Svensk Framtid 3/07

sf

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 3 2007

2

svensk

svensk framtid

framtid nr 3 2007

innehåll

nr 3 2007

Chefredaktör Ted Urho ted.urho@su.fi formgivare carl&carl

Redaktionen Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors Telefon (09) 693 07 247 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna

Om Svensk Ungdom

Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

chefredaktören

chefredaktör ted urho

de unga ska höras i beslutsfattandet. Om

Vi lever i ett tidevarv där världsförbättrare frodas.

du är intresserad av

Dagligen hör vi om konflikter och bombdåd och media är fyllt med tårdrypande historier om livets misär. Världsförbättrarna sitter över kaffekoppar och ölstop och kedjeröker samtidigt som de beklagar imperialismens och globaliseringens fasor och tvinnar på palestinasjalarnas knypplade kanter.

Vi vet ändå att världen inte blir bättre av att oja sig och voja sig.

Visst är det också viktigt att föra en dialog om hur världen skall

på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

1 6

1 8

2 0

profilen – asko sarkola

su i världen

Unisont eurovisionärt

är inte allvetande –

su:s verksamhet, gå in

1 2

sommarfinland

1 1

liberalism

0 8

nyykaabi lajv

medverkande Christa Björkstam Sara Eklund Johan Ekman Matilda Flemming Helleke Heikkinen Maria Helsing Anders Huldén Karolina Isaksson Minna Lindberg Sebastian Lindberg Mats Löfström Oscar Ohlis Anniina Pirttimaa Krista Simberg Staffan Sundström

0 7

kongressen

Ansvarig utgivare minna lindberg minna.lindberg@su.fi

0 4

ledare

Kakelmålning på Arbat-gatan i Moskva från slutet på 1980-talet som en vädjan för vänskap mellan öst och väst.

nya förbundsstyrelsen

pärmbild anders huldén

utvecklas, men den måste föras bland dem som kan påverka, inte bland dem som redan är frälsta.

Mest specifikt har vi sett trenden i valdeltagandet i nationella val.

Paradoxen är att i presidentval, som har minst inflytande på individens vardag, är röstningsprocenten högst. Samtidigt sjunker valdeltagandet i kommunalval, vars utgång mest påverkar individen.

Att ha den interna politiken i skick är inte minst viktigt för det signalvärde det ger våra nya europeiska vänner. Efter en snabb demokratiseringsprocess känns det som om man i många av de forna öststaterna sidsteppar den interna välfärden och tryggheten för internationell prestige. Speciellt oroväckande är det att höra rapporter från utsända där man kan läsa mellan raderna att besökare bara slussas till fyrstjärniga hotell via villaförorter så man inte skall skåda misären som är vardag för de flesta.

Vi har i Finland jobbat hårt för att uppnå den välfärden vi har idag, och den är något vi kan vara stolta över. Men ännu kan vi inte vila på våra lagrar - jobbet måste fortgå. Vi måste jobba vidare för att utrota ungdomsarbetslösheten, slopa arvskatten i sin helhet, och trygga studenternas välmående. Som européer har vi dessutom ett ansvar att visa våra nya vänner att inget kommer gratis, utan att det ligger hårt arbete bakom alla framgångar som uppnås.

Mindre snack, mera verkstad!

svensk

framtid nr 3 2007

3

Psy kopojken Kolla in www.pandapropaganda.com för att kolla in mera material av Sebastian Nyberg, just nu aktuell med seriealbumet Bråkstakarpersoner.

tre meningar

Sagt om SU Upprörd Bjarne Kallis!

SU är en samlande kraft.

Heja SU! nu har vi, utöver Päivi Räsänen, lyckats irritera även Bjarne Kallis som skrev följande i sin blogg på måndagen den 7.5: ”I organisationernas årsberättelser brukar man lyfta fram speciellt sådana frågor, som de anser vara viktiga. Exempelvis om ett parti under året uppnått något av det som partiet arbetat för, nämns detta garanterat i årsöversikten eller – berättelsen.

Ett reta upp partier verkar vara ett av Sfp:s ungdomsorganisation Svensk Ungdoms syften. Då ungdomsorganisationen i veckoslutet höll sitt årsmöte gladdes man över att under det gångna året ha lyckats reta upp såväl moderpartiet som Kristdemokraterna. Organisationen tycks ha höga mål...”

Vi konstaterar att Kallis inte har någon vidare humor men är glada över att han har tid att lägga ner på att irritera sig över SU.

SU är helt enkelt skitkul.

www.bjarnekallis.net > Bjarnes blogg

förbundsordförande MINNA LINDBERG

Nya ordförande om Svensk ungdom Minna Lindberg är passionerad SU:are och nyvald förbundsordförande. Hon fick beskriva SU med tre meningar och detta kom hon till: SU är engagerande.

Den kvinnliga värnplikten väcker känslor!

Svensk Ungdom har under det senaste året jobbat för att Finland i framtiden skall ha en universell värnplikt, det vill säga att både män och kvinnor kallas till uppbåd. I samband med detta debatterade tidigare förbundsordförande frågan tillsammans med Jessica Suni från Vänster unga i Slaget efter klockan 12. Debatten väckte mycket uppmärksamhet, och ett av inläggen på Vegas debattforum väckte redaktionens intresse: ”Heja Svensk Ungdom! Utbildningen skall ju inte vara exakt samma som åt pojkarna, men flickorna kunde ju lära sig att koka och stoppa strumpor. Tänker på hur viktigt det var med kvinnor vid hemmafronten och lottor i slutet på 30-talet och början av 40-talet.”

-60-årig korsholmare ”Ja om jag vore ung nu, är 70+, så skulle jag gärna gå med i militären. På min tid var det inte möjligt” – Berit från Sökö

4

svensk

åskledare

framtid nr 3 2007

Kommunistiskt styre öppnar inte dörrar till EU ledare

Vice ordförande annina pirttimaa

Mitt SU år 2007: stark, politisk och kunnig

förbundsordförande MINNA LINDBERG minnalindberg.blogspot.com illustration christa björkstam

SU har en tydlig uppgift: att stå för en ung och frän politik på svenska. Men det hindrar

På Moldaviens huvudstads, Chisinaus gator kunde man den 9 maj beskåda både parader, flaggor, planscher och affischer med kommunistiska förtecken. Folkdans till nationalistisk musik

inte SU från att utvecklas också på det andra inhemska och bl.a. synas mera i finskspråkig media med de frågor vi står för. Det är något jag vill vara med om och utveckla som ny vice ordförande. En starkare profil i högskolefrågor är ett annat intressant område. Men framförallt skall SU fortsätta synas med budskapet om att politik inte är reserverat för kostymgubbar, utan det kan och skall göras kunnigt med full fräs på ungt sätt!

Vice ordförande oscar ohlis

Politiska underverk Det har inte ens gått en vecka sedan jag blev vald till vice ordförande på kongressen i Kristinestad. Jag tackar för förtroendet.

Det är nu det riktiga jobbet börjar. SU måste också i fortsättningen fungera som en bra samhällsaktör.

Vi skall fortsätta jobba för ett enat förbund men också komma ihåg de säregenheter de olika regionerna har. Nyckelordet är samarbete för politik är ett lagarbete. En människa kan inte ensam göra politiska underverk. Men tillsammans som ett team är vi starka att fortsätta jobba för de mål dit vi vill nå.

Med dessa korta rader inleder jag mitt viceordförandeskap. Jag ser framemot ett spännande och lärorikt år.

och med kommunistiska hammarsymbolen som dekor uppvisades på en scen i centrala staden. Man firar segern över Hitlertyskland – kommunisternas seger. Samtidigt är många av husen förfallna och på landsbygden bor människor i små ruckel där vi själva inte ens skulle förvara våra cyklar och en del plöjer fortfarande sin åker med hjälp av häst samt transporterar höet med häst och kärra. En verklighet väldigt långt ifrån den vi lever i. Grannlandet Rumänien har kommit betydligt längre i utvecklingen. Naturligtvis finns det fattigdom och samhällsproblem även där, men människorna har jobb och genom det helt andra livsförutsättningar än de flesta moldavier. Den stora skillnaden är att de rumänska myndigheterna har öppnat marknaden också för andra aktörer än statliga, medan den kommunistiska regeringen kontrollerar den moldaviska marknaden. Där är skatterna för icke-statliga företag så höga att det helt enkelt inte kan löna sig att starta upp ett företag eller för internationella bolag att etablera sig på marknaden. Exempelvis är det ekonomiskt så gott som omöjligt att grunda en lokaltidning på grund av alla olika avgifter och skatter som åläggs på dem. Detta passar ju staten, då de på det sättet kan hålla koll på vad som sägs och skrivs i både lokal och nationell media. Yttrandefrihet och fri press är trots allt grundförutsättningar för ett demokratiskt samhälle!

I juli i år hålls det kommunalval i Moldavien och nästa år riksdagsval. Det socialliberala partiet Alianta Moldova Noastra kämpar med valkampanjen för att äntligen kunna bryta den kommunistiska majoriteten. Det är dock inte så lätt med poliser som kontrollerar vad man sysslar med. Någon fri valkampanj kan man inte säga att existerar.

Totalitarismen i praktiken Då vi med LYMEC, Alianta Noastra och Tineretul National Liberal från Rumänien ordnade en kort street action var även vi strängt bevakade av polisen. Först samlades ett fyrtiotal deltagare på Alianta Noastras kansli för att öva sig. Alla fick skriftliga instruktioner om vad som kommer att ske och sedan muntliga direktiv om vad vi skulle göra om polisen blandade sig i vår demonstration.

