Svensk Framtid 4/08

k u nglig v ar d ag FÖRETAGSAM

•

KLI MATSMART

•

S A M H Ä L L S E N G A G E ra d

002

003

s p e c ialn u mmer inför

p å v erka

k o mm u nal v alet I vår vardag finns det många saker, små som stora, som inte fungerar alls eller fungerar dåligt.

Samtidigt är vi så lyckligt lottade att många saker går att ändra.

2008

Inom SU finns det exempel på skolelever som tröttnade på att skolköket använde sig av portionsförpackningar med smör. Saken togs upp till diskussion med skolan och snabbt serverades smöret ur större paket. Sopmängderna minskade och skolan sparade dessutom pengar.

Också problem som verkar oöverkomliga går att tackla. När Radio Extrem hotades av nedläggning gick SU i första ledet. Vi arrangerade demonstrationer tillsammans med andra aktörer och lyfte fram problematiken med att stänga den enda svenskspråkiga ungdomskanalen i Finland. Arbete skedde också genom de politiska kanalerna. Till slut kom ett glädjande beslut, Radio Extrem får fortsätta.

Kommunalvalet är ett speciellt viktigt val för de unga. Inom kommunen fattas beslut om det som ligger oss närmast – det lokala. Frågorna rör skola, hälsovård, ungdomsarbete och den lokala miljön. De unga har traditionellt varit underrepresenterade i de kommunala fullmäktigena.

CHEFREDAKTÖR p eter ” p o p p e ” s j öh o lm p eter . s j o h o lm @ s u . fi A ns v arig u tgi v are Os c ar Ohlis o s c ar . o hlis @ s u . fi M e d v erkan d e M ats L öfström Jenn y B j örk Jenn y L in d h o lm Vi c t o r Ohlis R e d akti o nen SI MONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS T elef o n ( 0 9 ) 6 9 3 0 7 2 4 7 Fax (09) 693 19 68 E - p o st sf @ s u . fi

art d ire c ti o n E mil & S te p hanie p ärmbil d ant o n s u c ks d o rff , F o t o L aars / la u ri lö p p önen , klä d er Christa B j örkstam , M ake u p j u hana , M o d ell

Detta s p e c ialn u mmer a v S v ensk F ramti d g å r u n d er temat “ K u nglig Var d ag ” . Vi anser att alla u nga ska ha rätt att v ara k u ngar i sin egen v ar d ag . S p e c iellt v ill v i l y fta u p p tre teman – u ng o c h samhällsengagera d , u ng o c h klimatsmart o c h u ng o c h företagsam . T o talt ställer v i u p p me d ö v er 2 0 0 kan d i d ater i hela S v enskfinlan d .

T i d ningen ski c kas o c ks å u t till förstag å ngs v äl j are .

A d resskälla : B ef o lknings d atas y stemet , B ef o lkningsregister c entralen , P B 7 0 , 0 0 5 8 1 H elsingf o rs

Nu är det dags att ändra på det.

Det största hotet kommer inte från de andra politiska grupperingarna utan från soffliggarpartiet. Pensionärerna vet nog att det är viktigt att de är representerade i kommunfullmäktige. Se därför till att rösta och också att dina vänner röstar. Vår vardag är helt för viktig för att unga inte ska vara med och bestämma. Det är ända sättet att garantera en kunglig vardag.

T r y c keri K S F - M e d ias tr y c keri U p p laga 3 0 0 0 0 I S S N 078-4 427

Peter sjöholm chefredaktör

r ö sta och

005

Foto: LAURA MENDELIN

004

När du läser detta är det endast ett par veckor kvar till årets största händelse för Svensk Ungdoms del, nämligen kommunalvalet som infaller den 26 oktober. Svensk Ungdom har under flera månaders tid jobbat hårt med nomineringen av kandidater i sina kretsar: Nyland, Österbotten, Åboland och Helsingfors. Slutresultatet blev mycket lyckat. Svensk Ungdom går till val med fulla listor och många flere kandidater än i tidigare kommunalval. Svensk Ungdoms kandidater är mellan 18 och 35 år med allt som studerande, företagare och gymnasieelver som titel. Vi hoppas att med denna

p å v erka

OSCAR OHLIS FÖRBUNDSORDFÖRANDE

goda kandidatbukett kunna bidra till den generationsväxling som verkligen behövs i kommunerna.

En generationsväxling som gynnar vår framtid.

För bättre förutsättningar för ett ungt livskraftigt samhällsengagemang krävs det därför att de äldre beslutsfattarna stöder de yngre och ger dessa en ärlig chans. Vi måste därför göra politiken mer lättbegriplig för att få fler unga samhällsengagerade och fler unga som använder sin rösträtt.

Det är angeläget att alltid se till att barn och unga har möjlighet att påverka och att ta del av samhället, oavsett bakgrund, nationalitet eller var man bor i landet.

Att unga både kan och vill ha makt och inflytande är ingen nyhet men tyvärr ändå ingen självklarhet. Unga har rätt till den kunskap som krävs för att kunna få riktig makt, inte bara någon slags låtsasdemokrati där vuxna lyssnar på unga men sedan inte bryr sig om deras åsikter. Unga har rätt till kunskap i demokrati för att kunna påverka. Unga har rätt till kunskap i demokrati för att få och kunna ta det ansvar det innebär att vara med och fatta beslut. Unga har också rätt till kunskap om att demokrati inte handlar om att alltid få sin vilja igenom utan att få vara med och bestämma där allas åsikter är lika mycket värda.

Demokratin måste vinnas av varje generation. Vi får aldrig ta den för given. Känner man inte att man har inflytande och kan påverka sitt liv, sin arbetsplats eller sin vardag känns det inte motiverat att vara aktiv och delaktig i samhällets utveckling. Antingen blir man passiv och låter någon annan besluta, eller också tar man i förtvivlan och frustration till odemokratiska metoder.

Det är säkerligen så att det finns vuxna som har svårt att se unga människor i beslutande funktioner. Det finns en rädsla att de inte är mogna att ta ansvar. Ibland blir det bara några få som är med och det är svårt att hitta former som kan engagera många. Ofta blir också demokrati bara formella icke förpliktigande samråd medan det vardagliga inflytandet i vardagen uteblir.

Det är en myt att unga inte är intresserade av politik.

Ungdomar är visst intresserade av samhällsfrågor och

känner samhällsansvar. I dagens samhälle syns deras engagemang istället i andra kanaler än de traditionella.

Unga bloggar om samhällsfrågor på internet, engagerar sig i ensaksrörelser och deltar i demonstrationer. För att göra partipolitiken intressant för de unga måste vi göra politiken lättbegriplig. Vi måste sluta använda oss av svåra ord. Vi måste fokusera på frågor som berör de ungas vardag, med allt från varför mellanmål inte längre serveras i skolan till varför staden satsar för lite på ungdomsverksamhet.

Temat för årets kommunalval är kUNGlig vardag.

Vi vill trots att man är ung, studerande, nybliven förälder, arbetssökande o.s.v. skall ha rätt till en värdig vardag.

