet stöder den unga betydligt bättre än i dag.

— Med mera stöd från stat och kommun skulle jag kanske ha kunnat bli skattebetalare snabbare, eller åtminstone ha kunnat studera mera effektivt.

Förutom högre studiestöd för studerande med barn förespråkar Malin högre inkomstgränser, studiebostäder lämpade för föräldrar, möjligheten till deltidsstudier och framför allt: fler individanpassade lösningar. ­— Istället för att stirra sig blind på studiepoäng och annat borde man kunna se individen och situationen. Även om Malin fortfarande har stora studielån och bostadslån säger hon att hon i dag inte kan klaga. Den lilla familjen mår bra och barnen bor numera varannan vecka hos sin pappa. Tiden som ”fattig” har ändå gett henne kött på benen.

— Jag ångrar ingenting. Jag har lärt mig att inte vara rädd för att falla. Att vi klarar oss. Och jag har lärt mig att jag är en bra mamma.

Men jag är inte så tillitsfull till samhället längre, erkänner hon.

Och tillägger: — Jag har insett att man inte får vara tyst när något känns orättvist.

Man måste se till att kräva sina rättigheter.

TEXT

Pia Backman FOTO

Privata

9

KOLDIOXIDUTSLÄPP, GLOBAL UPPVÄRMNING OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR – MÄNSKLIGHETENS STÖRSTA UTMANING ROBERT BYGGMÄSTAR

Vice ordförande, Svensk Ungdom

För tre år sen träffades 192 av världens nationer vid FN:s årliga klimatkonferens i Köpenhamn. På agendan låg förhandlingar om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet som går ut i slutet av 2012. I Kyotoprotokollet hade man kommit överens att man skulle minska på utsläppet av växthusgaser med 5,2% fram till 2012.

Vid förhandlingarna i Köpenhamn lyckades man inte komma fram till något bindande avtal, utan man satt som ett allmänt mål att den globala temperaturökningen inte får öka med mer än 2 grader och att de globala utsläppen måste minska. Det internationella samfundets oförmåga att göra upp ett bindande avtal var ett nederlag för mänskligheten och miljön.

Världsbanken publicerade nyligen en rapport enligt vilket det är mera sannolikt att den globala uppvärmningen kommer att stiga upp till 3.5-4 grader trots att alla länder skulle hålla fast vid sina nuvarande löften om att minska sina utsläpp, om inte mera drastiska åtgärder snabbt tillämpas.

Jim Yong Kim, Världsbankens chef uppmanar i rapporten alla att ta den globala uppvärmningen på högsta allvar. Även PricewaterhouseCoopers i sin årliga Low Carbon Economy Index beskriver en framtid med dramatiska klimatförändringar. PwC:s partner Leo Johnson säger att det är dags att vi förbereder oss för en varmare värld, inte endast 2 grader utan 4 eller t.o.m. 6 grader.

En värmeökning på 4 grader skulle ha förödande följder: kuststäder skulle försvinna under en stigande vattennivå, ett förändrat klimat skulle leda till ökade störningar i matproduktionen som i sin tur skulle leda till större matbrist och undernärhet, allt flera regioner skulle torka ut och koncentrationen av våtmarker skulle öka, det skulle uppstå värmeböljor i olika regi-

oner i en större utsträckning än nånsin tidigare, flera kraftiga tropiska cykloner och stormar samt en förlust av vår oersättliga biodiversitet. Det är svårt att med säkerhet kunna förutspå alla följder en så stor förändring skulle ha på miljön och våra samhällen men det är säkert att en värmeökning skulle ha drastiska följder.

En 2 grader varmare värld kanske är oundviklig men så som Jim Yong Kim konstaterar i Världsbankens rapport så kan vi, och måste vi, undvika en 4 grader varmare värld. Vi måste satsa på en effektivare och smartare användning av energi och naturtillgångar. Genom satsningar på grön tillväxt och en hållbar utveckling. Det förutsätter dock att vi tar den globala uppvärmningen på högsta allvar och att vi alla genom målmedvetna åtgärder på alla nivåer försöker motarbeta en global uppvärmning.

”Vi måste satsa på en effektivare och smartare användning av energi och naturtillgångar.

Genom satsningar på grön tillväxt och en hållbar utveckling”

10

STO R SA M LI N G E N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

STO R SA M LI N G E N

11

KONSTEN ATT ANSTÄLLA EN UNG KVINNA NIKLAS MANNFOLK

Förbundsordförande

FOKUS PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Storsamlingen 2012 ägde rum i Åbo och hade fokus på mänskliga rättigheter. Med tre högklassiga föreläsare och mycket dialog skapade sig deltagarna en djupare förståelse för bl.a. Europadomstolens begränsningar, i vems intresse människohandeln ligger och en rejäl insikt i Amnesty Internationals verksamhet.

Professor Elina Pirjatanniemi började sin föreläsning med att läsa texten på SU:s roll-up: ”här står det att SU sätter individen främst och respekterar alla, det här sammanfattar mänskliga rättigheter väldigt bra”.

Tillsammans med deltagarna berördes även ILO 169, konventionen om ursprungsfolk och stamfolk.

Finland har ännu inte ratificerat konventionen, då man inte lyckats nå en överenskommelse om hur markägarfrågorna ska behandlas. uterades också CSR (Corporate Social Responsibility), ett företags samhällsansvar ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.

Som Christel Sourander uttryckte i sin kommentar till Elina, är problemet att så få inser och bryr sig om de negativa sidorna som följer med när man konsumerar, ”all fokus går till att ge företagen en så positiv bild som möjligt”.

Minoritetsombud Eva Biaudet behandlade många tunga rubriker i sin föreläsning. Vi började med att se en gemensam kampanjvideo mot människohandel som bland andra minoritetsombudet och IOM är med om.

För att få bukt på människohandel talar de flesta nationer om ett ramverk PPP – prevention, prosecution, protection (förebygga, åtala, skydda). De förebyggande åtgärderna handlar om att klargöra kedjan som stödjer människohandeln. För t.ex. prostitution behövs det rekryterare, taxichaufförer, lägenheter och hallickar. Lösningen är att ta ifrån dessa vinsten, som kan upp gå till 53 000 € per år.

Debatten i Finland handlar nu om huruvida man helt och hållet skall förbjuda försäljning av sex,

så som man gjort i Sverige. Efter en debatt om vad som vore rätt och fel avslutar Eva med att säga ”Vems intresse tjänar man ifall man legaliserar köp av sex?”. Hon berättade även om sin tid i Riksdagen när en manlig ledamot tog till ordet och gav sitt bidrag till debatten om sexköp ”vem tryggar min rätt till sex ifall vi går och förbjuder rätten att köpa?” medan Eva hade lust att kontra med ”vem tryggar min rätt till god sex”.

Eva konstaterade till slut att man även behöver fundera på etiken kring konceptet ”jag köper makt över dig för en stund” och vad det innebär.

På Youtube med sökordet ”Satumaa” hittas den ovan nämnda kampanjvideon och på www.slaveryfootprint.com hittas en intressant sida som visar hur många slavar som arbetar för just dig.

Storsamlingens sista föreläsare var Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty Internationals Finländska sektion. Den grundades 1967 och har idag ett medlemsantal på ungefär 40 000.

Publiken fick en omfattande insikt i Amnesty Internationals historia och verksamhet. År 1977 erhöll organisationen Nobels fredspris för sitt människorättsarbete för samvetsfångar.

Vi har politiker som sitter i riksdagen idag som ogärna talar om sovjetiska asylsökande som systematiskt fick avslag, säger Frank när han berättar om samvetsfångar och Finland.

Frank belyste även den ohållbara situationen med Dublin-fall, där en asylsökande måste söka asyl i det land som han eller hon först anländer till inom Schengenområdet, när t.ex. Grekland har förbjudits ta emot flera asylsökande.

TEXT OCH FOTO

Joachim Hesthammer

Vårt samhälle erbjuder idag alla sina medborgare lika rättigheter att utbilda sig till precis det yrke man är intresserad av. Oavsett bakgrund, kön eller socio-ekonomisk ställning kan och får varje finländare en avgiftsfri utbildning, och jobbar man hårt kan man bli trippeldoktor oberoende varifrån man kommer eller vilka ens föräldrar är.

Detta jämlika utbildningssystem sägs ofta vara grunden till vårt välfärdssamhälle, och vi är kända världen över som ett av de högst utbildade folken.

Det må så vara, men där tar dock jämlikheten slut. För en arbetsgivare i de flesta branscher idag lönar det sig, tack vare vår lagstiftning, att anställa en ung man framom en ung kvinna. Det handlar inte om fördomar, utan ett rent ekonomiskt faktum. Risken att den unga kvinnan blir moderskapsledig och därmed kostar företaget mer än den unga mannen är i företagets ögon större än nyttan av att ha en jämlik rekryteringspolicy.

På rent praktiska grunder är det alltså svårare för en kvinna att bli anställd, oavsett om hon tänkt skaffa barn eller inte. Risken finns kvar och påverkar arbetsgivarens motiv, hur jämlikt han eller hon än vill tänka.

Samtidigt som vårt post-baby boom -samhälle oroar sig för att 150 000 personer inom de följande 10 åren försvinner från arbetsmarknaden, gör vi det systematiskt svårare för ca. 50 % av vår arbetskraft att bidra till samhällets utveckling. Nej, vi kommer inte ifrån det biologiska faktum att det är mamman som mot slutet av graviditeten samt efter barnets födsel måste stanna hemma en tid, men vi kan åtgärda arbetsgivarens inställning.

Om kostnaderna för föräldraledigheten fördelades lika mellan föräldrarnas arbetsgivare, skulle arbetsgivaren inte se könet som en avgörande faktor i anställningen av unga. Oavsett hur man ser på saken behövs det två personer för att ett barn ska bli till, och då är det inte rätt att en av dem diskrimineras för detta.

Om Finland även i framtiden vill placera sig högt i jämförelse med andra länder är detta bara ett av stegen som måste tas för ett jämlikare Finland. Det finns ingen praktisk förklaring för varför det endast är mammans arbetsgivare som ska stå för föräldraledighetens kostnader, inklusive anställandet av en ersättare. Det kan till och med argumenteras att en av orsakerna till de lägre lönerna på kvinnodominerade branscher är att lönekostnaderna helt enkelt är dyrare, tack vare det ovan nämnda.

Hur kan vi påstå att vi aktivt jobbar för lika löner om vi genom lagstiftning gör det olönsamt för arbetsgivare att anställa unga kvinnor?

10

STO R SA M LI N G E N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

STO R SA M LI N G E N

11

KONSTEN ATT ANSTÄLLA EN UNG KVINNA NIKLAS MANNFOLK

Förbundsordförande

FOKUS PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Storsamlingen 2012 ägde rum i Åbo och hade fokus på mänskliga rättigheter. Med tre högklassiga föreläsare och mycket dialog skapade sig deltagarna en djupare förståelse för bl.a. Europadomstolens begränsningar, i vems intresse människohandeln ligger och en rejäl insikt i Amnesty Internationals verksamhet.

Professor Elina Pirjatanniemi började sin föreläsning med att läsa texten på SU:s roll-up: ”här står det att SU sätter individen främst och respekterar alla, det här sammanfattar mänskliga rättigheter väldigt bra”.

Tillsammans med deltagarna berördes även ILO 169, konventionen om ursprungsfolk och stamfolk.

Finland har ännu inte ratificerat konventionen, då man inte lyckats nå en överenskommelse om hur markägarfrågorna ska behandlas. uterades också CSR (Corporate Social Responsibility), ett företags samhällsansvar ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.

Som Christel Sourander uttryckte i sin kommentar till Elina, är problemet att så få inser och bryr sig om de negativa sidorna som följer med när man konsumerar, ”all fokus går till att ge företagen en så positiv bild som möjligt”.