Många av oss utlänningar skojade om polisen och konstaterade att vi bara behöver visa upp vårt EU pass för att klara oss undan. Då insåg vi inte riktigt allvaret i det hela. Bokstäver och ballonger delades ut åt deltagarna och sedan övade vi oss i vilken ordning bokstäverna ska lyftas fram och bilda orden ”No Visa”och ”Europe is our home”. Det hela behövde repeteras så att det sedan i den verkliga situationen inte skulle ta längre än fyra minuter. Detta eftersom det tar exakt fyra minuter för polisen att komma till platsen. Spänningen var påtaglig och adrenalinet steg hos deltagarna då vi skingrades i små grupper för att sedan sammankomma vid träffpunkten.

Bokstäverna rullades ihop och gömdes i ärmar och väskor och de gula ballongerna gömdes i plastpåsar. Själva aktionen filmades av rumänsk TV samtidigt som polisen omringade oss litet halvhjärtat. Man hade bjudit in de rumänska journalisterna eftersom staten inte kan kontrollera deras verksamhet. Någon sade också att polisen på förhand visste att vi skulle komma och skulle ha stoppat oss om inte TV journalisten hade varit på plats. Om detta verkligen stämde vet jag inte, men knappast är det omöjligt. Efter aktionen samlades på Alianta Noastras kansli. Då visade det sig att en person från Alianta Noastra hade blivit anhållen för organiserande av olaglig demonstration. Han frikändes några timmar senare, men poängen blev klar – här ska inte liberalerna komma och klampa in på fel ställen.

Faktum är ju att vårt västeuropeiska system inte ska importeras med vilka medel som helst till alla andra länder, men själklart är också att om man fortsätter styret i Moldavien i samma stil som nu kommer man inte att utvecklas i samma takt som resten av Europa. Liberalerna har en vision om ett öppet Moldavien som har möjligheter att bli en fullvärdig medlem i den Europeiska Unionen. Detta skulle inte vara omöjligt fastän vi nog vet att förändring kräver tid, pengar och framför allt tålamod. Regerande makten verkar däremot styra landet i en helt annan riktning, som inte nödvändigtvis är till fördel för varken invånarna i landet eller för resten av Europa. Här har vi ett ansvar och en möjlighet att tillsammans med European Liberal Youth stöda det moldaviska liberala systerpartiet med alla medel som vi har möjlighet till.

svensk

framtid nr 3 2007

5

Ungdomspolitiken i regeringsprogrammet åsikten text Johan ekman illustration Helleke heikkinen

Den blågulgröna regeringens program innehåller flera positiva aspekter gällande ungdomar. För Sfp:s del är ungdomsfrågorna extra intres-

santa genom att kulturminister Stefan Wallin även har ungdomsfrågorna på sitt arbetsbord. En av möjligheterna att utveckla ungdomspolitiken är politikprogrammet om barns, ungas och familjers välmående. Programmets tväradministrativa bas utgörs av det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. Regeringsprogrammet fastslår mycket riktigt att det behövs flera likriktade åtgärder inom olika förvaltningsområden för att kunna främja barns och ungas välmående.

Utgångspunkten måste vara att barn och ungas välmående och delaktighet förbättras. Genom att stärka barns och ungas delaktighet i samhället på alla nivåer minskar risken av utanförskap som i sin tur leder till individuella svårigheter och dyra kostnader för samhället. Ett sätt att öka ungas delaktighet är att trygga ungdomsorganisationers verksamhetsmöjligheter. Hälften av ungdomarna i Finland är medlemmar i en ungdomsorganisation och två tredjedelar av de övriga säger sig vara intresserade bara de tillfrågas. I regeringsprogram-

met nämns tryggandet av medborgarorganisationernas verksamhetsförutsättningar. Att stärka medborgarsamhällets roll i den finländska demokratin måste även vara en prioritering i politik progr ammet för barn, unga och familjer. Regeringsprogrammet nämner också att åtgärder för att bibehålla monopolsystemet inom verksamhet med penningspel i en föränderlig internationell värld skall vidtas. En och annan liberal kan i detta skede höja på ögonbrynen, men å andra sidan tryggar pengarna de ekonomiska förutsättningarna för aktiva och välfungerande ungdomsorganisationer.

Förutsättningarna för att utveckla den finländska

ungdomspolitiken i rätt riktning finns i regeringsprogrammet. Nu gäller det att effektivt implementera programmet och involvera medborgarsamhället i processen för att nå bästa möjliga resultat.

Det handlar om att leverera mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com Det Finns det ett liv efter riksdagsvalet? Det frågade sig nog många SU:are efter en intensiv riksdagsvalskampanj. Spänningen var på topp och förväntningarna högt ställda. Nu vet vi hur det gick. Sfp och SU infriade förväntningarna och blev en av valets tre vinnare.

SU plockade 11 000 röster vilket är ett jättebra resultat.

Det visar att de frågor som SU körde engagerar.

Men i politik handlar det inte enbart om att lova, utan också om att leverera resultat. Därför var regeringsförhandlingarna nästan lika viktiga som att göra ett bra val. SU var med i Sfp:s delegation som förhandlade fram

regeringsprogrammet. Där lyfte vi bland annat fram behovet av ett höjt studiestöd, högre inkomstgränser samt av flera insatser på att bekämpa ungdomsarbetslösheten och för att få en bättre miljö.

Förhandlingarna gick bra vilket gör att SU och Sfp nu kan vara med och leverera mycket av det vi lovat. Redan 2008 kommer studiestödet troligen att höjas med 15 % och dessutom höjs inkomstgränserna med 30 %.

Få politiska ungdomsförbund - jag vill påstå inget - har en lika stark ställning som SU har inom sitt moderparti.

Det gör att vi genom vårt inflytande konkret kan leverera resultat.

su och partidagen SU:s inflytande i partiet skall också fortsätta vara stort.

Då Sfp samlas till årsmöte och partidag i början av juni i år kommer cirka 25 % av de röstberättigade delegaterna att vara SU:are. Det gör att SU kan fortsätta påverka partiet i en ung, fräsch och liberal riktning.

En av de viktigaste saker som SU måste köra inom såväl Sfp som i samhället överlag är miljöfrågorna. Till Sfp:s partidag har SU bland annat lämnat in en motion

om att man skall ge en miljöpremie till nya miljöbilar. Vi vill införa en så kallad miljöpeng så att alla som köper en miljöbil får 1000 € av staten. Det tror vi gör att fler kommer att investera i en miljöbil. Samma miljöpeng har den borgerliga regeringen i Sverige redan infört.

Miljöfrågorna är mycket viktiga på alla plan. Den globala uppvärmningen måste bekämpas, framtidens energiproblem måste lösas och lokala miljöfrågor som exempelvis sortering måste uppmärksammas i högre grad.

Men det är viktigt att komma ihåg att miljöproblemen inte bara är ett åt gången. Nu får den globala uppvärmningen mycket uppmärksamhet, och visst är klimatfrågorna oerhört viktiga, men de får inte lyfta fokus från alla andra utmaningar för miljön. Östersjöns välmående måste trots fokus på klimatproblemen kvarstå som en viktig fråga och således högt på den politiska agendan.

SU kommer i år att dra sitt strå till stacken för ett bättre Östersjön och kommer uppmärksamma Östersjön under året i en kampanj. Medvetenheten om Östersjön och vad vi kan göra på det lokala planet och med vår politik måste återigen komma upp på den politiska agendan. Förhoppningsvis skall vi också på samma sätt i miljöfrågor som i studiefrågor kunna vara med och leverera politiska resultat.

6

svensk

framtid nr 3 2007

Namn Minna Kaarina Lindberg Ålder 24 Bor Pendlar för tillfället mellan Åbo, Sibbo och förbundskansliet Äter gärna kräftor och husmanskost Dricker Sparkling wine och kall saft Politiska förebilder Eva biaudet är en politiker som vågar kämpa för sin sak och inte är rädd för att slå huvudet i väggen

Kongressen valde Minna Lindberg till ny ordförande nya ordförande text ted urho foto Sebastian Lindberg

Minna Lindberg har varit medlem i SU sedan millennieskiftet. Engagemanget i SU började egentligen

med att SU i Sibbos dåvarande ordförande lockade med Lindberg från ett ungdomsfullmäktigemöte till SU i Sibbos möte.

– Jag blev nästan genast medlem, konstaterar Lindberg.

Det var trevliga och roliga människor som jobbade med lokalpolitik, så steget att gå med var litet, tillägger hon.

Lindberg är 24 år gammal och ursprungligen hemma från Sibbo. På SU:s förbundskongress i Kristinestad i början på maj valdes hon till ny förbundsordförande för SU och efterträdde Anna Bertills som varit ordförande i två år. Lindberg har hunnit studera pedagogik i Vasa och studerar för närvarande tyska och ekonomi i Åbo. Lindberg är förtrogen med hela SU och under sina år i Vasa

engagerade hon sig också i Liberala Studentklubben.

– Tillsammans med Christian Nelson och förbundet startade vi upp en ny lokalavdelning, Liberala Studentklubben i Vasa, säger Lindberg.

Den nya förbundsordföranden är på inget sätt en nykomling i förbundsledningen. Efter att ha suttit i förbundsstyrelsen var hon viceordförande verksamhetsåret 2005-2006 och det senaste året har hon basat för förbundets internationella verksamhet i egenskap av ordförande för Internationella utskottet. Hon har även en klar bild över sitt nya uppdrag.

– Det är förbundsordförandes uppgift att vara som spindeln i nätet bland SU:are och andra politiker, anser hon. Det är ordförandes som representerar förbundet utåt, samtidigt som hon skall fungera som en samlande kraft inom rörelsen, tillägger Lindberg.

Kommande utmaningar Lindberg poängterar att riksdagsvalet åt upp mycket av förbundets resurser och att det nu är dags att återgå

till den politik som kongressen drog upp i det politiska programmet.

