Svensk Framtid N° 4/5

VAL 2012 SV E N S K U N G D O M S P O L I T I S K A M AG A S I N

VALT IDNING N째 0 4-0 5 / 2012

U N GT VA L . F I

Svensk Ungdom söker en ny Förbundssekreterare, en heltidstjänst på SU:s förbundskansli i centrala Helsingfors.

Vi söker dig som är driftig och som tycker om att ta nya initiativ. Du tycker om att träffa människor och jobba intensivt i olika team, ibland under stress. Du har möjlighet att ha flexibla arbetstider där det ibland kan bli långa kvällar och helger. Du trivs med att ha många och varierande bollar i luften samtidigt. Vi värdesätter tidigare organisations- och föreningserfarenhet, även om det inte är ett krav.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 31 oktober till silja@su.fi.

Du förutsätts kunna börja jobba 3 december.

M E R O M TJ Ä N S T E N PÅ S U. F I

HELSINGFORS

NYL AND

Simonsga ta n 8 A, 00100 He lsingfors

Sim ons gat an 8 A , 00100 H el s i ngf ors

tfn 09 693 070 (vä xe l), fa x 09 693 1968

tfn 09 693 070 (v äx el ), f ax 09 693 1968

HELSINGFORS KRE TSORDFÖR ANDE

NYL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Ahme d Ha ssa n

Val t er H ul dén

a hme d .ha ssa n@su.fi

040 5282 188 v al t er.hul den@s u.f i

ÅBOL AND

Ö S T E R B OT T E N

Aura ga ta n 1 B, 20100 Åb o

R ådhus gat an 21 B , 65100 Vas a

fa x 02 232 6274

f ax 06 317 9497

ÅBOL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Ö S T E R B OT T E N S K R E T S O R D F Ö R A N D E

Be a ta Björkva ll

Mal i n H enri k s s on

041 538 6970

050 569 7951

b e a ta .b jorkva ll@a b o.fi

mal i n.henri k s s on@s u.f i

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

3

valnummer I N N E H Å LL LEDARE 3 — ANSLAGSTAVLAN 4 — SU I MEDIA 5 — SOMMARGYMNASIUM 2012 6-7 —HELSINKI PRIDE 8-9 — KÄRNKRAFT, DEN KLYVANDE FRÅGAN 10 — TVÅSPRÅKIGA SKOLOR 11 — VÅR STJÄRNA I STOCKHOLM 12 — DOWN UNDER 13-14 — KOMMUNALVALET 15-27 LSK 28 — MINISTER 5 29 — VEM ÄR VEM 30

”DENNA TANDKRÄM REKOMMENDERAR 4 AV 5 TANDLÄKARE”

N ° 4-5/2012 C H E FR E D A K TÖR Joachim Hesthammer

JOACHIM HESTHAMMER

joachim@su.fi

chefredaktör

+358 (0)45 7731 0276 FOR MGI V N I N G LEROY

Marknadsföring, en av de mest onda inriktningar man kan välja att studera?

Allt flera tv-tittare är redo att betala för att slippa reklampauser, vad säger det här om framtidens konsumenter?

På de flesta dörrar i bostadshus står det ”ingen reklam tack”. Vägarna, husfasaderna, busshållplatserna, tidningarna, internet har förblivit reklamyta och då räknar jag inte ens upp alla transportmedel och engångsmuggar som cirkulerar i vår vardag. Marknadsföring syftar till att kommunicera ett mervärde för en produkt eller tjänst. Den ska väcka ett habegär och metoderna är många och du har exponerats för reklam hela ditt liv.

I Finland är det relativt strikt var och vad man får marknadsföra. Till exempel får inte politiska ungdomsorganisationer marknadsföra sig på vissa högskolecampus. Ett annat exempel som är starkt reglerat är marknadsföringen av alkohol, tobaksprodukter och PAF, den Åländska motsvarigheten till RAY. Enligt ett domstolsbeslut har PAF inte lov att kommunicera sitt varumärke till folket på fastlandet medan maltesiskt registrerade spelbolag får synas bara de betalar.

Global eller internationell marknadsföring får oss att tro att vi bara har två val när det kommer till en svart söt dryck, två val av operativsystem, två val i politik höger eller vänster. I Japan känns det som att det i princip inte finns några restriktioner för vad man kan sälja eller visa på tv, så länge könsorganen

censureras. Detta har lett till att man i japansk tv ser reklam för olikfärgade plasthandtag som håller ett rakblad var euforiskt glada tonårsflickor demonstrerar hur enkelt det är att skära sig.

Här kommer det an på eget ansvar, de människor som skrivit manuset, filmat och för att inte glömma de som lagat produkten har tagit ett beslut om att förverkliga och ta del av vad som kallas marknadsekonomin.

Neuromarketing har en tid varit en aktuell term var man på riktigt går på djupet in i människans huvud och ser på fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) film och kartlägger bl.a. de kognitiva svar som fås då en försöksperson ser på en bild i en viss kontext.

Efter första världskrigets slut hade tyskarna stigmatiserat ordet propaganda, samma på engelska, och nordamerikanerna kunde inte använda ordet längre. Edward Bernay hade en enkel lösning på saken, han föreslog att man skulle använda ordet public relations istället. Bernay var i rätt bransch med tanke på att hans morbror var Sigmund Freud. Masspsykologi kombinerat med psykoanalytiska idéer fick Bernay att inse hur irrationellt och farligt samhället är under hypnosen ”flockinstinkten” men att detta var nödvändigt i ett civiliserat samhälle. Grunden för modern politisk marknadsföring har vi även att tacka Bernay för.

Framtidens marknadsföring kommer att basera sig mera på din livssitu-

ation, vilka sökord du har använt dig av, vilka sidor du besökt på nätet. Segmenteringen blir allt mera sofistikerad och det skulle inte förvåna mig om framtidens marknadsföring vet exakt vad och när du behöver något. I filmen Wall-E tangerar vi sanningen ganska nära när alla produkter kommer från ett och samma varumärke och industrins huvudsakliga budskap är fortfarande ”köp dig till lycka”. Må förnuftet segra. ”Denna tandkräm rekommenderar 4 av 5 tandläkare”, hur kommer det sig att jag ska lita på en tandläkare som ”lever på dåliga tänder” att tandkrämen hen rekommenderar faktiskt tjänar mitt intresse? Den dolda handen. De flesta respekterar och anser en tandläkare vara trovärdig, därför ligger det i tandkrämstillverkarens intresse att ha tandläkare som rekommenderar produkten, men det kommer alltid till ett pris.

Under kommunalvalet har SU inte behövt sjunka lika lågt som andra i sin marknadsföring. SU har inte behövt göra sexuella anspelningar som samlingspartiets ”I love koks” video, vi har inte behövt gå ut och sabotera valplakat, vi har inte gjort en egen SU looks som de flesta andra gjort. Vi har satsat på att utrycka våra värderingar med hjälp av guerillamarknadsföring, traditionell tryckmedia, sociala medier, tv reklam, djungeltelegrafen, godis och dyl. Nu är det upp till röstarna att avgöra vem som ska ges förtroende.

A N S VA R I G U TGI VA R E Niklas Mannfolk ME D V E R K A N D E Lena Höglund Ville Nordström Matias Kallio Christa Björkstam Silja Borgarsdóttir Sandelin Linus Vuorio Staffan Sundström Laura Ollila Nora Azémar Joachim Hesthammer Helena von Schoultz Andrea Nyberg Charlott Lihnell Niklas Mannfolk R E D A K TI ON E N Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors telefon e - post webb

(09) 693 072 47

sf@su.fi

www.su.fi

TRYC K E R I KSF Medias tryckeri, Vanda U P P LA GA 6000 ISSN 078-4427

A N S L AG STAV L A N

4

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

ANSLAGSTAVLAN LÄGET FÖR SVENSKSPRÅKIG MENTALVÅRD OLAGLIGT

POLISEN I ÖSTERBOTTEN BLEV FINSK EFTER REFORMEN

SNUSHÄRVA FÅR EU-KOMMISSIONÄR ATT AVGÅ

Det är mycket svårt att få psykisk vård på svenska i Huvudstadsregionen. Endast 12 vårdplatser finns, trots att det för den svenskspråkiga befolkningen borde erbjudas 70.

I mars 2011 lämnade en medlem i psykosociala föreningen Sympati in ett klagomål till Regionförvaltningsverket. Ett år senare kom svaret: läget är olagligt. Och trots att det finns också tvåspråkiga avdelningar är man inte nöjda.

Regionförvaltningsverket har nu bett Helsingfors stad och Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt att utreda vad de tänker göra åt situationen. Svaret ska komma inom en månad.

Polisen i Österbotten blev i praktiken finsk efter polisreformen för tre år sedan, rapporterar Vasabladet.

Före polisreformen gick det mesta på svenska i de gamla polishäradena i Korsholm, Närpes och Pedersöre. Men i de nuvarande polisinrättningarna i Österbotten går närapå all intern kommunikation på finska. Biträdande polischef Hans Snellman i Jakobstad säger att skillnaden är som natt och dag. Då landets alla polisinrättningar fick finsk majoritet hette det att svenskan skulle säkras via regionala polisenheter, men verkligheten blev enligt Vasabladet en annan.

John Dalli, EU-kommissionär med ansvar för hälso- och konsumentfrågor, avgår till följd av bedrägerianklagelser, meddelar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Utredningen kom fram till att en maltesisk företagare hade närmat sig Swedish Match med hjälp av sin relation till Dalli, också maltes, och försökt vinna “finansiella fördelar” i utbyte mot inflytande över ett framtida lagförslag om snus, skriver kommissionen i pressmeddelandet.

Vbl 15.09 yle 24.9

FRIVILLIG SKOLSVENSKA MÅLET SEDAN LÄNGE Sannfinländarna har ställt upp svenskspråkiga kandidater i flera SFP-dominerade kommuner och försöker fiska också finlandssvenska röster för att säkra en ny valframgång.

Men målet att göra skolsvenskan frivillig kvarstår. I en intervju med FNB motiverar partiledaren Timo Soini det med att det är partiets linje, som partiledaren verkställer.

Han önskar att de som studerar svenska faktiskt ska lära sig språket.

Det är ett obligatoriskt ämne, men folk lär sig inte det. Sedan har många pojkar femmor och sexor, säger Soini.

Hbl 2.10

PUSSY RIOTANMÄLAN I EUROPADOMSTOLEN Jekaterina Samutsevitj, en av gruppen Pussy Riots medlemmar som nyligen villkorligt frisläpptes, har anmält fallet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, meddelade hennes advokat på fredagen.

Anmälan gäller övergrepp mot yttrandefrihet och förhållandena under vilka Pussy Riot-medlemmarna hållits.

Samutsevitj släpptes tidigare i oktober medan de tvååriga fängelsestraffen mot hennes två medåtalade står fast.