Svensk Ungdom kommer att koncentrera sig på tre stora teman: • • •

Ung&samhällsengagerad – det är viktigt att ungdomar är med där besluten fattas Ung&klimatsmart – med små metoder kan alla bidra till en bättre miljö Ung&företagsam – privatföretagare är grunden till att nya arbetsplatser skapas

Kommunalvalet är därför ett perfekt tillfälle för dig att rösta på en ung kandidat. En kandidat som verkligen vet hur det är att vara ung i dagens samhälle. I kommunen lyfts frågor upp som berör den enskildes vardag och då också de ungas vardag. Och vem vet då inte bäst om hur politiken borde utvecklas i framtiden om inte de unga?

Chansa inte – ge därför din röst åt en ung kandidat från Svensk Ungdom i kommunalvalet!

Oscar Ohlis

006

007

Svensk Ungdom engagerar unga människor mellan 14 och 35 år för idén om ett öppet samhälle med respekt för alla människor och deras livsval. Vi är det enda politiska ungdomsförbundet som jobbar på svenska i Finland och har cirka 4 000 medlemmar spridda i hela Svenskfinland.

vad är su? läs mera

I SU ryms många olika åsikter. Gemensamt för alla som sökt sig till oss är tron på att varje människa bäst styr över sitt eget liv. Att politikers makt ska begränsas till att bara bestämma över det absolut nödvändigaste. Dessutom jobbar vi för det svenska språket i Finland. Vi tror inte att de andra partierna struntar i att behålla Finland tvåspråkigt, men vi är ganska säkra på att vi vet mest om vad det verkligen handlar om.

SU bidrar med nya vindar i samhället och inom Svenska folkpartiet. SU ska driva viktiga frågor för unga och ta ner politiken till en mer förståelig nivå. Det har SU länge gjort framgångsrikt genom att bland annat ta in miljöfrågor på vårt lands agenda, genom att jobba för jämlikhet och minoriteters rättigheter samt att konsekvent driva på för ungas påverkningsmöjligheter såväl i kommunen, skolan som i universiteten. SU har egna politiska muskler och kontakter i kommunen, i intresseorganisationer, i regeringen och ute på fältet.

SU är en naturlig ledarutbildning där man lär sig politik, retorik, organisatoriska färdigheter och ekonomiskt ansvar.

Svensk Ungdom är en av de viktigaste organisationerna för att se till att det hela tiden finns en återväxt på aktiva samhällsbyggare i landet.

SU skall vara skoj och vara ett roligt nätverk där man träffar nya bekanta. SU:s sommargymnasium är ett bra exempel på hurudan bredd som finns i SU:s arrangemang.

Där varvas föreläsningar och ministerträffar med kanotpaddling, beachvolley och kräftskiva.

SU har som uppgift att målmedvetet utveckla och bilda opinion för våra idéer bland unga människor. Idéer vi tycker att värda att kämpa för är bland annat att: •

Butikernas öppettider inte ska

•

Införandet av en könsneutral äktenskapslag-

•

Större ekonomiska satsningar på förnyelsebar

regleras av staten stiftning energi •

En utvecklad och förmånlig kollektivtrafik både i tätorter och på landsbygden

•

Att studiepenningen skall indexbindas och inkomstgränserna slopas

• •

Ett extra bidrag för studerande med barn Nolltolerans mot våld och öppen debatt om detta i samhället.

•

Höjt U-landsbistånd - 0,7 senast 2012

•

Det ska alltid löna sig att arbeta

Vi vet att det går att påverka och förändra - men vi behöver din hjälp. Väck dina tankar och idéer och låt fler ta del av dem. Demokrati bygger på att alla har en röst, en möjlighet att påverka. Tänk själv - annars gör någon annan det åt dig.

Ta steget och ta ansvar – kom med i SU.

w w w . k u nglig v ar d ag . fi

F o t o : ant o n s u c ks d o rff

på

Mats Löfström Förbundssekreterare

008

009

S köt o m alla st u d eran d es Vi måste fundera på hur vi på nationell nivå ska utveckla hälsovården för yrkeshögskolestuderande så att det utjämnar ojämlikheterna. Det är därför uppmuntrande att ett annat av de mål som finns i regeringsprogrammet är utveckla hälso- och sjukvården för yrkeshögskolestuderande.

Tills vidare måste kommunerna sköta sina skyldigheter och erbjuda tillräckliga hälsovårdstjänster.

hälsa ! t e x t : j enn y b j örk

Idag måste hela samhället bli effektivare med tanke på framtidens utmaningar. I regeringspro-

Verkligt problem

grammet finns som mål att öka utbudet av arbetskraft, man vill förbättra förutsättningar för äldre

Vad är problemet riktigt? För att konkretisera – om en yrkeshögskolestuderande söker sig till läkaren vid hälsovårdscentralen i sin studiestad, men är skriven i en annan kommun, kan det hända hon blir ombedd att vända i dörren och åka till sin hemkommun.

Det kan i praktiken betyda att den studerande måste åka från till exempel Helsingfors till Jakobstad eller tvärtom för ett läkarbesök eller tandläkarbesök. Om den studerande får en tid, så är det ofta först om en vecka och antagligen till en allmänläkare som inte är specialiserad på just studerandes problem.

I värsta fall får inte den studerande ingen läkartid alls någonstans, av en eller annan orsak. Enligt en undersökning av social- och hälsovårdsministeriet som gjordes 2004, representerade hela 18 procent av de tillfrågade yrkeshögskolestuderande den grupp som inte fått vård då de behövt.

anställda att stanna kvar i arbetslivet och höja studietakten för studerande. Det är viktigt att det vid sidan om den ökade pressen finns en fungerande hälsovård som stöd. fakta

•

Över 50 % hade varit bort minst en

•

av sjukdom.

•

•

•

40 % ansåg att de behöver hjälp för att kontrollera stress.

•

37 % ansåg att de behöver hjälp med sina studier och studieteknik.

37 % hade inte fått information från yrkeshögskolan vart de ska

40 % ansåg att det fanns behov för ökning av tandvårdsservice.

16 % av kvinnorna lider av smärta i nacke och axlar dagligen

•

•

13 % led av depression då och då och 10 % varje vecka.

•

7 % hade inte fått tid till hälsovårdare då de behövt.

dag den senaste terminen på grund

•

37 % ansåg det lätt att besöka häl-

vända sig för att få hälsovårds-

sovårdarens mottagning medan, en-

tjänster.

dast 14 % ansåg att tillgången till

38 % hade inte blivit erbjudna häl-

allmänläkarens mottagning var lätt.

sogranskning •

18 % hade inte fått tid till läkare då de hade behövt.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriets undersökning om yrkeshögskolestuderandes välbefinnande från 2004.

Ingen studenthälsa – ”... men ni har ju studenthälsan?”

Ibland möter man på missförståndet att yrkeshögskolestuderande skulle ha tillgång till studenthälsan. Så är inte fallet. Studenthälsan är till för universitetsstuderande, och det är kommunen som är ansvarig för att ordna hälsovård för yrkeshögskolestuderande.

Studenthälsan är en betydelsefull verksamhet för universitetsstuderande eftersom den erbjuder en kvalitativ hälsovård. De utför också undersökningar som är viktiga för utvecklingen av hela student- och studerandehälsovården. Studenthälsan är en grundläggande stödfunktion för universitetsstuderande som inte får hotas.

