Page 1

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 2 2010

Välj kärlek!

ARTIKELSERIE: hatbrott INTERNATIONELLT: val i Sverige | val i Storbritannien populism i Norden | global demorati | praktik i Bryssel | toppmöte i Bergen SU: nya tjänstemän | förbundsordförande slutar | politisk ordbok | terminsavgifter


2

svensk

svensk framtid

framtid nr 2 2010

innehåll

nr 2 2010

CHEFREDAKTÖR Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi formgivning adverbi pärmbild Alina Pavlova

Ansvarig utgivare Oscar Ohlis oscar.ohlis@su.fi medverkande Ömer Acar Silja Borgarsdóttir Sandelin Sara Djupsund Benjamin Ellenberg Viktor Grandell Sandra Grindgärds Joachim Hesthammer Runa Ismark Matias Kallio Nicholas Kujala Robert Lagus Stephanie Lindberg Laura Mendelin Oscar Ohlis Corinna Tammenmaa Fredrika Åkerö Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS

04

05

06

08

11

16

18

22

förbundsordförande

”En gång SU:are – alltid SU:are”

Hatbro tt

profilen Astrid Thors

Riksdagsval i Sverige

Global demokrati

i europas hjärta

Digitalt nätverkande

Protektionism och ansvar ledare

Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427 meddela adressändringar till toffe@su.fi

sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

Svensk Ungdom är

chefredaktör Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi

Visst är det underbart. Våren är här. Det är lätt att vara glad den här årstiden. Det ska man också vara. Vi har en kylig vinter bakom oss, såväl vädermässigt som politiskt. När en lågkonjuktur är ett faktum har protektionismen en tendens att öka. Det är vanligt att länder sluter sig i ett försök att ”skydda sina egna”. Det här gör delvis att globaliseringen saktar in. Att i första hand prioritera inrikespolitik och satsa krut på att stävja den ökande arbetslösheten är det inget fel på. Men stater kan inte endast köra sitt eget race. Internationalismen bör fortgå även i kärva tider. Alla har ett ansvar. Ansvar finns också på individnivå. Protektionismen verkar också få ett individuellt uppsving under knapra tider. Individer blir rädda för olikheter och vill skydda sig själva. Tyvärr har vi denna vår fått följa en hätsk invandrarpolitisk debatt. I svallen av den har även hatbrott realiserats och att hata och ogilla verkar ha blivit en egenskap

som omfattas av allt flera. Speciellt på Internet tycks inga lagar råda och olika grupper blir skymfade genom kommentarer och inlägg. Jag tänker på politikerhoten i Finland och skymfningar mot våldsoffer i Sverige. Politikerhoten kan ni läsa mera om inne i tidningen. I Sverige har nätmobbningen främst eskalerat i samband med våldsbrott. Ett exempel är den hatdrypande Facebook-kampanj mot våldtagna tonårsflickor i Bjästa. Här har flickorna beskyllts av allmänheten för att själva vara skyldiga till att de blivit våldtagna. På de sociala medierna kan vem som helst göra sin röst hörd och berätta sin egen åsikt om en händelse. Eftersom allmänheten inte omfattas av de pressetiska reglerna blir debatten lätt hatisk och ondskefull. Mobbningen verkar ha flyttat till nätet. Det tragiska är att även vuxna anonymt angriper personer eller grupper i samhället. Att en individuell protektionism uppstått tror jag att vi delvis kan hänvisa till den stundande lågkonjukturen. Det här i kombination med det ”nya” verktyget sociala medier på Internet har gjort det skrämmande lätt att spy ut sitt hat och locka fram liknande attityder hos andra. Vi kan inte låta främlingsfientligeheten och hatet på Internet fortgå i samma takt som nu. Men hur ska man stoppa detta framrusande tåg av hat? Vi behöver främst etiska regler och ansvarstagande: attitydförändringar. Det är alltid lätt att använda dessa ord men desto svårare att ge dem en konkret inverkan. SU drar sitt strå till stacken och kör nu en kampanj mot hatbrott. Med denna vill vi väcka tankar och få folk att inse vad som är på gång. Vi får inte blunda för problemen, tvärtom, hat ska fördömas för att förintas. Mer om hatbrott kan du läsa inne i tidningen samt i bilagan. Och kom ihåg: välj kärlek!


svensk

framtid nr 2 2010

3

What would Matti do?

Både liberaldemokraterna och de konservativa har i flera år önskat att premiärministern skulle utlysa val, men premiärminister Gordon Brown har inte varit av samma åsikt. För några veckor sedan har Brown ändå kommit fram till att det vore dags för parlamentsval och det är nu bestämt att britterna går till valurnorna den 6 maj. Sedan 1997 har Labour haft regeringsmakten, men ett maktskifte kan vara sannolikt i Storbritannien under våren. Opinionsmätningarna visar i skrivande stund allt jämnare resultat mellan de två större partierna. I januari

ledde de konservativa med 40 procent mot Labours 31 procent. Nu är avståndet mindre med de konservativas 38 procent mot Labours 33 procent. Samtidigt ökar understödet för liberaldemokraterna, SFP:s samarbetsparti, ständigt. Opinionsmätningarnas betydelse i valsystem som Storbritanniens är av väldigt stor betydelse och premiärministern måste ha bra politiskt spelöga och mod för att veta när ett parlamentsval skulle vara lönsamt för det egna partiet. Partiet med premiärministerposten har möjlighet att på ett helt annat sätt än andra konkurrerande partier vara förberedde på kommande val. Därmed krävs det av de andra partierna att de ständigt är förberedda på val och att de är synliga samt aktiva. Samma krävs av parlamentarikerna, som önskar fortsätta sin politiska karriär, att de regelbundet försöker hålla sig framme bland väljare och genom media. Valkampanjerna i detta valsystem är kortare, men förberedelsen inför eventuella val måste ständigt vara på gång för att andra partier inte ska få ett försprång då val sist och slutligen utlyses. Partier med statsministerposten kan i detta fall gynnas betydligt av valsystemet. Hur skulle detta valsystem då passa in i Finland? Någon monark, som kan upplösa parlamentet har vi inte, så där får någon annan lösning uppfinnas, men annars? Skulle Vanhanen ha tillräckligt med mod att utlösa val? Centerns understöd har ökat en del enlig Helsingin Sanomats nyaste undersökning, men dock inte över

Samlingspartiets understöd. Med socialdemokraterna har alla dessa tre partier över 20 % understöd var och skiljer sig inte med mer än tre procentenheter från varandra. Vanhanens eget understöd är dock inte i topp och val av Storbritanniens slag skulle kanske inte vara bra för hans egna politiska karriär. Då Centern nu byter partiledare kunde det dock ha varit bra för den nya partiledaren att se vad partiet har för understöd då han eller hon leder det. Aspekterna på detta valsystem är många. En sak är säkert och det är att valkampanjerna inte skulle se likadana ut och de skulle inte vara lika långa. Samtidigt skulle förberedelser inför eventuella val hela tiden vara ett måste på agendan. För tillfället är det aktuellt med planering kring riksdagsvalskampanjer runt omkring Finland. Det gäller partierna, de politiska ungdomsförbunden och olika organisationer, alla som vill vara med och påverka nästa riksdagsperiod. SFP har redan börjat arbetet inför riksdagsvalet för en tid sedan. Nomineringen i de fyra kretsarna har dragit igång och vi kan redan nu se även aktiva och ivriga SU kandidater i alla kretar. Nomineringen av kandidater fortsätter under hösten. Planeringen kring även SU:s riksdagsvalskampanj har börjat ta form och kommer att vara mer synlig nästa höst då en ny förbundsordförande och -styrelse fått börja sitt arbete på riktigt. Dessa, nya förtroendevalda, väljs på Kongressen i Pargas, 7-9 maj där jag hoppas att vi alla ses!

Finland behöver invandrare mer än invandrarna behöver Finland

UNR: Låt folket välja en nordisk president

Rör inte inträdesproven!

Svensk Ungdoms förbundsstyrelse anser att den debatt som förs om invandringen är obalanserad. Flyktingarna i Finland utgör endast 5 % av invandrare medan flyktingpolitiken snarare utgör 95 % av debatten. Svensk Ungdom tycker att flyktingpolitiken är mycket viktig, Finland ska ta sitt globala ansvar och ge personer i nöd skydd men det finns många andra utmaningar i framtiden som behöver diskuteras. - Med en allt äldre befolkning behöver Finland arbetskraftsinvandring för att det välfärdssamhälle vi lever i skall bestå, frågan är hur vi skall göra Finland till en attraktiv plats för kunnig arbetskraft. Detta är inte ett fenomen som är långt borta i framtiden utan de stora åldersgrupperna har redan börjat gå i pension, därför måste strategier göras upp omedelbart, säger förbundsstyrelsemedlem Ida Schauman. Den ökande främlingsfientligheten i samhället är inte bara mycket oroväckande, den avskräcker också arbetskraft, ett samhälle som inte accepterar eller inkluderar är inte attraktivt utåt. Det är dags för finländarna att se invandring ur en ny synvinkel, det är nämligen till en hög grad så att Finland behöver invandrarna mer än invandrarna Finland.

Ungdomens Nordiska Råd vill att Nordiska Rådet leds av en folkvald president. Bakgrunden är bland annat den svenske historikerns Gunnar Wetterbergs förslag om att de nordiska länderna bör bilda en förbundsstat. Wetterbergs idé om förbundsstaten Norden var ett intressant förslag men går kanske inte som sådant att genomföra, konstaterar UNR presidenten Minna Lindberg. Men att införa ett val i alla nordiska länder, där man väljer en gemensam president skulle vara möjligt, fortsätter hon. UNR menar att en nordisk president skulle öka incitamenten för att driva det nordiska samarbetet framåt. Tack vare att ledningen för Nordiska rådet då skulle stå till svars inför folken i de nordiska länderna och självstyrelseområdena kommer det också att vara tydligt att presidenten måste leverera för att behålla förtroendet. I dagens läge är det Nordiska Rådet inte tillräckligt handlingskraftigt. Få medborgare vet vad som diskuteras och vilka beslut som fattas. Dessutom tar beslutsgången lång tid och resultatet av de fattade besluten märks i allt för liten utsträckning, säger Minna Lindberg.

Förbundssekreteraren har ordet

Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin silja@su.fi Enligt Storbritanniens traditionsstyrda politiska system utlyses parlamentsval genom att premiärministern ber monarken att upplösa parlamentet. Detta har dock inte skett sedan 2005.

