Svensk Framtid 5/06

svensk

sf

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 5 2006

framtid nr 5 2006

svensk

framtid nr 5 2006

innehåll & ordförande

svensk framtid nr 5 2006

svepop

upp med den!

valkampanj i sverige

1 4

1 6

1 8

2 0

2 4

lsk valkandidater

profilen

1 2

på g.

1 1

avskedsintervju

1 0

gravid och studerande & gästen

0 8

ung i arbetslivet

0 6

su till val

0 5

hemmalaget

0 4

porrseminarium

ted.urho@su.fi

0 3

Nyheter & ledare

Chefredaktör Ted Urho

innehåll

formgivare mats haglund – carl&carl pärmbild emma portin Ansvarig utgivare Anna Bertills

anna.bertills@su.fi Redaktionsrådet Anna af Hällström Fredika Lund Anna Sundstén Christine Smedberg Helleke Heikkinen Redaktionen Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors Telefon (09) 693 07 247 Fax (09) 693 19 68 E-post svenskframtid@su.fi

Livet mot 30 ordförande

Tryckeri

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet.

De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6000 ISSN 078-4427

förbundsordförande anna bertills

Nej, ännu är man inte 30 men det närmar sig med stormsteg.

Varför är det så många som pratar om 30-års krisen? Finns den eller är den en myt? Själv är jag övertygad om att kriserna kommer vare sig du är 15, 25 eller 40. Jag tror själv att det mesta kring de 30 åren handlar om den fas livet befinner sig i. Studierna är kanske avklarade och jobbsökandet har tagit vid. Dessutom så börjar det för många bli aktuellt med familjebildning. Att kombinera barn och karriär ska inte vara omöjligt men sätter en hel del press på individen.

Arbete är nyckeln till mycket. Varje ung människa ska ha rätt till framtidstro, rätt att känna sig behövd och en chans till att tjäna egna pengar. Ska Finland lyckas med det så måste man ta i tu med ungdomsarbetslösheten. Huvudorsaken till arbetslöshet bland unga är att alltför många företagare tvekar att anställa. De är osäkra på om anställningen kommer att löna sig ifall de blir

sämre tider. De är osäkra på att hitta rätt person och låter därför hellre bli. Vi vill ge unga en bättre möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns inte ett recept på hur vi skall lösa ungdomsarbetslösheten men det finns en hel del ingredienser att ta till. SU har valt sin linje i kommande valtider. Vi vägrar vara med om att utbilda dagens unga till arbetslöshet. Det sägs att det kommer att komma en skriande brist på arbetskraft – men utbildar vi i rätt banor, utbildar vi enligt behov? Här kommer också skolornas studiehandledning in i bilden. Hur väl förbereds eleverna på kommande yrkesval, hur presenteras möjligheterna och vilken bild ger man av arbetsmarknaden? SU vill också utöka användningen av lärlingsavtal och sänka arbetsgivaravgifterna. Visstidsanställningarna är inte bara av ondo utan ett sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men upprepade visstidsanställningar på varandra måste undvikas! En sådan otrygghet skapar problem i längden. Vi har ju aldrig varit så välutbildade som nu, aldrig haft en sådan tillgång på information och ändå så tycks det många gånger vara tabu att diskutera problem och lösningar kring arbetslösheten.

Den som en gång blivit långvarigt arbetslös har svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Menar Finland allvar med att alla behövs så måste vi bli bättre och snabbare på att ge unga en chans att vara med och bidra och komma med sina förslag till lösningar. Om vi fortsätter att göra som vi alltid gjort och upprepar det mantrat så kommer allt att förbli som tidigare.

När förändringars vindar blåser så finns det två olika valmöjligheter: bygga vindskydd eller väderkvarnar. SU har tänkt bygga väderkvarnarna. Och det där med 30-års krisen. Glöm den och koncentrera dig på att leva istället. Det är så mycket roligare.

svensk

framtid nr 5 2006

ledare

Mer än bara energi ledare

chefredaktör ted urho

Våra liv blir allt mer datoriserade och elektrifierade. På de flesta kontoren kretsar 80 procent av arbetet antingen direkt eller indirekt kring en dator. Sitter man inte vid skrivbordet så sitter man kanske runt mötesbordet och pillar på sin kommunikator. Även i de mer fysiskt krävande branscherna har datorer sakta men säkert gjort intrång: på allt fler fabriksgolv hittar vi datorstyrda robotarmar, på bondgårdarna mjölkas korna av en maskin. Till och med på ålderdomshemmen knäpps butikslistorna in i en databas och sedan levererar en utlokaliserad firma maten till dörren.

Samhällsmedborgare födda efter 1990 har aldrig ens upplevt en tid utan datorer och smarttelefoner. Vad gjorde man på ett kontor före det fanns datorer, hur höll man kontakt med varandra utan e-post? Vaddå skrivmaski-

ner och telex, sånt finns väl bara på museer nuförtiden!

Det känns som om våra liv är centrerade kring den lilla vita kontakten i väggen. I Finland är vi vana att det kommer en stadig ström ac/ dc ut ur väggen kontinuerligt, 24 timmar om dagen, året om. Men vad händer sedan en dag då det inte mera kommer ström ur dosan? Det är inte bara kontoren som tystnar, utan även skolorna, sjukhusen, järnvägarna och mobiltelefonerna.

Att fossila bränslen inte är hållbara i längden vet vi, och vi vet även att kolen och oljan förr eller senare kommer att ta slut. Dessutom produceras merparten av det sistnämnda i områden som enligt politiskt korrekt terminologi är ”inflammerade”.

I Finland har vi traditionellt alltid klarat av att ta hand om oss själva, något som vi som nation bör vara stolta över. I en tid då alternativa energikällor växer i antal är vi föregångare med solpaneler, vindkraft och dylikt.

Finsk energi är ren, pålitlig och miljövänlig.

Detta kommer att vara ett trumfkort på hand om ett kvartssekel då våra vänner på kontinenten upptäcker att deras egna resurser inte räcker till. Då måste vi vara färdiga att solidariskt sälja el till marknadspris åt våra vänner i nöd.

Men innan det måste vi gardera oss genom att utöka vår egna inhemska produktionskapacitet.

Credo argentum.

SU tycker till Ordförandena för de politiska ungdomsförbunden unisont: Generationsväxling, tack!

29.9.2006 De politiska ungdomsförbunden förbereder sig för närvarande inför det kommande riksdagsvalet och målsättningarna och förväntningarna är höga.

Ordförandenas gemensamma mål är att få 20 invalda som skulle vara under 30 år. I dag är de unga kraftigt underrepresenterade i riksdagen och det behövs radikala åtgärder för att ändra på missförhållandet. Förra riksdagsvalets resultat blev sex stycken invalda under 30 år. Det vore ett steg i rätt riktning om förbunden tillsammans skulle få 20 ledamöter under den magiska gränsen 30 år. Det långsiktiga målet borde vara 40 ledamöter under 30 eftersom det bättre skulle återspegla samhället.

Förbundsordförandena för de politiska ungdomsorganisationerna stöder unga kandidater över partigränserna genom en gemensam målsättning och ett tydligt samarbete. Ordförandena poängterar hur viktigt det är att välja ungt. Det är på det sättet man tryggar framtiden.

För mera information: Anna Bertills, Svensk Ungdom, 050 354 2720

Svensk Ungdom vill reformera värnplikten!

25.09.2006

För att bemöta de förändrade hotbilderna bör värnpliktensutbildning tydligare struktureras enligt beredskapen att möta kriser av såväl militär som civil karaktär. SU anser att hela årskullar skall kallas till uppbåd och att det finländska försvaret gradvis utvecklas till att bemöta nya typer av kriser utöver traditionella anfall. Dessutom anser SU:s förbundsstyrelse, som samlades i Helsingfors under fredagen, att civiltjänstgöringen bör förkortas till 12 månader. SU:s kongress tog beslutet om att förkorta civiltjänstgöringen redan i maj. Förslaget har varit aktuellt under de senaste dagarna då också försvarsmaktens kommendör Juhani Kaskeala uttalat stöd för idén.

Debattforumet

- SU vill se en omstrukturering av värnplikten, säger SU:s förbundsordförande Anna Bertills. Civiltjänstgöringen är 13 månader medan beväringar inom militärtjänstgöringen klarar av sin tjänstgöring på 6 månader. Med tanke på studier och jobb så är det orimligt att kräva att civiltjänstgöringen skall sträcka sig över ett år. Därför vill SU förkorta tiden med en månad, konstaterar Bertills.

Hur skall SU vinna valet? Är vi för höger eller vänster?

Klämmer mössan om huvudet?

Den civila krishanteringen har genom åren visat sig bli allt viktigare och då speciellt vid inomstatliga konflikter. Militär och civil krishantering är två sidor av samma mynt och därför är det en styrka att ha tillgång till så många olika instrument som möjligt. SU anser att den allmänna värnplikten behövs även med tanke på att förbundet vill se ett finländskt medlemskap i Nato. Också Nato-länder förutsätts själva sköta sitt försvar.

Logga in på su.fi:s nya debattforum och ventilera dina tankar och känslor!

- Det är en missuppfattning att tro att ett Nato-medlemskap innebär att vi helt kan avskaffa värnplikten, säger förbundsordförande Bertills. Nato har inga egna trupper utan det är beroende av medlemsländernas bidrag.

Däremot måste man kunna ifrågasätta och omstrukturera försvaret enligt nya behov och utmaningar. Världen har förändrats, så även hotbilderna, fortsätter Bertills.

www.su.fi/forum

svensk

framtid nr 5 2006

porrseminarium i oslo

”..Det enda bra är att man kan lära sig någon bra ställning typ.” porrseminarium Seminarium om ”Unga, kön och pornografi” i Oslo den 19 september

text Anna Sundsten & Sara Eklund

”Den andra typen av porr är den utpräglat porriga porren som vi kan kalla hård-porr.”

Pornografin har under senare

år blivit mer framträdande i det offentliga rummet. Hur har detta påverkat unga? Detta strävade Nordiska Institutet för kvinno- och könsforskning (NIKK) att få svar på då de höll ett seminarium kring temat ”Unga, kön och pornografi” i Oslo den 19 september. Under seminariet behandlade och presenterade man den rapport som sammanställts av undersökningen ”Unga, kön och pornografi i Norden”.

porr Redan från början i undersökningen insåg man att man bör skilja på två begrepp. Den porr man i det offentliga rummet främst möts av är soft-porren. Softporr är de nakna kvinnor och män som bland annat figurerar i vanlig reklam och musikvideor. Denna typ av porr är den konventionella och därmed den som är svårast att påtala och komma åt.

Den andra typen av porr är den utpräglat porriga porren som vi kan kalla hård-porr. Det är hårdporren som finns på egen hylla i videouthyrningen och som laddas ner i egen mapp i datorn. Det som i undersökningen konstaterades vara en oväntad positiv som sak var den rikedom av olika könsroller och utseenden som finns i hårdporren. Det starkt negativa var däremot den koppling mellan sex och våld, sex och förnedring som figurerar allmänt i hårdporren. För flickor blir inställningen därför mer ambivalent. ”Det känns fel att bli kåt av kvinnoförnedring!

Makt ska inte vara på någons bekostnad!”