– Speciellt nära hjärtat är kommun- och servicestrukturreformen. Där får man inte glömma att det viktiga är att invånarna får en fortsatt tryggad kommunalservice för sina skattepengar, säger Lindberg. Postlådetänkandet är oväsentligt i den processen, tillägger hon.

För att kunna göra det jobb som förbundet har utstakat framför sig tills kommunalvalet 2008 är det även livsviktigt att satsa på lokalavdelningarna och kretsarna. Lindbergs målsättning är att det skall finnas en livskraftig lokalavdelning i varje kommun i Svenskfinland.

Enligt henne är tanken att förbundet skall uppnå detta mål till just kommunalvalet 2008.

– Jag vill fokusera på ett aktivt fält som tillsammans gör fotarbetet och ger både förbundet och partiet ett mervärde och gott resultat, konstaterar Lindberg. SU skall även i fortsättningen vara Svenskfinlands starkaste och mest inflytelserika politiska ungdomsförbund, tillägger hon.

svensk

4

17

framtid nr 3 2007

7

5

19

11 22

9 6 23

13

12

18 2

7

14

3

15

1

foto staffan sundström

Förbundsstyrelsen 2007 Årets kongress valde in 20 personer i förbundsstyrelsen; tio ordinarie medlemmar samt tio personliga suppleanter. Förbundsstyrelsen (FS) är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna, och därför är det viktigt att de som sitter i FS är engagerade och motiverade. FS diskuterar och debatterar angelägna frågor och tar ställning hur förbundet skall reagera. FS har även hand om motionsuppföljningen, skissar förbundets kampanjer och sköter anställningen av tjänstemän.

För att bibehålla kontakten till kretsarna, lokalavdelningarna och utskotten kallas även kretsordförande samt utskottsordförande till möten. Genom att kalla utskottens ordförande till möten får FS även den spjutspetskompetens som finns bland förbundets medlemmar inom bland annat den internationella och högskolepolitiska verksamheten.

FS sammanträder cirka åtta gånger om året, och alltid på olika ställen. Genom att träffas runt om i Svenskfinland bibehålls den regionala balansen och FS ges en möjlighet att se och uppleva de geografiska områden som förbundets politik går ut på att påverka. Alla förbundsstyrelsemedlemmar har även en egen su-epost. Du når dem på fornamn.efternan@su.fi.

nya s t y rel sen Presidiet 1. Minna Lindberg (Sibbo) 1983 2. Oscar Ohlis (Vörå) 1983 3. Anniina Pirttimaa (Åbo) 1984 Ordinarie 4. Sofia Wik (Pedersöre) 1985

5.

12. Daniela

6.

Frida Carlsson (Vasa) 1980 Victor Ohlis (Vörå) 1983 7. Heidi Jern (Åbo) 1984 Silja Sandelin (Åbo) 1985 9. Alexander Grandin (Borgå) 1987 Lottis Bender (Ekenäs) 1988 11. Julia Witting (Helsingfors) 1986

13. Mikael

Holm (Tammerfors) 1988 Syrjälä (Grankulla) 1990

Suppleanter 14. Henrik Antfolk (Kristinestad) 1980 15. Karolina Isaksson (Nykarleby) 1985 Christer Johansson (Vasa) 1983

17. Mats

Biström (Kimito) 1985 Wallin (Närpes) 1984 19. Anna Bergman (Grankulla) 1988 Christoffer Hällfors (Lappträsk) 1986 Liisa Sarvimäki-Paananen (Helsingfors) 1979 22. Kimmo Heikkinen (Helsingfors) 1989 23. Peter Sjöholm (Esbo) 1983

18. Hannes

8

svensk

framtid nr 3 2007

Socialpolitik och nej till terminsavgifter engagerade kongressen kongresspolitik text Mats Löfström

SU:s förbundskongress samlades för första gången på över 20 år i södra Österbotten. Det

var en stolt Henrik Antfolk, lokalavdelningsaktiv i SU i Kristinestad som konstaterade att det nu var på tiden att kongressen ordnades i Kristinestad, där man inte varit på 34 år. Samma Antfolk som, till många SU:ares förtjusning, sett till att en enorm SU banderoll hängts upp vid infarten till staden. Ingen Kristinestadsbo kunde undgå att det var kongress på gång.

SU engagerar och cirka 100 delegater, varav många nya, samlades till kongressen. Dels för att välja ny förbundsordförande och förbundsstyrelse men framförallt för att forma förbundets politik.

Motionerna Motionerna, 17 till antalet, handlade om bland annat, nej till terminsavgifter, minskade intagningsnivåer på universiteten, sänkt skatt på preventivmedel och 16-åringars rätt att rösta i kommunalvalet. Den sista motionen, sänkt rösträtt, var den motionen som i år engagerade kongress-

delegaternas debattglädje mest. I såväl utskott, där kongressbehandling av motionerna sker innan de kommer till stora salen var det livlig debatt. Över 20 delegater deltog i debatten med vassa argument för eller emot sänkt rösträtt. Till sist vann nej-sidan. Inte minst svårigheten juridiskt att skilja åt åldern då du har rätt att kandidera och åldern då du har rätt att rösta gjorde att SU gick in för att rösträttsåldern inte skall sänkas till 16 år.

istället för att få ett heltidsjobb.

Flexicurity och mer flexibiltet på arbetsmarknaden tror SU att kommer att innebära fler nya jobb och anställningar på samma sätt som det gjort i Danmark. I Danmark, första land att införa modellen, har nämligen arbetslösheten, och framförallt ungdomsarbetslösheten, sjunkit med flera procent.

Liberala Studenklubben Flexicurity Kongressen tog också ställning till två politiska program, ett internationellt och ett socialpolitiskt. Det socialpolitiska programmet förde fram många nya visioner och idéer för SU:s del. SU gick i och med godkännande av det socialpolitiska programmet tydligt inför den s.k. danska flexicuritymodellen. Den är en arbetsmarknadsåtgärd som innebär att man gör det möjligt för företag att enklare säga upp anställda, medan arbetslöshetsersättningen höjs.

Det här vill SU göra för att bryta det dödläge som nu finns på arbetsmarknaden. Trots att lediga jobb nu finns under högkonjunkturen är företag rädda för att nyanställa på grund av att det är svårt att förutspå konjunkturen. Det gör att många, framförallt unga, får hanka sig fram på snuttjobb och projektanställningar

Den som är intresserad av högskolepolitik får efter kongressen också något spännande att se fram emot. Godkännande av en stadgeändring gör nu att SU möjliggör bildandet av specialföreningar, exempelvis ett högskoleförbund, inom SU. Det finns en politisk beställning på mer bevakning i högskolepolitiken från ungas sida.

Många förändringar som förbereds kommer också att påverka den svenskspråkiga utbildningen. Därför är det viktigt att det bildas en ung politisk kraft som engagerar sig i bevakningen av de svenska högskolepolitiska frågorna. Kongressens beslut kommer att innebära att Förbundet liberala studentklubben nu kommer bildas. Brist på visioner och kompetens för det råder i alla fall inte. Den nya förbundsordföranden Minna Lindberg och de två nya vice ordförandena Anniina Pirttimaa och Oscar Ohlis har alla varit eller är aktiva inom högskolepolitiken.

Kongressgallup 1. Vilken kongress i ordningen var detta för dig?

2. Vad var det viktigaste under kongressen?

3. Vad är ditt bästa kongressminne?

Namn Andreas Pada Krets Åboland 1. Detta är min tredje kongress 2. Att vi valde nya ordförande 3. När Anna Bertills valdes till ordförande på kongressen 2005 var kampanjen och fiilisen bland stödpersonerna toppen

text julia witting foto staffan sundström

Namn Lotta Österberg-Englund Krets Österbotten 1. Svårt att säga, första kongressen för mig var 1994 men jag har inte deltagit i alla sedan dess 2. Det socialpolitiska programmet 3. Mitt bästa minne är inte någon viss sak utan mera gemenskapen under kongresserna

Namn Emma Portin Krets Nyland 1. Detta är min tredje kongress 2. Det viktigaste var ordförandevalet 3. Kongressen i Åbo och valkampen för Anna Bertills

1

4

3

2

5

8

10

7

9

6

kongressen ’07 – bilderna 11

12

13

14

15

01 Anders Huldén och Anna Jern följer med den allmänpolitiska debatten

•

16

•

17

02 Även presidentparet närvarade vid supén 03 Valberedningens ordförande Andreas Pada sågs ofta i talarstolen 04 Delegat Valter Huldén var en aktiv fotograf 05 Delegat Carlsson blir intervjuad till SF 06 Delegat nr 45 Matilda Flemming ventilerar sina åsikter 07 Ulla-Maj Wideroos berättar om kongressen i Kristinestad 1973 08 Förbundets tidigare vice ordförande Johan Ekman i talarstolen 09 Det gäller att hålla sig vaken under plenum 10 Helsingfors på delegatmöte 11 Herrarna i hagen 12 Delegat Syrjälä har ordet 13 På kvällen var det festligt 14 Mats Löfström och Anna Bertills premierade SU i Ekenäs till bästa lokalavdelning 15 Kongressens ordförande och viceordförande 16 Nyvalde viceordförande Oscar Ohlis kollar dagens nyhetsutbud 17 FSS ordförande Malou Zilliacus visar ett trick hon lärt sig.

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

10

svensk

framtid nr 3 2007

Anna Bertills – en tillbakablick avgående förbundsordförande text Maria Helsing foto Staffan Sundström

Anna Bertills avgår i vår som Svensk Ungdoms förbundsordförande efter två framgångsrika år. Hon har nu börjat jobba på Finlandssvenska

idrott (FSI) som enhetschef för utbildning och information. Hon kommer dock inte att ge upp politiken, utan sitter med i SFP: s kretsstyrelse i Österbotten och är ordförande för SFP: s lokalavdelning i Vörå.

