Svensk Framtid 4/07

sf

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 4 2007

2

svensk

svensk framtid

framtid nr 4 2007

innehåll

nr 4 2007

Chefredaktör Ted Urho ted.urho@su.fi formgivare whyprint pärmbild staffan sundström modell janika

l

Ansvarig utgivare minna lindberg minna.lindberg@su.fi medverkande sandra bergqvist antonia boström Christa Björkstam Sara Eklund Matilda Flemming Helleke Heikkinen Maria Helsing anna krokfors Minna Lindberg Sebastian Lindberg Mats Löfström jeroen mimpen sebastian nyberg Anniina Pirttimaa lázaro ramírez janika saukonpää Krista Simberg anna sundstén Staffan Sundström linus vuorio Redaktionen pb 430, 00101 Helsingfors Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6 500 ISSN 078-4427

04

06

07

10

12

14

16

19

ledare

ett politiskt vardagsrum

socialliberalism

ur arkivet

su:s sommar

profilen antonia ringbom

nato

elections ’08

Idealismen är död! Länge leve idealismen! chefredaktören

chefredaktör ted urho

Som ungdomspolitiker i dagens värld känns det ibland som om vi blivit snuvade på konfekten. De som är

ledande politiker idag tycker om att vara nostalgiska och minnas hur det var på 1960- och 70-talet. Då var det radikalerna mot reaktionärerna, högern mot vänstern och Mittenförbundet som alltid hade rätt. Då var idealismen kung och man stod på barrikaderna för det man trodde på.

Idag präglas ungdomspolitiken av en viss grad av pragmatism.

Vi har lärt oss av tidigare generationer att man uppnår mål genom att förhandla, lobba och kompromissa. Ungdomspolitiker

har ministrars och riksdagsledamöters öron och man är genuint intresserad av vad vår generation har att komma med. Ändå undgår man inte känslan av att den äldre generationens politiker ser ned på oss ”nykomlingar”. När en äldre politiker på en kvällstillställning inleder en mening med ”Problemet med dagens unga...” får man höra om hur vi saknar vision, entusiasm och ideologi. Ofta följs dessa påståenden av en uppmaning att vara lite fräckare, lite radikalare och bli arg lite oftare.

Samma retorik återspeglar sig tyvärr även i medias vilja att ta in insändare och pressmeddelanden från ungdomsorganisationer. Kräver man avgång för någon i det egna ledet kan man garantera medieuppbåd, men om man kommer med en pragmatisk lösning på ett samhällsproblem finns det en stor risk att pressmeddelandet blir kasserat.

Fast problemet är ju inte att vi inte skulle vara arga, radikala eller fräcka. Saken är bara den att vår generation har insett att hjul som skall snurra måste oljas. Vi har insett att det är viktigare att ha ett fungerande samhälle än att skrika ut ideologier.

För att göra god politik på svenska i Finland behövs liberalism, vision, engagemang, tvåspråkighet, jämställdhet, respekt, mångfald och en hel del realpolitik.

Låt detta bli mitt politiska testamente till Svensk Ungdom.

Credo argentum.

svensk

SU vill låta butikerna ha öppet på söndagar Svensk Ungdom vill låta alla butiker själva få bestämma vilka dagar och tider de vill ha öppet för kunder. Det finns ingen anledning till att staten skulle reglera butikernas öppettider.

– Det är absurt att staten inte låter affärsmän som vill hålla söndagsöppet att ha det, säger förbundsordförande Minna Lindberg. Många konsumenter vill göra sina inköp i lugn och ro på söndagen istället för att stressa med det under arbetsveckan, varför försvåra för dessa människor frågar sig Lindberg.

För att kunna ha söndagsöppet behöver butikerna mer personal, vilket betyder att fler människor kan få arbete.

– Många studeranden behöver idag jobba extra vid sidan om studierna för att dryga ut det otillräckliga studiestödet. Söndagsöppet skulle skapa fler arbetsplatser för dessa säger Minna Lindberg.

Svensk Ungdom kommer under regeringsperioden fortsätta arbeta för att regeringen ska låta företagarna själva bestämma då de vill ha öppet.

framtid nr 4 2007

3

Svensk Ungdom Anställer två nya politiska sekreterare en politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation en politisk sekreterare för information och chefredaktör för medlemstidningen SF Heltidstjänsterna på SU:s förbundskansli i centrum av Helsingfors är tidsbegränsade till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en tung roll då det gäller att vinna kommunalvalet 2008.

Mer information om tjänsterna kan Du läsa på www.su.fi/rekrytering Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 19 oktober under adress: Svensk Ungdom, PB 430, 00101 Helsingfors eller till mats@su.fi.

Märk kuvertet ”Politisk sekreterare”.

Du förutsätts kunna börja jobba i början av november 2007.

Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Mats Löfstöm, 0457-379 8878, mats@su.fi

4

svensk

åskledare

framtid nr 4 2007

Spolar vi ner Svenskfinland? ledare

Vice ordförande annina pirttimaa

Katten som inte får jama Det verkar som om Samlingspartiet läst SU:s pressmeddelande från sommargymnasiet

om att Nato-katten äntligen borde lyftas på bordet. Partiet som länge funnit sig på utrikespolitikens utbytarbänk tar nu tag och profilerar sig på flere fronter. Försvarsminister Häkämies väcker polemik med sina ryska treenigheter under besöket i Washington. Samtidigt publicerar Suomen Kuvalehti en lång intervju med Pertti Salolainen, ordförande för riksdagens utrikesutskott och samlingspartist, där han oroar sig för att Finlands chanser att gå med i Nato håller på att glida oss förbi. För att inte förglömma publicerandet av talman Niinistös nya bok där han hänger ut, förutom sockor, indirekt även presidenten och sdp:s utrikespolitik. President Halonen, sin vana trogen, är dock inte långsam med att rycka till försvar och deltar i YLE:s morgonsändning i den längsta TV-intervjun sedan presidentvalet, för att klargöra vem som fortfarande håller tag i de utrikespolitiska tyglarna.

Väl så, men för att skapa en verklig debatt krävs mer än enskilda utspel, det krävs att både Natoförespråkare och motståndare mäter sina argument offentligt. Det krävs att debatten skall få begås utan att den genast skjuts ner. Vi ska väl inte behöva vänta tills nästa presidentval för att kunna ha en konstruktiv och informativ försvarspolitisk diskussion?

Nyfiken på vad som händer i kre tsarna?

Kolla in der as blogg ar!

http://suhelsingfors.blogspot.com/ http://www.nyland.blogspot.com/ http://suaboland.blogspot.com/ http://bloggen.fi/suosterbotten/

förbundsordförande MINNA LINDBERG minnalindberg.blogspot.com foto Sebastian Lindberg illustration christa björkstam Ett av de första problemen vi stötte på i SU:s nya, temporära utrymmen, var toaletten. Det såg förskräcklig ut

och man hade inte ens lust att titta in där.

Då djungelns lag rådde, fick den som blev kissnödig först välja – städa eller hålla sig.

Jag fick lotten på mig och valde att sätta på mig plasthandskar och sätta igång med röjandet. Ganska snabbt insåg jag att den som byggt och planerat toaletten antagligen aldrig själv städat en sådan, eftersom det inte fanns något avlopp. Det är ändå en ganska väsentlig del av hela toaletten, inte minst då man behöver duscha stället från topp till tå. Man hade alltså

konstruerat ett utrymme där man nog såg primärbehoven – att uträtta vissa ärenden – men man hade helt enkelt inte sett helheten i badrummets alla behov.

Nå, nu kan man ju fråga sig varför det här skulle ha relevans för någon. Jag vågar påstå att det är just såhär som många av oss politiker agerar idag – man koncentrerar sig på det primära, lokala behovet men man ser inte till helheten Svenskfinland. Om någon komponent, för Svenskfinlands del region, saknas i vårt badrum så blir det inte en fungerande enhet. Möjligtvis till och med fallerar hela det svenska i just den regionen.

I flera kommuner är det kommunalpolitikerna, däribland sfp:are, som spelar den avgörande rollen för Svenskfinlands framtid. Det är i kommunerna vi avgör om vi vill ha ett Svenskfinland och landskapförbund som svenska Österbotten och Östra Nyland. Och det är framför allt i kommunerna som alla bitar i vårt KSSR-pussel slutgiltig fastställs. Kommunalpolitikerna har nu själva den bästa möjligheten att bestämma, inte bara hur den egna pusselbiten ska sitta ihop med de andra bitarna utan främst vad pusslet som helhet ska föreställa.

Jag frågar mig därför, och egentligen också alla våra kommunala beslutsfattare: Har vi i Svenskfinland råd att låta någon annan bestämma hur vårt eget pussel ska se ut? Vi kan nämligen inte i efterhand gräva ett hål i badrumsgolvet och kalla det för avlopp – nej då är det för sent.

Det är nu vi har chansen - missa för guds skulle inte den!

