Liber 2_2024 ISSUU

2024

2/2

LIBER S. 4

Maktens många ansikten

S. 10

Hur kan en ung person ta makten?

S. 20

Nicholas Kujala lämnade SFP och återvände

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

2

LEDARE

I DETTA NUMMER

Hallå, när slutade vi följa regelboken?

Bild: Miranda Uthardt

LIBER Chefredaktör Linn Svanberg

+358 45 7731 0276

Formgivning Jannika Emaus

+358 40 550 4661

3 LEDARE

Hallå, när slutade vi följa regelboken?

Grano ISSN 2343-239X

22 ORD HAR BETYDELSE

Upplaga

Krönika

4 MAKTENS MÅNGA ANSIKTEN

Tryckeri

20 NICHOLAS KUJALA LÄMNADE SFP

Kolumn av Anders Adlercreutz

2 579

Anna Oksanen reflekterar kring maktetik

Ansvarig utgivare

8 FRÅGOR OCH SVAR OM VOK-VALET

25 BLI AKTIV I SU

Så här kommer du med i verksamheten

Allt du behöver veta om att kandidera!

10 HUR KAN EN UNG PERSON TA MAKTEN?

26 HOPP I HOPPLÖSHETEN

Ordförandekolumn av Dan Cederlöf

14 HÖSTEN MED SU

27 FÖRBUNDSSTYRELSEN

16 CHRISTOFFER & HENRIK

28 ANSLAGSTAVLA

Bekanta dig med SU:s riksdagsledamöter

Omslag Jannika Emaus

Personintervju med Moa Gammelgård

Läs om höstens evenemang

Dan Cederlöf

2024 -2025

Liber Grundat 1948 Georgsgatan 27 PB 430, 00101 Helsingfors

Regler och normer finns till för att skydda individer, stater och vår civilisation. De senaste årens trend verkar ändå vara att de med mest makt bryter mot dessa normer och regler, helt utan repressalier.

I rikspolitiken visar sig statsministerns krav på “nolltolerans mot rasism” leda till en kampanj som regeringspartiet Sannfinländarna inte vill delta i.

När den israeliska militären bryter mot internationell rätt med tusentals oskyldiga barns liv som insats – och omvärlden låter det ske – är det lätt att fråga sig vad det internationella systemets och lagarnas poäng egentligen är.

Rysslands olagliga invasion av Ukraina för krigsbrotten skrämmande nära vårt eget hemland.

Och i en värld där mer än hälften av amerikanerna tycker att Donald Trump är personen mest lämpad att bestämma – varför ska man ens bry sig om att göra det som är rätt, sant och anständigt, när en av världens mäktigaste personer helt klart slipper göra det?

Men det farligaste vi kan göra är att låta hopplösheten vinna. I osäkra tider blir nämligen lockelsen att ty sig till en auktoritär ledare för trygghet hög – i utbyte mot vår fria demokrati. Vi medborgare har ett särskilt kollektivt ansvar att se till att makthavarna lever upp till kraven på att de överenskomna demokratiska spelreglerna följs.

I det här Libernumret har vi samlat ihop texter som berör makt och påverkan, och om hur man kan använda sin makt på ett bra sätt.

Anna Oksanen diskuterar maktetik och maktmissbruk. Med Moa Gammelgård fick jag prata om hur det är att som ung person, utan rösträtt, träda in i ett rum som tidigare varit reserverad för endast vuxna. Nicholas Kujala behandlar i sin krönika hur man som individ kan ta makt över sin egen politiska tillhörighet - vilket kan handla både om att dra sig ur ett sammanhang, och att komma tillbaka.

Jag hoppas att du som läsare får nya tankar om makt och framför allt inspiration att reflektera över dina egna möjligheter – oberoende om det handlar om den makt du använder i din vardag eller din roll i vår liberala demokrati. I en tid där hårda och kalla ord vinner mark, är det också en motståndshandling att behålla en varm och vänlig ton.

Linn Svanberg Chefredaktör

4

5

individer och samhällen och hur vi bör tänka kring makt och moral. Det handlar om att förstå hur makt kan missbrukas och hur vi kan arbeta för rättvisa och jämlikhet.

När politiska ledare fattar beslut utan att involvera medborgarna, eller när intres­ sen från storföretag tränger sig in i beslutsprocessen, ställs vi inför allvarliga moraliska dilemman. Hur kan vi navigera i ett komp­lext landskap för att säkerställa att makten tjänar dem som gett politiker­ na makten från första början – det vill säga medborgarna?