Minoritetsombud Eva Biaudet behandlade många tunga rubriker i sin föreläsning. Vi började med att se en gemensam kampanjvideo mot människohandel som bland andra minoritetsombudet och IOM är med om.

För att få bukt på människohandel talar de flesta nationer om ett ramverk PPP – prevention, prosecution, protection (förebygga, åtala, skydda). De förebyggande åtgärderna handlar om att klargöra kedjan som stödjer människohandeln. För t.ex. prostitution behövs det rekryterare, taxichaufförer, lägenheter och hallickar. Lösningen är att ta ifrån dessa vinsten, som kan upp gå till 53 000 € per år.

Debatten i Finland handlar nu om huruvida man helt och hållet skall förbjuda försäljning av sex,

så som man gjort i Sverige. Efter en debatt om vad som vore rätt och fel avslutar Eva med att säga ”Vems intresse tjänar man ifall man legaliserar köp av sex?”. Hon berättade även om sin tid i Riksdagen när en manlig ledamot tog till ordet och gav sitt bidrag till debatten om sexköp ”vem tryggar min rätt till sex ifall vi går och förbjuder rätten att köpa?” medan Eva hade lust att kontra med ”vem tryggar min rätt till god sex”.

Eva konstaterade till slut att man även behöver fundera på etiken kring konceptet ”jag köper makt över dig för en stund” och vad det innebär.

På Youtube med sökordet ”Satumaa” hittas den ovan nämnda kampanjvideon och på www.slaveryfootprint.com hittas en intressant sida som visar hur många slavar som arbetar för just dig.

Storsamlingens sista föreläsare var Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty Internationals Finländska sektion. Den grundades 1967 och har idag ett medlemsantal på ungefär 40 000.

Publiken fick en omfattande insikt i Amnesty Internationals historia och verksamhet. År 1977 erhöll organisationen Nobels fredspris för sitt människorättsarbete för samvetsfångar.

Vi har politiker som sitter i riksdagen idag som ogärna talar om sovjetiska asylsökande som systematiskt fick avslag, säger Frank när han berättar om samvetsfångar och Finland.

Frank belyste även den ohållbara situationen med Dublin-fall, där en asylsökande måste söka asyl i det land som han eller hon först anländer till inom Schengenområdet, när t.ex. Grekland har förbjudits ta emot flera asylsökande.

TEXT OCH FOTO

Joachim Hesthammer

Vårt samhälle erbjuder idag alla sina medborgare lika rättigheter att utbilda sig till precis det yrke man är intresserad av. Oavsett bakgrund, kön eller socio-ekonomisk ställning kan och får varje finländare en avgiftsfri utbildning, och jobbar man hårt kan man bli trippeldoktor oberoende varifrån man kommer eller vilka ens föräldrar är.

Detta jämlika utbildningssystem sägs ofta vara grunden till vårt välfärdssamhälle, och vi är kända världen över som ett av de högst utbildade folken.

Det må så vara, men där tar dock jämlikheten slut. För en arbetsgivare i de flesta branscher idag lönar det sig, tack vare vår lagstiftning, att anställa en ung man framom en ung kvinna. Det handlar inte om fördomar, utan ett rent ekonomiskt faktum. Risken att den unga kvinnan blir moderskapsledig och därmed kostar företaget mer än den unga mannen är i företagets ögon större än nyttan av att ha en jämlik rekryteringspolicy.

På rent praktiska grunder är det alltså svårare för en kvinna att bli anställd, oavsett om hon tänkt skaffa barn eller inte. Risken finns kvar och påverkar arbetsgivarens motiv, hur jämlikt han eller hon än vill tänka.

Samtidigt som vårt post-baby boom -samhälle oroar sig för att 150 000 personer inom de följande 10 åren försvinner från arbetsmarknaden, gör vi det systematiskt svårare för ca. 50 % av vår arbetskraft att bidra till samhällets utveckling. Nej, vi kommer inte ifrån det biologiska faktum att det är mamman som mot slutet av graviditeten samt efter barnets födsel måste stanna hemma en tid, men vi kan åtgärda arbetsgivarens inställning.

Om kostnaderna för föräldraledigheten fördelades lika mellan föräldrarnas arbetsgivare, skulle arbetsgivaren inte se könet som en avgörande faktor i anställningen av unga. Oavsett hur man ser på saken behövs det två personer för att ett barn ska bli till, och då är det inte rätt att en av dem diskrimineras för detta.

Om Finland även i framtiden vill placera sig högt i jämförelse med andra länder är detta bara ett av stegen som måste tas för ett jämlikare Finland. Det finns ingen praktisk förklaring för varför det endast är mammans arbetsgivare som ska stå för föräldraledighetens kostnader, inklusive anställandet av en ersättare. Det kan till och med argumenteras att en av orsakerna till de lägre lönerna på kvinnodominerade branscher är att lönekostnaderna helt enkelt är dyrare, tack vare det ovan nämnda.

Hur kan vi påstå att vi aktivt jobbar för lika löner om vi genom lagstiftning gör det olönsamt för arbetsgivare att anställa unga kvinnor?

S I L JA SÄG E R H E J DÅ

12

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

LIVET EFTER KOMMUNALVALET

Käraste SU:are

KO M M U N A LVA LE T

13

Svensk Ungdom riktar ett stort tack till alla kommunalvalskandidater som ställde upp. Nålsögat är litet men inte onåbart, utgångsläget för att bli vald varierar mycket från kommun till kommun. Att ha ett val bakom sig ger inte bara värdefull erfarenhet men även politisk kredibilitet. Kom ihåg att det är inte bara under val som man bör göra kampanj.

H E L S I N G FO R S

Kommunalvalet resulterade i 3316 röster för SU i Helsingfors vilket är 374 fler än i det föregående valet 2008.

Tyvärr räckte det inte till för att få en SU:are invald men Patrik Gayer gjorde ett bra val och fick en suppleantplats i fullmäktige.

NYLAND

Det här är aningen klyschigt, men jag måste ändå säga det. Det känns som igår, som jag var jag var på arbetsintervju för förbundssekreterartjänsten, gick på rundvandring på Simonsgatan 8 och första gången blev förbjuden att koka kaffe på kansliet på grund av att kaffet tydligen inte var gott. Då jag tänker efter så är det ändå väldigt mycket som har hunnit ske under de här åren, som absolut inte känns som tre år och tre månader.

Tre olika val har förrättats under denna tid och SU:s kandidater i både riksdags- och kommunalvalen har gjort väldig väl ifrån sig. Det har varit otroligt kul att jobba med dessa kandidater och valkampanjerna, inklusive även presidentvalskampanjen med Eva Biaudet. En annan höjdpunkt under åren utanför SU:s egen verksamhet har definitivt varit Partidagarna. Speciellt kommer jag att minnas den senaste då SU:aren Carl Haglund valdes till ny partiordförande. Det bästa har ändå varit alla de flera hundra SU:arna som under åren deltagit i Kongresser, Sommargymnasier, Storsamlingar och många andra tillställningar och funderat på hur vi gör en bättre morgondag, diskuterat politik, upplevat olika saker och umgåtts med andra SU:are.

Mina år som förbundssekreterare har ändå inte hela tiden varit en dans på rosor och en del motgångar och utmaningar har jag stött på. Inför varken utmaningar eller framgångar har jag dock stått ensam. Jag har haft äran att jobba med tre mycket olika, men alla motiverade, unika och ljuvliga förbundsordföranden samt deras fyra olika förbundsstyrelser. På kanslierna har jag även haft nöjet att genom åren ha 17 medarbetare och från förtroendevaldas sida många många fler krets-, utskotts-, LSK-, och lokalavdelningsak-

tiva. Tack vare dessa och Svensk Ungdoms breda medlemskår har det varit väldigt roligt och en ära att få jobba som förbundssekreterare.

En tidigare förbundssekreterare och idag engagerad SFP:are brukar säga att SU är världens bästa ungdomsförbund. En del kan kanske tycka att han möjligen är aningen jävig i frågan, men jag kan nog bekräfta att det stämmer.

Han brukar även säga ”en gång SU:are, alltid SU:are”. Det har han så rätt i. Även om jag slutar som förbundssekreterare lämnar jag inte SU. Ni kommer att hitta mig i alla fall i SU:s Understödsförening (Intresserad av Understödsföreningen?

Maila silja@su.fi ;)) och möjligen också i min lokalavdelning.

Nu ska jag packa ner min extra kavaj och skor jag har här på Simonsgatan.

Jag tar på mig ytterrocken, går ut i snöyran och kölden, men känslan inom mig är ändå varm eftersom jag vet vad jag tar med mig. Bakom mig lämnar jag ett kapitel i livet, men i kappsäcken har jag minnen och erfarenheter jag alltid kan ta fram. Dessutom kommer jag att ha ett flertal kära vänner och bekanta från SU, som jag kan vända mig till och inte kommer att glömma.

Som resultat av kommunalvalet 2012 har 19 stycken SU kandidater blivit invalda i 10 kommuner.

Flest platser fick Svensk Ungdom i Lovisa (3), Raseborg (4) och Sibbo (3). I Ingå (1) och Vichtis (1) fick SU helt nya mandat. ”Det är viktigt att också ungdomar och kvinnor får platser i de beslutsfattande organen för att säkra ett brett perspektiv i beslutfattandet” kommenterar SFP: s partiordförande och försvarsminister Carl Haglund som kandiderade i Esbo för Svensk Ungdom.

ÅBOLAND

I hela Åboland slutade kommunalvalet med spekulationer kring omval men för SU:s del var resultatet 1331 röster. Wilhelm Liljeqvist kammade hem en plats i fullmäktige på Kimitoön. I Pargas gjorde Sandra Bergqvist och Calle Wikman bra ifrån sig och tog varsitt mandat.

Jag önskar er några sköna lediga dagar och ett framgångsrikt gott nytt år!

Ö STE R B OT TE N

Tack för mig,

AVG Å E N D E F Ö R B U N D S S E K R E T E R A R E

#UNGT VAL blev en succé på mobilappen Instagram

I de norra delarna av Österbotten gjorde Svensk Ungdom ett lyckat val.

I Pedersöre var SU-kandidaten och första gången kandiderande Anette Forsström-Fellman röstmagnet med över 200 röster. I Kronoby och Larsmo fördubblade SU sitt stöd jämfört med valet 2008 och sänkte medelåldern i fullmäktige främst genom Jesper Lindvall (Kronoby, född 1993) och Emily Sundqvist (Larsmo, född 1992). Även söderut gjorde SU ett bra val, med röstmagneter som Anna-Lena af Hällström (Kristinestad), Johanna Borg (Närpes) och Chatrine Enlund-Nisula (Malax). Anmärkningsvärt är att Joakim Strand och Anna Bertills, båda SU-kandidater, tillsammans kammade hem över 1500 av Vasarösterna och toppade därmed klart listan över SFP:s invalda.

S I L JA SÄG E R H E J DÅ

12

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

LIVET EFTER KOMMUNALVALET

Käraste SU:are

KO M M U N A LVA LE T

13

Svensk Ungdom riktar ett stort tack till alla kommunalvalskandidater som ställde upp. Nålsögat är litet men inte onåbart, utgångsläget för att bli vald varierar mycket från kommun till kommun. Att ha ett val bakom sig ger inte bara värdefull erfarenhet men även politisk kredibilitet. Kom ihåg att det är inte bara under val som man bör göra kampanj.

H E L S I N G FO R S

Kommunalvalet resulterade i 3316 röster för SU i Helsingfors vilket är 374 fler än i det föregående valet 2008.

Tyvärr räckte det inte till för att få en SU:are invald men Patrik Gayer gjorde ett bra val och fick en suppleantplats i fullmäktige.