Vad och vem vinner vid en satsning på studerandehälsovården? När man investerar i att erbjuda läkartjänster eller till exempel en studiepsykolog för yrkeshögskolestuderande blir tröskeln lägre för att söka vård och hjälp när det behövs. Studerande vet vart de ska vända sig och vet att de blir förstådda. Ett gott exempel är en yrkeshögskola som anställde en studiepsykolog för att hjälpa deras studerande

med stresshantering och studieteknik.

Det må låta som en dyr service, men att ha fokuserade och välmående studerande visar sig vara lönsamt! Att minst fem studerande färre per år avbryter sina studier, har gjort att lönen för studiepsykologen har betalat sig själv.

Då räknar man bara avbrytningar, utöver det finns också en stor grupp studerande som presterar bättre och slutför sina studier snabbare. Du får själv göra matematiken vad det här betyder för individen, yrkeshögskolan och samhället.

Vi har inte råd med unga som mår dåligt Studerandehälsovård skall i huvudsak vara förebyggande arbete. Speciellt viktigt är att studerande får stöd för det psykiska välbefinnandet. Ett skrämmande stort antal studerande lider av fysiska symptom orsakade av stress, som till exempel huvudvärk, magproblem och smärta i nacke och skuldror.

Det är också många som lider av psykiska problem som depression. Studerande som är utbrända redan nu, har dåliga chanser att klara sig när de tar sig ut i arbetslivet.

I sfp:s kommunalvalsprogram finns ett klart mål om fungerande hälsovård för yrkeshögskolestuderande. För kommunen lönar det sig verkligen att investera i studerandes välbefinnande – snart är de nyutexaminerade, högskoleutbildade och ivriga arbetssökande.

Krasst har vi inte råd med unga som mår dåligt. De medel som kan läggas på förebyggande arbete är smulor med tanke nyttan. Det finns inget bättre tillfälle än nu att ta initiativ för att få igång en rättvis och fungerande hälsooch sjukvård för yrkeshögskolestuderande.

Jenny Björk

010

011

För någon euro får du en mikropizza. Försök att smälla ihop en sallad på samma budget. Matmomsen kunde användas som ett effektivt styrinstrument för ett hälsosammare Finland.

G rönsakerna blir k v ar

En mikropizza är billig, enkel att tillreda och rätt så hållbar. Speciellt för studerande blir frestelsen lätt stor att ta en mikropizza på vägen hem från studierna. En normal pizza på 300 gram ger hälften av hela dagens saltbehov och nästan hälften av energibehovet. Speciellt stora mängder vitaminer eller spårämnen finns inte heller i pizzan. Ett plus för pizzan är ändå att dens fördelning mellan protein, kolhydrater och fett ändå är rätt så bra.

I dagens läge är momsen 17 procent på livsmedel. På en pizza som kostar 1,50 euro blir det 25 cent. Så ska ännu butikens vinst, tillverkarens vinst, transport, förpackning och tillverkning dras av. Råvarorna har alltså inte kostat speciellt mycket och torde därför inte heller vara speciellt hälsosamma.

Gynnar studerande

i b u tiken

t e x t : Peter s j öh o lm bil d : Vier d rie

Socker och fett är billigt för livsmedelsfabrikörerna – båda är otroligt enkla att producera i stora mängder. Samtidigt är de produkter som snabbt ger en mättnadskänsla, vilket innebär att de är ypperliga som utfyllnadsprodukt.

Produktionen av frukt och grönsaker kommer alltid att vara dyrare. Över lag kan man säga att kalorierna i skräpmat är billigare än i färska grönsaker. Man blir mätt på en lägre summa pengar om man köper hamburgare och pizza. Speciellt bland grupper med låg köpkraft som t.ex. studerande skulle den riktade momssänkningen därför ha en stor nytta.

– Rejält lägre moms på grönvaror är en konkret folkhälsosatsning som gör att fler människor har råd att äta frukt och grönsaker, säger SU:s förbundsordförande Oscar Ohlis.

Dyr mat i Finland Den senaste tidens prisökningar på mat har speciellt drabbat mjölkprodukter och grönsaker. Vid

folkhälsoinstitutet är man inte speciellt oroliga över finländarnas mjölkkonsumtion skulle sjunka i och med de högre priserna. Gällande grönsakerna är man mera pessimistisk.

– De dyraste grönsakerna blir kvar i butiken, säger specialforskare Marja-Leena Ovaskainen till Yle. Kostintaget blir alltså snävare, vilket är problematiskt i ett land där konsumtionen av grönvaror inte är tillräcklig.

Dåliga kostvanor stort problem Undersökningar visar att finländarna annars också äter den dyraste maten i Europa. Samtidigt hört Finland också till de fetaste landen i EU. Uträkningar från Stakes visar att fetma är dyrare för samhället än rökning. Av alla hälsovårdskostnader beror två till sju procent på fetma.

Vuxendiabetes blir allt vanligare och drabbar allt yngre, detta på grund av den mat vi äter och bristen på motion. Sjukdomen ökar risken för hjärtinfarkt och förblir ofta oupptäckt för en längre tid.

Finlands akademi, Läkarsällskapet Duodecim, Finlands hjärtförbund, Folkhälsoinstitutet och Jubileumsfonden Sitra har alla föreslagit en sänkning av momsen på hälsosamma produkter som frukt och grönsaker. Sänkningen skulle fungera som morot, inte som piska – ett resultat som inte uppstår med en momssänkning på all mat.

Peter Sjöholm

Caesarsallad med kyckling och salladssås 25 % av dagliga kaloribehovet Vikt

375 g

Energiinnehåll 500 kcal Protein

36 g

Kolhydrater

26 g

Fett

28 g

Pris

5 €

Fryspizza med salami och oliver 42 % av dagliga kaloribehovet Vikt

300 g

Energiinnehåll 840 kcal Protein

36 g

Kolhydrater

105 g

Fett

30 g

Pris

1,50 €

tagsamhet skall finnas på läsordningen i skolan.

Framtidens Finland behöver fler företagare och företagsamma medborgare. Ung före-

De unga måste få det stöd de behöver och uppmuntras till att starta egna företag.

Privatföretagare är grunden till att nya arbetsplatser skapas i vårt samhälle.

Ung & företagsam

XIV

014

015

sk j o rt o r p å h j ärnan te x t & bil d : Peter s j öh o lm

Efter tre år i branschen är Schoffa nu störst i Finland på måttsydda skjortor. Joen Schauman är grundare och vd för företaget.

– Man måste vara lite sjuk i huvudet för att våga bli företagare. Samtidigt tror jag att de flesta drömmer om att göra något som de tycker om, säger Joen.

Skjortor har alltid legat nära hjärtat. Också före Schoffa grundades hade Joen sålt skjortor till bekanta. Nu är han uppe i två butiker och tolv anställda. Planen är att utvecklingen ska hålla i sig. Den andra butiken öppnade för något år sedan och en vidare expansion är under planering. Målet är att tillväxten ska ligga på över hundra procent åtminstone några år framåt.

På 67 kvadratmeter butiksyta finns det 160 tyger, plus att kunden får välja krage, manschetter och andra detaljer.

– Ett sådant urval får man inte någon annanstans.

Möjligheten att kombinera precis som man vill är dessutom minst lika viktigt, berättar Joen.

Glädje och sorg Det största glädjeämnet som företagare är den första kunden. Det är dessutom ett glädjeämne som kommer flera gånger.

– Den roligaste dagen är då man får sin första kund.