En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet föreslår en reform kring antagningen till högskolorna. Tanken med reformen är att försnabba övergången från andra stadiets utbildning till tredje stadiets högskolestudier. Arbetsgruppen föreslår att studerande väljs främst på basis av student- eller yrkesexamensbetyg. Ett separat urvalssystem för personer som redan har en studieplats vid en högskola införs och personer som ansöker om sin första studieplats får en större chans att komma in. - Förslaget tvingar ungdomar att fatta beslut om sin framtid i en tidig ålder då de borde tillåtas göra misstag och senare i livet garanteras en andra chans om så behövs, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Oscar Ohlis. - Eftersom valen måste göras allt tidigare för att öka chanserna att komma in på högskolan, till och med redan så tidigt som i lågstadiet när man väljer språk, är det sannolikt att barn med engagerade föräldrar gynnas. Detta är inte jämlikt, tillägger Ohlis. - Dagens unga förväntas vara allt mer effektiva och detta förslag är bara ett av många som bevisar det. När ska samhället ta tag i ett mycket värre problem istället, nämligen den psykiska ohälsan bland de unga, undrar Ohlis.


4

svensk

framtid nr 2 2010

Allt har sin tid förbundsordförande

förbundsordförande oscar ohlis bloggen.fi/ohlis, illustration christa björkstam I skrivande stund är det nästan exakt två år sedan jag på Kongressen i Helsingfors valdes till ordförande för Svensk Ungdom. Jag bodde då i

Vasa och redan efter tre dagar flyttade jag ner till Helsingfors mot det som skulle komma att bli de två mest roliga, utmanande och tuffa åren i mitt liv. Hittills. Att få jobba med det man gillar bäst, nämilgen politik,

på heltid är få förunnat. Som förbundsordförande för SU har jag fått vara med och göra politik och påverka på nära håll. Det är en erfarenhet jag inte skulle vilja byta bort mot någonting. För det första så lär man sig nya saker för varje dag som går och för det andra så träffar man oändligt med nya människor som man annars kanske inte hade gjort. Man utvecklar sig själv, växer som människa och knyter kontakter för livet. Under mina två år som förbundsordförande har det hänt ett och annat. SU har varit en maktfaktor att räkna med. Visst har det också funnits bakslag som man inte varit så glad över, men de har man redan glömt och gått vidare. Det som finns kvar i minne är allt det roliga och de segrar vi vunnit. Hösten 2008 gjorde SU ett hejdundrande kommunalval med många unga invalda förmågor i fullmäktigesamlingarna ute i kommunerna. SU vann dessutom i EU-valet. Efter en lyckad kampanj ökade SU sitt röstetal med närmare 20 000 röster vilket resulterade i att Calle blev invald. Det är händelser som dessa man kommer att ha med sig livet ut. Något vi alla SU:are

kan vara stolta över. Det allra bästa minnet från denhär tiden är ändå alla vänskapsband man knutit. Man kan kort och gott säga att man har vänner i hela Svenskfinland, alla med det gemensamma intresset att för för finlandssvenskarnas bästa. Jag tror heller inte att jag har helt fel när jag säger att man har hittat vänner för livet. Nu börjar dock denna fartfyllda men också krävande tid gå mot sitt slut. Visst har jag separationsångest, det har ju inte bara varit ett förtroendeuppdrag och jobb, det har varit en livsstil. Men det känns också helt rätt att ge vidare ordförandeklubban. Det känns skönt att få återgå till studierna, få lite distans från politiken och fokusera på sig själv ett tag. Politiken kommer dock alltid att vara en extra krydda i mitt liv och ni kan räkna med att få höra från mig även i framtiden. Avslutningsvis vill jag tacka alla jag har haft förmånen att samabeta med och lära känna under dessa två år, speciellt alla aktiva SU:are och mina kollegor på förbundskansliet och ute i kretsarna. You rock!

Fredrik mot Mona åskledare

Vice ordförande Fredrika Åkerö Sverige. Landet där ministrar avgår om de inte betalat tv-avgiften. Landet där finansministern har

hästsvans och ring i örat. Landet där Dolph Lundgren gör come-back som progamvärd i melodifestivalen. Bara i Sverige. Nu går Sverige till val. Det är en maktkamp som heter duga. Alliansen versus Rödgröna blocket. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet vs. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern. Reinfeldt vs. Sahlin. Fredrik vs. Mona. Det ter sig som en enda soppa när jag försöker reda ut olika partier, utmanare och politik inför valet. Valet

som avgörs 19 september. Valet som avgör om Alliansen med Fredrik Reinfeldt som statsminister får fortsatt förtroende efter fyra år vid makten eller om Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänster får regera Sveariket. Jag surfar runt på svenska medier och söker ungdomsförbunden. Jag hittar nio olika ungdomsförbund, uppräknade här enligt medlemsantal: Moderata ungdomsförbundet (MUF), Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Ung Pirat, Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU), Liberala ungdomsförbundet (LUF), Grön Ungdom, Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung Vänster, Sverigedemokratisk Ungdom (SDU). På olika webbtidningar läser jag att Mona Sahlin har tappat farten, Miljöpartiets Maria Wetterstrand har 45 procents understöd som partiledare, andra efter Reinfeldt. Och om alliansen får fortsatt understöd är det historiskt i socialdemokratins högborg, att en borgerlig regering får bestämma två perioder efter varandra. Som ett motdrag har socialdemokraterna sagt att de bildar regering med vänstern och de gröna. Det har aldrig hänt förut. Socialdemokraterna har inte behövt eller velat dela på makten. Nu går man till val med mottot

den rödgröna valsegern 2010. Valsystemet i Sverige är annorlunda på många sätt jämfört med Finlands valssystem. Listval, där väljaren i första hand väljer ett parti och partiets kandidatlista avgör i vilken ordning kandidaterna kommer in i riksdagen. Samtidigt med riksdagsvalet ordnas val till landstingen och kommunerna. Och så har man den starka blockpolitiken med höger- och vänsterblocket. Det finns några partier som utmanar blocken: Sverigedemokraterna, Piratpartiet och Feministiskt initiativ. Sverigedemokraterna anses vara främlingsfientliga och inte rumsrena, Piratpartiet gjorde succé i EU-valet 2009 och ställer nu upp i alla tre val och Feministiskt initiativ leds av färgstarka Gudrun Schyman. Jag upplever Sveriges riksdagsval som uppvärmning inför vårt val som ordnas i april 2011. Trots att det är ett år till riksdagsvalet i Finland, är SU redan mitt inne i valförberedelser, bland annat med kandidatnomineringar och valstrategier. Motioner och program som godkänns i maj på kongressen och på partidagen i juni påverkar vår politik i riksdagsvalet. Läs mera om det svenska riksdagsvalet inne i tidningen. Rödgrön valseger 2010 eller Alliansen – Mona eller Fredrik - Vem skulle du rösta på?


svensk

framtid nr 2 2010

5

– Mot väggen –

”En gång SU:are – alltid SU:are” Larsmobördige Johan Johansson tillträder som partisekreterare i maj efter Ulla Achrén. Johansson har tidigare jobbat som förbundssekreterare för SU och varit aktiv inom SFP hela sitt vuxna liv. Mot väggen text Kenneth Stagnäs foto Viktor Grandell

Efter flera år på Folkhälsan, senast som fastighetsförvaltningschef, återvänder Johansson till SFP på heltid. Han föreslogs enhälligt av SFP:s arbetsutskott och valdes i mars av partistyrelsen. – Det känns lite som att komma hem igen, säger Johansson. Den politiska karriären startade i början av 1990-talet när Johansson blev vald till suppleant i Larsmo kommunfullmäktige. Det hela fortsatte med såväl förtroendeuppdrag som tjänstemannajobb inom SU och SFP. I dag är han medlem av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i nuvarande hemkommunen Grankulla. Johansson säger att tjänsten som partisekreterare består av två delar. För det första gäller det att leda den organisatoriska verksamheten och partikansliet. Den andra delen består av att stöda politikerna i sitt arbete genom olika beredningar. – Jag vill också röra mig så mycket som möjligt på fältet. Jag trivs med att träffa aktivister och ta del av deras arbete. Tyvärr sätter kalendern en del begränsningar. Men jag har prickat in SU:s Kongress och där kommer jag att närvara åtminstone en stund. Hur vinner SFP riksdagsvalet? – Vi står på en bra grund tack vare Kasnäsprocessen. Den har gjort att den ideologiska diskussionen har kommit igång och därför borde kandidaterna känna sig bekväma med ideologin. Vetskapen om vad partiet egentligen står för borde också sänka tröskeln för att ställa upp som kandidat. – Partiet bör också satsa på de sociala medierna och det här ger framför allt möjligheter för yngre kandidater med stramare budget. Man kan göra en god kampanj på nätet och där når man lätt ut. Johansson framhäver att partiet är starkt rotat i de finlandssvenska områdena eftersom 75-80 procent av de röstberättigade finlandssvenskarna ger sin röst till just SFP. Det är ett naturligt alternativ. Som andra ben står SFP på den frisinnade, liberala ideologin och de finländare och nyfinländare som känner sig hemma med den välkomnas också. Han påpekar att det för närvarande inte finns någon direkt motsvarighet till detta på finskt håll.

Vad är SU för dig? – SU kommer alltid att ligga mig nära. En gång SU:are, alltid SU:are. En stor del av de aktiva politikerna inom SFP har börjat i SU. Förbundet är en inkörsport och där formas man ideologiskt.

– SU har också en väldigt bra internationell verksamhet. Det är viktigt att ge akt på impulser man får från samarbetspartners utomlands. SFP har också en del internationellt samarbete men SU är i en klass för sig, konstaterar Johansson.