Under sitt ordförandeskap så har Anna fått mera skinn på näsan och hon har lärt sig skilja mellan sin politiska roll och sin privata roll. Hon har skapat sig ovärderliga kontakter och hon har lärt sig att det lönar sig att tacka ja till utmaningar.

– Jag har nog ibland känt mig som en liten flicka inom den politiska världen men det har ändå alltid varit roligt, berättar Anna.

Anna anser att SU under hennes ordförandeskap börjat våga sätta näsan i blöt, utan att fråga om lov. SU har fått utstå vissa smällar, men har ändå tagit ett steg framåt och erhållit mer respekt. SU har blivit mer liberalt och mer radikalt under de senaste två åren, vilket har varit ett av hennes mål.

– SU har under min ordförandeperiod försökt balansera de svenska frågorna med de liberala frågorna, vilket inte alltid har lyckats så bra, konstaterar Anna.

Liberalism och högskolepolitik Anna tror att den liberala linjen inom SU kommer att vidareutvecklas, för att den har åstadkommit medlems-

uppgång och uppmärksamhet. Hon anser att SU i framtiden bör satsa mer på Helsingfors-området, speciellt inom högskolevärlden.

– Men man får ändå inte glömma bort medlemmarna på landsbygden, påpekar Anna bestämt.

Det spelar heller ingen roll med fina politik-program om man inte fortsättningsvis rör sig ute på fältet och för ut programmen till folket, tillägger hon.

I Svenskfinland talas det mycket om strukturomvandlingar i framtiden, men Anna undrar om allt detta bara är prat och om man verkligen inser sitt helhetsansvar.

Hon tror dock att språkfrågorna gällande strukturomvandlingar kommer att uppmärksammas mycket i framtiden. Även landsbygdsfrågor kommer att ta sig en ny vändning, anser hon.

– De liberala vindarna kommer att fortsätta blåsa i Svenskfinland även i framtiden och en positiv generationsväxling kommer att ske, säger Anna avslutningsvis.

svensk

framtid nr 3 2007

11

Sara Eklund – högklackat och fickknivar 2. Kvinnoförbundets fickkniv

♀

För att uppnå sina mål behöver man alltid olika redskap, och fickkniven är en bra symbol för att både män och kvinnor kan använda samma redskap. Det är även viktigt att man använder sig av rätt redskap.

Text Ted Urho foto staffan sundström

– På samma sätt använder vi redskap i politiken, menar Sara.

Mina redskap för att uppnå jämställdhet är mina värderingar och politiska idéer, tillägger hon.

Sara Eklund, 25, har länge drömt om att få jobba med

jämställdhet på heltid. I mars blev drömmen verklighet när hon valdes till ny ordförande för Svenska kvinnoförbundet, Sfp:s kvinnoorganisation. Eklund valde att utmana den sittande ordföranden Anna-Lena KarlssonFinne och vann. Tidigare har Eklund varit både kretstjänsteman och kretsordförande för SU i Österbotten.

– När jag tror på att något är rätt och riktigt är jag inte rädd för att sätta mig i blöt, konstaterar Eklund.

Dessutom kändes det att Kvinnoförbundet var redo för en förändring, tillägger hon.

Eklund menar att förbundets bild utåt måste breddas, man har inte sett den mångfald som egentligen finns i förbundet. Eklund har även en klar åsikt i kvoteringsfrågan.

– Det går inte att föra en diskussion om kvotering utan att också diskutera målet med kvotering, konstaterar Eklund. Målet med kvotering är att bredda synen på urvalet och på situationsanpassad kompetens i sammanhang där kvotering används, tillägger Eklund.

3. Telefon och dator För Sara är telefonen och datorn viktiga kommunikationsredskap. Genom kommunikation och nätverk lär man sig ödmjukhet och genom att stödja andra når man även sina egna mål.

Fyra saker Sara inte klarar sig utan

– Man kan inte bara kräva, man måste också kunna kommunicera och ha en vilja att nätverka, menar Sara.

1. Boken Vardagsfeminism av Jennie Sjögren

4. Klackskor

Vardagsfeminism är en jättetrevlig referensbok som bjuder på många aha-upplevelser. Sjögren skriver dessutom på ett lättförståeligt sätt om tunga ämnen såsom jämställdhet inom arbetslivet och politiken.

Att Sara valde klackskorna till sin lista har flere olika orsaker.

Delvis tycker hon om att se kvinnlig ut, delvis blir hon även lite längre i klackar.

– Bland annat poängterar hon att diskussionen om jämställdhet hör hemma i vardagen, för det är i vardagen som jämställdhet skapas, konstaterar Sara.

– Det jag vill poängtera är att det inte finns någon stereotyp för hur en feminist ser ut. Alla feminister ser olika ut, och personligen tycker jag om att klä mig kvinnligt, konstaterar Sara avslutningsvis med ett leende.

Nykaabi Lajv – en SUperb bändkväll i Nykarleby

Vilken energi, vilket ös och vilket engagemang!

Det var mina spontana reflektioner över konserten Nykaabi Lajv som SU i Nykarleby arrangerade 27.4 vid Bio Scala i Nykarleby. Fyra band hade engagerats – Bonecrackers, Idiotic Squirrels, Kvartetten och Metafor – och alla levererade spelglädje, attityd och stämning på sina

egna sätt. Punk, hårdrock, heavy, country, reggae och soul i en skön blandning. Publiken var med på noterna och i pauserna kunde man läska sig med lemonad och godis för att sedan igen ta emot ett band med taktfasta applåder och visslingar. SU i Nykarleby har gjort ett storartat jobb för att förverkliga konserten som lockade ca

70 ungdomar. Vi hoppas att det blir en tradition - att unga människor själva förverkligar sina planer på rolig ungdomsverksamhet passar väl in på SU:s sätt att fungera – man visionerar, handlar och skapar trender! text sara eklund foto karolina isaksson

12

svensk

framtid nr 3 2007

Liberalt om liberalismen gästen Text Saliven Gustavsson foto staffan sundström

Man har ju då tyckt om att se sig som en liberal kis. Här ett exempel. Endera dagen damp där in ett

flygblad genom postluckan. Det var ett ark fullskrivet på bägge sidor med teser ur Koranen och ett sammandrag om islam och dess härlighet. På god och redig finska, tillika undertecknat med ett arabiskt förnamn och finskt efternamn av kontaktpersonen i fråga. Jag var rask och lopp ut i trappan, där missionären ännu delade ut sitt budskap. Rätt gissade jag; en ung vit wannabe-muselman i turban, lösa paltor och desperat försök att odla profetiskt skägg.

– Va’fan delar du ut, pallervante, gormade jag. Skaffa dig proffshjälp för det finns så fin terapi numera. Och klä dig fördelaktigt i svart läder, nitar och Motörheadskjorta, och sluta skämma ut dig!

Karln blickade bara bistert på den otrogne hunden

och vandrade iväg, medveten om sitt monopol på sanningen, i illa sittande brallor för han och hans gelikar tror Muhammed eventuellt återföds ur en man, så de måste se till att det heliga krypet inte slår skallen i gatan då.

Liberal, ja. Jag är nämligen universalmisstänksamhetsman och attackerar alla dörrknackande missionärer med samma schwung, oberoende vilka hihuliter de är och vilka irrläror de propagerar. På landet jagar vi dem med motorsåg och slår vad med grannen vem som får dem att springa fortast. Oj, så mycket skoj kryssfolk bereder hemska hedningar!

Fan vet om motattacken tar skruv, knappast, men jag har grava problem med människor som har sin respektive gud som berättar för dem hur de ska bluffa oss vanliga näspetare. Jag har också annars grava problem med sanningsmonopolister och auktoriteter. Det hade tillika liberalismens forna fäder, från John Locke till Rousseau, Voltaire, Montaigne och Diderot. Den franska revolutionens slagord ”Frihet, jämlikhet och broderskap” är ju något av liberalismen och demokratin i ett stolt och vackert nötskal. Vad är vettigare än det?

Fast någonstans längs vägen tycks det ha gått i di-

ket. Ungefär vilka rörelser som helst, från nazister till bolsjeviker och dagens globalkapitalister, har plockat i liberalismens ideologiska Fazers Blandade och bjuder sina favoritgodbitar. Själva begreppet liberalism klingar falskt idag, och förknippas snarast med Bush-regimen och storkapitalets magnater, för vilka liberalism betyder frihet för dem att sko sig på alla andras bekostnad. Senast idag läser jag att också de unga putinisterna, som saboterade presskonferensen på Estlands ambassad i Moskva, kämpar mot ”liberaler och fascister, de västerländskt sinnade och nationalistextremister, internationella fonder och internationella terrorister”. Wow! Av pressfotot att döma är de enda de inte kämpar mot folk med eländig klädsmak.

Så kanske man inte riktigt vill vara liberal då. Det är nämligen just det snopna med ideologier och rörelser; hur fin någon tanke än är, tycks den alltid fördärvas. Tur då att det ännu inte är förbjudet att tänka själv. Det är väl liberalt och fint i alla fall?

Skribenten är ordarbetare, östnyländsk knutpatriot och klosettfinlandssvensk

svensk

framtid nr 3 2007

Liberalismen definierad tema – liberalism Text Linda Lindholm

Vad är liberalism? Vad menar man med socialliberalism, och hur skiljer det sig

från nyliberalism? Vi bestämde oss för att fråga doktorn.