NYLAND

Det här är aningen klyschigt, men jag måste ändå säga det. Det känns som igår, som jag var jag var på arbetsintervju för förbundssekreterartjänsten, gick på rundvandring på Simonsgatan 8 och första gången blev förbjuden att koka kaffe på kansliet på grund av att kaffet tydligen inte var gott. Då jag tänker efter så är det ändå väldigt mycket som har hunnit ske under de här åren, som absolut inte känns som tre år och tre månader.

Tre olika val har förrättats under denna tid och SU:s kandidater i både riksdags- och kommunalvalen har gjort väldig väl ifrån sig. Det har varit otroligt kul att jobba med dessa kandidater och valkampanjerna, inklusive även presidentvalskampanjen med Eva Biaudet. En annan höjdpunkt under åren utanför SU:s egen verksamhet har definitivt varit Partidagarna. Speciellt kommer jag att minnas den senaste då SU:aren Carl Haglund valdes till ny partiordförande. Det bästa har ändå varit alla de flera hundra SU:arna som under åren deltagit i Kongresser, Sommargymnasier, Storsamlingar och många andra tillställningar och funderat på hur vi gör en bättre morgondag, diskuterat politik, upplevat olika saker och umgåtts med andra SU:are.

Mina år som förbundssekreterare har ändå inte hela tiden varit en dans på rosor och en del motgångar och utmaningar har jag stött på. Inför varken utmaningar eller framgångar har jag dock stått ensam. Jag har haft äran att jobba med tre mycket olika, men alla motiverade, unika och ljuvliga förbundsordföranden samt deras fyra olika förbundsstyrelser. På kanslierna har jag även haft nöjet att genom åren ha 17 medarbetare och från förtroendevaldas sida många många fler krets-, utskotts-, LSK-, och lokalavdelningsak-

tiva. Tack vare dessa och Svensk Ungdoms breda medlemskår har det varit väldigt roligt och en ära att få jobba som förbundssekreterare.

En tidigare förbundssekreterare och idag engagerad SFP:are brukar säga att SU är världens bästa ungdomsförbund. En del kan kanske tycka att han möjligen är aningen jävig i frågan, men jag kan nog bekräfta att det stämmer.

Han brukar även säga ”en gång SU:are, alltid SU:are”. Det har han så rätt i. Även om jag slutar som förbundssekreterare lämnar jag inte SU. Ni kommer att hitta mig i alla fall i SU:s Understödsförening (Intresserad av Understödsföreningen?

Maila silja@su.fi ;)) och möjligen också i min lokalavdelning.

Nu ska jag packa ner min extra kavaj och skor jag har här på Simonsgatan.

Jag tar på mig ytterrocken, går ut i snöyran och kölden, men känslan inom mig är ändå varm eftersom jag vet vad jag tar med mig. Bakom mig lämnar jag ett kapitel i livet, men i kappsäcken har jag minnen och erfarenheter jag alltid kan ta fram. Dessutom kommer jag att ha ett flertal kära vänner och bekanta från SU, som jag kan vända mig till och inte kommer att glömma.

Som resultat av kommunalvalet 2012 har 19 stycken SU kandidater blivit invalda i 10 kommuner.

Flest platser fick Svensk Ungdom i Lovisa (3), Raseborg (4) och Sibbo (3). I Ingå (1) och Vichtis (1) fick SU helt nya mandat. ”Det är viktigt att också ungdomar och kvinnor får platser i de beslutsfattande organen för att säkra ett brett perspektiv i beslutfattandet” kommenterar SFP: s partiordförande och försvarsminister Carl Haglund som kandiderade i Esbo för Svensk Ungdom.

ÅBOLAND

I hela Åboland slutade kommunalvalet med spekulationer kring omval men för SU:s del var resultatet 1331 röster. Wilhelm Liljeqvist kammade hem en plats i fullmäktige på Kimitoön. I Pargas gjorde Sandra Bergqvist och Calle Wikman bra ifrån sig och tog varsitt mandat.

Jag önskar er några sköna lediga dagar och ett framgångsrikt gott nytt år!

Ö STE R B OT TE N

Tack för mig,

AVG Å E N D E F Ö R B U N D S S E K R E T E R A R E

#UNGT VAL blev en succé på mobilappen Instagram

I de norra delarna av Österbotten gjorde Svensk Ungdom ett lyckat val.

I Pedersöre var SU-kandidaten och första gången kandiderande Anette Forsström-Fellman röstmagnet med över 200 röster. I Kronoby och Larsmo fördubblade SU sitt stöd jämfört med valet 2008 och sänkte medelåldern i fullmäktige främst genom Jesper Lindvall (Kronoby, född 1993) och Emily Sundqvist (Larsmo, född 1992). Även söderut gjorde SU ett bra val, med röstmagneter som Anna-Lena af Hällström (Kristinestad), Johanna Borg (Närpes) och Chatrine Enlund-Nisula (Malax). Anmärkningsvärt är att Joakim Strand och Anna Bertills, båda SU-kandidater, tillsammans kammade hem över 1500 av Vasarösterna och toppade därmed klart listan över SFP:s invalda.

LSK

14

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

S KU G G M E DA L J E N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

15

SLUTA PANTA FÅR SU:S SKUGGMEDALJ HÖGSKOLORNA FÖRÄNDRAS: HÄNGER DU MED?

NANNA SANDQVIST VALD TILL ORDFÖRANDE FÖR SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING (SSI)

CANNABIS SOM LÄKEMEDEL GODKÄNNT

MATIAS KALLIO

Förbundsordförande LSK

Så här mot slutet av året när julen nästan är här så är det en god tid att se tillbaka på verksamhetsåret. Samtidigt är det också en bra tidpunkt att blicka framåt för att vara förberedd på vad det nya året hämtar med sig. På högskolefronten har verksamhetsåret 2012 bjudit på många händelser och centrala diskussioner. Så gott som alla diskussioner har på ett eller annat sätt kretsat kring sparåtgärder och ekonomi. Några frågor som varit aktuella under detta verksamhetsår, och som fortfarande kommer att vara det under nästa år, är t.ex. högskolornas filialverksamhet, antagningen av nya studeranden, studiestödet och högskolornas finansiering.

Därtill bör särskilt nämnas yrkeshögskolereformen och förnyandet av yrkeshögskolelagen.

De flesta högskolor kämpar för tillfället med att få verksamheten att gå runt på grund av betydande åtstramningar i den statliga finansieringen.

Som exempel kan jag ta upp läget vid Åbo Akademi som jag känner bra eftersom jag en längre tid varit aktiv vid studentkåren. Vid ÅA är för tillfället flera ämnen hotade. Vad betydelsen av universitetslagens bestämmelse om att Åbo Akademi särskilt ska ”tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning” är, har debatteras aktivt i de flesta svenskspråkiga tidningar på sistone.

Dagens melodi är att det inte längre duger att göra allt som förr. Verksamheten måste hela tiden utvecklas och gå framåt för att svara på den allt hårdare nationella och internationella konkurrensen. För att forskningen och utbildningen i vårt land inte ska stagnera under dessa spartider krävs modiga åtgärder och beslut där man vågar se tillräckligt långt i framtiden. Att skära med osthyveln löser få av de strukturella problem som högskolorna kämpar med. Det som ändå oroar mig i sammanhanget är om vi låter ekonomin styra diskussionerna i allt för hög grad.

Det är enligt mig av allra högsta vikt att verksamheten arrangeras så att den är på en hållbar grund. Men om vi enbart ser på tabeller och uträckningar om sparmål befarar jag att vi på sikt går miste om något mycket värdefullt. Därför är en bred debatt och diskussion gällande högskolornas roll mycket välkommen och på sin plats. Jag hoppas och önskar att alla studerande aktivt följer med, och deltar i, diskussionerna vid sin egen högskola.

Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) har på sitt höstmöte den 19.11 2012 i Helsingfors valt Nanna Sandqvist till ordförande. Nanna, som blev förbundsstyrelsemedlem i LSK i september, studerar till socionom vid Arcada och är även ordförande för Arcada studerandekår – ASK. – Jag tackar medlemskorporationerna för förtroendet jag fått och ser framemot att få jobba med språkpolitiska frågor under nästa år. Mina

största mål inför nästa år är att komma ännu närmare medlemskorporationerna samt övriga samarbetspartners, samt fundera på lösningar om hur ekonomin kunde tryggas inför framtiden, säger Sandqvist.

SSI:s huvuduppgift är att ge ut Studentbladet samt att främja samarbetet mellan de svensk- och tvåspråkiga studerandena i Finland.

HÖSTENS KÅRVAL Efter en stadgeändring är mandatperioden för en fullmäktige ledamot vid Åbo Akademis Studentkår två år. Vid de andra högskolorna har det sedvanligt hållits fullmäktigeval.

Matias Kallio kommenterar valet; — Vad gäller resultaten från kårvalen finns det mera rum för en kritisk analys. Vi hade i år betydligt färre kandidater än i tidigare val vilket säkert är den största bidragande orsaken till att vi tappade en aning mark. Det som ändå gläder mig är att vi fortfarande är representerade vid alla svenskspråkiga student- och studerandekårer. Att vi är representerade där är ändå ingen självklarhet. En av våra prioriteringar inför nästa år måste därför vara att effektivisera vår kandidatrekrytering.

Nästa år är också ett bra år att se över och utveckla medlemsservicen eftersom vi inte har några nationella val på agendan.

VÄLKOMMEN TILL LSK:S FÖRBUNDSMÖTE Liberala Studerande LSK håller sitt förbundsmöte den 2 februari 2013 i Vasa. Är du intresserad av att delta, antingen som delegat eller som åskådare?

Då önskar vi dig Välkommen!

Utöver det vanliga mötesprogrammet (där vi bl.a. väljer ny ordförande), kommer vi att erbjuda intressanta talare, god mat och rolig samvaro. Kontakta andrea@liberal.fi om du är intresserad av att vara med.

Invalda LS K :are

N OV I U M

AS K

Sanna Bergström - ordinarie Daniel Björndahl - ordinarie Iréne Söderholm - ordinarie Matilda Sjöholm - ordinarie Oscar Sandberg - ordinarie Daniel Nenonen - suppleant Malin Olkkola - suppleant Niko Kärjenmäki - suppleant Joel Matson - suppleant

Christoffer Andersson – ordinarie Elena Mazurova – suppleant

CAMILLA MÄKINEN

Förbundsstyrelsen

Svensk Ungdom (SU) ville i år ge sin skuggmedalj till Sluta panta. SU ville lyfta fram det ytterst viktiga arbete Sluta panta gör för ungas välmående. Deras sätt att jobba genom internet för att verkligen nå ungdomar är även något SU tror på.

— Vi värdesätter Sluta pantas satsningar på tillgängligt stöd för unga och deras skapande av en låg tröskel för att få dela med sig av sina erfarenheter, något unga annars skulle panta på. Det är initiativ som Sluta pantas som skapar ett välmående samhälle och motarbetar ungdomars utanförskap på grund av illamående., säger Ann-Katrin Bender, viceordförande för SU. Sluta panta är en nationell stödtjänst på nätet där unga kan få råd och information om relationer, hälsa, framtid och övriga frågor som är aktuella i deras liv via chatt med professionella inom ungdomssektorn.

— Vi är mycket tacksamma för denna utmärkelse. Hela teamet av handledare är rörda och uppskattar att det viktiga arbetet uppmärksammas på detta sätt. Vi tror att vi genom denna typ av förebyggande arbete kan nå unga som befinner sig i riskzonen för marginalisering, säger Frida Westerback som koordinerar stödtjänsten.

Sluta panta är ett samarbete mellan Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS), Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU), Folkhälsan, De Ungas Akademi,

SHS

Malin Henriksson – ordinarie Veronica Välimäki – ordinarie Valter Huldén – suppleant Å AS hade inte något val i år.