6

svensk

framtid nr 2 2010

– Kom ihåg att inte hata –

Hatbro typiskt för människan eller typiskt Hatbrott text Corinna Tammenmaa Specialmedarbetare på Inrikesministeriet corinna.tammenmaa@intermin.fi foto Mikhail Lukyanov

Vår strafflag kriminaliserar inte hatbrott som sådana. Det är visserligen sorgligt att det finns människor

vars liv uppfylls av hat mot andra människor, men inte förbjudet. Hatet eller våldet måste ta uttryck i någon specifik form. Den mest centrala kriminaliseringen av hatbrott är hets mot folkgrupp. Paragrafen fick sin nuvarande form år 1995 och för att bli fälld skall man sprida uttalanden eller andra meddelanden till allmänheten i vilka en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp eller en annan med dessa jämställbar folkgrupp hotas, förtalas eller smädas. Ifall en viss person däremot t.ex. inte släpps in på krogen p.g.a. sin hudfärg, är det frågan om diskriminering. Rasism har också straffrättslig betydelse när det är det bakomliggande motivet till våld eller vissa andra brott. Om någon misshandlar en somalier uttryckligen för att han eller hon är somalier kan det rasistiska motivet fungera som straffskärpningsgrund. Men i dessa fall krävs det alltså att ett annat brott sker, och det rasistiska elementet tas i beaktande när straffet döms ut. I dessa tider när hatiska och rasistiska uttalanden väller ut i media och Internet kan någon tycka att vår strafflag är väl mjäkig. Det är en grav missuppfattning att det hör till yttrandefriheten att spy galla över sin

omgivning så att det uppviglar till våld mot oskyldiga. Hat och främlingsfientlighet är inget nytt, det nya är att var och varannan vars rasistiska muttrande förut enbart skulle ha stört de närmast sörjande nu berör alla som använder nätet. Xenofoba drag har genom tiden varit typiska för mänskligheten, men typiskt för vår tid är att det inte behövs stora demagoger och masspsykos för att de rasistiska budskapen skall få enorm spridning. Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för rasistiska brott som fick sitt arbete klart i januari 2010. Gruppen föreslår att man godkänner Europarådets tilläggsprotokoll om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur begångna med hjälp av datorsystem. I praktiken betyder det bl.a. att hets mot folkgrupp uppfylls genom att man ställer rasistiskt material till förfogande via länkar. Förslaget skulle också göra det tydligt att rasism som motiv kan vara en straffskärpningsgrund i alla brott och att juridiska personer, d.v.s. samfund och företag kan bli straffrättsligt ansvariga för vissa gärningar som kan betecknas som hatbrott.

betydande sätt känner varandra och att brottet sker uttryckligen för att offret representerar en viss grupp. Enligt undersökningen kan 859 brott som rapporterades åt polisen år 2008 klassas som hatbrott. Av dessa innehöll 88 % rasistiska element, 6 % baserades på religion, 3 % på sexuell inriktning och 3 % på att offret var handikappat. Det är oklart ifall handikappade blir offer för brott p.g.a. att de är lätta offer eller om det är frågan om hat och förakt mot handikappade. Allt talar dock för att de har sin plats i hatbrottsligheten, isynnerhet när de handikappade själv säger att de undviker att röra sig på vissa ställen i rädsla för att bli föremål för irrationellt våld. Vi har ett behov av att på något sätt försöka se orsaker bakom brott även om våldsdåd i en modern värld inte helt lätt kan ses som rationella. I slutändan är det ändå så att man stjäl och försnillar för att få något och dödar och slår för att man inte kan hantera sin ilska mot en viss person, ofta en närstående. När det gäller hatbrott tycks det enda rationella vara rädsla för annorlundaskap.

Vad skiljer hatbrott från andra brott

Arbetet mot hatbrott är alltid nödvändigt

Begreppet hatbrott uppstod i USA under 1980-talet. Det första man skyddade var människor som hörde till en viss etnisk grupp, ras eller religion. I Europa blev konceptet mera populärt under 1990-talet och i en färsk finsk studie gjord för polisyrkeshögskolan (Reports of the police college of Finland 85/2009) räknas brott mot sexuella minoriteter och handikappade med. Det typiska är att gärningsmannen och offret inte alls eller inte på ett

Människan är som en kackerlacka. Ju mera vi besprutas med giftigheter, desto mer tål vi. Det som håller på att hända är att man inte nödvändigtvis reagerar på alla rasistiska kommentarer som framförs på nätet. Man hoppas att skrikhalsarna så småningom skall tystna om de blir utan uppmärksamhet. Är det alls värt att vi reagerar? Svaret är ja. Det finns trots allt goda orsaker till att inte tillåta rasistiska verbala uppkastningar.


tt

för vår tid? För det första är rasism i sig en kränkning av de mänskliga rättigheterna, de är ett hot mot rättsstatens principer och demokratins stabilitet. Något enklare sagt är rasism helt enkelt nedvärderande för alla människor och dessutom skall man minnas att upprätthållande av rättsstaten kräver ständigt arbete. Vår demokrati är bräcklig och man behöver varken se särskilt långt tillbaka i tiden eller runt omkring i världen för att se vad den mänskliga ondskan kan få tillstånd. För det andra ökar rasism motsatsförhållandena i samhället även då det inte direkt utmynnar i fysiska gärningar. Om det ovan sagda om demokratins grundvalar kändes abstrakt så blir verkningarna av motsatsförhållanden fort väldigt konkreta. De som vi lämnar utanför blir utanför. Med detta säger jag inte att man inte får eller skall ha en debatt om invandringens följder och konsekvenser. Men när det genom ett så kallat invandrarkritiskt inlägg sipprar igenom att utgångsläget är att invandrare är sämre, latare, kriminellare och onödigare som människor, så är det frågan om rasism.

Källor:

• Laura Peutere: Hate crimes reported to the police in Finland, 2008; • Reports of the police college of Finland 85/2009; Tampere 2010 • Rasistiset rikokset; Oikeusministeriön mietintöjä ja lausuntoja 3/2010


Ministern blev utsatt för hatbrott I februari ringde Iltasanomat upp Migrations- och Europaminister Astrid Thors och frågade hur hon reagerat på hoten mot henne på Facebook. Det var så hon fick vetskap om hela saken.


svensk

framtid nr 2 2010

9

– Kom ihåg att inte hata –

”I Finland finns ingen spontan vana att direkt agera på denna typ av hot. I efterhand har det sagts att jag givetvis skulle ha fått stöd om jag skulle ha bett om det. Men sådant ska man inte behöva be om”

profilen Text & foto Kenneth Stagnäs

profil Inrikesministeriets kansli är inte så glassigt som jag föreställt mig. Men å andra sidan befinner jag mig inte i några representationsutrymmen. Jag har bestämt träff med Astrid Thors för att diskutera hatbrott. Hon tar emot mig i sitt arbetsrum mellan SFP:s interna listpalaver och mötet med Etiopiens utrikesminister. Samtalet äger inte rum bara för att hon är migrationsminister. Som de flesta säkert läst i media har Thors själv blivit föremål för hatbrott. En grupp kallad ”Jag är redo att sitta några år i fängelse för att ha tagit livet av Astrid Thors” hade grundats på Facebook av en man bosatt i Tavastland. Till på köpet var han suppleant i kommunfullmäktige. Enligt uppgift har samma person även tidigare blivit anklagad för rasism. Även ett flertal andra grupper dök upp med liknande budskap. – Det blev en svår balansgång för mig eftersom de som gör sådana här saker oftast eftersträvar uppmärksamhet. Å ena sidan ville jag bara ignorera det hela men å andra sidan var redan en debatt i media på gång och det var omöjligt att undvika all uppmärksamhet. Varför tog det så länge innan de andra partierna fördömde hoten? – I Finland finns ingen spontan vana att direkt agera på denna typ av hot. I efterhand har det sagts att jag givetvis skulle ha fått stöd om jag skulle ha bett om det. Men sådant ska man inte behöva be om, säger Thors. – Jag vill inte låta mig skrämmas av dessa typer som bara eftersträvar uppmärksamhet. Därför har jag inte heller gett dem det nöjet. Det finns nog värre saker. Att jag har fått fullständigt stöd från SFP, SU och Svenska Kvinnoförbundet har varit väldigt viktigt i det här fallet. Efter att både partiordförande Stefan Wallin och media satt press på de andra partierna kom till sist uttalanden och fördömanden från bland annat statsminister Vanhanen. Utanför offentligheten diskuterades givetvis hoten, berättar Thors, men mera med tanke på säkerheten och myndigheternas befogenheter vid offentliga hot. I nuläget är de grupperna vars innehåll direkt uppfattas som hot stängda men ännu finns grupper kvar som motsätter sig Thors. Trots att regeringen gått ut med att det är hela regeringens politik som Thors för, är det ändå hon personligen som blir utsatt. Polisutredningen

NAMN Astrid Thors ÅLDER 52 FAMILJ maken Juhani BOR i Helsingfors KÖR har inte bil, använder bl.a. en bilpool DRICKER vatten, piimä, vitt vin ÄTER allt RESER ganska mycket LÄSER för lite LYSSNAR PÅ litteratur. Peter Englund och Stieg Larsson finns på minneskortet just nu SMULTRONSTÄLLE finns i Oravais SU ÄR en viktig trevlig organisation VIKTIGAST JUST NU att få ordning på invandrardebatten GILLAR många saker, t.ex. Fölisön OGILLAR sömnbrist

är ännu inte klar och det enda Thors vet just nu är att de misstänkta har blivit förhörda. Brottet klassas som olaga hot och faller också under allmänt åtal. Om de åtalade nekar kan det dock bli problem med att lyckas binda personerna vid brottet. Forskare och journalister också utsatta Thors oroas av att främlingsfientligheten tycks öka. Speciellt på Internet blir den allt vanligare och det tros delvis bero på att folk är obetänksamma när skriver på nätet. Den stora nackdelen med Internet är att många får ta del av sådana kommentarer som skribenter inte vågar ställa sig bakom ens med eget namn i offentligheten.

Även forskare och journalister är utsatta. Personer inom dessa områden har trätt fram och berättat att det är vanligt när man vidrör till exempel invandringsfrågor att man blir föremål för skymfning. En del säger att de känner obehag för att blanda sig i debatten. – Det är också skrämmande att så många försöker beklä rasism i någon slags finare förklädnad. Det finns personer som i dag kallar sig ”invandringskritiska”. Det är så gott som samma sak som att vara rasist. Man är rädd för okända kulturer. Det som också oroar Thors är att arbetsgivare gömmer sig bakom sina arbetstagare och skyller på dem. Tankegången är ”vi skulle gärna anställa nyfinländare men vi undviker det med tanke på olika reaktioner från våra arbetstagare”. Det är en tydlig dold rasism. – Invandringskritiken gäller inte bara Finland, det finns en liknande trend också i de andra nordiska länderna. Det är ofta en liten klick människor som hörs mest; de som har de mest radikala åsikterna. Det gör att debatten blir snedvriden. I värsta fall tolkar personer debatten på fel sätt och tror att det är en allmän uppfattning, delvis för att debatten i media får så stora proportioner. Vi måste slå vakt om humana värden och se till att fundamentalister inte får sina viljor igenom. Hur ska man få till stånd en attitydförändring? – Politiska ledare och olika samfund borde bli bättre på att genast fördöma hot och dylika händelser – utan att tveka. Folkrörelser borde också skapas emot rasism och hatbrott i ännu större utsträckning. Idrottsrörelsen är ett bra exempel. Man borde också utbilda personer inom sociala yrken att hantera situationer där olika kulturer finns representerade. Läroplanen i grundskolan omfattar mångkulturalism, men vi måste bli bättre på det i praktiken. – I den globaliserade världen hör det till att avstånd krymper och även till Finland kommer nya kulturer att komma. Finländare har av tradition varit ett relativt bofast folk och vi är inte vana med flyttningsrörelser. Att ickefinländare ska komma och ta del av våra sociala förmåner tycks vara ett skräckscenario för främlingsrädda människor, resonerar Thors. Det är inte flyktingar och asylsökanden som gör Finland mångkulturellt, de står endast för en liten del av inflyttningen. Det är helt vanliga flyttningsrörelser som bidrar till en mångkulturalism i samhället. – Äpplen och päron blandas lätt ihop och vi måste bli bättre på att skilja på begreppen, säger Thors.