Maktgalenhet underminerar rättsstaten

Maktens många ansikten I en tid präglad av populism och globala utmaningar blir det alltmer avgörande att ställa oss den brännande frågan: Vem har makten och hur används den? Detta handlar inte bara om politikens spelplan; det handlar om oss alla och hur våra liv påverkas av beslut som tas för oss eller som vi själva fattar.

TEXT: Anna Oksanen

Att ställa oss frågor om hur makten an­ vänds är inte bara viktigt, utan nödvänd­ igt för att säkerställa att maktutövning är transparent och rättvist. En politiker är ingenting utan makt. Utan makt har poli­ tikerna inte möjlighet att genomföra sina och partiets visioner eller påverka sam­ hället på det sätt de önskar.

Med makt följer också ett stort ansvar och därför är det avgörande att politiker är medvetna om sina maktpositioner och

ILLUSTRATION: Jannika Emaus

att de strävar efter att använda sin makt på ett etiskt och rättvist sätt.

Vem ska makten tjäna?

En viktig grundsten i vår demokrati är att all offentlig makt utgår från folket. Hur man förvaltar makten säger mycket om personen i fråga. Därför är etiken kring makt så otroligt viktig. Maktetik inom politiken handlar om hur makt påverkar

Makt förknippas ofta med något negativt och man ska definitivt inte säga högt att makt är något man strävar efter. Är det etiska rättesnöret borttappat är sanno­ likheten för maktmissbruk synnerligen hög. Det finns en och annan maktgalen politiker och världsledare som miss­ brukar makt och som visar maktens aviga sida. Maktgalna ledare tenderar att kring­ gå lagar och regler, vilket underminerar rättsstaten och gör att makten koncen­ treras till en liten elit snarare än fördelas rättvist. När populistiska rörelser dyker upp och utnyttjar samhällens oro, ser vi hur makten kan skifta på ett ögonblick, med oväntade konsekvenser.

Kan man då vara en bra politiker om man strävar efter makt? Ja, det tror jag. Utan makt är politikers påverknings­ möjl­ igheter väldigt få. Att endast sträva efter makt kan dock inte vara ett självändamål.

Maktetik är i en central roll för att bygga en demo­krati där alla röster hörs. Makt ska använd­as ansvarsfullt, det ska använ­ das för att stärka och inte förtrycka.

Det är ändå inte endast våra toppolitiker som använder sig av makt.

LIBER

En av grundsten­arna i Svensk Ungdoms politik är att alla ska ha samma förutsättningar för att få makt att forma samhället och sitt eget liv. Vi har alla makt­ en att forma samhället och det hand­lar om mer än att rösta på valdag­en och ge vidare ansvaret åt politikerna.

Varje aktiv medlem i Svensk Ungdom anv­ änder den makt man får via ett politiskt ungdomsförbund och förtro­ ende­­uppdrag. Hur man utnyttjar den makten är upp till var och en själv.

Makt över det egna livet Makt är inte endast kopplat till politiska arenor utan vi har så otroligt många möjlig­heter att utöva makt över utform­ andet av våra egna liv. Att ha makt över sitt eget liv handlar om att ta kontroll över sina val och handlingar. Att fatta medvet­ na beslut, oavsett om det gäller karriär, relationer eller hälsa, ger en känsla av egenmakt. Att våga ta risker och lära sig av både lyckanden och motgångar gör att man växer och stärker sin förmåga att forma sitt liv. (Här måste det konstateras att om du vill få en möjlighet att växa och uppleva lyckanden tillsammans med en skara SU:are så kanske du vill ställa upp i kommunal- eller välfärds­ områdesvalet 2025 och samtidigt ökar du dina chanser till politisk makt).

Så vad är svaret på frågan om vem som har makten och hur den används?

Det e ­ nkla svaret är att vi alla har makt. ­­Det mer komplexa svaret är att makt är mång­facetterad och kan växla beroende på kontext, tid och plats. Det handlar ofta om relationer och hur man interagerar med varandra. Makt är något vi har, men som vi också kan ge från oss. Det är alltså inte endast politiker som är värde­ lösa utan makt, utan varje individ behöver det för att klara av vardagen och livets alla vändor. Makt är något att sträva efter, men det ska förvaltas väl.

“Utan makt är politikers påverkningsmöjligheter väldigt få. Att endast sträva efter makt kan dock inte vara ett självändamål.”

ANNA OKSANEN FÖRBUNDSSEKRETERARE

8

TEXT: SU-personalen BILD: Jannika Emaus och Miranda Uthardt

VEM FÅR STÄLLA UPP I VAL? Om du är myndig, har rösträtt och bor i kommunen får du ställa upp. Har du finskt medborgarskap räcker det att bo i kommunen 51 dagar före valet - har du inte finskt medborgarskap ska du ha bott i kommunen 2 år och 51 dagar före valet för att få kandidera.

