Svensk Framtid 1/10 by Svensk Ungdom

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 1 2010

svensk

svensk framtid

framtid nr 1 2010

innehåll

nr 1 2010

CHEFREDAKTÖR Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi formgivning adverbi pärmbild Tatiana Morozova

Ansvarig utgivare Oscar Ohlis oscar.ohlis@su.fi medverkande Silja Borgarsdóttir Sandelin Oscar Ohlis Hannes Wallin Sara Eklund Amanda Enberg Stephanie Lindberg Christina Gestrin Julia Witting Mats Biström Janna Ranta Sandra Grindgärds

förbundsordförande

grön energi

profilen tessa turtonen

vindkraft

Kretsrundan österbotten

östersjön

solenergi

lsk

Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

meddela

Är vi i krig med naturen? ledare

adressändringar till

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande –

Om Svensk Ungdom

saskia@su.fi

chefredaktör Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi

de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Eller är naturen i krig med oss? Klart är att människan har provocerat fram kriget. Nu är det naturen som säger ifrån. Därför förs kriget på fiendens villkor och människan tvingas till anpassning från sitt underläge. Tidningens pärmbild symboliserar en dystopisk syn på framtiden. Det är kanske den dystopi som kommer att förverkligas ifall samhället fortsätter att utvecklas i samma takt och riktning som det hittills gjort. Beskrivningar av bilden anser jag överflödiga,

den talar sitt eget språk och det är upp till envar att tolka. I det här numret av Svensk Framtid ska vi, tvärtemot bilden, se på framtiden med mer positiva ögon. Fokus ligger på miljö och hållbar utveckling. Ordet miljö inrymmer i dag väldigt mycket. Därför har vi försökt ta fasta på de miljöaspekter som berör dig och mig. Ett skrap på ytan - givetvis. Men också en början. Positivt ur världspolitisk synvinkel är att det krävs så pass mycket engagemang för miljöproblematiken att den tvingar stora stater till samarbete. När fienden är gemensam brukar samarbetet löpa bättre. Tyngdpunkten för den globala miljöns påverkan flyttas allt mer österut i takt med att Kinas och Indiens levnadsstandard höjs. Det var bland andra dessa två stater som vid Klimattoppmötet i Köpenhamn i december hindrade ett tvingande avtal om minskade koldioxidutsläpp. Nationella klimatskyddsplaner blev istället kompromissen. Trots också motstånd mot dessa har Kina och Indien i efterhand meddelat att också de kommer att göra upp dylika inom utsatt tid. Kina och Indien har tillsammans med Sydafrika och Brasilien allierat sig för gemensam klimatstrategi. Förhoppningsvis var det här utspelet ett tecken på stärkt klimatlinje också från dessa länder.

svensk

framtid nr 1 2010

Från Kasnäs till Svenska folkpartiet Liberalerna? Förbundssekreteraren har ordet

Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin SFP:s process kring Kasnäsmanifestet har gett SFP:are och SU:are möjligheten att delta i diskussioner kring hur partiet i framtiden ska se ut.

Ohlis slutar Svensk Ungdoms förbundsordförande Oscar Ohlis meddelade under förbundsstyrelsens möte i Vasa i slutet av januari att han inte kandiderar för omval. Oh-

lis sitter nu på sin andra period som förbundsordförande. Han har tidigare även fungerat som vice ordförande för förbundet och som kretsordförande för SU i Österbotten. – Dessa två år som förbundsordförande har varit otroligt spännande, lärorika och utmanande för mig. Efter både lyckat kommunalval och EU-val för Svensk Ungdom så är det nu dags att lämna över till nya krafter, säger Ohlis. Ohlis fortsätter med nya utmaningar och ska i första hand slutföra sina studier i socialpolitik vid Åbo Akademi. – Den roligaste händelsen under dessa år var definitivt då SU vann och ökade med över 20 000 röster i europaparlamentsvalet, vilket bidrog till att Carl Haglund, SFP:are och SU:are, blev invald, säger Ohlis. – Svensk Ungdom är en stark, liberal maktfaktor att räkna med och med nästan 500 nya medlemmar under mina två år som för-

Det har hållits workshoppar i alla kretsar och en arbetsgrupp ledd av Carl Haglund kommer att sammanfatta arbetet till Partidagen i juni. Det har även funnits möjlighet att elektroniskt kommentera de tio teserna som legat som grund för diskussionerna i workshopparna. Det som tydligast tagits fram i media har varit diskussioner kring ett eventuellt namnbyte. Vad är då det viktiga i SFP:s namn? Svenskan? Folkpartiet? Det Liberala? Eller något helt annat? Det är välkommet att SFP:s liberala värderingar tydligare önskas komma fram, men på vilket sätt? Funderingar på ett namnbyte är inte en ny tanke. SU har för några år sedan på partidagen initierat till namnbyte för SFP. Det är bra att Kasnäsprocessen uppmuntrar till diskussion, men processen ska inte fokusera på ett eventuellt namnbyte. Diskussionen kring namnändringen är välkommen så

bundsordförande visar att framtiden är i goda händer. Svensk Ungdom väljer ny förbundsordförande under sitt årsmöte, Kongressen, som hålls den 7–9.5.2010 i Pargas. Under Kongressen tar Kongressdelegaterna ställning till ett flertal motioner, godkänner SU:s politiska program samt väljer en ny förbundsstyrelse.

Lokalavdelningarna i fokus På samtliga kretsars höstmöten har respektive ordförande återvalts för kommande verksamhetsår.

I Helsingfors krets fortsätter Daniela Holm som ordförande och i Nyland återvaldes Anna Bergman. – År 2010 blir ett roligt verksamhetsår i och med att det inte är ett valår. Istället ska vi satsa på våra lokalavdelningar samt ordna intressanta seminarier och annat program, säger Bergman. Kretsen i Åboland har också hållit höstmöte och omvalde Ida Schauman till kretsordförande. – Efter ett mycket givande år är det roligt att fortsätta arbe-

ta med SU i Åboland. Nästa år kommer kretsens arbete med lokalavdelningarna att förstärkas, det är viktigt att kretsen stöder lokalavdelningarna i sitt arbete och under våren kommer SU i Kimitoön väckas till liv igen, säger Schauman. – Vi vill ge möjlighet för unga att aktivt kunna diskutera och påverka samhällsfrågor i vår region. Kretsen kommer att fortsätta ordna verksamhet för att utbilda och engagera unga aktiva, i stil med vår temaserie om integration och invandring som vi haft denna höst. Även SU:s förbundskongress, som ordnas i maj i Pargas, kommer att ha en central roll i kretsens verksamhet, fortsätter Schauman. I Österbotten fortsätter Runa Ismark som ordförande för kretsen. Ismark säger att året kommer att präglas av föreberedelser inför riksdagsvalet. Målet är att SU i Österbotten skall vara synligt under hela året. – Under året som gått har lokalavdelningarna i Vasa och Närpes återupptagit sin verksamhet. Även under år 2010 kommer SU:s kretsstyrelse i Österbotten att arbeta för fler aktiva lokalavdelningar, säger Ismark, och ser positivt på det kommande året och hoppas på att 2010 blir ungdomarnas år.

länge den även bidrar till Kasnäsprocessens verkliga målsättningar. Fokuseringen på namnändringen anser jag dock vara lite överdimensionerad och den har lagt de andra frågorna lite i skymundan, åtminstone i media. Det viktiga vore, enligt min mening, att utvärdera partiets nuvarande verksamhet och arbetssätt och utgående från det fundera på vad som kunde göras annorlunda och hur. Namnbytesdiskussionen borde uppstå i slutet av processen då det är klart vart vi vill att processen ska leda. Även under SU:s kongress kommer ett eventuellt namnbyte att vara på tapeten. Bland de 31 motioner som skickats in i år är det nämligen en som har ett förslag på namnbyte även för SU. Vilket förslaget på det nya namnet är får ni med spänning vänta på och det kommer att vara intressant att höra diskussionen kring motionen den 7-9 maj i Pargas.