10

svensk

framtid nr 2 2010

– Kom ihåg att inte hata –

De populistiska partierna en utmaning för den nordiska demokratin I Norden kan man se en tendens där invandrare från muslimska länder betraktas som en enhetlig grupp och görs till symbol för den misslyckade integration man tror sig se i de nordiska samhällena. Det var en av de slutsatser som drogs vid ett seminarium om främlingsfientlighet i Norden den 30 mars i Stockholm.

Nordiska hatbrott Text Sara Djupsund Norden i Fokus Nordiska ministerrådets informationskontor sara@norden.se

Enligt Cora Alexa Døving från Sentret for studier av Holocaust og livssynsminoriteter i Oslo, finns det en utbredd uppfattning i Norge om att integreringen av invandrare har misslyckats, trots att få studier tyder på detta. I debatten beskrivs muslimerna som en enhetlig grupp istället för den heterogena kategori de de facto är, och det överskuggar den övriga diskussionen kring invandring och integration. Det största motståndet till främlingsfientligheten kommer inte från den politiska vänstern - utan från café latte drickarna. De är ofta välutbildade och kvinnor. Det konstaterade Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Det rådde en enighet under seminariet om att man inte längre kan tala enbart om högerextremism eftersom de populistiska partiernas väljare idag kommer från hela det politiska spektret. Enligt henne är en av skillnaderna mellan Sverige och Danmark att det är mera rumsrent att uttrycka sig främ-

lingsfientligt i den offentliga debatten i Danmark. Dahlerup varnade även för att främlingsfientliga partier kan försöka lägga beslag på begreppet jämställdhet genom att uttrycka sin främlingsfientlighet som ett försvar för kvinnors rättigheter. Även i Finland har debatten kring främlingsfientlighet hettat till rejält den senaste tiden. Camilla Haavisto från Helsingfors Universitet berättade om en allt mer intolerant hållning till så väl invandrare som forskare och journalister som skriver och invandring och integration. Flera har blivit hotade på grund av sitt engagemang i frågan. . I Finland har framförallt den så kallade nätrasismen ökat explosionsartat. Man bör dock komma ihåg att främlingsfientligheten i sig funnits en längre tid och inte är ett nytt fenomen i Norden – en uppmaning som flera av talarna återkom till. – Attityderna till invandring och etnisk mångfald är snarare positiva än negativa i Sverige och denna attityd har hållits rätt så stabil under de senaste åren, sa Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala Universitet. Vad gäller den generella attityden gentemot invandring och mångfald så är den primära uppfattningen att man är positiv så länge den håller sig på ett visst avstånd, ett kulturellt avstånd som hållits stabilt enligt Mella. Hur skall man då förhålla sig till populistiska partier och främlingsfientlighet? Enligt Björn Fryklund, professor

i sociologi vid Malmö Högskola, leder närvaron av populistiska partier till ett dilemma eftersom dessa partier bör betraktas som demokratiska och behandlas därefter, samtidigt som deras retorik uttryckligen är ickedemokratisk. Ofta diskuteras även de främlingsfientliga partierna ur ett moraliskt perspektiv istället för ett politiskt. Frågan kring förhållningssättet till de främlingsfientliga partierna fortsatte även under den efterföljande paneldebatten där Marte Michelet från Dagbladet i Norge, Martin Ådahl från tankesmedjan Fores och Magnus Blomgren, statsvetare från Umeå Universitet deltog. Michelet och Ådahl var överens om att större konsensus bland de stora partierna ökar stödet för de främlingsfientliga partierna. Däremot var man oense om hur diskussionen med de populistiska partierna skall föras. Enligt Michelet förlorar man i längre sikt på att ta debatten om invandring med främlingsfientliga partier, man måste våga ”att inte ta debatten”. Ådahl menade däremot att det är viktigt att ta debatten och framförallt ta den på ett lokalt plan, där organisationer och folkrörelser med flera borde välkomna invandring och ta avstånd från främlingsfientlighet. Han poängterade att de stora partierna också måste ta debatten nu och inte längre fundera på om huruvida man skall ta debatten överhuvudtaget. Seminariet ordnades av Norden i Fokus i Sverige i samarbete med Institutet för Framtidsstudier.


svensk

framtid nr 2 2010

11

– Riksdagsval i Sverige –

Sverige går till val Ett gäng från SU i Nyland steg i februari ombord på Sverigebåten för att bli inspirerade, motiverade och utbildade tillsammans med SFP i Nyland. Siktet var inställt på Stockholm och Sveriges riksdag.

Riksdagsvalet i Sverige Text Fredrika Åkerö fredrika.akero@su.fi

Svenska folkpartiet i Nyland ordnade sitt kommunparlament för andra året i rad under det nya konceptet IMU – inspiration, motivation och utbildningskryssning. Över 80 ivriga SFP:are, SU:are och kvinnoförbundare steg ombord på båten i Helsingfors en kall februaridag. Ett plock i programmet avslöjar en repertoar bestående av talare som Hans (Hasse) Täckenström (konsult i Kasnäs-processen), partisekreterare Ulla Achrén, Markus Österlund (jobbat för Henrik Lax i Bryssel), riksdagsledamöterna Christina Gestrin och Thomas Blomqvist samt den grymt underhållande skådespelarduon Mikael Rejström och Tobias Zilliacus från Stella Polaris. Fokus på riksdagsvalet Fokus var inställt på riksdagsvalet 2011 i Nyland. Sverige går till val redan i september i år och vi passade på att besöka Sveriges riksdag. Som våra värdar fungerade Folkpartiets riksdagsledamöter Gunnar Andrén och Nina Lundström, båda från Stockholms län.

Sveriges riksdag består av 349 ledamöter varav Folkpartiet besitter 28 av platserna. Det är en stor förändring från föregående mandatperiod – då var de 48. I jämförelse har Finlands riksdag 200 ledamöter och nio av dessa är SFP:are

föräldraledighet, sjukledigt eller tjänstledighet i över en månads tid. Förutom ett annorlunda valsystem är det här frågan om en kulturskillnad. Det finns flera professionella politiker i Sverige, till exempel kommunalråd. Synen i Finland är att politiska uppdrag är förtroendeuppdrag, inte yrkesutövning.

Annat valsystem Valsystemet i Sverige skiljer sig från det finländska. Riksdags- landsting- och kommunalval ordnas samtidigt och varje parti har en lista med kandidater. Från den listan kommer kandidaterna in, till exempel i riksdagen, beroende på hur många platser partiet får och hur högt upp på listan kandidaten är placerad. Men, om en kandidat får över åtta procent personliga röster (kryss vid sitt namn) kommer personen in oberoende plats på partiets lista. Folkpartiet i Sverige gör sin lista genom att först ha en rådgivande medlemsomröstning, sedan fastställer partiet listan, som inför riksdagsvalet 2010 gjordes i november 2009. Ungefär en tredjedel av väljarna kryssar för, eller väljer, också en kandidat, utöver att rösta på ett parti. När en ledamot i Sverige blir vald till minister tar den personen tjänsteledigt från sin plats i riksdagen och en ersättare kallas in. Samma sak gäller om man behöver

Maktkampen I riksdagsvalet handlar det mest om kampen om regeringsmakten mellan Alliansen och det rödgröna blocket. Ingen vet hur det kommer att gå, och Nina Lundström berättar att andelen osäkra väljare är hög, cirka 15 procent. – Viktiga frågor i valet kommer att vara statens finanser, arbetslöshet speciellt bland unga, pensionärers välbefinnande och kommunernas ekonomi, tror Lundström. Seniorerna är en verklig maktfaktor i Sverige, de utgör en fjärdedel av väljarna. Lundström lyfter också fram gruppen mänskor som är födda i Finland eller andra generationen finländare i Sverige – 600 000 personer. De kandidater, partier och i slutändan block som bäst får fram sin syn till bland annat pensionärer och sverigefinländare får bilda regering och dela på makten fyra år framöver.


Foton fr책n IMU-resan.


svensk

framtid nr 2 2010

13

– Riksdagsval i Sverige –

Kandidaten ställd mot väggen En som vet hur det är att vara kandidat i svenska riksdagsvalet är Center Ungas vice ordförande Rickard Nordin, som är kandidat nr 2 för Centerpartiet i Göteborg. SF kontaktade Rickard i Sverige för att pejla läget. Kandidaten text Fredrika Åkerö FOTO Nicholas Kujala

Hur känns det? – Spännande, roligt, nervöst och förväntansfullt. Det är första gången på riktigt som en borgerlig regering kan få sitta två mandatperioder i rad och det känns som om Sverige är redo för något annat än socialdemokratiskt styre med små inhopp av borgerliga regeringar. Alliansen till regeringen? – Alliansregering är ju det övergripande målet, givetvis med ett starkt Centerparti som en viktig del. C ligger just nu ganska stabilt kring fem procent i de seriösa opinionsmätningarna, ungefär som inför förra valet. Alliansen ligger lite efter, men knaprar sakta men säkert in. Vår partiledare Maud Olofsson har fått mycket oförtjänt kritik från oppositionen, men det börjar vända, så målet om att få tio procent i valet är definitivt möjligt. (red.anm. låter bekant det där med tio procent) Hur ser kampanjen ut? Är sossarna era ”motståndare”? – CUF:s valkampanj är än så länge superhemlig och lanseras på vår förbundsstämma i maj. Men jag kan tryggt säga att det kommer vara en annorlunda kampanj med ovanliga inslag som kommer att väcka uppmärksamhet utöver det vanliga. – Det som inte är någon hemlighet är att vi kommer driva frågor kring ungdomsarbetslöshet. Det betyder att vi tar fajten inte bara mot socialdemokraterna och de andra vänsterpartierna, utan även mot hela arbetsmarknaden som i Sverige gynnar äldre och de som har

ett arbete och håller unga utanför. Alla som tycker att det fungerar bra idag med var fjärde ungdom arbetslös kommer att stå i skottgluggen för vår kampanj. Till sist, när du är invald i Sveriges riksdag, vilka kärnfrågor tänker du driva? – Självklart kommer jag bli invald i riksdagen, min personvalskampanj kommer vara så rolig och annorlunda att vi i Göteborg fördubblar våra mandat! – Jag älskar internationell politik, både i Norden, EU och världen. Frågor kring fri och rättvis handel, bistånd och miljöfrågor är det jag brinner allra mest för. Ungdomars situation med arbetslöshet, försämrad psykisk ohälsa och svårigheter att göra sin röst hörd är frågor jag också kommer att driva hårt när jag får chansen. – Ni är alla välkomna hit för att kampanja för Centerpartiet och CUF – Alliansens gröna röst! (red.anm. Tack för inbjudan Rickard och lycka till!)