Unga är bekanta med porr. Så mycket som 90 - 100% av unga i undersökningen hade åtminstone någon gång varit i kontakt med porr. Man menade att porr är något spännande, den väcker sexuell nyfikenhet. I undersökningen framgick att flickor och pojkar kan skilja på porr och verklighet. ”Porr är en stimulerande fantasi”, som en pojke i undersökningen sade. Det fanns en skillnad mellan könen hur man tar del av porr som framgick av att flickor ser ensamma på porr och pojkar ser i grupp. Flickor blir mer okej med att titta på porr då de blir äldre och säkrare på sig själva medan pojkarnas intresse avtar i takt med verklig erfarenhet. ”Det blir lät�-

Erbjudande: Flicka Nu endast 19,90€ tare ju äldre man blir att veta hur det är på riktigt,” sade en flicka.

En sammanfattad utmaning för porrindustrin idag är att behålla spänningen men sudda ut stämpeln av skarpa könsroller, våld och förnedring.

kön Kvinnor exponeras som bekant mest i porren och inom softporren men mannen som verkligt objekt är i antågande. Det gör att mansbilden blir mer varierande men samtidigt sätter kroppsidealen stark press på mannen och mannens utseende. Den pressen har orsakat mycket problem bland unga kvinnor. Pojkarna upplevde i under-

svensk

framtid nr 5 2006

hemmalaget

sökningen krav på prestation, de kände sig osäkra ifråga om den egna sexuella aktiviteten. För flickorna fanns en osäkerhet i vad som förväntas av dem utifrån. ”Man vill vara den perfekta, den alla vill ha, man blir sugen på att se ut som dom.” Samtidigt som de vill vara attraktiva och sexiga så finns en fin linje mellan att vara sexig, vilket eftersträvas, och att vara hora, som har en negativ innebörd.

Porrens och kanske främst softporrens bilder av kvinnor och män påverkar också de ungas sätt att framställa sig själva. Mediaforskare Anja Hirdman har undersökt fyra tjej- och killtidningars kommersiella kvinno- och mansbilders avspegling i ungas självpresentationer på webbsiter som snyggast.se. Snyggast.se är en webbplats där unga (13-18 år) kan skicka in bilder på sig själva som sedan blir bedömda med poängskalan 1-10. Det som snabbt kunde konstateras var att tjejerna i högre grad skickade in bilder i helfigur med mer nakenhet och kombinerad bröst-rumpaexponering. Killbilderna fokuserade på ansikte och ibland på muskler. Den sexualiserade exponering av män som delvis börjar förekomma i reklam och inom porr syntes inte alls i killbilderna. Däremot återspeglades den mycket vanliga exponeringen av sexigt framställd kvinnokropp, 80 % av bilderna i samtliga undersökta tidningar, i tjejernas bilder. Detta kan förklaras med att största delen av den kommersiella visuella underhållningsindustrin dit såväl tidningar som musikvideor hör framför en mycket snäv könsrollsdiskurs.

unga Varför då skicka in bilder på sig själv, till t.ex. irc-galleria.fi och bli bedömd? Hirdman menade att i dagens samhälle finns du inte om du inte syns. Ditt värde finns inte i vad du gör och kan utan viktigare är det att man ser bra ut och blir uppmärksammad i största allmänhet.

Genom infoteknologin och dess produktionsmöjligheter har porren blivit hipp och nästan fått statusen av att vara ett feministiskt statement ”jag får vara sexig och stolt över min kropp, därför viker jag ut mig eller sätter ut min bild på nätet”. Exhibitionismen blir till frigörelse men resultatet är detsamma som alltid – unga människors, och ofta tjejers, oskyldiga bilder blir lustföremål för en helt annan målgrupp än väntat.

Vad kan man göra för att lyfta upp debatten om softporrens baksida i dagsljus? Hirdman ger två råd: fråga för vem dessa bilder finns och lyft också fram frågan om vad softporrens bilder säger om män och maskulinitet. Ett annat sätt för att lyfta upp diskussionen om porr, softporr och bilden av kvinnor och män är att ålägga public servicekanalerna att i större utsträckning ifrågasätta och ge mera uppbyggliga alternativ till dagens kommersiella porr och stereotypisering av könen. Mer prat om sex i FST:s program för unga och öppnare debatt i t.ex. radio X3M skulle vara det som våra finlandssvenska unga skulle gynnas av!

Viktigast för de unga då de skapar en sund och kritisk syn på sex är att de har ett nätverk. Unga behöver en öppen diskussion med äldre syskon, andra unga och vuxna.

Alltid är det kanske inte en förälder man vill prata med även om det kan fungera utmärkt. Tydligt kom det fram att män och deras åsikter saknas nästan totalt. Om man får prata med någon om andras och egna erfarenhet blir man modigare så man vågar säga vad man själv vill och tycker. Så här sa en flicka: ”Jag sa när min kille ville ha analsex; att det kan han ju ha med min kompis kille, för han är också intresserad, vi tjejer är ju det inte.”

Skolans sexualundervisning erbjuder enligt de unga fördomar blandat med information om könssjukdomar och preventivmedel. En kunskapslucka uppstår då ingen berättar hur det riktigt fungerar och där blir porren ett hjälpmedel. I Danmark har man redan i flere år haft ett system som kallas Sexpressen. Sexpressen består av unga medicinstuderande som får betalt för att åka runt i skolor och prata om sex med eleverna. Konceptet där unga mänskor pratar med andra unga om känslor och tankar kring sexualitet borde finnas i fler länder.

Unga idag navigerar ändå med säker kurs mellan de olika budskap de får, ”allt är ok så länge man inte skadar någon annan.” Ganska bra sade Jacob, 16 år, det till sist: ”Om man har en flickvän man är helt galen i, kan en kyss på munnen vara bättre än allt det där andra i porrfilm.”

Vem är lämplig som lärare? mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström

http://lofstrom.blogspot.com

Var skall man dra gränsen för vilka personliga åsikter som kan godtas och inte? Den frågan har säkert många som följt med debatten om Vasaläraren Thomas Illman ställt sig. Hufvudstadsbladets nya lördagsbilaga Volt hade en intervju med Thomas Illman, en lärare i Vasa övningsskola som konstaterade: ”Som jag ser det och tolkar bibeln är det exakt lika oetiskt att vara homosexuell som att vara pedofil.” Den debatten har sedan fortsatt i Vasabladet, Hufvudstadsbladet, radions Slaget efter tolv och på internet.

SU reagerade tillsammans med skolungdomsförbundet FSS på detta uttalande. För trots den åsiktsfrihet

som råder i vårt land är det absolut befogat att betvivla att man är lämplig som lärare om man hyser såhär kontroversiella åsikter. Läraryrket är speciellt i fråga om den omgivning man fungerar i. Som lärare arbetar man bland andra människor, inga personer man ofrånkomligen måste kunna respektera och inse sitt ansvar inför. Illman tycks mest intresserad av hur långt han kan gå med sina provokationer i åsiktsfrihetens namn. Den mest relevanta frågan är dock hur de elever som är homosexuella känner sig då de undervisas och skall undervisas av en auktoritetsperson, en lärare, som jämför dem med pedofiler?

Det är en kränkning och förolämpning som är lika allvarlig som om en lärare skulle förneka förintelsen eller kalla en elev hora. Som lärare kan man inte öppet kränka en del av sina elever på ett så respektlöst sätt.

Alla har rätt till sin personliga åsikt. Men att en lärare som öppet likställer homosexualitet med pedofili får undervisa är enligt vår mening fel och hänsynslöst mot eleverna. Därför har vi uppmanat såväl rektorn som direktionen i Vasa Övningsskola att göra något åt frågan.

Rektor Gun Jakobsson anmälde efter detta Thomas Illman till utbildningsstyrelsen som dock konstaterade att eftersom Illman sagt detta utanför klassrummets väggar och på sin fritid så har han inte brutit mot regelverket.

Utbildningsstyrelsens meddelande var väntat men det är ändå tråkigt att den gömmer huvudet i sanden och bara viftar bort det här problematiska fallet för att man tycker

att det är för knepigt. Nya riktlinjer behövs för att klargöra vad som är lämpligt att säga som lärare och vad klassrummets gränser går och vad man sedan skall kunna göra åt saken.

Det är naivt att tro att elever inte har ögon eller öron.

Barn och ungdomar följer också med debatten i tidningar men hur ska de kunna se skillnad från homofobi och det Thomas Illman säger i Volt och Vasabladet? Barn måste få vara barn och ska inte behöva kritiskt granska all information och behöva bemöta den redan i grundskolan och gymnasiet. Hur ska de kunna se skillnad på den Thomas Illman de har i klassrummet och den Thomas Illman de läser om i Hufvudstadsbladet?

Det här handlar inte specifikt om homosexuellas rättigheter. Det här handlar om respekt! Respekt för eleverna. På samma sätt som jag skulle känna mig kränkt om jag skulle ha en lärare som tycker illa om alla finlandssvenskar eller en polis som är rasist så känner sig nu elever kränkta då de blir påhoppade. Relationen mellan en elev och en lärare är mycket speciell. Oftast är en lärare också en förebild och en person som står för allmänbildning. Eleverna har inte valt att ha Illman som lärare men Illman har valt att kränka en del av sina elever och några av deras viktigaste känslor, nämligen vem de är kära i.

Det är mycket beklämmande. För i mitt Finland skall man få vara kär i precis vem man vill. Vi behöver mer kärlek i världen - inte mindre!

svensk

framtid nr 5 2006

profilen claus stolpe

claus stolpe – lektor och politiker Namn Claus Stolpe Ålder 42 Yrke Lektor i offentlig förvaltning vid ÅA i Vasa Familj Sambo + hennes barn Kör Ford Mondeo samt Suzuki MC GR650 Dricker Vatten till maten, en öl i bastun Äter För mycket Lyssnar Svensk 70-tals progg, svenska visor, 50-tals rock och Johnny Cash Läser Blandat.

Från skönlitteratur till ramlagen för KSSR

text ted urho foto stellan herner

Claus Stolpe är lite som brittisk humor: till synes lite torr på ytan men full med saftiga åsikter och historier. Han har åsikter om det mesta, och är bra på att formulera sig själv i ord. När han föreläser i offentlig förvaltning på Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa har studenterna aldrig tråkigt. Att politik och offentlig förvaltning hör till hans stora intressen märks snabbt. Han hugger direkt in på ämnet.

Politiken

borde justeras. Han poängterar att studerandes köpkraft lär ha sjunkit med cirka 20 procent under de senaste 15 åren. Då konsumentpriserna också sjunkit är det rätt märkligt. Stolpe ser dessutom ogärna att studerande jobbar vid sidan om. Men pengar behöver dom ju.

– Jag har betalt för att hålla bra föreläsningar. Men inte kan jag ju betala folk för att närvara på dem, konstaterar Stolpe. Att kombinera studier och arbetsscheman blir stressande för studerande.

Jag kan ju inte beakta Citymarkets kassaschema. Jobbar man med något som korrelerar med studierna är det en annan sak. Men de flesta har ju inte möjlighet till det, tillägger han.

Stolpe studerade själv vid Åbo Akademi på 1980-talet, då man ännu löste finansieringen av studietiden med studielån.