Praktikanter valda Pol.kand. Krista Simberg, 24 år, hemma från Ekenäs, blir europaparlamentariker Carl Haglunds första praktikant i Bryssel. Krista Simberg har ti-

digare jobbat som politisk sekreterare på Svensk Ungdoms förbundskansli och är ordförande för European Young Parliament. Svenska kulturfonden etablerade hösten 2009 i samarbete med Europaparlamentariker Carl Haglund ett nytt praktikantstipendium vid hans byrå i EU-parlamentet i Bryssel. Haglund kommer att ta emot två praktikanter per år under sin inledande period i Europaparlamentet. Praktikanterna utses av Svenska kulturfonden i samarbete Svensk Ungdom. Svenska kulturfonden och SU har även utsett praktikanter för tre europeiska ungdomsorganisationer. Pol.stud. Elin Blomqvist, 21 år, hemma från Närpes, blir ny praktikant på International Federation of Liberal Youths (IFLRY) kansli i

London. IFLRY är en världsomfattande ungdomsorganisation med bland annat Young Democrats of America från USA, Future Youth från Libanon, Venstres Unga i Danmark och Svensk Ungdom som medlemsorganisationer. Merkonom Laura Einsalo, 27 år, hemma från Kyrkslätt, blir ny praktikant på European Liberal Democrats (ELDR) partikansli i Bryssel. Svenska folkpartiets europaparti ELDR har bland annat fyra europeiska statsministrar, åtta av 27 kommissionärer i Barossos nya kommission samt via sin parlamentsgrupp ALDE, 84 parlamentariker i Europaparlamentet, däribland Carl Haglund. Pol.kand. Amanda Sundell, 24 år, hemma från Helsingfors, blir ny praktikant på Liberal Internationals (LI) kansli i London. LI är en världsomspännande partiorganisation som leds av ordförande Hans van Baalen, europaparlamentariker från Holland. Bland medlemspartierna finns Liberalerna i Kanada, FDP i Tyskland, Democratic Alliance i Sydafrika, Centerpartiet i Sverige och Svenska folkpartiet. Praktikplatserna lediganslås på nytt i februari för nästa praktikperiod, hösten 2010. Mer information om praktikperioden finns nu på www.liberalpraktik.fi.

svensk

framtid nr 1 2010

Jag är jag & du är du förbundsordförande

förbundsordförande oscar ohlis bloggen.fi/ohlis, illustration christa björkstam De intoleranta rösterna ökar i styrka. Fana-

tiska religiösa och/eller rasistiska rörelser får allt större utrymme att sprida propaganda som uppmanar till hot och våld mot minoriteter. Allt fler människor tvingas leva

i rädsla för att bli attackerade enbart på grund av sin hudfärg, religion eller sexuella läggning. År 2008 kom betydligt fler misstänkta hatbrott än tidigare till polisens kännedom. Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning anmäldes 859 misstänkta rasistiska brott eller andra hatbrott till polisen i fjol. Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den referensgrupp som offret representerar. Som begrepp omfattar det även rasistisk brottslighet. Motivet till handlingen kan även vara offrets religiösa övertygelse, sexuella eller könsrelaterade läggning eller handikapp. Hatbrott ökar fördomar, rädsla och fientlighet mellan olika människogrupper. Antalet hatbrott har ökat märkbart i och med Internet och särskilda hatgrupper har uppstått på nätet. Hatbrottsligheten har blivit global. Cyberrymden, som överskrider ländernas gränser, gör

det möjligt att kringgå nationell lagstiftning, vilket gör det svårt att ställa förövarna till svars. Finlands aktuella lagstiftning fastställer inte hatbrott som en egen form av brottslighet. Det är dags att tänka om och stifta dessa i lag. Finland bör också ta ett tydligt och officielt avstånd från hatbrott. Vi måste tillsammans öka medvetenheten hos allmänheten för att få fler utsatta att anmäla. Hatbrott måste motverkas för att mänskliga rättigheter och demokrati ska säkras. Alla människor ska behandlas respektfullt och får lika möjligheter i livet oavsett härkomst, etnicitet, religiös tillhörighet, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Alla ska helt enkelt ha rätt att få vara sig själva. Därför lanserar SU inom kort en kampanj mot hatbrott för att lyfta upp medborgarnas mänskliga rättigheter som går under namnet ”Jag är jag och du är du”.

Prioriteringar åskledare

Vice ordförande Hannes Wallin Politik handlar hela tiden om att välja sida och prioritera. I ekonomiskt goda tider känns upp-

giften angenämare än då bristen på resurser tvingar till beslut som på ett påtagligt sätt kan försämra stora gruppers livskvalitet. Grundprioriteringarna borde vara de samma oavsett konjunktur, de skall bygga på långsiktigt ansvarstagande, sunda strukturer och marknadsmässig konkurrens. De beslut som tas i goda tider är som känt avgörande för hur utmaningarna i sämre tider kan tacklas. Det är trots allt i de dåliga tiderna som frågan om prioriteringar aktualiseras mest och var och en får orsak att reflektera över vilken ideologi som skall råda över prioriteringarna i samhället. Vi befinner oss nu i en lämplig situation att gå

till botten med grundfrågorna, de kanske allra svåraste frågorna, vars inriktning lägger grunden för morgondagens samhälle. De klassiska motsättningarna mellan vänster och höger på den politiska kartan har minskat i den mest utvecklade delen av världen det senaste decenniet. Nu då skattehöjningar kontra stimulans eller nedskärningar i offentlig välfärdsservice är ett faktum, finns elementen för en tydligare uppdelning igen. Val på kommande gör också att alla partier måste ge alternativ till hur den nuvarande situationen skall hanteras. Oförmåga att presentera beska sanningar och sticka huvudet i sanden leder till en utveckling likt den i Grekland och många andra länder för tillfället, där den offentliga ekonomin lever farligt över sina tillgångar. Populisterna är inte heller sena i dessa lägen att ogrundat skuldbelägga grupper i samhället, till exempel invandrare. Utgångspunkten i vårt land är hygglig men snabbt föränderlig. Genom att förhoppningsvis tillfälligt öka den offentliga skuldbördan kan dramatiska försämringar i utsatta gruppers tillvaro undvikas. Ökad skuldsättning tillfälligt är klokt att göra om man har råd. Det har Finland tack vare goda år i bagaget, i motsatts till i de länder som redan innan krisen drogs med underskott i de offentliga finanserna. Men att öka skulderna är ingen hållbar strategi i längden. De närmaste årens tillväxt i ekonomin är

oviss och om inte medicinen biter snart måste nya grepp prövas. Nedskärningar har en negativ effekt på samhällsekonomin och sysselsättningen, likaså skattehöjningar. Utgångspunkten måste vara att nedskärningar görs för att effektivera servicen oavsett konjunktur och inte för att försämra servicen. Skattehöjningar är redan realitet i kommunerna och på statligt håll funderas det som bäst på var höjningar gör minst skada. Det främsta sättet att balansera statens kassakista är att öka sysselsättningen och därigenom skatteintäkterna. Nyckel ligger i att skapa förutsättningar för företagsamhet, forskning och konsumtion, samt att minska andelen som står utanför arbetsmarknaden både nu och då tillväxten tilltar, så att skulderna kan amorteras. Fortfarande gäller att med tro på framtiden, förbereda landet på att hejda ökningen av andelen pensionärer, liksom att öka det totala befolkningsunderlaget i den arbetsföra åldern. Inom vår rörelse pågår som bäst ett arbete med att klargöra svaren på frågorna om ideologi och prioriteter. Svaret står att finna i liberalismen som befinner sig i förnuftsmitten där de långsiktigt hållbara besluten tas. En liberalism som uppmuntrar individens frihet att forma sitt liv och respektera andras livsval. En liberalism som uppmuntrar, tar tillvara och ser de utsatta i samhället = ett hela folkets parti. I formandet av denna politik är DIN åsikt värdefull.

svensk

framtid nr 1 2010

Calle på turné i Svenskfinland Calle på turné Text & foto Kenneth Stagnäs SU:s egen europaparlamentariker Carl ”Calle” Haglund har varit aktiv besökare av Svenskfinland på sistone. Så sent som i slutet av februari be-

sökte han studeranden på deras egna arenor. Calle bjöd på kaffe och diskussion vid Hanken i Helsingfors, Gadolinia i Åbo och vid Kvarnen i Vasa. I december bjöds julklappsshoppare på glögg och pepparkakor bland annat i Vasa. Den som ville kunde ta ett avbrott i julhandeln och träffa Calle i Rewell Center. – Jag tycker det är väldigt viktigt att också träffa folk fast det inte är val på gång. Det är trevligt att få prata

med människor och höra vad de tycker och tänker. Precis innan ett val är både politikerna och väljarna så stressade, nu har folk tid att ge feedback, säger Calle. I Rewell Center i Vasa fanns SU i Österbotten på plats och assisterade med färggranna ballonger, godis och diverse broschyrer. Ballongerna var väldigt populära och innan dagen var slut var också den sista och 250:e ballongen utdelad. Glöggen värmde frusna människor och pepparkakorna gick också åt. – Det har varit väldigt intensivt och fullt med folk här idag. Men samtidigt har det varit väldigt roligt att träffa både Calle och andra människor, säger Stephanie Lindberg, politisk sekreterare i Österbotten. I december bjöd Calle även på glögg i Borgå, Esbo, Åbo, Raseborg och Karleby.