K ammagne ter? pH-bal ans? Övergödning? En dyster fr amtid?

Kom med och funder a på Öster sjöns fr amtid med SU.

SU ordnar sin årliga Stormsamling i Houtskär.

Temat för i år är Östersjön och dess framtid. föreläsare Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde Cecilia Lundberg, assistent i miljöbiologi vid Åbo Akademi Storsamlingen ordnas den 26 – 28 oktober. Mera information om tidtabeller, transport och föreläsare hittar du på www.su.fi

st

sa r o

in ml

g

svensk

framtid nr 4 2007

5

Antonia är ny politisk sekreterare i Österbotten ny tjänsteman text ted urho foto maria helsing

Antonia Boström eller Bosse som hon även kallas är född och uppvuxen i Kristinestad i södra

Österbotten. Där har hon även sina politiska rötter; hon var med och drog igång verksamheten i den då vilande lokalavdelningen i Kristinestad i slutet av 1990-talet.

Efter att ha fått smak på politiken satt hon även med i verksamhetsutskottet och som suppleant i förbundsstyrelsen 2004. Att söka jobbet som politisk sekreterare var heller ingen ny tanke, beslutet hade mognat redan under några år.

– SU var det naturliga valet för mig, konstaterar Boström själv. SU är en möjlighet att påverka samhället och nå olika mål, tillägger hon.

Boströms mål som ny politisk sekreterare är att kretsverksamheten fortsättningsvis utvecklas i norra Österbotten och att Svensk Ungdom skall nå ut till ännu flere

unga i framtiden.

– Vi skall göra ett vinnande kommunalval hösten 2008 genom att vara mediasexiga, nytänkande och annorlunda, poängterar Boström. Det räcker inte med att bara vara steget före, vi skall kittla människors åsiktsknölar samt väcka debatt och diskussion. Genom att ha snygga och stilrena kampanjer som får folk at höja på ögonbrynen lyckas vi med detta, tillägger hon.

Boström.

Skulle hon idag få förbjuda en laglig sak och legalisera något förbjudet skulle hon välja att förbjuda djurtester och legalisera…

– Ja, snus är väl DET svaret här. Personligen tycker jag inte om att kyssa min sambo när han har snus under läppen. Det är gorräckligt! Att få köpa ett gott vin samtidigt som jag köper min middag tycker jag att inte låter helt fel.

djurtester och snus Som politisk sekreterare ser Boström på sitt värv som en sammanförare av den kunskap och kompetens som kretsstyrelsen under kretsordförande Hannes Wallin besitter. Själv definierar Boström sin politiska linje som ”lite till höger om mitten”.

– Närmast hjärtat ligger jämställdhets- och arbetskraftsfrågor samt bistånds-, försvars-, säkerhets- samt landsbygdspolitiska frågor. Miljöpolitik har jag tidigare inte jobbat så mycket med, men det finns nu på agendan och känns som en viktig fråga för mig, konstaterar

Dags för Förbundet liberala studentklubben mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com Två enorma statliga förvaltningsprocesser är just nu i röret. Kommun- och servicestrukturre-

formen rullar på och vänder upp och ner på kommungränser, sjukvårdsregioner och polisdistrikt. Det är en reform som inte lämnar någon kommunalförvaltning orörd. Samtidigt pågår statens effektiviseringsprogram som har stora konsekvenser på statens organisering.

Den processen strävar till att göra effektiveringar och rationaliseringar i all statlig verksamhet. I klarspråk betyder det att staten skall jobba hårdare och effektivare men med färre anställda än idag. Då dessa två processer nu tillsammans når kulmen innebär det stora utmaningar för alla våra strukturer. Det är en stor utmaning för all förvaltning på svenska, inte minst våra svenska högskolestrukturer. Svenskfinlands högskolenät kommer här att behöva särlösningar och det finns många anledningar till att SU i denna fråga ska vara alert.

De finska högskolestrukturerna kan fusioneras på många olika sätt och bilda jätteenheter då befolkningsunderlaget på finska, i jämförelse till det svenska, är mycket större numerärt och samtidigt mer geografiskt koncentrerat. Men de svenska och finska strukturerna sitter ändå ihop, vilket gör att de finska förändringarna inte lämnar de svenska opåverkade. Ett konkret exempel på detta är det innovationsuniversitet, där tanken är att slå ihop Finska handelshögskolan, Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan till ett superuniversitet. Ett innovationsuniversitet kommer också att påverka den svenska undervisningen. Vad skall hända med svenska Hanken och vilken roll kommer den svenskspråkiga tekniska undervisningen att få i detta superuniversitet? Då tanken på innovationsuniversitetet lanserades aktualiserades många frågor, men de klara svaren var få. Att inga färdiga svar finns är vårt stora problem.

Om vi nämligen inte själva kan svara på hur den svenska undervisningen ska organiseras finns det en risk för att vi blir på efterkälken. Detta i sin tur kan leda till att vi måste sträva efter att rädda det som räddas kan istället för att hitta långsiktiga och funktionella lösningar för undervisningen.

den 10 oktober händer det Målet i denna process måste vara att man skall kunna garantera en lika bra högskoleutbildning på svenska och finska i Finland. Om detta skall ske kan vi inte sätta

huvudet i sanden, utan vi måste istället ta kommando och presentera lösningar. Vi har inte råd med att vara nummer två på bollen. Vi måste vara steget före.

Sfp-politikerna funderar i dagens läge inte alls i tillräckligt hög grad på den här biten. Studentkårerna har samtidigt blivit akterseglade i frågan genom att man endast satt fokus på högre studiestöd. Studiestödet är visserligen en viktig fråga, som också SU jobbat för och fått igenom i regeringen. Men den starka resurskoncentreringen på studiestödet har gjort att man har tappat kraft att påverka de stora strukturreformerna. På svenska finns idag ingen intresseorganisation för studenterna som jobbar med dessa frågor, trots att behovet är stort.

SU kommer att grunda Förbundet liberala studentklubben den 10 oktober. Då kommer studentkårsrepresentanter, LSK-aktiva från olika orter, SU:are och högskoleprofiler samlas till ett seminarium och ett möte på Kulturministeriet. Stefan Wallin och Henrik Wolff kommer först att tala om utmaningarna för vår undervisning och efter mötet kommer vi att grunda Förbundet Liberala Studentklubben. Förbundet kommer att bli SU:s och Sfp:s kompetenscentrum gällande högskolefrågor, bli SU:s plattform i universitetens studentkårer och bli en faktor att räkna med i högskolepolitiska frågor på svenska i Finland. Det finns en stor politisk beställning på en organisation som verkligen kan sköta dessa frågor. Liberala Studentklubben är svaret på det. Välkommen med - du också - i det viktiga arbetet.

6

svensk

framtid nr 4 2007

Nicke Torvalds.

Ett politiskt vardagsrum måndagssoppan text helleke heikkinen foto ted urho

Nils ”Nicke” Torvalds, viceordförande för partiet och före detta journalist och utrikeskorrespondent, startade i våras upp ett socialliberalt diskussionsforum tillsammans med några andra riksdagsvalskandidater, däribland Martin Rehnlund, Jonas Forsman och Gunvor Brettschneider.

Tanken var att skapa ett politiskt vardagsrum där aktuella frågor diskuterades även mellan valen. Betoningen ligger på socialliberala frågor och är öppet för

vem som helst, oberoende av partitillhörighet. Tanken är att få igång en intellektuell och stundvis kritisk men ändå kreativ diskussion – något som tidigare saknats inom Sfp i Helsingfors, åtminstone på den mera socialliberala kanten.

Hösten inleddes måndagen den 10 september i lokalerna på Fredsgatan 7. Diskussionen kretsade kring försvarsminister Häkämies tal i Washington. Björn Månsson höll en kort inledning med anledning av sin ledare som behandlade talet i Hbl, lördagens den 8.9. Diskussionen kretsade kring Ryssland och huruvida Ryssland utgör ett hot mot Finland.

Tidigare under våren då tillfällena, som nu fått namnet ”rummet”, inleddes, diskuterandes bl.a. socialpolitik, Sfp och socialliberalismen som ideologi.

Kom med och diskuter a!

Adress Fredsgatan 7 E Datum 8.10 – temat är miljöfrågor

12.11

10.12 Fri diskussion inleds klockan 17 och en kort inledning om kvällens tema hålls klockan 18 av en sakkunnig person varefter diskussion igen följer.

Mera info: www.rummet.fi

svensk

framtid nr 4 2007

7

SU och socialliberalismen su:s åsikt text Minna Lindberg illustration christa björkstam

Svensk Ungdoms politik är en balansgång mellan liberala värderingar och den svenska intressebevakningen i Finland. Det betyder inte

att det liberala alltid står emot det svenska, men vi vill att också våra barn och barnbarn ska ha möjligheten att leva på svenska i vårt land. Statens roll är att garantera oss individer frihet, jämlikhet och trygghet. Till statens uppgifter hör det också att se till att vi får sjukvård och utbildning - på svenska!