Minigallup Vad kommer du ihåg från riksdagen? Hanna Eliasson Att riksdagsledamot Nina Lundström är hemma från Finland. Saskia Halminen Att mattorna var mjuka. Anna Bergman Den vackra konsten som fanns på väggarna.

Nicholas Kujala Deras plenisal var fin. Christoffer Hällfors Riksdagsledamoten Gunnar verkade vara lite sosse. Fredrika Åkerö Den gamla riksdagskammaren med roliga pulpeter. Midiya Zahir Hatam Hela riksdagen var mycket vacker, speciellt riksdagssalen. Riksdagsschemat, veckoprogrammet för riksdagsledamöterna tyckte jag var mycket väl arrangerat. Personligen fick jag mycket information om hur en riksdag fungerar.


Ri

v

u

t

Bordlägga Att skjuta upp debatt och beslut i ett ärende till ett senare sammanträde.

Bifalla Godkänna.

Beslutförhet Innebär att en församling har rätt att fatta beslut i och med att vissa regler är uppfyllda, till exempel att ett visst antal ledamöter är närvarande.

Beredning Sammanfattande begrepp för att förbereda och arbeta med ett ärende.

Allmänna val Val till riksdagen och kommunfullmäktige hålls fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år och presidentval vart sjätte år.

Ideologi En grundläggande värdering.

Förtroendevald Person som fått sitt politiska uppdrag av väljarna eller av en politisk församling.

Föredragningslista Förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde; dagordning.

Föredragande Den som presenterar ett ärende inför en församling, till exempel inför en styrelse.

Förbundsstyrelse (FS) SU:s förbundsstyrelse väljs årligen på Kongressen. I förbundsstyrelsen ingår representanter från förbundets fyra kretsar. Den drar upp förbundets politiska linjer, planerar evenemang och följer upp motioner. Förbundsstyrelsen anställer även tjänstemän och godkänner förbundets verksamhetsplan, -berättelse, bokslut och budget.

Nominering Att nominera är att föreslå någon till ett förtroendeuppdrag.

Motion Idéer som medlemmar kan föra fram och som de vill att förbundet ska jobba för i framtiden. Inom SU behandlas motioner årligen på Kongressen.

Mandat Uppdrag att vara representant; exempelvis inneha en plats i kommunfullmäktige.

Liberala studerande – LSK LSK arbetar framför allt för svenskspråkiga studerandens intressen och har lokalavdelningar i Åbo, Helsingfors och Vasa.

Lekman Person som inte är fackman.

Ledamot Medlem i en styrelse eller liknande beslutande organ.

Valberedning En grupp som tar fram förslag på personer till en styrelse.

Utskott Organ som ansvarar för bevakningen av ett visst intresseområde, till exempel ekonomi eller organisationsfrågor. SU:s utskott tillsätts årligen av förbundsstyrelsen på dess konstituerande möte.

Tjänsteutlåtande Bakgrund och förslag till beslut.

Suppleant Se ersättare.

Skrivelse Redovisning av åtgärder eller uppfattning men utan förslag till beslut .

Röstlängd Förteckning över röstberättigade personer.

politisk ordbok

Ajournera Att avbryta ett sammanträde för att fortsätta det senare.

ch o

a r a sp


Förbundssekreterare SU:s högsta tjänsteman som fungerar som chef för personalen och ansvarar för förbundets ekonomi och verksamhetsplanering. Förbundssekreteraren bereder också förbundsstyrelsen och finansutskottets möten.

Förbundsordförande SU:s politiska frontfigur och ledare. Ordförande representerar förbundet både inom partiet och utåt. Till sin hjälp har denne två viceordföranden samt förbundssekreteraren.

Ersättare Ersättare för ordinarie ledamot; suppleant.

Direktiv Riktlinjer för hur en verksamhet ska bedrivas eller hur ett uppdrag ska utföras.

Delegera Överlåta arbete och beslut till någon annan.

Budget Budgeten görs upp tillsammans med verksamhetsplanen inför höstmötet. I budgeten planerar man hur man ska använda pengarna för det kommande året.

Kretsstyrelse (KST) Denna väljs likt kretsordföranden årligen på kretsens höstmöte. Den ansvarar för planering och genomförande av kretsens verksamhet. Den ansvarar också för den politiska aktiviteten och intressebevakningen samt representerar kretsen i förbundet.

Kretsordförande Varje krets har en kretsordförande som fungerar som ordförande för kretsen, representerar kretsen i förbundsstyrelsen och utåt. Kretsordföranden väljs årligen på höstmötet. Den har ett nära samarbete med politiska sekreteraren.

Kretsar SU är uppdelat i fyra kretsar; Österbotten, Åboland, Nyland och Helsingfors.

Kongress SU:s högsta beslutande organ och det största evenemanget under året.

Justering Slutligt godkännande av hur ett dokument ska formuleras.

Handläggare Tjänstemän som bereder och presenterar ett ärende samt skriver förslag till beslut.

Reservation Den som reserverar sig mot ett beslut markerar sitt ogillande.

Remiss Ärende skickas för att till exempel nämnder och styrelser ska få lämna sina synpunkter.

Protokoll Skriftlig redogörelse för vad som sägs under ett sammanträde.

Presidium En ordförande och en eller flera vice ordföranden.

Politisk sekreterare En politiskt tillsatt tjänsteman som biträder en eller flera politiker i deras ämbete. I SU finns sex politiska sekreterare och de finns på kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. Varje krets har en egen politisk sekreterare som handhar kretsens löpande ärenden, ekonomi och arrangemang. På förbundsnivå inom SU finns en politisk sekreterare som sköter högskolepolitik och organisatoriska frågor, han jobbar också med LSK:s ärenden. På förbundet finns också en politisk sekreterare för information. Han är chefredaktör för Svensk Framtid och ansvarar för webben samt den grafiska linjen.

Återremiss Beslut att sända tillbaka ett ärende för fortsatt beredning.

Yrkande Begäran eller föreslag att den politiska nämnden skall besluta på visst sätt.

Votering Omröstning.

Verksamhetsår Den period i verksamheten som är lika långt som ett kalenderår.

Verksamhetsplan Verksamhetsplanen skrivs under hösten och beskriver de planer som finns för det kommande året. Verksamhetsplanen ska passa ihop med budgeten och godkännas på höstmötet.

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen skrivs i början av året och redogör för det gånga årets verksamhet.


16

svensk

framtid nr 2 2010

– Global demokrati –

Frihet

i snålblåsten Sedan Berlinmuren och Sovjetunionen föll för cirka 20 år sedan har människors synsätt på världen förändrats. Händelserna symboliserar en vinst över diktatur och kommunism.

Global demokrati Text Benjamin Ellenberg benjamin@su.fi Karta freedomhouse.org

Ett flertal nationer och folk tog stora steg mot ett mera västerländskt samhälle. Medborgerliga rättigheter tryggades, det ordnades fria och demokratiska val, länderna släppte pressen och marknaden fri. Sedan dess har man, framförallt inom Europa, varit övertygad om att demo-

krati och frihet har blivit den segrande samhällssynen. Tyvärr är realiteten inte så ljus, och riktningen är nedåtgående, visar en årlig undersökning gjord av Freedom House, ett obundet amerikanskt forskningsinstitut. I undersökningen gjordes en helhetsbedömning av definitionen frihet på två huvudfaktorer; politiska rättigheter och medborgerliga rättigheter. Politiska rättigheter definieras av hur fungerande demokratin är, av hur effektivt människor kan delta i de politiska processerna genom att rösta, eller genom att ställa upp i demokratiska val. De demokratiskt valda representanterna måste också ha en fungerande maktställning för att nationen

skall räknas som fri. Till de medborgerliga rättigheterna hör möjligheten att uttrycka sig fritt i skrift och tal, att kunna utöva sin religion eller livsåskådning och en rätt till personlig integritet. Som grundregel för frihet anses möjligheten att agera spontant i sitt liv utan involvering eller hinder av staten och samhället. En nedåtgående utveckling Sorgligt nog, har undersökningen en hel del tråkiga siffror att visa. 2009 var det fjärde året i streck då medborgerliga rättigheter och individuella friheter, globalt sett, tog baksteg. Under år 2009 hade 40 stycken en försämrad situation med jämförelse till året innan, medan inte ens närapå hälften så många länder klarade av att göra framsteg. Faktum är att år 2009 var mängden stater med ett fungerande demokratiskt styrelseskick rekordlågt, antalet länder som fyllde dessa krav var 116


svensk

framtid nr 2 2010

17

– Global demokrati –

Grön: Fria, brun: delvis fria, röd: inte fria

stycken. Så få demokratiskt klassade länder har det inte funnits sedan 1995. I undersökningen klassades länderna i tre grupper; fria, delvis fria och inte fria länder. Inte ens hälften av hela världens befolkning (46 %) lever i något av de 89 länderna som kan klassas som fria. En femtedel av alla människor på vår planet (20 %) har enbart delvis frihet, och hela 34 % lever i ett samhälle där de grundläggande politiska och medborgerliga rättigheterna systematiskt kränks, och där man har mycket begränsade möjligheter att uttrycka sin åsikt eller påverka sättet saker styrs genom att rösta eller ställa upp i demokratiska val. En stor del av dessa människor har alltså inte möjligheten att styra och bestämma över sig själv i den mån de borde ha rätt till och deras öden ligger inte i egna händer. De är helt enkelt inte fria. Vi talar inte om någon liten skara folk, över 2 miljarder människor bor i länder som klassas som inte fria, och 42 stycken av världens 193 länder faller in i den klassen. Vi talar alltså om en mängd människor

