Liber 1/2 2025 Österbotten

Page 1


LIBER

S. 8

S. 18

S. 26

Vadå lila röstsedel?

Kandidater i kommunalvalet

Kandidater i välfärdsområdesvalet

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

I DETTA NUMMER

S. 18

Bekanta dig med

SU:s kandidater!

3 LEDARE

Framtiden ringer, tänker du svara eller skicka till röstbrevlådan?

4 SÅ BLIR DU MER

INSATT I POLITIK

Vice ordförande Ida Flemmich

ger sina bästa tips

6 ATT KÄMPA FÖR

DET SOM ÄR RÄTT

Anders Adlercreutz uppmanar till att gå med i SU

8 VADÅ LILA RÖSTSEDEL?

Allt du behöver veta om kommunaloch välfärdsområdesvalen

10 VÅR FRAMTID, VÅRT VAL –

LÅT OSS PÅVERKA!

En hälsning av vice ordförande

Simon Hellbom

DU ATT NÅGON

Kolumn av Henrik Wickström

14 POLITIK HANDLAR OM RIKTNING – INTE PERFEKTION

Ordförandekolumn av Dan Cederlöf

15 VEM BESTÄMMER OM VÅRDEN I HELSINGFORS?

En kommentar om vården i Helsingfors

16 VERKSAMHETSLEDARNA:

Guiden till att hitta din kandidat

18 KANDIDATER I KOMMUNALVALET Österbotten

26 KANDIDATER I VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET Österbotten

28

Chefredaktör

Shania Eklund +358 45 7731 0276

Formgivning

Jannika Emaus +358 40 550 4661

Tryckeri

Grano ISSN 2343-239X

Upplaga

Framtiden ringer

Tänker du svara eller skicka till röstbrevlådan?

Politik kan många gånger kännas stort och svårt att greppa, men det är också en fantastisk möjlighet att påverka och vara med och forma vårt samhälle. Det är lätt att tro att ens röst inte gör någon större skillnad – men den enda gången den verkligen inte gör det är när man väljer att inte använda den. Politik ger oss en chans att lyfta våra åsikter och bidra till beslut som speglar våra egna värderingar.

Det är lätt att skylla ifrån sig problemen på dem i makten, men sanningen är den att förändring börjar med oss själva.

Vi unga borde inte luta oss tillbaka och se världen genom våra skärmar, vi måste se till att världen utanför våra mobiltelefoner är en värld som vi vill leva och frodas i! De beslut som fattas idag, formar den framtid som vi ska leva i.

Ansvarig utgivare

Dan Cederlöf

Jannika Emaus 5020

Omslag

Liber

Grundat 1948

Georgsgatan 27

PB 430, 00101

Helsingfors

Vi har gått igenom utmanande år med pandemi, ekonomisk osäkerhet och ett polariserat samhällsklimat. Priserna stiger, vården pressas och nedskärningar blir allt vanligare. Men i svåra tider föds också möjligheter. Det är lätt att känna maktlöshet, men att blunda för problemen gör dem inte mindre. Det är när vi lyfter blicken och tar initiativ som vi kan skapa verklig förändring.

Jag var själv en av dem som klagade på samhällets strukturer och på våra beslutsfattare, utan att själv dra mitt strå till stacken. Jag hade minsann åsikter om hur saker och ting borde vara eller se ut, men jag gjorde ingenting för att bidra till förändring.

Någonstans i allt det här, insåg jag att jag själv var en del av problemet, när jag kunde ha varit en del av lösningen.

Förändring börjar inte på internationell nivå – den börjar lokalt, där besluten om vård, skola och andra frågor som påverkar din vardag fattas. Genom att engagera oss där vi bor, bygger vi tillsammans ett samhälle där alla kan trivas och utvecklas. Så ta vara på din röst och använd den i april!

Så blir du mer insatt i politik

TEXT: Ida Flemmich BILD: Miranda Uthardt

Politik är inte alltid så lätt att förstå. Det är svårt att hänga med i svängarna, speciellt när det ibland känns som att det händer någonting nytt varje dag. Men nu är jag här för att berätta för dig, att det inte är så komplicerat som det ibland verkar. Alla som någonsin har börjat med politik, har gjort det på grund av att de har fått en anledning att göra det. Ofta handlar det om en fråga som de brinner för, som exempelvis studiestödets storlek, det lokala sjukhuset, svenskspråkig service eller varför inte utrikesfrågor.

Sen finns det dem som blivit engagerade på grund av en motreaktion, kanske på grund av nedskärningar, att en politiker från ett annat parti har sagt något de inte håller med om, eller för att de helt enkelt vill se en förändring. Att engagera sig i politiken behöver inte betyda att man vill bli politiker, man kan också engagera sig på andra sätt! Vi börjar med att fundera på hur man håller sig uppdaterad om vad som händer.