Den glädjen kommer dessutom på nytt. Man får sin första kund över lag, bolagets första kund, butikens första kund, andra butikens första kund och första nätkunden, säger Joen.

Ett stort steg för företagare brukar vara då bolaget får sin första anställda, utöver grundaren eller grundarna.

– Det är tungt att vara ensam. En andra anställd blir samtidigt en sparringpartner som man kan bolla idéer med, säger Joen.

För expanderande företagare brukar det vara en utmaning att upprätthålla likviditet, berättar Joen. Det krävs en bra plan hur tillväxten ska finansieras. Schoffa har fått lån av Finnvera, ett finansieringsbolag som ägs av den finska staten. Enligt Joen kunde stödsystemen ändå utvecklas.

– Teknologisidan har gått för långt. Finlands understödpolitik är väldigt mycket teknikfokuserad. I Sverige

kommer det många nya serviceföretag, men i Finland handlar det bara om teknologi, säger han.

De statliga stöden som t.ex. startpeng får man nog som företagare. I många fall måste man ändå starta från en underposition för att få dem.

Gällande Helsingfors stads tjänster för företagare har Joen bara positivt att säga.

– Staden har företagarcentraler som man får mycket hjälp av, säger han.

Utöver stöden skulle det också krävas attitydfostran.

Den enskilda åtgärd som skulle göra Finland mera företagarvänligt är enligt Joen är attityder.

– Attityder påverkar karriärval. Det finns många som sitter på poster och vantrivs, säger han.

Sänk tröskeln Jobbet handlar långt om att sänka tröskeln med måttsytt.

Branschen är i barnskorna i Finland, men växer kraftigt.

I länder som USA och Tyskland finns det en helt annan efterfrågan.

Den finländska skräddarbranschens största problem idag är att processen att köpa skräddar– eller måttsytt är helt för svår. Butikerna finns på fjärde våningen i ett kontorshus och när du kommer in i butiken har du i princip redan köpt något. Schoffa har istället valt att etablera sig i köpcentrum – just för att sänka tröskeln. Trots det har största delen av de nya kunderna blivit tipsade av någon annan och kring sju av tio har varit inne på bolagets webbsidor före de kommer till butiken.

Viktigt är att mottagandet är vänligt, samtidigt som kunden också får utrymme att se sig om. När kunden sedan har hittat ett lämpligt tyg och bestämt sig för detaljerna, skickar Schoffa iväg ordern till Estland. Sedan tar det fyra till fem veckor innan skjortan levereras till Finland.

– Vi har kontroll på produktionen, när skjortorna görs så pass nära. I många fall är arbetet också bättre än om de skulle ha gjorts i fjärran östern, säger Joen.

016

0 17

Inte bara administratör För Joens del handlar jobbet både om att administrera och sköta det praktiska. Han noterar ändå vikten av att inte bli en administratör på heltid.

– En vd är speciellt i små företag en krisgeneral. När något skiter sig ska du vara där och du ska vara där fort, säger Joen.

Kundkontakten är viktig, samtidigt som det är roligt att få vara i butiken. Som företagare är det otroligt givande att få träffa kunder och se när verksamheten börjar rulla.

Förutsättningarna att skapa företag är bra i Finland. Stödsystemen är i skick och byråkratin är inte oöverkomlig. Joen har hittat en bra nisch att börja i. Då resten av beklädnadsbranschen växer med kring tre procent uppvisar måttsytt en tillväxt på 25 procent. Antalet Schoffaskjortor på stan kommer säkert att öka.

Peter Sjöholm

Schoffa har också utvidgat till färdigsydda skjortor. För vissa kunder kan väntetiden på en månad kännas lång.

Att hitta rätt tyger är en viktig del av Joens jobb. Två olika tyger kan fungera helt annorlunda i en skjorta.

018

00 00 22

kan K AdNi Dd Iaterna D A T E R N A2 020080 8

019

00 00 33

HYVINGE

Johanna Jansson (1977) Sjuksk tare / Sairaanhoitoja

Dennis Nyholm (1977) Systemchef / J rjestelm p llikk

BORGÅ

Anders Blomberg (1979) Studerande / Opiskelija

Jessica Bremer (1978)

28

Finansieringsr dgivare, pol.mag. / Sijoitusneuvoja, Valt.maist

Studerande / Opiskelija

Thomas Ekholm (1974) Merkonom / Merkonomi

126

Ekon. mag., ministergruppens specialmedarbetare / TTM ministeriryhm n erityisavustaja Emma H gn s (1990)

35

Gymnasiestuderande / Lukiolainen

Maria Grundstr m (1980) Organisationschef, Ekon.mag. / J rjest p llikk , TTM

Pernilla Karlsson (1988) Studerande, studentmerkonom / Opiskelija, yo-merkonomi

50 Johan Nyholm (1975) Disponent, teamchef / Is nn itsij , tiimin johtaja

R ttsnotarie, jur.stud. / Oikeusnotaari, oik.yo.

53 Jerri K mpe (1973)

Jonas Svanb ck (1986)

Laboratorieingenj r, DI / Laboratorioinsin ri, DI

Stuvare, jordbrukare / Lastaaja, viljelij

57

155 Toni Stigzelius (1980) F rs ljningschef / Myyntip likk

Anna Sj blom (1982) Studerande / Opiskelija

Kim Stor s (1978) Stefan Sveholm (1984) R ttsnotarie / Oikeusnotaari

75 Simon dahl (1975) Aff rsverksamhetsdirekt r / Liiketoimintajohtaja

Sjuksk tare / Sairaanhoitaja

GRANKULLA

Tobias Karlsson (1975) Enhetschef / Yksikk p llikk

51

Studerande / Opiskelija

684 Sebastian Pollesello (1989) Studerande / Opiskelija

Studerande / Opiskelija

688

Personlig assistent / Henk.koht. avustaja

727

728 Bj rn Udd (1985) Studerande / Opiskelija

Studerande / Opiskelija

9

Veli-Pekka Vuori (1983) Pol.kand, account manager

33

Catharina Skur (1978)

Patrick Wikblad (1974)

Studerande / Opiskelija

Musiker, chauff r / Muusikko, Kuljettaja

Studerande / Opiskelija

N rv rdare / L hihoitaja

690

Pol.stud. / Valtiotieteen opiskelija

KIMITO

740

Tony Bj rk (1977)

Paulina Junni (1982)

Julia Witting (1986)

Sofie Grahn (1986)

Klassl rare, ped. mag. / Luokanopettaja, KM

Studerande / Opiskelija

ekon. mag, doktorand

Studerande, SU:s kretsordf rande

Projektledare / Projektijohtaja

693

742

Politices magister / Valtiotieteiden maisteri

60

Anna-Lena af H llstr m (1980)

LAPPTRÄSK

Tea Brusas (1973) Barnmorska, utbildare / K til , kouluttaja

17 Tomi Enqvist (1986) Chauff r, mont r / Kuljettaja, asentaja

20 Christoffer H llfors (1986) Pol.stud. / Valt.yo

9 Joakim Ingves (1978)

23

Juris magister, jaktchef / Oikeustieteen maisteri, jahtip likk

Alexandra Teir (1988)

27 Maria Weckstr m (1977) Idrottsinstrukt r, butiksbitr de / Liikunnanohjaaja, myy j

27

KRONOBY

30

LOJO Max Laitinen (1988)

Kontorist / Konttoristi

50 Studerande / Opiskelija

Studerande / Opiskelija

52

Magnus Nyberg (1981)

KYR KS LÄTT

Golvl ggare / Lattia-asentaja

Studerande / Opiskelija

52

LARSMO Anna-Pia Svarvar (1975) Prim rsk tare / L hihoitaja

38

Linda Basilier (1982)

Jan-Mikael Evertson (1982)

Jur.mag. / Oikeust. maist.