Liberalism är att jag som individ har frihet att styra mitt liv själv. Ibland är det ändå nödvändigt för staten att ingripa, då det uppstår orättvisor, t.ex. i fråga om jämställdhet och jämlikhet. SU vill till exempel att för-

äldraledighetsavgifter fördelas jämnt mellan alla arbetsgivare. Här kan staten spela en aktiv roll.

Välfärdsstaten som vi lever i finansieras med skatteintäkter och därför är arbete och arbetsmarknadspolitik hörnstenar för hela samhället. Enligt SU ska det alltid löna sig att arbeta! Trots att skatterna är välfärdsstatens finansiella garanti har vi på tok för hög inkomst- och marginalskatt. Här litar vi på att den sittande regeringen åtgärdar problemet! Arbetsmarknadspolitiken behöver också utvecklas och bli mer flexibel. Företagare måste kunna nyanställa i högre grad men arbetsmarknadsskyddet – det vill säga. arbetslöshetsskyddet – måste kvarstå så att den fyller sin funktion.

Summa summarum kan man konstatera att SU står för både traditionellt liberala och socialliberala värderingar. Vi har en vision om ett bättre samhälle och jobbar hela tiden för att uppnå våra mål.

Socialliberalismen analyserad dissekering text anna sundsten

Var ligger socialliberalismens styrka och svaghet och vad är på kommande, Göran Djupsund?

”Socialliberala tankar har understöd i nästan alla politiska förbund eftersom de är lätta att omfatta. Socialliberalismen ger både frihet för individen och ansvar för dem som har det sämsta utgångsläget. Frihet för alla så länge min frihet inte inkräktar på din frihet. Vårt samhälle idag bygger på att ge alla samma möjligheter.

Socialliberalismen är förenlig med dagens tankesätt.

Samtidigt är det svårt att skilja på vem som verkligen är socialliberal då många gärna identifierar sig som socialliberala. Man kallar sig socialliberal men kan ha väldigt olika åsikter i konkreta frågor.

Friheten i liberalismen som nu varit rådande har gett oss mycket genom öppnare marknader och global demokratisering. För den mest utsatta gruppen i samhället kan nyliberalistisk frihet få negativa följer och till en viss mån har man kunnat se sådana konsekvenser. Det finns oftast en sorts pendelrörelse i samhället och nu verkar pendeln svänga mot ett starkare betonande av det sociala. Speciellt bland unga finns en omorientering mot någon form av community-tänkande på grund av luckan i välfärdssamhället.

Socialliberalismen erbjuder en bra grogrund för att

hitta nya lösningar för att arbeta för det sociala. Socialliberalismen kan visa på fler alternativ till att trygga samhällsinsatser där det behövs. Tidigare fanns på landsbygden kooperativa bybutiker som också gav en form av socialt stöd. Det är ett utmärkt exempel på en situation då människor själva i samråd skapar välfärd.

Samarbeten mellan till exempel frivilligorganisationer och tredje sektorn är något som verkar komma allt mer. Statens pengar räcker inte till allt och då måste socialt inriktade politiker vara fiffiga och komma med nya förslag.”

Gör an Djupsund Djupsund Göran Erik, professor i statskunskap med masskommunikation ÅA i Vasa, Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten, född 30.10 1952, student 1971, gift med Ann-Louise Forsman. Barn Sara och Esther Har erhållit följande priser: Senator Julius Nummelins statsvetarpris, Mauritz Hallbergs pris, Per Brahe priset.

Parti: obunden. Tycker om motionsidrott och segling

Socialliber alismen definier ad Socialliberalismen är en gren av liberalismen som utgår ifrån en positiv frihetsdefinition.

Med denna frihetsdefinition blir individens frihet beroende av att alla har lika möjligheter och tillgång till positiva rättigheter som skall garanteras av staten, såsom exempelvis utbildning och sjukvård.

Socialliberalismen förespråkar därför en aktiv socialpolitik och en viss aktiv ekonomisk politik från statens sida. Socialliberaler menar också oftast att om marknaden inte fungerar skall staten se till att den gör det, medan många marknadsliberaler ofta anser att statlig inblandning enbart kan försämra läget.

På engelska kallas socialliberalism ibland för new liberalism. Denna benämning ska inte förväxlas med den svenska termen nyliberalism, som på engelska kallas för neoliberalism eller libertarianism.

-Wikipedia

8

svensk

framtid nr 4 2007

Enligt utredningen sitter många unga troligtvis hemma och slappar.

Utslagningen av unga fortsätter även i goda tider rapport text Corinna Tammenmaa foto emma portin

I augusti 2007 publicerade Västra Finlands länsstyrelse ett skrämmande tal: 45 000 unga

är utanför arbetslivet och studierna. Detta betyder att de varken är i arbete, arbetssökande, studerande, beväringar, utomlands eller hemma och sköter barn. Hela 45 000 unga är utanför arbetslivet och studier, vilket är 15 % av alla 15 – 24 åringar. Talen kom upp i en polariseringsrapport som uppgjorts av inspektör för bildningsväsendet Erik Häggman.

Talen måste tas med en nypa salt. Nu påstås att den höga siffran beror på ett fel i användningen av statistik.

Må så vara, men man kan inte heller blunda för att polariseringstendensen bland unga tycks ha blivit starkare.

Man talar alltså om polarisering då man vill beskriva hur

en del av ungdomen blir ordentligare och skötsammare samtidigt som den andra delen av ungdomen blir asocialare än någonsin förut. Även om dessa skrämmande tal inte skulle stämma, har det i varje fall lett till att man på allvar börjat se efter hur stor andelen unga som håller på att slås ut är och hur man kunde undvika det.

Problemet är att man känner till problemet men inte gör något åt det. Som Häggman komprimerar det hela: ”När barnet lämnar dagis så är det inte längre dagisets problem, när det lämnar lågstadiet så är det inte längre lågstadiets problem, och när det lämnar högstadiet så är det inte längre högstadiets problem.” Ingen har ett helhetsansvar för barnet. Riskbeteende uppdagas oftast i ett mycket tidigt skede, men samarbetet dels mellan utbildningsinstanserna och dels mellan olika sektorers myndigheter fungerar inte. Det är i limningarna som människor faller ut.

Lösningen på utslagning tycks vara utbildning. Ju längre man lyckas utbilda människor, desto mer sannolikt är det att de återfinns i arbetslivet. Ingen ny upptäckt

detta heller. Men nu då landet lider av arbetskraftsbrist är det inte bara en social åtgärd att stoppa utslagningen - det har betydelse även på ett annat ekonomiskt plan.

Får man en människa att slutföra sin andra stadiets utbildning är prognosen en helt annan än om han eller hon bara gått ut grundskolan.

I min kolumn, som finns att läsa på www.su.fi, polemiserar jag om det att en del arbete kanske underskattas. Vi har unga som har olika inlärningsförmågor och vi måste ha en plats i arbetslivet även för dem som inte orkar sitta på skolbänken. Det kanske motiverar till utbildning. Tyvärr är detta inte hela sanningen och kanske helt fel, eftersom utslagningen allt tydligare går i arv, vilket är ett socialt problem. Men poängen är att det är utbildning, vilken som helst, som är viktig. Häggman säger att vi sysslar med ”koulutuspoliittista heitteillejättöä”. Sant, man kan se det i gatubilden.

Skribenten är lagstiftningssekreterare och var ordförande för Nylands krets 1995-1996

svensk

framtid nr 4 2007

Besatta av det svenska gästen text Stefan Svenfors illustrationer folktinget

Bloggen.fi, denna suveräna virtuella samlingsplats för finländska bloggare på svenska, har

existerat i drygt ett år och innehåller nästan 110.000 inlägg fördelat på knappt 1400 olika bloggar. Bloggen. fi har tusentals besök varje dag och har befäst sin plats som en svenskspråkig träffpunkt. Bloggen.fi har skapat ett nytt sätt att umgås, skapat ett nytt svenskt rum i Finland.

Det här har förstås blivit en nagel i ögat på dem som tycker illa om svenskan, finlandssvenskarna och Svenskfinland. Eftersom det är möjligt att kommentera blogginläggen anonymt, släpper också alla spärrar och hämningar för vissa personer då det gäller civiliserat umgänge. För dessa har Bloggen.fi blivit en plats att ösa ur sig språkrasistisk dynga och ett sätt att sprida sitt hatiska budskap om att skyffla ut finlandssvenskarna i Bottenviken och liknande.

De flesta bloggare som på något sätt är engagerade i arbetet för Svenskfinland och finlandssvenskarna har fått utstå dessa i system satta hatkommentarattackerna.

Språkterroristerna är inte många, men de är rätt aktiva - och ägnar uppenbarligen en stor del av sin dag till att producera hattexter mot det svenska i Finland.