Följ med i nyheterna

Mitt främsta tips är att ta en stund under dagen för att läsa igenom någon form av media. Det kan vara YLE, en nationell tidning eller varför inte en lokaltidning. Jag brukar själv läsa både Svenska och finska YLE, HBL och Västra Nyland. Det här har jag valt då jag själv bor i Sjundeå, som ligger i västra Nyland. Men om du bor i Egentliga Finland eller Österbotten så kan till exempel Åbo Underrättelser eller Vasabladet vara mer relevanta.

Välj det som passar dig, men kom ihåg att inte överkonsumera. Det kan vara överväldigande att läsa nyheter, speciellt i en orolig världssituation som denna. Därför rekommenderar jag att ta pauser och inte glömma bort att njuta av din egen vardag. Vi vill så gärna förbättra världen, men vissa saker tar längre tid.

Lyssna på poddar

Förutom traditionell media, så finns det också väldigt bra poddar som man kan lyssna på, till exempel under resan till och från skolan eller jobbet. På Svenska Yle finns Nyhetspodden och Politiken, som du kan lyssna på gratis från Arenan. På Spotify kan du hitta flera poddar med sökord som politik eller nyheter. Själv rekommenderar jag att lyssna på Vasabladets podd Bakom Rubrikerna. På finska kan du hitta Helsingin Sanomats Uutisraportti eller Amerikkapodi, också på Spotify. Många poddar fokuserar på specifika ämnen som jämställdhet, kultur och utrikespolitik, så det finns alltid något för alla intressen.

Engagera dig

Men vad gör man sen, när man känner att man vill engagera sig lite mer än bara läsa nyheter och följa med vad som händer ute i Finland och i världen? Själv blev jag aktiv inom min studerandekår, när jag började studera på Arcada. Där aktiverade jag mig alltså inom studiepolitiken i Finland och senare också i Europa.

Så det är mitt bästa tips – hitta en förening som du vill vara med i och bli aktiv! Alla politiska partier har sina egna ungdomsorganisationer, som till exempel Svensk Ungdom och det främsta man kan göra för att verkligen påverka är att ställa upp och rösta i val. Så glöm inte att besöka valurnan nu i april för att rösta i kommunal­ och välfärdområdesvalen!

LIBER

Bästa unga röstare!

Kommunal­ och välfärdsområdesvalen är runt hörnet och vi hoppas att den här valspecialen av tidningen Liber ska ge dig en klarare bild av vad det handlar om! Obekant med vad valen innebär eller hur du ska hitta rätt kandidat att rösta på? Ingen fara – allt detta hittar du på kommande sidor.

Vad är Liber?

Liber är Svensk Ungdoms medlemstidning som i vanliga fall skickas ut till SU:s medlemmar två gånger om året. Liber finns för att hålla sina medlemmar uppdaterade om vad som händer i politiken. Vi hoppas att detta nummer kan vara till fördel för dig, även om du inte är medlem i SU.

Vad är SU?

SU är en liberal politisk ungdomsorganisation och Svenska Folkpartiet (SFP) är vårt moderparti. Vi arbetar för en framtid där alla är inkluderade, fria att ut veckla sig själva och där bakgrund eller var i landet man bor – inte har någon skillnad. Vi vill skapa en hållbar ekonomi och att studerande har de bästa förutsättningarna.

SU har fem politiska utskott, som jobbar med att utveckla SU:s linje inom sitt tema. Utskotten är: internationella, miljö, ekonomi och arbetsmarknadspolitiska, samt jämställdhetsutskottet. Du kan ansöka om att komma med i ett utskott när som helst via vår webbsida. Som medlem i ett utskott kan du delta på möten som utskottet ordnar, vara med och planera evenemang och skriva politiska program och ställningstaganden. Du hittar personalens, styrelsens, krets­ och utskottsordförandenas kontaktuppgifter på vår webbsida su.fi

ATT KÄMPA FÖR DET SOM ÄR RÄTT

TEXT: Anders Adlercreutz

BILD: Sofia Jernroth

Det är inte alltid lätt att vara vägvisare, och jag vet att det kan vara utmanande att gå emot strömmen, men det är ändå helt avgörande att det finns personer som klart för fram sin åsikt – också när det känns tungt.

Det är bara så vi får saker att gå vidare.

Jag har haft fel några gånger. Det är väl lika bra att erkänna det så här direkt. En av de stora felbedömningarna jag gjorde när jag gick i skolan var att jag inte engagerade mig i Svensk Ungdom. Det faktum att jag lät bli, ledde säkert också till att jag överhuvudtaget inte engagerade mig i politiken före jag var en bit över 40. Mina föreställningar om vad ett politiskt ungdomsförbund gör var helt enkelt felaktiga och jag gick alltså miste om en mängd möjligheter att förändra världen till det bättre, och måste nu ta igen förlorad tid.