Enligt politices doktor i statskunskap vid Åbo Akademi Ann-Sofie Hermanson uppstod begreppet liberalism först i början av 1800-talet och det har också förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Därför är en kort och koncis definition på liberalism svår att ge. Det som har menats har varit en frisinnad, individcentrerad tolerant hållning som haft politiska, ekonomiska och sociala lösningar på aktuella samhällsfrågor. Det centrala är och har varit betoningen av individen framom samhället.

- Politiska ideologier överlag konfronteras med begreppspar som frihet – jämlikhet och individ – samhälle. Liberalismen lägger alltså betoningen på den första delen i dessa begreppspar, förklarar Ann-Sofie.

De grundläggande inslagen i liberalismen är tolerans, opartiskhet och rationalitet. Liberalerna har betonat att samhällsinstitutionerna bör respektera sansade och förnuftiga människor. Ett utbrett försvar av individens fri- och rättigheter är därför naturligt, liksom målet att höja kunskapsnivån i samhället. Liberaler ser ett samband mellan ökad individuell kunskap och samhällets växande rationalitet.

Var går då de viktigaste skiljelinjerna mellan nyliberalism och socialliberalism?

- Frisinne ger tolerans, vilket i sin tur leder till pluralism. Men hur stort rörelseutrymme kan individen få, och hur uppmärksamma att individerna vill olika saker? Nyckelordet är här opartiskhet, och hur det begreppet sedan tolkas leder till socialliberalism och nyliberalism, säger Ann-Sofie.

Socialliberalismen pekar på att motsättningar uppstår av otyglat egenintresse och talar för ett skydd av svaga i samhället. Opartiskhet i samhället betyder då att egendomsrätt balanseras mot sociala rättigheter.

Nyliberalismen är följaktligen en reaktion på socialliberalismens utvidgning av statsmaktens sfär och man betonar igen den ”ursprungliga starka individualismen”. En opartisk samhällsordning bygger då på uppfattningen att individer är olika och har olika förutsättningar. Olika förväntningar flyttas över till ett fritt marknadssystem så att alla kan välja mellan olika alternativ och gradvis kan man minska efterfrågan på statlig service.

liber alism Liberal kommer från det vackra ordet liber och utgångspunkten för den liberala ideologin är att alla människor skall vara fria att styra sitt liv själva, om möjligt. Inom Svensk Ungdom brukar vi tala om “frihet under ansvar”.

Ideologin grundar sig på tanken om alla människors lika värde och det att alla måste få en chans att göra det bästa av sitt liv. Liberalismen är en av de starkaste växande ideologierna just nu. För 200 år sedan var betäckningen på frihetens idéer liberalism - och det kommer det att fortsätta vara.

13

Test – En hurudan liberal är du?

Nu har du alla chanser i världen att bekräfta dina åsikter eller kanske ta reda på vilka de är…

1. Hur förhåller du dig till religion?

A Halleluja! Vi har vår statsreligion och det är bra.

Man skall hålla sig till Bibelns moralregler så det så – amen.

B Hmm… jo, religion det är trevligt och intressant.

Tänk att vår gyllene regel går att finna i Konfucius texter flere hundra år före Kristi födelse! Tro och övertygelse är varje människas ensak.

C Jag tror på en fri marknadsekonomi.

D Tro skall man göra i kyrkan – veta skall man annanstans.

2. Pengar…

A är ett nödvändigt ont.

B är underbara! De lever sitt eget liv och belönar den som förvaltar dem väl.

C det är en världslig sak – pengar fixar sig alltid.

D är något man ärver tillsammans med samhällelig status – och så ska de vara!

3. Vad associerar du med regnbågen?

6. Arbete är…

A Skapelseberättelsen – Gud prydde himlen med en regnbåge när han var färdig.

A det viktigaste i livet – länge leve den lutherska arbetsmoralen!

B Pridefestivaler – ja ska såå partajja på den i sommar!

B en trevlig sysselsättning att fylla ut dagarna med när man inte filosoferar över begreppet frihet.

C Bilderböckerna mina föräldrar läste åt mig som barn.

C bra om det balanseras med familj, vänner och fritidshobbyer.

D Skattkistan i ändan på den.

4. Demonstranter är…

A ett satans pack som borde låsas in och aldrig släppas ut igen.

B tja… beror väl på vad de demonstrerar för, eller?

C vackra och modiga människor som vågar stå för sina åsikter.

D det som skapar välfärd.

7. Människor med opar

(helst då olika färg och storlek) strumpor…

A är slarviga och borde skärpa sig.

B uttrycker sin konstnärlighet.

C Kan man månntro tjäna pengar på dem…en marknadsnisch?

D har väl andra saker än strumpor att tänka på.

D Hör väl till en demokrati?

5. Vad tänker du på när du ser en banan?

A Rejäl handel.

B Mmm… vad tror du ;) C Va? Vilken fråga! En banan är en frukt alltså mat.

D Fri handel.

Räkna dina poäng A=2, B=8, C=4, D=6 / A=6, B=4, C=8, D=2 A=2, B=8, C=6, D=4 / A=2, B=4, C=8, D=6 A=6, B=8, C=2, D=4 / A=2, B=8, C=6, D=4 A=2, B=8, C=4, D=6 En sådan liberal är du

14-20 poäng Lina & Lisa ärkeliberal Lina och Lisa är i sanning liberala på alla fronter! Ett utdrag ur Linas dagbok låter så här: ”O du underbara dag då regnbågsflaggan vajar högt över den fria marknadsekonomin. Låt individen välja och mångfalden blomstra.” Slöja, strings eller sari – det spelar ingen roll för dig. Du är sannerligen liberal på alla plan - ekonomiskt och socialt, i hjärtat och själen, på landet och i stan.

21-34 poäng Sara & Samuel socialliberal Du har att starkt socialt samvete precis som Sara och Samuel.

Välfärdsstaten och jämställdhet på alla plan är dina slagord i vardagen. Förnuftiga hemmapappor och ett välfungerande skolnät ligger dig varmt om hjärtat. Runt middagsbordet förs diskussioner om en jämlik skattepolitik och U-landsbistånd.

Och i skåpet finns både rejält kaffe och helylleananas.

35-48 poäng Eivor & Emil ekonomiskt liberal Du är som Eivor och Emil som tycker att en fri marknadsekonomi är sååå vackert! De som tjänar pengar skall väl få göra det i fred utan att någon kommer och beblandar sig i processen – en fri konkurrens sköter sig själv och håller reda på välfärden. Late man må skylla sig själv om han blir utan fyrk. Du är din egen lyckas smed!

49-56 poäng Kristine & Konstantin konservativ Kristine och Konstantin står som du för traditionella värden med kyrka, kärnfamilj och fosterlandet närmast hjärtat.

Kedja kvinnorna vid spisen och låt männen drämma näven i bordet och patriarkatet blomstra. Allt var bättre förr då kyrkan sade sitt och folket lyssnade. Och vart har respekten för adeln tagit vägen? Sannerligen – det var bättre förr då en kärnfamilj var en kärnfamilj och pengarna rörde sig från far till son. illustration Helleke Heikkinen

svensk

framtid nr 3 2007

15

Vad är liberalism – gallup text julia witting foto staffan sundström

1. Vad är liberalism?

Namn Oscar Ohlis Hemort Vörå

Namn Frida Carlsson Hemort Vasa

3. Vem är den liberalaste du vet?

1. Öppenhet 2. Månggifte 3. Min tvillingbror, när vi grälar och han gnäller så är han väldigt liberal.

1. Frihet med ansvar 2. Det är upp till individen vad som är liberalt, liberalism får inte leda till anarki.

I ett parförhållande får man inte vara för liberal.

3. Min mamma

Namn Kimmo Heikkinen Hemort Helsingfors

Namn Anniina Pirttimaa Hemort Åbo

Namn Krista Simberg Hemort Ekenäs

1. Öppenhet 2. ”Något som hjälper en men skadar en annan” 3. Valter Söderman

1. Individens rätt till fria och ansvarsfulla val 2. Springa naken på stan då man inte är berusad 3. Ett femårigt barn

1. Liberalism är att vara tolerant och öppen, man tycker att alla får leva sitt liv som de vill.

2. Polygami 3. Ted Urho

2. Vad är liberalt?

Vill du åka på liberal praktik till London?

SVENSKA KULTURFONDEN LEDIGANSLÅR ETT PRAKTIKSTIPENDIUM VID LIBERAL INTERNATIONALS KONTOR I LONDON Hösten 2005 etablerade Svenska Kulturfonden i samarbete med Svensk Ungdom ett nytt praktikantstipendium vid Liberal Internationals kontor i London. Sedan dess har SU haft tre praktikanter på plats i London i ett samarbete som blivit mycket framgångsrikt. Liberal International är en världsomspännande takorganisation för liberala partier. I praktikantens arbetsuppgifter ingår förberedelserna av internationella politiska evenemang och forskning kring internationell politik. Stipendiets storlek är 8 000 euro. Praktikanten står själv för resekostnader och hyra. Liberal Internationals sekretariat förmedlar en lämplig bostad åt praktikanten. Praktikperioden är prelimenärt 6 månader och den inleds prelimenärt den 1 september 2007 och avslutas den 28 februari 2008. Det prelimenära är reservationer eftersom SU och Kulturfonden som bäst förhandlar med Liberal International om de gällande tidtabellerna.

Ansökningar riktas till förbundssekreterare Mats Löfström på Svensk Ungdom. Adressen är Svensk Ungdom, PB 430, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet ”LI-praktikant”. Du kan också skicka ansökan per e-post: mats.lofstrom@su.fi. I din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person att skicka till London och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. Bifoga gärna meritförteckning. Ansökningstiden går ut den 1 augusti 2007.

Tilläggsinformation ges av Mats Löfström, 09 693 07 250 eller mats.lofstrom@su.fi

Sommaren komm Under sommarn är politiken död – länge leve politiken!