Hbl 16.10

YNGVE SLYNGSTAD ÄR CHEF FÖR VÄRLDENS STÖRSTA STATSFOND Den Norska statens pensionsfond utland, också kallad oljefonden, förvaltar hela 3.765 miljarder norska kronor (ca. 510 miljarder euro) efter att ha ökat marknadsvärdet med 8,8 miljarder euro efter årets andra kvartal. Abu Dhabi, de Förenade Arabemiraternas fond föll till en andra plats som förvaltar ca. 285 miljarder euro. På tredjeplats hamnar oljenationen Kuwait med ett marknadsvärde på ca. 216 mijarder euro. e24.no

DN

GILLARD MER POPULÄR EFTER KVINNOTAL Australiens premiärminister Julia Gillard får en skjuts i opinionen efter ett feministiskt brandtal som via internet applåderas över hela världen.

50 procent av väljarna föredrar Gillard som premiärminister, enligt en ny opinionsmätning från Fairfax-Nielsen. Det är plus tre procentenheter, medan oppositionsledaren Tony Abbott backar fyra procentenheter till 40 procent. I talet anklagades Abbott för kvinnohat.

GREKISKT SKULDBERG STÖRRE ÄN VÄNTAT Greklands skuld uppgick vid utgången av 2011 till 356 miljarder euro, 170 procent av BNP, enligt den grekiska statistikbyrån Elstat. Tidigare beräknades skulden till 165 procent av BNP. Budgetunderskottet 2011 var 9,4 procent, upp från 9,1 procent i en tidigare beräkning.

Samtidigt redovisar Greklands centralbank ett överskott i bytesbalansen på 1,6 miljarder euro för augusti, som blir andra månaden i rad med överskott.

Mindre handelsunderskott och högre turistintäkter förklarar förbättringen.

DN e24.se

SU I MEDIA

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

5

INSÄNDARE

BORGÅBLADET 17.10.2012 ”Man måste motivera de unga att påverka. Tell exempel vid val av lärare borde elevkårens representant få vara med och intervjua kandidaten. Vad som också är viktigt är att gymnasierna har tillgång till specialundervisning” — TIM KARIKE om konkreta förslag ifall han blir invald i kommunalvalet.

VÄSTRA NYLAND 4.10.2012 ”De här människorna borde vi få att betala skatt i Sjundeå. Skulle alla betala sin kommunalskatt här skulle vi till och med kunna sänka skatten. Det borde finnas en lag som förbjuder folk från att skriva sig i en annan kommun. De här människorna använder ju ändå daghemmen och skolorna i Sjundeå” — JONAS LINDEBERG om kommunala ”skatteflyktingar” som officiellt är skrivna i Grankulla fastän de bor i Sjundeå och använder kommunala tjänster där.

HBL 18.09.2012

ÅBO UNDERRÄTTELSER 19.10.2012

”Hur de kommunreformen i sista hand utfaller är i de kommunala beslutsfattarnas händer. Som regeringsparti har vi varit med och skapat riktlinjerna som ställer krav på att kommunerna skall utreda framtiden tillsammans med sina grannar. Däremot är det alltså inte regeringen som ska besluta vem som ska ingå äktenskap med vem.”

”Vad som egentligen inte diskuteras är vad som händer efter valet. Då är det inte bara i kommunerna som man tillsätter en mängd olika organ, utan det samma gäller också på det regionala planet. Det här innebär alltså att man räknar ihop partiernas understöd i de olika kommunerna och på basis av det fördelas platserna mellan de olika partierna.”

— CARL HAGLUND om möjligheter och utmaningar inför höstens kommunalval och som svar i frågan om hur partiet vill se kommunreformen ta form.

— SANDRA BERGQVIST om varför en röst lokalt är en röst regionalt.

HBL 11.10.2012 ”2004 hade vi ett bra val med närmare 20 000 röster och det räckte till 6 platser i fullmäktige. Men 2008 fick vi bara 17 000 röster i kommunalvalet och det gav oss 5 mandat. Vad det beror på att vi förlorade 2000 röster kan man ju spekulera om, men i riksdagsvalet 2011 fick vi på nytt omkring 20 000 röster. Den siffran är alltså ett mål som är realistiskt” — JOHAN EKMAN om röstpotentialet i Helsingfors

PRESSMEDDELANDEN

Svensk Ungdom välkomnar kommunreformen

Fredrika Åkerö vald till president i nordiska centerungdomens förbund

PRESSMEDDELANDE Svensk Ungdom

PRESSMEDDELANDE

05.10.2012

Svensk Ungdom 10.08.2012

Den pågående kommunreformen har skapat livliga diskussioner, bland annat om hur vi ska trygga medborgerligt deltagande i kommunalpolitiken även om kommunen växer i storlek. Vi inom Svensk Ungdom väljer att se positivt på reformen: vi ser strukturuppdateringen som en möjlighet att utveckla en mer fungerande närdemokrati, där de enskilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beredningen och beslutsfattandet.

Grundtanken är, och bör så förbli, att beslutsfattandet i lokala frågor, inklusive budgetansvar för dessa, ska vara hos lokala förtroendevalda. Detta är inte alltid fallet i dag i samkommuner eller när det kommer till beslutsfattandet inom specialsjukvårdsområden. Här finns en utmaning och en outnyttjad kompetens; under kommande reform borde man fokusera på att se hur man kan involvera medborgarna och patienterna i beredningarna och beslutsfattande.

Ett välmående samhälle inkluderar alla – även oss unga. En välmående framtid bygger på fungerande hälsovård – tillgång till läkare, sjukskötare, kuratorer och studiehandledare med fokus på förebyggande vård. Samhället måste ta hand om de unga, då det är vi som ska ta hand om Finland i framtiden.

Varje ung marginaliserad är en för mycket, och kostar samhället en förmögenhet i såväl fysiska som psykiska resurser. Svensk Ungdom ser kommunreformen som en möjlighet till att bygga upp ekonomiskt starka kommuner som har möjligheten att trygga välfärden för alla sina invånare.

Vi unga är framtiden, och de beslut som idag fattas måste vi leva med mycket längre än våra föräldrar och deras föräldrar gör.

Därför måste vi unga också få vara med och fatta besluten om hur vår framtid ska se ut, exempelvis genom fungerande ungdomsfullmäktige med faktisk beslutanderätt.

Lån som tas idag betalas tillbaka av oss, och de samhällsstrukturer som byggs upp idag ska i första hand användas av oss. Därför är det på våra villkor framtiden ska byggas och vi vill gärna se en framtid präglad av närdemokrati, jämlikhet och välfärd.

Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) samlades till sitt årsmöte, Repskapet, i Tammerfors 2-4.8. Fredrika Åkerö, politices kandidat och Svensk Ungdoms (SU) tidigare förbundsordförande valdes enhälligt till NCF:s nya president. Repskapet behandlade sex olika motioner och samlade kring 30 representanter från Finland, Island, Norge och Sverige.

— Det känns bra att kunna göra ännu en insats för SU. Den nordiska plattformen är viktig för förbundet, och viktig för mig. Jag tror att vi har valt en bra styrelse som helhet och ser väldigt mycket framemot verksamhetsåret, säger NCF:s nyvalda president Fredrika Åkerö.

SU förde fram en motion om större engagemang från de nordiska länderna i Nordiska Rådet.

Resolutionen godkändes och skickas vidare från NCF till Ungdomens Nordiska Råds session senare i höst. SU förde även fram en resolution om att ratificera ILO:s konvention 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, speciellt med tanke på samernas situation.

Resolutionen omfattades inte.

— Ett välfungerande Nordiska Rådet är en viktig förutsättning för fortsatt samnordiskt samarbete, samt ett forum som kan lyfta fram den nordiska modellen som ett alternativ till de mindre hållbara eu-

ropeiska modellerna. Om vi vill att vår röst blir hörd på europeisk och global nivå behöver vi detta samarbete, säger SU:s förbundsordförande Niklas Mannfolk. Samtidigt är det dock skenheligt att glorifiera den nordiska välfärdsstaten medan vi samtidigt blankt struntar i internationella människorättsförordningar på hemmaplan, fortsätter han och syftar på ratificeringen av ILO-konventionen.

Erik Kaunismäki, förbundsstyrelsemedlem i SU, valdes till NCF:s styrelse. Bland suppleanterna i NCF:s styrelse finns även två andra SU:are. Niklas Mannfolk kommer att fungera som Fredrika Åkerös ersättare och Anna Abrahamsson, även förbundsstyrelsemedlem i SU, fungerar som Kaunismäkis ersättare. Mandatperioden är ett år.

Nordiska Centerungdomens Förbund är en paraplyorganisation för nordiska ungdomsförbund med en mittenideologi. Organisationen grundades 1965. Medlemmar i NCF är svenska Centerpartiets Ungdomsförbund, finländska Centerns studentförbund, Centerungdomens Förbund i Finland, finländska Svensk Ungdom, isländska Samband Ungra Framsóknarmanna, norska Senterungdommen och Åländsk Ungcenter.

6

KO LU M N

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

ATT HITTA DIN KK ANKI BENDER

Viceordförande Välfärdssamhället följer oss som bekant från vaggan till graven och kommunen är den instans som levererar service, stöder din utveckling och styr dina vardagliga val mest av alla instanser. Varje dag påverkas du, dina val och din omgivning av beslut som är taget i en stadsstyrelse, i fullmäktige, i en nämnd, i en sektion, i en direktion eller i en samkommun. Trots att det kanske verkar vara omständigt så är det inte alls det egentligen, det handlar om praktiska saker. Det finns klara strukturer och tack och lov så behöver vi inte alltid veta allt själva; man kan fråga politikerna, tjänstemännen eller någon som jobbar inom sektorn, men det är viktigt att våga fråga och att ta initiativ.

Att påverka sin vardag är något som jag tror att alla är intresserade av, och nu – den 28.10 – har du en av de bästa möjligheterna till det. Om du inte själv ställer upp gäller det nämligen för dig att hitta din kommunalvalskandidat (KK): Någon som förstår dig, dina behov och som du känner att du lätt kan ta kontakt med igen om det är något som du vill tala om. Varför inte välja en ung kandidat i år?

Unga kan nämligen – det finns ingen hejd på vad unga kan få till stånd! Två åttaåriga pojkar samlade in 800 namn för byggandet av en ishall och idag, tre år senare, står den klar i Raseborg. Ibland känns det som om de ungas röst drunknar i diskussioner om äldreomsorg – som om vi spelade i en helt annan division. Men det är upp till oss själva att ta plats, slå näven i bordet och berätta hur vi vill att vår vardag ska se ut. Lobba för ett ungdomsfullmäktige, med budgetansvar, tala er varma för behovet av ungdomskaféer eller skateramper; om inte vi kreativt och intensivt talar för vår sak kommer nog de resurser som skulle kunna användas för att bygga en ishall att hitta andra luckor att fylla, behoven är otaliga.