När jag valdes in i riksdagen kom jag snabbt att uppskatta SU:s roll. När riksdagsgruppen samlas till gruppmöte varje torsdag så har SU:s ordförande en given plats. Idag behöver dessutom ordförande Dan inte känna sig speciellt ensam i grupprummet i riksdagen, eftersom vi numera har två ledamöter som är där på SUgränsen precis vid 30. Men det finns förstås rum för ännu fler, och inte bara i riksdagsgruppen, utan på alla nivåer i partiet, politiken och samhället.

Svensk Ungdom har ofta visat väg för partiet i stort. Ofta är det så att partiet till en början inte inser att SU har rätt, utan att det först senare blir klart för alla. Det är inte alltid lätt att vara vägvisare, och jag vet att det kan vara utmanande att gå emot strömmen, men det är ändå helt avgörande att det finns personer som klart för fram sin åsikt – också när det känns tungt. Det är bara så vi får saker att gå vidare.

Det finns förstås inte någon större poäng i att vara av annan åsikt bara för sakens skull, men det är heller inte någonting jag upplever att SU gör. Vi är av samma åsikt för det mesta, och Svensk Ungdom är en central del av partiet. Svenska folkpartiet har dessutom ofta haft den största andelen unga kandidater i val, och som jag konstaterade här tidigare så syns SU:s avtryck i vår riksdagsgrupp väldigt klart.

SU visar väg skrev jag, ska vi ta några exempel?

Svensk Ungdom såg för över 50 år sen till att SFP var det första partiet i Finland med ett miljöpolitiskt program. Efter att programmet kom till på SU:s initiativ så är det idag en självklarhet, inte bara för SFP utan för varje seriöst politiskt parti. En annan fråga gäller mänskliga rättigheter – idag ser vi det som självklart att samhället inte diskriminerar dig på basen av vem du älskar, men det är faktiskt inte speciellt länge sedan Finland fick lagstiftning som jämställde förhållanden av samma kön. SFP hörde ändå till de första som lyfte frågan i och med att SU drev saken redan för 30 år sedan. Ett färskare exempel är frågan om brukarrum, där den motion Svensk Ungdom drev igenom på partidagen för något år sen, ledde till att hela riksdagsgruppen stod bakom det medborgarinitiativ som det röstades om i riksdagen i februari i år.

Fortsätt kämpa för det som är rätt. Och fortsätt engagera människor så att kommande partiordförande inte behöver ångra att hen aldrig förstod att engagera sig i Svensk Ungdom.

VADÅ

Känns det som att du inte riktigt förstår vad de här valen handlar om? Då är du absolut inte ensam! Välfärdsområdesvalet och kommunalvalet – som SU har döpt till VOK-valet – ordnas den 13 april 2025. Valdagen blir historisk, eftersom det är två val samtidigt. Det blir alltså ett dubbelval, och om du har fyllt 18 år får du vara med och rösta!

TEXT: Anna Oksanen

ILLUSTRATION:

HUR RÖSTAR JAG?

Dubbelval betyder att du får rösta två gånger samtidigt. Du får alltså två röstsedlar, en lila för välfärds områdesvalet och en vanlig vit för kommunalvalet. Du kan välja två olika kandidater eller, om du har en

favorit som ställer upp i båda valen, kan du rösta på samma kandidat två gånger. Är du bortrest på valdagen? Ingen panik! Under förhandsröst som helst i Finland, men såklart på en kandidat från din egen kommun eller ditt eget välfärdsområde. På den egentliga valdagen måste du rösta på ditt tilldelade röstningsställe. Osäker på var det är? Då kan du kolla upp det i brevet du fått hem eller besöka webbsidan för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

HELSINGFORS ÄR UNDANTAGET

I Helsingfors röstar du endast i ett val. I Helsingfors ordnas det inte välfärdsområdes Helsingfors inte ingår i ett välfärds­ område som de andra kommunerna i Finland. Helsingfors ansvarar själv för sina social­ och hälsovårdstjänster, vilket innebär att staden har sitt eget system för att hantera dessa frågor. Eftersom Helsingfors inte är en del av ett större välfärdsområde, behövs det inget separat välfärdsområdesval där.