Många har säkert märkt att sommaren kanske inte är den allra aktivaste årstiden för att påverka – till och med SU:s kansli har ju semester liksom alla kommunala och statliga ämbetsverk.

Men för att alla ni engagerade och samhälleligt aktiva SU:are inte skall gå under av leda och brist på stimulans har redaktionen plitat ihop en liten evenemangskalender med alternativa sommarhändelser. Genom att delta påverkar man också och under sommaren har man de allra bästa möjligheterna att understöda all den alternativa kulturverksamhet som pågår runtomkring i vårt land.

Vi vill alltså uppmuntra er alla att inte bara besöka självskrivna evenemang som stora festivaler och Hangöregattan utan att också vidga era vyer och kanske pröva på något nytt och spännande i en del av landet ni inte varit i tidigare.

Nyland 9.6 Vernissa Reggae Festival, Dickursby Vanda är faktiskt en stad där den lokala kulturen lever starkt. Reggaefestivalen är ett lokalt initiativ. De som inte kommer på Sfp:s partidag kan passa på att komma till Vanda i alla fall.

Läs mera på www.vernissareggaefestival.com/

7-10.6 Kerava Jazz, Kervo Om Pori jazz känns stort, dyrt, stökigt och överreklamerat så är det här något för dig som ändå vill lyssna på jazzartister i världsklass.

Läs mera på www.kerava.fi/tapahtumat_keravajazz.asp

14-15.7 Small Ships Race, Lovisa Under Small Ships race har SU i Nyland sommarträff. Men utöver det så är Small Ships race en segeltävling för båtar som inte är pråliga nog för Tall Ships Race.

27-29.7 Faces etnofestival i Billnäs Faces är en kulturernas smältdegel och en härligt kreativ fest. För den unika atmosfären står bland andra Prezident Brown, Palestinian Rap, Mad Sheer Khan, Bonsu Drums, Wabanag Family, Valkyrians, Piirpauke och Pelle Miljoonaa.

Därtill finns barnens egna Small Faces, filmvisningar, poesier, utställningar, workshops, stand up-komik och en mängd annat.

SU gratulerar Faces som fyller 10 år i år!

Läs mera på

7-10.7 Hangö teaterträff, Hangö Det här är Finlands största svenskspråkiga teaterfestival under vilken teater tar sig helt nya former. Pjäser spelas i magasin, under träd, i hamnar och hallar, i båtar och på restauranger. Du kan välja mellan drama, komedier, barnteater, spektakel, musikteater, ungdomsteater och dansteater. För att inte tala om improvisationsteater och nyskrivna pjäser, revyer och forskande föreställningar.

Läs mera på www.hangoteatertraff.org/

www.faces.fi

Helsingfors 8-9.6 Helsinki Samba Carnaval Hur fint är det inte att sambakulturen lever starkt i Finland! Under det här veckoslutet går ett äkta karnevalståg över Senatstorget och man kan dansa till exotiska rytmer på diverse olika ställen runt omkring staden.

Läs mera på www.samba.fi

25.6-21.7 Helsinki Pride Pride festivalen är Finlands största festival för homosexuella, bisexuella och transpersoner och strävar till att skapa ett öppnare samhälle. Liberalt och bra med festligheter, diskussioner och annat program Läs mera på www.helsinkipride.fi

24.8 Konstens natt, Helsingfors Konstens natt avslutar festspelsveckan i Helsingfors.

Under den här torsdagsnatten kan du hitta alla sorters kultur både i parker, på restauranger och i bibliotek och gallerier. Operan säljer ut gamla kostymer och det finns eldslukare vid Tölöviken. Biblioteken och gallerierna är öppna hela natten och det är dragshow mitt på Robertsgatan.

Vad du än kan tänkas vara intresserad av i kulturväg kommer du att hitta under denhär natten.

Läs mera på

Åboland

www.helsinginjuhlaviikot.fi

7.7 Traktorkavalkad i Kimito. Är du intresserad av gamla traktorer kan du inte missa detta!

mer – Är du redo? delta i det 11 km långa loppet i tävlings- eller motionsklassen.

Läs mera på www.nagu.fi

25-26.7 Tall Ships’ Race i Nagu Det är nästan sagolikt att se ett hundratal större och mindre segelfartyg ta sig fram i farlederna genom skärgården!

Bland dessa hittar du allt från mindre segelbåtar till fartyg som är omkring 100 meter långa barkar!

Plocka ihop en picnic-korg, ta med dig dina vänner och ta er ut till farleden!

En oförglömlig upplevelse!!

Läs mera på www.tsr07.fi.

25-29.7 Korpo Sea Jazz Ett evenemang som hålls i tre olika kommuner – Korpo, Houtskär och Nagu. En mängd olika konserter hålls på små spännande ställen runt om i skärgården.

Läs mera på

Österbotten

Andra delar av Finland

6-7.7 Tomatkarnevalen i Närpes Tomatkarnevalen är ”ett måste” för många människor under sommaren.

Programmet är varierande och över hundra marknadsförsäljare finns på plats. Karnevalen kan uppvisa världens längsta tomatbord och under karnevalen arrangeras dessutom den populära Tomatrockfestivalen.

7-9.6 Metal Festival – Sauna Air Open, Tammerfors Tammerfors är en fin stad. Till och med här har SU en välfungerande lokalavdelning. Men utöver SU-evenemang ordnas också sommarprogram för vänner av den tyngre sortens metallmusik här.

www.regionaboland.fi

7.7 Möviken runt Vill du röra på dig i sommar kan du delta i det 34:e Möviken Runt-loppet som arrangeras i Nagu. Du kan välja att

www.sauna-open-air.fi

Läs mera på www.narpes.fi/tomatkarnevalen/

7-15.7 Kaustinen Folk Music Festival Den som fortfarande lever i tron att folkmusik är något för knätofsvänner är välkomna att fara upp till Kaustby och redigera sina åsikter en smula. www.kaustinen.net

30.6 Ålands orgelfestival och Rockoff Åland är en vacker ö dit det verkligen lönar sig att åka. Varför då inte vara lite alternativ och åka på orgelfestival. Och om man tycker att orgeln är ett lite väl exotiskt instrument så kan man ju åka på Rockoff i stället (20-28.7) Läs mera på www.alfest.fi och http://www.rockoff.nu/rockoff/

15-22.7 Jakobs Dagar i Jakobstad Här är en folkfestival som passar för alla! Dagarna innehåller bland annat musik- och dansuppträdanden, allsång och historiska vandringar i staden.

Gammaldagstorget och gatudansen är två av de mest populära evenemangen under dagarna. Rekommenderas varmt för bland annat inskränkta storstadsbor som skulle behöva en rejäl dos österbotten.

29.6-28.7 Nyslott operafestival En finländsk klassiker till festival som vi plockat med för att poängtera att den inte riktar sig enbart åt fisförnäma medelålders damer med för mycket grön ögonskugga eller kulturnissar iklädda svarta kåpor och stora dingliga smycken. För dig som är nyfiken på opera och vill stifta bekantskap med den i en gammal slottsruin rekommenderar vi denna festival.

3-4.8 Lidstock festival, Kristinestad.

Rockfestival som arrangeras av Svenska Österbottens Ungdomsförbund.

Läs mera på

Läs mera på

12-14.7 Tornio Festival En klassisk sommarfestival på ett lite mer spännande ställe – nämligen Torneå. I år kan man se på band som ex.

Weeping Willows, Poets of the Fall och Von Hertzen Brothers.

www.lidstock.nu

www.korpojazz.fi

Mer info om vad som händer i Åboland hittar du på

Läs mera på

13-18.8 Kulturveckan i Nykarleby Under den här veckan är det liv och rörelse i Nykarleby med Juthbackamarknad, kulturnatt och mycket mera.

Läs mera på www.nykarleby.fi

www.operafestival.fi

Läs mera på www.torniofestival.fi Text Maria Helsing, Helleke Heikkinen & Sandra Bergqvist illustration christa björkstam

svensk

framtid nr 3 2007

19

Asko Sarkola – stadsteaterchefen om språkgränser, kultur och framtiden profilen

pet slut och göra sina läxor, annars spricker bubblan, tillägger Sarkola.

text ted urho foto staffan sundström

Om ödet hade velat annorlunda skulle en av landets mest renommerade skådespelare idag inte heta Asko Sarkola utan något helt annat.

Sarkola hade ursprungligen planer på att i början av 1960-talet bli dataingenjör, men lusten att uppträda var starkare än lusten att jobba på Kabelfabriken.

– Jag studerade vid Teaterhögskolan 1963-1966 och efter ett år i militären började jag på Lilla teatern, kommer Sarkola ihåg.

I medlet av 1970-talet blev Sarkola teaterchef vid Lilla teatern, något som blev en ny roll för honom.

– Rollen som teaterchef är något av en dubbelroll, menar Sarkola. Som chef kan man inte bara stå i centrum, utan man måste kunna lyssna och delegera, medan man som skådespelare på scenen måste ha lite anarki i sig, tillägger han.

Chefskapet på Lillan var en hård skola för Sarkola, men den förberedde honom bra inför hans nuvarande uppgift som teaterchef vid Helsingfors stadsteater, en post han haft i snart tio år.

– Nuförtiden spelar jag nästan bara en roll i året, men med nästan 7000 föreställningar bakom mig så kan jag bra njuta av att se andra på scenen, menar Sarkola.

Idoler, sprinters och långdistanslöpare Sarkola ser på teaterkonsten lite som på löpningen, bland skådespelare finns både långdistanslöpare och sprinters.

Sig själv ser han mera som en långdistanslöpare.

– Vi ser många som skjuter fram som stjärnskott under några år och sedan bara försvinner, konstaterar Sarkola och syftar på Idols-fenomenet. Ändå är många av dem väldigt duktiga och begåvade, och med rätta pedagoger och rätt yrkeshandledning kan det gå vägen, tillägger han.