Hur vet du vilken kandidat du ska välja då? Alla verkar ju vara lika bra? Det finns inga rätta svar på frågan, men jag börjar alltid med valmaskinerna – fyll i ett par och se om du får några kandidater som dyker upp flera gånger och som matchar dina åsikter och värderingar. Om det är någon särskild fråga som du brinner för kan du alltid kontakta kandidaterna och fråga vad de tycker; i regel hittar du kontaktuppgifter på internet. Surfa runt, känn dig för och var nyfiken! Kandidaten är lika nyfiken på dig – väljaren – som du är på den.

Jag är säker på att du kommer att hitta en bra kandidat som kan representera dig i den instans som påvekar dig mest i vardagen! Att påverka behöver inte vara omständigt – det handlar om att rösta, kontakta, diskutera och reagera på saker som händer runt omkring dig.

sommar gymnasiet 2012

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

S O M M A R GY M N AS I E T

7

UNG OCH ERFAREN EFTER SOMMARGYMNASIET

Ta med din sångbok till kräftskivan och spara dina buss- och tågbiljetter.

Så här lät några uppmaningar inför sommargymnasiet, som faktiskt tänkte byta namn till vuxenläger, Siljas mega get away eller expedition SU. Tillsvidare föreligger inget beslut om en namnförändring.

Således samlades de flesta deltagare, redan fredag kväll, intill en varm grill och ett stort bord med grillbart. Det rådde oenighet om grillade marshmallows mellan två chokladkex var bättre än salladsbordet men ingen gick hungrig till sängs.

Innan det var läggdags hade deltagarna lärt sig av Linda Lindholm hur man skriver insändare, inledning-brödtext-avslutning. En grundregel är att bara skriva om en sak per text och att det ska vara tydligt uttryckt. Man ska ha bra verktyg för att resonera vidare kring ett tema och poängen ed insändaren får gärna vara inbakad i rubriken.

På Kirjais kursgård sover man gott och stiger gärna upp för att hinna med den goda frukosten som serveras av Ralf Nikander och Tiina Karvonen. Den som är hurtig har varit ute på morgonlänk och hunnit med ett dopp i havet. Kirjais kursgård är belägen på Nagu i Åbo skärgård och resan dit kräver färjförbindelse.

Sandra Bergqvist, som är uppvuxen några gårdar bort, känner sig helt hemma på kursgården och vet det mesta om Kirjais. Som erfaren kommunalpolitiker berättade hon om vardagen för en kommunfullmäktigeledamot och vad man gör i praktiken. Sandra var höggravid och varnade oss för att det finns en risk att vi måste avbryta presentationen. Men en och en halv timme senare och efter bra frågor fortsatte programmet.

Deltagarna delades upp i fyra lag och hälften gick till matsalen medan andra hälften stannade kvar i klassrummet.

Retorikövning var på agendan och lagen

TEXT

Redaktionen

hade en minut på sig att utse en debattör som skulle ta ställning till t.ex. om kärnkraft är bra eller dåligt, om SU:s ljusröda eller blåa karameller smakar bättre. När båda kandidaterna möttes singlades slant om vem som är emot och vem som argumenterar för.

Efter lunchen hade vi Peter ”Poppe” Sjöholm som föreläste om intervjuobjektets och intervjuarens rättigheter varpå en demonstration och workshop följde.

Intervjuobjektet har t.ex. rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas och en journalist bör gå med på intervjuobjektets begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras.

Försvarsministern anlände senare med båt och militäreskort. Carl Calle Haglund berättade om att vara ung och erfaren och hur han började. Han var noga med att föra dialog och besvarade allas frågor. Calle har själv goda minnen från SU:s sommargymnasier och menade att där föds mycket inspiration.

Senare deltog han och alla andra i den sedvanliga kräftskivan vars temo hölls uppe av förbundsordförande Mannfolk och Valter Huldén.

Givetvis fanns det tid för bastubad, volleyboll, sing star och mördarleken som gick ut på att alla deltagare fick ett namn när de anlände. Det var ett namn på någon av deltagarna och ända sättet att vinna var att överleva och krama ”mörda” personen och överta dennes namn. Detta gjorde att alla gick rund och var paranoida för vem som luskade bakom hörnet. Sommargymnasiet hade fokus på kommunalvalet och ville ge kandidaterna den tysta kunskap och erfarenheter som finns inom SU. Frida Åkerö, erfaren fullmäktigeledamot, hade en utmärkt övning var mindre grupper simulerade fullmäktigemöten och fick uppgifter att lösa.

8

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

PRIDE

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

9

PR I D E

HELSINKI PRIDE När vi rör oss i naturen, är vi försedda med samfällt fastställda allemansrätter. När vi vill föra fram vår åsikt, kan vi göra det med stöd av yttrandefriheten. Vi respekterar kanske vårt eget och andras utrymme på parkbänken och i bussen, men ger vi lika självklart andra frihet att vara sådana de är, av sin egen beskaffenhet och definierade av sig själva? Många lagar och förordningar syftar till att skydda individens rättigheter. Den rätt som tillkommer var och en att vara sig själv förverkligas trots detta inte alltid.

I år har de som arbetat med evenemanget Helsingfors Pride talat om principerna för respekt för diversiteten. I vårt samhälle går lagstiftningen in för att trygga individens rättigheter i namn av jämlikhetens princip. Lagparagraferna når emellertid inte överallt.

Under det gångna året har vi i media fått följa med öppet hatiska yttranden och nedvärderanden som riktar sig mot minoritetsgrupper. Osakliga uttalanden har fällts inte bara av anonyma skribenter på webben utan rentav av riksdagsledamöter som vi har valt med demokratiska val.

De som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter måste alltjämt tänka över, i vilka situationer man kan vara sig själv. För många av oss är mobbning i skolan eller på arbetsplatsen eller diskriminering i det egna samfundet välbekant. Strukturell diskriminering förekommer alltjämt i lagstiftningen. Stereotypa uppfattningar om sexuella minoriteter och könsminoriteter inskränker rörelseutrymmet i förverkligandet av sig själv. Allt detta gör att tillvaron känns trång. Temat för evenemanget Helsingfors Pride år 2012 är utrymme. Rätten att förverkliga sig själv och bli bemött som en helhet kräver utrymme, öppenhet och respekt för diversiteten. Vi tror, att en samhällelig debatt med många röster, ett tryggt offentligt utrymme och en levande stadskultur bygger på denna värdegrund. Ingen borde vara tvungen att hålla tyst på grund av omgivningens trångsynthet och ingen ska bemötas ojämlikt på grund av sexuell läggning eller kön. Helsingfors Pride

‑veckan är ett människorättsevenemang, som påminner om att jämlika rättigheter tillkommer var och en.

Samtidigt vill vi förvandla Helsingfors till ett färggrant och öppet queer-utrymme. Konstnärer på olika områden, medborgarorganisationer och enskilda frivilliga genomför vårt mångsidiga program, som inrymmer både allvarlig diskussion och lättare förlustelser.

Ungdomarna uppmärksammas med ett eget program De Ungas Pride, som förverkligas parallellt med och bland de övriga Pride-tilldragelserna.

Låt oss i vardagen och samhället ta oss det utrymme, som tillkommer oss. Och låt oss tillsammans se till, att utrymmet räcker till för alla.

TEXT

Helsinki pride

KÄRNKRAFT

10

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

Den klyvande frågan POLITIK ÄR TRÅKIGT? Svensk Ungdom har en lång tradition av att vara oenig i kärnkraftsfrågan, och du som har besökt en kongress vet att frågan debatterats häftigt. SFP har heller inte nått konsensus om en klar linje i frågan och det läser man i deras energipolitiska program ”Svenska folkpartiet är inte en aktiv pådrivare av utbyggd kärnkraftverk”.

Efter ett studiebesök till Olkiluoto som ordnades i september fick SU ta del av en mängd information om hur noggrant ett kärnkraftbygge övervakas. Våra motståndare fick rikta sin kritik och skepticism till föreläsarna medan våra förespråkare byggde upp sin kunskapsbank.

Gruppen som klev på bussen utanför Kiasma bestod av SU aktiva och studeranden som hade hört talats om studiebesöket. Ungefär en timme innan ankomst visade vår guide, Juha Poikola äldre sakkunnig för TVO, två olika kortfilmer om hur ett kärnkraftverk fungerar och planeringen av Olkiluoto 3.

Olkiluoto 3 är kanske mera känt för Greenpeace aktivister som kedjar sig fast i konstruktionen, fem års förseningar eller konstruktionstext REDAKTIONEN

fel än för vilket digert projekt det är att låta bygga ett kärnkraftverk med syftet att försörja Finländare med elektricitet de kommande sextio åren.

I januari 2002 gjorde myndigheterna ett positivt principbeslut om TVO: s ansökan om byggandet av en ny kärnkraftverksenhet. Riksdagen ratificerade detta i maj 2002 och efter en konkurrensutsatt upphandling gjorde TVO ett investeringsbeslut om Olkiluoto 3 (OL3) i december 2003.

Långsiktigt grönt är ett av SU:s tre kommunalvals teser. Med detta menas att SU är medvetna och oroliga över det kärnavfall som kvarblir, som dessutom ingetn med säkerhet vet hur det påverkar miljön och oss på lång sikt. SU avvecklar gärna kärnkraften för ett bättre och avfallsfritt alternativ som ändå klarar av att försörja landets energibehov.

NIKLAS MANNFOLK

förbundsordförande Hållbarhetsunderskott, subsidiaritetsprincip, försörjningsgrad, intentionsavtal och statistikcentralens årliga rapporter. När man hör ordet politik, tänker många på tråkiga, förvirrande och svårförstådda begrepp, på att påverkandet bara är till för ”viktigare” människor, och att mycket lovas, men inget händer. Det känns frustrerande att våra gemensamma ärenden, som borde vara i allas intresse, verkar skötas av en liten skara sinsemellan bråkande elitister.

Detta är en direkt effekt av att politik gjorts till en tabu i både skolor, högskolor och universitet. Den av ungdomsförbunden organiserade politiska inmarschen i september visade på en tydlig avsaknad av intresse i högre utbildningsinstanser för politiska ungdomsförbund. På andra håll begränsar rektorer skolelevers kontakt med politik till samhällslärotimmarna, vilka domineras av ett, för eleverna långdraget, organisationsschema.

Faktum är dock, vare sig man vill det eller inte, att politik är en väsentlig del av hur samhället fungerar. Även om demokrati, för att citera Winston Churchill, är den sämsta statsformen (bortsett från alla andra), är det samtidigt det bästa sättet att försäkra sig om allas lika möjligheter till påverkning.

Vi lever i ett samhälle där alla ska ha det bra, vilket leder till att alla måste få vara med och påverka hur de själva vill ha det.

Därför är utbildarnas inställning, med några välkomna undantag, till att politik ska hållas undangömt tills man stiger in i arbetslivet, alldeles absurd. Hur ska våra yngre medborgare kunna påverka sitt samhälle om de inte ens vet hur det fungerar, eller om de tror att politik är svårförstått och bara till för eliten?