TEXT

Redaktionen

Ungdomscentralen, Ung Info, Hem och Skola, Radio X3M, Krisjouren för unga och Kyrkostyrelsen.

Online-tjänsten Sluta panta erbjuder veckovisa temaområden, som diskuteras genom chatt med professionella handledare. Den populära sajten är integrerad på Radio X3M:s webbplats x3m.yle.fi, vilket möjliggör ett fungerade samarbete med radiokanalen. På www. slutapanta.fi kan du tala anonymt om alldagliga saker och få en första kontakt med handledarna.

Just nu vill Sluta panta växa och nå ut till flera unga, för tillfället är målgruppen 13-29 åringar. Till handledarteamet söks för tillfället flera män.

Svensk Ungdom har delat ut Svenska dagen skuggmedalj sedan 2003. Skuggmedaljen tillkom för att uppmärksamma projekt, föreningar eller individer som berör unga och gör en insats för det svenska i Finland. Tidigare har bl.a. Peter Nyman, Mikaela Ingberg, André Wickström, Tuomas Enbuske och Regnbågsankan blivit tilldelade medaljen.

På kongressen i Helsingfors i april 2012 godkändes motionen ”Droger på gott och ont”. Kongressen ansåg att SU bör arbeta för att upphäva försäljningsförbudet på medicinsk cannabis, samt på andra preparat som kunde utnyttjas inom medicinen.

Vårt främsta syfte då var att väcka uppmärksamhet av diskrimineringen av potentiellt värdefulla läkemedel. Vi ville alltså på ett allmänt plan öppna upp en saklig debatt kring ämnet. Det att vi är unga och liberala har varit både en fördel och en nackdel i debatten, vi har ofta varit tvungna att påpeka att vårt syfte inte är att legalisera alla lätta droger. Vårt mål var aldrig att vara radikala och flyta på de ultraliberala vågorna. Under årens gång har ”legalisera medicinsk cannabis- frågan” många gånger kommit upp till diskussion inom förbundet, jag tycker att det här visar på att vi redan länge varit nytänkande och innovativa. Det är viktigt att man ifrågasätter strukturer och regleringar, hur skulle vi och samhället annars utvecklas och gå framåt.

”Vårt främsta syfte då var att väcka uppmärksamhet av diskrimineringen av potentiellt värdefulla läkemedel”

Vi har skrivit och besvarat insändare, vi pratat om ämnet på radion, eller rättare sagt så har vi egentligen pratat om ämnet med alla som orkat lyssna.

Många har varit intresserade av ämnet, fastän de kanske inte alltid delat vår synpunkt. Det finns helt klart ett intresse i samhället att diskutera läkemedel och hur de används.

Vi ansåg att politisk påtryckning behövdes så att Fimea (Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedel) skulle se att det fanns en allmän opinion om ämnet. Fimea har i november godkänt läkemedlet Sativex.

Det är ett munspray som innehåller cannabinoider som är narkotikaklassade standardiserade växtextrakt från hampväxten Cannabis sativa L. Läkemedlet är menat för patienter med MS som är den vanligaste sjukdomen i centrala nervsystemet hos unga vuxna. Tidigare har det varit möjligt för patienter att med ett specialtillstånd få mediciner innehållande cannabis men nu så får enskilda läkare inom neurologin skriva ut recept på Sativex.

Under årets gång har vi öppnat upp en debatt om ämnet, än en gång, vilket ledde till både positiva och negativa reaktioner på många håll. Det som var vårt ursprungliga mål har vi uppnått många gånger om. Vi måste ändå komma ihåg att det att Fimea godkänt ett preparat som innehåller cannabis bara är en delseger. Cannabis skulle säkert kunna användas i flera mediciner och för en större patientgrupp. Det finns också många andra potentiellt värdefulla läkemedel som ännu inte utnyttjas till fullo till exempel på grund av förutfattade meningar.

LSK

14

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

S KU G G M E DA L J E N

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

15

SLUTA PANTA FÅR SU:S SKUGGMEDALJ HÖGSKOLORNA FÖRÄNDRAS: HÄNGER DU MED?

NANNA SANDQVIST VALD TILL ORDFÖRANDE FÖR SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING (SSI)

CANNABIS SOM LÄKEMEDEL GODKÄNNT

MATIAS KALLIO

Förbundsordförande LSK

Så här mot slutet av året när julen nästan är här så är det en god tid att se tillbaka på verksamhetsåret. Samtidigt är det också en bra tidpunkt att blicka framåt för att vara förberedd på vad det nya året hämtar med sig. På högskolefronten har verksamhetsåret 2012 bjudit på många händelser och centrala diskussioner. Så gott som alla diskussioner har på ett eller annat sätt kretsat kring sparåtgärder och ekonomi. Några frågor som varit aktuella under detta verksamhetsår, och som fortfarande kommer att vara det under nästa år, är t.ex. högskolornas filialverksamhet, antagningen av nya studeranden, studiestödet och högskolornas finansiering.

Därtill bör särskilt nämnas yrkeshögskolereformen och förnyandet av yrkeshögskolelagen.

De flesta högskolor kämpar för tillfället med att få verksamheten att gå runt på grund av betydande åtstramningar i den statliga finansieringen.

Som exempel kan jag ta upp läget vid Åbo Akademi som jag känner bra eftersom jag en längre tid varit aktiv vid studentkåren. Vid ÅA är för tillfället flera ämnen hotade. Vad betydelsen av universitetslagens bestämmelse om att Åbo Akademi särskilt ska ”tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning” är, har debatteras aktivt i de flesta svenskspråkiga tidningar på sistone.

Dagens melodi är att det inte längre duger att göra allt som förr. Verksamheten måste hela tiden utvecklas och gå framåt för att svara på den allt hårdare nationella och internationella konkurrensen. För att forskningen och utbildningen i vårt land inte ska stagnera under dessa spartider krävs modiga åtgärder och beslut där man vågar se tillräckligt långt i framtiden. Att skära med osthyveln löser få av de strukturella problem som högskolorna kämpar med. Det som ändå oroar mig i sammanhanget är om vi låter ekonomin styra diskussionerna i allt för hög grad.

Det är enligt mig av allra högsta vikt att verksamheten arrangeras så att den är på en hållbar grund. Men om vi enbart ser på tabeller och uträckningar om sparmål befarar jag att vi på sikt går miste om något mycket värdefullt. Därför är en bred debatt och diskussion gällande högskolornas roll mycket välkommen och på sin plats. Jag hoppas och önskar att alla studerande aktivt följer med, och deltar i, diskussionerna vid sin egen högskola.

Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) har på sitt höstmöte den 19.11 2012 i Helsingfors valt Nanna Sandqvist till ordförande. Nanna, som blev förbundsstyrelsemedlem i LSK i september, studerar till socionom vid Arcada och är även ordförande för Arcada studerandekår – ASK. – Jag tackar medlemskorporationerna för förtroendet jag fått och ser framemot att få jobba med språkpolitiska frågor under nästa år. Mina

största mål inför nästa år är att komma ännu närmare medlemskorporationerna samt övriga samarbetspartners, samt fundera på lösningar om hur ekonomin kunde tryggas inför framtiden, säger Sandqvist.

SSI:s huvuduppgift är att ge ut Studentbladet samt att främja samarbetet mellan de svensk- och tvåspråkiga studerandena i Finland.

HÖSTENS KÅRVAL Efter en stadgeändring är mandatperioden för en fullmäktige ledamot vid Åbo Akademis Studentkår två år. Vid de andra högskolorna har det sedvanligt hållits fullmäktigeval.

Matias Kallio kommenterar valet; — Vad gäller resultaten från kårvalen finns det mera rum för en kritisk analys. Vi hade i år betydligt färre kandidater än i tidigare val vilket säkert är den största bidragande orsaken till att vi tappade en aning mark. Det som ändå gläder mig är att vi fortfarande är representerade vid alla svenskspråkiga student- och studerandekårer. Att vi är representerade där är ändå ingen självklarhet. En av våra prioriteringar inför nästa år måste därför vara att effektivisera vår kandidatrekrytering.

Nästa år är också ett bra år att se över och utveckla medlemsservicen eftersom vi inte har några nationella val på agendan.

VÄLKOMMEN TILL LSK:S FÖRBUNDSMÖTE Liberala Studerande LSK håller sitt förbundsmöte den 2 februari 2013 i Vasa. Är du intresserad av att delta, antingen som delegat eller som åskådare?

Då önskar vi dig Välkommen!

Utöver det vanliga mötesprogrammet (där vi bl.a. väljer ny ordförande), kommer vi att erbjuda intressanta talare, god mat och rolig samvaro. Kontakta andrea@liberal.fi om du är intresserad av att vara med.

Invalda LS K :are

N OV I U M

AS K

Sanna Bergström - ordinarie Daniel Björndahl - ordinarie Iréne Söderholm - ordinarie Matilda Sjöholm - ordinarie Oscar Sandberg - ordinarie Daniel Nenonen - suppleant Malin Olkkola - suppleant Niko Kärjenmäki - suppleant Joel Matson - suppleant

Christoffer Andersson – ordinarie Elena Mazurova – suppleant

CAMILLA MÄKINEN

Förbundsstyrelsen

Svensk Ungdom (SU) ville i år ge sin skuggmedalj till Sluta panta. SU ville lyfta fram det ytterst viktiga arbete Sluta panta gör för ungas välmående. Deras sätt att jobba genom internet för att verkligen nå ungdomar är även något SU tror på.

— Vi värdesätter Sluta pantas satsningar på tillgängligt stöd för unga och deras skapande av en låg tröskel för att få dela med sig av sina erfarenheter, något unga annars skulle panta på. Det är initiativ som Sluta pantas som skapar ett välmående samhälle och motarbetar ungdomars utanförskap på grund av illamående., säger Ann-Katrin Bender, viceordförande för SU. Sluta panta är en nationell stödtjänst på nätet där unga kan få råd och information om relationer, hälsa, framtid och övriga frågor som är aktuella i deras liv via chatt med professionella inom ungdomssektorn.

— Vi är mycket tacksamma för denna utmärkelse. Hela teamet av handledare är rörda och uppskattar att det viktiga arbetet uppmärksammas på detta sätt. Vi tror att vi genom denna typ av förebyggande arbete kan nå unga som befinner sig i riskzonen för marginalisering, säger Frida Westerback som koordinerar stödtjänsten.

Sluta panta är ett samarbete mellan Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS), Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU), Folkhälsan, De Ungas Akademi,

SHS

Malin Henriksson – ordinarie Veronica Välimäki – ordinarie Valter Huldén – suppleant Å AS hade inte något val i år.

TEXT

Redaktionen

Ungdomscentralen, Ung Info, Hem och Skola, Radio X3M, Krisjouren för unga och Kyrkostyrelsen.

Online-tjänsten Sluta panta erbjuder veckovisa temaområden, som diskuteras genom chatt med professionella handledare. Den populära sajten är integrerad på Radio X3M:s webbplats x3m.yle.fi, vilket möjliggör ett fungerade samarbete med radiokanalen. På www. slutapanta.fi kan du tala anonymt om alldagliga saker och få en första kontakt med handledarna.

Just nu vill Sluta panta växa och nå ut till flera unga, för tillfället är målgruppen 13-29 åringar. Till handledarteamet söks för tillfället flera män.

Svensk Ungdom har delat ut Svenska dagen skuggmedalj sedan 2003. Skuggmedaljen tillkom för att uppmärksamma projekt, föreningar eller individer som berör unga och gör en insats för det svenska i Finland. Tidigare har bl.a. Peter Nyman, Mikaela Ingberg, André Wickström, Tuomas Enbuske och Regnbågsankan blivit tilldelade medaljen.

På kongressen i Helsingfors i april 2012 godkändes motionen ”Droger på gott och ont”. Kongressen ansåg att SU bör arbeta för att upphäva försäljningsförbudet på medicinsk cannabis, samt på andra preparat som kunde utnyttjas inom medicinen.