Lite orolig är han över den offentliga förnedring av unga som deltar i just Idols, men tillägger att dagens unga ändå ser spelet i kulisserna och är medvetna om att det är fråga om illusioner.

Under 1980-talet var Sarkola professor vid Teaterhögskolan och han menar att samma trend kan skönjas där.

– Nuförtiden skall skådespelare kunna både sjunga, dansa och skådespela, konstaterar Sarkola. Men även om man får en flygande start måste man springa lop-

Pjäser som publiken förstår Under Sarkolas period i ledning av stadsteatern har besökarantalet gått upp explosionsartat. 1998 hade teatern lite under 200 000 besökare, nu ligger siffran på 385 000 teatergäster i året.

– Vi ville sänka tröskeln för att gå på teater. Det är inte meningen att man måste klä upp sig, utan tanken är att teatern skall vara ett ställe dit man kan komma för att slappna av efter jobbet, menar Sarkola. Vi har olika pjäser för olika målgrupper. På den stora scenen går pjäser som allmänheten kan ta till sig och på de mindre scenerna går pjäser för de mera krävande teaterkonsumenterna, tillägger han.

Enligt Sarkola är det viktigaste att publiken inte behöver känna sig korkad om pjäsen är för högtflygande eller elitistisk.

– Att vara teaterchef är lite som att vara förläggare, man måste veta de rätta volymerna på sina pjäser, förklarar Sarkola.

Trots att han fått upp publikantalet rekordartat känner han ändå inte att det är bort från andra teatrar. Enligt Sarkola fungerar konkurrensen mellan teatrar på ett helt annat sätt än företag.

– Jag har till exempel jämfört besökarstatistik mellan Lilla teatern och Svenska teatern, och om endera har en publiksuccé så brukar även den andra teaterns publiksiffror stiga efter ett tag, konstaterar Sarkola.

Fenomenet förklarar Sarkola med att stampubliken, efter att de sett succépjäsen i fråga, vill se något nytt och då söker sig till en annan teater.

– Teaterbesökare är väldigt medvetna konsumenter och det gäller att hålla dem nöjda, skrockar Sarkola.

Teaterkulturen i Finland är dessutom mycket högklassig - det ser vi ju på att vi har ett femtiotal statsunderstödda teatrar i landet, vilket är ett högt antal jämfört med andra länder, tillägger han.

Ser ljust på Svenskfinlands framtid – Samtidigt hänger den finländska kulturens framtid nog långt på hur mycket pengar kulturministern lyckas förhandla till sig ur stadsbudgeten, menar Sarkola. Jag tror definitivt att Wallin kommer att göra ett bra jobb på den posten då han både är kompetent och intresserad av sektorn, konstaterar Sarkola.

Trots att Sarkola i dagens läge jobbar mest på finska är han även mycket övertygad om att den finlandssvenska kulturen lever väl och att dess framtid är tryggad.

Själv kommer Sarkola från en tvåspråkig familj, men menar att svenskan nog varit det starkare språket. Själv har han aldrig upplevt några fördomar mot sig själv som svenskspråkig inom den finska teaterbranschen.

– Tvärtom har det funnits en viss goodwill att man som svenskspråkig velat jobba också på finska. Delvis kanske det också är tackvare mitt finska namn, funderar Sarkola. På scenen brukar jag ibland känna skillnader mellan språken då språken aktiverar olika känsloområden, tillägger han.

– Proportionellt är den finlandssvenska kulturen mycket livskraftig och det finns ju så mycket resurser via till exempel fonderna, menar Sarkola. Finlandssvenskarna hämtar även mycket inspiration från Sverige, där man kanske ligger lite före inom musikteaterkulturen.

Vi ser ju också hur många finlandssvenskar slår igenom på finska scener, såsom Jennie Storbacka i Miss Saigon och Marika Westerling i Skönheten och odjuret, tillägger han.

Sarkola ser ljust på finlandssvenskarnas framtid, och anser att man kan vara imponerad över Svenskfinland.

Enligt honom är finlandssvenskar mycket patriotiska och har under årens lopp gjort mycket gott för landet och nämner Mannerheim som ett exempel.

– Det finns ju faktiskt en orsak varför Sfp sitter med i alla regeringar, ler Sarkola avslutningsvis.

profil Namn Asko Sarkola Ålder 61 Jobbar chef på Helsingfors stadsteater Kör har inget körkort, åker däremot taxi Äter fisk Dricker espresso, cirka fem koppar i dagen Bor I Munksnäs Familj Hustru, tre barn Hobby Skor, har en hel del oanvända par hemma Favoritpjäs Ingen direkt favorit, men Molière är favoritpjässkribent

20

svensk

framtid nr 3 2007

SU för en aktiv internationell politik Svensk Ungdom har ett väldigt aktivt internationellt samarbete med andra likasinnade organisationer runt om hela världen. Samarbetet

koordineras av Internationella utskottet som sammanträder i Åbo SU har medlemskap i tre internationella organisationer: Nordiska centerungdomens förbund (NCF) för det nordiska samarbetet, European Liberal Youth för det europeiska samarbetet och International federation of Liberal Youth (IFLRY) för det världsomfattande samarbetet. SU har också starka bilaterala kontakter med andra politiska ungdomsförbund och samarbetar också bland annat i Ungdomens Nordiska Råd, DEMO Finland och med Finlands ungdomssamarbete Allians internationella utskott.

IFLRY – International Federation of Liberal Youth En världsomspännande paraplyorganisation som jobbar för liberala frågor och värderingar och upprätthåller samarbetskanaler mellan de olika liberala ungdomsoch studerandeförbund på alla kontinenter. Högkvarteret är i London och som ordförande fungerar Jacob Rasmussen från danska Unge Venstre.

LYMEC – European Liberal Youth LYMEC är de europeiska liberala ungdomsförbundens samarbetsorganisaion.

Medlemsorganisationerna kommer från 37 olika länder. Ordförande heter Roger Albinyana i Saigí och huvudkvarteret finns i Bryssel.

NCF – Nordiska Centerungdomens Förbund NCF är ett förbund som för samman de nordiska centerpartiernas ungdomsförbund, inklusive SU. Kansliet finns just nu i Åbo och generalsekreterarskapet innehas av Matilda Flemming från SU.

På kartan ser du var su:are varit under verksamhetsåret. Bland de viktigaste var: NCF Toppmöte i Reykjavik , Island LYMEC Kongress Berlin, Tyskland IFLRY Bilaterala kontakter, Lima, Peru LYMEC No Visa-seminarium, Moldavien

As a real liberal… lymec Text Minna Lindberg & Matilda Flemming

På su:s europeiska samarbetsforum European Liberal Youths (LYMEC) seminarium och kongress i Berlin i april fick man verkligen smaka på begreppet ”liberal” för fulla spann. Temat för

seminariet var EU:s interna marknad, ett tema som åtminstone i någon mån gör att åsikterna går i sär bland Europas unga liberaler. I diskussionerna under kongressen användes argumentet ”As a real liberal...” (”som en riktig liberal...” red.anm.), för att försöka övertyga åhörarna, men vad är det som gör att talaren i fråga upplever sig som mer liberal än åhörarna?

LYMEC fungerar som en takorganisation för de liberala ungdomsförbunden i Europa. Definitionen på Europas geografi är också liberal och i Berlin fanns det till exempel en delegation från Azerbadjan. I och med att liberalism är ett så pass vitt begrepp så är det också brett mellan väggarna i det LYMECska residenset. Allt från nordiska socialliberaler och högljudda libertarianer till skrämmande

nyliberaler ryms med. Men roligt hade vi! LYMEC är i högsta grad även ett socialt forum där nivån på diskussionerna, också utanför plenum, är glädjande hög.

Faktum är att det hör till ovanligheterna att man håller med varandra och det om något som sätter sprätt på diskussionen. Trots det höjdes röster i Berlin som sade att man kanske skulle få lite mera gjort om man inte höll på med ideologiska diskussioner konstant. Frågor som i synnerhet delar LYMEC är jordbruksstöd, fri invandring och graden SU:s delegation gör praktisk politik utanför Bundeskansler Angela Merkels bostad. av privatisering – frågor där det sociala kontra den fria marknaden stöter ihop.

Kalle, från Centerns ungdomsförbund i Sverige, definierade LYMEC ganska bra: ”Liberal - ny, neo, klassisk eller Ett LYMEC-evenemang är en verklig upplevelse. Olika social? For you baby, I could be.” möteskulturer i kombination med vitt skilda åsikter ger Vill du veta mer om LYMEC gå in på www.lymec.org en mustig soppa värd att prova på. Vår nyvunne vän

svensk

I Katmandu går boskapen fritt på gatan.

framtid nr 3 2007

21

DEMO:s verksamhetsledare dricker te med en nepalesisk kollega.

Demo Finlands demokratiutvecklingssamarbete Finländska och nepalesiska ungdomar hjälps åt att höja rösten demo rf TEXT OCH foto ANDERS HULDÉN

Demo Finland - partiernas internationella demokratisamarbete rf är en tvärpolitisk organisation med dryga ett år på nacken. Tillsam-

mans arbetar man nu med verksamhetsledare Sari Varpama för att hjälpa demokratiutvecklingen på traven i Tanzania och Nepal, två av Finlands långvariga partners inom utvecklingssamarbetet.

Organisationen inledde sin verksamhet i fjol och förenar idag samtliga riksdagspartier i arbetet att främja demokratiska värden i samarbetsländerna. Demo Finlands strategi är att satsa speciellt på projekt som är ägnade att förstärka ungdomars, kvinnors och minoriteters delaktighet i beslutsfattandet, att nå ut på lokal och regional nivå och att verka för utvecklingen av transparenta demokratiska system. Arbetet sker i nära samarbete med International IDEA som är en motsvarande organisation på internationell nivå till vilken Finland är med bland initiativtagarna.