Mj lkanskaffningsassistent / Maidonhankinnan assistentti

184

8

Johanna Nyman (1973)

Niklas Christensen (1973)

Jordbrukare / Maanviljelij

IT-planerare / IT-suunnittelija

68

Pol.mag. / Valt.maist.

Studerande / Opiskelija

Sonja Sandbacka (1986)

65

Christina Mickos (1974)

11

Jeanette Lindgren (1977)

47

188

Lars Lindqvist (1986) Gr vmaskinschauff r / Kaivurinkuljettaja

15

Ralf Sj sten (1976)

Patrik Lundell (1975)

Konditor / Kondiittori

Jonas Randers (1988)

Ped.mag. / KM

Studerande / Opiskelija

73

77

222

6

Mathias Lindstr m (1978)

54

Linda Salmi (1988)

29

Jens Fochsell (1978)

53 Jesper Wikstr m (1977)

Camilla H glund (1983)

Peter Grannas (1979)

41

KASKÖ

Crista berg (1985)

2

Henrik H kans (1986) F retagare / Yritt j

734

Jordbrukare, fabriksarbetare / Maanviljelij , tehdasty l inen

Studerande / Opiskelija

Markus S llinen (1975)

217 Studerande / Opiskelija

Henrik Antfolk (1980)

37

58

Jur.mag. / Oikeust. maist.

Byggnadsingenj r / Rakennusinsin ri

42

Provisor / Proviisori

Fredrik Waselius (1978)

37

Projektingenj r / Projekti-insin ri

Tim Hagstr m (1990)

Corinna Tammenmaa (1974)

24

32

KARLEBY

Sigrid Sundell (1978)

Anna Bergman (1988)

108

135

215

Ekonom / Ekonomi

Matilda Flemming (1986)

Niko Ruohonen (1976)

731 Niklas Holmstr m (1985)

26

ESBO

726

Studerande / Opiskelija

Tekn.stud. / Tekn.yo.

22

Lia-Julia Strandberg (1988)

Netta Suomi (1988)

Kimmo Heikkinen (1989)

Studerande / Opiskelija

F retagare, pol.mag. / Yritt j , valtiotieteen maisteri

Pol.mag, tiedottaja

Fabian M rtenson (1985)

Marcus Beijar (1987)

84

Studerande / Opiskelija

Studerande, l rare / Opiskelija, Opettaja

Anders Burman (1981)

KANGASALA

Ingenj r, f retagare / Insin ri, yritt j

30

76 Regionexportchef / Aluevientip llikk

Pol.mag., informat r /

678

Studerande / Opiskelija

721

676 Maria Finstr m (1982)

Ida Stenman (1990)

Producent / Tuottaja

PM, riksdagsassistent / PM, Eduskunta-avustaja

Jur. stud. / Jur. yo

Informat r / Tiedottaja

73

Fredrik Pelin (1981)

Idrottsinstrukt r / Liikuntaohjaaja Ina Finne

Estenom, butiksbitr de / Estenomi, myy j

Mikael stman (1973)

717

672

165

78

716

Generalsekreterare / P sihteeri

163

71

f retagsfinansieringschef, pol. mag

HELSINGFORS Johan Ekman (1983)

Andreas Snellman (1983)

Jonas Sten (1981)

KORSHOLM Sanna Backholm (1978)

Ida Strandberg (1990)

15

KR I STI N E STAD

71

65

Jan D. Oker-blom (1975)

Johanna Sandberg (1981) Studerande / Opiskelija

63

709 Studerande / Opiskelija

Ekonomiestuderande / Taloustieteen opiskelija

Bildkonstn r / Kuvataiteilija

Armi Murto (1983) ordf rande, BBA studerande

Studerande / Opiskelija

Ted R nnberg (1990) Kristel Pynn nen (1982)

707

85

Ingrid Nylander (1990)

139

57

Studerande / Opiskelija

Susanna Kiiskinen (1987)

135

Studerande / Opiskelija

Henrika sterlund (1987)

Wilhelm Liljeqvist (1983)

Byggnadsteknisk f rs ljare / Myy j

Jens Palmborg (1979) Cecilia Melin (1987)

Projektchef / Projektip likk

70

Mattias Granroth (1980)

58

705

77

INGÅ

131

40

pol.stud, f rbundssekretare Christoffer sterlund (1984)

Fredrik Laur n (1973) EM / Taloustieteen maisteri

JAKO B STAD

Jonas Lindholm (1978)

62

159

Mats L fstr m (1983)

F retagare / Yritt j Carl ÒCalleÓ Haglund (1979)

696

63

119

34

109

Brandf rman / Paloesimies Peter Eklund (1987)

Studerande / Opiskelija

Tony B ckman (1980)

111

Sandra Eerola (1983) Kulturproducent, f rs ljare / Kulttuuritoimija, myy j

HANGÖ

Anna Kirsanova (1984)

KORSNÄS

205

20

Charlotta Stoor (1981)

Tony Sandstr m (1987)

Robert Valkama (1972)

Politices magister, v rdledig / Valtiotieteiden maisteri, hoitovapaalla

Bev ring, pol.stud. / Varusmies, valt.yo

Systemspecialist /

213

23

020

LOVISA Mikael Ahlfors (1973) F rs ljare, Taxfree v rd / Myy j , Taxfree is nt

Annina Hollm n (1979) Farmaceut / Farmaseuti

15 Minna Majander (1985)

20 Max Merihein

Fredrika Wickstr m (1984)

Ekonomist / Ekonomisti

Riksdagsassistent, studerande / Eduskuntaavustaja, Opiskelija

7 Kristoffer Wiik (1984)

Jonny L nnfors (1989)

Midiya Zahri Hatam (1984)

Studerande / Opiskelija

Studerande / Opiskelija

Merkonom / Merkonomi

915

ORAVAIS Ulrika Forss (1988) Studerande / Opiskelija

17

Chatrine Enlund-Nisula (1978) dokumentationskoord., pedagogie magister / kasvatustieteen maisteri

Studerande / Opiskelija

Studerande / Opiskelija

18

91

Jonna Illanvuori (1990) Studerande / Opiskelija

Anders J rvinen (1985)

Studerande / Opiskelija

25

Automationsmont r / Automatioasentaja

35

39

Socionom / Socionomi

Maria Lindfors (1975) Sjuksk tare / Sairaanhoitaja

Jonas L v (1982) Mj lkg rdsr dgivare / Maitotilaneuvoja

Studerande / Opiskelija

24

Studerande / Opiskelija Adam R nn (1990) Studerande / Opiskelija

34

37

118

Anna Sundsten (1985)

Tony Granstr m (1978)

Studerande / Opiskelija

Tradenom, bokf rare / Tradenomi, Kirjanpit j

6

Personalrekryterare, Studerande / Ty h nottaja, opiskelija

Diana Nordstr m (1980)