För politik är verkligen så mycket mer än procentsatser, pensioner och statistik. Politik handlar om människor och om känslor - saker som ungdomar helt tydligt är intresserade av. Likaså handlar det om hur just du och jag vill att vi ska leva.

Politik behöver inte vara tråkigt. Det behöver inte vara svårförstått och förvirrande, och vi kan ha politiker som håller vad de lovar. Politik kan vara det absolut bästa sättet att sköta gemensamma ärenden på, istället för ett nödvändigt ont.

Politik är vad du gör det till. Börja med att hitta din kommunalvalskandidat, och se till att han eller hon håller sina löften.

UTB I LD N I N G

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

11

Tvåspråkiga skolor — en möjlighet HELENA VON SCHOULTZ

samhällsintresserad kulturproducent

Efter att ha läst en notis i Medborgarbladet där Christina Gestrin tar upp frågan om tvåspråkiga skolor, började jag fundera lite mer på det. Jag har kommit fram till att det inte alls är en så dålig idé som fler finlandsvenskar gärna vill påstå.

Gestrin har rätt i att hela konceptet är svårt att diskutera och ta ställning till då man inte definierat vad man menar med tvåspråkiga skolor. I mina egna tankar har jag utgått från en skola som har lektioner på båda språken, där finskan och svenskan blandas varje dag. Precis den bilden av en tvåspråkig skola man gärna sätter sig mot på svenskt håll.

Jag tror att en sådan här lösning snarare skulle stärka svenskans ställning i samhället och i Finland än försvaga den. Jag anser inte att man skall ersätta alla skolor som finns med denna modell, men att precis som språkbad, så skulle valet finnas

att kunna sätta sina barn i en skola där båda språken är representerade.

I diskussionen kring frågan har rädslan för att majoritetsspråket tar över dryftats. En saklig och berättigad rädsla. Men min fråga här blir dock; hur kan majoritetsspråket ta över i en situation där det inte längre är ett majoritetsspråk? Låt mig förklara. I en skola där hälften av barnen kommer från en familj där man använder svenska i hemmet och hälften från familjer där finskan används i hemmet så är utgångspunkten jämn. Frågan om majoritetsspråk och minoritetsspråk försvinner och resultatet blir, ur svenskspråkig synvinkel, fler människor i vårt samhälle med stark svenska. Och är inte det precis det vi vill?

Skolan är en av våra viktigaste instanser, oberoende av språkgrupp.

Det är här vi formas till samhälleliga individer, det är här vi lär oss vår kultur och om vårt kulturarv. Borde

LÅT DIG INTE LURAS! SILJA BORGARSDÓTTIR SANDELIN

förbundssekreterare

Kommunalval är det val vi står inför senare i höst. Inte riksdagsval eller europaparlamentsval.

Därför är det absurt att en del försöker få debatten att handla om vad vi ska göra med Europas ekonomiska situation, den obligatoriska svenska undervisningen, NATO eller frågan om samkönat äktenskap. Dessa eldfängda frågor är väldigt intressanta och en samhällsdebatt om dem ser jag gärna. Blanda dock inte in dessa frågor i kommunalvalsdebatten. Det kommer inte att fattas beslut i kommunen om frågorna och de har ingen relevans för det här valet.

det inte då också vara här vi bäst kan åstadkomma utveckling och skapa ändringar i samhället? Ett argument mot tvåspråkiga skolor är att det inte endast är språket som försvagas utan också den finlandssvenska kulturen och kulturarvet. Och jo visst, lika starkt kommer det inte kunna förvaras i de tvåspråkiga skolorna. Men tanken här är inte att helt eliminera de enspråkiga skolorna, utan att det skall kunna finnas både och. I de tvåspråkiga skolorna kommer man förhoppningsvis både ta fasta på den svenskspråkiga kulturen och den finska, och kanske hitta en gyllen medelväg eller utveckla en helt ny ”kultur” där det ena inte behöver ta ut det andra.

Jag tror att man skjuter sig själv i foten på finlandsvenskt håll genom att sätta sig på tvären i diskussionen om tvåspråkiga skolor. Vi får inte vara så rädda! Att finlandsvenskan och våra rättigheter som finlandsvenskar är något vi måste jobba för, för att kunna få behålla dem, är ett faktum. Men vad är vår strategi? Att springa ifrån nya förslag och krama hårt om det vi nu har tills det helt vittrat sönder? Nej, det går ju inte.

Vi, om någon, måste vara aktiva i att hitta nya vägar, nya möjligheter och

Kommunalvalet ska handla om hur vår hemort ska utvecklas utgående från de resurser som finns att tillgå. Det ska handla om kommuninvånarnas vardag samt omgivning. I kommunalvalet ska frågor kring hälso- och sjukvård, skola, sopsortering, stads- och markplanering, sopsortering, trafik och mycket mycket annat behandlas. Frågorna som kan finnas på agendan under en fyraårsperiod i ett kommun- eller stadsfullmäktige är otaliga. Varför blandas nu då in frågor som inte är relevanta, som tar bort fokus från det som verkligen gäller?

De som efter den 28.10 får förtroendeuppdrag i vårt lands kommuner har fyra svåra år framför sig. De kommer att fatta beslut i stora frågor, som ofta inte kommer att vara särskilt positiva på grund av det ekonomiska läget och de borde enligt mitt tycke även kunna fatta besluten på längre sikt än bara den kommande fyraåriga mandatperioden. Den ekonomiska situationen kan leda till att beslut kommer att fattas om vilka skolor som måste dras in och var det ska göras inbesparingar. Det är många beslut som under den kommande perioden inte kommer att vara trevliga, men som ändå måste fattas. Antagligen kommer dessutom besluten med mer negativ klang att få mer synlighet än de positiva.

idéer för framtiden. Om frågan om tvåspråkiga skolor faller på grund av en icke existerande definition, så är det rent utsagt löjligt. Faller den på risken för att svenskan försvagas, så är det väl upp till oss att i så fall utarbeta en version, en definition, som vi kan gå med på! Att fler finskspråkiga barn skulle gå ut skolan med en stark svenska och flera svenskspråkiga vänner är en möjlighet, inte ett hot.

Sällan är det dessutom personen som nu står inför dessa svåra beslut som är orsaken till att inbesparingar måste göras. Faktum är ändå att någon måste fatta besluten. Jag vet att SFP och SU har goda kandidater i våra kommuner och jag är övertygad om att jag hellre ser dem fatta de tuffa besluten under de närmaste åren istället för många andra från de andra partierna.

Oberoende om vi vill fatta ett beslut eller inte så kommer någon att göra det och varför då inte en SFP:are och SU:are?

Diskussionen den närmaste månaden måste vi styra in på frågor som de facto förtroendevalda i kommunerna kommer att kunna hamna inför. Annars vet väljaren inte vad det är för kandidat han eller hon väljer samt vad man kan vänta sig av personen. Debatten om ett eventuellt NATO medlemskap, samkönat äktenskap, EU:s ekonomi etc. är intressanta men de hör inte hemma i kommunalvalsdebatten, så lämna dem utanför.

LI B E R A L PR A K TI K O C H I NTE RVJ U

12

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

LIBERAL PRAKTIK MED IFLRY LAURA OLLILA.

I mitten av januari åkte jag till London och började mitt jobb på International Federation of Liberal Youth – IFLRY på deras kontor.

Jag hann vara en vecka på jobb innan jag fick möjligheten att åka till Strasbourg på PACE – Parliamentary Assembly. Där fick jag hjälpa ALDE gruppen, se på och lära mig hur allting fungerar. IFLRY brukar bli inbjudna till ALDEs olika evenemang.

I början av April ordnade vi ett seminarium i Butapest med temat ”local politics – how to mobilize youth”. Alltid då vi hade något evenemang på kommande kretsade mina arbetsuppgifter kring förberedelser och planering. Cecilia Fredriksson var och representerade SU i Budapest och själv deltog jag med.

IFLRYs evenemang är i allmänhet väldigt interaktiva och man använder sig av ”non formal education”.

Vi arbetar mycket i grupper och de som organiserade det innehålls-

mässiga bestod av fem personer från olika medlemsorganisationer som hade ansvar för en viss programpunkt.

Tillbaka på kontoret i London fick jag smaka på mycket mångsidigt arbete. Där sitter även Mane som är executive director. Hon är hemma från Armenien och hennes jobb är mera en livsstil. Vi kom jätte bra överens, jag fick hjälpa till med bokföring, uppdatera databaser och det var många praktiska saker som skulle skötas.

IFLRY fungerar som en takorganisation för liberala ungdomsorganisationer världen över. En stor del av verksamheten går ut på att ordna evenemang och utbildningar, sprida det liberala budskapet. Liberalism tolkas ändå olika beroende på var i världen man är och om man jämför med LYMEC är de mera libertarianer medan IFLRY är mera socialliberala.

Min gode vän Christa Blomberg, som ett år innan mig hade samma praktikplats, berättade mycket om hennes tid och det var så jag hörde

om praktikplatsen. Jag hade ganska bra bild av vad praktikplatsen gick ut på innan jag sökte. Dessutom hade jag inte varit på utbyte tidigare och ville absolut utomlands.

Till dig som funderar på att söka så vill jag berätta att allt gick väldigt smidigt med tanke på papper och flytt. Med boende är det bra om man är ute i god tid. Mig hände det så att Liberal International också har en praktikant, vi delar kontorsutrymmen med dem i samma byggnad. Deras praktikant tog kontakt med mig och frågade om jag var intresserad av att söka tillsammans med henne. Några dagar tog det innan vi hade hus och hem.

Mina ögon öppnades många gånger då man kom i kontakt med människor från andra länder och fick höra hur saker fungerar i deras land. Vi tar mycket för givet här hemma. Bara det att kunna resa fritt och inte behöva ansöka om visum hela tiden. I jämförelse med andra länder har vi kommit ganska långt med t.ex. minoriteters rättigheter.

Det är viktigt att SU är aktivt

med i IFLRY och besöker deras seminarier, inte bara för att man kommer hem med många nya idéer men för att utvidga sitt eget nätverk.

Dessutom har SU ett utomordentligt rykte inom IFLRY. Vill man veta mera om IFLRYs verksamhet kan man besöka dem på nätet, ta kontakt med SU:s internationella utskott eller prenumerera på deras nyhetsbrev.

VILLE NORDSTRÖM – VÅR STJÄRNA I STOCKHOLM För de som ännu inte träffat dig, hur vill du presentera dig själv och vad är din politiska bakgrund?

Jag heter Ville Nordström och är 22 år gammal. Sedan maj 2010 är jag medlem i CUF – Centerpartiets ungdoms förbund (Sverige). Innan det har jag alltid varit intresserad av politik och det var egentligen inför valet 2010 som mitt engagemang fick mig att fastna. Sedan dess, 2011, sitter jag i CUF:s internationella kommitté och det är på den vägen genom internationella evenemang som jag lärt känna Svensk Ungdom. Främst genom IFLRY och sedan besökte jag SU:s 69:e kongress i maj och det var väldig trevligt.