– Fast på den tiden rådde en annan mentalitet. Då kunde man vara rätt så säker på att få jobb efter studierna, och påbörja avbetalningarna. Idag är ju situationen helt annan och många akademiker går tyvärr arbetslösa, konstaterar Stolpe. Det här problemet blir väl löst då de stora årsklasserna går i pension. Men för tillfället är det lite si och så.

Stolpe påminner att den finlandssvenska väljaren en del av en mycket heterogen skara. Språket håller ihop skaran. Skulle det inte vara för det skulle folk nog vara spridda på samtliga övriga partier.

– Varje ny Sfp-ordförande har en utmaning i att hålla ihop skarorna. Inte blir det ju lättare av att det är svårt att få yngre att rösta, konstaterar Stolpe. Den som når fram till ungdomarna har en otrolig mängd röster att hämta.

Enligt honom har partierna en längre tid gått inför en så kallad ”catch all”-mentalitet, där man vill håva in alla väljare – man drar sig för att stöta sig med någon. Inte minst inom Sfp tycker han att Österbotten allt fler och fler frågor saknar en konkret höger-vänster förankring.

Detta syns även i valaffischeringen. Partierna har frångått de raka Stolpe är född och uppvuxen i Vasa, men flyttade bort för att studera, ett beslut han är glad över. Efter studierna fick han jobb på rör och konkreta budskap som gällde förr. Åbo Akademi och på den vägen är han. Han flyttade tillbaka till Stolpe visar på en valaffisch från 1948 där finska väljare uppmaVasa då han blev erbjuden jobb på samhälls- och vårdvetenskapnades rösta på ett parti för att undgå den kommunistiska faran.

– Sådan marknadsföring skulle inte passa sig idag. Vi lever i en liga fakulteten.

– En kul grej med den här staden är att är så bortskämda med komplex värld med ibland luddiga värderingar, och det syns även de korta avstånden. Vi har till exempel mest cykelväg per capita i i valreklamen, konstaterar Stolpe. hela landet, ler Stolpe. Snudd på, åtminstone. Även om nyländska frågor vanligtvis inte når över tröskeln i Han ser också det negativa i det ur ett ekonomiskt perspektiv. Österbotten har man ändå följt med Sibbo-frågan ganska aktivt Folk ställer ibland orimliga krav. Som exempel nämner han en i österbottnisk media. I vissa kommuner börjar man fundera på om större kommuner även här kommer att göra påhopp på de nybyggd stadsdel som kräver en egen kvartersskola fast det närmindre. maste lågstadiet finns inom tre kilo– Skulle Lex Sibbo gå igenom finns meter. I en annan del av stan finns tre – Egentligen precis tvärtom. Alla är ju med det en risk att det blir ett prejudikat lågstadier inom promenadavstånd i politiken på något sätt. för resten av landet, menar Stolpe. från varandra. Men då det på grund Själv har Stolpe suttit två manav elevbrist blev tal om att lägga ner datperioder i Vasa stadsfullmäktige, från 1996 till 2004. Men en en av skolorna blev det ett himla liv. tredje period tackade han nej till. Stolpe satt som obunden med i Stolpe ser även Österbotten som ett intressant men krävande Sfp:s grupp av helt pragmatiska skäl: de borgerliga värderingarna, område för just Sfp där språket fungerar som kittet som håller ihop rörelsen. Sfp är valkretsens näst största parti och pendlar en stark svenskspråkig identitet och personkemin fungerade för mellan tre och fyra mandat av de 17 som finns att tävla om. Han honom. vill dessutom poängtera att Sfp inte har monopol på finlandsPå frågan om han såg en konflikt i att undervisa i statskunskap och själv vara med i kommunalpolitiken har han ett konkret svar. svenskarna.

– Egentligen precis tvärtom. Alla är ju med i politiken på något – Österbotten har många identiteter. De kristna värderingarna sätt. Nog går ju statsvetare också och röstar, menar Stolpe. Dessär starka i norra Österbotten, i södra Österbotten är det däremot andra värderingar som har företräde, menar Stolpe. Dessutom är utom gav det ju mig ypperliga praktiska exempel att använda inom undervisningen så att jag slapp använda de ibland torra exempel det stor skillnad på invånarna i städerna och på landsbygden, så som undervisningsmaterialet påbjuder, tillägger Stolpe menande. en alltför stark profilering åt något håll kan skrämma bort väljare, tillägger han.

- I norra Österbotten påverkar laestadianismen och i södra ÖstStudenterna erbotten präglas mentaliteten måhända av en annan slags värdekonservatism, konstaterar Stolpe. Närpes hör nog till de ställen där jag inte skulle bosätta mig om jag skulle vara bög, ler Stolpe Som många andra håller även Stolpe med om att studenternas avslutningsvis. Knappast Larsmo heller, för den delen... ekonomiska situation är ohållbar för tillfället. Studiepenningen

Färgade strålkastare, skummande ölstop och glada skratt som fyllde hela salen! Det var stämningen på Kåren där SVEPOP 100 gick av stapeln en torsdagskväll i oktober.

Efter timmar av ”roudande”, soundcheck och artisternas klädombyten var det dags för dörrvakten att slå upp dörrarna till SVEPOP 100, Sfp:s ungdomskonsert till ära av partiets 100-årsjubileum. En del av besökarna på gratiskonserten hade köat utanför i timmar för att försäkra sig om en plats i första raden när kometfabrikens söta killar spelade.

Som speaker under kvällen fungerade stand-up artisten Lotta Backlund som fick salen att fyllas av skratt och som även presenterade Stefan ”jag har betalat allas inträde” Wallin. Efter ett skämtsamt samtal mellan dessa två var det dags för Pappas eget band att göra entré och många i publiken verkade positivt överraskade av detta kanske inte så kända band. Efter flera sköna låtar var det dags för det kanske mer kända bandet Kometfabriken äntra scenen, som i sin tur fick ge plats för den fenomenala a capellagruppen FORK. Efter tre duktiga band som verkligen fick stämningen på topp var det dags för kvällens höjdpunkt – Patrik Isaksson!

Patte rockade loss i sina röda skor och fick säkerligen både ett och annat flicksnärtehjärta att klappa. På det hela taget en väldigt lång men lyckad kväll.

Den enda missen partiet gjorde i sitt arrangemang av konserten var ju kanske att så gott som ingen av åskådarna visste att man firade Sfp:s 100-års födis. Kanske borde Lotta backlund kunnat lyfta ett litet fyrfaldigt leve i alla fall. text Sandra, Emma & Helleke foto emma portin

SVEPOPulä

채rt till 100!!

10

svensk

framtid nr 5 2006

su går till val 2007 – upp med den!

su marscherar för höjd studiepenning upp med den! text & foto ted urho

Lasse Garoff, 24 och Kristoffer Lindell, 24, är båda studerande vid Helsingfors universitet och deltog i demonstrationen för höjningen för studiepenningen måndagen den 9 oktober i Helsingfors. Marschen började vid Senatstorget och ringlade sig fram längs med Norra Esplanaden för att nå sin kulmen vid riksdagshuset. På trapporna till riksdagen hade en handfull riksdagsledamöter samlats för att ta emot studenternas budskap. I marschen deltog studerande från högskolor, yrkeshögskolor och andra stadiets skolor.

Vad tyckte ni om marschen?

Kristoffer Jag tyckte det var positivt att så mycket folk deltog, speciellt sambatruppen i spetsen var kul.

Lasse Det var mycket roligare än jag förväntat mig, riktigt rojsigt kiva faktiskt.

resbidraget höjdes började jag donera mellanskillnaden till Unicef.

Skulle en höjning av inkomstgränsen hjälpa till?

Lasse Det är konstigt att studerandes arbete har problematiserats, kontakten med arbetsvärlden är nödvändig! Dessutom är det bra att bekanta sig med olika yrkesalternativ.

Kristoffer Min sambo jobbar som guide för den estniska delegationen under Finlands EU-ordförandeskap, och lyfter lön för det. Tidigare i vår studerade hon och skrev på gradu-avhandlingen och lyfte studiestöd. Nu kräver Folkpensionsanstalten henne att betala tillbaka ett antal studiestödsmånader. Det känns varken logiskt eller rättvist. Jag tycker att båda studiepennigen och inkomstgränserna borde höjas. Höjningen av måltidsstödet kunde lika bra slopas direkt.

Lasse Precis, studerande måste göra annat än bara studera och äta, man vill ju ha ett liv vid sidan om studierna.

Och syftet bakom kampanjen?

Lasse Definitivt berättigat. Det pratas mycket nu om hur viktig den högre utbildningen är, men långsamma studier med arbete vid sidan om ses som problematiskt. Vill man inte att studerande ska jobba vid sidan om så måste man höja bidragen.

Kristoffer Personligen klarar jag mig på det nuvarande. Då hy-

Och framtiden?

Kristoffer Man får ju hoppas att kampanjen och demonstrationen leder till resultat. De är demokratiska verktyg, och borde fungera.

Lasse Annars kanske man måste ta till radikalare metoder...

svensk

framtid nr 5 2006

11

su går till val 2007 – valkampanj i sverige

valkampanj i sverige text Helleke Heikkinen foto mats löfström

su hjälpte alliansen att vinna valet! fakta

I Sverige har man listval, vilket innebär att man röstar direkt på partierna, som internt rangordnar kandidaterna. Är man nummer ett på listan så blir man allts automatiskt invald, så länge partiet får tillräckligt med röster. 1998 infördes dock en metod som gör att man kan ”kryssa i” en viss kandidat, som sedan hoppar uppåt i listan.

I Sverige kan man förhandsrösta ända fram till dagen före valet. Man kan även kräva tillbaka sin förhandsröst och ångra sig.

Alliansen tog 178 platser i riksdagen.

Vänsterkartellen fick 171 platser i riksdagen.

Vecka 37 utlokaliserade SU sina tjänstemän samt en förtroendevald till Sverige för att arbeta med valrörelsen inför valet den 17 september. Avsikten med denna resa var att jobba med den borgerliga alliansens ungdomsorganisationer, CUF (Centerns ungdomsförbund), LUF (Liberala ungdomsförbundet) och MUF (Moderaternas ungdomsförbund) och på så vis få nya idéer och inspiration inför vårt eget val i mars.

Personligen upplevde jag valkampanjen i Sverige som mera fräck i jargongen. I och med att det hölls tre val på en gång (kommunal, landstings- och riksdagsval) blandades frågorna samman och regionala frågor hamnade i skuggan av de nationella frågorna.

I Sverige har kampanjarbetet amerikaniserats och personer spelar en större roll än i Finland. Partierna satsade starkt på att lyfta fram sina frontfigurer på ett personligt plan vilket inte tidigare gjorts i Finland, ex. Fredrik och Philippa Reinfeldt som jämförts med Bill och Hilary Clinton.

Varför är det intressant att studera det svenska valförfarandet?

Jo, för vi brukar inte vara sena att följa efter vårt västra grannland.

Sverige brukar ofta vara några steg före när det gäller att anamma internationella trender, även inom politiken. Man har i Sverige insett, något man kanske inte vill erkänna i Finland, att val i allt högre grad har blivit kommersiella händelser och att populism och marknadsföring är av största vikt. Före man får mänskor att engagera sig måste de lockas med ”reklam”. Exempelvis de unga väljarna ser hellre på reality tv-shower som Big Brother än på en valdebatt. All 1970-tals iver är som bortblåst. Däremot spirar intresset för ensaksrörelser fortfarande på ett allmänt och politiskt plan. Detta syns till exempel i att partier som Piratpartiet i Sverige fick mycket uppmärksamhet. Men faktumet är att de som sade sig rösta på Piratpartiet stannade hemma på valdagen eller röstade på ett mer etablerat parti.