Grindgärds generalsekreterare för NCF Mot väggen text Kenneth Stagnäs Sandra Gridgärds har jobbat nästan två år som politisk sekreterare för Åbolands krets och övergick till nya utmaningar i januari.

SF: Varför slutar du? SG: Det är dags att fortsätta med studierna. Jag håller just nu på och skriver min kandidatavhandlig och räknar med att få kandidatexamen i statskunskap i vår. Om det inte vore för studierna skulle jag inte ha haft något emot att fortsätta ett tag till. Men jag har också redan börjat med mitt nya uppdrag, som generalsekreterare på NCF.

De olika medlemsorganisationerna träffas och byter idéer och tankar. Vi satsar också på att ha gemensamma strategier för nordiskt samarbete. SF: Vilka är dina arbetsuppgifter? SG: Jag jobbar deltid och handhar främst den ekonomiska biten. Mina arbetstider är också ganska flexibla men när något evenemang närmar sig kommer jag att ha fullt upp eftersom jag också har ansvaret för att arrangera våra sammankomster och förbereda alla möten. I februari hölls det årliga toppmötet i Bergen, Norge och i augusti kommer SU att stå som värd för den andra av två årliga sammankomster, nämligen årsmötet, som kallas ”repskap”. NCF vill bevaka det nordiska samarbetet och de för Norden viktiga frågorna. Vi finns också representerade på Ungdomens Nordiska Råds toppmöten.

Kongress i Pargas 7–9 maj

SF: Vad är NCF? SG: NCF är förkortningen för Nordiska Centerungdomens Förbund. Det är en paraplyorganisation för nordiska ungdomsförbund vars politiska ideologi är i mitten och skiljer sig både från den politiska högern och vänstern. Från Finland är SU, Keskustanuoret och Keskustan opiskelijan liitto medlemsorganisationer.

SF: Kommer vi att se dig i SU framöver? SG: Absolut! Jag har lärt mig väldigt mycket under den här tiden och jag har framför allt fått uppleva så mycket. Jag har trivts väldigt bra under min tid som tjänsteman på SU och därför kommer jag nog att dyka upp på en del evenemang. Till exempel Kongressen i maj är ett måste.

Kom med! Anmäl dig på su.fi

Ställ krav välj grön energi

svensk

framtid nr 1 2010

”Jag är övertygad om att det är privatpersonerna som kommer att visa vägen när det gäller att flagga för ett mera hållbart sätt att se på naturresurser och livsstil.”

gästen

text Sara Eklund Affärsområdeschef för Kraft&Kultur i Finland foto Daniel Forsgren

Grön energi eller förnybar energi – det mera vetenskapliga begreppet – är ett av vår tids stora teman både i politiskt och praktiskt hänseende. Diskussionen om och också tecknen på

klimatförändringens påverkan i naturen driver varje privatperson och beslutsfattare till reflektion. Ingen lämnas oberörd inför insikten att vi lever i en värld av ändliga resurser och till synes oändlig iver inför att exploatera dessa. Alla vet att inte bara något utan mycket måste göras. Dock har engagemanget på högsta nivå ofta stannat vid vackra uttalanden och linjedragningar medan handlingarna lämnat mycket att önska. Missförstå mig inte, självfallet är linjer och målsättningar viktiga men utan tydliga incitament för förändring kommer inte utvecklingen att vara snabb nog. Till förnybara energikällor räknas vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränslen. I dagens läge utgör de förnybara energikällorna cirka 28 % av energitillförseln i Finland. Vindkraften står för mindre än en procent av landets elproduktion (0,4 % 2008) och vattenkraften mellan 10 och 20 %, beroende på mängden nederbörd. Träbränsle av olika slag står för kring 8 % av energiförsörjningen och torven ca 5 %. Solenergins andel är mycket liten ännu i detta skede. Miljömärkning av energi Förnybara energikällor återbildas i samma takt som de används eller ses som oändliga. Denna definition är dock alltför bred för att ta i beaktande de olika aspekter som finns av energiproduktion. Självfallet är det så att alla energiformer har sina nackdelar, även de förnybara. Den miljömärkning av energi som görs exempelvis

i Sverige och Finland (Bra Miljöval respektive Ekoenergi, tidigare Norppa-energi) avser uppmuntra till ökad produktion och användning av förnybar energi. Upprätthållarna av märkningen är Finlands Naturskyddsförbund (SLL) i Finland och Naturskyddsföreningen i Sverige. Märkningen av energikällorna förutsätter att kriterier uppfylls för energikällorna och att ursprunget för produktionsenheten redovisas. Vindkraftverk bör exempelvis placeras utanför naturskyddsområden, viktiga nationallandskapsområden och speciella fågelområden (FINIBA). Vattenkraftverk, som avses få Ekoenergi- eller Bra Miljövalmärkning, måste vara byggda före 1996 och ha utbyggda fiskvägar. Miljöinventeringar bör också göras för produktionsenheterna. Beträffande bioenergi påtalar kriterierna att sopförbränning samt torvförbränning inte kan räknas som förnybara energikällor. För solenergin definieras inga särskilda regler. Det är möjligt att läsa mera om ekoenergin och kriterierna på sidan www.ekoenergia.fi.

”Förnybara energikällor återbildas i samma takt som de används eller ses som oändliga. Denna definition är dock alltför bred för att ta i beaktande de olika aspekter som finns av energiproduktion.”

Klimatmål I november år 2008 antog Finland en ny klimatstrategi. Finland ska som enskild nation och också tillsammans med övriga EU-länder ta ett ansvar för klimatförändringarna. Finland avser bli ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, med låg förbrukning av fossila bränslen. Till år 2020 har Finland förbundit sig till att andelen förnybar energi som produceras skall öka med 10 procentenheter till 38 %. Detta mål sammanfaller med EU-kommissionens förslag. Därtill skall energieffektiviteten bli avsevärt bättre. Klimatmålen för COP15 är ännu mera ambitiösa. Finland har i anslutning till FN:s klimatkonferens lovat att till år 2050 skall utsläppen av växthusgaser utgöra 20 % av 1990 års nivå. Redan under perioden 2008-2012 skall

utsläppen stabiliseras på 1990 års nivå för att sedan med snabb takt sjunka. Dessa mål kräver hårt arbete och alla har ett ansvar. Välj själv Sedan slutet på 1990-talet har elkonsumenter kunnat konkurrensutsätta sin elförsörjning. För att detta skulle förverkligas delades elmarknaden upp i producenter, distributörer och försäljare. Detta betyder att upprätthållare av produktionsanläggningar, elnät och elleverantörer verkar självständigt. Kunden kan välja elleverantör men inte elnät eftersom denna aktör är regionalt definierad. Elleverantören köper energin via den nordiska elbörsen, Nordpool, därigenom också elpriserna definieras. Leverantörerna kan också köpa energin direkt från olika produktionsenheter. Detta betyder i praktiken att elförsäljarna kan profilera sig genom de energikällor som erbjuds. Slutkunden, vare sig det är frågan om en privatperson, ett företag eller en representant för offentlig sektor, kan på basen av egna värderingar och prispreferenser välja sin elleverantör. Genom att välja bolag som säljer förnybar energi ställer konsumenten krav på energiproducenterna. Ju större intresset för grön energi blir desto mera drivs producenterna till fokus på förnybara energikällor och elleverantörerna sporras att erbjuda allt fler gröna alternativ. Teorin om efterfrågan och utbud besannas även i detta sammanhang. Jag är övertygad om att det är privatpersonerna som kommer att visa vägen när det gäller att flagga för ett mera hållbart sätt att se på naturresurser och livsstil. Detsamma gäller synen på förnybar energi. Att konkurrensutsätta sin energiförsörjning som privatperson är enkelt då flera goda hjälpmedel finns. Energimarknadsverket i Finland upprätthåller en oberoende prisjämförelsesida (www.sahkonhinta.fi) som också tar elens ursprung i beaktande. Genom Finlands Naturskyddsförbunds Ekoenergi-sida kan konsumenten också beställa offerter för att jämföra de olika alternativen. När valet väl är gjort är uppgörandet av elavtal lika enkelt som att teckna ett mobilabonnemang. Inverkan på miljön är dock avsevärt större.