F retagare / Yritt j

Studerande / Opiskelija

Minna Lindberg (1983)

Fredrika Fellman (1979)

Studerande / Opiskelija

MA, barn- & ungdomsledare / MA, lasten- & nuortenohjaaja

132

Anna Gripenberg (1975)

Rektor, privatf retagare / Rehtori, Yksityisyritt j

Studerande / Opiskelija

Anders Wikstr m (1980) Riksdagsledamotsassistent, tradenom / Eduskuntaavustaja, Tradenomi

Klassl rare / Luokanopettaja

Sebastian Baarman (1985) Studerande / Opiskelija

Susanne Ekstr m (1974) F retagare / Yritt j

34

Forskare / Tutkija

Tradenom / Tradenomi

125

Andreas von Bergmann (1979)

Wilhelm Berlin (1975)

Teologistuderande / Teologian opiskelija

Diplomingenj r / Diplomiinsin ri

128 Beata Bj rkvall (1987) Studerande / Opiskelija

132

57 N rv rdare, sjuksk tarstud. / L hihoitaja, sairaanhoidonopis.

72

Amanda Enberg (1989) Studerande / Opiskelija

137 Bell-Sebastian Nurmi (1973) Annonschef /

Agrolog, jordbrukare /

75

452

Politices magister/Kundr dgivare / valtiotieteiden maisteri, Asiakasneuvoja

ÅBO

Pol.mag., generalsekreterare / Valtiot. maist., p sihteeri

Arshe Said (1973)

Agrologi, maatalousyritt j

157 Anniina Pirttimaa (1984)

Ky sti Kurvinen (1974) Matias Sandstr m (1976) Ekonom / Ekonomi

454

Lektor i idrott / Urheilun lehtori

84

Riksdagsassistent, Pol. stud. / Eduskunta-avustaja, valt.yo

160 Saku Rantanen (1972) Pol.kand / Valt.kand

Linda Lindberg (1975) Robert Santala (1990) Studerande / Opiskelija

455

Socionom YH, daghemsf rest. / Sosionomi AMK, p iv kodinjoht.

86

162 Ida Schauman (1989) Studerande / Opiskelija

Richard Siivonen (1989) Studerande / Opiskelija

Christoffer Strandberg (1989)

Stud. merkonom / YO merkonomi

Anna Buss (1982)

Teaterstuderande / Teatteriopiskelija

Generalsekreterare, socionom (YH) / P sihteeri, socionomi

25

Johanna Str m-Berglund (1978)

Andreas Johansson (1979)

Tor-Erik Stolpe (1989)

151

28

Johan Balthasar (1982)

56

VASA

10

Ohjaaja, valtiotieteen masteri

VÄSTÅB O LAN D

443

SJUNDEÅ

Politices studerande / Valtiotieteen opiskelija

Petra H glund (1983) Hanna Mannerstr m (1977)

3

136

handledare, pol.mag. /

430

73

Konsult, pol. mag. / Konsultti, valt.mag.

Daniel kermark (1977)

Business Controller

Victor Ohlis (1983)

Sandra Bergqvist (1980)

Hannu Ollikainen (1975)

Ergoterapeut / Toimintaterapeutti

Werner Orre (1974)

61

429

66

7

Sjuksk tare, h lsov rdare / Sairaanhoitaja, terveydenhoitaja

426

56

St mplare, slipare / Leimaaja, hioja

Theresa Sundstr m (1981)

70

Oskar Dikert (1989)

55

77

51

Teateransvarig / Teatterivastaava

Johan Lindberg (1973)

Business Controller /

Ekonom / Ekonomi

55

57

Terese Dahlin

46 Gallina Sand s (1979)

J. Edgar Nieminen (1982)

3

F rbundsordf rande Svensk Ungdom / Puheenjohtaja Svensk Ungdom

Petra Nyman (1979)

Magnus Lindholm (1976)

Jimmy Bj rklund (1986) Studerande / Opiskelija

Oscar Ohlis (1983)

STRÖMFORS

VÖRÅ-MAXMO

34

216

Janica Sundb ck (1979)

130

155

Handledare inom barnskyddet / Ohjaaja lastensuojelussa

VANDA

50

Janiina Mieronkoski (1984)

51

PERNÅ

Sales manager / Sales manager

Jill Karell (1985)

50 Sofia Mattjus (1990)

Jonas Laaksonen (1974)

116

Redakt r / Toimittaja

sa Gustafsson (1974)

42

Anders Johansson (1976)

44

19 Thomas Karv (1988)

107

Socialarbetare / Sosiaality ntekij Chauff r / Kuljettaja

Studerande / Opiskelija

Linnea Henriksson (1977)

22

NYKARLEBY Logistikansvarig, f rs ljare / Logistiikkavastaava, myy j

104

21

Mathias W rn (1984)

Linda Frostdahl (1980)

byggnadsingenj r, planerare / Rakennusinsin ri, suunnittelija

Jukka Isojoki (1974)

Finansieringschef / Rahoitusp llikk Johan Isaksson (1977)

Daniel Gr nroos (1984)

Timmerman / Kirvesmies Mia Laakoli-Fors (1976)

Tony Wesander (1986) Studerande, datanom / Opiskelija, datanomi

97

19

Jenny Strandberg (1989) Studerande / Opiskelija

Pol.stud / Valt.yo

Pol.lic / VTL Torsten Kulla (1989)

S T. K A R I N S

34

Hanna Eliasson (1988)

16

Annika Lindg rd (1984)

Servit r / Tarjoilija

Flyktinghandledare / Pakolaisohjaaja

7

005

218

SIBBO

16

Ann-Katrin Bender (1988)

PeM, TM / PeM, TM

005

F retagare / Yritt j

Christoffer Andersson (1989)

Anna K cko (1985)

Tiina Cederstr m (1977)

27

NÄRPES

Klassl rare, ped.mag. / Luokanopettaja, KM

PEDERSÖRE

021

162

RASEBORG

21

MALAX

157

Petra Paakkanen (1973)

Studerande / Opiskelija

21

Charlotta Gr nqvist (1979)

F retagare / Yritt j

42

Studerande, check-in agent / Opiskelija, check-in agentti

004

Simon Sundvik

38

6

004

18

166

101

Martin Segerstr le (1984)

VIHTIS

KH, studerande / KH, opiskelija

167

Anders Walls (1980)

Stefan Svanfeldt (1977)

Sara Eklund (1982)

Susanna Mehtonen (1974)

Camilla Wennstr m (1987)

Ekonomi studerande, f retagare / Kauppatieteiden opiskelija, yritt j

F retagare, musikproducent / Yritt j , musiikkituottaja

Ordf rande Svenska Kvinnof rbundet / Puheenjohtaja Svenska Kvinnof rbundet

Ingenj r / Insin ri

Studerande / Opiskelija

27

23

160

175

veckla de ungas möjligheter att påverka och aktivera sig i samhällsdebatten.

ungdomsfullmäktigen skall införas i alla kommuner. Ungdomsfullmäktigen behövs för att ut-

hällsengagemang och stödas i att tro på sina egna visioner. Svensk Ungdom jobbar för att

Dagens unga måste våga tänka själva och ges möjlighet att utveckla ett intresse för sam-

Ung & samhällsengagera d

024

025

S t å r u p p för u ng d o marnas rättigheter te x t & B il d : fann y lin d h o lm

Eldsjälen Fredrika Jansson är ordförande för Åbolands ungdomsråd. Hon jobbar för att få i gång ungdomsverksamheten i skärgården och håller i trådarna för ungdomsträffarna.