Din arbetsplats, yrke, eller andra egenskaper spelar ingen roll. I ett demokratiskt land har alla rätt att vara med i demokratin, och det är viktigt att olika yrkesgrupper representeras. Säger din chef att du inte får ställa upp i valet har hen alltså fel - det är din grundlagstryggade rättighet att få göra det (och du måste också tillåtas gå på möten ifall du blir invald).

9

LIBER

VAD KOSTAR DET?

HUR GÖR MAN KAMPANJ?

Att kandidera är gratis! En kampanj kan sedan kosta jättelite eller mycket, beroende på vad du vill göra. Man kommer redan långt med att göra some, som är gratis. Att trycka upp flyers kostar inte jättemycket, och som kandidat kan du också använda SU:s produkter då du gör kampanj.

En kampanj kan se ut på många olika sätt.

Du kan dela ut flyers på stan, lägga ut på din Instagram om dina åsikter, delta på evenemang - eller bara vara ett namn på listan och säga åt dina vänner och bekanta att du ställer upp.

JAG VET INGET OM POLITIK, KAN JAG KANDIDERA?

HURDAN HJÄLP FÅR KANDIDATEN?

VAD HÄNDER OM JAG BLIR INVALD?

Ja! Du behöver inte kunna något - har du ens åsikt om en liten sak du vill förbättra eller förändra i din kommun eller välfärden, så kan du ställa upp. Det kan handla om allt från en busslinje, till en park eller hur eftis och skolor ordnas, till kommunens ekonomi. Demokratin behöver mångfald bland kandidater, och alla kommunens invånare har redan unik och viktig kunskap om vad som behövs i kommunen!

Som SU-kandidat får du bland annat synlighet på våra sociala medier och i Liber. Vi kommer ha gemensamma Whatsapp grupper för kandidaterna både nationellt och i närområdet, så man kan koordinera kampanjen tillsammans.

SU-kandidater får även tillgång till kampanj­ material som kan bestå av exempelvis kondomer, reflexer eller halarmärken.

SU:s anställda hjälper dig och svarar på frågor om det praktiska och administrativa!

Blir du invald är du medlem i partiets (SFP:s) fullmäktigegrupp i kommunen/ välfärdsområdet för de kommande fyra åren. Du får önska i vilken exempelvis nämnd du vill sitta i, och sedan bestämmer fullmäktigegruppen internt hur man fördelar platserna. Kommunens mer erfarna medlemmar hjälper och stöder gärna nya invalda och svarar på frågor! Också SU stöder dig i det här.

MÅSTE JAG BO I KOMMUNEN DÄR JAG KANDIDERAR? Ja, det måste du - åtminstone på papper.

Det är möjligt att ha en tillfällig adress i någon annan ort än den du ställer upp i. Om du till exempel bor och studerar i Helsingfors men vill ställa upp i Borgå kan du flytta din adress till någon släkting som bor i Borgå, och sen ha en tillfällig adress i Helsingfors. SU hjälper gärna med det här!

VAD MÅSTE EN KANDIDAT GÖRA? Som kandidat måste du åtminstone godkänna partiets och SU:s kandidatkontrakt där du förbinder dig till att följa bland annat gemensamma värderingar i din kampanj.

Du väljer själv hur mycket kampanj du gör.

Det är bra att delta i fotograferingen som erbjuds!

JAG VILL KANDIDERA! HUR GÖR JAG? Du kan till exempel kontakta vår ordförande Dan på dan.cederlof@su.fi

PERSONINTERVJU

Hur kan en ung person ta makten?

Moa Gammelgård är 16 år och ungdomsrådets representant i Vörås kommunstyrelse TEXT: Linn Svanberg BILD: Jannika Emaus

R

ättvisa mellan generationerna, försörjningskvoter, nedskärningar som riktar sig orättvist mot åldersgrupper.

Maktobalans mellan olika grupper hör till ett av de teman som särskilt under regeringens budgetförhandlingar varit på tapeten.

Jag ringer upp SU:s förbundsstyrelses yngsta medlem, Moa Gammelgård, för att snacka om hur man som ung person utan rösträtt kan ge sig själv makt i dagens samhälle.

Hur väcktes ditt politiska engagemang, Moa? – Intresset för politik kom i gång via SU:s kurs Politikerskolan - det kickstartade mitt intresse.