Det går ju inte att ta dem på allvar, men en liten olustig känsla blir kvar efter varje gång någon använt sin tid till att leta upp exempelvis min blogg, häva ur sig en osmaklig röra av påståenden och sedan leta upp nästa blogg och köra in samma sak där.

Tanken att det sitter figurer framför sina datorer och sätter både tid och energi på att avsky mig för att jag är finlandssvensk, är rätt obehaglig och dessutom svårbegriplig. Sorgligt är det också.

Men sist och slutligen så orkar jag inte bry mig så värst mycket om dessa inkrökta begåvningar. Och visst ska jag fortsätta blogga när jag har tid och möjlighet. Och ifall jag inte kan klämma fram en egen text, så finns det många andra livsöden att ta del av. På tal om öden ska jag tipsa er om en bland många utmärkta bloggar. Kolla in www.bloggen.fi/AndersE. Där har vi en herre med attityd.

Skribenten är generalsekreterare för Folktinget och tidigare SU förbundsordförande

L SK vid Å A fir ar 50 år!

Har du varit aktiv inom Liberala Studentklubben vid Åbo Akademi?

Har du fortfarande partygnistan kvar?

Kom då med på 50-årsjubileum fredagen den 23.11 på Kåren i Åbo. Anmäl dig senast 9.11 till matilda.flemming@abo.fi

9

10

svensk

framtid nr 4 2007

”Det är viktigt att studera marxismen-leninismen bland annat för att kunna genomskåda den borgerlig a kvasivetenskap som florerar överallt idag.”

- SoSoS**

betarna ar er lev re sty kt ris ta en m rla pa ed m er ”I alla länd t inom ramen at an ut t, he gg ry ot h oc t he er äk os ig nd i stä uation.” för parlamentarism kunna påverka sin sit - SoSoS**

Under den gångna sommaren har Svensk Framtids redaktion lärt sig att trovärdiga tidningar blickar tillbaka på 70-talet för att hitta intressant stoff för sina artiklar. Svensk Framtids redaktion har grävt i arkivet och hittat en del material som i korthet presenteras här. Redaktionen betonar att citaten är lösryckta ur sitt sammanhang och läsaren skall därmed inte använda dem för att bilda sig en uppfattning om personerna som citeras.

Anne Suominen är idag chef för politikredaktionen på Hufvudstadsbladet. Suominen var redan på 70-talet en aktiv skribent och debattör för SoSoS …

Suominen om behovet av en fredslag

”Också idag sprids bland reaktionära kretsar antisovjetisk propaganda av värsta slag. Det här strider mot de olika avtal Finland ingått samt mot befolkningens grundrättigheter. De demokratiska och fredsälskande krafterna utsätts för hätska angrepp från högerhåll och kampanjen blir intensivare dag för dag.”

Suominen i debattartikel i Infobladet* nr 6, 1974 Suominen om det sovjetiska samhället

”För barnens fritidsverksamhet finns det i Sovjet 4164 pionjärhus och pionjärpalats, 1278 gårdar för unga tekniker och naturvänner, 4069 sportskolor samt 39172 olika slags läger för barn.”

Suominen i debattartikel i Infobladet nr 3-4, 1975 SoSoS i kommunikén om en bättre värld

”Den enda konsekventa alternativet till den nuvarande utvecklingen har framförts av Finlands Kommunistiska parti. Det samarbetsprogram för de demokratiska

krafterna som FKP:s 17:e partikongress godkände visar vägen ut ur den nuvarande krisen, till en ändring av inrikespolitiken och den ekonomiska politiken. Programmet erbjuder ett pålitligt perspektiv för de studerande, då de strävar till att förverkliga sin krav i gemensam kamp med arbetarklassen mot storkapitalet och högern. Därför kallar vi också alla studerande och all högskolepersonal till kamp för att garantera kommunisternas valseger.”

Alla var dock inte engagerade i samhällsbygget…

”Jag föreslår också att det nyvalda fullmäktige som en av de första åtgärderna besluter om en veckodag då ölkvällar kan ordas.”

Staffan Bruun i Ibl nr 4, 1976 om studentkårens fullmäktiges roll Staffan Bruun är idag journalist vid Hufvudstadsbladet

Socialistiska socionomstuderandes kommuniké, Ibl nr 5, 1975 SoSoS om socialdemokraterna

”Enda skillnaden är att borgarskapets ideologer vet att parlamentarismen skyddar kapitalisternas intressen, medan de socialdemokratiska ideologerna inbillar sig att parlamentarismen är det bästa tänkbara, också för arbetarklassen. Ändå vill socialdemokraterna kalla sig marxister.

Socialistiska socionomstuderandes kommuniké, Ibl nr 5, 1975 om parlamentarism

*Infobladet var Soc&kom:s studentorganisations tidskrift på 1970-80-talet. **SoSoS stod för Socialistiska socionomstuderande Sidan är sammanställd av Svensk Framtids redaktion

Studentbladet nr 2, 1978:

Staffan Bruun var öltörstig på 70-talet (ovan t.h.)

Många ex-kommunister på Hufvudstadsbladet Under sommaren publicerade Hbl texter skrivna av sfp:s viceordförande Nils Torvalds i Arbetartidningen Enhet. Det var inte första gången som Hbl grävde i Enhets arkiv. Den 3 mars 1996 publicerade tidningen en helsida där Staffan Bruun förtjänstfullt redogjorde över vilka som deltagit i Första maj- och nyårshälsningar i Enhet - med andra ord kända finlandssvenskar med kommunistbakgrund. Bland namnen återfinns inte bara Anne Suominen och Staffan Bruun utan även andra kända Hbl-journalister som Hedda Biström, Ralf Sundberg, Sonja Hellman och Camilla Berggren. Intressant säger SF-redaktionen ...

Micce Francks svar till Bruun: Också Hbl-journalisten Staffan Bruun var en aktiv skribent på 70-talet. (nedan t.h.)

su2

so

bilder frün fs-mÜtet i kirjais, su:s barnläger, sfp:s partidag & sommargymnasiet. fotografer linn ek, helleke heikkinen, sebastian jansson,

2007

ommar

anna krokfors, oscar lehtinen, janika saukonpää, staffan sundström & ted urho

svensk

framtid nr 4 2007

15

Antonia Ringbom – en världsförbättrare med solsken i blicken profilen text ted urho foto staffan sundström

Jag träffar Antonia Ringbom en solig eftermiddag på terrassen till ett av de svenska rummen i centrala Helsingfors. Det första jag lägger märke till är hur hennes leende strålar i kapp med den varma eftermiddagssolen. Att försöka profilera Ringbom, en världsförbättrare av gamla skolan, är väldigt svårt, men främst är hon känd för sitt arbete inom barnoch ungdomskulturen samt sitt engagemang i Afrika.

Trots sina fyllda sextio år är Antonia Ringbom ännu hårt på gång. Hon jobbar med illustrationer för bland annat infobroschyrer om mental hälsa, en animationsfilm och en bok om ”Isola Singels dilemma” och skall i höst ännu resa till både Etiopien och Senegal. Det känns som en lyckoträff att hitta en ledig eftermiddag i hennes kalender.

Ringbom har jobbat på allvar med och för barnkultur sedan 1968, när hon fick sitt fösta egna barn.

– Först jobbade jag med att redigera ungdomssidan på Nya Pressen, men när Rundradion kontaktade mig och undrade om jag ville börja göra animation på teve så tackade jag ja, berättar Ringbom. Sedan höll jag på med det på frilansbasis i över 20 år, tillägger hon.

Ringbom tycker att det är viktigt att komma ihåg att alla barn är olika, man kan inte bara kategorisera dem enligt ålder, utan måste ta dem på allvar, lyssna på dem, men ändå hävda sin egen åsikt som vuxen.

– På 1970-talet förekom en anda av att barn mådde bäst om de själva fick bestämma, men det vi jobbade för var att barn ändå inte skulle försummas, kommer Ringbom ihåg.

Som föräldrar och vuxna får vi inte lämna för mycket vakuum för negativa influenser, tillägger hon.

praliner och romaner Då Ringbom ser på skillnaderna mellan barn idag och på 1970-talet är kanske den största skillnaden att dagens barn är mer överaktiva. Också det som uppfattas vara skadligt för barn har förändrats.

– På 1700-talet ansåg man det vara en synd om barn låg hemma och läste romaner och åt praliner, i dagens läge skulle vi gärna se att barn läste mer, skrattar Ringbom.

Ringbom har jobbat med barn världen över, och är övertygad om att barn är barn var de än växer upp. Ändå kan man se olikheter i beteenden.

– Afrikanska barn har en mycket starkare kollektiv eller vi-känsla än finländska barn, konstaterar Ringbom. Jämfört med individualismen bland finländska barn baserar sig afrikanska barns beteende ofta på ett gemensamt tänke-

sätt, tillägger hon.