Vårt främsta syfte då var att väcka uppmärksamhet av diskrimineringen av potentiellt värdefulla läkemedel. Vi ville alltså på ett allmänt plan öppna upp en saklig debatt kring ämnet. Det att vi är unga och liberala har varit både en fördel och en nackdel i debatten, vi har ofta varit tvungna att påpeka att vårt syfte inte är att legalisera alla lätta droger. Vårt mål var aldrig att vara radikala och flyta på de ultraliberala vågorna. Under årens gång har ”legalisera medicinsk cannabis- frågan” många gånger kommit upp till diskussion inom förbundet, jag tycker att det här visar på att vi redan länge varit nytänkande och innovativa. Det är viktigt att man ifrågasätter strukturer och regleringar, hur skulle vi och samhället annars utvecklas och gå framåt.

”Vårt främsta syfte då var att väcka uppmärksamhet av diskrimineringen av potentiellt värdefulla läkemedel”

Vi har skrivit och besvarat insändare, vi pratat om ämnet på radion, eller rättare sagt så har vi egentligen pratat om ämnet med alla som orkat lyssna.

Många har varit intresserade av ämnet, fastän de kanske inte alltid delat vår synpunkt. Det finns helt klart ett intresse i samhället att diskutera läkemedel och hur de används.

Vi ansåg att politisk påtryckning behövdes så att Fimea (Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedel) skulle se att det fanns en allmän opinion om ämnet. Fimea har i november godkänt läkemedlet Sativex.

Det är ett munspray som innehåller cannabinoider som är narkotikaklassade standardiserade växtextrakt från hampväxten Cannabis sativa L. Läkemedlet är menat för patienter med MS som är den vanligaste sjukdomen i centrala nervsystemet hos unga vuxna. Tidigare har det varit möjligt för patienter att med ett specialtillstånd få mediciner innehållande cannabis men nu så får enskilda läkare inom neurologin skriva ut recept på Sativex.

Under årets gång har vi öppnat upp en debatt om ämnet, än en gång, vilket ledde till både positiva och negativa reaktioner på många håll. Det som var vårt ursprungliga mål har vi uppnått många gånger om. Vi måste ändå komma ihåg att det att Fimea godkänt ett preparat som innehåller cannabis bara är en delseger. Cannabis skulle säkert kunna användas i flera mediciner och för en större patientgrupp. Det finns också många andra potentiellt värdefulla läkemedel som ännu inte utnyttjas till fullo till exempel på grund av förutfattade meningar.

16

UT S L AG N A U N G D O M A R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

D E UT S L AG N A

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

17

DE UTSLAGNA ÅR 2011 SJUKPENSIONERADES 1 569 UNDER 30-ÅRIGA FINLÄNDARE PÅ GRUND AV PSYKISK OHÄLSA. EN SJUKPENSIONERAD 30-ÅRING KOSTAR 1,5 MILJONER I FÖRLORADE ARBETSINSATSER.

60 000

ungdomar går årligen ut grundskolan

55 000

fortsätter omedelbart till andra stadiet

4000–5000

ungdomar blir årligen utan studieplats

Antalet arbetslösa arbetssökande under 30 år var i december 2011

54 900 17 000

av dessa har endast grundskoleutbildning 32 000

har yrkesutbildning 5 300

har studentexamen

Vad kostar det?

UNGDOMENS SJUKDOM

UNGDOMENS HÄLSA

Antalet under 30-åriga utan vare sig arbets- eller studieplats estimeras till ca.

Regelbundna kontroller under hela mödrarådgivningen 1 500-2 000 € Skolhälsovård 125 € / elev / år Sjukligheten minskar med 20-40 %, vårdkostnaderna minskar med 10-20 %

Kostnad för samhället för person utanför arbetslivet: 1 000 000 € tills denne fyllt 60 år (Terveydenhoitajaliitto)

40 000

KOSTNAD FÖR SAMHÄLLET FÖR PERSON UTANFÖR ARBETSLIVET Psykiatrisk vård 9 000-15 000 € / månad Anstalt eller fosterfamilj 30 000-60 000 € / år

Pga. avbrutna studier är antalet ungdomar utan andra stadiets utbildning sammanlagt ca. 110 000 63 % eller ca. 70 000 av de ovannämnda är män (TEM)

16

UT S L AG N A U N G D O M A R

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

D E UT S L AG N A

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

17

DE UTSLAGNA ÅR 2011 SJUKPENSIONERADES 1 569 UNDER 30-ÅRIGA FINLÄNDARE PÅ GRUND AV PSYKISK OHÄLSA. EN SJUKPENSIONERAD 30-ÅRING KOSTAR 1,5 MILJONER I FÖRLORADE ARBETSINSATSER.

60 000

ungdomar går årligen ut grundskolan

55 000

fortsätter omedelbart till andra stadiet

4000–5000

ungdomar blir årligen utan studieplats

Antalet arbetslösa arbetssökande under 30 år var i december 2011

54 900 17 000

av dessa har endast grundskoleutbildning 32 000

har yrkesutbildning 5 300

har studentexamen

Vad kostar det?

UNGDOMENS SJUKDOM

UNGDOMENS HÄLSA

Antalet under 30-åriga utan vare sig arbets- eller studieplats estimeras till ca.

Regelbundna kontroller under hela mödrarådgivningen 1 500-2 000 € Skolhälsovård 125 € / elev / år Sjukligheten minskar med 20-40 %, vårdkostnaderna minskar med 10-20 %

Kostnad för samhället för person utanför arbetslivet: 1 000 000 € tills denne fyllt 60 år (Terveydenhoitajaliitto)

40 000

KOSTNAD FÖR SAMHÄLLET FÖR PERSON UTANFÖR ARBETSLIVET Psykiatrisk vård 9 000-15 000 € / månad Anstalt eller fosterfamilj 30 000-60 000 € / år

Pga. avbrutna studier är antalet ungdomar utan andra stadiets utbildning sammanlagt ca. 110 000 63 % eller ca. 70 000 av de ovannämnda är män (TEM)

18

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ISLAND

VÄRLDENS COOLASTE BORGMÄSTARE

1 Här är han i full drag

1

2 Och här protesterar borgmästaren för frihet för ryska punk-rock bandet Pussy Riot.

ISLAND

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

19

ISLANDS VÄG TILL ÅTERHÄMTNING

3 Han väljer sina ord noga 4 Här är Jon oförklarligt iklädd som en Jedi och umgås med Lady Gaga 5 Jag antar att man kan säga att hela hans politiska grundsyn är som när en Banksy-målning kommer till liv.

4

Möt Jon Gnarr, borgmästare i Reykjavik, Islands största (och coolaste) stad.

Han studerade aldrig vid universitetet, utan jobbade som taxichaufför och spelade i ett lokalt punkband som heter ”Rinnande näsa”.

Efter det blev Jon välkänd i sitt land som komiker och skådespelare. År 2009, för att göra narr av etablissemanget, bildade Jon och några av hans vänner, med noll erfarenhet av politik, ett parti som heter ”The Best Party”.

Enligt Gnarr är alla andra politiska partier korrumperade i hemlighet, därför är ”det bästa partiet” öppet korrumperat och erkände att de inte skulle hålla något av sina vallöften, bland andra ”gratis handdukar i alla pooler, ett nytt Disneyland, ett läkemedelsfritt parlament 2020 och en isbjörn till Reykjavik zoo ”.

Sex månader senare vann Jon och hans parti valet.

Hans favorit T V-show är HBO: s The Wire och när han valdes meddelade Jon att han inte skulle forma en koalitionsregering med någon som inte hade sett serien.

Det kan vara värt att notera, som barn gav läkarna Jon diagnosen allvarlig utvecklingsstörning och ADHD vilket ledde till att han vårdades två år på sjukhus. Men han blev ändå borgmästare.

Jon är en praktisk politiker när det gäller att göra förändringar för sin stad.

Han gillar också att visa sitt stöd till Gay Pride.

Respekt till dig Mr. Gnarr, vi behöver fler människor som dig i politiken!

TEXT

Redaktionen

2

Island har klarat sig förvånansvärt bra efter den ekonomiska kraschen hösten 2008. Den isländska regeringen har i samarbete med den internationella valutafonden IMF arrangerat den internationella konferensen Islands väg till återhämtning i Reykjavik.

Temat för konferensen tog fasta på hur Island arbetat sig tillbaka till återhämtning, vad man lärt sig och var utmaningarna legat. På deltagarlistan fanns prisbelönta ekonomer, bland annat nobelpristagaren Paul Krugman, flera ekonomer från IMF samt isländska ekonomiprofessorer.

I början av konferensen visades en videohälsning från professorn på Columbia-universitetet i New York Joseph Stiglitz, som också belönats med nobelpris i ekonomi (2001). Stiglitz talade om Icesave-tvisten som Island har med Storbritannien och Nederländerna. Han prisade Island för att man i folkomröstningen röstade nej till att godta Icesave-avtalet eftersom avtalet skulle förbinda den isländska staten att överta den isländska internetbankens skulder till småsparare i Storbritannien och Nederländerna.

- Island gjorde rätt i att neka. Det hade inte varit rätt att förplikta framtida generationer att betala en skuld som orsakats av brister i det internationella finanssystemet, sa Stiglitz.

systemen inte får bli större än vad landet kan hantera. Och han varnade för bostadslån i utländsk valuta.

- Kom ihåg att alla är giriga och tänker kortsiktigt trots att de har bra utbildning. De måste skyddas från sig själva, sade Buiter.

All korruption äger rum lokalt, hävdade Buiter. Korruption är ett problem som finns i alla länder och då speciellt i mindre länder. Island är ett för litet land för att kunna bemanna alla tjänster med endast islänningar. Landet måste därför samarbeta med andra länder och ingå unioner.

- Bli medlem av EU! Inför euron, uppmanade Buiter.

Buiter anser att islänningarna fortfarande är för skuldsatta eftersom de har lån som är långt över bostädernas värde. Uppskattningsvis handlar det om övervärdering med 100 procent av det faktiska värdet. Det är skulder som Island är tvunget att eliminera, poängterade Buiter.

De isländska bankerna har gått igenom en betydande omstrukturering.

Två av de tre isländska bankerna ägs av New York-baserade hedgefonder.

Buiter uttryckte oro för att bankerna kunde lamslås av detta faktum. Han uppmanade därför islänningarna att omedelbart ändra kurs och arbeta enligt linjen att det finns bra och dåliga banker.

Kollektiv galenskap

5

3

Nobelpristagaren Paul Krugman konstaterade att den ekonomiska krisen i Island inte blev lika dramatisk som omvärlden fruktat. Arbetslösheten steg inte i den grad som man hade förväntat sig. Idag har man en arbetslöshet på 7,6 procent.

Den höga räntenivån är ett problem i Island. Men Krugman anser inte att det finns några garantier för att en euro i Island skulle leda till lägre räntor, snarare finns det risker att en euro kunde leda till oförutsedda resultat.

Ett problem i Island är att den mängd isländska kronor som finns i utländsk ägo motsvarar 30 procent av BNP. Det befaras att de utländska ägarna kommer att börja sälja sina isländska kronor så fort kapitalkontrollen upphävs.

Det kan leda till ekonomiska problem för Island. Men Krugman anser inte att det finns någon enkel lösning för att komma åt denna problematik.

Citicorps chefekonom Willem H. Buiter var frispråkig i sitt anförande.

Han liknade situationen i Island före kraschen med att det rådde en kollektiv galenskap. Han sa vidare att världen borde dra lärdomar av Islands erfarenhet och betonade att de finansiella

Skepsis mot världsbankerna

Valutan i Island är en het potatis.

De flesta av talarna var av den åsikten att Island haft tur att ha kronan och därmed kunnat devalvera. Men många var också eniga i att Island i framtiden kommer att delta i eurosamarbetet.