Att få umgås med likasinnade och lära sig om politik var superkul. Jag hängde sedan med på kongressen och blev invald i SU:s förbunds­ styrelse, säger Moa. Sedan 2023 har Moa också varit medlem i Vörå ungdomsråd. Rådet har inrättats i kommunen för att ge unga möjligheter att påverka, bland annat genom att komma med uttalanden och initiativ om det som är aktuellt i kommunen. Som medlem i rådet har Moa lärt sig praktiska kunskaper: det handlar om mötesteknik och hur saker och ting går till i en kommun men också om samarbete med unga från andra närliggande kommuner.

10

11

LIBER

Moa är dessutom ungdomsrådets representant i kommunstyrelsen, med närvaro- och yttranderätt. Möjligheten för unga att påverka är ändå ingen självklarhet – men att ge sig själv makt går nog om man strävar till det.

– I Vörå får vi också vara medrepresen­ tanter på möten och i olika nämnder. Det är det viktigaste, att man faktiskt släpper in oss och låter oss vara med på de möten där man tar beslut på riktigt! Det finns nog möjligheter för unga att påverka, också genom skolan och elev- och studerandekårsstyrelser.

Alla kommuner i Finland har inte ett ungdomsråd eller en ungdomsfullmäkt­ ige, och i somliga fall har rådens eller fullmäktiges medlemmar inte ens rätt att egentligen delta på mötena.

Hur påverkar det kommunstyrelsens arbete att du är med på mötena?

– Dynamiken i styrelsen har blivit annorlunda efter att jag började vara med på mötena, har det sagts. Det märks att styrelsemedlemmarna var mer på tårna och tänkte efter på vad de ville säga vilket blev tydligt då vi diskuterade mobb­ ningen i Tegengrenskolan, säger Moa.

Hurudana egenskaper behöver man ha för att påverka i ung ålder?

– Vem som helst som vill påverka och som har intresse klarar det! Men mod är kanske den egenskap jag kommer att tänka på som kan vara bra att ha. Det är inte det lättaste att säga sin åsikt varje gång och att våga ta en taltur under ett styrelsemöte med bara andra vuxna i rummet är tufft. Jag är nervös varje gång jag gör det, men bara man vågar så går det nog bra.

PERSONINTERVJU

12

13

LIBER

Enligt Moa ligger det heller ingen press på att ungdomsrepresentanterna i de olika nämnderna ska uttala sig, samtidigt som det är av stort värde att möjligheten finns.

– Jag får också en känsla av att kommunstyrelsen hör vad jag har att säga. Styrelseordförande Anna Bertills har varit uppmuntrande och gett mycket stöd från och med första mötet!

”

Makthavare behöver verkligen förstå vem det är man påverkar och på vilket sätt.

Annars ska man inte ha makten. Alltid ska man inte nöja sig med den makten man har, men nog ibland.

Hur borde vi tänka om makt - särskilt de som sitter på makten?

– Makthavare behöver verkligen förstå vem det är man påverkar och på vilket sätt. Annars ska man inte ha makten.

Alltid ska man inte nöja sig med den makten man har, men nog ibland.

Vad är nästa steg för dig?

– Jag har inga stora mål eller någon viss position jag strävar till. Det är två år tills jag ens kan rösta i ett val. Nu ska jag göra ett så bra jobb jag kan det året jag är med i förbundsstyrelsen så får vi se.

Moa Gammelgård 16 år, från Vörå Sysselsättning: Studerar vid Vasa övningsskolas gymnasium Aktuell som: Ungdoms­ rådets representant i Vörå stadsstyrelse. Förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdoms förbundsstyrelse, Johannespriset för årets ungdom

14

Sandra Bergqvist iklädd halare håller en taltur under sitzen.

15

LIBER

Glada miner på kräftis i Helsingfors.

Hösten med SU Sedan verksamheten kom igång i augusti har det varit full fart både på SU:s kansli och ute i kretsarna! Personalen har sysselsatt sig med att planera vårens kampanj, förbundsstyrelsen har jobbat på valprogrammet och ute i kretsarna har vi i vanlig ordning ordnat pizzakvällar och diskussionsevenemang.

Christoffer Ingo i Vasa med ett gäng taggade deltagare i årets Politikerskola.

Politikerskolan

Sitzar och fester!

Politikerskolan samlade samhällsintresserade högstadieoch gymnasiestuderande för en träff i Vasa och en i Helsingfors.

Under Vasaträffen fick deltagarna träffa Christoffer Ingo, ha kampanjoch someworkshop med Frans Villanen, öva på att debattera och lära känna varandra.