Hur uppfattar du likheter respektive olikheter mellan CUF och SU? Det beror lite på vilka frågor man fokuserar på, t.ex. är inte språkfrågan någon stor fråga i Sverige av naturliga skäl.

SU säger att de är ett socialliberalt förbund, vad kallar sig CUF för?

CUF är ett grönt liberalt förbund som tror på människan. Ser vi på

medlemskåren är också vi främst socialliberala.

Och vad tänker du när du hör långsiktigt grön?

Hur ser Cuf på kärnkraft, är ni för eller emot?

Att man inser allvaret i problemet men också förstår att lösningen inte kan ske på bekostnad av allt annat.

Den gröna omställningen måste ske på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

Man kan inte riktigt svara så på den frågan. I grunden är vi emot, men samtidigt går det inte att ersätta kärnkraften på ett trovärdigt sätt idag. Men vi är fortfarande i grunden emot kärnkraft.

Du vet att det är kommunalval i Finland och SU:s första tes är fungerande närdemokrati. Vad tänker du spontant på när du hör närdemokrati?

Vårt ”moderparti” är SFP och alltid har man inte samma åsikter men kan trots det samarbeta bra och debattera. Hur är er relation till Centerpartiet?

Då tänker jag federalism och att man decentraliserar makten så att kommuner eller människor får bestämma över sina närområden så att man inte sitter i Stockholm eller Helsingfors och tar beslut. Det är en bra sak att människor har möjlighet att påverka sina egna liv.

Relationen till moderpartiet är växlande, vi är tätt sammankopplade genom centerrörelsen. Vi har plats i partistyrelsen och andra organ. Ibland blir ungdomspartiet besvikna på moderpartiet i frågor som FRA och datalagringsdirektivet var vi tydligt var emot men var moderpartiet valde att rösta med riksdagen. Men för övrigt är relationen ganska bra.

Vår andra tes är en välmående framtid, tankar kring det?

Vad har du för tips till någon som kandiderar i val?

Man tar ansvar för nästa generation är min första reaktion, att man för en politik som gör att nästa generation får ta över, i ert fall, ett bra Finland.

Jag tycker att era teser känns väldigt vettiga och det gäller våga driva på där och våga stå för vad man tycker även när man har alla emot sig, det kan faktiskt kännas så ibland.

Det var såhär man sade till sig själv i valrörelsen ”winners never quit,

quitters never win”. Det finns alltid en radhuslängd till man kan slänga flygblad till, sova kan man göra efter valet.

Har du upplevt några fördelar och nackdelar med att ha alla val samma dag som ni har i Sverige?

Fördelen är att valdeltagandet hålls ganska högt då man röstar i alla tre val samtidigt. Jag tror också att risken är högre för att man slentrian röstar, om jag röstar på moderaterna i riksdagsvalet så gör jag samma i de andra valen också.

Den största nackdelen är att många frågor hamnar i skymundan.

Ofta är det de stora nationella frågorna som får plats i media medan lokala frågor glöms bort.

INTERVJU Joachim Hesthammer

TEXT

Lena Höglund

Kvällssolen färgar eukalyptusstammarna rosa och luften är fylld av vårdofter. Jag springer förbi en ”mob” av tjugo kängurun som betar på granntomten. Hanen reser sig på bakbenen och följer mig vaksamt medan jag fortsätter mot Bambooland. Allén av bambu ger välkommen skugga och jag möts av den söta doften av blomstrande apelsin.

Livet på en bambufarm präglas av harmoni och balans mellan jobb och fritid. Vi tog chansen att jobba upp konditionen efter att ha konsumerat två får på en av farmerna och ett otal fyllda kakor på en annan farm. En plats att andas och slappna av.

Efter två veckor i Howard, stod vi på busshållplatsen och väntar på bussen till Childers som aldrig kom. Inget har gått riktigt snett ännu. Som Sara sa: så länge vi skrattar är ju allt som det ska vara – vårt enorma bagage och det eviga resandet till trots. Just nu känns det som att vi klamrar oss fast vid allt som kan kännas som bofast, trots att vi vet att vi väl hemma i Finland kommer vilja hoppa på första bästa flyg till äventyr och nya vyer. Vilket lyxliv vi lever.

Och nu ställer jag upp i kommunalvalet – hemma i Finland, Pedersöre. Det valet, att ställa upp från Australien, känns inte mindre opraktiskt nu än vad det gjorde i oktober 2011 då jag blev tillfrågad av vår nuvarande partiledare och partisekreterare. Men det känns också väldigt rätt, speciellt efter mina erfarenheter på Australiens landsbygd.

Kort sagt så är outbacken inspirerande, men också ett dåligt exempel på vad som kan gå snett i ett litet samhälle. Jag har alltid och kommer alltid att vara stolt över min hemvist – vad den gett mig och vad den kan ge de kommande generationerna.

Vi begav oss vidare till ett av fruktplockarmeckorna i Queensland, dvs. Childers. Där skulle vi plocka zucchinis och eventuellt sötpotatis. Back to basics är definitivt ett bra uttryck för att beskriva vår resa nu och under de tidigare månaderna. Sällan har jag gjort så mycket fysiskt arbete och så länge eller ofta.

Men det känns som att jag lärt mig mycket om mig själv och mycket om folk jag växt upp med.

Trots att vi försökt läsa oss in på vilken skördesäsong som gällde i Childers och trots att campingen där vi skulle bo försäkrade oss om att det skulle finnas jobb för oss – så gick vi onekligen på en nit. Speciellt som vi inte var män. Vi kom att jobba en dag av fem i lilla Childers.

Det enda vi lärde oss var att zucchini-plockande i 30 graders hetta är omänskligt, fruktansvärt underbetalt och definitivt inte värt mödan.

Alltså lämnade vi lurendrejeriChilders och begav oss, med knapp information i bagaget, till outbacken och Cracow för att tjäna snabba stålar på en pub-restaurang-hotell

driven av en familj som är känd för tältboxning. Direkt vid ankomst kastades vi in bakom bardisken och på sätt och vis känns det inte som att vi gjort annat än jobbat sedan den minuten. Men vi får betalt, boende, mat och internet – egentligen allt vi behöver med tanke på att vi hoppas på att bekosta en seglats i Whitsundays eller några dagar på en öde ö i samma trakt. Vi möter gruvarbetarnas kommentarer och blinkningar med ett trött leende och byter lakan med tankarna på det stora blå som väntar oss. Två veckor. Och nu blir det barbecue. Vad kunde möjligtvis bli mer australiensiskt i denna öde spökstad.

RÖD SAND OCH GYLLENE MÖJLIGHETER? IAKTTAGELSER FRÅN AUSTRALIEN Jag tänkte mig stränder, blått hav, barbecues, vida slätter, cowboys och kängurun. Sådant är det också, detta enorma Australien.

Men mycket är också mer hemvant.

Australien tampas, förutom med sina enorma avstånd och knappa befolkning, med inställningen till invandring, miljö och resurser samt urbanisering. Australiensaren har sitt eget uttryck för reilu meininki, fair dinkum, och jobbar hårt.

Den forna kolonin Australien bygger ju på idén om den enskilda nybyggaren, eller den enskilda företagaren. Trots det är det allt svårare att vara företagare i Australien (arbetsgivarutgifter och dåligt med stöd), vilket ytterligare leder till avfolkning av landsbygden. Dessutom leder detta till enorma livmedelsleverantörer som tränger ut och bort lokalt och hållbart. Landsbygdsbor i Australien är av sin natur rotlösa och detta avspeglas i hur man hushållar

fortsätter på följande uppslag

DOWN UNDER 13

D OW N U N D E R

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

med marken och resurserna på boplatsen. Få kommer ”härifrån” och än färre känner sig obligerade att stanna. Få är kritiska till hur decennier av lantbruk drivs undan för mer lönsam men förödande och temporär gruvverksamhet. Hållbarhet är inte av första prioritet i Australien, utan snarare en balanserad budget på kort sikt. Kanske beror det på att resurserna ter sig oändliga just nu, eller för att attityden inte är speciellt långsiktig i Australien.

Aboriginerna har ett mer långsiktigt förhållande till marken de bor på, men de har heller ingen möjlighet att påverka vad som händer i landet eller hur det brukas. Sorgligt nog så har Australien ännu inte lyckats ge ursprungsbefolkningen plats i samhället, än mindre acceptans bland gemene australiensare.

Australiensare möter främlingen

med kuriositet och öppenhet – även på landsbygden. De i Finland gamla traditionerna av att göra ad hoc besök till grannen lever kvar och det finns en känsla av solidaritet bland ortsborna. Samtidigt finns det en skarp gräns för vilka typer av främlingskap som är godtagbara. Sällan har jag i ett västland träffat på så många rasister. Kränkande kommentarer glider in i konversationen och ingen väljer att poängtera vad som är rätt eller fel, vad som är stereotyper och vad som är faktum. Jag vill tro att mitt eget land kan bete sig mer respektfullt än så. Att vara uteslutande är i ingens intresse med vår eller australiensarnas demografiska utveckling. Jag vill tro att ett flyktingläger på en avsides atoll (Nauru) som inte har kapacitet för ökad befolkning skulle väcka ramaskri i den finska debatten, men det gör det inte i Australien. Närheten till Asien och strömmen (22 000 flyktingar per år) av rotlösa och utsatta personer ses som inget annat än en belastning och kan heller inte komma till någons nytta på kontinenten.

För min del tydliggör detta bara en verklighetsflykt, då Australien borde hitta mer hållbara lösningar på hur dessa personer kunde integreras i ett behövande samhälle. Globaliseringen är inte ett övergående fenomen och det är de demografiska tendenserna inte heller. Närheten till Asien borde ses som en tillgång och inte en nackdel.

Australien har försökt motverka de demografiska problemen med en stor skara pensionärer och vårdbehövande mot en krypande mängd arbetstagare och skattebetalare, men inte med immigration. Föräldrar mottar inte bara barnbidrag, utan även en klumpsumma pengar som i teorin ska användas till barnets förmån under de första åren.

Helt enkelt belönar den australiensiska staten föräldrar för att ha skaffat barn och i sig är detta inget desto mer kontroversiellt. Problemet är bara vilka konsekvenser detta skapat

i samhället. Det har blivit en trend för väldigt unga tonåringar att skaffa barn, utan stabila relationer eller förhållanden, endast för att komma åt föräldrapengen för en större TVapparat eller stereoanläggning. Begreppet föräldraskap finns inte med i sammanhanget och ansvaret för barnen faller på staten. Australien har inte skapat fler skattebetalare och arbetstagare med denna föräldrapenning, snarare har landet ökat på sitt redan tunga vårdbehov.