som ingen människa under hela sitt liv skulle hinna träffa, och om en sådan mängd länder som flesta finländare aldrig kommer att besöka. Folk tenderar att ha en attityd om att det alltid nog blir bättre, men i själva verket ser det inte så bra ut; i rapporten för år 2009 föll 5 nya länder in i inte fri kategorin. Globaliseringen ställer oss närmare varandra En stor missuppfattning gällande bristerna i rättigheter inom nationer, är påståendet om att vi i Finland och Europa inte egentligen kan påverka, problemen och kränkningarna känns distanta och man tänker sig att alla länder måste sköta sig själva. I själva verket är det tvärtom. Den ekonomiska, politiska och kulturella globaliseringen har fört världens länder betydligt mycket närmare varandra; nationalekonomier är alltmer beroende av handel med andra länder, nationer behöver alltmer internatio-

nellt samarbete för att få ett globalt inflytande, och de teknologiska framgångarna med innovationer såsom Internet möjliggör effektiv informering och försvårar döljandet av fakta och händelser. Dessa faktorer underlättar möjligheterna till att slå en effekt på de inre förhållandena i en nation. När internationell handel och internationellt samarbete blir allt viktigare för de enstaka nationerna, kan man skärpa de krav man har för regeringar att respektera medborgarnas rättigheter då man sluter avtal och idkar handel. Materiell misär skapar ofta grunderna till diktatur och till möjligheten att kränka de mest grundläggande rättigheterna. Genom en generösare biståndspolitik kan man underlätta kampen emot den utbredda fattigdomen som destabiliserar hela samhället. Med den starkt globaliserade världen och via starka aktörer såsom EU finns redskapen för att svänga den nedåtgående trenden. Verktygen för en global förbättring finns, nu krävs det bara viljan och engagemanget att ta tag i dem.


Det här är Europaparlamentet – Parlamentet utarbetar lagar som påverkar vår vardag. Det kan handla om miljö, konsumentskydd, lika möjligheter, transporter och fri rörlighet för arbetstagare, kapital, varor och tjänster. Tillsammans med rådet beslutar parlamentet också om EU:s budget. – Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda organ. De 736 ledamöterna har till uppgift att företräda dig som är medborgare i EU. Ledamöterna väljs vart femte år av invånarna i EU:s 27 medlemsstater och representerar alla unionens 500 miljoner medborgare. – Partierna i Finland kunde nominera högst 20 kandidater var och allt som allt tävlade 241 kandidater om Finlands 13 platser till Europaparlamentet. Det nuvarande Europaparlamentet inledde sitt arbete den 14 juli 2009. – Europaparlamentarikerna tillhör olika politiska grupper beroende på den politiska tillhörigheten. SFP hör till ALDE (Alliance of Liberals and Democrats for Europe). Gruppen har 84 medlemmar och hör till de större grupperna i parlamentet.


svensk

framtid nr 2 2010

19

– Praktik i Bryssel –

På jobb i Europas hjärta På Carl Haglunds byrå i Bryssel får man vänja sig med tio timmars arbetsdagar. Intensivt, men väldigt roligt, säger Krista Simberg som nu jobbat fyra månader som praktikant i Bryssel. Praktik i Bryssel Text Kenneth Stagnäs foto Robert Lagus

– Carl Haglunds office, Valve speaking. När jag ringer upp Krista Simberg möts jag av en professionellt vänlig röst. Det märks att jag inte ringt till en växel någonstans i Finland. Det är Wille Valve som svarar i telefon, en av tre specialmedarbetare till Calle. På Calles byrå finns en stab på fyra personer; tre specialmedarbetare och en praktikant. Praktikanten är Krista Simberg från Ekenäs. Hon studerar statskunskap vid Helsingfors Universitet och har tidigare jobbat som politisk sekreterare på Svensk Ungdom. Hon är också ordförande för European Youth Parliament Finland. I januari flyttade hon till Bryssel för att jobba där den sex månader långa praktikperioden. – Det var lätt att hitta lägenhet här. Bryssel är en stad där folk byts ut väldigt ofta. Det är många människor som stannar här endast några månader på grund av arbete eller liknande. Därför finns också ett stort utbud av lägenheter. Staden känns verkligen dynamisk i och med att folk hela tiden kommer och går. – Jag har tidigare gjort korta besök i Bryssel och efter de var jag lite skeptisk till själva staden. Men nu när jag

bor här har jag hunnit utforska den och jag får nog ändra mitt resonemang. Jag gillar Bryssel, varje stadsdel erbjuder någonting speciellt och det är inte alls en grå stad som jag först tyckte. Människorna här är också trevliga. En negativ sak är dock den belgiska byråkratin. Saker som man inte tänker desto mer på hemma i Finland utgörs här av ett oändligt papperskrigande. Vad gör du i ditt jobb? – Var ska jag börja, det är så väldigt mycket som är på gång här. I början fick jag en mjuklandning och fick följa med stabens personal och se hur de jobbar. Då gällde det att komma in i arbetet och mest sköta kontorsrutiner så som att boka möten och ha koll på Calles kalender. Efter knappt halva praktikperioden bakom sig har Kristas jobb blivit allt mer politiskt inriktat. Calle är medlem i två utskott plus att han är suppleant i två. Dessa utskott berör budget, fiskeri, ekonomi och den finansiella krisen. Det vanliga är att MEP:ar är ständig medlem i ett utskott och suppleant i ett annat. Det här betyder mycket jobb också för personalen och specialmedarbetarna är fullt sysselsatta med att bevaka intressesfärerna som faller under utskotten. Krista får därmed ta sig an de frågor som inte faller in under Calles normala utskott men som ändå anses viktiga. – Bland annat har jag jobbat både med jämställdhetsfrågor och bevakat områden som berör industriellt

utsläpp. Det är väldigt omväxlande och plötsligt måste man sätta sig in i ett helt nytt ämne för att kunna rapportera till Calle. Ja, hur är Calle som chef? – Han håller oss sysselsatta, säger Krista glatt och jag anar ett leende i andra änden av tråden. – Det är högt tempo här och det gäller att ha koll på de saker man ansvarar för. Det är ju också det som gör det roligt. Jag undrar faktiskt hur han själv hinner med allt, fortsätter Krista. En annan sak som Krista också koordinerar är mottagningen av gäster. Dagen då jag pratar med henne väntas årets första besöksgrupp anlända. Det är 25 lärare i samhällskunskap som ska bekanta sig med arbetet i Europaparlamentet. Totalt sett inbjuds ungefär hundra gäster årligen till Calles byrå. Höstens praktikant vald I slutet av april valdes Kristas efterträdare. Det var ett stort antal sökanden och efter intervjuer valdes AnnaMalin Sandström till Calles nästa praktikant. Hon är 23 år och hemma från Esbo. Anna-Malin studerar politik och internationella relationer vid Uppsala Universitet och har tidigare gjort en kortare praktikperiod vid Europaparlamentet i Strasbourg.


20

svensk

framtid nr 2 2010

– Intervju –

”Finlandssvens måste lära sig att ge

I två år har han gett järnet. Nu är det dags att lämna över taktpinnen till nya krafter. Ohlis ställer inte upp för omval utan blickar framåt mot studier och politiska uppdrag.

Intervju text Kenneth Stagnäs, Foto Laura Mendelin

Nu ska han bli politices magister vid Åbo Akademi och fortsätta med politiken. I vilken form vet han inte än. Det klarnar med tiden. För knappt två år sedan valdes Oscar Ohlis till ny förbundsordförande för SU efter ett tufft val på Kongressen. När han omvaldes för ett år sedan var det ingen som motkandiderade. Nu är även den perioden till ända och det är dags att stiga åt sidan. Han vill inte spekulera i vilka kvaliteter den nya förbundsordföranden ska ha eller vilka frågor som ska drivas framöver. – Den som blir vald ska köra de frågor som känns bäst för honom eller henne. Det är också något som hela tiden utvecklas. Men jag tvivlar inte på att liknande frågor som jag drivit kommer att finnas på agendan även i fortsättningen. Under Ohlis tid som förbundsordförande har han satsat på att vara så syn-

lig som möjligt. Det är socialpolitiska frågor och också invandrings- och hbtfrågor som förbundet har fått mest uppmärksamhet av. Det är också just de frågorna som ligger den avgående förbundsordföranden varmast om hjärtat. – Det är klart att man kanske satsar lite hårdare på sådana frågor som man själv är insatt i. Men gällande dessa frågor tror jag att de flesta SU:arna har samma ståndpunkt. Vi försöker också vara så breda som möjligt och följa med debatten. Men det är ingen hemlighet att man får mer synlighet om man ger sig in på radikalare områden. Försöker man vara högljudd i vanliga frågor är det inte lätt att få pressmeddelanden publicerade, säger Ohlis. De flesta som finns i SU:s styrelser är studeranden. Kanske man också kan urskilja att en humanistisk och samhällelig studieinriktning är vanligare än tekniska eller ekonomiska dito. Ohlis säger att det skulle vara viktigt att få en bred medlemskår och speciellt få aktiva från alla områden. Då skulle också sakkunskapen öka. Tyvärr är det inte det enklaste. Två val De mest stolta stunderna under Ohlis tid är både kommunalvalet och Europaparlamentsvalet. Speciellt Europaparlamentsvalet blev en trofé när SU gjorde en väldigt bra kampanj och ökade sina röster med 20 000. – Men visst kan det ibland kännas tungt medger Ohlis. Det har blivit väldigt mycket jobb. I och med det var det ingen konst att vänja mig vid en ny stad när jag flyttade hit från Vasa eftersom jag var på jobbet nästan hela tiden. Jag trivs också bra här i Helsingfors. Dessutom har jag också förtroendeuppdrag i Vasa, som stadsfullmäktigeledamot, så därför har jag pendlat till Österbotten rätt ofta. Det gör att tiden ibland känns knapp.


skarna och ta” Kvinnoaffärer Dagens politiska klimat i Finland tycker Ohlis att i allt för hög grad handlar om kvinnoaffärer och mutskandaler. -Idag intresserar sig en del media mest för vad våra politiker gör på fritiden och vem de delar säng med. Det borde fokuseras på politiken. – Tyvärr har det också varit uppförsbacke för svenskan i Finland den senaste tiden. Där måste vi alla jobba hårt. SFP och SU är i bra positioner att påverka men man kan inte vänta sig att de ska dra hela lasset. Det är också var och en av oss som måste jobba för det finlandssvenska. Man bör akta sig för att ge en fräck attityd mot finskspråkiga. Allt handlar om att ge och ta, vi finlandssvenskar ska inte bara gapa högljutt efter mer utan vi måste också komma ihåg att vara ödmjuka. Gott samarbete med SFP Eftersom SFP är ett relativt litet parti fungerar samarbetet mellan SU och själva partiet bra. Det är lätt att ta kontakt med såväl specialmedarbetarna och tjänstemännen på Simonsgatan. Någon slutlig lärpeng till partiet vill Ohlis inte ge. – Jag har nog gett ett par redan. Det är sådant som kommer allt emellanåt när man arbetar så nära varandra och det är också bra för utvecklingen för både SFP och SU. – Det bevisar att SU behövs som en motvikt till SFP. SU är också ett viktigt alternativ för unga finländare som har liberala åsikter, säger Ohlis. Gällande namnbytet är Ohlis tudelad. Det är en mycket svår fråga men han tycker att namnet på ett parti inte får ha så stor betydelse. – Jag tror nog att ordet liberal kunde finnas med i både SFP:s och SU:s namn. Men svenska måste också finnas med, konstaterar Ohlis.