Att Ringbom kommit i kontakt med den afrikanska barn- och ungdomskulturen kan härledas till hennes engagemang i det senegalesiska projektet RIAC - Reseau d’Insertion des Artistes, Artisans et Chômeurs som är ett nätverk för att stöda artister, hantverkare och arbetslösa.

RIAC är en samlingsplats och ett kulturcenter för unga som vill utbilda sig inom media, illustration och film. För tillfället är framtiden oviss för kulturcentret då stödet från utrikesministeriet tagit slut efter åtta år. Själv kom hon i kontakt med RIAC redan 1997, då hon åkte dit för att jobba på sina egna illustrationer för animationsserien Solen är en gul giraff, som hon gjorde i samarbete med Jaana Wahlforss.

– Tanken med RIAC är idag att utveckla en röst för barn och unga för att förbättra omständigheterna för fattiga barn, menar Ringbom. Film- och hantverksgruppen fungerar utmärkt, och animationer och filmer producerade på RIAC har vunnit pris bland annat på filmfestivalen i Dakar, tillägger hon.

en evig jakt på sponsorer Arbetet med att hitta nya sponsorer har tagit en ny vändning, och förutom de faddrar som Ringbom värvat i Finland har även biståndsorganisationen Plan International fått upp ögonen för centret och är hittills mycket imponerade av den know-how som finns vid RIAC. – Naturligtvis är tanken att RIAC skall bli självförsörjande, men vägen dit är lång, antyder Ringbom. Men det är ändå ruskigt att få mattan dragen under fötterna så där, de lokala förväntningarna är höga.

Ringbom är även oroad för den stora braindrain, eller kunskapsflykten från Afrika som kontinenten lider av.

Många afrikaner drömmer idag om att börja ett nytt liv i Europa. Men EU-murarna är mycket täta.

– Datorer och internet har blivit det redskap som kraftigt kan förminska klyftan mellan i- och u-länder. Den afrikanska diasporan, alltså de afrikaner som lever utanför kontinenten, skickar hem mer pengar än vad länderna får i bistånd, berättar Ringbom. Det som man tyvärr ofta glömmer är i hurdana förhållanden släktingarna i Europa lever, och familjerna i Afrika kräver mer och mer pengar för att försöka uppnå en europeisk livsstil, tillägger hon.

Ringbom motsätter sig det konsumtionssamhälle som vi lever i, och skulle helst se en minimering av konsumtion, mera återvinning, utsläppsfria fortskaffningsmedel och ekologiskt boende.

– Vi kan inte vara de enda som har rätt att leva såhär, menar Ringbom. Vi borde kalla u-länderna för utbytesländer istället för utvecklingsländer, eftersom vi har mycket att lära oss när det kommer till återanvändning, samvaro, livsstil, poängterar Ringbom.

inte bara symaskiner Liksom många andra ser Ringbom kvinnorna i en nyckelposition när det gäller den afrikanska kontinentens framtid. Hon poängterar matriarkatets betydelse och att det inte alltid bara kan handla om symaskiner.

– Visst är symaskiner och mikroekonomin viktig, men för att nå verklig utveckling måste man få in fler kvinnor i politiken och näringslivet, såsom i till exempel Rwanda där hälften av parlamentet och regeringen består av kvinnor.

Hon poängterar även vikten av bistånd, men i vettiga former. Om man vill ändra på det afrikanska samhället måste man göra det via gräsrotsnivå. Biståndsorganisationer och utrikesministeriet har satsat hårt på att analysera kvinnors roll så att de olika projekten gagnar dem, något som är en otroligt långsam process.

– Det är viktigt att visa respekt och ödmjukhet och jobba för lokala lösningar, konstaterar hon. På det sättet kan vi minska på bland annat kvinnliga omskärelser och öka medvetande för kampen mot HIV/Aids.

Ringbom tycker även det är absurt hur illa vi bemöter afrikaner i Europa med tanke på hur väl européer blir bemötta i Afrika. I Afrika bildas vänskapsband för livet, men tyvärr är vi lite dåliga på att upprätthålla dem här i vår ända..

– Det finns så mycket skit, men också så mycket bra, konstaterar Ringbom avslutningsvis. Bilderna som förmedlas från Afrika får inte bara vara dåliga, de borde också visa de goda sidorna.

profil Namn Antonia Ålder 60 år Familj Fem barn, åtta barnbarn samt diverse svär- och nästanbarn Bor Korpoström Kör Cykel och skötbåt Dricker Vin Äter Svamp, fisk, choklad och ost Reser Afrika Läser Alexander McCall: Himmelska förbindelser Lyssnar Fado, spansk, fransk och afrikansk musik samt lätt klassisk Viktigast just nu Att få RIAC-centrets framtid tryggad i Senegal

16

svensk

framtid nr 4 2007

Nato – North Atlantic Tre at y Organisation (”Nordatlantiska för svar sorganisationen”)

Nato är en internationell försvarsorganisation som består av stater i Nordamerika och Europa. Natos medlemsländer är förbundna att stödja varandra militärt vid anfall av någon utomstående part. Grunden för Nato är Atlantpakten som ingicks i början av kalla kriget år 1949 som ett avtal om kollektivt försvar mellan Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, USA och Kanada. Själva or-

Nato har idag 26 medlemsländer Dessa länder har kommit med efter 1949 1952 Grekland Turkiet 1955 Tyskland

(Västtyskland till 1990) 1982 Spanien 1999 Ungern Tjeckien Polen 2004 Bulgarien Estland Lettland Litauen Rumänien Slovakien Slovenien

ganisationen Nato bildades 1951 för att organisera Atlantpaktens kollektiva försvar.

Första gången Nato deltog aktivt i strider var under kriget på Balkan på 1990-talet. Nato verkade som en aktiv part under hela krisen på Balkan och var därefter med om att bygga upp KFOR, en Nato-ledd fredsstyrka med FN-mandat.

Det operativa befälet leds av en Supreme Allied Commander som alltid är en amerikansk general eller ami-

Finland är inte medlem i Nato men vidareutvecklar samarbetet via Partnerskap för fred och genom EU:s samarbete med Nato. Partnerskap för fred är ett Nato-projekt som strävar till att skapa ett ökat förtroende mellan Nato och andra stater i Europa.

Partnerskap för fred skapades 1994 efter östblockets upplösning.

ral. Alla beslut inom Nato följer konsensus och därmed kan ingen medlemsstat tvingas in i en operation. Natos högkvarter finns i Bryssel och alla medlemmar deltar i alla delar av organisationen.

Atlantpaktens mål har inte ändrats sedan fördraget formulerades år 1949. Natos uppgifter har dock kommit att ändras genom det förändrade säkerhetspolitiska läget, som de har anpassats efter.

Dialog för Medelhavsländerna Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Mauretanien, Marocko och Tunisien Mera information Försvarsministeriet http://defmin.fi/?l=sv&s=94 Nato http://www.nato.int/

Medlemmar i Partnerskap för fred är Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Finland, Georgien, Irland, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Ryssland, Schweiz, Sverige, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan, Vitryssland och Österrike.

Sidan är sammanställd av helleke heikkinen

svensk

framtid nr 4 2007

17

NATO Argumenten för och emot ett finländskt medlemskap i Nato

För

l

emot

Teoribaserade argument

Det nationella perspektivet

- En allians är det enda sättet för en liten stat att delta i bibehållandet av maktbalansen - En allians i ett multilateralt system är inte trovärdig eftersom det uppstår ett maktvakuum - Demokratiska institutioner har en bindande och modererande effekt

- Ett Natomedlemskap skulle underminera det nationella försvaret ställning och förmodligen sänka satsningar på vårt territoriella, självständiga försvar.

- Nato förespråkar nedrustandet av det nationella försvaret

Politiska argument - Nato en naturlig fortsättning på den finländska utrikespolitiken efter kalla kriget - Ifall en kris uppstår är ett medlemskap uteslutet - Finland bör vara med och skapa den säkerhetspolitik som påverkar vårt närområde och vår säkerhet - Finland är ändå inte alliansfritt - Rysslands roll i Nato är starkare än Finlands - Finland skulle som medlem i Nato ha bättre möjligheter att påverka USA:s utrikespolitik

Den nordiska dimensionen - Vi borde satsa mera på ett nordiskt försvarssamarbete för att bibehålla de nordiska ländernas status som neutrala

Den Europeiska dimensionen - Eftersom många EU-länder är Natomedlemmar påverkar Nato även de europeiska försvarsstrukturerna vilket kan leda till att intresset för Nato växer medan intresset för europeiska fredsbevarande styrkor minskar.