Frågan är på vilket sätt man kan integrera underground i sin

politik? Borde detta ens göras? I dagens informationsflöde blir det politiska ofta väldigt ytligt. Vi kommer att stå framför en stor fråga gällande hur mycket vi vågar. Personligen tror jag att man på kortsikt vinner genom att verkligen ha en ståndpunkt som är snäppet radikalare, annars drunknar vi i ”lika-landet” dvs. samma fenomen som går att se i både de svenska och finska partierna alla tycker lika i alla frågor. Det som vi i synnerhet har svårt för här i Finland är att föra en provokativ, men ändå saklig debatt. Det gäller att profilera sig! Det är viktigt att lyfta fram fokuspunkter även inom det allmänpolitiska, finna distinktioner till de andra partierna. Man får ändå inte underskatta sina väljare. Man kunde eventuellt föra en strategi där man smickrar väljaren genom att lyfta fram hans/hennes intellektualitet.

Hur kommer det att gå för alliansen? Segern var ändå rätt knapp…man satsade enormt på att skapa en enad front, men kommer den att hålla? Lyckas man inte nu under den följande fyraårsperioden att införliva sina löften kommer då sossarna att komma tillbaka? Hur stort kommer steget sen att vara för en borgerlig regering att göra ”come-back”?

Det konservativa grafiska och marknadsmässiga klimatet i Finland håller på att lösas upp. Småningom håller gemene man att lära sig att fråga efter och iaktta det visuella materialet som framförs i en valkampanj. Alliansen i Sverige gjorde ett gott arbete i att skapa en stark färgprofilering (blått och orange). Färgers psykologiska inverkan får inte underskattas. Här hemma kunde man fundera på att provocera genom att låna till exempel ”sosseröd” i sin kampanj för att få väljarna att reagera. Att på ett diskret sätt integrera ”främmande” färger i de egna reklamerna så att väljaren måste se sina förutfattade meningar i vitögat. Även Internet och frontfigurernas personliga bloggar spelade en stor roll i kampanjen. Flitigt bloggande har vi ju redan sett hos våra egna politiker som filar på valsegern.

“Våld hemma är inte privat... ” “Låt handeln bli fri på riktigt...”

“Svenska rum för unga är ingen självklarhet”

Uppleva ... ett jämställt samhälle

Du ska inte bli diskriminerad på grund av ditt kön, handikapp, om du är gravid eller om du råkar vara 20 år eller 50. Vi vill ha ett samhälle där det är du och ditt kunnande som är utgångspunkten. Kostymmannen med barnvagnen och kvinnan i uniform har med ett gemensamt ansvar för familjen och där alla arbetsgivare delar på kostnaderna för föräldraledigheten. Våld hemma är inte privat. Våldsamhet ska förebyggas men också bestraffas.

– Alla arbetsgivare skall dela på kostnaderna för föräldraledigheten – Vi vill införa en delad föräldraledighet, 4 månader för mamman, 4 för pappan och de resterande 4 månaderna avgör föräldrarna själva fördelningen – Värnplikten skall gälla alla, män såväl som kvinnor.

– Utbildning enligt behov, både till försvar och civila krishanteringstrupper – Noll tolerans mot våld och öppen debatt om detta i samhället. ...en demokratisk och rättvis värld

Välriktat bistånd räddar liv - också Finland ska ta sitt ansvar och höja biståndsanslaget. Vi vill ha en öppen och demokratisk värld – det betyder också att Finland måste höja sitt biståndsanslag. Handelshinder står fortfarande i vägen för demokratiutvecklingen och upprätthåller fattigdomen i utvecklingsländerna. Bistånd behövs, men det räcker inte för att skapa förändring. Låt handeln bli fri på riktigt! För att kunna påverka utrikespolitiken måste Finland aktivt verka i ett starkt EU, men för att EU på riktigt ska kunna ta en enhetlig roll på världsarenan måste unionens världspolitik förenhetligas. Det är viktigt att EU inte utvecklas till ett fästning Europa. För oss inom unionens gränser är fri rörlighet en självklarhet men för miljoner andra är detta inte fallet. En förenkling av visumbyråkratin och en humanitär invandrar- och flyktingpolitik krävs för ett bättre EU. – Biståndet släpar efter - 0,7 senast 2010!

– Slopa handeslsbarriärer

för att sossarna säger det och du köper

Leva, överleva och uppleva – på svenska!

eller på finska, precis som du

– kom ihåg att det är din

vill. Men vilket du än väljer

het att bli likvärdigt

grundlagsenliga rättig-

dera språket t.ex.

bemött på vart-

och i kon-

hos doktorn

myndighe-

takten med

terna. Inbilla

dig inte att

dina barn kom-

mer att få utbildning,

fortkörningsböter och nya

plomber på sitt eget modersmål bara

Luciamärken. Vi tror inte alls att de andra partierna aktivt struntar i

att behålla Finland tvåspråkigt. Men vi är ganska säkra på att vi vet mest om vad det verkligen handlar om.

För att i framtiden trygga den svenskspråkiga högskoleutbildningen skall det ske en större samordning mellan de svenskspråkiga utbildningsenheterna.

Den svenskspråkiga högskoleundervisningen garanteras genom enspråkigt svenska högskoleenheter

Vi anser det vara självklart att svenskspråkiga studerande vid en tvåspråkig högskola skall ha tillgång till all allmän

information samt tentfrågor på svenska. Att vara svenskspråkig i Finland skall inte vara en Robinson-tävling. Vi

vill överleva på vårt eget modersmål. Att man får tala sitt eget språk livet igenom är inte onödig lyx. Redan från BB

ska vi alla ha samma möjligheter. Standarden på svenska läromedel skall vara högklassig. För att Finland skall vara behöver få en tand eller ett hjärta lappat, så skall det ske på svenska.

tvåspråkigt i praktiken behövs båda språken också i studentexamen. När jag, du eller eventuellt Lisa från Larsmo,

Vårt mål är att tvåspråkigheten skall fungera varje dag när du går utanför dörren, både i Tenala och i Tammerfors.

Modersmålet är ingen kostnads- eller resursfråga, det är en grundlagsenlig rättighet. Mera invecklat än så är det inte.

– Medel måste säkras för att Svenska läromedel skall vara högklassiga – Båda inhemska språken skall vara obligatoriska i studentexamen – Vård på båda språken i tvåspråkiga kommuner – Öka språkutbildningen för läkare – Medel för ungdomsverksamhet på svenska måste tryggas

illustration Helleke Heikkinen

“Redan från BB ska vi alla ha samma möjligheter...”

– EU ska ha en egen utrikesminister som leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik …kultur

Bibliotek skall finnas tillgängliga både i stadens centrum som på landsbygden.

Popkultur, lågkultur eller högkultur – oberoende av hurudan kultur ska du få den på svenska. Vi arbetar för ett rättvist samhälle där den ben. Svenska rum för unga är ingen självklarhet. Unga skall ha ordentliga

inhemska upphovsrätten tillåter dig överföra din nyaste skiva till mp3-spelaren och inte hindrar dig från att lyssna på inhemsk radio på webpåverkningsmöjligheter i kommunen, det ska inte begränsas till skilda forum. Därför vill vi också se en satsning på undervisning inom samhällskunskap och politik redan i grundskolan. Det är viktigt att i ung ålder få bekanta sig med samhällspåverkan på ett neutralt och balanserat sätt.

“Välj Gud, Allah eller andarna i träden...”

Leva

leva, överleva, uppleva Överleva

SU går till val 2007

...med gott samvete

skall finnas en värld för framtidens barn att leka i. Förnyelsebara energikäl-

Vår planet svävar i livsfara, men vi kan rädda den. Det är vårt ansvar att det

...och förverkliga sina drömmar

Finlands framtid är upp till oss unga. På våra drömmar, idéer och visioner hänger framtiden. Men hur står det till med

lor är ett nödvändigt steg mot en mera hållbar livsstil. Det är faktum att en-

förutsättningarna att förverkliga dem; med verktygen och villkoren? Vi vill ha en skola där konsten att starta eget är

klimatförändringarna. De förnybara energikällorna, däribland vindenergin, har

ergibehovet är starkt stigande också i Finland och vårt ansvar är att bromsa

en central roll i täckandet av kommande energibehov. Beskattningen skall gynna

viktigare kunskap än tjäderns parningsläten.

Vi vill ha företagsfostran på läsordningen i grundskolan och andra stadiet, fördelaktigare och tryggare för-

ska diktera dina konsumtionsvanor ska momsen på ekologiska varor sänkas. När du

miljövänligare alternativ som t.ex. jordvärme till nya hus. För att plånboken inte

utsättningar att anställa personal och tror på att köpmän och kunder själva är kapabla att komma fram till när butiken ska hålla öppet! Sporrar verkligen nuvarande byråkrati, socialavgifter och lagstiftning unga

vill åka till Ingå eller Iniö skall du inte behöva egen bil utan kunna välja kollektivtrafik.

finländare att våga pröva sina vingar? Skolan måste leva med sin tid och ständigt utvecklas, eleverna skall utbildas till allmänbildade och kritiskt tänkande individer. Vi tror inte på att studierätten och

Dessutom tycker vi att EU bör uppmana medlemsländerna till skattelättnader för en förnyad bilpark.

studietiden ska vara begränsad – vi tror att varje enskild individ ska få leva enligt sina önskningar. Valfrihet är inget fult ord. Vi är kapabla att fatta egna beslut. Inför

– Större ekonomiska satsningar på förnyelsebar energi

företagsfostran på läseordningen i grundskolan! Gör det enklare för småföretagarna att anställa

– En utvecklad och förmånlig kollektivtrafik både i tätorter och på

...i samhället

landsbygden

– Beskattning som gynnar miljövänliga och energisparande alternativ – Sänk arbetsgivaravgifterna!

– Butikernas öppethållningstider ska inte regleras av staten!

bli konstgjort befruktad. Nog skulle det ju vara tråkigt om vi

ler slöja. Gift dig rik, bo i husbåt eller ordna homobröllop och

Välj Gud, Allah eller andarna i träden; välj nitbälten, strings el-

nu! Högskoleutbildningens innehåll och uppläggning måste ses över för att säkra

kopieringskort – andra är redan på minus. Höj studiepenningen,

När hyran är betald har många studerande råd med två burkar tonfisk och ett

absurt att studerande hör till de fattigaste människorna i Finland?

Alla vill vi överleva i samhället, ha framtidstro och känna trygghet. Är det inte

vore exakt lika. Så länge vi tar ansvar för varandra ska inte staten

till arbetslöshet. Ekonomin skall heller aldrig vara ett hinder för att få

att den motsvarar arbetsmarknadens behov och krav. Vi ska inte utbilda unga

...som man vill

pehållstillstånd måste få rätt till arbete, skola och socialskydd!