SU bjöd minister Sandra Bergqvist på sits på Skärgårdsbaren i Åbo på plats var också stand-up komikern Felix Stråhlmann.

I Helsingfors stod ambassadbesök och diskussioner om rikspolitiken på agendan!

Glada miner och pimpade sångböcker skymtades under Helsingfors och Nylands kräftskiva.

Sandra nämnde i sin taltur att en höjdpunkt under hennes karriär nog är att få ett halarmärke dedikerat till sig.

16

17

LIBER

Under hösten 2024 har Svensk Ungdom för första gången två riksdagsledamöter - som vi passar på att möta upp på öl en eftermiddag i september.

När SU tar en öl med riksdagsledamöter­ na står det klart att ambitionsnivån för arbetet i riksdagen är hög och tids­ schemat pressat. Den första frågan handlar ändå om ett mer lättsamt ämne; lag­stiftningen om nikotinpåsar som är aktuell i riksdagen.

Vi konstaterar kollektivt att definitioner på vuxensmak känns otydligt och snackar om vikten att göra smart lagstiftning för att förhindra grå marknad.

(Redaktionens anmärkning: Diskussionen fördes innan höstens omskrivna diskussion om snuslagstfningen och smakerna).

SU-ordförande Dan Cederlöf för sedan (till allas stora förtjusning) in diskussionen på hans eget favoritämne - pensionerna och frågar hur unga kunde ge ett större intryck på diskussionen om pensions­ systemet, då vi trots allt ska finansiera det i framtiden .

TEXT: Linn Svanberg

BILD: valfoto.kuvat.fi, bearbetad av Jannika Emaus

Christoffer & Henrik – SU:s riksdagsledamöter För första gången på närmare 50 år har Svensk Ungdom två ledamöter invalda i riksdagen. Henrik Wickström, 30, valdes in i riksdagen i april 2023. Ett år och två månader senare fick han sällskap av tidigare SU-ordförande Christoffer Ingo, 30, som fick en plats i gruppen då Anna-Maja Henriksson blev invald i EU-parlamentet och lämnade sin post som riksdagsledamot.

Han syftar på diskussionen som just nu förs om att allt fler unga tappar hoppet om att de själva ska gå i pension, sam­tidigt som ungas skattepengar nu finanisierar pensionssystsmet, som Dan lyft fram.

– Om ungdomsorganisationerna kunde göra ett gemensamt uttalande, och prata gemensamt för alla unga som grupp, då kunde man göra ett verkligt intryck, tipsar Christoffer.

Under resten av AW diskuteras kandidat­nomineringar inför kommunal- och välfärdsområdesvalen.

Medlemmarna berättar gärna för riksdagsledamöterna om Helsingfors studieliv, ungas realitet idag.

Faktumet att riksdagsledamöterna gärna tar tillfället i akt och hör om hur unga har det är tydligt - stämningen på denna medborgarträff är säkerligen mer avslappnad än på många av de andra lobbningstillfällena riksdagsledamöterna deltar på varje vecka.

18

19

LIBER

Tidslinje över Henrik och Christoffers politiska karriärer SU:s riksdagsgrupp träffas också i formella miljöer: Här träffas SU:s förbundsordförande Dan och förbunds­ sekreterare Anna Oksanen riksdags­ ledamöterna på riksdagen.

Henrik Wickström 30 år, från Ingå Kommunstyrelsens ordförande i Ingå

2015 Väljs till ordförande för Svensk Ungdom i Nyland

Christoffer Ingo

30 år, från Korsholm Kommunfullmäktige­ordförande i Korsholm

2013

Går med i SU

Under kongressen 2024 i Vasa fungerade Christoffer som mötesordförande.

2017

Blir som 23-år gammal kommunstyrelse­ordförande i Ingå

2022

Ställer upp i välfärdsområdesvalet och får tredje mest röster i hela landet (5600)

2017

Väljs till SU förbundsordförande som 22-åring

2023

SU-80 festen gick av stapeln den 11.11.2023 - här håller Henrik tal!

Får med 4082 röster suppleantplats i riksdagen

2024

2023

Blir invald i riksdagen med 7306 röster

Anna-Maja Henriksson blir invald i EU-parlamentet och Ingo tar således plats i riksdagen

BILDER: valfoto.kuvat.fi, Linn Svanberg, Jannika Emaus, Miranda Uthardt

KRÖNIKA

20

”

21

LIBER

Att lämna eller byta parti är något man oberoende situation ser väldigt kritiskt på. För demokratins skull är detta inte det bästa.

Jag behövde utforska andra perspektiv, men jag insåg snart att jag också saknade det jag hade.