Läs mer: www.energia.fi, www.sahkonhinta.fi, www.ekoenergi.fi ”Finns det en nordisk klimatpolitik” av David Hulth Wallgren. Föreningen Norden 2009 – www.arenanorden.org

”Jag förespråkar inte att man ska ändra sin livsstil över en natt. Man ska göra små förändringar i sin vardag som på sikt leder till en hållbar livsstil.”

svensk

framtid nr 1 2010

Hon vill väcka engagemanget i dig profilen

Overshoot-day

Text & foto Kenneth Stagnäs

profil Det är engagemang för en hållbar livsstil som Tessa Turtonen vill väcka i finländarna.

– Engagemang finns i alla människor, det gäller bara att ta sig tid och låta det komma fram. Jag vill med min kunskap hjälpa andra människor på traven. Turtonen sitter i dag på två stolar när det kommer till arbete. Hon är ekologirådgivare på Finlands svenska Marthaförbund och projektkoordinator vid Bildningsforum. På det här sättet kan hon genom två olika kanaler nå ut med information och inspiration om allt från energifrågor till konsumtion och avfallssortering. Miljöpedagog Turtonen har den senaste tiden varit aktuell i pressen. Hon har figurerat i såväl dagstidningar som i tv-program. Till exempel svarar hon en gång i månaden på frågor i det nya morgonprogrammet Min Morgon på FST5. – Kunskapen har jag samlat på mig under många år. Jag har studerat bland annat miljöpedagogik och undervisat i samma ämne i tio år på Åbo Akademi i Vasa. Jag finns med i förbundsstyrelsen för Natur och Miljö och jag har också haft ett finger med i utvecklandet av naturskolorna med svenskspråkig verksamhet i Finland. Som pedagog har jag en passion för att göra komplexa saker lättfattliga för alla, säger Turtonen. Det finns ett stort behov av att försöka bena ut och konkretisera alla signaler om hur man skall leva mer miljövänligt. Forskningsrapporter presenteras som nyheter så gott som varje vecka och det är inte lätt att ta till sig all information. Turtonen ser sig själv som en förmedlare av kunskap. Hon anser att det behövs tre olika slag av kompetenser för att nå en hållbar utveckling i samhället. För det första behövs politiker för att fatta rätt beslut. För att politikerna ska ha möjlighet till det behövs forskare som kommer med nya rön. Mellan dessa två aktörer finns förmedlare, som består av lärare, journalister och informatörer. Föreläsningar och goda råd Turtonen når ut till människor på många olika sätt. Hon är aktiv och vill inte bara sitta vid skrivbordet och vänta. – Jag rör mig mycket runt om i Svenskfinland där jag föreläser och håller workshops med olika teman. Just nu är ”Shoppingsjukan” och ”Hållbar livsstil genom medvetna val” aktuella föreläsningar. Inom dessa föreläsningsteman tar jag bland annat upp problematiken som

NAMN Tessa Turtonen ÅLDER 33 BOR i Falisa i Maxmo (Vörå-Maxmo på kartan) KÖR alldeles för sällan med häst och kärra

Vår planets resurser används upp allt snabbare. Jorden har en viss kapacitet att producera naturresurser. Dessa kan fördelas till en viss brukbar mängd per år. Dagen då vi överskrider kapaciteten kallas ”overshoot-day”, den infaller redan i slutet av september. Så de tre sista månaderna varje år lever vi över tillgångarna. – Den här dagen infaller tidigare varje år med undantag av förra året, 2009, då inföll den två dagar senare än året innan. Det är ett positivt tecken och har säkert sin grund i lågkonjunkturen, resonerar Turtonen.

DRICKER kranvatten och andra kvalitetsdrycker ÄTER helst hemlagad mat av alla de slag RESER omkring i Svenskfinland LÄSER hellre än ser på TV LYSSNAR PÅ radio Vega SMULTRONSTÄLLE i skog och mark överlag känner jag mig lycklig. Gammelskogen bakom husknuten hör till favoriterna SU ÄR ett forum för unga finlandssvenskar att träffas och engagera sig i frågor som berör VIKTIGAST JUST NU att göra medvetna val

skapats i dagens ”slit och släng –samhälle”. Dessutom både ringer och mailar folk till mig. De vill antingen ha tips eller bara få bekräftat olika saker som gäller hållbar livsstil. Jag finner stor inspiration i att få hjälpa människor att göra medvetna val. – Samhällsandan idag är hektisk och vi vill ha allt mer. Tidigare jämförde vi oss med grannen, nu jämför vi oss med människor över hela världen och blir aldrig riktigt nöjda. Bostädernas yta i medeltal har under de senaste femtio åren fördubblats, och konsumtionen trefaldigats, säger Turtonen. Genom projektjobbet på Bildningsforum har Turtonen varit med och utvecklat en hållbar strategi för den fria bildningen, det vill säga medborgarinstituten, folkhögskolorna och svenska studiecentralen i Svenskfinland. – Vi har utvecklat både kurs- och föreläsningskoncept samt strukturer i deras sätt att arbeta. Min projektanställning går ut i sommar men jag vet att attityderna bland personalen nu är de rätta. Efter det här går jag över till Marthaförbundet med samma uppgifter på heltid.

Stanna upp och känn efter En av Turtonens önskningar är att alla med jämna mellanrum skulle stanna upp och känna efter vad som är viktigt i ens liv. Det vi gör i vardagen är ofta invanda rutiner som kanske ibland vore bra att granska och förändra. Om familjen är viktig borde man satsa mer tid på att göra saker tillsammans – varför inte till exempel göra god hemlagad mat? – Alla kunde också spendera några minuter extra i matbutiken och fundera över varifrån livsmedlen kommer och hur mycket extra förpackningsmaterial man bär hem. Det är enkla små saker som gör storheter i slutändan. Många säger att de inte har tillräckligt med tid, och ändå vet vi att medelfinländaren spenderar ett flertal timmar framför TV:n eller datorn idag. Ekologisk mat anses ofta vara dyrare än konventionellt producerad mat och det är mycket prat om de dyra matpriserna i Finland. Undersökningar visar dock att finländare sätter endast 13 procent av sina utgifter på mat. Därför menar Turtonen att det nog finns utrymme för att lägga en extra slant på närproducerade, ekologiska produkter. – Vill man minska utgifterna kan man istället dra ner ordentligt på inköpen av till exempel godis, chips, lemonad och öl. Satsar vi istället på basråvaror av god kvalitet vill jag påstå att vi snarast kommer billigare undan, säger Turtonen. Vill inte förbjuda pasta – Jag förespråkar inte att man ska ändra sin livsstil över en natt. Man ska göra små förändringar i sin vardag som på sikt leder till en hållbar livsstil. Om du till exempel kör bil ska du inte sälja bilen i morgon utan du ska börja med att minska på ditt körande. Att pasta och kött inte är miljövänliga alternativ har varit på tapeten den senaste tiden. Vad är din inställning till det här? – Jag vill inte förbjuda någonting, det ska vara måtta med allt. Men jag talar för en mer medveten matkonsumtion. Jag är inte vegetarian själv heller, påpekar Turtonen.

svensk

framtid nr 1 2010

För att nå förändring i samhället behövs inte bara kunskaper, utan också färdigheter och naturligtvis en stark vilja. Många unga har en attityd att vilja bidra till en mer hållbar utveckling, men vet inte hur. Vuxna kanske vet hur och också varför samhället behöver förändras men saknar ibland engagemanget. Folk borde alltså lära mer av varandra, resonerar Turtonen. Femtioåriga affärsmän med bränsletörstiga bilar och tvåhundra resdagar per år räknar dock inte Turtonen till sin målgrupp. Hon anser att de vardagliga ting hon förespråkar inte berör dem. Ifall man vill påverka den gruppen borde man kanske tala mer om miljövänliga tekniska lösningar och innovationer. Marthaförbundet grundades också med tanken att påverka kvinnor i samhället. De ansågs ha så stor makt över hushållet och sina män att det är via dem man bör gå om man vill få förändringar till stånd.