Finland möter i dag samma problem av demografisk obalans, främlingsfientlighet och en tvetydighet inför hur vi ska prioritera gällande våra resurser. Men jag upplever att vi möter de problemen med större realism än australiensarna. De facto önskar jag att vi kunde vara än mer ärliga med vart våra nuvarande beslut leder oss – vad händer med färre företagare i samhället, vem blir utan service med allt färre skattebetalare? Är vi försiktiga nog med våra naturresurser och vem äger dem, egentligen? Ser vi möjligheter i främlingar eller ser vi stereotyper och kostnader? Med den hårda attityd som råder bland australiensarna, så håller landet på att gå miste om sin status ”land of opportunity” och jag vill inte se att det samma händer i Finland. Möjligheter är inte en fysisk resurs, utan en attityd.

Lena Höglund, kommunalvalskandidat i Pedersöre och f.d. ordförande för Svensk Ungdoms internationella utskott, befinner sig i Queensland, Australien där hon jobbar på landsbygden under en fyra månaders period.

DOWN UNDER 14

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

Kommun alvalet 2012

15

16

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

3 valteser FUNGERANDE NÄRDEMOKRATI

I kommunalvalet 2012 kommer SU, sin vana trogen, att se framåt.

Kommunreformen är på gång och skapar samtidigt en diskussion om hur vi ska kunna säkerställa medborgerligt deltagande i kommunalpolitiken även om kommunen växer i storlek.

SU väljer att se positivt på reformen: vi ser kommunreformen som en möjlighet att utveckla ännu mera där de enskilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beslutsfattandet. Samtidigt ser vi behovet av ekonomiskt starka kommuner som har möjlighet att trygga välfärden för alla invånare i kommunen.

Vuoden 2012 kunnallisvaaleissa Svensk Ungdom suuntaa tapansa mukaan katseensa eteenpäin. Tuleva kuntauudistus on herättänyt keskustelua muun muussa siitä, miten turvataan kansalaisten osallistuminen kuntapolitiikkaan vaikka kunta kasvaisi suuremmaksi. SU näkee kuntauudistuksen myönteisellä asenteella: näemme kuntauudistuksen mahdollisuutena kehittää toimivampi lähidemokratia, jossa yksittäisillä kunnan asukkailla on paremmat valmiudet vaikuttaa päätöksentekoon. Samalla tunnistamme tarpeen taloudellisesti vahvoille kunnille, joilla on mahdollisuus taata kaikkien asukkaiden hyvinvointi.

VÄLMÅENDE FRAMTID

Ett välmående samhälle inkluderar alla – även unga.

En välmående framtid bygger på fungerande hälsovård – tillgång till läkare, sjukskötare, kuratorer och studiehandledare med fokus på förebyggande vård. Samhället måste ta hand om de unga, det är de unga som ska ta hand om Finland i framtiden.

Hyvinvoiva yhteiskunta käsittää kaikki jäsenensä – myös nuoret. Hyvinvoiva tulevaisuus rakentuu toimivalle terveydenhuollolle – mahdollisuudelle tavata lääkäri, terveydenhoitaja, kuraattori ja opinto-ohjaaja, joka keskittyy ennaltaehkäisevään hoitoon.

Yhteiskunnan on pidettävä huolta nuorista, sillä me nuoret tulemme pitämään huolta tulevaisuuden Suomesta. Jokainen syrjäytynyt nuori on liikaa.

LÅNGSIKTIGT GRÖN

Varje ung person som är marginaliserad är en för mycket. SU vill dessutom jobba för en långsiktigt grön miljöpolitik. Det betyder att vi i dagens lösningar tänker på den värld våra barn får ärva av oss, och fattar våra energi- och miljöpolitiska beslut med hänsyn till framtiden. Det viktigaste är inte sanktioner, det viktigaste är att få alla att arbeta för en hållbar framtid. En hållbar miljöpolitik ger hållbar ekonomi, som leder till hållbar socialpolitik.

Näiden lisäksi SU haluaa nähdä pitkäjänteisen vihreästi harjoitettavaa ympäristöpolitiikkaa. Käytännössä tämä tarkoittaa sitä, että me tämän päivän ratkaisuissamme otamme huomioon tulevat sukupolvet. Tärkeintä eivät ole sanktiot, vaan se, että saamme kaikki mukaan talkoisiin kestävämmän tulevaisuuden puolesta. Kestävä ympäristöpolitiikka luo kestävän talouden, joka puolestaan johtaa kestävään sosiaalipolitiikkaan.

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

17

ärade väljare

NIKLAS MANNFOLK ÄR SVENSK UNGDOMS FÖRBUNDSORDSFÖRANDE SEDAN 2012

ARVOISAT ÄÄNESTÄJÄT

Denna tidning innehåller kommunalvalets absolut bästa kandidater. Varenda en av kandidaterna kommer att göra sitt yttersta för att förbättra sin hemkommun, och därmed Finland. Vår gemensamma uppgift är att se till att de ungas röst blir hörd i alla våra kommuner. Tillsammans ser vi SU:are detta kommunalval som en möjlighet att uppdatera kommunerna, och att komma ifrån dagens trend där vi unga inte har en möjlighet att påverka våra hemkommuners beslutsfattande.

Vi unga är framtiden, och de beslut som idag fattas måste vi leva med mycket längre än våra föräldrar och deras föräldrar gör. Därför måste vi unga också få vara med och fatta besluten om hur vår framtid ska se ut. Lån som tas idag betalas tillbaka av oss, och de samhällsstrukturer som byggs upp idag ska i första hand användas av oss. Därför är det på våra villkor framtiden ska byggas.

Den pågående kommunreformen skapar en diskussion om hur vi ska trygga medborgerligt deltagande även om kommunen växer i storlek. SU ser det positiva i reformen: vi ser en möjlighet att utveckla en fungerande närdemokrati där de enskilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beslutsfattandet. Detta leder till ekonomiskt starka kommuner som har möjligheten att trygga välfärden för alla sina invånare.

Ett välmående samhälle inkluderar alla – även oss unga. En välmående framtid bygger på fungerande hälsovård med fokus på förebyggande vård. Samhället måste ta hand om unga, det är vi som ska ta hand om Finland i framtiden. Varje ung utslagen är en för mycket.

Kädessäsi olevasta lehdestä löydät näiden vaalien ehdottomasti parhaat ehdokkaat. Jokainen heistä tulee tekemään kaikkensa parantaakseen kotikuntansa asioita, ja parantaa samalla koko Suomea.

Yhteinen tehtävämme on varmistaa, että nuorten ääntä kuunnellaan kaikissa kunnissamme. Me Svensk Ungdomin ehdokkaat näemme nämä kunnallisvaalit mahdollisuutena päivittää kunnat, ja päästä pois siitä yhteiskunnasta, jossa nuorilla ei ole mahdollisuutta vaikuttaa yhteisiin asioihin.

Me nuoret olemme tulevaisuus, ja tämän päivän päätökset vaikuttavat meihin huomattavasti kauemmin kuin vanhempiimme tai isovanhempiimme.

Siksi meidän nuorten on myös saatava olla mukana tekemässä päätöksiä. Tänään otetut lainat lankeavat meidän maksettavaksemme, tänään luodut yhteiskuntarakenteet meidän käytettäväksemme.

Siksi tulevaisuus tulee rakentaa meidän ehdoillamme.

Hyvinvoiva yhteiskunta sisällyttää kaikki jäsenensä – myös nuoret. Hyvinvoiva tulevaisuus rakentuu toimivalle terveydenhuollolle, joka keskittyy ennaltaehkäisevään hoitoon. Yhteiskunnan on pidettävä huolta nuorista, sillä me tulemme pitämään huolta tulevaisuuden Suomesta. Jokainen syrjäytynyt nuori on yksi liikaa.

18

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

kandidater 2012

HELSINGFORS

HELSINGFORS

498

501

502

507

LOTTA AHOKAS

CHRISTOFFER ANDERSSON

ELIN ANDERSSON

SAM BJÖRKLUND

30, tradenom

23, studerande

23, studerande, pol.kand

32, företagare, studerande

509

513

514

515

ELIN BLOMQVIST

JOHAN EKMAN

BENJAMIN ELLENBERG

ANDREAS AF ENEHIELM

25, studerande

29, riksdagsassistent

19, studerande

25, studerande, kulturarbetare

519

520

525

526

JOSE FORSLUND

PATRIK GAYER

JOHANNA HANNUS

AHMED HASSAN

24, studerande

26, Ministerspecialmedarbetare

26, filosofie magister

28, företagare

527

532

542

545

KARIN HAUTAMÄKI

RUNA ISMARK

HENRIK LITONIUS

JANINA MACKIEWICZ

28, pol.kand

28, Speciallärare

30, Lärare

28, Politices magister

546

547

549

550

EMMA MARTELIN

ARMI MURTO

LINDA NIEMI

LINNEA NIEMINEN

33, närvårdare

29, Förbundsombudsman och företagare

26, lärare, filosofie magister

19, studerande

552

556

558

563

ANDREA NYBERG

OSCAR OHLIS

JOHANNA SANDBERG

31, politisk sekreterare

29, Pol.Mag, Planerare

FREDRIK “FRESU” PELIN

31, kontaktchef

31, medieföretagare

565

569

574

580

SILJA BORGARSDÓTTIR SANDELIN

CHRYSOULA “CHRYSSA” SKODRA

ROBERT TENSTRÖM

SEBASTIAN WECKMAN

20, studerande

27, förbundssekreterare, studerande

28, teacher, journalist

34, Medianom, Producent

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

19

NYLAND

BORGÅ

201

206

214

216

ROBIN JOHAN FLYKT

CHRISTIAN GUSTAFSSON

TIM KARIKE

SIMON KAUSTELL

20, studerande

24, närvårdare

19, studerande

27, studerande

228

230

231

238

LAURA OLLILA

KRISTEL PYNNÖNEN

EDVARD REHNSTRAND

ANNA SJÖBLOM

22, studerande

30, rättsnotarie

24, studerande

30, lärare

241

250

HENRIK STÅHL

DANICA VIHINEN

21, studerande

27, riksdagsassistent

ESBO

267

273

278

288

ULRIKA BACHÉR

ROBIN BLOMBERG

PETER EKLUND

CARL “CALLE“ HAGLUND

31, medianom

26, fysioterapeut

25, studerande

33, försvarsminister, partiordförande

291

293

294

298

MATILDA HEMNELL

FANNY HÄGGBLOM

ANNA AF HÄLLSTRÖM

MARIKA JOKIOJA

31, politciesmagister, projektsekreterare

22, studerande

25, studerande

23, studerande

303

309

311

318

JONNA KAUTTO

CHRISTA LEMPINEN

ANDREAS LINDLÖF

EMMA NIPPALA

23, studerande

19, studerande

31, systemspecialist

20 studerande

328

329

335

338

NICO RÖNNBERG

LINDA SALMI

KIM STORÅS

MARKUS SÖDERMAN

19, studerande

24, studerande

34, sjukskötare, merkonom

27, personlig assistent

342

343

VERONICA VÄLIMÄKI

MARIA WAHLSTEDT

19, studerande

25, studerande

GRANKULLA

69

79

81

91

VALTER HULDEN

CAMILLA MÄKINEN

DANIEL NYBERG

SOFIA STOLT

22, studerande

21, studerande

25, studerande

30, filosofie magister, lärare

94

96

JENS TEGENGREN

FREDRIK WASELIUS

27, sales representative

34, musiker, chaufför

20

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

NYLAND

KYRKSLÄTT

HANGÖ

165

177

2

LINDA BASSILIER

CECILIA HOFFREN

17

DICK CARSTENS

LAURA SUNDSTRÖM

29, jur.mag.