VD:n för Islands företagarorganisation SA, Vilhjálmur Egilsson, är för att Island blir med i eurosamarbetet. Han tvivlar på att det går att behålla kronan i framtiden.

Egilsson fick medhåll av Gylfi Arnbjörnsson, ledaren för det isländska LO. Han är skeptisk till kronans framtid.

Men ekonomiprofessor Krugman är av annan åsikt. Han medger att det finns många fördelar med att ingå i eurosamarbetet men själv anser han att argumenten mot samarbetet väger tyngre än de som talat för euron.

IMF:s före detta chefekonom, ekonomiprofessor Simon Johnson vid MIT-universitetet i USA, undrade om Eurozonen befinner sig på gränsen till en världskris av samma slag som under 1930-talet. Han medgav att han möjligen var en aning pessimistisk men uttryckte också en viss skepsis mot

att världens banker har vuxit sig allt för stora och därmed tvingats ta stora risker i sin verksamhet.

- Det finns inga riskfria tillgångar i det finansiella systemet, sade Johnson.

- Ingen skulle se på euron som förebild just nu, fortsatte han.

SAM M AN FAT TN I N G

”Skulden som Island var på väg att ta på sig motsvarade en tredjedel av BNP och ca 140 000 kr per person”

2008

Den Isländska banken nationaliserades.

Kronan, devalverades och aktiemarknaden stannade.

Landet är i konkurs.

2008

Medborgarna protesterade framför parlamentet och lyckades få nyval, premiärministern och hela hans regering avgick.

Landet är i en dålig ekonomisk situation.

Ett förslag på att betala tillbaka skulden till Storbritannien och Holland är 3.500 miljoner euro, som kommer att betalas av islänningarna under de kommande 15 åren, med en 5,5% ränta.

2010

Folket går ut på gatorna och krävde en folkomröstning. I ett dramatiskt beslut vägrade presidenten Olafur Ragnar Grimsson låta isländska folket betala 40 miljarder kr till bankernas spekulationsförluster utan att låta folket rösta om det. Skulden som Island var på väg att ta på sig motsvarade en tredjedel av BNP och ca 140.000 kr per person.

I mars görs en folkomröstning som förnekar skuldbetalningen med 93% majoritet. Samtidigt har regeringen inlett en utredning för att ställa de ansvariga för krisen till rätta, och många höga chefer och bankirer arresteras. Interpol dikterar en ordning som gör alla inblandade parter lämnar landet.

Avslutningsvis

Efter Islands ekonomiska kollaps beslöt nationen att en ny grundlag behövs, som denna gång inte baserar sig på Danmarks, utan istället på idéer från medborgarna. Befolkningen på 320,000 valde 25 riksdagsledamöter av de 522 ordinarie kandidater (inklusive advokater, professorer i politisk vetenskap, journalister, och många andra yrken), som i sin tur öppnade processen till allmänheten.

TEXT

Redaktionen

18

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ISLAND

VÄRLDENS COOLASTE BORGMÄSTARE

1 Här är han i full drag

1

2 Och här protesterar borgmästaren för frihet för ryska punk-rock bandet Pussy Riot.

ISLAND

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

19

ISLANDS VÄG TILL ÅTERHÄMTNING

3 Han väljer sina ord noga 4 Här är Jon oförklarligt iklädd som en Jedi och umgås med Lady Gaga 5 Jag antar att man kan säga att hela hans politiska grundsyn är som när en Banksy-målning kommer till liv.

4

Möt Jon Gnarr, borgmästare i Reykjavik, Islands största (och coolaste) stad.

Han studerade aldrig vid universitetet, utan jobbade som taxichaufför och spelade i ett lokalt punkband som heter ”Rinnande näsa”.

Efter det blev Jon välkänd i sitt land som komiker och skådespelare. År 2009, för att göra narr av etablissemanget, bildade Jon och några av hans vänner, med noll erfarenhet av politik, ett parti som heter ”The Best Party”.

Enligt Gnarr är alla andra politiska partier korrumperade i hemlighet, därför är ”det bästa partiet” öppet korrumperat och erkände att de inte skulle hålla något av sina vallöften, bland andra ”gratis handdukar i alla pooler, ett nytt Disneyland, ett läkemedelsfritt parlament 2020 och en isbjörn till Reykjavik zoo ”.

Sex månader senare vann Jon och hans parti valet.

Hans favorit T V-show är HBO: s The Wire och när han valdes meddelade Jon att han inte skulle forma en koalitionsregering med någon som inte hade sett serien.

Det kan vara värt att notera, som barn gav läkarna Jon diagnosen allvarlig utvecklingsstörning och ADHD vilket ledde till att han vårdades två år på sjukhus. Men han blev ändå borgmästare.

Jon är en praktisk politiker när det gäller att göra förändringar för sin stad.

Han gillar också att visa sitt stöd till Gay Pride.

Respekt till dig Mr. Gnarr, vi behöver fler människor som dig i politiken!

TEXT

Redaktionen

2

Island har klarat sig förvånansvärt bra efter den ekonomiska kraschen hösten 2008. Den isländska regeringen har i samarbete med den internationella valutafonden IMF arrangerat den internationella konferensen Islands väg till återhämtning i Reykjavik.

Temat för konferensen tog fasta på hur Island arbetat sig tillbaka till återhämtning, vad man lärt sig och var utmaningarna legat. På deltagarlistan fanns prisbelönta ekonomer, bland annat nobelpristagaren Paul Krugman, flera ekonomer från IMF samt isländska ekonomiprofessorer.

I början av konferensen visades en videohälsning från professorn på Columbia-universitetet i New York Joseph Stiglitz, som också belönats med nobelpris i ekonomi (2001). Stiglitz talade om Icesave-tvisten som Island har med Storbritannien och Nederländerna. Han prisade Island för att man i folkomröstningen röstade nej till att godta Icesave-avtalet eftersom avtalet skulle förbinda den isländska staten att överta den isländska internetbankens skulder till småsparare i Storbritannien och Nederländerna.

- Island gjorde rätt i att neka. Det hade inte varit rätt att förplikta framtida generationer att betala en skuld som orsakats av brister i det internationella finanssystemet, sa Stiglitz.

systemen inte får bli större än vad landet kan hantera. Och han varnade för bostadslån i utländsk valuta.

- Kom ihåg att alla är giriga och tänker kortsiktigt trots att de har bra utbildning. De måste skyddas från sig själva, sade Buiter.

All korruption äger rum lokalt, hävdade Buiter. Korruption är ett problem som finns i alla länder och då speciellt i mindre länder. Island är ett för litet land för att kunna bemanna alla tjänster med endast islänningar. Landet måste därför samarbeta med andra länder och ingå unioner.

- Bli medlem av EU! Inför euron, uppmanade Buiter.

Buiter anser att islänningarna fortfarande är för skuldsatta eftersom de har lån som är långt över bostädernas värde. Uppskattningsvis handlar det om övervärdering med 100 procent av det faktiska värdet. Det är skulder som Island är tvunget att eliminera, poängterade Buiter.

De isländska bankerna har gått igenom en betydande omstrukturering.

Två av de tre isländska bankerna ägs av New York-baserade hedgefonder.

Buiter uttryckte oro för att bankerna kunde lamslås av detta faktum. Han uppmanade därför islänningarna att omedelbart ändra kurs och arbeta enligt linjen att det finns bra och dåliga banker.

Kollektiv galenskap

5

3

Nobelpristagaren Paul Krugman konstaterade att den ekonomiska krisen i Island inte blev lika dramatisk som omvärlden fruktat. Arbetslösheten steg inte i den grad som man hade förväntat sig. Idag har man en arbetslöshet på 7,6 procent.

Den höga räntenivån är ett problem i Island. Men Krugman anser inte att det finns några garantier för att en euro i Island skulle leda till lägre räntor, snarare finns det risker att en euro kunde leda till oförutsedda resultat.

Ett problem i Island är att den mängd isländska kronor som finns i utländsk ägo motsvarar 30 procent av BNP. Det befaras att de utländska ägarna kommer att börja sälja sina isländska kronor så fort kapitalkontrollen upphävs.

Det kan leda till ekonomiska problem för Island. Men Krugman anser inte att det finns någon enkel lösning för att komma åt denna problematik.

Citicorps chefekonom Willem H. Buiter var frispråkig i sitt anförande.

Han liknade situationen i Island före kraschen med att det rådde en kollektiv galenskap. Han sa vidare att världen borde dra lärdomar av Islands erfarenhet och betonade att de finansiella

Skepsis mot världsbankerna

Valutan i Island är en het potatis.

De flesta av talarna var av den åsikten att Island haft tur att ha kronan och därmed kunnat devalvera. Men många var också eniga i att Island i framtiden kommer att delta i eurosamarbetet.

VD:n för Islands företagarorganisation SA, Vilhjálmur Egilsson, är för att Island blir med i eurosamarbetet. Han tvivlar på att det går att behålla kronan i framtiden.

Egilsson fick medhåll av Gylfi Arnbjörnsson, ledaren för det isländska LO. Han är skeptisk till kronans framtid.

Men ekonomiprofessor Krugman är av annan åsikt. Han medger att det finns många fördelar med att ingå i eurosamarbetet men själv anser han att argumenten mot samarbetet väger tyngre än de som talat för euron.

IMF:s före detta chefekonom, ekonomiprofessor Simon Johnson vid MIT-universitetet i USA, undrade om Eurozonen befinner sig på gränsen till en världskris av samma slag som under 1930-talet. Han medgav att han möjligen var en aning pessimistisk men uttryckte också en viss skepsis mot

att världens banker har vuxit sig allt för stora och därmed tvingats ta stora risker i sin verksamhet.

- Det finns inga riskfria tillgångar i det finansiella systemet, sade Johnson.

- Ingen skulle se på euron som förebild just nu, fortsatte han.

SAM M AN FAT TN I N G

”Skulden som Island var på väg att ta på sig motsvarade en tredjedel av BNP och ca 140 000 kr per person”

2008

Den Isländska banken nationaliserades.

Kronan, devalverades och aktiemarknaden stannade.

Landet är i konkurs.

2008

Medborgarna protesterade framför parlamentet och lyckades få nyval, premiärministern och hela hans regering avgick.

Landet är i en dålig ekonomisk situation.

Ett förslag på att betala tillbaka skulden till Storbritannien och Holland är 3.500 miljoner euro, som kommer att betalas av islänningarna under de kommande 15 åren, med en 5,5% ränta.

2010

Folket går ut på gatorna och krävde en folkomröstning. I ett dramatiskt beslut vägrade presidenten Olafur Ragnar Grimsson låta isländska folket betala 40 miljarder kr till bankernas spekulationsförluster utan att låta folket rösta om det. Skulden som Island var på väg att ta på sig motsvarade en tredjedel av BNP och ca 140.000 kr per person.

I mars görs en folkomröstning som förnekar skuldbetalningen med 93% majoritet. Samtidigt har regeringen inlett en utredning för att ställa de ansvariga för krisen till rätta, och många höga chefer och bankirer arresteras. Interpol dikterar en ordning som gör alla inblandade parter lämnar landet.

Avslutningsvis

Efter Islands ekonomiska kollaps beslöt nationen att en ny grundlag behövs, som denna gång inte baserar sig på Danmarks, utan istället på idéer från medborgarna. Befolkningen på 320,000 valde 25 riksdagsledamöter av de 522 ordinarie kandidater (inklusive advokater, professorer i politisk vetenskap, journalister, och många andra yrken), som i sin tur öppnade processen till allmänheten.

TEXT

Redaktionen

VÄ R D LE N S FAT TI G ASTE PR E S I D E NT

20

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

R I KS DAG E N S FR ÅG E STU N D

21

Fråga, du kanske får svar Innan snön hade lagt sig traskade en grupp SU:are till Riksdagen för att träffa svenska Riksdagsgruppen. Innan det fanns tid för att bevittna en livlig debatt under Riksdagens frågetimme.