VIKTIGA DATUM ATT HÅLLA KOLL PÅ:

2-8.4 Förhandsröstning i Finland

2-5.4 Förhandsröstning utomlands

13.4 Valdag

16.4 Resultaten fastställs

KOMMUNALVAL

Vid kommunalval väljs ledamöter till kommunfullmäktige för de kommande fyra åren. De beslutar om kommunens verksamhet och ekonomi. I kommunalpolitiken påverkar man människors vardag på ett väldigt konkret sätt. Besluten omfattar områden som investeringar, budget, utbildning, idrott, kultur och planläggning. Det kan handla om var skolor ska byggas eller stängas, hur idrottstiderna fördelas mellan olika föreningar, om byvägen ska asfalteras eller om en ny bro ska byggas. Kommunalpolitiken rör både stora och små frågor som ni hör.

Man kan endast ställa upp som kandidat och rösta på kandidater i sin egen hemkommun. Är du skriven i Vörå kan du alltså enbart ställa upp som kandidat i Vörå, är du skriven i Hangö, kan du enbart rösta på en kandidat från Hangö osv. Det gäller alltså att ha koll på kandidaterna, framförallt de unga, i din egen hemkommun.

VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL

Vid välfärdsområdesval väljs ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige för de kommande fyra åren. De beslutar om ordnandet av social­ och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet inom välfärdsområdet. Det handlar om tjänsterna på din närmaste vårdenhet, om sjukhusen i området, hur mycket resurser räddningsväsendet ska få och hur många ambulanser som är i rullning – vilket påverkar hur snabbt hjälpen når fram då det verkligen behövs. Det handlar om livsviktiga tjänster, bokstavligen.

Finland delades upp i välfärdsområden som en del av en omfattande reform av social­ och hälsovården, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Syftet med reformen var att skapa ett mer kostnadseffektivt, jämlikt och tillgängligt system för att erbjuda socialoch hälsovårdstjänster över hela landet. Innan reformen var det kommunerna som ansvarade för dessa tjänster.

Svensk Ungdom har kandidater i sex välfärdsområden: Västra Nyland, Östra Nyland, Egentliga Finland, Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. Du får rösta på vem som helst i ditt eget välfärdsområde. Till skillnad från kommunalvalet kan du alltså rösta på en person som inte kommer från din egen hemkommun. Bor du i Esbo kan du till exempel rösta på en raseborgare, eller om du är skriven i Kronoby, kan du rösta på en kandidat från Närpes.

BILD: Linus Knutar
Vår framtid, vårt val – låt oss påverka!

Många säger att unga är framtiden. Men det betyder inte att vi bara ska vänta på att framtiden ska komma – vi måste vara med och forma den redan nu. Att rösta och engagera sig i politiken handlar inte bara om vad som händer om tio eller tjugo år. Det handlar om beslut som påverkar oss här och nu.

Tänk på skolan, till exempel. Politiker bestämmer hur mycket resurser våra skolor får, hur många lärare som finns och vilka möjligheter vi har att lyckas. Om vi unga inte gör våra röster hörda, vem ser då till att våra behov prioriteras? Det är också vi som drabbas om stödet i skolan försämras eller om fritidsaktiviteter blir dyrare. Vi ser också hur ungas psykiska hälsa har blivit en av vår tids stora utmaningar. Vi pratar mycket om det, men det är politiken som kan skapa verklig förändring – genom att satsa på förebyggande vård, skolan, mentalvårdstjänster och en fritid där alla har råd att delta. Ibland hör jag folk säga att en röst hit eller dit inte spelar någon roll. Men tänk om alla unga tänkte så?

Sanningen är att vi är många, och om fler av oss röstar och engagerar oss, kan vi faktiskt påverka vilken riktning samhället tar.

Vi kan inte låta andra bestämma över vår framtid utan att vi ens har försökt påverka den. Politik är inte något som bara rör äldre generationer – den handlar om oss, våra liv och vår framtid. Så låt oss visa att vi bryr oss. Bli en del av förändringen genom att rösta och engagera dig – låt oss påverka.

SIMON HELLBOM

Vice ordförande, Svensk Ungdom

Vill du att någon annan bestämmer om din psykiska hälsa?

Den 13 april ordnas det ett dubbelval i Finland. Jag hoppas att ditt intresse för att läsa den här kolumnen inte svalnar redan nu – Tvärtom! Den här dagen röstar vi i kommunaloch välfärdsområdesvalet. Det är då man bestämmer vem som ska fatta besluten om hur kommunerna och städerna ska utvecklas, men även hur vården ska se ut.

TEXT: Henrik Wickström BILD: Christina Salonius

Jag vill fokusera på välfärdsområdesvalet. Vården hör till de absolut största politiska debattämnena i Finland just nu. I media får vi tyvärr ofta läsa om hur vården inte fungerar. Fokuset ligger oftast på de äldre, vilket enkelt ger sken av att vårdpolitiken enbart handlar om seniorer.