Det svåraste med att fatta beslutet att ta av­ stånd var att lämna en gemenskap som tagit hand om mig över hälften av mitt liv. En ge­ menskap som jag även delade med min mamma Tiina, som var min lokalavdelningsstyrelse­ kollega i Esbo i över 10 år. Det kändes tryggt att behandla vårt o ­ mrådes ärenden i ett SFP-sam­ manhang, men samtidigt är det just lokal­ avdelningen där man är medlem i. Att lämna ­lokalavdelningen var ­slutet på en era.

Nicholas Kujala lämnade SFP och återvände Värdegrund och moral. Rätt och fel. Tiga eller ropa. I politiken står man ofta inför personliga beslut, där allting inte är så svartvitt. Ett sådant beslut hade jag framför mig lite över ett år sedan, då regeringsprogrammet för Orpos regering hade publicerats, och mina värsta mardrömmar hade förverkligats. SFP gick med i en regering som aldrig tidigare hade skådats.

TEXT: Nicholas Kujala När jag ser tillbaka på mitt beslut att lämna Svenska folkpartiet vid midsommar 2023, inser jag hur mycket jag har vuxit som människa och som politiker. Det var impulsivt, jag var ung och jag agerade både på känslor som drev mig och den informationen jag hade tillhanda. Jag hade alltid varit en del av SFP; mitt engagemang gick tillbaka till barndomen. Men när partiet bildade regering med Sannfinländarna kände jag att

ILLUSTRATION: Jannika Emaus något brast. Jag kunde inte ställa mig bakom det som hände.

Avskedstiden slutet på en era Min avskedstid blev en tid av reflektion och fick jag för första gången som vuxen upptäcka att det fanns en värld utanför SFP:s trygga ramar.

Att lämna var som att smälla igen dörren bakom mig; det var ett rop på förändring.

Partimedlemskapets tabuer Jag vill ta tag i den kritiken jag fått då jag “vänt kappan efter vinden”. Partimedlemskap i Finland är än idag ett tabu, något man inte ska tala om. Man är så gott som gift med sitt parti, och att lämna partiet eller byta parti är något man oberoende situation ser väldigt kritiskt på.

För demokratins skull är detta inte det bästa.

Jämförelsevis kan man se på Danmark, där partimedlemskap är populärt, men människor också byter parti oftare och ser över sina partibindningar. Då är också tröskeln att bli politiskt aktiv lägre.

För mig handlade detta aldrig om opportunism.

Det var en process av självreflektion och insikt.

Det handlar om att hitta sin värdegrund, att förstå att våra politiska identiteter är dynamiska och att vi alltid kan lära oss mer. Nu, ett och ett halvt år senare, ser jag att det finns en helhet i det som SFP gör. Något som jag nog tidigare också visste, men måste också se på från ­utsidan. Jag kan öppet säga att jag hade före­ dragit en annan regeringskonstellation, men jag förstår nog varför beslut togs som de gjordes.

Att arbeta i politik innebär att man ibland (eller ganska ofta) måste kompromissa.

Det är sällan svart och vitt Att jobba i riksdagen hade alltid varit en dröm för mig, och när jag fick chansen att bli riksdagsassistent till Christoffer Ingo kände jag att det var dags att ta steget tillbaka. Att komma tillbaka in i de politiska rutinerna har varit tufft, men också givande. Dessutom kändes det oerhört trevligt att få arbeta med likasinnade kollegor i en fin arbetsgemenskap. Trots detta är alla frågor inte lika trevliga att jobba med, men det hör till en statligt anställd att lägga jobbet före i vissa fall.

Det som har stått mig nära under hela denna tid är invandringsfrågor. Som barn till en invandrad amerikansk pappa vet jag hur det känns att käm­ pa­för att bli en del av ett nytt land. När jag nu jobbar med lagar som syftar till att begränsa in­ vandringen känner jag ett visst etiskt dilemma.

Men jag ser också att det handlar om ansvar och pragmatism. I en komplicerad värld är det sällan svart eller vitt. Jag hoppas innerligen att tillämp­ ningen av lagstiftningen inte blir den sträng­ aste, och att man aktivt följer upp konsekven­ serna för lagarna. Det är i allas vårt intresse att stöda tillväxt och framför allt den mänskliga ­aspekten.