“...ett nödvändigt steg mot en mera hållbar livsstil...”

vara lättare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden

mota ungdomsarbetslösheten i grind. Vi vill att det ska

ledningen och utvecklandet arbetsverkstäder är sätt att

enligt behov, lärlingsavtal, förbättrande av studiehand-

minska ungdomsarbetslösheten, ett recept med utbildning

är det med arbete? Ingen enskild patentlösning finns för att

ska hjälpa studerande föräldrar genom ett extra bidrag. Och hur

barn, inte varken under studie- eller skördetiden. Vi vill att samhället

reglera våra möjligheter att bli lyckliga. De som har tillfälliga up-

Vi tror att poliser i turban också kan fånga tjuvar och anser att Finland är moget för en könsneutral äktenskapslagstiftning som tillåter såväl straighta som HBTpersoner att bilda familj på jämlika villkor.

– Inför könsneutral äktenskapslagstiftning – Ökade rättigheter för dem som innehar tillfälliga uppehållstillstånd

och vi vill ge individen möjlighet att klättra så högt

kraften och därmed Finland. En sänkt progressivitet

man vill och kan. Mera pengar i handen stärker köp-

också en vilja att jobba.

på inkomstskatten skapar jobb - men skapar

“Vi ska inte utbilda unga till arbetslöshet...”

14

svensk

framtid nr 5 2006

su går till val 2007 – ung i arbetslivet

Emilia Packalén, lågstadielärare ung i arbetslivet text & foto ted urho

”Man skall inte vara missnöjd med det man får om man inte gör något åt saken.”

Jag träffar Emilia ”Emmi” Packalén, 29, i Kronohagens lågstadium. Det är förvånansvärt tyst i den gamla jugendskolan, och förklaringen ligger i att de flesta eleverna är någonstans på vift. En grupp killar har slöjd i det närliggande finska högstadiet, tjejerna är och handlar tyg i den lokala tygbutiken. Själv har Emilia bibbatimme, vilket innebär att hon sitter i biblioteket och sorterar bland böckerna.

– Jag blev färdig magister för två år sedan, och har jobbat här sen dess, konstaterar Emmi. Visst var studielivet skönt, men nog är det roligt att jobba på riktigt, skrattar Emmi.

Före studierna provade Emmi på en hel del olika yrken, men efter att ha jobbat som speciallärare en period valde hon att styra mot Vasa och klasslärarstudierna där. För många är läraryrket ett kall med hög aktning och lärare uppskattas, men det syns inte i

lönen.

– Man skall inte vara missnöjd med det man får om man inte gör något åt saken, poängterar Emmi. Bara för att man som lärare älskar sitt yrke betyder det inte att det får vara lågt betalt. Lärarna har inte strejkat sedan 80-talet, kanske det skulle vara dags igen, menar hon vidare.

– Dessutom känns det ju inte helt rätt att obehöriga vikarier har högre timlön än vi, tillägger Emmi.

Rutin, trygghet och ansvar I dagens läge känns studielivet och – staden avlägsna. Sovmorgnarna och studiefesterna är utbytta mot rutin, trygghet och ansvar. Kraven på höjd studiepenning har byts ut mot funderingar om pensionssparande.

– Ibland saknar jag nog studierna, speciellt när man själv fick sitta på föreläsningar och bara lyssna, nuförtiden har man en massa ansvar och måste hela tiden ha koll. Som lärare har du dessutom ett ansvar att se till att undervisningen är intressant och givande för eleverna. Vem som helst kan sitta och ha högläsning rakt ur historieboken, men för elevernas skull måste man göra det intressant. Belöningen för det arbetet syns sedan i ökad aktivitet och mera satsning på hemläxorna, poängterar Emmi.

Avkoppling finner Emmi vidareutbildningskurser, veckosluten och studiekompisarna som valt samma bana som hon.

-Att gå på en kurs är som att ha en minisemester, man behöver inte fundera på någon annan än sig själv och veckosluten sätter definitivt en guldkant på tillvaron: man får sova länge om morgnarna och på fredagseftermiddagar går nog både lärare och elever omkring med en lite skön känsla inombords, ler Emmi.

Ömsesidig respekt Två av Emmis bästa vänner bor i samma hus som hon, och är i liknande livssituationer.

-Det bästa är att vi kan träffas och snacka om olika skolsaker, utbyta tips och fungera som idéplank för varandra, menar Emmi.

– En annan fin grej med läraryrket är att man får jobba med människor. Speciellt givande är det att jobba med barn, för då får man responsen i genast, konstaterar Emmi. Det är viktigt att det finns ömsesidig respekt mellan lärare och elever. Man behöver inte vara kompis med eleverna, man kan också vara sträng och samtidigt omtyckt. Barnen behöver starka vuxna förebilder i sitt liv, ler Emmi avslutningsvis.

su om arbetsmarknadsfrågor - SU vill göra det lättare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden och ge individen möjlighet att klättra så högt man vill och kan!

- Visstidsanställningar är en god möjlighet att få in foten på arbetsmarknaden men upprepade användningar av dessa måste undvikas.

Visstidsanställningar drabbar främst unga människor och speciellt unga kvinnor. Det måste kunna finnas en trygghet på arbetsmarknaden för unga.

- Utbilda enligt behov! Nyckeln till många dörrar för den finländska arbetsmarknadspolitiken.

- Ungdomsarbetslösheten löses inte med ett recept utan med en kombination av många komponenter.

svensk

framtid nr 5 2006

su går till val 2007 – ung i arbetslivet

joachim thibblin, teaterchef ung i arbetslivet text linda lindholm foto jan kreutzmann

”Teaterarbetet är emotionellt, man måste brinna för teater i det här jobbet.”

Joachim Thibblin inledde sin arbetskarriär i P.O. Sjöbergs butik på Sommaröarna i Esbo. Idag, 31 år ung, är han tvåbarnsfar och teaterchef vid Åbo Svenska Teater. Vägen från Esbo till Åbo har bland annat gått via amatörteater, barn- och ungdomsprogram i teve och den stora fi nlandssvenska succémusikalen HYPE. – Efter HYPE sökte jag och kom in till Teaterhögskolan, där jag fick mitt första producentuppdrag, liksom min första kontakt till Åbo via min arbetspraktik år 1987, säger Jocke.

Chefsproducent med mycket ansvar År 1999 kom Jocke igen till Åbo och ÅST, året därpå blev han officiellt Åbobo. Intresset för att koordinera ledde till mera producentarbete under åren. Jocke var med om att starta Club Wettex och Latex, och under en tjänstledighet grundade han WT – Comedy tillsammans med André Wickström. Han producerade också Rocky Horror Show på ÅST. Idag, som teaterchef, menar han att det fortfarande handlar om att producera.

– Titeln kunde vara ”chefsproducent”, det beskriver vad det handlar om. Vi kan ibland ha 60-70 personer på jobb, så det är också en hel del ansvar, konstaterar han.

För ungefär ett år sedan, när ÅST stod inför nya utmaningar, tog Jocke den erfarenhet och de klara åsikter och tankar han samlat på sig under sina år på teatern, och sökte teaterchefsjobbet.

Sedan oktober ifjol har han kallat teaterchefens arbetsrum sitt.

– Teaterarbetet är emotionellt, man måste brinna för teater i det här jobbet. Det innebär också att det ibland är svårt att stänga dörren till arbetsrummet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att man måste vara tillgänglig, men inte är oersättlig, säger han.

Utmanande kombination av arbete och familj Jakten på en lösning på ekvationen med arbete och familjeliv är bekant också för teaterchefen.

– Det är den svåraste utmaningen, säger Jocke. Min fru är danslärare och jobbar igen efter moderskapsledigheten, ofta också kvällar, men jag har bestämt mig för att det skall finnas en lösning.

Idag ser han i alla fall resultatet av sitt arbete efter en intensiv planeringsperiod spelas upp på ÅST:s scener. Det går bra för ÅST, och teaterchefen kan se framåt med tillförsikt. Sina ungdomsår i Esbo har han ändå inte glömt, och särskilt ett stycke hängiven beundrare påminner honom med jämna mellanrum om de nyländska rötterna.

– SU i Esbo har hittills alltid lyckats spåra mig, hälsar han.

- SU vill sänkta arbetsgivaravgifter - SU vill ha en ökad användning av lärlingsavtal - SU vill ha företagsfostran i skolorna

- SU vill ha bättre startbidrag för unga som vågar satsa på företag. Att slopa arvsskatten bidrar till lättare generationsväxlingar inom företag

15

svensk

framtid nr 5 2006

17

su går till val 2007 – gravid och studerande

Mamma pappa barn + studier, går det? gravid och Studerande text & foto ted urho

åsikten

SU vill höja barnbidraget för det första barnet. Det är då de flesta anskaffningarna görs.

SU arbetar för extra bidrag för studerande med barn.

I en värld där unga vuxna skaffar barn i en allt senare ålder

är Ann-Louise Ahrenberg och Benjamin von Kraemer ett undantag. Vid 24 och 23 års ålder skall de bli föräldrar till ett litet knytte som är beräknat att komma till världen i medlet av december.

– Helt planerat var det väl inte, men det är nog en mycket välkommen överraskning, ler pappa Benjamin.

– Vi har dessutom fått en massa stöd hemifrån av våra egna föräldrar, som också fick sina första barn i ung ålder, tillägger mamma Ann-Louise.

Båda två studerar till lärare vid Åbo akademi i Vasa, Benjamin med inriktning på speciallärarstudier, Ann-Louise med inriktning på huslig ekonomi. Att Benjamin är inne på slutrakan av sina studier tycker båda att är jättebra.

-Det känns tryggt att veta att han kan vara hemma med mig och barnet nästan på heltid, konstaterar Ann-Louise. Det innebär ju att vi båda för mer tid över både för barnet och oss själva.

Hemmapappa Benjamin ser själv framför sig en framtid där han varvar graduskrivandet med blöjbyten. Som pedagoger känner de även att de kommer att ha större insikt i själva barnuppfostran, eftersom de studerat ämnet och även i framtiden kommer att jobba med barn.

På både gott och ont.

-Speciellt som blivande speciallärare går man ju omkring och tänker mycket på saker som kan gå fel, funderar Benjamin allvarsamt.

Själva graviditeten har gått smärtfritt för Ann-Louise. Hon har inte upplevt mycket illamående eller andra krämpor som ofta associeras med graviditet. Både hon och Benjamin berömmer rådgivningarna i både Helsingfors och Vasa.

-Jag har nog kunnat studera ganska bra även under graviditeten, och jag siktar på att studera ända till medlet av november, konstaterar Ann-Louise Dessutom har lärarna här på skolan varit

jätteförstående och sympatiska, fast skolans stolar är nog inte riktigt tillräckligt ergonomiska för väntande mammor, tillägger hon leende.

-Hittills har ja tagit graviditeten etappvis, men jag insåg plötsligt att barnet kommer att födas snart, så man måste börja se till helheten, menar Ann-Louise.

Ann-Louise konstaterar också att hon lärt sig en massa om sin kropp.

-Jag har lärt mig lyssna på kroppen och vad den vill, menar hon.

Man kan inte lita på sin egen kropp som man kunde före graviditeten, ibland är man helt enekelt för trött, och då måste man ta en paus och låta kroppen vila upp sig.