JOSE MUJICA ”VÄRLDENS FATTIGASTE PRESIDENT” Det brukar vara vanligt att klaga på att politikerns livsstil är långt ifrån sin väljares. Så är det inte i Uruguay. Möt presidenten - som bor på en fallfärdig gård och som ger bort det mesta av sin lön.

Tvätten hänger utanför huset. Vattnet kommer från en brunn på en gård, bevuxen med ogräs. Endast två poliser och Manuela, en trebent hund, vaktar utanför.

Detta är presidentens residens i Uruguay, José Mujica, vars livsstil tydligt skiljer sig kraftigt från de flesta andra världsledare.

President Mujica har undvikit lyxiga hus, som den uruguayanska staten ger dess ledare, och valde att bo på sin hustrus bondgård, vid en grusväg utanför huvudstaden Montevideo.

Presidenten och hans hustru brukar jorden själva.

Denna spartanska livsstil - och det faktum att Mujica donerar cirka 90% av hans månadslön, motsvarande dryga 9000 € till välgörenhet - har lett till att han kallas för den fattigaste presidenten i världen. ”Jag kan tyckas vara en excentrisk gammal man ... Men detta är ett fritt val. ” ”Jag har bott så här största delen av mitt liv”, säger han, sittande på en gammal stol i sin trädgård. ”Jag kan leva väl med vad jag har.”

Hans välgörenhets donationer - som gynnar fattiga människor och småföretagare - innebär att hans lön är ungefär i linje med den genomsnittliga inkomsten i Uruguay på knappa 600 € i månaden.

I sin årliga deklaration 2010 – uppgavs värdet vara 1400 € för hans 1987 Volkswagen Beetle - obligatorisk för tjänstemän i Uruguay.

Mellan 1960 och 1970 deltog Mujica i den uruguayanska gerillan Tupamaros, en vänsterorienterad väpnad grupp som inspirerats av den kubanska revolutionen.

Han sköts sex gånger och tillbringade 14 år i fängelse. Störstadelen spenderades under svåra förhållanden och isolering, tills han frigavs 1985 när Uruguay återvände till demokrati.

Dessa år i fängelse, säger Mujica, hjälpte forma hans syn på livet. ”Jag kallas för den fattigaste presidenten”, men jag känner mig inte fattig. Det finns de som bara arbetar för att försöka hålla en dyr livsstil och som alltid vill ha mer och mer”, säger han. ”Detta är en fråga om frihet. Om du inte har många ägodelar behöver du heller inte arbeta hela ditt liv som en slav för att upprätthålla dem, och därför har du mer tid för dig själv”, säger han. ”Jag kan tyckas vara en excentrisk gammal man ... Men detta är ett fritt val.”

Den uruguayanska ledaren hade en liknande poäng när han talade till Rio +20toppmötet i juni i år: ”Vi har pratat hela eftermiddagen om hållbar utveckling och om att få massorna ur fattigdomen..” ”Men hur tänker vi egentligen?” ”Vill vi ha den utvecklingsmodell och grad av konsumtion som de rika länderna? Jag frågar er nu: vad skulle hända med den här planeten om Indien skulle ha samma andel av bilar per hushåll som Tyskland? Hur mycket syre skulle vi ha kvar?”

”Har den här planeten tillräckligt med resurser så att sju eller åtta miljarder kan ha samma konsumtionsnivå och avfall som idag ses bland rika samhällen? Det är denna nivå av hyper-konsumtion som skadar vår planet.”

Mujica anklagar världens ledare att ha en ”blind besatthet med att uppnå tillväxt i konsumtionen, som om motsatsen skulle innebära slutet för världen”.

Men hur stor klyftan mellan den vegetariska Mujica och de andra ledarna än är, är han inte mer immun än någon annan mot upp-och nedgångar i det politiska livet. ”Många sympatiserar med president Mujica på grund av hur han bor. Men detta hindrar inte honom för att få kritik för hur regeringen gör”, säger Ignacio Zuasnabar, en uruguayansk opinionsundersökare.

Den uruguayanska oppositionen säger att landets senaste ekonomiska välstånd inte har resulterat i bättre offentliga tjänster inom hälsovården eller utbildning, och för första gången sedan Mujicas val 2009 har hans popularitet sjunkit till under 50%.

I år har han också varit i blåsväder på grund av två kontroversiella drag. Uruguays kongress antog nyligen en lag som legaliserade aborter för gravida upp till 12 veckor. Till skillnad från sin föregångare använde Mujica inte sin vetorätt.

Han stöder också debatten kring en legalisering av cannabis konsumption i ett lagförslag som också skulle ge staten monopol på sin handel. ”Konsumtionen av cannabis är inte det mest oroande, narkotikahandeln är det verkliga problemet”, säger han.

Däremot behöver han inte oroa sig alltför mycket om hans popularitet - Uruguays lag säger att han inte får ställa upp för omval 2014. Även vid 77, är det sannolikt att han avgår från politiken helt och hållet.

När han gör det, kommer han att vara berättigad en statlig pension - och till skillnad från vissa andra tidigare presidenter, blir inte den förminskade inkomsten för svår att vänja sig vid.

De muntliga frågestunderna hålls i regel i början av torsdagsplenum, som börjar kl. 16.00. De pågår i allmänhet ungefär en timme. För att ge liv och fart åt debatten har yttrandenas längd begränsats till en minut. Med andra ord, så länge som du kan hålla låda en minut åt gången har du klarat dig, sade en besökare som inte var nöjd med de svar som hördes.

De närvarande ministrarna svarar på ledamöternas frågor, men vet inte i förväg vilka frågor som kommer att ställas.

Frågestunderna utgör således ett test på hur väl ministrarna håller sig ajour med det som händer inom deras ansvarsområden.

Urpilainen, hon svarade på samtliga frågor så när som på två medan Soini funderade över ekonomin, euron och Grekland. ”Frågorna som ställs är inte av ekonomisk karaktär, därmed är svaret också väldigt otillfredsställande, konstaterade en annan ur gruppen”.

Talmannen avgör i vilken ordning ledamöterna får yttra sig och hur länge debatten om varje tema får pågå. I allmänhet hinner inte alla som begärt ordet uttala sig. Rundradion direktsänder de muntliga frågestunderna i tv och på nätet kan man även följa med.

Väl inne tillsammans svenska Riksdagsgruppen gjordes det en presentationsrunda varpå det blev en intern, mera kvalitativ frågestund.

TEXT

Redaktionen

TEXT

Vladimir Hernandez

VÄ R D LE N S FAT TI G ASTE PR E S I D E NT

20

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

R I KS DAG E N S FR ÅG E STU N D

21

Fråga, du kanske får svar Innan snön hade lagt sig traskade en grupp SU:are till Riksdagen för att träffa svenska Riksdagsgruppen. Innan det fanns tid för att bevittna en livlig debatt under Riksdagens frågetimme.

JOSE MUJICA ”VÄRLDENS FATTIGASTE PRESIDENT” Det brukar vara vanligt att klaga på att politikerns livsstil är långt ifrån sin väljares. Så är det inte i Uruguay. Möt presidenten - som bor på en fallfärdig gård och som ger bort det mesta av sin lön.

Tvätten hänger utanför huset. Vattnet kommer från en brunn på en gård, bevuxen med ogräs. Endast två poliser och Manuela, en trebent hund, vaktar utanför.

Detta är presidentens residens i Uruguay, José Mujica, vars livsstil tydligt skiljer sig kraftigt från de flesta andra världsledare.

President Mujica har undvikit lyxiga hus, som den uruguayanska staten ger dess ledare, och valde att bo på sin hustrus bondgård, vid en grusväg utanför huvudstaden Montevideo.

Presidenten och hans hustru brukar jorden själva.

Denna spartanska livsstil - och det faktum att Mujica donerar cirka 90% av hans månadslön, motsvarande dryga 9000 € till välgörenhet - har lett till att han kallas för den fattigaste presidenten i världen. ”Jag kan tyckas vara en excentrisk gammal man ... Men detta är ett fritt val. ” ”Jag har bott så här största delen av mitt liv”, säger han, sittande på en gammal stol i sin trädgård. ”Jag kan leva väl med vad jag har.”

Hans välgörenhets donationer - som gynnar fattiga människor och småföretagare - innebär att hans lön är ungefär i linje med den genomsnittliga inkomsten i Uruguay på knappa 600 € i månaden.

I sin årliga deklaration 2010 – uppgavs värdet vara 1400 € för hans 1987 Volkswagen Beetle - obligatorisk för tjänstemän i Uruguay.

Mellan 1960 och 1970 deltog Mujica i den uruguayanska gerillan Tupamaros, en vänsterorienterad väpnad grupp som inspirerats av den kubanska revolutionen.

Han sköts sex gånger och tillbringade 14 år i fängelse. Störstadelen spenderades under svåra förhållanden och isolering, tills han frigavs 1985 när Uruguay återvände till demokrati.

Dessa år i fängelse, säger Mujica, hjälpte forma hans syn på livet. ”Jag kallas för den fattigaste presidenten”, men jag känner mig inte fattig. Det finns de som bara arbetar för att försöka hålla en dyr livsstil och som alltid vill ha mer och mer”, säger han. ”Detta är en fråga om frihet. Om du inte har många ägodelar behöver du heller inte arbeta hela ditt liv som en slav för att upprätthålla dem, och därför har du mer tid för dig själv”, säger han. ”Jag kan tyckas vara en excentrisk gammal man ... Men detta är ett fritt val.”

Den uruguayanska ledaren hade en liknande poäng när han talade till Rio +20toppmötet i juni i år: ”Vi har pratat hela eftermiddagen om hållbar utveckling och om att få massorna ur fattigdomen..” ”Men hur tänker vi egentligen?” ”Vill vi ha den utvecklingsmodell och grad av konsumtion som de rika länderna? Jag frågar er nu: vad skulle hända med den här planeten om Indien skulle ha samma andel av bilar per hushåll som Tyskland? Hur mycket syre skulle vi ha kvar?”

”Har den här planeten tillräckligt med resurser så att sju eller åtta miljarder kan ha samma konsumtionsnivå och avfall som idag ses bland rika samhällen? Det är denna nivå av hyper-konsumtion som skadar vår planet.”

Mujica anklagar världens ledare att ha en ”blind besatthet med att uppnå tillväxt i konsumtionen, som om motsatsen skulle innebära slutet för världen”.

Men hur stor klyftan mellan den vegetariska Mujica och de andra ledarna än är, är han inte mer immun än någon annan mot upp-och nedgångar i det politiska livet. ”Många sympatiserar med president Mujica på grund av hur han bor. Men detta hindrar inte honom för att få kritik för hur regeringen gör”, säger Ignacio Zuasnabar, en uruguayansk opinionsundersökare.

Den uruguayanska oppositionen säger att landets senaste ekonomiska välstånd inte har resulterat i bättre offentliga tjänster inom hälsovården eller utbildning, och för första gången sedan Mujicas val 2009 har hans popularitet sjunkit till under 50%.

I år har han också varit i blåsväder på grund av två kontroversiella drag. Uruguays kongress antog nyligen en lag som legaliserade aborter för gravida upp till 12 veckor. Till skillnad från sin föregångare använde Mujica inte sin vetorätt.

Han stöder också debatten kring en legalisering av cannabis konsumption i ett lagförslag som också skulle ge staten monopol på sin handel. ”Konsumtionen av cannabis är inte det mest oroande, narkotikahandeln är det verkliga problemet”, säger han.

Däremot behöver han inte oroa sig alltför mycket om hans popularitet - Uruguays lag säger att han inte får ställa upp för omval 2014. Även vid 77, är det sannolikt att han avgår från politiken helt och hållet.