Projekt i Tanzania - och Finland Demo Finlands första projekt fokuserar på ungdomars och kvinnors politiska engagemang i Tanzania. I oktober

2006 åkte representanter från varje riksdagsparti för att tillsammans med Tanzanian Centre for Democracy arrangera seminariet “Participation and Empowerment of Women in Politics”. Från Sfp deltog Svensk Ungdoms dåvarande förbundsordförande Anna Bertills. I januari i år bar det av till Tanzania en gång till; den här gången på fältbesök inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Demo, Allians och UNDP (United Nations Development Programme) där syftet är att utbilda finländska ungdomar till resurspersoner för demokratiutveckling.

Från SU deltog dåvarande viceordförande Petra Nystén.

Flera av SU:s systerorganisationer inom det europeiska liberala ungdomssamarbetet har länge haft bilaterala utvecklingsprojekt i till exempel Vitryssland, Västafrika och Latinamerika som skapat mervärde både i mottagarländerna och på hemmaplan.

I Finland har intresset för liknande projekt hittills inte varit lika stort, på grund av att de flesta ungdomsförbund saknat både ekonomiska och kompetensmässiga resurser. Samarbetsprojektet med Allians och UNDP innefattade även ett omfattande utbildningsseminarium i Finland och resulterade i april i ett gemensamt ställningstagande från ungdomsförbunden och Allians där partierna uppmanas ta större ansvar för arbetet att uppnå FN:s milleniemål. Förhoppningsvis leder erfarenheterna från projektet i framtiden till nya samarbetsprojekt med motsvarande organisationer utomlands och fler konkreta resultat.

Gemensam ungdomsplattform inför grundlagsarbetet i Nepal I slutet av mars ledde Sari Varpama en delegation med representanter från ett antal av riksdagspartiernas ungdomsförbund till Katmandu i Nepal för att delta i International IDEAs seminarium ”Political Parties in Southeast Asia”, där man också stod som värdar för Demo Finlands eget seminarium ”Strengthening the Voice of Youth in Politics”.

För närvarande är monarkins framtid oklar och landet styrs enligt en tillfällig grundlag under ledning av premiärminister Girija Prasad Koirala. Ramarna för Nepals framtid ska sättas upp av en konstitutionell församling som enligt planerna skulle väljas den 20 juni. Valet har dock skjutits upp med hänvisning till att situationen i Nepal fortfarande inte garanterar fria och rättvisa val.

Demo Finlands seminarium i mars var en kickoff för ett flerårigt projekt med målsättningen att stöda de nepalesiska politiska ungdomsförbunden att öka sitt inflytande i moderpartierna samt skapa en gemensam plattform för det förestående arbetet med en ny grundlag. Demo ser som viktig princip att samarbeta med alla parter och därför är det glädjande att såväl maoister som demokrater var villiga att sätta sig ner vid förhandlingsbordet. Arbetet i Nepal har fortskridit sedan seminariet med utarbetandet av en gemensam ungdomsagenda och när detta skrivs sitter Sari Varpama igen i Katmandu, för att diskutera projektets utveckling.

22

svensk

framtid nr 3 2007

su händelsekalender 12.6 Helsingfors- dagen, SU i Helsingfors med på StadiRock i Hesperiaparken 17-21 14-15.7 SU i Nyland sommarträff i Lovisa 11.8 SU i Österbottens sommarträff 13.8 SU i Helsingfors sommarträff 17-19.8 Sommargymnasium på Kirjais kursgård i Nagu 28.8 SU i Österbottens brainstorming inför hösten på kretskansliet i Vasa kl: 18 30.8 SU i Helsingfors brainstorming inför hösten på kretskansliet i Helsingfors 7-9.9 Föreningsfestival i Helsingfors

e x per

Sommargymna sie t 2007 – för svar s- och säkerhe tspolitik

de

a nel r

Vad är det som...

...kronar en härlig sommar? ...ger dig en skarp start i höstdebatten samtidigt som du får njuta av sommarens sista solstrålar?

ek

s u:

tp

r ar s

okt Storsamling i Åboland

Just precis - Politik i skärgården!

o m men

Kom på SU:s traditionella sommargymnasium den 17-19 augusti på Kirjais kursgård i Nagu Frågor och anmälningar riktas till Krista Simberg på 09-69307221 eller krista@su.fi Läs mera på www.su.fi

ed

a! k k r

om m

Politiker skol an

oc

Eftersom vi på SU är övertygade om att DU innehar en väldig talang och en enorm vilja att påverka så tror vi att… …du är en av dem som står i främsta ledet av påverkare, ledare och politiker i framtiden!

Vill du bekanta dig närmare med personerna som sitter som spindlar i samhällsnätet?

Hur skulle det smaka med besök på högsta domstolen, ambassader, riksdagen och diverse ministerier?

Vad skulle du tycka om att träffa ministrar, specialmedarbetare, erfarna journalister och andra aktivister?

Låter det intressant? Sök till SU:s politikerskola som kommer att anordnas för tredje gången under hösten 2007 och våren 2008.

Skicka en fritt formulerad ansökan tillsammans med din meritförteckning till ’Politikerskolan’ Svensk Ungdom PB 430 00101 Helsingfors

h

påv e

Politikerskolan riktar sig för dig som är 16-26 år gammal. Vi hoppas på att ha många goda ansökningar till handa SENAST den 1 september 2007.

Om du har frågor kan du rikta dem till politikerskolans koordinator Helleke Heikkinen Ring: 09-69307229 eller e-posta helleke@su.fi

svensk

framtid nr 3 2007

23

tjänstemännen – vem vet vad!

Minna Lindberg

Mats Löfström

Krista Simberg

Ted Urho

Förbundsordförande

Förbundssekreterare

Informationssekreterare

Förbundets högsta förtroendevalda Ansvarar och koordinerar förbundets politiska arbete

Förbundets högsta tjänsteman Ansvarar och sköter om förbundets ekonomi

Politisk sekreterare med organisationsansvar

Leder förbundsstyrelsens arbete och är SU:s ansikte utåt mot allmänheten och media

Ansvarat och koordinerat SU:s riksdagsvalsarbete

Chefredaktör för Svensk Framtid.

Koordinerar tidningens upplägg och författar artiklar.

Ansvarar för SU:s tjänstemän och koordinerar deras arbete

Ansvarat för de praktiska arrangemangen vid kongressen

Ansvarar och sköter uppdateringen av förbundets hemsidor

Sekreterare och beredande tjänsteman för förbundsstyrelsen, arbetsutskottet, finansutskottet och understödsföreningen

Koordinerar SU:s barnlägerverksamhet

Sekreterare och beredande tjänsteman för redaktionsrådet

Koordinerar förbundets övriga projekt

Sköter fotografering och layoutande av annonser samt uppgörandet av informationsmaterial

Sköter pressmeddelanden, politisk bevakning och kontakter till andra förbund tillsammans med förbundsordföranden

Emma Portin

Sandra Bergqvist

Sara Eklund

Helleke Heikkinen

Politisk sekreterare för Nyland

Politisk sekreterare för Åboland

Politisk sekreterare för Österbotten

Politisk sekreterare för Helsingfors

Verksamhetsledare för den nyländska kretsen. Ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksamhet

Verksamhetsledare för åboländska kretsen.

Verksamhetsledare för österbottniska kretsen. Ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksamhet

Verksamhetsledare för Helsingfors krets.

Sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i Nyland Ansvarar för medlemsregistret och utskicken av material till nya medlemmar samt implementeringen av SU:s nya nivåer av medlemskap Sekreterare och beredande tjänsteman för skolpolitiska utskottet Fotograf för Svensk Framtid

Ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksamhet Sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i Åboland Sekreterare och beredande tjänsteman för internationella utskottet

Sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i Österbotten Sekreterare och beredande tjänsteman för verksamhetsutskottet Koordinator för Reclaim respect kampanjen

Ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksamhet Sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i Helsingfors Koordinator för politikerskolan Sekreterare och beredande tjänsteman för högskolepolitiska rådet

VARFÖR GÅ MED I SU? 8 VILL DU GARANTERA ATT DINA BARN SKALL F G I SVENSK SKOLA? 8 DR MMER DU OM EN RENARE OCH MILJ V NLIGARE FRAMTID? 8 TROR DU P INDIVIDENS R TT ATT BEST MMA SJ LV? 8 R DU MELLAN 14-35 R GAMMAL?

JAG VILL MED! Medlemskapsalternativ

SVENSK UNGDOM R.F. SVARSFÖRSÄNDELSE AVTAL 5005588 PB 430, 00003 HELSINGFORS

SVENSK UNGDOM HAR INF RT TRE NYA MEDLEMSKATEGORIER. SKRIV G RNA I FORMUL RET VILKEN DU TYCKER AT DU SJ LV PASSAR B ST I.

AKTIVIST!

Namn

Jag vill synas och h ras genom SU. Jag vill anordna kampanjer, debatter och skolbes k och eventuellt aktivera mig i SU:s utskottsarbete.

E-post

PROMOTER

F delse r

Jag vill i en lite mindre skala j mf rt med aktivisten b rja engagera mig i SU. Jag gillar att vara lite mer i bakgrunden, men vill g rna vara med och sprida SU:s budskap. Vi ger tips p hur man kan sprida SU:s id er utan att beh va st l ngst fram i rampljuset.

Telefonnummer

SUPPORTER Jag hinner f r tillf llet inte engagera mig men jag vill g rna st dja SU:s id er med mitt medlemskap.

Adress

SU BETALAR PORTOT