31, företagare

30, IT-tradenom

18, studerande

200

22

IDA STRANDBERG

JOHAN WIKSTRÖM

22, studerande

30, studerande

INGÅ

LOJO

34

39

228

MIKKO EHNQVIST

GUSTAV HOLMBOM

SEBASTIAN OKSANEN

34, kulturproducent

31, jordbrukare

31, äldre konstapel

59

230

HENRIK WICKSTRÖM

LOTTA SANDBERG-NYMAN

18, studerande

27, klasslärare

MÖRSKOM

LAPPTRÄSK

32

24

JESSE MÅRTENSON

TOMI ENQVIST

24, jordbrukare, studerande

26, chaufför

LOVISA

127

136

138

154

OTTO ANDERSSON

TONY GRANSTRÖM

KIM LINDSTRÖM

29, lagstiftningssekreterare

34, Tradenom

MARIA GRUNDSTRÖM

32, ekonomiemagister, organisationschef

20, studerande

159

161

LINDA LÖNNROTH

COSMO METHER

24

20, studerande

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

21

NYLAND

RASEBORG

142

144

152

162

ANN-KATRIN BENDER

FILIP BJÖRKLÖF

JOAKIM EXELL

MARIA HOLMBERG

24, pol.kand, studerande

21, studerande, företagare

19, studerande, beväring

33, mångsysslare

175

177

180

191 TOR-ERIK STOLPE

MELINDA LÖNNBERG

DIANA NORDSTRÖM

TINA NYKÄNEN

30, marknadsförare, artist

32, studerande

24, farmaceut

23, taxichaufför, merkonom

193

197

199

200

JOHAN SUNDHOLM

ANDERS WALLS

TAVGA ZAHIR

FREDRIKA ÅKERÖ

27, handledare, IT-stödperson

32, företagare

19, studerande

28, pol.kand

SIBBO

SJUNDEÅ

3

42

43

85

ANNA ABRAHAMSSON

MARIE-HELENE STEINMETZ

JANICA SUNDBÄCK

JONAS LINDEBERG

22, studerande

23, frisör

33, ergoterapeut

18, studerande

44

51

92

RICHARD SUNDMAN

ANDERS WIKSTRÖM

JAN-ERIK PAAJES

23, studerande

32, tradenom, informatör

31, merkonom

VANDA

VICHTIS

466

491

504

63

OSCAR DIKERT

MARIE-THERESE OLENIUS

SARA TERJE

EVA ROOS

18, studerande

18, studerande

32, politicies magister

ungtval.fi

22

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

ÅBOLAND

KIMITOÖN

PARGAS

30

36

16

17

HANNA F BACKMAN

CECILIA FREDRIKSSON

ANDREAS VON BERGMANN

SANDRA BERGQVIST

33, ekonomie magister

22, studerande

33, församlingsanställd

32, politices magister

44

19

57

JANNI LINDHOLM

FELICIA BREDENBERG

CALLE WIKMAN

27, studerande

19, studerande

19, studerande

ÅBO

620

622

630

634

BEATA BJÖRKVALL

VILHELM FORSS

EMIL JANKES

MATIAS KALLIO

24, pol.kand

22, studerande

18, studerande

24, pol.kand, studerande

635

642

643

646

MATILDA KARLSSON

ANNA MANNFOLK

NIKLAS MANNFOLK

ERIK PALM

20, studerande

25, sjukskötare

28, ekonomie magister

19, studerande

649

663

JEAN SALMINEN

CAMILLA WENNSTRÖM

25, studerande, VD

25, studerande

ungtval.fi

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

23

Ö S T E R B OT T E N

JAKOBSTAD

KARLEBY

74

78

231

235

MATTIAS GRANROTH

MALIN HENRIKSSON

JOAKIM HONGA

ANNIKA KOIVUSALO

försäljare

20, studerande

ingenjör

kulturproducent

238 HEIDI KUIKKA

väktare

KASKÖ

3

4

10

14

KIM BÄRNLUND

JOHAN BÄRNLUND

NICHOLAS LUNDENIUS

CATHARINA SKUR

22, byggmästare

34, provisor

KORSHOLM

44

45

48

57

CHARLOTTA ASPLUND

JAKOB ASPLUND

MARCUS BEIJAR

NATHALIE GLASBERG

30, politicies magister

26, försäljningsingenjör

25, studerande

studerande

64

77

81

82

HENRIK HÅKANS

MAGNUS NYBERG

ANNA PENSAR

HANNA RINTAMÄKI

ingenjör

31, företagare

30, internationell koordinator

studerande

91 NIKLAS SUND

jordbrukare

KRISTINESTAD

KORSNÄS

20

21

25

19

HENRIK ANTFOLK

ANNA-KAJSA BLOMQVIST

PETER GRANNAS

31, landsbyggdsföretagare

23, studerande

Lärare

27

29

34

22

IDA HAAPAMÄKI

ANNA-LENA AF HÄLLSTRÖM

ULF KLÅVUS

SOFIA MITTSBJÖRKBLOM

26, projektledare

32, ekonom

29, jordbrukare

30, politices magister

24

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

Ö S T E R B OT T E N

KRONOBY

11 ALEXANDRA GRAHN

LARSMO

20

51

53

JESPER LINDVALL

ROBERT BYGGMÄSTAR

JONAS ENA

27, studerande

31, restonom

21

65

ANNE-MIE RANTA

EMILY SUNDQVIST

20, studerande

VASA

140

146

147

165

IDA AHLBOM

SANNA BERGSTRÖM

ANNA BERTILLS

FREDRIK HÄLLUND

studerande

21, studerande

32, pol.mag, VD

24, studerande

168

182

190

198

CHRISTIAN JOFFS

MARTIN NORRGÅRD

GALLINA SANDÅS

JOAKIM STRAND

20, student

25, studerande

verksamhetsledare

30, jurist, ekonom

207

208

VANESSA VANDY

VERONICA WIANDER

23, studerande, musikkompositör

27, studerande, Alarmcentralsoperatör

MALAX

NYKARLEBY

3

8

41

42

TERESA BACKAS

CHATRINE ENLUND-NISULA

LISA KALLVIK

THOMAS KARV

34, pedagogie magister

psyk.kand.

24, studerande

18

25

53

57

MARICA STOLPE

ANNA TALVITIE

LISA PALM

ANNA SUNDSTEN

20, studerande

27, företagare, studerande

27, miljöingenjör

58 SIMON SUNDVIK

27, entreprenör

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

25

Ö S T E R B OT T E N

NÄRPES

11

15

23

26

JOHANNA BORG

DANIEL ELLFOLK

ANDERS JÄRVINEN

JAN-HENRIK LILLBÅSK

22, studerande

18, studerande

27, egenföretagare

lantbruksföretagare

40 ANETTE STORSVED

klasslärare

PEDERSÖRE

VÖRÅ

5

20

15

25

CARL-AXEL BJON

LENA HÖGLUND

ULRIKA FORSS

HANNAH KASTUS

studerande

26, pol.kand.

24, politicie magister

22

47

28

33

MARTIN JUSSILA

ANETTE FORSSTRÖMFELLMAN

ANNA KÄCKO

VICTOR OHLIS

27, socionom

29, versamhetsutvecklare

18, studerande

27, journalist

51

42

VICTOR RÖNNQVIST

CAROLINE SÖDERGÅRDHAHN

beväring

bokförare

ungtval.fi

26

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

hur röstar jag 2012 F Ö R H A N D S R Ö S T N I N G 1 7- 2 3 .1 0 . 2 0 1 2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

Gå in på www.ungtval.fi Välj din kandidat Kolla in närmaste vallokal på www.vaalit.fi Ta med dig legitimation, några vänner och ett ansvarsfullt humör Stig in i vallokalen, visa id och mottag en blank röstsedel av funktionären Stig in i röstningsbåset och skriv ner din kandidats nummer på sedeln Gå till funktionären, få en stämpel på röstsedeln och lägg den i ett kuvert Skriv under förhandsröstningslappen funktionären ger dig Lägg den med rösten i ett ytterligare kuvert Lägg kuvertet i valurnan

VA L D A G E N 2 8 .1 0 . 2 0 1 2

1 Stig in i din egen vallokal 2 Visa id 3 Mottag en röstsedel 4 Gå till båset och skriv din kandidats nummer på röstsedeln 5 Gå till en funktionär som stämplar rösten 6 Fäll ner rösten i urnan

FÖR ATT FÅ RÖSTA BÖR DU VARA

18 år på valdagen Finsk medborgare medborgare inom EU, Island eller Norge som är skriven i en finsk kommun sedan 7.9.2012 Övrig medborgare som bott minst två år i Finland

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

27

#UNGTVAL PÅ INSTAGRAM

#ungtval

LSK

28

NY ELLER GAMMAL STUDERANDE? SE HIT! MATIAS KALLIO

Förbundsordförande LSK

Denna gång vill jag främst rikta min kolumn till alla nya studerande och också till er som drömmer om att få börja studera någon dag. Att påbörja studierna vid en högskola innebär att en ny etapp i livet börjar. En etapp som är full av olika möjligheter men också av vissa fallgropar. För att studietiden ska bli så givande och minnesvärd som möjligt följer här några tips som jag hoppas att kommer till nytta. Också du som redan studerat en tid kan ha nytta av att läsa vidare.

Först vill jag lyfta fram något som kanske känns självklart men som dessvärre är viktigt att nämna. Tiden i skolan är nu förbi! I praktiken betyder detta att du själv har ansvaret över din egen inlärning och din egen utveckling. Utöver inlärningen lönar det sig att speciellt fundera på den egna utvecklingen.

Fastän studiernas framskridande inte är betydelselöst så lönar det sig inte att enbart fokusera på studerandet. Utöver själva studierna kan studietiden nämligen ge så mycket mera som senare i livet är betydligt svårare att uppleva.

Mitt viktigaste tips är att det inte lönar sig att förbise en hurdan positiv inverkan olika aktiviteter vid sidan om dina studier kan ha på ditt liv efter studierna. Ofta är nämligen de färdigheter du lär dig och de kontakter du knyter vid sidan av studierna minst lika viktigt som själva studerandet. Eftersom allt fler personer utbildar sig allt mera framhävs vikten av dina övriga aktiviteter. En framtida arbetsgivare uppskattar definitivt om du också gjort annat än studerat.