USA-relaterade argument Ekonomiska argument - Ett medlemskap skulle inte öka Finlands försvarspolitiska utgifter märkbart (en höjning med 3,5% av nuvarande) - Kostnaderna för att skapa ett eget ”trovärdigt” försvar stiger med 8% per år samtidigt som priserna på vapen fördubblas vart sjunde år - Inköp av försvarsmaterial från övriga Natoländer är 20% billigare om vi är medlemmar eftersom de då är skattefritt

- Det är naivt att tro att vi kan påverka USA:s politik genom ett medlemskap – det landet gör hur det tycker ändå - Risken för terrorism ökar i och med ett medlemskap eftersom vi som medlemmar i Nato är en del av alliansen med USA - Nato satsar allt större del av sin verksamhet på förebyggandet av krig, men speciellt i utvecklingsländer associeras Nato utan tvekan med USA, vilket i sin tur kan skapa problem för fredsbevararna i Nato-operationer.

Militärtekniska argument

Rysslandsrelaterade argument

- Tyngdpunkterna inom partnerskap för fred (som är vår nuvarande samarbetsform med Nato) har förändrats - Ett medlemskap skulle öka den existerande militärpotentialen och öka möjligheten till utbildning

- Det finns inga garantier på att ett Natomedlemskap skulle ”klarlägga” våra relationer till Ryssland – det har snarare gått tvärtom för de baltiska länderna som blivit Natomedlemmar (t.ex. Estlands och Rysslands relationer) - Som Natomedlem blir Finland ett ”mål” för Kina och Ryssland

Allmänna argument

Undantagsregler inte längre möjliga

- Om vi vill förbättra den värld vi lever i och rätta till missförhållanden måste vi sitta med vid det bord där dessa frågor behandlas - EU kommer inte att bli något forum för försvars- och säkerhetspolitik eftersom de flesta EU-länderna redan är medlemmar i Nato

- Då Danmark och Norge gick med i Nato gjorde de det genom att kräva ett undantagstillstånd som säger att inga kärnvapen skall placeras på deras mark och att inga trupper skall stationeras i någotdera landet under fredstid. Detta är inte längre möjligt.

18

svensk

framtid nr 4 2007

Ett framtida skräckscenario? föredrag text Helleke Heikkinen Artikeln är skriven på basis av Tomas Ries föredrag på sommargymnasiet 2007

Vad skulle hända om Finland drabbades av en pandemi*?

Låt oss säga att en muterad version av fågelinfluensan, som sprids från människa till människa, drar som en våg över Finland. Vad gör myndigheterna då? Högst sannolikt kan de inte göra annat än att uppmana folk att stanna hemma…

Det finns ingen personal inom vårdsektorn, inga varor i mataffären och ingen polis som kan hålla reda på den panikslagna befolkningen. Det blir kaos när både de sociala och ekonomiska strukturerna faller sönder.

Den teknologiska basen kraschar och enorma problem uppstår med att upprätthålla någorlunda sanitetsförhållanden när det inte finns någon energi, sophanteringen etc. Detta skulle givetvis ha ekonomiska följder också för våra grannar.

Detta är ett så kallat ”worst case scenario” – det värsta möjliga som kan hända. Det är sådant som säkerhetsexpert och riskanalytiker Tomas Ries funderar på under sin arbetstid. Han jobbar som direktör för det Utrikespolitiska Institutet i Stockholm och var en av talarna under SU:s sommargymnasium på Kirjais den 17-19 augusti. Ries talade om de nya sorters risker vi kommer att vara tvungna att räkna med och motarbeta i och med globaliseringens framfart. Artikeln baserar sig på Ries föreläsning.

Tre dimensioner av säkerhet Mänskligheten har genomgått flere utvecklingsfaser som revolutionerat samhällsstrukturerna – bland dessa övergången från jägar- och samlarsamhället till agrarsamhället samt den industriella revolutionen. Det som kännetecknar 2000-talet kunde kallas informationssamhällets ”globala by” – mycket information och allt kortare fysiska

avstånd. Man kan konstatera att vi är i behov av en för• 10%: Länder som strävar till utveckling men ännu delaktig styrning av globaliseringen. Vårt utnyttjande av inte lyckats (Brasilien, många arabländer) naturen har nått sina bristningsgränser och ekologin och • 5 %: Länder under regimer som tar avstånd från klimatet är hårt pressat. Det enorma informationsflödet globaliseringen (Nordkorea, Venezuela, Syrien) kräver snabba beslut medan demokratin konstaterats ta • 65%: Länder där befolkningen lever i fattigdom lång tid på sig med besluten. Den globala ekonomin för (Angola, Sierra Leone etc.) ändrar maktpositionerna människor och stater emellan.

På grund av att ”elitstaterna” är beroende av en fungDe nya globala hotbilderna måste förstås på en bredaerande ekonomi är de tvungna att samarbeta. Därför re front än tidigare. Man kunde tala om en tredimensioexisterar inte längre spänningar mellan stormakter på nell säkerhetsmodell där de politiska, funktionella och samma sätt som under kalla kriget. Men på grund av de ekologiska aspekterna samspelar och påverkar varandra. nätverk av ekonomiska, tekniska och funktionella strukDet tredimensionella består här av sfären av interna och turer som binder samman den ”globala byn” skulle kriser externa spänningar inom ett land och mellan olika länsprida sig som en löpeld. der, sfären av funktionella och strukturella hot och risker Den största frågan av alla är ändå förknippad med samt de problem som naturresurserna. Den anspelar på ekologin globala ekonomin byg”Den globala ekonomin bygger på ständig och naturen. Alla dessa ger på ständig tillväxt – tre områden påverkar hur går detta ihop med tillväxt – hur går detta ihop med de ständigt och flyter in i varandra. de ständigt krympande krympande naturresurserna?”

Som ett exempel kan naturresurserna? Om vi ta en naturkatastrof inte en saklig global som förstör infrastrukturen i ett samhälle och leder till dialog och en rättvis fördelning är möjlig står vi inför alltintern kollaps av ekonomin, vilket sprider sig till andra mer inflammerade konflikter. länders börser. Eller en ekologisk utarmning på grund av överfiske som leder till problem för en näringsgren och på så sätt får sociala följder.

Hur skall Finland tackla hoten?

De nya politiska spänningsfälten Det politiska läget har förändrats en hel del sedan det kalla kriget då elitstater hotade varandra. Idag ser maktfördelningen ut på ett helt annat sätt. Man skulle kunna kalla den det nya globala klassamhället.

Detta klassamhälle kunde uppdelas såhär: • 0,1 % av världens befolkning bildar den ”nya eliten” (bestående av de 500 största multinationella företagen) • 14 % utgörs av Västvärlden (länder som USA, Japan, Norden) • 5% : Snabba transitionsekonomier (Kina, nyblivna EU-länder)

På kort sikt bör Finland satsa på att bekämpa de växande miljöproblemen i samarbete med övriga Norden.

Vi måste också se över vår försvarspolitik och väga alla alternativ för säkerhet i framtiden.

På längre sikt måste vi öka kapaciteten att handskas med pandemier. Vi måste göra ett grundligt förebyggande arbete och säkra samhällsstrukturernas styrka. En ökad miljömedvetenhet och -beredskap, självförsörjande energi och en ökad samhällelig kapacitet att ta emot och återhämta sig från funktionella chocker behövs. *En pandemi uppstår då en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Drabbas bara ett enskilt land talar man om en epidemi. Ett exempel på en pandemi idag är HIV/AIDS.

Tomas Ries Dr Tomas Ries är direktör för Utrikespolitiska Institutet i Sverige. Hans huvudintresse ligger i hur globaliseringen skapat nya hot mot vår säkerhet. Tomas har forskat om EU, NATO och globalisering på Försvarshögskolan i Finland och på Norska Institutet för

Internationella Studier i Norge. Han har också verkat bland annat på The International Training Course i Schweiz. Han har skrivit över hundra akademiska artiklar och skrivit två böcker. På sin fritid utövar han gärna Tai Chi.

svensk

wesley clark

john edwards

hilary clinton

framtid nr 4 2007

john mccain

mitt romney

19

obama barack

rudy giuliani

fred thompson

SU tog pulsen på det amerikanska presidentvalet usa text mats löfström

Närmare 100 liberaler från världens alla hörn samlades i juli i Dallas, Texas för att delta i SU:s

världsomspännande samarbetsorganisations, IFLRY:s extra årsmöte. Temat för kongressen var ”Liberala utmaningar i framtiden”. Parallellt med IFLRY-mötet hade Young Democrats of America (Demokraternas ungdomsorganisation) sin kongress med 1000 delegater på plats från hela USA. Temperaturen i Dallas på sommaren är 100 grader Fahrenheit (c. 38 grader Celsius). Inne i det lilla kongresshotellet med 1825 rum var den politiska temperaturen minst lika het. Presidentvalet i USA närmar sig med stormsteg och kampanjen lämnar ingen oberörd.

- Någon by i Texas saknar nu en idiot, dundrade presidentvalskandidaten John Edwards. Idioten Edwards i detta fall syftade på George W. Bush, som var gemensam mottagare för all slags kritik som alla demokrater kunde kasta ifrån sig på mötet i Dallas. Edwards besökte tillsammans med Wesley Clark de unga demokraternas kongress för att hålla inlägg om varför just Edwards skulle bli nästa demokratiska presidentvalskandidat.