Men det stämmer inte. Om du som ung är intresserad av att det ska finnas samtalsstöd, att terapigarantin fungerar och att det finns elevvård i skolorna – då är välfärdsområdesvalet viktigt för dig.

Vi står inför det andra välfärdsområdesvalet i Finlands historia. Välfärdsområdena kan vara svåra att greppa, men egentligen är de ytterst viktiga för var och en av oss. De hanterar en tredjedel av vår statsbudget så det utgör en skillnad i vem som är och fattar besluten. Då vi ser på fullmäktige idag kan vi notera att det är få unga som sitter med och fattar besluten, och det är trist. Det skulle behövas fler unga just för att lyfta fram den service unga behöver – allt från mentalvårdstjänster till familjetjänster. Jag hoppas därför att andelen unga i välfärdsområdesfullmäktige ökar efter vårens val.

Ungas röst inom vårdpolitiken bör bli starkare. Unga oroar sig mycket för hur tjänsterna för att förebygga psykisk ohälsa fungerar och det är välfärdsområdena som ansvarar för det. Man kan egentligen säga att välfärdsområdena fattar beslut om din rätt att få hjälp om du lider av psykisk ohälsa. Vill du att någon annan bestämmer om din psykiska hälsa? Om inte – gå och rösta i välfärdsområdes valet!

Man kan enkelt tänka sig att en enskild röst inte har någon större betydelse, men så är inte fallet och varje röst gör skillnad. Genom att rösta kan du signalera hur du vill att vården i ditt välfärdsområde ska utvecklas. Du ska inte låta välfärdsområdet fokusera enbart på äldre. Varje ung person är lika viktig för välfärdsområdet, och tillsammans kan vi se till att ungas röst stärks även inom vårdpolitiken. Det skulle vara fräscht.

Politik handlar om riktning – inte perfektion

I det senaste kommunalvalet röstade endast en tredjedel av de röstberättigade ungdomarna. Det är en siffra som borde få oss alla att fundera. Därför vill jag ställa en fråga direkt till dig som läser detta: Vad skulle få dig att rösta? För min egen del handlar det om att hitta någon jag litar på – en kandidat som jag tror har förmågan att fatta kloka beslut. Men här uppstår en utmaning: hur vet jag egentligen vem som är värd mitt förtroende?

Vi förväntar oss att de som innehar makten ska vara både kompetenta och moraliskt felfria – samtidigt som vi vet att alla människor, oavsett position, gör misstag. Vi lever i en demokrati där grundprincipen är att alla människor är lika mycket värda och vi måste därför omvärdera hur vi ser på våra beslutsfattare.

Ett misstag är inte ett bevis på att någon är olämplig och det är inte heller avgörande huruvida misstag sker, utan hur den som har makt hanterar dem. För mig är det en självklarhet att en person som aldrig erkänner eller rättar till sina misstag, inte förtjänar vårt förtroende. Däremot förtjänar den som lär sig, utvecklas och gör bättre ifrån sig nästa gång – en ny chans.

Problemet idag är att vi lever i en tid där sociala medier och nyhetsflöden fungerar som ständiga domstolar. Ett felsteg kan snabbt förvandlas till en politisk skandal och därför

riskerar vi att skapa en kultur där ingen vågar fatta svåra beslut ur rädsla för att hamna i blåsväder. Konsekvensen blir att vi antingen får makthavare som undviker risker och stora reformer, eller döljer sina misstag istället för att lära sig av dem.

Om vi endast röstar när vi hittar en kandidat som matchar vår världsbild till hundra procent – kommer ingen av oss att rösta. Politik handlar sällan om perfektion, utan om att välja den riktning som bäst speglar ens egna värderingar. Ingen kandidat kommer att hålla med dig om allt, men det betyder inte att du ska låta bli att rösta.

När vi väljer att inte rösta överlämnar vi makten till dem som faktiskt går till valurnorna. Demokrati fungerar bara när vi deltar. Att avstå från att rösta som en protesthandling eller på grund av misstro mot systemet, förändrar ingenting. Det ger snarare andra större inflytande över din framtid.

Så jag ber dig att fundera över ditt val. Sätt dig in i vad partierna och kandidaterna står för, inte bara genom rubriker och sociala medier, utan genom att läsa på, lyssna och ställa frågor. Hitta en person som du kan lita på – inte för att hen är felfri, utan för att du tror att hen kan utvecklas av sina misstag.

För det är så vi skapar en politik som är både mänsklig och ansvarstagande. Viktigast av allt: lita på dig själv och gå och rösta.

Vem bestämmer om vården i Helsingfors?

När resten av Finland gick över till välfärdsområden blev

Helsingfors sitt eget. Det betyder att vården här fungerar på ett annat sätt än i resten av landet.