Mer miljöundervisning efterlyses Attitydförändringar är oftast enklast att utveckla hos yngre människor, som är mottagliga för nya tankesätt. Miljö- naturkunskap är ett ämne i grundskolan i klasserna ett till fyra. Efter det läser man biologi och geografi. I läroplanen är hållbar utveckling inskrivet som ett tvätvetenskapligt ämne som ska ingå i alla ämnen. – Då blir det väldigt mycket upp till läraren i vilken utsträckning miljöfrågor och hållbar utveckling tas upp. Jag hjälper gärna lärare på traven. Det finns väldigt många metoder som gör undervisningen rolig och intressant.

Tips n ä r du s hoppar • Jämför dig inte med andra. Sök din egen stil och försök följa den utan att snegla på vad andra gör och har. Var glad över det du har. • Kvalitet. Unna dig hellre få vackra saker av god kvalitet framom mycket ”slit och släng -grejer.” Blir du mer kräsen vässer du din stil och köper färre men mer personliga saker. • Betänketid. När köplusten drabbar dig – vänta en stund, gör något annat och se om habegäret bleknar. Eller skjut upp köpbeslutet en hel vecka eller två. • Köpstopp. Vilka saker gör verkligen skillnad för dig? Testa köpstopp för en tid för till exempel kläder, kosme-

tika, småsaker. Frigör du pengar och tid till annat? Vad längtar du efter? • Eko och reko. Ekologisk mat är redan självklar för många, men vet du hur och var dina skor och kläder är producerade? Fråga efter miljö- och rättvisemärkt. • Kreativitet. Behöver du verkligen köpa nytt eller kan du lösa ditt behov på annat sätt? Fynda på loppisar och second hand -butiker. Ordna ”bytarkvällar”, samäg, låna och ge vidare det du inte behöver. Fundera över om köplusten bottnar i ett BEHOV eller BEGÄR? Källa: martha.fi

foto Rana Mujahid Ali

svensk

framtid nr 1 2010

Ett naturligt val vindkraft Text Amanda Enberg, Pol.mag. studerande foto Vattenfall

Vind är en energikälla som är förnybar, oändlig, utsläppsfri, inhemsk och en lokal naturresurs.

Vinden är gratis och blåser utan inverkan av olje-, kol- eller uranpriser. Denna typ av energi omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektricitet och den förorenar inte. Tillsammans med solenergi och vattenkraft skulle förnybara energiformer kunna utgöra största delen av Finlands energiproduktion och garantera en hållbar utveckling. Vindenergi är i nuläget den billigaste nya förnybara energiformen och enligt en studie gjord av EU också den energiform som minst belastar samhället och miljön med direkta eller indirekta följdkostnader (0,1- 0,2 cent/kWh). En vindturbin reproducerar på några månader samma mängd energi som behövdes för att bygga den. När en vindturbin nermonteras kan man återvinna största delen av materialet, den lämnar inga spår i framtiden och behöver inte heller någon slutförvaring. Danmark föregångare I Finland finns bara 199 vindturbiner vars produktion motsvarar futtiga 0.4 % av Finlands totala elförbrukning. I många andra länder har den tekniska utvecklingen gått mycket längre, till exempel får Danmark 20 % av sin el från vindkraft. Man har kunnat påvisa att koldioxidutsläppen i Danmark har minskat som en direkt följd av landets målmedvetna satsning på vindkraft. De samhällsbidrag vindkraften erhåller i många EU-länder är till och med 100 % större än i Finland och för att undvika en snedvridning av

den nordiska elmarknaden borde de stödformer samhällena stimulerar energiformerna med harmoniseras. Finlands långa kustlinje erbjuder ypperliga möjligheter för offshore-on-rocks vindparksprojekt. Det vill säga att vindturbiner byggs direkt på en grynna eller på ett litet skär. Det här har man gjort till exempel utanför Mariehamn. Metoder håller också på att utvecklas för att placera vindkraftverk direkt på havsbotten. Finska företag bedriver egen forskning på området eftersom istäcket längs våra kuster påverkar stabiliteten i vindkraftverken på vintrarna. En dylik ismassa finns inte i till exempel Danmark eller Nederländerna. En vindpark till ytan av en tändsticksask på sjökortet Hangö-Mariehamn (1:100 000) skulle kunna producera lika mycket el som Lovisa kärnkraftverk. Landets hela teoretiska vindpotential har beräknats motsvara hela vår nuvarande elkonsumtion. Men vi skulle till en början inte behöva producera mer än 10 % av Finlands elbehov för att vindkraften skulle spela en stor roll för utnyttjandet av export- och sysselsättningspotentialen i Finland. Subjektivitet försvårar förverkligandet En vindturbins mest betydande inverkan på miljön är enligt dagens energidebatt att landskapsbilden förändras. Vindenergin bör jämföras med övriga kraftverksanläggningar, motorvägar eller höghus som alla kräver ett visst intrång i naturen. All inverkan på miljön måste sättas i proportion till den situation som skulle uppstå ifall vi inte utvecklar de förnybara energiformerna för att bromsa den oroväckande klimatförändringen. Människors inställning till kraftverksanläggningar är ofta skapade utifrån subjektiva bedömningar; väljer man att se dem som fula eller vackra. I en opinionsmät-

ning som gjordes år 2000 i Björneborg visade det sig att 97 % ställde sig positivt till en utbyggnad av vindparken på området eftersom man vet att det är ett miljövänligt sätt att producera el. Tyvärr finns det också negativa röster. Under den pågående debatten har ett ”inte på min bakgård –resonemang” ofta hörts. Man är alltså positiv till vindkraft i allmänhet, men man vill inte ha den i närheten av sin egen hemort. Ofta grundar sig dessa resonemang på brisfällig information i sakfrågan. Stora planer I Europa planeras stora vindparksenheter, bland annat är 80 offshore projekt registrerade i Nordsjön och Östersjön. Man vill sträva till staters självförsörjning och samtidigt minska på utsläppen. I Finland finns stora möjligheter för industrin, skeppsvarven och företagen. Här har man dock fastnat i en debatt om hur utvecklingen av elproduktionen skall fortlöpa - man lägger mest vikt på att koncentrera och centralisera elproduktionen. Miljöministeriet rekommenderar också att vindkraftsparker byggs koncentrerat istället för att dela upp dem i mindre enheter. Ändå är det just den småskaliga, rena och lokala produktionen som för mänskligheten och samhällen mot en mer hållbar utveckling. Vi behöver faktiskt inte gå längre än till självstyrda Åland för att se exempel på en sundare energihushållning.

Källor: Vindkraftsföreningen i Finland, Suomen Tuulivoimayhdistys, Ålands Vindenergi Andelslag, Svenska och Danska Vindkraftsföreningarna, Suomen Tuuliatlas, Motiva Oy, ExternE-Externalities of Energy/European Commission.

Vindkraftparken Lillgrund i Öresund är världens tredje största havsbaserade vindkraftspark. De 48 turbinerna producerar 0,33 TWh el per år, vilket motsvarar hushållsel till 60 000 hem.

svensk

framtid nr 1 2010

K r e t s r u n d a n – Ös t e r b o t t e n Del 4/4 Österbottens krets är den största kretsen både till ytan och sett till antalet lokalavdelningar. SU i Österbotten har för tillfället 16 lokalavdelningar, men omstruktureringar är troligtvis på kommande. Extra stolta är kretsen över att SU:s förbundsordförande Oscar Ohlis är österbottning och tidigare fungerat som kretsens ordförande.