Vem blir nästa president i USA? Media i Europa - och i Norden i synnerhet - pekar gärna ut att nästa president i USA är demokrat och heter antagligen Hillary Clinton.

Men det amerikanska valet är mer komplicerat för att kunna göra en sådan förenkling. För rep.

USA är betydligt mer än bara New York, som ofta tenderar att i för stor utsträckning vara vårt fönster och vår pulsmätare till USA. Presidentvalet kommer att avgöras i några få delstater. Vad som fäller avgörande är helt olika från stat till stat. Därför är valet av person i detta val väldigt viktigt och en kandidats fördelar i en delstat kan vara en lika stor nackdel i en annan delstat.

parhästarna avgör dem.

På demokraternas sida är det Hillary Clinton, senator i delstaten New York, Illinois-senatorn Barack Obama och tidigare senatorn från North Carolina John Edwards som tävlar. Hillary Clinton ser ut att vara den starkaste kandidaten internt bland demokraterna. Men det är inte säkert att hon är en lika stark presidentkandidat då hon matchas utanför demokraternas egna led. Det talas mycket och ofta om att USA är redo för en kvinna, men frågan är kanske snarare om USA är redo för Hillary.

Clinton är en kontroversiell kandidat som precis alla amerikaner har en åsikt om. Hon är otroligt populär i vissa kretsar men är samtidigt otroligt impopulär i andra och det är just hennes impopularitet som riskerar att mobilisera de republikanska krafterna. För även om republikanerna inte hittar en egen mobiliserande kandidat kan de mobilisera väljarna med att säga att de definitivt inte

vill ha Hillary. Det gör att Barack Obama med John Edwards som vicepresidentkandidat kanske mer skulle framstå som ett demokraternas Dream team.

Vem blir då republikanernas presidentkandidat? Där är det Rudy Giuliani (tidigare borgmästare i New York), Arkansassenatorn John McCain, Fred Thompson (tidigare senator från Tennesse) och Mitt Romney (tidigare guvernör i Massachusetts) som är huvudkandidater. Mycket talar för att loppet står mellan liberala Giuliani och den konservative Romney. Skillnaderna mellan Giuliani och Romney är stora. Liberala Giuliani ligger betydligt mer i mitten på en höger-vänster skala än till exempel George W. Bush. Men frågan är om han är för liberal? Giuliani kan få svårt att gå hem i det konservativa södra USA. Romney får i sin tur, som konservativ mormon, svårt att ta liberala röster.

Det som kommer att bli avgörande är vem som matchas mot vem. Om det blir Giuliani mot Clinton sätter jag en slant på Giuliani, om det blir Clinton eller Obama mot Romney sätter jag en slant på demokraterna. Det mesta är öppet i valet och det enda som är klart är att det är ett otroligt viktigt val och att det kommer att bli en rysare.

Efter mötet i Dallas får SU en större insyn i amerikansk politik då IFLRY kunde hälsa Young Democrats of America välkomna som medlemmar. Det var en stor dag för IFLRY att kunna välkomna ungdomsorganisationen för ett av de viktigaste politiska partierna i världshistorien in i IFLRY. IFLRY kommer nu att bli en ännu viktigare och tyngre samarbetsorganisation för SU då den transatlantiska länken och banden stärks. minna lindberg & mats löfström deltog i iflry:s årsmöte i dallas i juli 2007

20

svensk

framtid nr 4 2007

Colombians in the Netherlands, 2007.

Intercontinental cooperation: benefits, challenges and prospects! internacionál text Jeroen Mimpen & Lázaro Ramírez foto Sebastian Lindberg

What have we done so far?

The Jonge Democraten’s (JD) and the Unión Colombiana de Jóvenes Demócratas’ (UCJD) three-year cooperation started in December 2005. After thorough preparation and a lot of difficulties in finding sufficient resources, 40 young liberals came together in Bogotá to discuss youth issues. Youths came from Colombia, the Netherlands, Sweden and Venezuela and had an enriching experience that many would never forget. During this seminar the JD and the UCJD started thinking about a larger-scale project, which involved a six-month internship project in Colombia, where 14 young Dutch liberals visited UCJD’s five regions to exchange views on liberalism, debate, promotion and politics. This resulted in many workshops, visits to schools, radio interviews, debates

with experts, and finally a three-day seminar in which youth from all over Colombia participated. After this large-scale project in the summer of 2006, it was time that JD showed the Colombians their hospitality and country by also inviting them to their country. This happened in a four-week exchange in the summer of 2007.

By taking up the theme of environmental protection – including water management, energy and wildlife – ten Colombians and ten Dutch youths exchanged views and knowledge on this global theme.

How have our organisations benefited?

Since we used funding from the European Union and the Dutch government for these projects we had to clearly define our interests and benefits, to ourselves as well as the general public. We distinguish three types of effects: to the participants, the participating organisations, and the society at large.

For many UCJD members just the fact of having some international visitors in their country and sharing views with them was a first time experience. It does not occur

very often that a group of Dutch people visit a small Colombian town, recently torn by conflict. For some others it was an experience to learn about European politics, e.g. that there is another political system that could better balance the power between the executive and the parliament, the parliamentary system. For many Colombians, the third part of the cooperation was the first experience of travelling abroad, which resulted in a remarkable learning experience. From the Dutch perspective it has been considered amazing and challenging to experience the dynamics of the diverse Colombian society.

We have also learned to manage international projects with large budgets, many participants, and intercultural differences, which gives us more organisational capacity. Our members have been enriched with international knowledge and experience, which gives us a better position in understanding international politics.

Finally, we have used our very attractive and ambitious international agenda to attract new members to our organisations and promote our liberal views. The inter-

svensk

framtid nr 4 2007

21

Interview by Colombian radio, 2006. national dimension has very often proven to be most attractive new members.

We also feel we’ve contributed to both societies. We have been involved in visiting schools, theatres and community centres to explain about the themes of democracy, environmental protection and international cooperation, as well our national cultures and beliefs.

Furthermore, we have reached out by means of newspapers, television and the Internet. In our last project in Colombia we went on national television with an action against erosion by replanting trees. It is very important to anchor international cooperation within both societies. which were the main challenges?

In the three years of cooperation we have experienced – and usually overcome – many difficulties. We do need to remember that many of the benefits of our cooperation are directly linked to these difficulties. Funding is one of the first things to be aware of when developing these kinds of projects. It usually takes some time to explore all funding possibilities and make sure your application fulfils all criteria. Also, one needs to take into consideration that funding is usually originated from the European side, since not that many possibilities have been found in Colombia. In next projects we have to consider also some private companies or non-governmental organisations which could sponsor a project.

Another challenge we’ve come across is the language gap. In the first project together with the Swedes

and the Venezuelans only very few spoke English and Spanish, so we encouraged them to be translators. It sometimes worked out but when talking informally between participants the contact was more difficult. In the second project the Dutch delegation, coming by teams of two or three for six months to different regions of Colombia, we developed better language capabilities.

We also started the project with a two-week language programme at a university in Bogota. In the third project we found that it is difficult to find those language capabilities in the whole group. Although we will never come across the language gap as a whole, we have also experienced that trying to communicate can be as much fun as communicating effectively.

In general, although we have experienced some practical challenges, we have learned so much from these cooperative projects that we see them as the absolute highlights and flagships of our organisations.

What are the prospects?

We have experienced three projects of cooperation so far, and in each of these projects we’ve improved the management of our cooperation. The next step is to try to get more Europeans and Latin American organisations involved in order to expand our learning experiences regionally, politically and culturally. We also have to develop an initiative that could have a deeper political impact in our countries on a long-term basis.

We therefore have taken up the task to find others who

could join us in striving for a long-term impact of intercontinental cooperation between liberal youth in the world. We therefore invite SU to consider further cooperation and experience all the good stuff that Latin America has to offer!

Jeroen Mimpen is Interim International Officer & Vice-President of Jonge Democraten (JD). Lázaro Ramírez is Vice-President International Affairs of Unión Colombiana de Jóvenes Demócratas (UCJD). Both have been involved in the cooperation between JD and UCJD from the start in 2005.

Fac t shee t - A Dutch political youth organisation, the Jonge Democraten (JD) was founded in 1984 and has nine local chapters with almost daily activities.

It currently has about 1,500 members. JD is an independent youth organisation but is affiliated to political party D66 with 3 seats in Parliament.

More information: www.jongedemocraten.nl.

- A Colombian youth organisation, Unión Colombiana de Jóvenes Demócratas (UCJD) was founded in 1994 and is active in the regions of Antioquia, Bogotá, Boyacá, Cauca and Tolima.

Without any mother party at the moment, UCJD has about 150 members. More information: http://ucjd.blogspot.com.

22

svensk

framtid nr 4 2007

Svensk Ungdom <3 Facebook

Krig Ras i sm Kö n sd i s k r i m i n e r i n g S k ad e g ö r e ls e Mobbning L i kg i lt i g h e t M i l j ö f ö r st ö r e ls e Är detta Respekt?