Men hur går besluten egentligen till? Vem bestämmer var det ska byggas hälsocentraler, hur mycket pengar som satsas på mentalvård eller om väntetiderna ska kortas?

Helsingfors sköter sitt eget välfärdsområde

I Helsingfors är det staden som har det yttersta ansvaret för hur vården ordnas. Det är de 85 ledamöterna i fullmäktige som bestämmer budget och strategi för stadens social­ och hälsovård. Det innebär att

Helsingfors själv bestämmer hur olika saker prioriteras i vården och hur den arrangeras. Men stadsfullmäktige tar inte alla detaljerade beslut. Under fullmäktige finns social­, hälsovårds­ och räddningsnämnden där beslut om mer konkreta frågor bestäms exempelvis hur stora serviceavgifterna är eller om det över huvudtaget ska finnas.

HUS sköter specialsjukvården

Även om Helsingfors bestämmer mycket själv så är det Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) som ansvarar för specialsjukvården. Helsingfors är en del av HUS och betalar en avgift till dem för att Helsingforsborna ska få specialsjukvård.

Det betyder att Helsingfors stad kan styra över sin grundvård, alltså hälsocentraler, skolhälsovård, tandvård och hemvård, medan det är HUS som ansvarar om du behöver vård på Mejlans sjukhus. HUS styrs av en styrelse där Helsingfors har många representanter. Stadens inflytelse i HUS beror på stadens invånarantal. Helsingfors väljer sedan sina representanter till HUS.

Vad betyder det här i praktiken?

För Helsingforsborna betyder det att vården är närmare kopplad till stadens beslut än i andra delar av landet. Staden kan till exempel besluta att satsa mer på ungdomspsykiatri eller utvidga svenskspråkiga vårdens tillgänglighet i staden.

Samtidigt som Helsingfors själv kan välja vad som satsas på, kommer majoriteten av finansieringen från staten. Som i många välfärdsområden, beaktar inte finansieringens beräkningsgrunder de särskilda utmaningar som staden eller området har. Exempelvis i Helsingfors finns det stort behov för åtgärder som kämpar mot drogdödligheten.

Detta betyder att väljaren i Helsingfors ska hitta en kandidat i de kommande valen som har en vision om både stadsplanering och vård. Samtidigt ger det beslutsfattarna möjligheten att beakta helheten i det som påverkar invånarnas hälsa.

TEXT: Dan Cederlöf

DIN GUIDE I JAKTEN PÅ RÄTT KANDIDAT

Att välja rätt kandidat i kommunal- och välfärdsområdesvalen kan kännas som en stor uppgift. Det finns mycket att tänka på och många kandidater att välja mellan. Därför bad jag våra verksamhetsledare Lina Rantschukoff, Tessa Laine, Carolina Savander och Julia Nylund att komma till undsättning med deras bästa tips på hur du hittar rätt kandidat. Här är deras gemensamma guide!

FOKUSERA PÅ VÄRDERINGAR OCH VISIONER

Börja med att fundera på vilka frågor som är viktigast för dig. Är det miljö, utbildning, jämställdhet eller social rättvisa? När du vet vad du prioriterar, blir det lättare att hitta en kandidat som delar dina värderingar.

PRATA MED ANDRA

Att diskutera kandidater med vänner, familj och kollegor kan ge dig nya insikter och hjälpa dig att se föroch nackdelar med olika alternativ. Andra kan ha perspektiv som du inte tänkt på själv och kan hjälpa dig att förstå vilken kandidat som passar dig bäst.

TA REDA PÅ VILKA KANDIDATER SOM FINNS

Innan du kan fatta ett beslut, måste du veta vilka som ställer upp i valen. Leta upp listor över kandidater på hemsidor, valkompasser och sociala medier. Du kan även följa kampanjer och reklam för att få en första känsla av deras idéer. Lyssna på debatter, läs på om deras hjärtefrågor och undersök deras bakgrund och er farenhet. Verkar de kunniga, trovärdiga och engagerade? Säger kandidaten det du vill höra eller har de en genuin passion för sina frågor?

ANVÄND VALKOMPASSER

Valkompasser är ett bra verktyg för att få en snabb överblick. Gör flera för att jämföra resultat och se vilka kandidater som dyker upp. Läs även deras kommentarer – ibland kan du och kandidaten tänka lika men ge olika svar på frågorna.

TRÄFFA KANDIDATERNA

PARTIERNA OCKSÅ

Att läsa om kandidater på nätet är bra, men för att verkligen få en känsla för vad de står för, kan det vara bra att träffa dem. När du har hittat dina topp tre kandidater, kontakta dem! Du kan också hålla koll på om någon av dina toppkandidater har planerade evenemang eller kampanjmöten där du kan delta. Många kandidater arrangerar träffar där du kan ställa frågor och diskutera deras politik.