Kretsstyrelse 2010

Lokalavdelningar

Ordförande Runa Ismark

SU i Kristinestad Lokalavdelningens verksamhet har varit något lugnare under det senaste året, i övrigt en aktiv lokalavdelning. Årsmöte kommer att hållas inom en snar framtid, varmed en ny styrelse väljs.

Ordinarie medlemmar Ulrika Forss Azra Arnautovic Anna-Kajsa Blomqvist Tony Wesander Jenny Haagensen Marcus Beijar Pia Backman Sabine Nygrund Jimmy Björklund Malin Henriksson Suppleanter Mani Sedighi Antonia Prinsén Markus Blomqvist Teresa Sundström Gallina Sandås Kristoffer Wiik Joel Sjöblom Henrik Antfolk Victor Ohlis Andreas Snellman

SU i Kaskö SU i Närpes Lokalavdelningen startades under 2009 med en helt ny styrelse. Har ordnat jippon i samband med EU-valet. Har ett nära samarbete med SFP i Närpes. SU i Korsnäs SU i Malax

SU i Korsholm Lokalavdelningens verksamhet har legat på is det senaste året, men under våren skall lokalavdelningen startas på nytt. Övriga lokalavdelningar i Korsholm ska slås ihop med den. SU i Vörå-Maxmo SU i Oravais SU i Nykarleby Lokalavdelningen i Nykarleby brukar traditionellt ordna seminarium och Nykarleby lajv en gång i året. Förutom detta deltar också lokalavdelningen ofta i lokala evenemang, som till exempel kulturnatten i Nykarleby.

SU i Vasa Lokalavdelningen startades under 2009 med en helt ny styrelse. Har bland annat ordnat medlemsträff våren 2009 och sommarträffen för SU i Österbotten hösten 2009.

SU i Pedersöre

LSK i Vasa Har tillsammans med LSK i Åbo enkelmajoritet i Åbo Akademis studentkårs fullmäktige.

SU i Karleby

SU i Jakobstad SU i Kronoby

SU i Larsmo

Larsmo

jakobstad

karleby

Kronoby

Pedersöre nykarleby

Oravais

Korsholm

Vörå-Maxmo

vasa

Malax

Korsnäs

Närpes

OBS! Grafiken intill motsvarar inte till alla delar den geografiska kartan av Österbotten.

kaskö

kristinestad

”Vår uppgift är att uppmana och pressa våra regeringar att aktivt verka för en ökad säkerhet på alla fronter i hela Östersjöregionen.”

svensk

framtid nr 1 2010

Politiskt samarbete kring Östersjön Miljön i Östersjön

och Baltikum. Resurser har också användts för att förbättra strålsäkerheten och åtgärda läckage av radioaktiva ämnen från anläggningar i Ryssland.

Det skulle vara en obeskrivlig katastrof om en oljetanker skulle köra på grund och stora mängder olja skulle rinna ut i Finska viken. På vintern är det dessutom nästan omöjligt att samla upp oljan.

Parlamentariskt samarbete

Text Christina Gestrin Sakkunnig i Östersjöfrågor, riksdagsledamot för SFP Foto Stocklib

Just nu pågår en större aktivitet kring samarbetet i miljöfrågor kring Östersjön än någonsin tidigare. Till den delen ser jag faktiskt hoppfullt

på Östersjöns framtid. Om engagemanget fortsätter och det politiska trycket inte avtar, är möjligheten stor för att dagens unga kommer att få uppleva ett betydligt renare hav än det vi har idag. Vattenreningsverk i Ryssland Det är framförallt två strategier som just nu är aktuella. Det är dessa som får mig att skriva så här positivt om Östersjöns miljö. Den ena är Helsingfors kommissionens (Helcom) handlingsplan för Östersjön, även kallad Baltic Sea Action Plan (BSAP). Den andra är EU:s strategi för Östersjöregionen. Helcom är en organisation som helt och hållet fokuserar på verksamhet kring och i Östersjön ur en miljösynvinkel. EU:s Östersjöstrategi handlar om också annat än miljö. I den tas bland annat frågor om konkurrenskraft, logistik och energisamarbete upp. Miljödelen i strategin överensstämmer med Helcom:s aktionsplan. Därtill kommer den samarbetsprocess som benämns ”nordliga dimensionen”. Den nordliga dimensionen handlar till stor del om samarbetsprojekt mellan Ryssland och EU. Det största projektet man hittills rott i hamn är vattenreningsverket för sydvästra St. Petersburg. Ett lika viktigt projekt är i startgroparna, nämligen byggandet av ett vattenreningsverk i Kaliningrad. Inom ramen för nordliga dimensionen har man också förbättrat och byggt många mindre avloppsvattens reningsverk i Ryssland

På politiskt håll finns det idag ett stort intresse för Östersjösamarbete. Jag leder en parlamentarisk organisation för i Östersjöregionen. Den parlamentariska Östersjökonferensen, BSPC, består av representanter från både nationella och regionala parlament från nio länder i Östersjöregionen. Under det senaste året har också Vitryssland närmat sig BSPC och visat intresse för vårt arbete. Det är klart att det väldigt mycket handlar om miljöfrågor men också många andra samarbetsfrågor finns på vår agenda. Vår uppgift är att uppmana och pressa våra regeringar att aktivt verka för en ökad säkerhet på alla fronter i hela Östersjöregionen. År 2006 tillsattes en grupp som fick till uppdrag att skriva ett program om övergödningen av Östersjön och en av våra slutsatser var att vi krävde att våra regeringear skulle godkänna Helcom:s handlingsplan. I november 2007 godkändes planen och jag har haft möjlighet att på nära håll följa med hur processen gått vidare genom att jag varit med i BSAP:s implementeringsgrupp. Nationella handlingsprogram BSAP har som mål att återställa Östersjöns miljö till år 2021. Planen fokuserar på fyra delområden; övergödningen, marina transporter, biodiversitet och farliga ämnen. Alla länder runt Östersjön är skyldiga att minska på utsläppen av näringsämnen enligt överenskomna målsättningar som utgår från den ekologiska situationen i de olika delarna av Östersjön. Alla länder arbetar som bäst med nationella handlingsprogram som skall presenteras på ett ministermöte i Moskva i maj 2010. Många expertarbetsgrupper med representanter från länderna runt Östersjön arbetar kontinuerligt med de olika målsättningarna som finns upptagna i aktionsplanen. Havstransporterna och sjösäkerheten är också den en verkligt stor och viktig fråga eftersom oljetransporterna ökat explosionsartat sedan hamnen i Primorsk öppnade och faromomenten likaså. En isvinter, som den vi upplever i år, är särskilt riskfylld eftersom stora och små fartyg kan råka ut för ispressning och drivas ur farledskurs.