Du kan börja med att bekanta dig med den verksamhet som olika föreningar vid din högskola arrangerar. Ofta finns det föreningar av en massa olika typer, exempelvis finns det föreningar för personer med samma studieinriktning och föreningar för personer från samma hemtrakt. Du som är intresserad av politik är kanske intresserad av LSK:s verksamhet? Student- och studerandekårerna erbjuder fina möjligheter för dig som vill engagera dig lite mera.

Finns det inte en förening kan det också vara roligt och lärorikt att själv grunda en. Var inte rädd för att aktivera dig!

Hur är det då med studietakten?

Hinner man med annat än studier? Det tips jag kan ge är att det inte lönar sig att bli matt av allt tal om snabb utexaminering. Den ”akademiska friheten” är visserligen inte mera vad den en gång varit eftersom studietiden och studiestödet numera är begränsade. Trots detta finns det nog ändå gått om tid för också annat än enbart studier.

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

OMBYTE I FÖRBUNDSSTYRELSEN LSK höll ett extra förbundsmöte 31 augusti 2012 i Helsingfors.

Ida Strandberg befriades på basis av egen begäran från förbundsstyrelsen och från viceordförandeskapet. Till nya styrelsemedlemmar valdes Daniel Björndahl och Nanna Sandqvist, och till ny viceordförande valdes Sanna Bergström som tidigare varit ordinarie medlem av styrelsen.

Nanna Sandqvist är ordförande i Arcadas studerandekår ASK och bosatt i Esbo. Daniel Björndahl är medlem av Novias studerandekår Noviums fullmäktige och bosatt i Vasa, men hemma från Malax.

Båda studerar till socionom, och båda är 22 år gamla.

TEXT

Andrea Nyberg

GUSTAFSSON SKAKAR OM HÖGSKOLEREKTORERNA Undervisningsminister Jukka Gustafsson sa att han var förvirrad och förvånad över att höra om de politiska studentorganisationernas diskriminerande förhållanden i jämförelse med de obundna studentorganisationerna.

— Överraskande, det var ett bra beslut att komma hit och höra om dessa problem. Jag känner mig förbryllad. Jag tar för givet att politiska organisationer har rätt att presentera sin verksamhet vid universitet och högskolor, säger Jukka Gustafsson (SDP) under den politiska inmarschen i Helsingfors universitet.

Politiska studentorganisationer rapporterar om konkreta exempel på diskriminering. Flera akademiska organisationer förbjuds annonsera om politiska organisationer och deras evenemang, även om de andra studentorganisationerna kan marknadsföra sina egna aktiviteter.

TEXT

Redaktionen

Vasa yrkeshögskola förbjöd den politiska inmarschen i alla sina utrymmen.

— Jag undrar om jag skall ringa Vasa yrkeshögskola nu eller genast, sade Gustafsson efter att ha hört om fallet.

Gustafsson lovade ”skaka på” yrkeshögskolor och universitetsrektorer angående diskrimineringen av politiska studentorganisationer.

• I princip är dessa rektorer smarta människor.

• Jag tror samhällsaktiva och medborgarrörelser ska ha möjlighet att presentera sin verksamhet och att det är en viktig del för tillväxten av unga aktiva medborgare, säger Gustafsson.

M I N I STE R 5

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

29

HAVET AV HÄRSKARTEKNIKER

Hösten 2011 grundades Minister 5 som en teatergrupp, vars huvudagenda är att göra fysisk, genusnyfiken teater. Minister 5 består av Nora Azémar och Charlott Lihnell.

Från och med nu kommer vi i Minister 5 också att finnas i detta format och vi är mer genusnyfikna än någonsin!

TEXT

Charlott Lihnell I L L U S T R AT I O N

Nora A zémar m i n i s t e r f e m @ g m a i l .c o m

Har du någon gång hamnat i en situation på jobbet eller i skolan, som inte känns helt som den ska?

Där du för en sekund (eller mer) upplevde att du blev tillplattad, utfryst, förlöjligad, ignorerad eller något annat otrevligt. Där du inte hann reagera förrän det var försent eller du bara blev kvarlämnad med en obehaglig känsla som var svår att skaka av sig och frågan ”vad var det som hände egentligen?” ekandes i ditt huvud. Förtryck och mobbing av det subtilare slaget kan ofta vara svårt att definiera.

Vad exakt var det som hände, som gjorde att jag kände mig förtryckt, tillintetgjord och/eller härskad över?

Så här i valtider tyckte vi det skulle passa bra att skriva om de ca 30 år gamla, dock högst aktuella Härskarteknikerna. Dessa tekniker är just vad de heter - tekniker att härska över andra människogrupper eller enskilda individer.

Social manipulation alltså.

Den norska socialpsykologen Berit Ås uppmärksammade fenomenet och myntade uttrycket Härskarteknik redan 1976. Det sägs att hon då lyckades lokalisera fem olika typer av härskartekniker när hon satt i ett sammanträde där männen i rummet, på olika sätt, kommunicerade till varandra att hennes åsikter inte var viktiga. Berit började då imitera dessa beteenden under sammanträdet och märkte att det blev till hennes fördel. Genom att lära sig dessa fem tekniker kunde kvinnor nu stötta varandra i offentliga sammanhang på ett väldigt subtilt sätt, genom att endast hålla upp olika antal fingrar för att signalera till varandra vilken av de olika härskarteknikerna som var i användning. Go Berit!

De Härskartekniker som Berit först synliggjorde var Osynliggörande = ignorera, marginalisera eller tysta. T ex. avbryta någon som just fått ordet, börja skrapa med stolen eller bläddra i papper när någon har ordet.

Förlöjligande = att framställa någons argument eller person som löjlig eller ovidkommande. ”Haha, det där var det dummaste jag hört!”

Undanhållande av information = marginalisera, stänga ute någon genom att undanhålla information från denne, som egentligen berör alla på t ex. arbetsplatsen.

Dubbelbestraffning = att bli bestraffad oavsett vad/hur man gör. T ex. vara noggrann med sina arbetsuppgifter och bli anklagad för att vara långsam. Snabbar på med sina arbetsuppgifter och blir då anklagad för att vara slarvig.

Påförande av skuld och skam = skam- och skuldbeläggning för en persons egenskaper, antydan om att något man utsatts för är ens eget fel. ”Hade du kort kjol på dig när du blev våldtagen? Ja, men då får du skylla dig själv!”

Senare la Berit till Objektifiering = att börja kommentera eller diskutera någons utseende i irrelevanta sammanhang.

Våld eller hot om våld = att missbruka fysisk styrka på någon eller hota att möjligheten finns, för att få sin vilja fram.

Nu är det ju inte bara gruppen män som utsätter gruppen kvinnor för de här hemskheterna. Det kan också förekomma mellan män och män, mellan kvinnor och kvinnor, mellan lärare och elev eller mellan chef och anställd. Listan är lång.

Det finns idag väldigt mycket olika varianter av dessa härskartekniker, som tillkommit på senare år. Ett exempel är boken Härskarteknik som den svenska VD:n och retorikkonsulten Elaine Bergqvist (numera Elaine Eksvärd) kom ut med 2008. Hon beskriver sju olika metoder*: Projiceringsmetoden Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex.

Komplimangsmetoden En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.

Stereotypmodellen Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.

Självförvållad härskarteknik Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, ”härskaren” får därmed ett överläge.

Uteslutningsmetoden Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet ”glöms bort”.

Hierarkimetoden Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.

Tidsmetoden Många använder tid för att tysta ned andra: ”Jag är äldre än vad du är” eller ”Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit”.

Det bästa motgiftet till sådan här skit är kunskap och uppmärksammande, för en härskarteknik har väldigt svårt att existera när vi uppmärksammar den! Lycka till!

*Källa: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/elaines-sju-olika-harskartekniker, 2008-02-28.

G I S SA V E M

30

VEM ÄR VEM? A

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

Du kanske känner igen våra inhemska politiker men hur många namn kan du para ihop rätt när det kommer till internationella politiska ledare?

Para ihop rätt namn med rätt ansikte. Svaren hittar du längst nere.

C

B

E

F

I

D

G

J

H

K

L

1. Ban Ki-moon Titel: Förenta nationernas generalsekreterare Födelseort: Sydkorea, Eumseong Ålder: 68 år (född 1944)

5. Hu Jintao Titel: Kinas högste ledare (president) Födelseort: Kina, Jiangyan Ålder: 70 år (född 1942)

9. Ayatolla Sayyed Ali Khamenel Titel: Irans högsta andliga och politiska ledare Födelseort: Iran, Mashhad Ålder: 73 år (född 1939)

2. Bashar al-Assad Titel: Syriens president Födelseort: Syrien, Damaskus Ålder: 47 år (född 1965)

6. Hillary Clinton Titel: USA:s utrikesminister Födelseort: USA, Chicago Ålder: 65 år (född 1947)

10. Barack Obama Titel: USA:s president Födelseort: USA, Honolulu Ålder: 51 år (född 1961)

3. Mahmoud Ahmadinejad Titel: Irans president Födelseort: Iran, Aradan Ålder: 56 år (född 1956)

7. Hosni Mubarak Titel: Avsatt president Födelseort: Egypten, Al-Minufiyya Ålder: 82 år (född 1928)

11. Benjamin Netanyahu Titel: är en israelisk militär och politiker (Likud) Födelseort: Israel, Tel Aviv Ålder: 63 (född 1949)

4. Hamad bin Khalifa Titel: Emir av Qatar Födelseort: Qatar, Doha Ålder: 60 år (född 1952)

8. Vladimir Putin Titel: Rysslands president Födelseort: Ryssland, Sankt Petersburg (Leningrad) Ålder: 60 år (född 1952)

12. Dimitrij Medvedev Titel: Rysslands premiärminister Födelseort: Ryssland, Sankt Petersburg Ålder: 47 år (född 1965)

R ÄT T SVA R

1 – I, 2 – A, 3 – F, 4 – H, 5 – C, 6 – K, 7 – L, 8 – D, 9 – G, 10 – E, 11 – J, 12 – B

ANNONS

SVENSK FRAMTID NO 04-05 ⁄ 2012

FINLAND — BÄST I KLASSEN? FOKUS PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Välkommen med på årets Storsamling med mänskliga rättigheter som tema. Storsamlingen kommer i år att gå av stapeln i Åbo den 8.-9.12. Talare på Storsamlingen kommer bland annat att vara minoritetsombudsman Eva Biaudet, professor Elina Pirjatanniemi och Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson.

Riksdagsledamot Stefan Wallin kommer även att besöka Storsamlingen och framföra en hälsning. Deltagarna får möjlighet att diskutera med inledarna och ställa frågor, samt även själv få debattera och diskutera ämnet genom workshopar.

Priset för årets Storsamling är 30 euro. I priset ingår Storsamlingens program, lunch båda dagarna, frukost på söndagen, övernattning och en festlig supé på lördag kväll. SU står även för resekostnaderna, men resor med egen bil bör på förhand kommas överens om med förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin (silja@su.fi).

ANMÄL DIG PÅ WWW.TINYURL.COM/STORSAMLING2012

31

U N GT VA L . F I / S U . F I