LITA PÅ DIN MAGKÄNSLA!

När du har all information, tänk på vad som känns rätt för dig. Välj en kandidat som inte bara säger det du vill höra, utan som har en genuin passion för de frågor som du tycker är viktiga. En bra kandidat kan förklara sina idéer tydligt och visa att de har genomtänkta lösningar.

SVENSK UNGDOMS KANDIDATER I ÖSTERBOTTEN

KOMMUNALVALET

SU är SFP:s ungdomsförbund, vilket innebär att alla kandidater som ställer upp för SU också är kandidater för SFP. På de kommande sidorna hittar du kandidater som ställer upp i kommunalvalet i Österbotten. Vissa av kommunalvalskandidaterna ställer även upp i välfärdsområdesvalet. Kandidater som ställer upp i välfärdsområdet hittar du också på de lila sidorna. Hör dessa kandidater inte till din kommun eller ditt välfärdsområde?

Ta en titt på vår webbsida och hitta alla våra kandidater!

Kolla in alla våra kandidater på su.fi!

EMMA MANNS

Studerande, 21 år

NATALIA KOSKIMAA

Företagare, 18 år

KORSHOLM

WILLIAM SNICKARS

Företagare, Yrkesfiskare, 22 år

INGRID WESTER

Studerande, 18 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

KORSHOLM

MARKUS BÄCK

Studerande, 21 år

KORSHOLM

KAROLINA VIRTA Politices magister, Koordinator, 29 år

KIM HAGA

Inredare, 26 år

FARUK HODZIC

Studerande, 20 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

KORSNÄS KRONOBY

AMANDA ÅKERSTEN

Klimat- och hållbarhetskoordinator, 26 år

ANTON BROÄNDA Lantbrukare, Studerande, 25 år

KRONOBY KRONOBY

FORSANDER Försäljare, Tradenom, 26 år

FORSSTRÖM Sjukskötare, 26 år

MARIA TOKOU

Förvaltningssekreterare, Tradenom, 29 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

ERICA ÅMINNE

Studerande, Avtalsbrandkårist, 20 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet HANNA BONN

Ingenjörsstuderande, 19 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet ALEXANDRA HARTVIK

Sjukskötarstuderande, Närvårdare, 23 år

AGANZE MUHINDO CHRISPIN

Studerande, 26 år

MADELEINE RÖNNQVIST

Skolgångshandledare, Vårdare, 28 år

NÄRPES NÄRPES

NICOLE STEN

Närvårdare, Statskunskapsstuderande, 22 år

LINNEA STRAND Företagare, 29 år

NÄRPES NÄRPES

ANTON ÅKERMAN

Studerande, 19 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

MARIA ÖSTERBERG

Närvårdare, 26 år

JANINA FAGERHOLM

Sjukskötarstuderande, 22 år

NADJA HOLMÄNG

Barnskötare, 22 år

Ingenjör, 27 år

NOAH FORSMAN

Maskinförare, 18 år

JAKOB LAURILA

Studerande, 18 år

MIRA BÄCK

Sjukskötare, 24 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

MIKAEL ANTTILA
VASA VASA

SIMON HELLBOM

Studerande, 18 år

Kandiderar även i välfärdsområdesvalet

ALEXANDER PRINSÉN

RONJA JUOLA

Content Specialist & Studerande, 26 år

Ekonom, 26 år LINA RANTSCHUKOFF

Verksamhetsledare, 27 år

Studerande, 18 år

Studerande, 21 år

AMOS ROSENBERG

Studerande, 19 år

FANNY HÄSTBACKA

Lärare inom småbarnspedagogik, 27 år

RASMUS MATTUS

FRANS VILLANEN

Team- & Kompetenschef, 29 år

JENNY KLEMETS

Studerande, 18 år

VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET

SU är SFP:s ungdomsförbund, vilket innebär att alla kandidater som ställer upp för SU också är kandidater för SFP. På de kommande sidorna hittar du kandidater som ställer upp i välfärdsområdesvalet i Österbotten och Mellersta Österbotten. Vissa av välfärdsområdeskandidaterna ställer även upp i kommunalvalet. Kandidater som ställer upp i kommunalvalet hittar du på de föregående grå sidorna. Hör dessa kandidater inte till din kommun eller ditt välfärdsområde? Ta en titt på vår webbsida och hitta alla våra kandidater!

ÖSTERBOTTEN

INGRID WESTER

Studerande, 18 år

Kandiderar även i kommunalvalet

ÖSTERBOTTEN

MARIA TOKOU

Förvaltningssekreterare, Tradenom, 29 år

Kandiderar även i kommunalvalet

Kolla in alla våra kandidater på su.fi!