Arrangörerna Lukas Strömfors och Kristoffer Nykopp nere till vänster. LAN-partyts deltagare ovanför.


svensk

framtid nr 2 2010

23

– Digitalt nätverkande –

Digitalt nätverkande I samband med att Kristoffer Nykopp och Lukas Strömfors tackade ja till att bli projektdragare för ett LAN-party i Malax blev också SU i Österbotten inbjudna. Under LAN-partyn träffas datoranvändare och kopplar samman sina datorer i ett nätverk, oftast för att spela eller dela filer. Viktigt är också den sociala aspekten.

LAN-party Text Stephanie Lindberg, stephanie@su.fi Foto Runa Ismark Bildkollage Kenneth Stagnäs / Robert Mizerek

LAN-partyt Mini encounter, som arrangerades av Malax IT-förening, hade 80 deltagare och arrangerades i början av mars. Partyt inleddes på fredag kväll och avslutades på söndag eftermiddag. Tillställningen var nykter med nolltolerans. Sovmöjligheter fanns på madrasser, men många deltagare som hade nära hem valde att gå hem och sova, alternativt vaka och spela nätterna igenom. För att deltagarna inte enbart skulle sitta vid datorerna i tre dagar ordnades även en olympiad, där hälften av grenarna utkämpades vid dataskärmen och resten gick av stapeln ute i friska luften, till exempel målskytte med paintballmarkörer. Mini encountern i Malax hade sju huvudsponsorer, där vissa valt att sponsra med vinster till olympiaden, andra med till exempel frukosttillbehör. Avgiften för den enskilde deltagaren var 10 euro och givetvis måste man

ha egen dator med. Den önskade nedre åldersgränsen var 14 år, ingen övre åldersgräns fanns men den äldste deltagaren var cirka 30. Deltagarna var alla manliga, trots att Nykopp och Strömfors gärna sett kvinnliga deltagare. Tilläggas kan att även Malax kommundirektör, Mats Brandt, besökte LAN-partyt i Malax på fredag för att presentera sig inför ungdomarna. Varför ett LAN-party? I Malax har tidigare arrangerats ett större LAN-party i Pixnehallen, Encounter, under åren 2002-2006, som lockade cirka 300 deltagare. Detta och att Kristoffer Nykopp och Lukas Strömfors båda studerar ”Medborgaraktivitet och ungdomsarbete” inspirerade dem till att tillsammans med Malax IT-förening ta initiativ till en ny mini encounter i samma område. För Nykopp och Strömfors var detta en del av en kurs om ledarskap. En mini encounter ordnas på tre månader, medan en större encounter, så som den i Pixne kräver betydligt längre tid. Både Nykopp och Strömfors hoppas på en fortsättning på LAN-partyt, men tillägger att nya unga förmågor skulle behövas för att en fortsättning skall vara möjlig. Som så många andra aktiva upplever de båda en ned-

gång i talkoandan, även bland ungdomar. Rekrytering av nya medlemmar är också svårt när både Nykopp och Strömfors är bosatta på annan ort. Planer finns dock på att eventuellt ordna encounter igen i Pixnehallen vintern 2010, vilket skulle vara välkommet. Övrig ungdomsverksamhet i Malax Den ungdomsverksamhet som finns i Malax ordnas huvudsakligen av församlingen, som också har en anställd ungdomsledare. Ungdomsgården i Malax socken är via församlingen öppen onsdagar, fredagar och lördagar. På en onsdag kan gården besökas av 50-60 personer och på en fredag eller lördag av cirka 80 personer per kväll. Från och med 2008 har Malax även ett ungdomsråd, som bland annat tagit initiativ till en arbetspool sommaren 2009. Nykopp och Strömfors är av den åsikten att församlingens verksamhet fungerar bra, men efterlyser också andra former av aktiviteter för ungdomar. Om Nykopp och Strömfors i framtiden ordnar ett LAN-party eller motsvarande i Malax, kunde de gärna tänka sig ett samarbete med kommunen, där kommunen till exempel kunde hjälpa till med de mer fysiska aktiviteterna runt evenemanget.


24

svensk

framtid nr 2 2010 – lsk –

LSK i Åbo ordnade den 22.3 ett seminarium om studiestödet under parollen ”Studiestödet reformeras - är du redo?” Föreläsare: Marcus Rantala, statssekreterare och ordförande för styrgruppen för utvecklandet av studiestödet. Matti Parpala, ordförande för Finlands studentkårers förbund

OECD – en kort romans LSK har alltid varit hårda motståndare till terminsavgifter i högskolor. Med det sagt fanns det skäl att grimasera när OECD:s ekonomiska rapport nyligen publicerades. Terminsavgifter text Joachim Hesthammer Vice ordförande, Liberala Studerande lsk joachim.hesthammer@liberal.fi Foto Matias Kallio

För att ge en inblick i var LSK står i frågan om terminsavgifter har vi sagt följande: ”Grundpelaren för vårt välfärdssamhälle är den avgiftsfria utbildningen på alla utbildningsstadier. För att trygga en fortsatt finsk välfärd krävs ett högklassigt utbildningsväsen som erbjuder lika möjligheter för alla. Avgiftsbelagd utbildning leder oundvikligen till ett ojämlikt samhälle där alla inte garanteras lika möjligheter”. Därför var det intressant att läsa OECD:s perspektiv och rekommendationer. Låt mig citera ur rapporten och

översätta en mening som syftar på införandet av terminsavgifter: ”Tredje stadiets avgifter kunde underlättas genom ett system med statliga lån, för studerande, vars återbetalning skulle bero på inkomst och börja först efter examination. Jag vågar påstå att systemet beskrivet ovan låter mycket bekant. Det som är viktigt att ta fasta på är OECD:s motivering till varför vi, i Finland, behöver terminsavgifter. ”Genomsnittsstudietiden på tredje stadiet är lång och studeranden drar nytta av bidrag som är både generösa och i princip gränslösa/förutsättningslösa. Alltför många från andra stadiet får vänta på studieplats på grund av inträdesprov och den obligatoriska studentexamen. Långa studier och brist på arbetskraft signalerar att studeranden kunde introduceras till terminsavgifter”. Det ger en tankeställare måste jag medge. Antingen har vi fel om hur tredje stadiets utbildning borde finansieras eller så har OECD fel. Våra problem är alltså att tredje stadiet erbjuder för få studieplatser, för många inträdesprov, för lång studiemöjlighet i tid och kalaset säljs på tok för billigt. Detta får mig att undra om OECD alls hört studerande i denna fråga och borde man se på systemet utifrån eller inifrån? OECD är en förkortning för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. OECD är en internationell organisation som arbetar

för samarbete mellan industriella länder med representativ demokrati och marknadsekonomi. Ursprungligen hette organisationen OEEC och bildades 1948 för att samordna Marshallplanens insatser för att bygga upp Europa. 1961 reformerades organisationen till dagens OECD och har sitt högkvarter i Paris. Efter att ha bekantat mig med deras hemsidor och tidigare publikationer hade jag bättre koll på vad man arbetar för hos OECD. Jag konstaterar att själva rapporten börjar med ”Den globala recessionen slog till i Finland hårdare än i de flesta andra OECD länder”. Detta på grund av att exporten sjönk med nästan en tredjedel. Den aktuella rapporten fortsätter att komma med en rad rekommendationer om bl.a. att höja pensionsåldern till 65 år, skatteändringar, öka farten på studierna genom att höja kravet på studiepoäng för att få FPA-stödmånader och förstås rekommendationen om att införa terminsavgifter. Det här är blåsväder som vi känner till från tidigare och kommer att se mera av. Under genomgången av rapporten måste jag påminna mig om att OECD:s mission är att stödja en hållbar ekonomisk tillväxt och ”boosta” eller sätta fart på arbetsmarknaden. Det, har jag lärt mig, betyder ofta att frågor som ”vad känns bäst för de studerande?” lämnas till oss att uppmärksamma. Varje problem du har är ditt ansvar, oberoende vem som skapat det.


svensk

framtid nr 2 2010

25

– Nya tjänstemän – Text & foto Kenneth Stagnäs

Nylands nya politiska sekreterare

Helsingfors nya politiska sekreterare

Hallå där nya politiska sekreterare, vem är ni? 1. Christoffer ”Toffe” Hällfors, vem är du?

1. Katarina Dahlman, vem är du?

– Jag är hemma från Lappträsk och innan jag började jobba på SU studerade jag statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa. Jag har alltid varit väldigt samhällsintresserad vilket gjort att jag haft en hel del förtroendeuppdrag. Redan som 18-åring blev jag invald i Lappträsk kommunfullmäktige, nu är jag inne på min andra mandatperiod. Jag har också länge varit aktiv inom LSK och år 2008 hade jag uppdraget som informationsansvarig vid Åbo Akademis Studentkår i Vasa. – Jag har helt enkelt ett brinnande samhällsintresse och tycker det är väldigt roligt att vara med och påverka. När tjänsten blev ledig beslöt jag mig för att söka eftersom Nylands krets är bekant för mig.

– Jag är född i Esbo och har gått i skola i Mattliden. Efter gymnasiet flyttade jag till Brighton i England för att studera internationella relationer vid University of Sussex. Där bodde jag tre år och tog kandidatexamen. – Jag återvände till Helsingfors för knappt ett år sedan, bland annat för att min pojkvän bor här. Planen i Helsingfors var att studera världspolitik vid Helsingfors Universitet, men så dök jobbannonsen på SU upp och jag beslöt mig för att söka. Studierna vid HU motsvarade inte riktigt förväntningarna, så jobbet kom i rätt tid.