Ekonomin Som nybliven förälder åtnjuter man högre bidrag än som studerande, vilket innebär att part Ahrenberg – von Kraemer kommer att ha mera pengar att röra sig efter att barnet har fötts. Även studerande pappor som väljer att stanna hemma med barnet har högre inkomster än vanliga studerande.

-Men å andra sidan kommer det nog att gå åt mera pengar med, konstaterar Benjamin. Dessutom måste man ju göra en massa investeringar i babyprylar, men som tur har vi haft välvilliga släktingar och vänner, som har donerat olika saker, tillägger han.

Båda två kommer ursprungligen från Helsingfors, och menar att de nog båda vill flytta tillbaka till Nyland när tiden är mogen.

Ingendera är heller direkt storstadsmänniskor, utan vill bo i en lugn miljö nära en större stad.

-På det sättet får även barnet en tryggare och lugnare miljö att växa upp i, konstaterar Ann-Louise.

– Vi är båda dessutom övertygade att vi vill att den lille ska födas här i Vasa, för förlossningsavdelningen här är mindre och familjenära, i Helsingfors råder det något av en rullbandsmentalitet, säger Benjamin avslutningsvis.

Hästsvans och ring i örat gästen

text Andreas Back medlem

Att Sverige tagit sitt förnuft till fånga och valt en folklig blå-grön allians där även Gud fått en sandspade har knappast undgått någon. Nu har Folket, Friheten och Freundschaften fått ytterligare ett F, nämligen Fredrik. Kamrat Fredrik, som förresten påminner om en före detta ordförande för SU, har nyligen valt vilka som får vara med och leka samhällsbyggare i sandlådan. Alla får inte vara med och leka, trots att vi talar om Sverige, men alla torde vara vänner.

En av dessa lekkamrater är den nya finansministern Anders Borg, en nummerfreak med Heidi Klum –hår och en större ring i örat än vad SU:s informationssekreterare någonsin haft. Minister Borg är garanterat den första manliga finansministern genom historien med ring i örat, såtillvida vår Eero H. inte döljer någonting. Nu är det inget fel med dessa yttre attribut, att gå på catwalken för Garnier skulle kunna vara det perfekta extraknäcket för en finansminister och män över 20 skall se hårväxt som en gåva.

Politiker är en spegelbild av folket, och många män är piercade och hårfagra, alltså speglar Borg en del av samhället. Däremot

är det väldigt få inom finansvärlden som utseendemässigt avviker från massan, trovärdigheten i affärsvärlden bygger inte enkom på kunskaper och kompetens utan också på det yttre. Det är en konservativ värld där en glömd slips kan få oanade konsekvenser, där värderingar förändras betydligt långsammare än samhället i övrigt och där majoriteten tyvärr anser att en ring i örat hos en vuxen man inte är speciellt förtroendeingivande.

Det är fel att påstå att en politiker inte både kan vinna och förlora politiska poäng på sitt utseende, vår Tanja Saarela är ett bra inhemskt exempel på detta. För den vanliga medborgaren kan det vara svårt att förstå och uppskatta kompetens som den väsentligaste faktorn i politik, det är lätt hänt att mera ytliga aspekter bestämmer huruvida en politiker faller i god jord eller inte. Tyvärr är detta ett faktum, även om de flesta inser hur löjligt det är att döma hunden efter håren.

Jag tror att Anders Borg får en tuff början då han för omvärlden måste bevisa att det finns mer än långt hår och ring i örat i finansministerns arsenal. Hoppas han lyckas.

18

svensk

framtid nr 5 2006

avskedsintervju & gästen

Nils-Anders Granvik – bonden behövs avskedsintevju

Namn Nils-Anders Granvik Ålder 62 Bor Småbönders Kör Volvo och John Deere Äter Allt Dricker Det mesta Läser Så mycket jag hinner Familj Fru och två barn

text & foto ted urho

Nils-Anders Granvik uppfyller den traditionella bilden av en österbottnisk man: lugn, sansad och tillmötesgående. I början av intervjun tar han det ganska lugnt, men allt medan frågorna diskussionen fortlöper släpper fåordigheten och texten flödar.

Granvik är född och uppvuxen i Småbönders, ett litet byasamhälle i närheten av Terjärv i norra Österbotten. Han fick politiken redan i modersmjölken av sina föräldrar och påbörjade sin egen strapats inom medborgaraktivismen i Småbönders UF. Hans rötter inom partiet och rörelsen sträcker sig tillbaka ända till 1960-talet då han var med och grundade SU i Terjärv.

– Vi ville föra fram ungdomens röst och få andra ungdomar intresserade, berättar Granvik. Vi jobbade för en väldigt konkret fråga då, målet var att få en ungdomsledare till kommunen, til�lägger han.

Enligt Granvik var varje framsteg som ungdomsorganisationen en stor seger, idag är så många saker självklarheter för de unga.

Tidigare jobbade man för klara, konkret mål och tyngdpunkten låg mindre på ideologiska sidan.

– Så länge man jobbar för brödbiten är det ju det som gäller, poängterar Granvik.

Granvik sitter i riksdagen sedan 1999. Och det känns som om han är den rätta mannen för att köra norra Österbottens sak. De områden han har närmast hjärtat är jordbruket och näringslivet.

Han sitter dessutom som enda sfp:are i jord- och skogsbruksutskottet.

– Det är ett stort ansvar för en person, det känns nästan som om man är minister själv, ler Granvik.

Själv kategoriserar han sig själv som en typisk mittenpolitiker: toleransen för andra är stor, liksom förståelsen, men han delar inte nödvändigtvis samma värdegrund som de övriga kollegerna i Svenska riksdagsgruppen.

– Vi har ett ansvar att förstå den konservativa delen av Österbotten och ge den en roll, säger Granvik och syftar på sig själv och sina österbottniska kolleger i gruppen. Oftast är det de mest liberala som är de mest intoleranta, tillägger han med en allvarlig min.

Granvik menar ändå att ledamöterna i gruppen fungerar bra tillsammans och följer de linjer som partidagen har dragit upp.

– I samvetsfrågor måste man ändå följa sitt samvete och sina väljares åsikter, konstaterar Granvik och syftar på till exempel adoptions- och befruktningsfrågor.

När Granviks sista mandatperiod tar slut nästa år ämnar han flytta hem tillbaka till Småbönders, varifrån han nu pendlat till riksdagen.

– Visst har det varit trevligt att tillfälligt bo här i Helsingfors, men jag har nog försökt hinna hem till Österbotten alltid till helgerna för att tillbringa tid med familjen och odla fältkontakterna, konstaterar Granvik.

Som jordbrukande djurbonde har Granvik inte haft mycket fritid, men han menar att jobben väger upp varandra och ser framemot att nu på heltid kunna jobba på sin gård. Det han kommer att sakna i riksdagen är gemenskapen i riksdagsgruppen.

– Allt har sin tid, och efter 40 år av medborgaraktivism känner jag att jag har gjort mitt, ler Granvik.

Att medborgaraktivismen är högre i Österbotten än i södra Finland är ingen hemlighet, och Granvik tror att en del av orsaken ligger i traditioner, byaverksamhet och byatillhörigheten. Man bryr sig helt enkelt om varandra och sina rötter på ett annat sätt.

Om framtiden och samtiden har Granvik klara åsikter. Han är oroad över att gamla hederliga familjevärderingar och den kristna tron kommer i skymundan av det nya samhället.

– Vi lever i ett överflödssamhälle där välfärden spränger fram, menar Granvik. Vi håller inte för det allt hårdare trycket, tempot måste sakta ner snart. Folk måste hinna leva också, tillägger han.

Avslutningsvis kommenterar Granvik även den religiöst turbulenta världsbilden vi lever i. Fundamentalismen är ett politiskt instrument som använder islam som sin täckmantel och representerar en falsk syn av islam.

– Men vi får inte heller blunda för de fundamentalister som missbrukar kristendomen på samma sätt, konstaterar Granvik allvarligt.

20

svensk

framtid nr 5 2006

på g. helsingfors

krista simberg är su:s nya politiska sekreterare på g. – helsingfors text krista simberg foto ted urho

händelsekalender Höstmöte 2.11 klockan 17 på förbundskansliet, Simonsgatan 8A det väljs ny styrelse och ordförande.

Kom och påverka!

Den nya förbundsstyrelsens konstituerande möte v46 Clockwork på Viirus, Råholmen klockan 19. Biljetter till subventionerat pris 7€ anmäl dig senast 3.11 till helleke@su.fi Helsingforskretsen besöker liberalerna i Stockholm 8-9.12 Julglögg den 14.12 på förbundskansliet Information om övrig verksamhet skickas ut per e-post Vid frågor kontakta polsek Helleke heikkinen på helleke@su.fi eller (09) 693 0 7229

Jag heter Krista Simberg, är 21 år gammal och huserar sedan

början av oktober på SU:s kansli i Helsingfors som politisk sekreterare. Mitt ansvarsområde är kampanjer och projekt, så främst kommer jag att jobba med riksdagsvalet fram till mars och sedan bland annat börja förbereda kongressen och kommunalvalet. Inofficiellt har jag också blivit utnämnd till arkivchef här på kansliet, en uppgift jag helhjärtat skall gå in för och se till att alla gamla men ack så viktiga papper och dokument hittar sin plats.

Jag är nylänning hemma från Ekenäs, men bor sedan drygt ett år tillbaka i Tölö i Helsingfors, var jag förra hösten också inledde mina studier i statskunskap på Soc&Kom. Inom studievärlden har jag också aktiverat mig i diverse ämnesföreningar, och dessa har en tendens att ta en stor del av min fritid. Jag är också aktiv inom European Youth Parliament (EYP) Finland där jag bland annat fått mycket praktisk erfarenhet av att ordna evenemang, vilket jag säkert nu kommer att ha nytta av.

Inom SU har jag varit aktivt ungefär ett år och också suttit som suppleant i kretsstyrelsen för Nyland. När tillfället att jobba för förbundet öppnade sig, var jag inte sen att ta vara på chansen och jag måste säga att jag trivts ypperligt. Själv tycker att jag är en ganska välorganiserad person och jag tycker dessutom om att ha koll på saker. Jag har långa fingrar - pianofingrar brukar många kalla dem - som kan komma väl till pass när jag skall hålla i trådarna och koordinera riksdagsvalskampanjen. Pianofingrarna har jag tyvärr aldrig haft någon större nytta av i musikaliska sammanhang, eftersom jag inte är så begåvad på det området. Istället njuter jag av att just ha många järn i elden, samtidigt som det ibland kan

vara oerhört skönt att ha en absolut-inte-göra-någonting-söndag.

En spännande höst och vinter väntar och jag ser mycket fram emot att få träffa er alla och jobba ihop med er. Tillsammans blir vi f ler!

J

Där toleransen tryter på g. – helsingfors text helleke heikkinen illustration christa björkstam

Jag bor i el grande huvudstadå och har knappt haft näsan utanför ring III:an. Jag känner till innerstans underjordiska tunnlar men vet inte åt vilket håll man skall ifall man behöver ta sig till Maxmo (ligger int de i Sverige?). Mina vänner går patriotiskt omkring med en stadsdels t-skjorta och talar illa om Vandabor (jag talar ju aldrig illa om någon!). Jag talar om ”stan” oberoende om var i Finland jag befinner mig för här finns ju bara en stad… Jag är alltså en typisk helsingforsare- uppblåst, mallig och inskränkt.