När han gör det, kommer han att vara berättigad en statlig pension - och till skillnad från vissa andra tidigare presidenter, blir inte den förminskade inkomsten för svår att vänja sig vid.

De muntliga frågestunderna hålls i regel i början av torsdagsplenum, som börjar kl. 16.00. De pågår i allmänhet ungefär en timme. För att ge liv och fart åt debatten har yttrandenas längd begränsats till en minut. Med andra ord, så länge som du kan hålla låda en minut åt gången har du klarat dig, sade en besökare som inte var nöjd med de svar som hördes.

De närvarande ministrarna svarar på ledamöternas frågor, men vet inte i förväg vilka frågor som kommer att ställas.

Frågestunderna utgör således ett test på hur väl ministrarna håller sig ajour med det som händer inom deras ansvarsområden.

Urpilainen, hon svarade på samtliga frågor så när som på två medan Soini funderade över ekonomin, euron och Grekland. ”Frågorna som ställs är inte av ekonomisk karaktär, därmed är svaret också väldigt otillfredsställande, konstaterade en annan ur gruppen”.

Talmannen avgör i vilken ordning ledamöterna får yttra sig och hur länge debatten om varje tema får pågå. I allmänhet hinner inte alla som begärt ordet uttala sig. Rundradion direktsänder de muntliga frågestunderna i tv och på nätet kan man även följa med.

Väl inne tillsammans svenska Riksdagsgruppen gjordes det en presentationsrunda varpå det blev en intern, mera kvalitativ frågestund.

TEXT

Redaktionen

TEXT

Vladimir Hernandez

KO LU M N

22

DET OLÖSTA HÅLLBARHETSPUSSLET SANDRA GRINDGÄRDS

Ny Förbundssekreterare

Det svåra hållbarhetspusslet, som vi alla är en del av, är en av orsakerna till att jag engagerade mig politiskt. Vi lever i en värld där vi utgått från att resurser är oändliga och en livsstil som kräver mycket för att upprätthållas har skapats. Jag bodde tre månader i Tanzania i somras. Där levde jag i en ständig påminnelse om hur ojämlikt resurserna är fördelade och ofta skämdes jag över mitt resurskrävande liv.

Frågan hur vi ska omfördela resurserna förföljde mig

DEN MEST BEHAGLIGA VÄCKNINGEN För de flesta av oss kan det vara tungt att stiga upp och komma igång om gryningen, speciellt nu när det är mörkt. Människan har en förmåga att skapa verktyg som ska hjälpa oss i nödens stunder. Nedan följer en presentation på, åtminstone ett försök till effektiva alarmklockor.

KU R R AG Ö M M A

Det finns ingen ursäkt för att vakna försent med detta alarm. Så fort du trycker ”snooze” rullar klockan iväg, letar efter ett ställe på golvet att gömma sig tills den tjuter igen.

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ständigt. Utvecklingsländer ska utvecklas, vilket förstås innebär fler människor som ska använda resurserna. Därför talas det om hållbar utveckling och att utvecklingsländer inte ska upprepa våra misstag, bra så, men har vi i så fall rätt att fortsätta leva så ohållbart?

Jag ställde mig därför frågan: vad är jag beredd på att ge upp? Jag är uppväxt på en ekogård, så hållbarhetstänkande är ingenting nytt för mig och jag försöker göra hållbara val. Samtidigt är det svårt att veta vilka val som faktiskt är hållbara. Jag har till stor del avstått från kött, eftersom utsläppen från köttproduktionen utgör 18 % av alla koldioxidutsläpp, och jag strävar till att inte slänga mat, vilket vi är bra på i vår del av världen. Men jag ställde mig också följdfrågan: till hur stor del kan vi lösa pusslet med satsningar på forskning och teknologi och utveckla system som leder till att våra ekologiska fotspår blir mindre, även om vi fortsätter leva som vi gör. Jag är inte övertygad om att det är realistiskt, och klockan tickar. I stilla havet flyter ett skräpberg lika stort eller större än Finland runt, i Arktis smälter isen, klimatflyktningar i Bangladesh flyr översvämningar, och även min hemkommun, Kristinestad, drabba-

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

J U LH Ä L S N I N G

23

des tidigare i år av ovanliga väderförhållanden och översvämningar. Samtidigt samlas beslutsfattarna till klimatmöten, som oftast resulterar i en halvambitiös kompromiss och uppskjutna beslut.

Pusslet är långt ifrån löst och vi har lika mycket att göra hemma som i Tanzania. Det är således roligt att vara tillbaka på hemmaplan och jobba för SU, där miljöpolitik alltid har varit en prioritet. I kommunalvalet lyfte förbundet fram att en hållbar miljöpolitik ger hållbar ekonomi, som leder till hållbar socialpolitik, vilket är en ansvarsfull approach.

Till sist vill jag önska er alla en riktigt hållbar och fin jul! En jul där hela eller ingen julskinka äts upp, där en använd pocketbok är en lika fin gåva som en ny och där en gåva mindre kanske inte är världens undergång!

STA R T YO U R E N G I N E S

Det är full fart som väntar när denna klocka sätter i gång. Klockan som inspirerats av bilens instrumentbräda gör motorlika ljud medan lamporna blinkar febrilt så att du har känslan av att vakna på en motorväg.

D E N FO R T SÄT TE R O C H FO R T SÄT TE R

Ingen Snooze klockan garanterar att du vaknar den enda gång klockan ringer. Ett ljust grönt sken fyller rummet medan ett pipande ljud fortsätter non-stop tills du framgångsrikt lyft upp alarmet och roterar det i 1 ½ minut. Du kan heller ej ta ut batterierna eftersom den har inbyggda laddningsbara batterier. Stäng av alarmet innan du tar semester.

TA PPA I NTE B O M B E N

AS E NTO!

Den som undrar hur en militär väckning går till kan nu utan att klara av uppbådet få en liknande upplevelse. Sergeanten blåser först en fanfar innan han börjar skrika ut order.

Du känner igen den där situationen när hjälten i en film skall desarmera en bomb och bara har några sekunder kvar. Denna spänning kan du nu uppleva varje morgon. När alarmet går av hör du en rad höga explosioner tills du lyckats desarmera bomben genom att ta isär rätt kabel.

3. . 2 . .1. . AV F Y R N I N G

Raketen fyras verkligen av från din säng. När alarmet går i gång skjuts raketen iväg och det ända sättet att stänga av alarmet är att hitta raketen och ställa tillbaka den. År 2013 fyller SU 70 år.

Fira tillsammans med oss på jubileumskongressen 26 - 28.4 i Raseborg och på jubileumsfesten under hösten!

KO LU M N

22

DET OLÖSTA HÅLLBARHETSPUSSLET SANDRA GRINDGÄRDS

Ny Förbundssekreterare

Det svåra hållbarhetspusslet, som vi alla är en del av, är en av orsakerna till att jag engagerade mig politiskt. Vi lever i en värld där vi utgått från att resurser är oändliga och en livsstil som kräver mycket för att upprätthållas har skapats. Jag bodde tre månader i Tanzania i somras. Där levde jag i en ständig påminnelse om hur ojämlikt resurserna är fördelade och ofta skämdes jag över mitt resurskrävande liv.

Frågan hur vi ska omfördela resurserna förföljde mig

DEN MEST BEHAGLIGA VÄCKNINGEN För de flesta av oss kan det vara tungt att stiga upp och komma igång om gryningen, speciellt nu när det är mörkt. Människan har en förmåga att skapa verktyg som ska hjälpa oss i nödens stunder. Nedan följer en presentation på, åtminstone ett försök till effektiva alarmklockor.

KU R R AG Ö M M A

Det finns ingen ursäkt för att vakna försent med detta alarm. Så fort du trycker ”snooze” rullar klockan iväg, letar efter ett ställe på golvet att gömma sig tills den tjuter igen.

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

ständigt. Utvecklingsländer ska utvecklas, vilket förstås innebär fler människor som ska använda resurserna. Därför talas det om hållbar utveckling och att utvecklingsländer inte ska upprepa våra misstag, bra så, men har vi i så fall rätt att fortsätta leva så ohållbart?

Jag ställde mig därför frågan: vad är jag beredd på att ge upp? Jag är uppväxt på en ekogård, så hållbarhetstänkande är ingenting nytt för mig och jag försöker göra hållbara val. Samtidigt är det svårt att veta vilka val som faktiskt är hållbara. Jag har till stor del avstått från kött, eftersom utsläppen från köttproduktionen utgör 18 % av alla koldioxidutsläpp, och jag strävar till att inte slänga mat, vilket vi är bra på i vår del av världen. Men jag ställde mig också följdfrågan: till hur stor del kan vi lösa pusslet med satsningar på forskning och teknologi och utveckla system som leder till att våra ekologiska fotspår blir mindre, även om vi fortsätter leva som vi gör. Jag är inte övertygad om att det är realistiskt, och klockan tickar. I stilla havet flyter ett skräpberg lika stort eller större än Finland runt, i Arktis smälter isen, klimatflyktningar i Bangladesh flyr översvämningar, och även min hemkommun, Kristinestad, drabba-

SVENSK FRAMTID NO 06 ⁄ 2012

J U LH Ä L S N I N G

23

des tidigare i år av ovanliga väderförhållanden och översvämningar. Samtidigt samlas beslutsfattarna till klimatmöten, som oftast resulterar i en halvambitiös kompromiss och uppskjutna beslut.

Pusslet är långt ifrån löst och vi har lika mycket att göra hemma som i Tanzania. Det är således roligt att vara tillbaka på hemmaplan och jobba för SU, där miljöpolitik alltid har varit en prioritet. I kommunalvalet lyfte förbundet fram att en hållbar miljöpolitik ger hållbar ekonomi, som leder till hållbar socialpolitik, vilket är en ansvarsfull approach.

Till sist vill jag önska er alla en riktigt hållbar och fin jul! En jul där hela eller ingen julskinka äts upp, där en använd pocketbok är en lika fin gåva som en ny och där en gåva mindre kanske inte är världens undergång!

STA R T YO U R E N G I N E S

Det är full fart som väntar när denna klocka sätter i gång. Klockan som inspirerats av bilens instrumentbräda gör motorlika ljud medan lamporna blinkar febrilt så att du har känslan av att vakna på en motorväg.

D E N FO R T SÄT TE R O C H FO R T SÄT TE R

Ingen Snooze klockan garanterar att du vaknar den enda gång klockan ringer. Ett ljust grönt sken fyller rummet medan ett pipande ljud fortsätter non-stop tills du framgångsrikt lyft upp alarmet och roterar det i 1 ½ minut. Du kan heller ej ta ut batterierna eftersom den har inbyggda laddningsbara batterier. Stäng av alarmet innan du tar semester.

TA PPA I NTE B O M B E N

AS E NTO!

Den som undrar hur en militär väckning går till kan nu utan att klara av uppbådet få en liknande upplevelse. Sergeanten blåser först en fanfar innan han börjar skrika ut order.

Du känner igen den där situationen när hjälten i en film skall desarmera en bomb och bara har några sekunder kvar. Denna spänning kan du nu uppleva varje morgon. När alarmet går av hör du en rad höga explosioner tills du lyckats desarmera bomben genom att ta isär rätt kabel.

3. . 2 . .1. . AV F Y R N I N G

Raketen fyras verkligen av från din säng. När alarmet går i gång skjuts raketen iväg och det ända sättet att stänga av alarmet är att hitta raketen och ställa tillbaka den. År 2013 fyller SU 70 år.

Fira tillsammans med oss på jubileumskongressen 26 - 28.4 i Raseborg och på jubileumsfesten under hösten!

881268 MD11

Officiell webb sa j t

F öl j m e d oss ä v e n p å F a c e b o o k

su.fi

fb.com/svenskungdom