Makten nås inifrån Jag är också glad att vara tillbaka i SFP. Jag är redo att fortsätta kämpa för de frågor som jag brinner för. Min resa har lärt mig att det är viktigt att vara öppen för förändring och att aldrig sluta ifrågasätta. Politiken är en ständigt föränderlig värld, och jag ser fram emot att spela min roll i att forma den framtid vi alla strävar efter. ­Använd din makt att bestämma hurdan värld du vill leva i. Jag hoppas du vill göra det som SU:are och SFP:are nu och i framtiden. Förändring är möjl­igt, men lättast når man den inifrån.

KOLUMN

22

23

LIBER

ORD HAR BETYDELSE - En hälsning av SFP:s partiordförande “With great power comes great responsibility”.

Det gamla ordspråket som populariserats av ingen mindre än självaste Spider-Man kan i hög grad tillämpas på vårt språkbruk i sociala medier idag.

En offentlig person med en plattform, till exempel en politiker, har ett stort ansvar för hur hen uttrycker sig. Dåligt valda ord kan ha enormt stora följder. Det skapas ett berättigande för uttrycket. Om man i ett uttalande stereotypiserar en folkgrupp eller går åt en enskild människa är följden lätt en kaskad av likadana uttalanden. I förlängningen är det ett steg mot att skapa en attityd, en allmänt erkänd åsikt som kan leda till mycket mer.

För faktum är, att hur försiktigt en offentlig person än vill uttala sig, så låter det lätt som en basun. Människor lyssnar till den.

Och agerar därefter. Därför har vi i Finland lagar som reglerar yttrandefriheten.

Upptakten till nazismen i Tyskland präglades av en lång tradition av antisemitiskt tal.

I samma narrativ bakade man in liknande narrativ om sexuella och andra minoriteter, politiska rörelser och så vidare. Resten är historia. Idag ser vi samma tendenser. ”Invandrare är brottslingar”. Donald Trump, som nyss blivit återvald till USA:s 47:e president, talar om mördare som kommer över gränsen och om att ”sexuella minoriteter hotar våra barn”.Det här är tal som också har en annan funktion. Det bygger upp en mur mellan “vi” och “dem”. Vi är hotade, vi måste hålla ihop.

Det är grundstenen i det man kallar identitetspolitik. Man identifierar sig inte med en politisk tanke eller ideologi utan till den grupp man tillhör. Det förklarar också det fenomen som ledde till återvalet av Trump.

I Europa jobbar Ungerns statsminister Victor Orbán på samma sätt. I Ryssland klamrar sig Putin fast vid makten delvis tack vare det att han lyckats skapa ett narrativ om ett externt hot som tillräckligt många ryssar tror på.

I Tyskland har AfD i vissa delar av landet ett stöd som är över 30 procent, eftersom de försvarar sin egen grupp mot ”de andra”.

Det är populismens recept i Europa och resten av världen.

Och av någon anledning är det ett fungerande recept just idag. Många människor hittar inte längre sin plats. I stället tyr de sig gärna till enkla förklaringar – eller syndabockar – som förklarar varför det gått just så här, varför man själv har det sämre ställt.

Segregation och utanförskap bygger grogrund för hatprat.

Därför är det bästa motmedlet mot det en sund ekonomisk politik, en möjligheternas ekonomi – och en ansvarsfull politisk retorik. Det bygger delaktighet.

Delaktighet igen ger trygghet och gemenskap, och skapar en vilja att ta sitt ansvar för det gemensamma – och på lång sikt tryggar det vår demokrati. Ett sätt att konkretisera sin delaktighet är förstås att rösta. Ett annat är att ställa upp i val – och det är varken ett lätt eller ett litet beslut. I allas ögon är politik nämligen inte attraktivt. Även här har vi beslutsfattare en viktig uppgift. Vi formar bilden av politiken.

Temat för detta nummer av Liber är makt.

Jag talar hellre om inflytande, om att driva förändring. Om ett inflytande som skapas av ett förtroende och av det, att man berättar vad man vill uppnå och hur vi alla kan bidra till att bygga det. Med ett inkluderande tal som präglas av nyfikenhet, inte rädsla.

Av möjligheter, inte hot.

TEXT: Anders Adlercreutz BILD: valfoto.kuvat.fi

LIBER

24

25

BLI AKTIV I SVENSK UNGDOM!

Utskott

SU har fem politiska utskott, som jobbar med att utveckla SU:s linje inom sitt tema. Utskotten är: internationella, miljö, ekonomi och arbetsmarknadspolitiska, samt jämställdhetsutskott.

Du kan ansöka om att komma med i ett utskott när som helst via vår webbsida. Som medlem i ett utskott kan du delta på möten som utskottet ordnar, vara med och planera evenemang och skriva politiska program och ställningstaganden.