Det är en kylig hösteftermiddag när jag möter sjuttonåringen Fredrika Jansson. Hon går med raska steg, drar det långa rågblonda håret bakom öronen och har en skarp blick.

– Jag var med på ungdomsträffen för tre år sedan då Åbolands Ungdomsråd grundades, varför jag kom dit i första hand vet jag inte själv, säger Jansson.

Hon nappade och blev del av rådet. Ordförande blev hon i fjol efter en röstning bland gruppmedlemmarna. Jansson känner att uppdraget är ansvarskrävande och att hon har ett viktigt uppdrag genom att vara ansiktet utåt, men det är också roligt.

– Att få vara med och påverka angelägenheter som berör ungdomar känns viktigt för mig, säger hon.

Ungdomsrådet som bildades är en produkt av projektet ”Barn och Ungdomar i Åboland”. Projektet är ännu färskt, men enligt Jansson har rådet redan kommit en bit på vägen. Ungdomsrådet har varit med och format ”Framtidsnyckeln” (se artikeln på nästa uppslag). Informationsguiden länkar samman föreningars, politikers och ungdomars åsikter och intressen. I år tänker styrgruppen fortsätta utformningen av guiden.

Ungdomar rädda att de inte tas på allvar Jansson efterlyser också större aktivitet bland ungdomarna i

Åboland. Intresset har sinat sedan projektet körde i gång.

– Det viktiga är ändå att ungdomar nu har fått en chans att göra sig hörda. Ofta vill man inte uttrycka sig för att man är rädd för att inte bli tagen på allvar, säger Fredrika Jansson.

Ungdomsrådet har direkt kontakt med politiker och drar sig inte för att ringa upp dem och fråga råd i någon fråga. Politikerna kontaktar också ungdomsrådet för vägledning i frågor som berör unga, men enligt Jansson kunde man se en större aktivitet bland politikerna.

Det är ruter i Jansson, men vägen att gå är ännu lång. Jansson skyndar i väg över gatan, höstluften rör om i hennes hår och hon fortsätter med målmedvetna steg runt hörnet för att försvinna.

Fanny Lindholm Fredrika Jansson är inte rädd för att sticka ut hakan, hon vill arbeta för en attraktivare skärgård för ungdomar.

026

027

Ung d o marna me d i besl u tsfattan d et t e x t : fann y lin d h o lm

”Barnens och Ungdomarnas Åboland” jobbar hårt med att få ungdomar att vara med och forma sin egen framtid. Projektet är en ljusprick i ungdomssektorn. I många kommuner är verksamheten ytterst sparsam.

Projektet Barnens och Ungdomarnas Åboland sparkade igång för fyra år sedan. Målen var konkreta, att få ungdomarna med i beslutsfattandet och att låta ungdomarna själva verka som innovatörer. Projektet genomförs genom ungdomspolitiska åtgärdsprogram och genom att sysselsätta ungdomarna inom tredje sektorn.

– Åt ungdomar skall man inte servera mat utan man skall tillreda mat tillsammans med dem, säger projektledare Sofie Grahn.

Vad hon menar är att så länge ungdomarna själva får vara med och måla väggarna i till exempel ungdomslokalen så förstör de heller inte utrymmet.

Tanken är att få ungdomarna att själva arbeta på ungdomslokalerna och sköta om skötseln av dem.

Politikerna överraskade Syftet med projektet är också att samla ungdomar,

politiker, beslutsfattare och organisationer för att i samförstånd komma fram till möjliga lösningar för framtiden.

– Förra veckan besökte jag årskurs nio i Kimito skola tillsammans med beslutsfattare och politiker.

Eleverna hade förberett frågor och diskussionen var lyckad, säger Grahn.

Man diskuterade bland annat en busstur som dragits in och en väg som var utan gatubelysning.

Resultatet blev att beslutsfattarna lovade att agera och åtgärda problemen.

– Oftast reagerar politiker med stor förvåning och tycker att ungdomarna har viktiga synpunkter.

Jag tror att de väntar sig att ungdomarna skall begära en ishall och blir därför positivt överraskade.

Dyster verklighet för ungdomsverksamheten Enligt Kommunförbundets statistik har kommunerna haft svårigheter att erbjuda ungdomsverksamhet och i många kommuner är verksamheten marginell. Ungdomssektorns andel av kommunens totalbudget är låg och största delen av resurserna går till löner för ungdomsarbetare medan ungdoms-

verksamheten står kvar tomhänt. Organisationer och föreningar genomför en hel del av den konkreta ungdomsverksamheten i Åboland.

Sofie Grahn, projektledare för Barnens och Ungdomarnas Åboland tycker att det är på tiden för kommunen att punga ut med mera pengar åt kultur- och bildningssektorn.

– Det gäller att tänka långsiktigt. Om man vill få ungdomarna att stanna kvar i skärgården och att flytta tillbaka till hemorten efter att de till exempel slutfört sina studier lönar det sig att satsa på ungdomsaktivitet, säger hon.

Framåtanda Barnens och Ungdomarnas Åboland börjar ta skruv.

Det finns sex verksamma ungdomslokaler i Åboland och man arbetar på händelser speciellt tillägnade barn och ungdomar. I november ordnas en stor happening i Pargas som pågår hela veckoslutet. På temat är äventyr, motivation och kamratskap, men evenemanget ligger ännu i planeringsskede.

Barnens och Ungdomarnas Åboland har också publicerat ”Framtidsnyckeln” som är tillgänglig på alla kommunkanslier i Åboland. Den innehåller alla

nyckelfrågor som behandlats på ungdomsträffarna.

Guiden skall utvecklas och inom detta år skall den också innehålla en metodbok om hur ungdomar skall gå till väga för att starta ett ungdomsråd.

Under höstens gång ordnas ett antal informationstillfällen åt ungdomar angående den blivande kommunsammanslagningen i Åboland. Mötena är skräddarsydda för att passa en yngre målgrupp och är uppbyggda med korta pass och pauser. Antalet ungdomar som vanligtvis dyker upp varierar enligt plats informationstillfället ordnas på. I bästa fall kan den yngre skaran som samlas vara upp till trettio stycken.

Vad framtiden bär i sitt sköte är ännu oklart, men större interaktion mellan politiker och ungdomar är önskvärt.

– Det viktiga är att vi talar till vår målgrupp ungdomarna och att beslutsprocesserna sker på deras villkor. Receptet på att få ungdomar att engagera sig mera inom kommunalpolitiken har jag inte ännu, men allting har sin tid, säger Sofie Grahn.

Fanny Lindholm

biobränslen och återvinning.

alla bidra till en bättre miljö och i kommunen bland annat genom mer vindkraft,

De globala klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Med små metoder kan

Ung & klimatsmart

030

bli klimatsmart — s o rtera för ett kallare klimat

t e x t : v i c t o r o hlis

Släck lamporna, kör mindre bil, stå inte i duschen en evighet – den senaste tiden har vi fått många goda råd om hur vi själva kan dämpa den globala uppvärmningen. Det kan du också göra genom att sortera ditt avfall rätt.