I den trendiga Hufvudstaden är man inte sen att slaviskt välja det som massmedierna anser modernt (under sommaren invaderades stan av en kvinnlig, blond maffia iförd leggings, jeans- minikjol och nån smågullig topp…det var skrämmande, dom rörde sig i gäng och så allmänt farliga ut bakom sina Paris Hilton-megasolglasögon). Likaså blir det med den politiska aktiviteten när NGO’s (non govermental organaisations som ex. Amnesty och Greenpeace) blir pop kan man inte mera vara politiskt aktiv. Politik är passé, dött, nada pop liksom…

Missförstå mig rätt nu! Jag är medlem i Amnesty, Unicef och Greenpeace och uppskattar deras arbete enormt. Det som irriterar mig med min kära huvudstad och dess invånares attityder för tillfället är brisen på intresse och fegheten när det kommer till val. Man vill helt enkelt inte råka ut för en situation där man måste binda sig politiskt. Hell-

re sitter man på kaffe och anklagar alla politiker för att fatta fel beslut. Jävlar anamma - ingen går väl med i en organisation med ett färdigt tuggat koncept- man kommer med för att påverka!

SU i Helsingfors har ett problem- det finns inte tillräckligt med aktiva medlemmar. Potentiella medlemmar finns men de väljer att intressera sig för något annat. Vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på stadens kulturutbud. Det som skrämmer mig är att de flesta inte egentligen gör något alls, för när utbudet blir en självklarhet ligger evenemangen bara i bakgrunden och lurar utan att någon bryr sig. Helst borde väl SU erbjuda dessa Helsingforsbor stora fester med gratis alkohol och göra reklam för dem genom flaschiga flyers in genom postlådan. Grunden till aktivitetsproblematiken måste väl vara SU:s profilering här? Vi borde väl börja köra med dragshow på kretsstyrelsemötena.

Men jag vill inte tro att Helsingforsarna i verkligheten blivit så apatiska av informationsflödet. Jag tror fortfarande på att någon aktiv kommer att dyka och vända uppochned på stan vi bor i.

Man behöver kanske inte göra det genom SU ifall man inte tycker att det passar in i ens värdegrunder. Men attans anamma med dem som tror på skvaller och elakt tal om att SU är en konservativ inskränkt borgarorganisation. Vad gjorde du som fördömer Burberryhalsukar för att aktivera dig i fertilitetsdebatten?

Tyck vad ni vill - huvudsaken är att ni har en åsikt!

Den politiska sekreteraren ursäktar sig sin aggressivitet och skyller på måndagsangst.

svensk

framtid nr 5 2006

21

på g. nyland

Kretsordförandehälsning på g. – nyland text alexander grandin Kretsordförande

händelsekalender 25.10 KST kl. 17.00 på kansliet 26.10 Bokmässa med levande böcker 1.11 RD möte 4-5.11 FS i Kimito 18.11 SFP extra kretsmöte 18-19.11 SU i Nylands höstmöte i Sibbo v.47 KST 2-3.12 FS i Grankulla 2-3.12 Lokalavdelnings-

utbildning i Grankulla 8.12 SU i Lovisanejdens sitz v.50 Julfest

För var dag tilltar riksdagsvalsrumban, och snart är mars här. Även Nyland är djupt försjunken i förberedelserna, som nu tar upp en stor del av vår tid. Det är naturligtvis vår stora glädje att få vara med och planera vårt stora genombrott, då vi kommer att ta tillbaka alla utlånade mandat och även förstärka vår ställning. Det är i alla fall målsättningen. Riksdagsgruppen planerar det praktiska och sammanträder regelbundet. Med stor gädje tog vi alla del av förbundets valprogram på Storsamlingen förra veckoslutet. Det verkar som om alla var nöjda med det program som vi bottnar vår kampanj på. Man behöver altså inte mycket förtröstan för att vara optimistisk i dessa tider.

Före riksdagsvalet, så kommer även andra val att förrättas. Då kanske min tanke främst irrar till höstmötet, som kommer att hållas 18-19.11 i Sibbo. Som man säger, så vill vi ju vara där det händer och Sibbo är i alla fall ur den aspekten en alldeles ypperlig mötesort. Under höstmötet kommer en styrelse samt övriga funktionärer att väljas och stadgeenliga ärenden behandlas. Vi kommer även att ha alldeles fruktansvärt roligt!

Vi kan även nämna lokalavdelningssituationen. Ekenäs håller på

att ta sina första andetag, liksom Borgå snart efter. Lovisa njuter av sin stund i solen, då alla andra med avund ser på deras verksamhet. Grankulla och Esbo ser också ut att vara på stadig grund, så att säga.

Vi kommer att hålla en lokalavdelningsutbildning i början av december, som jag väntar mig mycket av. Mera info om våra planerade händelser hittar ni på våra hemsidor (nyland.su.fi). Lokalavdelningarna diskuterades flitigt även på vår brainstorming, som på många plan var fruktbar.

Olyckan med de inlåsta nycklarna (o telefonerna, plånböckerna, tröjorna etc.) kommer nog att dröja länge kvar i våra medvetanden, men med en allltmer rosaskimrande kant. Mera om dessa mer informella händelser kan man läsa på http://nyland.blogspot.com/ som är vår nya informationskanal.

Vad som gäller Nylands politiska förankring, så kommer vi att intensifiera vårt sammarbete med de förtroendevalda vi har omkring i Nyland. Vi kommer att på ett nytt sätt stöda och dra nytta av de kunniga personer som representerar oss runtom i södra Finland.

SU i Borgå på g. – nyland

text Emma Portin foto fredrika lund

Borgå är den vackraste staden i världen, det anser i alla

fall SU i Borgås lokalavdelningsordförande Ika Lund.

Under en samhällslära timme i högstadiet insåg Ika att politik inte alls var lika tråkigt som hon hade trott. Och då hon fick höra att partierna ofta hade ungdomsorganisationer sökte hon genast upp SFP:s ungdomsorganisation och gick med i den. Idag har 18-åriga Ika varit allt från ”vanlig” styrelsemedlem till ordförande inom lokalavdelningen och dessutom sitter hon på en suppleantplats i SFP:s kretsstyrelse i Nyland.

Att bli medlem i en lokalavdelning är en ypperlig start på en SU karriär. Lokalavdelningarna är små och trygga och det är enkelt få en uppfattning om vad politik handlar om och hur det är att vara aktiv inom ett politiskt ungdomsförbund, säger Ika. SU i Borgås styrelse består av sex stycken flickor som brukar träffas på Rosso med jämna mellanrum och försöka hitta på evenemang och aktiviteter.

Det dåliga med lokalavdelningar är att det är så svårt att hitta på något att göra. Man måste gå en hårfin balansgång mellan att ha lite politik med, men ändå inte för mycket för då kan det skrämma bort unga som ännu inte förstått hur roligt politik är!

– Men nu så kommer ju riksdagsvalet, så vi har något konkret att ta itu med! konstaterar Ika. För ett tag sedan ordnade SU i Borgå en debatt för ungdomar med rubriken ”Finlandssvensk identitet”. Tyvärr kom det bara en åskådare, och denne var en äldre herreman från SFP. På frågan om Sibbos framtid svarar Ika genast att Sibbo hellre skall höra till Borgå än Helsingfors, men allra helst skall det ändå förbli en egen kommun!

Läs SU i Nylands blogg! nyland.blogspot.com

Hur fungerar SU? Vad gör en ordförande?

Hur skriver man ett protokoll?

Har lokalavdelningarna alls någon påverkningsmöjlighet?

Svar på alla dessa frågor, och på en hel del andra, kommer du att få under SU i Nylands lokalavdelningsutbildning i Grankulla den 2-3.12!

vad gillar du svensk framtids nya design?

Mer info kommer snart!

Anmäl dig till emma@su.fi

22

svensk

framtid nr 5 2006 på g. åbo

Unga på första raden på g. – åbo text anna sundstén Kretsordförande

I Åboland diskuterar de vuxna och mäktiga om hur kommunernas framtid ska se ut. Det finns knappa summor pengar att fördela och befolkningsunderlaget för det ena med det fjärde krymper. I en sådan situation kan man inte nog poängtera hur viktigt det är att unga påminner om sig och sina behov. Då beslut som berör unga fattas ska man lyssna på unga, men då måste också unga säga till så det hörs. På viktiga möten frågar man inte allt för ofta efter vad de unga känner och tänker.

I en stads budget finns en viss summa avsedd för ungdomar.

Den summan ska användas till ändamål som unga blir glada av och har nytta av. Det allra bästa är naturligtvis om det finns peng-

ar som unga själva får använda och bestämma över. Unga vet bäst vad unga vill ha. Om man känner till det här, då vill man hurra när man nås av nyheter som den från Pargas. I Pargas ska man starta ungdomsråd. Om det går som planen så kommer det att finnas rättvis representation från alla skolor och därför unga av olika årgångar i rådet. På så vis kommer det att finnas alla möjligheter att höra många åsikter och verkligen jobba direkt utgående från ungas behov.

Kör hårt alla unga! Vi behövs i skolor, i ungdomsråd, i fullmäktigen, i styrelser och valnämnder!

S:t Karins orubbliga ovilja för svensk skola på g. – åbo text Sandra Bergqvist

händelsekalender November 1 SU:s KST kl. 17 1-3 Förhandsröstning i Kårvalet 4-5 FS i Åbo 4-11 Svenska Veckan 5 Sfp kretsmöte i Västanfjärd 6 Svenska dagen, huvudfesten

hålls i Åbo, konserthuset 7 IU far på besök till USA:s

ambassad i Helsingfors (obekr.)

8-9 Kårval 8 Teaterbesök till ÅST – anmäl dej

till Sandra 9 Öppet Hus i Svenska Gården 9 Kårvalsvalvaka på Kåren!

11 Snapsviselandskamp på Kåren 12-13 Kyrkoval 13 IU kl. 18 Inledare representant

från FN-förbundet 14-15 Åboland åker på svarsvisit

till Vasa 16 Krigsdag i Helsingfors 20 IU-programskrivning kl. 17 20 Sfp kst kl. 18.30 22 Agera! ÅU:s chefredaktör Torbjörn Kevin föreläser om

”hur skriva insändare” 23 SU i Åbo styrelsemöte och

höstmöte 25 Sfp 100 årsfest på Finlandiahuset 28 SU:s KST och höstmöte December 1 Glöggrunda 1 Deadline till SF 2-3 FS i Grankulla 4 IU-seminarium i H:fors

tillsammans med Sfp:s IU 11 SU:s KST 11 SU i Åbolands julglögg och julfest 14 Sfp KST och julglögg 14 Förbundets julglögg

Trots generösa förslag från Kulturfonden och en prognos

som visar att de svenska barnen bara ökar verkar majoriteten av beslutsfattarna i S:t Karins inte bry sig. En total ovilja för inrättandet av en svensk skola ligger som en tjock dimma över staden.

För över ett år sedan inledde Svenska Kulturfonden förhandlingar med S:t Karins om att erbjuda en miljon euro som insats i ett fastighetsbolag som ämnade bygga en svensk skola* i staden, utan krav på vare sig ränta eller återbetalning. Förhandlingarna fortlöpte i rätt riktning och ännu i somras visade uträkningar att staden skulle tjäna på att bygga en egen skola för sina svenskspråkiga elever, istället för att fortsättningsvis skicka dem till Åbo.