Bred front Andra frågor som BSPC jobbat med under de senaste åren har varit klimat- och energifrågor och samarbetet i arbetsmarknadsfrågor. Vi ser Östersjöregionen som en naturlig region för samarbete inom energiförsörjningen och tycker att vår region borde satsa på förnybara energiformer och på större energieffektivitet samt sparande. På många sätt kunde Östersjöregionen vara en föregångare då det gäller att driva en aktiv klimatpolitik. Nordiska rådet och nordiska ministerrådet är andra samarbetsorgan på den politiska arenan, som följer med och påverkar miljöfrågor kring Östersjön och i de övriga regionerna i Norden. Jag har själv förespråkat en politik som betyder att krafterna används för att uppnå samma mål och just nu är vårt allra viktigaste verktyg BSAP. Faktumet att Europarådet senaste höst godkände EU:s Östersjöstrategi innebär att möjligheterna att få finansiering till projekt för Östersjöns skydd märkbart förstärks. Andra viktiga finansieringsinstitut och expertorgan som arbetar för samma mål är den nordiska investeringsbanken, NIB och NEFCO. Förra året bidrog parlamentarikerna i Östersjöregionen till att en fond grundades, som skall administreras av NIB och NEFCO, och användas till att utarbeta konkreta projekt inom ramen för BSAP. Hittills har Sverige, Finland och Nordiska rådet bidragit med stöd till fonden. EU:s strategi för Östersjöregionen är nu inne i implementeringsfasen. För en kort tid sedan hörde BSPC:s styrgrupp kommissionen om det fortsatta arbetet. Det var glädjande att märka att personer som har en lång tjänstemannakarriär bakom sig nu upplever att det börjar hända saker och ting. Östersjöstrategin har redan nu blivit känd inom EU som en ny modell för politiskt samarbete i och med att man inkluderar en mängd så kallade stakeholders i arbetet. För mig som arbetat med Östersjöfrågor redan under studietiden och under hela min tid som politiker känns det både stimulerande och roligt att få vara med om den aktivitet som nu råder. Nu gäller det att kämpa vidare.

svensk

framtid nr 1 2010

Solenergi kan rädda vår natur och dina pengar Solenergi Text Julia Witting Foto Pedro Antonio Salaverra Calahorra

Människans och samhällets utveckling har alltid styrts av människans basbehov. För den tidiga

människan var basbehoven betydligt mindre komplicerade än de i dagens samhälle. Ett av de primära basbehoven i dagens samhälle har blivit energi, och det krävs allt större mängder energi för att samhället ska kunna fungera på den nivå som dagens livsstilar kräver. I takt med att de fossila bränslena tar slut uppstår ett ännu större behov av alternativa energikällor och här krävs både kreativitet och innovation. Svensk Ungdom har länge redan förespråkat en större satsning på alternativa energikällor, i dag är finansieringen av de olika energikällorna på en väldigt ojämlik nivå. I stället för att satsa på att utveckla nya förnybara källor eller förbättra de existerande så läggs satsningar på att förbättra verkningsgraden på uran och renare bensin. En för framtiden mycket mer vettigare lösning skulle vara att börja satsa mer på de förnybara energikällorna.

I och med att Finland började bygga sin femte kärnreaktor, lovade Vanhanens första regering att mera medel skulle läggas på just detta, innan man funderar på att utöka kärnkraften ytterligare. Det här löftet verkar ha fallit i skymundan. Outnyttjat potential Vatten och vindkraft i all ära, men en spännande energikälla vars potential är i helt egen klass är solenergi. Solenergins enorma potential förstås bättre då man jämför med att den mängd solljus som träffar jorden på endast 70 minuter motsvarar jordens årsförbrukning i energi. Med rätta satsningar, både politiskt och ekonomiskt, kunde utvecklingen av solenergi gå framåt mycket snabbare. För tillfället är lagringen och förflyttningen av solenergi det största problemet. Men då näringslivet allt aktivare börjar intressera sig för den här energiformen kommer också utvecklingen inom området att gå framåt. Solenergifält, framtidens lösning? Inspirerade av de dyrare bränslepriserna har näringslivet också vaknat. Ett av de mer spännande projekten som är

aktuellt just nu är försöken att utnyttja solen i Sahara. Projektet har diskuterats redan tidigare men verkar sedan november 2009 vara ett steg närmare att förverkligas. Desertec är konsortiet bakom projektet och det har som plan att år 2050 förse Europa med 15 % av energibehovet. Företag bakom satsningen är bland andra Siemens, E.on. och ABB. Idén med projektet är att utnyttja en råvara som Afrika har i överflöd, alltså solenergi. För att projektet skall förverkligas krävs dock att man får tillgång till mark att bygga på. De nordafrikanska länderna verkar relativt intresserade att upplåta mark för det här projektet eftersom de enorma solfälten också skulle förse dessa länder med energi. Befolkningen i Nordafrika är ändå relativt liten i förhållande till arealen öken som finns tillgänglig. Desertec hoppas kunna ha energistationer med en gigawatts kapacitet inom fem år. Som jämförelse kan nämnas att ett kärnkraftverk, till exempel Doel i Belgien, har cirka tre gigawatts kapacitet. Andra länder har också visat intresse för det här projektet, intresset är stort för alternativa lösningar bland de länder som är väldigt beroende av naturgas från Ryssland. Desertec projektet har fått stöd av den tyska regeringen av den här orsaken, men också länder utanför Europa är intresserade av projektet.

svensk

framtid nr 1 2010

”Särskilt noga borde man vara i den offentliga sektorn men också kraven för den privata sektorn kunde skärpas.” I Australien har man börjat utreda möjligheten för ett eget Desertec projekt. I Afrika och i Spanien fungerar redan sådana här solfält men in mindre, lokalare skala. Solfältet fungerar så att kraftigt upphettat vatten ger energi åt ångturbiner som generar ström i dygnet runt. Energin ska sedan förflyttas till Europa genom högteknologiska kablar. Den går att transportera också långa avstånd utan att man förlorar så mycket energi, enligt Desertec. Aktiv och passiv solenergi För att kunna utnyttja solenergin behöver man ju inte alltid ta till så drastiska metoder som att bygga enorma solfält i Sahara, det finns också mindre offensiva versioner. Traditionellt har man använt solenergi där det inte har funnits tillgång till strömnätet, på sommarstugan eller på båten, men allt fler har börjat använda solenergi som komplement till övriga energikällor. Passiv solenergi betyder att man inte behöver någon extra utrustning för att ta tillvara solenergin. Man kan förbereda sig på att utnyttja solen genom att man redan i byggnadsskedet tar i betraktande var solen kommer att träffa huset, då bygger man i mån av möjlighet i den södra riktningen. Dessutom kan man anpassa byggmaterialet

och fönstrens storlek så att man bäst kan lagra energin i huset samt utnyttja naturljuset. Genom att bygga stora fönster mot söder och små mot norr kan man i vintertid spara en del elektricitet. Det finns otroligt med många finjusteringar som inte hindrar det dagliga livet som man kan använda sig av i byggnadsskedet för att senare spara på energin. Tips och idéer kan man få bland annat av Motiva, ett expertföretag som ägs av finska staten, som specialiserar sig på energieffektivitet. Ett mer aktivt sätt att spara energi och de egna pengarna är att använda solenergi tillsammans med någon annan energiform. Det finns en mängd olika tekniker av olika effektivitetsgrad och pris. En solfångares årliga vinst per kvadratmeter är cirka 20-30 euro beroende på vad man jämför med för annan energikälla. För ett litet hus brukar man oftast räkna med paket på cirka 8-12 m². I fall solfångarnas teknik ännu förbättrades så att all strålning från solen kunde utnyttjas så skulle 20-30 m² räcka till för uppvärmningsbehovet i ett egnahemshus året om. Med hjälp av solenergi kan man också effektivt värma upp vatten, vilket kan spara en hel del pengar och energi i ett egnahemshus, 5-8 m² räcker för att värma upp hälften av den årliga vattenkonsumtionen. Dessutom borde fler offentliga byggnader och större bostadshus också

i Finland förses med solpaneler, det är vanligt redan i många andra länder. Även om Finland inte är det mest soliga landet så får vi ändå 1000 kilowattimmar strålning per kvadratmeter som kunde utnyttjas, utan utsläpp. Framtiden Jämför man den nuvarande soltekniken med det som fanns bara för tio år sedan har vi redan gått väldigt långt framåt, men det betyder ju inte att vi ska stanna här. Finland borde investera allt mer på de förnybara energikällorna och dessutom borde man satsa på att byggnaderna är energieffektiva, inga fler oekologiska hus som till exempel Sanoma-koncernens glashus. Särskilt noga borde man vara i den offentliga sektorn men också kraven för den privata sektorn kunde skärpas. Ingen gagnas av att det byggs ineffektiva hus som måste kylas ner på sommaren och hettas upp på vintern medan all värme flyr åt kråkorna genom odimensionerat stora fönster. Kräv bättre byggnader och effektivt tänkande!