Soptippar sipprar ut metan

Avfall kan ersätta kol

Koldioxid är den vanligaste växthusgasen, men det finns också andra. Metan är en växthusgas som uppkommer när organiskt material bryts ner i syrefria förhållanden.

Hälften av metanutsläppen i Finland kommer från avstjälpningsplatser, där gamla matrester ligger och ruttnar. Därför är det viktigt att du inte lägger biologiskt avfall i grovavfallet, som går till soptippen. Sorterar du rätt blir metanen till värme och el istället för att belasta atmosfären.

Det brännbara avfallet kan brännas i kraftverk varpå det omvandlas till värme och elektricitet. När avfall förbränns frigörs visserligen också koldioxid, men inte lika mycket som när till exempel kol förbränns. Avfallet kan alltså ersätta fossila bränslen och bidra till att minska de totala koldioxidutsläppen.

Återvinning spar energi Efter att du läst denna tidning gör den större nytta i pappersinsamlingen än i den öppna spisen. Det går nämligen åt mindre energi om man gör papper av returpapper jämfört med att hugga ner nya träd.

Samma gäller andra sorters återvinningsbart avfall; 40 procent av stålet i världen tillverkas av återvunnen metall.

Det minskar energiförbrukningen med 25 procent, jämfört med om stålet skulle tillverkas av nytt material. Sortera alltså metallen skillt.

Mindre avfall = mindre växthuseffekt Avfallshanteringen i sig står för en relativt liten del av växthusgasutsläppen, speciellt om man jämför med andra faktorer som trafiken och uppvärmningen. Men det man måste komma ihåg är att alla varor har haft ett tidigare liv, innan de blev till avfall.

En t-skjorta tar kanske inte stor plats i soporna, men när den landar där har den redan lämnat ett ekologiskt fotavtryck på jorden. Bomullen har slukat energi och naturresurser vid odlingen och den färdiga produkten har fraktats jorden runt. Att låta bli att köpa den där billiga t-skjortan som tappar formen efter första tvätten är alltså klokt ur flera synvinklar.

031

032

033

M in d re im p o rt a v energi me d effekti v are s o p s o rtering t e x t : v i c t o r o hlis

I Finland har det inte hört till vanligheterna att utnyttja avfall vid energiproduktion. Nu planeras ändå många sådana anläggningar i vårt avlånga land – ett smart sätt att producera värme och elektricitet.

I Tyskland och Frankrike finns det i dag över hundra anläggningar som förvandlar avfall till energi. I Sverige är siffran 29 och i Danmark där man planerar 10 nya anläggningar finns 25 från tidigare. Samtidigt är situationen bedrövlig i Finland, i dagsläget finns det bara två! En tredje ska tas i bruk i början av nästa år.

EU kräver att mängden avfall som förs till soptipparna minskar radikalt.

Därför planeras det för fullt ett flertal nya anläggningar för avfallsförbränning i Finland.

Kraftiga sänkningar i deponerat avfall Ett planeras på avfallsbolaget Stormossens tomt i Korsholm. Förutom Stormossen är det fem andra avfallsbolag som är delägare i Westenergy Ab, bolaget bygger kraftverket. År 2012 är det meningen

att anläggningen skall vara klar. Nu väntar de bara på att bli beviljade miljötillstånd för förbränningsanläggningen.

– För att minska deponin på soptipparna är det här en bra lösning, säger verkställande direktör Leif Åkers på Stormossen. Målet är att 5 procent deponeras, mot motsvarande 60 procent för övriga Finland.

– De moderna förbränningsanlägg-

ningarna har de tuffaste miljökraven på utsläppsmängd. Ett krematorium släpper ut mera gifter än en anläggning för förbränning av avfall. Vill man tänka på utsläpp till luften skall man sluta bränna avfall hemma, säger Åkers.

Genom avfallsförbränning lagrar man energi som sedan leveras som fjärrvärme. Risken att det skall bli överskott av fjärrvärme är liten. Sommartid då

förbrukningen är lägre går det att lagra avfall. Då efterfrågan vintertid blir större är det bara att förbränna mera.

Avfallshanteringen blir billigare Fördelen med att det är avfallsbolag som kommer att stå som ägare för avfallsförbränningen är att priset på avfallshanteringen blir billigare i framtiden.

Förbränningsanläggningen i Korsholm

kommer att kunna bränna 150 000 ton sopor per år. Är det då någon som ställt sig kritisk till avfallsförbränning?

– Den enda kritik vi fått är att det är tio år försent, säger Åkers.

Bättre sent än aldrig.

Victor Ohlis

034

H u r d å rösta ?

Kommunalvalet går av stapeln söndagen den 26 oktober, men det är också möjligt att förhandsrösta under perioden 15-21 oktober.

Förhandsrösta kan man göra på 888 olika platser i Finland. De finns listade på www.vaalit.fi.

På den egentliga valdagen får man bara rösta på ett specifikt ställe i sin hemkommun. Röstningstället finns antecknat på det röstkort som har postats hem till alla röstberättigade. Totalt finns det kring 2600 vallokaler och minst en i varje kommun. De är öppna mellan klockan 9 och 20.

Det krävs identitetsbevis för att rösta. Dessutom är det bra att ta med sig anmälan om rösträtt.

I vallokalen får man en röstsedel. Sedan får man gå in i ett valbås och skriva ett kandidatnummer på röstsedeln. Valsedeln ska ännu stämplas före den är giltig.

Förhandsrösterna ska in i ett kuvert. Om du röstar på valdagen ska valsedeln däremot rakt i valurnan.

Sedan är det bara att vänta på resultatet. Förhandsrösterna ska vara färdigräknade klockan 20. Resten av resultatet brukar vara klart före klockan 23. Efter det ska rösterna ännu kontrollräknas.

Personer som uppfyller följande krav har rösträtt; •

Skriven i kommunen 51 dagar före valdagen.

•

18 års ålder på valdagen.

•

Finländskt medborgarskap, eller medborgarskap i ett EU-land, Norge eller Island. Övriga medborgare måste ha bott i kommunen i två år, 51 dagar före valdagen.

En anmälan om rösträtt har skickats till alla röstberättigade.

I nneh å llsförte c kning 003 L e d are 004–005 o s c ar o hlis k o l u mn 0 0 6 – 0 0 7 Va d är S U ?

008–009 S köt o m alla st u d eran d enas hälsa !

0 1 0 – 0 1 1 grönsakerna blir k v ar i b u tiken 0 1 2 – 0 1 3 företagsamhet 0 1 4 – 0 17 sk j o rt o r p å h j ärnan 0 1 8 – 0 2 1 kan d i d aterna 2 0 0 8 0 2 2 – 0 2 3 sammhällsengagera d 0 2 4 – 0 2 5 st å u p p för u ng d o marnas rättigheter !

026–027 u ng d o marna me d i besl u tsfattan d et 0 2 8 – 0 2 9 klimatsmart 0 3 0 – 0 3 1 bli klimatsmart – s o rtera för ett kallare klimat 0 3 2 – 0 3 3 min d re im p o rt a v energi me d h j äl p a v effekti v are s o p s o rtering 0 3 4 h u r d å rösta ?

WWW . K U N G L I G V A R D A G . F I