Men i början av september var det annat ljud i skällan. Det fanns nya uträkningar som påvisade att en egen skola skulle bli dyrare för staden och stadsstyrelsen röstade ner Kulturfondens förslag.

Utanför stod 170 svenskspråkiga demonstranter i alla åldrar men ropen till trots valde socialdemokraterna och samlingspartisterna att vända dövörat till. Var fanns nu viljan hos de andra partierna att jobba för svenska frågor? Vår enda Sfp-representant var ganska ensam om det i stadsstyrelsen, trots att hon fick stöd av en grön och en centerpartist.

Trots att Kulturfonden efter detta erbjöd staden 1,2 miljoner

euro sade stadsstyrelsen än en gång nej. Föräldraföreningen i S:t Karins valde att inte ge upp och har nu samlat in så många namn att fullmäktige tvingas ta upp ärendet till behandling igen. Förhoppningarna på att den totala oviljan som verkar finnas i stadsstyrelsen inte redan skulle ha befläckat ner fullmäktige är vid det här laget väldigt små. I fullmäktige har Sfp bara två av 43 ledamöter, och trots att det snart är val är de andra partierna ändå dåliga på att ta svenska frågor i beaktande.

Staden kommer högst antagligen att även i fortsättningen börja skicka sjuåringarna till Åbo – med kollektivtrafik! Chefsläkaren i staden har nämligen förbjudit läkarna att skriva läkarintyg på att barnen inte är mogna att på egen hand ta bussen in till Åbo. Vem ser till barnens rätt och säkerhet i det här fallet? Är det rimligt att S:t Karins skickar sina barn till överfulla skolor i Åbo trots att uträkningar visar att en svensk skola i S:t Karins inom några år skulle ha hela 120 elever? Det elevunderlaget är tre gånger mer än i hela Houtskär. *Den svenska skolan skulle omfatta klasserna 1-6 och även ett daghem. Elevantalet som nämns i texten syftar på dem som skulle gå i klasserna 1-6, och omfattar således inte daghemsbarnen.

Ungdomsråd i Pargas i startgroparna Redan på 90-talet beslöt man i Pargas att bilda ett ungdomsråd. Tyvärr rann idén ut i sanden den gången. Nu har man tagit tag i projektet igen och det är SU i Pargas som är kraften bakom det hela.

Tanken är att ungdomsrådet skall bestå av 15 elever och i princip fungera som ett ungdomsfullmäktige. Eleverna skulle väljas in från skolorna, d.v.s. både svenska och finska klasserna 7-9 samt gymnasierna, Åbolands yrkesinstitut och Åbolands folkhögskola.

Skolorna skulle således utgöra ett svenskt och ett finskt distrikt och mandatplatserna mellan dessa distrikt skulle basera sig på antalet elever. Ungdomsrådets medlemmar skulle utses genom di-

rekta majoritetsval och de skulle sitta två år i gången.

Man hoppas att valet kan arrangeras under hösten och man väntar nu på att få klartecken från stadens sida att på allvar köra igång med projektet.

De som har suttit med i arbetsgruppen och utarbetat såväl en arbetsordning som en valordning för rådet är Samuel Karlsson, Andreas von Bergmann, Ida Ridberg och Richard Siivonen. De hoppas att ungdomsrådet för det första kan bidra till att ungdomar verkligen har möjlighet att påverka sitt eget närsamhälle och för det andra att ungdomar lär sig demokratins processer.

svensk

framtid nr 5 2006

23

på g. österbotten

kretsordförandes hälsning på g. – österbotten text oscar ohlis kretsordförande

SU Österbotten jobbar som vanligt ”för fulla muggar”.

Feelispartyt som gick av stapeln 26.9 var en lyckad tillställning med god uppslutning och skön feelis. Nästan alla av våra riksdagsvalskandidater var på plats.

Bakom oss har vi också en SU-junta där vi bl.a. diskuterade hur vi skall få liv i våra lokalavdelningar igen.

Under vårt senaste kst-möte diskuterade vi bl.a. ett ekonomi-seminarium som vi kommer att ordna den 2 november. Den politiska diskussionen under mötet gick het angående artikeln om herr Illman och hans uttalanden i Hbl:s bilaga VOLT. Vi diskuterade också infrastrukturen i Österbotten och vi kunde göra ett utspel angående just detta.

Lördagen den 28.10 håller SFP ett extra kretsmöte där alla kan-

didater till riksdagsvalet nomineras. Med så många SU:are som möjligt på plats gör vi det till ett toppen möte!

14-15 november besöker den Åboländska kretsen oss. Programmet är under planering, det enda vi hittills vet är att det kommer att bli finemang!

Den 5 december håller kretsen sitt höstmöte där en ny kretsstyrelse ska väljas, är du intresserad av att ställa upp så hör av dig till undertecknad eller Sara. Samma kväll håller kretsen julglöggstillställning på kansliet.

Den 15 december ordnar kretsen en hejdundrande julfest för just dig, välkommen!

Det var det.

Kickoff inför valet på g. – österbotten text & foto harald grönstrand

händelsekalender Oktober 26.10 kl 18 Skolpolitiska utskottets möte i Vasa 26.10 SU i Nykarleby höstmöte 28.10 kl 10 Extra kretsmöte i Korsholms kulturhus – alla österbottniska riksdagsvalskandidater nomineras November 2.11 kl 17-20 Ekonomiseminarium 6.11 Svenska dagen 7-10.11 TJM borta i Bryssel 8-9.11 Kårval i ÅA 9.11 Valvaka på Ollis 14-15.11 SU i Åboland på besök 14.11 EU + jordbruk = en omöjlig ekvation eller en vinnande lösning.

Diskussionstillfälle.

15.11 KST kl 16.30 18-19.11 Köpmannamässa i Jakobstad 22-23.11 Know How mässa i Botniahallen 25.11 Sfp 100 år jubileumsfest i Helsingfors December 5.12 Höstmöte och julglögg 15.12 Julfest

Med riksdagsval och en intensiv kampanj

på kommande bestämdes det att man skulle ha ett startskott för vår kampanj. Efter mycket funderande kom man fram till att det egentligen endast finns en plats där man kan hålla en sådan tillställning, Oliver’s Inn. Efter förhandlingar och planeringsmöten kom man fram till att tillställningen skulle kallas för ett Feelisparty, och att det absolut måste hållas på en tisdag. Arbetsfördelningen gick i äkta talkoanda, och inom kort hade man tryckt affischer som man satte upp på diverse strategiska platser. Inom kort var alla psykade för kvällen, och klara för drabbning...

Alltså tågade ett antal glada SUare in i Ollis den 26 september för att ställa allting i ordning för festen. Bändet Fine höll redan på med att öva inför kvällen, och förberedelserna gick snabbt i takt med musiken. Till förberedelserna hörde bland annat SU-glasunderlägg och ballonger, och inom en kort stund kunde man tro att man irrat sig in på kungens välkomstfest (som med stor sannolikhet inte var lika lyckad).

Inom kort blev det fullsatt, och i vimlet av folk skymtade man bekanta från när och fjärran. Ankdammen är inte så stor hur man än försöker vrida på saken. Även tre av SU Österbottens kandidater stod att finnas, Anna Bertills, Sara Eklund och Muluken Cederborg. Man kan inte komma närmare sina potentiella väljares gräsrötter än att personligen tala med dem, och under kvällens gång minglade kandidaterna glatt med ankdammen.

Tog man sig till baren såg man personer beställa Finlandssvenska Drömmar, Feelisdrinkar och Liberaler. Den Finlandssvenska Drömmen var populär, och dess färguppsättning i rött och gult var mycket iögonfallande. Den gröna Feelisdrinken var fräcsh, men den blå Liberalen var fräschare. Liberaler har ju alltid varit fräscha med både åsikter och smak, så är det bara.

Diverse tävlingar förekom också mellan varven, bland annat en limbotävling och en sångtävling. Priserna bestod av tygkassar med märkena ”Handla Rätt – Välj SU” eller ”Lanseras snart... SU:

s kandidatkollektion”. Rättvis handel måste även gå att tillämpa i politik, och om det inte går är det på tiden att det görs någonting åt saken!

Småningom började kvällens höjdpunkt, bändet Fine, med sitt uppträdande. Urvalet av låtar var varierande, och allting mellan Bon Jovi och Avril Lavigne hördes ur högtalarna. Feelisen nådde sin höjdpunkt när klassikern ”Tunnelbana Pojkar” spelades, och det fanns inte någon på dansgolvet som inte kunde sjunga med i refrängen. Olle och Kjell är gangsterna, pojkar i tunnelbanan...

Men allt roligt har ett slut, och efter en trevlig och intensiv kväll traskade gänget med trötta SU:are hemåt. Festen fortsatte (med stor sannolikhet tills klockan fyra) utan vår delegation, men alla har inte möjlighet att festa hela natten mitt i veckan.

Men det var en lyckad kickoff för riksdagsvalskampanjen, och energin är nu på toppnivå inför de kommande utmaningarna. Det är ännu länge till valdagen, men så länge valkampanjen håller sig på samma nivå som startskottet kommer vi att göra ett toppenval.

Liberala Studentklubben vid ÅA

kårval vid åbo akademi 7-8.11 2006

45

rösta!

46

47

förhandsröstning 1-3.11 www.liberal.fi

Hanna Lindholm, ESF

48

Hans-Alexander Öst, TKF

49

Anders Järvinen, TF

52

Max Karlsson, ESF

Matias Erlund, ESF

Maria Hokkinen, HF

51

Otto Andersson, ESF

54

Nikolaj von Veh, HF

57

Icca Krook, ESF

Mats Biström, ESF

50

53

56

Lucas Snåre, MNF

Matilda Flemming, ESF

55

Silja Sandelin, ESF

58

Petra Vilén, HF

59

Hanna Nilsson , HF

Studiepenningen skall höjas.

Tillgången till svenskspråkiga psykolog - och psykiatertjänster bör garanteras.

Studenter bör ges möjlighet att äta studentlunch även på lördagar.

JOO-avtalet skall inte vara ett NEJ-avtal - Studerande bör kunna avlägga kurser vid en annan högskola, ifall dessa inte erbjuds vid Åbo Akademi.

Nedskärningar i undervisningspersonalen skall motarbetas.

Studentkårens miljöplan skall inte endast vara vackra ord på ett naturvänligt papper.

Terminsavgift skall varken uppbäras av finländska eller utländska högskolestuderande. Åbo Akademi är ingen magisterfabrik.

Bristen på tentamenstillfällen får inte, oberoende av ämne, vara ett hinder för studietakten.

Alla studentluncher bör vara näringsrika, oberoende vilket alternativ du väljer.

Pub Kåren till kisastudio!

Specialförhållanden hos studerande med barn bör beaktas.

Studentkåren och Åbo Akademi skall öka den allmänna miljömedvetenheten och sträva efter att använda miljövänliga och miljömärkta produkter och tjänster.

Studentkårens nya jämlikhetsplan skall efterföljas, även i praktiken.

Tentanmälan bör vara möjligt att göra elektroniskt och tentresultaten bör vara tillgängliga på Internet.