Du hittar personalens, styrelsens, krets- och utskottsordförandenas kontaktuppgifter på: su.fi/ta-kontakt

ORDFÖRANDEKOLUMN

26

27

LIBER

Årets förbundsstyrelse 24-25 HOPP I HOPPLÖSHETEN Det senas te året har jag haf t det allt s vårare at t upprät thålla en positiv s yn på framtiden. När jag t änker på det f inska samhället och ännu mer när jag ser ut vecklingen i USA möt s jag av en känsla av hopplöshet och nihilism. Denna känsla, hur tung den än är, är kanske den enda rimliga reak tionen för oss unga när vi möt s med verkligheten. När jag granskar fak t an blir det klar t var för allt f ler av oss känner hopplöshet. Är inte känslan av oro och frus tration egentligen helt berät tigad?

V i ser förs t på framtidsut sik terna: vi har en snabbt åldrande befolkning, där vi unga blir färre och försörj­ ningsbördan t yngre för varje år.

Det är för sent at t skaf fa barn för at t rädda oss, och samhällss truk turerna byggda på 1960 -t alet s ideal passar inte dagens behov. Den ekonomiska tillväx ten som tidigare generationer vant sig vid har vi aldrig fåt t er fara, förblir en my t, något man t alar om men som vi aldrig set t.

Det som tidigare generationer kunde för vänt a sig är för oss ingen självklarhet: s t abilitet, tr ygghet, et t samhälle där varje generation f ick det bät tre än den förra. Nu s t år vi inför s tora utmaningar som klimat­förändringar, och gör knappt något, trot s at t vi vet at t det är nödvändigt.

Våra politiker t alar of t a om miljön och framtiden men ändå lever de i kronisk kognitiv dissonans. Beslut som borde fat t as nu lämnas åt sidan, och vi ser en klimatpolitik som inte möter de krav som forskningen s t äller.

Ovanpå allt ser vi krig och konf lik ter närmare oss än på länge och i en ökande skala som känns både skrämmande och overklig.

Det här skapar givet vis en negativ känsla och suddar ut mycket av det hopp som borde vara vår rät t som unga. Så vad är poängen med at t engagera sig när allt känns så hopplös t? Var för inte bara låt a det vara?

Svaret är at t vi inte har något annat val. Om vi ger upp överlåter vi mak ten över våra liv till andra, till dem som inte har våra intressen i åt anke. V i kan inte tillåt a andra def iniera vår framtid ut an at t vi har något at t säga till om det. At t kämpa för vår egen framtid är vår rät t och vår plik t. V i har mak ten at t välja hur vi påverkar världen. Ska vi låt a dagens beslut s fat t are och gårdagens beslut avgöra vår väg?

Nej! V i kan def iniera agendan för framtiden, vi kan avgöra på vilka villkor vi är ver denna värld och för den vidare. Till dig som läser det t a och kanske känner samma trös tlös­ het: Du ska inte slås ner, ut an låt frus trationen väcka en vilja till förändring! Var för ska vi s t å med skulden av gårdagens miss t ag och bära på s ynden av tidigare genera­ tioner? Du har rät ten at t bli upprörd, at t kräva en förändring, at t säga nej till en föråldrad s yn på framtiden.

Börja här, börja nu. Det är dags för oss at t bli en generation som ser till at t något fak tisk t händer.

Dan Cederlöf Ordförande

Ida Flemmich Vice ordförande

Simon Hellbom Vice ordförande

Moa Gammelgård Styrelsemedlem

Linda Johans Styrelsemedlem

Emilie Jäntti Styrelsemedlem

Morris Liemola Styrelsemedlem

Ingrid Wester Styrelsemedlem

Anton Åkerman Styrelsemedlem

29

Save the date Kongressen i Helsingfors den 9-11 maj Årets roligaste politiska evenemang!

Mer information i januari på våra kanaler

Följ SU Instagram @svenskungdom_rkpnuoret @suinyland @suihelsingfors @suiegentligafinland @suiosterbotten Facebook: Svensk Ungdom Linkedin: Svensk Ungdom

Följ SU på TikTok För mer eller mindre seriöst politiskt content @svenskungdom_rkpnuoret

VOK-valet ordnas den 13 april 2025!

Psst...

Har du märkt att vi har en ny webbplats?

Håll koll på våra sidor efter SU:s kandidater!

Vill du vara med och göra kampanj?

Hör av dig på: info@su.fi

BILD: Miranda Uthardt

3 SKÄL FÖR DIG ATT KANDIDERA

God jul och gott nytt år önskar SU!

SVENSK UNGDOM Liberalism, jämlikhet & flerspråkighet SU.FI