2. Vad är SU för dig? – SU är det bästa politiska ungdomsförbundet. Här görs de bästa kampanjerna och här finns de trevligaste människorna. – Jag började på lokalavdelningsnivå och fortsatte med att sitta i kretsstyrelsen och sedan i förbundsstyrelsen. SU:s politik har alltid passat mig bra och jag känner mig hemma i förbundet eftersom jag varit med så pass länge. 3. Hur har du kommit igång? – Det var spännande att byta från förtroendevald till tjänsteman. Nu får jag jobba inom förbundet på ett annat sätt genom att förbereda ärenden, verkställa beslut och även arrangera evenemang. Det har gått bra och trots att jag varit med länge har jag fått träffa ytterligare nya människor, det är något jag trivs med. – Jag har redan börjat jobba med att få igång fler lokalavdelningar. En fördel är att jag vet var det bör sättas in mer krafter och det här är redan under arbete. Jag har varit i kontakt med folk och jag tror att vi lyckas med att få ett ännu mer aktivt Nyland. – Planeringen inför riksdagsvalet har också kommit igång och det här är en annan utmaning som kommer att hålla mig sysselsatt. – Jag kan också avslöja att vi i sommar kommer att ordna ett evenemang i Lovisa i samarbete med Uudenmaan Kokoomusnuoret. Det kommer att bestå av bland annat debatter och kanske beachvolley, så dit är alla välkomna! Nära inpå

Ålder 23. Bor i Lappträsk för tillfället, snart i Helsingfors. Äter allt möjligt, men en god stek säger jag aldrig nej till. Dricker mjölk från hemgården och belgisk öl. Reser omkring i Finland och emellanåt utomlands, mest Europa. Läser föredragningslistor, politiska självbiografier och Dan Brown. Gillar pålitliga personer samt att vara ute i naturen på min fritid. Ogillar personer som inte gör som de säger.

2. Vad är SU för dig? – Jag har faktiskt ingen tidigare erfarenhet från SU. Men den liberala inriktningen passar mig bra och jag har också förstått att förbundet vill vara ungt och fräscht. Det tycker jag har lyckats bra. Jag vill också tillägga att den här typen av verksamhet är väldigt viktig, SU är ju det enda politiska ungdomsförbundet på svenska i Finland. – Via mitt universitet i England var jag aktiv inom ”Model United Nations”. Det är som en minimodell av FN där vi diskuterade aktuella politiska händelser. Jag engagerade mig också i ”STAR”, en verksamhet som jobbar för att göra invandrarnas röst hörd. Det var intressant och jag kanske kan dra nytta av de här erfarenheterna i mitt nya jobb. 3. Hur har du kommit igång? – I början kände jag mig väldigt yr eftersom organisationen var helt ny för mig. Men nu har jag kommit in i jobbet och det är främst planeringen av Kongressen och riksdagsvalet som står på agendan. SU ska nominera fem kandidater till riksdagsvalet 2011. – Det som är viktigt i Helsingfors krets är att hålla kontakten med andra ungdomsorganisationer. Tillsammans ordnar vi en hel del evenemang. Dessa går att göra av mycket större kaliber eftersom vi är flera arrangörer som står bakom än när vi ensamma ordnar evenemang. – Framöver vill jag satsa på att ordna exkursioner för våra medlemmar, till exempel åka till riksdagen eller besöka olika nämnder. Det är viktigt att vi är en aktiv krets.

Nära inpå

Ålder 23. Bor i Rödbergen i Helsingfors. Äter nästan allt. Dricker vatten och rödvin. Reser inte tillräckligt ofta! Läser när jag hinner, men Hbl och Hesari varje dag. Gillar vår planet, sol och värme, bra musik och gott sällskap. Ogillar ormar, slask, bananöl och orättvisa.


26

svensk

framtid nr 2 2010

Va d f i nns i d i n pl å n b o k , M a x ? 3. Östermyras regionutvecklingsorganisation SEKK

Max Jansson är regiondirektör och biträdande partisekretare på SFP. Han har ansvar bland annat för SFP:s fältverksamhet och jobbar mycket med övriga Finland.

Östermyra, mer bekant som Seinäjoki, är en kranskommun till Svenskösterbotten och även i denna region behövs lobbyverksamhet av SFP:s regiondirektör.

1. Bonussedel från bilaffär

4. Lillebror Sam som jobbar med stjärnkomikern Magnus Betnér

Den stora passionen att köpa och sälja bilar avspeglas här. Max hjälper gärna sina vänner med, som han uttrycker det, ”halv-sakkunniga” råd. Själv har han haft 28 bilar.

2. Lasse Nurmi, psykolog på polisen I bussen Max tvingades ta på grund av askmolnet träffade Max denne man. Nurmi har bland annat varit inkopplad i Ulvsbymordet och katastrofen i Thailand. – Psykologer är intressanta eftersom jag själv fascineras av människans sätt att tala och bete sig. Speciellt på morgonen är det intressant att folk så ofta talar halvsanning när de säger god morgon.

Max är stolt över lillbrorsan Sammen som numera jobbar i Stockholm med gräddan på moset. Nämnas kan också att Max nyligen hade efterfest hemma hos sig i Vasa tillsammans med Betnér.

5. Statens fiskekort Direktörens andra stora hobby är fisket. ”Av fiskarna får man de svar man vill ha”.

6. Scandic bonuskort Eftersom Max är på resande fot en stor del av sin arbetstid blir det en del hotellnätter och övernattningar här och där i landet.


svensk

framtid nr 2 2010

27

– NCF –

Toppmöte i Bergen Toppmötet är ett av NCF:s två årliga medlemsmöten. Seminarium och diskussioner kring temat finanskrisen fördes mellan medlemsorganisationernas representanter. NCF Text Silja Borgarsdóttir Sandelin, President NCF, silja@su.fi Sandra Grindgärds, Generalsekreterare NCF, sandra@su.fi Foto Ömer Acar

SU:arna Oscar Ohlis, Hannes Wallin, Danica Vihinen, Lena Höglund och Silja Borgarsdóttir Sandelin har representerat SU på Nordiska Centerungdomens Förbunds (NCF) Toppmöte i Bergen, Norge i februari. Denna gång stod Norska Senterungdommen som värd. Seminariets tema var finanskrisen och dess inverkan på de nordiska länderna. Seminariet började fredag morgon med en presentation över hur bioetanol produceras. Efter presentationen fick deltagarna möjligheten att besöka bioetanol pilot fabriken Weyland AS. Fabriken är ett resultat av undersökningar kring ny teknologi där användningen av avfallsmaterial, som träflisor och oanvända delar av korn och

majs, används för att producera miljövänligt bränsle. Under besöket till fabriken fick NCF en chans att se teknologin bakom den färdiga produkten. Mera information finns på företagets hemsida www.weyland.no. Den första föreläsningen som direkt berörde seminariets tema hölls av partiledaren från Norges marxistiska röda parti, Thorstein Dahle. Han talade om krisen från vänsterns perspektiv. Efter honom var det ekonomie professor från Bergens Universitet, Bjørn Sandviks, tur att presentera sin syn på finanskrisen för NCF delegaterna. De två föreläsningar debatterade om marknadsekonomin, och därmed om kapitalismen verkligen har en framtid som ledande ekonomiskt system eller inte. Den sista föreläsaren var Frank Aarebroth, professor i statskunskap vid Bergens universitet. Han talade om Nordens centerpartiers placering i det politiska systemet. Han närmade sig även finanskrisen från ett mera politiskt perspektiv och tangerade den nordiska modellen. Speciellt denna föreläsning var uppskattad av deltagarna och gav en klar bild av varifrån naturliga antaganden i den nordiska politiken härstammar. SFP:s placering på Aarebroths politiska karta var dock aningen diffus.

Under själva Toppmötet godkändes en ekonomiplan samt en långsiktig strategiplan för NCF. Även ett förslag på ett Manifesto för NCF presenterades och diskuterades. Svensk Ungdom deltog här aktivt eftersom SU framfört ett av de för diskussionen grundläggande förslagen. Diskussionen kommer att fortsätta i augusti då Svensk Ungdom står värd för NCF:s nästa medlemsmöte, Repskapet. Från medlemsorganisationerna fördes denna gång fram två resolutioner: en gällande mänskliga rättigheter (SU) och en annan om policyn kring klimatförändringen (NS). Resolutionerna kräver att de nordiska länderna tar ett gemensamt ansvar i frågorna. Båda resolutionerna godkändes och skickas vidare till Ungdomens Nordiska Råds session i höst. Under helgen fick även delegaterna möjlighet att bekanta sig med Bergen. En utfärd till ett av fjällen som omringar staden gjordes. På vägen upp till fjälltoppen med hiss och på vägen ner för den hala fjällkanten kunde gruppen njuta av den vackra utsikten över Bergen. På lördag kväll möttes gruppen för den traditionella kulturkvällen där medlemsorganisationerna hade olika kulturella bidrag med bland annat sång, dans och många skratt.


Gallup på SU.fi Är det ok att göra skämtteckningar av profeten Muhammed? Ja, alla måste tåla skämt. Yttrandefrihet! 54 % Nja, är det värt allt bråk som uppstår? 16 % Nej, det är respektlöst! 29 % Har du drabbats av VR:s förseningar i år? Ja 60% Nej 40 % Att statsministern ska avgå är: Bra 80% Synd 0% Fegt 20%

Rösta i gallupen på su.fi

Vill du framåt i politiken? - kom med i SFP:s mentorprogram! Vi startar med öppen information om mentorprogrammet. Programmet är till för alla SFP:are, både adepter och mentorer. Mentorprogrammet börjar i augusti 2010 och slutar i april 2011. Kom med och bli inspirerad tillsammans med VD, arbetsmiljökonsult Tuuliikki Juusela och riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos! Vasa 17.5 kl 18-21 Sokos Hotell Vaakuna Rewell Center 101, 65100 Vasa Åbo 18.5 kl 18-21 Alvarium, Auditoriet, Trädgårdsgatan 8 B, 20100 Åbo Helsingfors 25.5 kl. 18-21 Kulturfonden, Simonsgatan 8 A, 5 vån. 00101 Helsingfors Anmäl dig via www.sfp.fi, ”Mentorprogrammet” senast den 10.5.2010 Ytterligare information: Harriet Lindeberg-Saapunki på Svenska Bildningsförbundet r.f., E-post: harriet.lindeberg@sfp.fi Tel. 040 455 2508

Svensk Framtid 02/10  

Nummer 2, 2010. Tema: hatbrott

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you