Här är verkligheten du lever i! Vi tycker att det är dags att kräva mera respekt!

Reclaim Respect är en kampanj om respekt, tolerans och delaktighet. Vi vill få alla deltagare att genom diskussion och engagemang reagera på respektlöshet och kunna agera.

För vem? trender text ted urho

Plötsligt var den bara här, den nya drogen som man inte förstår hur man klarade sig utan förut. Det handlar förstår om Facebook,

det senaste internet-fenomenet. Efter sin start i februari 2004 har portalen nu över 34 miljoner användare runt hela världen och över 300 anställda. Den effektivaste marknadsförningen har varit frågan ”Är du på Facebook?”. Svarar man nej uppmanas man snabbt av vänner och bekanta att genast registrera sig. Men vad gör man egentligen på Facebook?

– Facebook är ett bra forum att hålla upp kontakten med människor, eftersom tröskeln är låg att skriva i en annan människas gästbok, menar Johanna ”Knytte” Sandberg, tidigare kretsordförande för SU i Helsingfors och aktiv Facebookare.

Enligt henne behöver man bara skapa en profil varefter man tillägger en massa trevliga finesser som t.ex. ”Compare me”, där man jämför sig själv med andra utgående från viktiga saker, så som vem man vill hamna på en öde ö med och dylikt.

– På Facebook har jag hittat vänner jag inte talat med på evigheter, bl.a. gamla klasskompisar och människor på olika håll i världen. Nu kan man hål-

la sig ajour med vad andra människor sysslar med, tillägger Sandberg.

Ett ovärderligt verktyg i politiken

Reclaim Respect är riktad till ungdomar inom andra stadiets utbildning och den grundläggande utbildningens högsta klasser i Svenskfinland, på språköar och i språkbadsklasser. Övre åldersgräns för kampanjen finns inte.

Hur?

Som ett politiskt verktyg är Facebook ovärderligt och Svensk Ungdom har funnits på Facebook sedan maj 2007. Tack vare de olika egenskaperna som sidan erbjuder kan man lätt värva nya medlemmar och starta olika kampanjer.

– I USA pågår redan presidentvalskampanjen på Facebook, och jag tror att vi kommer att ha nytta av Facebook även i det kommande kommunalvalet, menar förbundsordförande Minna Lindberg.

Till exempel har SU-gruppen på Facebook redan över hundra medlemmar, och fler kommer hela tiden, tillägger Lindberg.

Enligt Lindberg fungerar Facebook även som ett bra komplement till politiska kampanjer.

– Vi lever i en värld där internet och kommunikation är kung, och som ungdomspolitiker måste vi gå i bräschen för den nya tekniken, konstaterar Lindberg. Visst är det viktigt att föra kampanj med traditionella metoder, men vi bör även omfatta den nya tekniken som web2.0 för med sig, konstaterar Lindberg avslutningsvis.

Kampanjen Reclaim Respect startar i oktober 2007 och genomförs som interaktiva presentationer med en kampanj-dvd. Presentationen är ca 45 minuter lång dras av två utbildade ledare och riktar sig till grupper på maximalt 30-40 ungdomar. I den ingår bildspel, diskussion om begreppet respekt, videosnuttar med respektdefinitioner, grupparbete och sammanfattning. Presentationen kan också göras som en kortare 15 minuters version anpassad till stora grupper där andelen interaktivitet är mindre.

Svensk Ungdom sköter arrangemangen och administrationen kring Reclaim Respect. Genom att starta kampanjen Reclaim Respect vill SU vara med om att ge spridning åt ungas åsikter och idéer, uppmuntra till delaktighet och fånga upp värdefulla tankar om hur en mera respektfylld värld kan skapas.

Vill du veta mera om Reclaim Respect?

Tel 09-693 07 230 info@reclaimrespect.fi www.reclaimrespect.fi

svensk

su händelsekalender

••

framtid nr 4 2007

•

Helsingfors Nyland Åboland FÖRBUNDET ALLMÄNNT

•

ÖsterBot ten

November

Oktober

• • • • • • • • • • • • • • • • •

••

23

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

KST kl. 17 på kansliet, Åboland

3

KST, Helsingfors

ÖsterBotten

Sfp, SU och Kvinnoförbundet arrangerar

3

gemensam kommunalvals- och aktivistträff

4

i Tammerfors

6

8

Träff med Calle Haglund och

6

2 5 6-7

Esbo stadsfullmäktige, Nyland

6-7

9

KST, Nyland

10

Liberala studentklubben release och

10-11

kick-off

14

11

Feelisparty på Borgen, Åboland

19

FS i Helsingfors

20

kl.18.00 Lokalavdelningsordförandeträff i

23

10

13-14 15

Vasa 31.10 kl.18.00, ÖsterBotten

26

21

27

SU i Helsingfors skriver sitt stadsmanifest,

Helsingfors 22

27

KST, Helsingfors

kl.18.00 Lokalavdelningsordförandeträff, kl. 19.00 Kretsfest, ÖsterBotten SU i Ekenäsnejden höstmöte, Nyland Svenska Dagen SU i Helsingfors höstmöte, Helsingfors Kårval SU i Nylands höstmöte, Nyland FS i Helsingfors Miljöcafé i södra Österbotten Miljöcafé i norra Österbotten Helsingfors-seminarium, Helsingfors LSK vid ÅA firar 50 år! kl.18.00 Ekonomiseminarium, ÖsterBotten KST, Åboland SU i Åbolands höstmöte, Åboland

Bokmässa i Helsingfors

December

Kvinnoförbundets 100-års

1-2

jubileumsfestligheter

3

26-28

Storsamling med Östersjötema på Houtskär

4-9

Rådande folkomröstning i Lovisanejden

10-16

angående kommunfusioner

13

30

KST, Åboland

13

25-28 26

28

30-1.11

Förhandsröstning i Kårvalet

Förkortningar FS Förbundsstyrelsemöte IU Internationella utskottet KST Kretsstyrelsemöte PST Partistyrelsemöte RÅ Region Åboland SF Svensk Framtid UNR Ungdomens Nordiska Råd

FS i Åboland Miljöcafé i mellersta Österbotten Lymec seminarium och årsmöte, Stockholm Iflry seminarium och årsmöte, Sarajevo Luciaglögg kl. 14-16, Åboland SU i Åbolands julfest, Åboland

På gång inom Nordiska centerungdomens förbund NCF text matilda flemming

generalsekreterare Nordiska Centerungdomens Förbund, som är SU:s nordiska paraplyorganisation, höll sitt Repskap och årsmöte den 10-12 augusti i Stockholm. Där blev Johan Pettersson från CUF, Centerungdomens förbund i Sverige, vald till president. Sandra Bergqvist och Silja

Sandelin blev valda till ordinarie styrelsemedlemmar på SU:s mandat.

Just nu är förberedelserna inför Ungdomens Nordiska Råd, UNR, i full gång. Resolutioner om allt från mer nordisk film till behovet av en uppföljare till Kyoto-protokollet kommer att läggas fram på UNRsessionen.

Vinterns Toppmöte kommer att hållas i östra Finland i februari. Håll ögonen öppna för mer info. Mer om vad som är på gång inom NCF hittar du på www.ncf.to.

VARFÖR GÅ MED I SU? 8 VILL DU GARANTERA ATT DINA BARN SKALL F G I SVENSK SKOLA? 8 DR MMER DU OM EN RENARE OCH MILJ V NLIGARE FRAMTID? 8 TROR DU P INDIVIDENS R TT ATT BEST MMA SJ LV? 8 R DU MELLAN 14-35 R GAMMAL?

✁

klippa, klistra och skicka iväg!

JAG VILL MED! Medlemskapsalternativ

SVENSK UNGDOM R.F. SVARSFÖRSÄNDELSE AVTAL 5005588 PB 430, 00003 HELSINGFORS

SVENSK UNGDOM HAR INF RT TRE NYA MEDLEMSKATEGORIER. SKRIV G RNA I FORMUL RET VILKEN DU TYCKER AT DU SJ LV PASSAR B ST I.

AKTIVIST!

Namn

Jag vill synas och h ras genom SU. Jag vill anordna kampanjer, debatter och skolbes k och eventuellt aktivera mig i SU:s utskottsarbete.

E-post

PROMOTER

F delse r

Jag vill i en lite mindre skala j mf rt med aktivisten b rja engagera mig i SU. Jag gillar att vara lite mer i bakgrunden, men vill g rna vara med och sprida SU:s budskap. Vi ger tips p hur man kan sprida SU:s id er utan att beh va st l ngst fram i rampljuset.

Telefonnummer

SUPPORTER Jag hinner f r tillf llet inte engagera mig men jag vill g rna st dja SU:s id er med mitt medlemskap.

Adress

SU BETALAR PORTOT