ÖSTERBOTTEN

FARUK HODZIC

Studerande, 20 år

Kandiderar även i kommunalvalet

ÖSTERBOTTEN

ÅMINNE

Studerande, Avtalsbrandkårist, 20 år

Kandiderar även i kommunalvalet

ERICA

HANNA BONN

Ingenjörsstuderande, 19 år

Kandiderar även i kommunalvalet

MIRA BÄCK

Sjukskötare, 24 år

Kandiderar även i kommunalvalet

IDA WIKMAN

Ekon.mag., Verksamhetskoordinator, 27 år

ANTON ÅKERMAN

Studerande, 19 år

Kandiderar även i kommunalvalet

SIMON HELLBOM

Studerande, 18 år

Kandiderar även i kommunalvalet

SIRI ELFVING Studerande, 18 år

SU:s politik och mål för valen 2025

Svensk Ungdom går in i kommunal­ och välfärdsområdesval med en tydlig vision: Vi vill ha kommuner och välfärdsområden där varje människa möts med respekt och inkluderas i beslutsfattandet, oavsett ålder eller bakgrund. Alla ska ha samma chans att leva ett gott liv oavsett var man bor eller vilken bakgrund man har.

Lärande som visar vägen

Vår utgångspunkt är att god utbildning lägger grunden för både en trygg uppväxt och en stark samhällsekonomi. Det handlar inte enbart om att barn och unga ska lära sig att läsa och skriva – de behöver också få utveckla sina egna intressen och talanger i en miljö som uppmuntrar till nyfikenhet och kritiskt tänkande. Då räcker det inte med fina skrivbord i klassrummen – grupperna ska vara tillräckligt små och alla lärare ska ha rätt resurser för att möta alla elever.

Vård som räcker till

Vi vill se en vård som är lättillgänglig och förebyggande. Psykisk ohälsa bland unga är en utmaning vi inte längre kan blunda för. Alla har rätt att få hjälp i tid och det ska inte spela någon roll om du bor i en storstad eller en mindre ort. Därför behövs satsningar på mentalvårdstjänster som faktiskt finns nära och inte medför långa väntetider.

Trygghet utan undantag

Det är avgörande att vi skapar trygga miljöer för familjebildning och barnskydd. Välfärdsområdena ska kunna erbjuda stöd och skydd när situationen kräver det, vare sig det gäller missbrukarvård eller hjälp för dem som utsätts för våld i nära relationer. Vårt mål är att ingen ska behöva stå ensam. En fungerande klimatpolitik och genomtänkta infrastruktursatsningar hänger nära samman. När vi gör det enklare att välja kollektivtrafik och satsar på grönområden, blir städerna inte bara renare utan också mer trivsamma att bo i. Samtidigt får landsbygden inte falla i glömska: bra vägar, tillgänglig vård och utbildning ger även mindre orter möjlighet att leva vidare och utvecklas.

Från ord till handling

För oss handlar valet inte bara om politik i teorin utan om konkreta åtgärder som berör vår vardag. När kommunerna erbjuder högklassig utbildning, välfungerande sjukvård och en genomtänkt bostadspolitik – märks det direkt i människors liv. En tydlig klimatsatsning och satsningar på ungas delaktighet är samtidigt investeringar i framtiden. Med andra ord är det besluten vi fattar i välfärdsområden och kommuner, som avgör hur samhället faktiskt fungerar i praktiken.

Läs vårt valprogram

Save the date!

Kongressen i Helsingfors den 9-11 maj

Årets roligaste politiska evenemang!

Mer information på våra kanaler

@svenskungdom_rkpnuoret

Psst, visste du att du också kan påverka?

Kom med i förbundsstyrelsen!

Under kongressen väljs en ny styrelse som ska besluta om SU:s verksamhet och politik.

Som en del av styrelsen får du chansen att träffa nya människor, påverka organisationens riktning, representera SU utåt, driva frågor som gör skillnad och aktivt påverka politiken i Finland.

Intresserad?

Hör av dig på info@su.fi

Följ SU

Instagram @svenskungdom_rkpnuoret @suinyland

@suihelsingfors

@suiegentligafinland

@suiosterbotten

Facebook: Svensk Ungdom

Linkedin: Svensk Ungdom

Följ SU på TikTok

För mer eller mindre seriöst politiskt content

@svenskungdom_rkpnuoret

VOK-valet ordnas den 13 april 2025! Kolla in alla våra kandidater på su.fi

Samhällsintresserad?

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för Digitalisering och Befolkninsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av detta brev. Tekniskt förverkligande: Posti Distribution Ab, PB 7, 00011

POSTI

SVENSK UNGDOM

Liberalism, jämlikhet & flerspråkighet

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.