Källor: www.guardian.co.uk, www.physorg.com, news.bbc.co.uk, www.earth-policy.org, Motiva – Uusiutuva energia

svensk

framtid nr 1 2010

Danica tar över Åboland Också Helsingfors och Nyland får nya politiska sekreterare ny politisk sekreterare text Kenneth Stagnäs Foto Sandra Grindgärds Åbolands krets har fått ny politisk sekreterare i och med att Sandra Grindgärds slutade i början av året. SU:s färskaste tjänstekvinna heter

Danica Vihinen och är ursprungligen Borgåbo. Danica har bott i Åbo i fem år och studerar statskunskap vid Åbo Akademi. Under dessa år har hon lärt känna Åbo med omnejd så pass bra att ett arbete för hela kretsen kommer att fungera smidigt. Danica har en gedigen bakgrund med föreningsaktivitet och har suttit i ett flertal styrelser. – Förra året satt jag med i Åbo Akademis Studentkårs styrelse och jag har också varit ordförande för LSK i Åbo. Jag började som styrelsemedlem i ämnesföreningen Nyländska Nationen och efter det fick jag mersmak för föreningsaktivitet, därför har jag fortsatt med nya uppdrag hela tiden, säger Danica. Eftersom samhällsfrågor och politik ligger varmt om hjärtat har Danica också varit aktiv inom Svensk Ungdom. Hon har varit suppleant i förbundsstyrelsen och suttit i internationella utskottet. – Jag trodde faktiskt att det skulle vara svårare att vänja mig vid tjänstemannarollen än vad det har varit. Eftersom jag är van att arbeta i styrelser såg jag detta som en liten utmaning. Men det har fungerat bra eftersom jag har varit inställd på att bli tjänsteman. Kongressen och lokalavdelningar i fokus Lokalavdelningen i Pargas har legat på is en tid men nu har en ny styrelse valts och den kommer att spela en viktig roll under SU:s kongress. – Kongressen som ordnas i Pargas i början av maj kommer att bli min första utmaning. Det är mycket arbete som ligger bakom tredagarsevenemanget och jag tror vi får bra hjälp från vår nygamla lokalavdelning i Pargas. Kimitoön är också en lokalavdelning som kommer att ligga i fokus den närmaste tiden. – Den har likt Pargas varit sovande en tid men nu ska vi välja ny styrelse och starta verksamheten. Om det här lyckas bra kommer vi antagligen att ordna en minikongress på Kimitoön, fortsätter Danica. – En till utmaning för mig som politisk sekreterare i kretsen och för alla lokalavdelningar är att få in också yngre aktiva medlemmar. Speciellt i Åbo stiger medelåldern och där skulle det vara bra att hitta aktivister som också är lite yngre.

Danica Vihinen (i vit tröja) och Ida Schauman gör EU-valskampanj i Åbo.

Hittills har Danica haft fullt upp med att sätta sig in i rutinerna. Det mest tidskrävande i jobbet tycker Danica att är kontakten till olika styrelser och förbundet. Det är oftast e-postandet som tar tid. Kretsens ekonomi kräver inte lika mycket tid, ungefär en dag i veckan läggs på att titta igenom fakturor och liknande. – Under våren kommer jag dessutom att gå en kurs i redovisning på Öppna Universitetet, så efter det borde jag ha bra koll på den biten. Därför går också en del av min lediga tid åt till skola just nu. Men annars försöker jag att träffa vänner när jag har tid över. En film är också ett bra recept på en lyckad fredagskväll, säger Danica. Danica fungerar också som International officer och sköter därmed SU:s internationella kontakter tillsammans med Internationella utskottet. Fler nya politiska sekreterare Danica kommer inte att vara den nyaste särskilt länge. Janna Ranta som är politisk sekreterare för Helsingfors och Saskia Halminen, politisk sekreterare för Nyland, kommer att sluta i mars. Janna har jobbat två år på SU och kommer efter detta

att åka på utbytesstudier till Tyskland. Efter det ska hon fortsätta sina studier på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet. Hennes efterföljare blir filosofie kandidat Katarina Dahlman, hemma från Helsingfors. Dahlman är 22 år och håller nu på med sina magisterstudier i forskning i världspolitiken vid Helsingfors Universitet. Hon har tidigare tillbringat tre år i Brighton där hon studerat vid University of Sussex och har därifrån en kandidatexamen i internationella relationer. Dahlman kommer att tillträda sin tjänst i mitten av mars. Saskia kommer att återgå till sina studier vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet efter ett år som politisk sekreterare. Hon efterträds i början av mars av Christoffer Hällfors. Hällfors är 23 år, hemma från Lappträsk och studerar statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa. Sedan år 2004 har Hällfors varit kommunfullmäktigeledamot i Lappträsk kommun. Han har varit aktiv inom SU på både lokalavdelnings- och kretsnivå samt även fungerat som förbundsstyrelsemedlem sedan år 2007. Hällfors har också innehaft förtroendeuppdrag vid bland annat Åbo Akademis Studentkår och inom Förbundet Liberala Studerande.

svensk

framtid nr 1 2010

Miljögallup

gallup Kenneth Stagnäs

Vad gör SU:s kretsordföranden för miljön i sin vardag? 1. Vad gör du för att förbättra miljön? 2. På vilka plan kunde du göra mer? 3. Vad kunde alla göra för miljön? 4. Hur ska Finlands elförsörjning se ut i framtiden?

Daniela Holm Kretsordförande Helsingfors 1. Jag använder olika kärl för olika sopor i min lägenhet. Jag har heller ingen bil utan använder kollektivtrafik om jag ska ta mig längre sträckor. Oftast försöker jag att gå till fots. 2. Det jag kunde förbättra är att duscha kortare tid. Jag borde också byta till energilampor eftersom jag ännu använder vanliga glödlampor.

Anna Bergman Kretsordförande Nyland 1. Jag sorterar avfall och använder alltid kollektivtrafiken. Jag skulle också gärna använda kompost men husbolaget där jag bor har tyvärr ingen sådan. I övrigt försöker jag att aldrig slänga mat så att ingenting går till spillo. 2. Jag har slutat ha teven och liknande apparater i ”stand-by –läge” så där har jag redan gjort en förbättring. Men jag googlar alldeles för mycket vilket också är dåligt för miljön. Jag försöker också skära ner på mitt köttätande.

Ida Schauman Kretsordförande Åboland 1. Jag sorterar sopor och står inte så länge i duschen. Jag försöker i allmänhet att spara vatten. När jag handlar så köper jag inte heller plastkassar utan jag har med mig en egen bomullskasse till butiken. 2. Jag kunde äta mindre kött och konsumera mindre ”onödiga” saker. 3. Köp mer ekologiskt framställd mat. Alla kunde ägna en tanke åt varifrån produkterna kommer och hur de är tillverkade. Närproducerade

Runa Ismark Kretsordförande Österbotten 1. Jag har nyligen gått med i Radio Vegas Shopstop kampanj. Det innebär att man inte får shoppa saker på en månad. Det borde värna om miljön. Sedan brukar jag försöka köpa eko-produkter och dessutom återvinna och sortera rätt. 2. Flygresor lär vara en riktig miljöbov och där kunde jag skära ner lite. Jag lever ju också i dagens ”slit och släng –samhälle” vilket gör att jag kanske handlar för mycket.

3. Alla borde printa dubbelsidigt! Jag tycker det är helt idiotiskt att inte utnyttja denna funktion. En enkel grej är också att slänga skräp i rätt skräpkorg, både på stan och hemma. 4. Finland borde vara föregångare gällande förnybara energiformer. Det borde satsas mer på forskning för att få fram alternativa hållbara energikällor. Egentligen är jag emot kärnkraft men jag anser att det inte är möjligt att avveckla den i det här skedet. Det skulle bara gynna kolkraft som är en stor miljöbov. När alternativa metoder finns är det dags att avveckla kärnkraften.

3. Folk borde inte pendla ensamma i bil varje dag. Om det inte finns tillgång till kollektivtrafik så borde man samåka flera personer per bil. Jag har också en idé om att företag borde ordna så att arbetstagare på samma arbetsplats åker tillsammans till jobbet. Företagen kunde utgående från sin miljöpolicy utarbeta ett slags förmånssystem för samåkning. 4. I första hand borde attityderna förändras. Det är lätt att spara el och vi borde inte använda så mycket el som vi gör! Grön el bör givetvis användas i framtiden men i vilken form vet jag inte än. Jag vill lära mig mera om möjligheterna innan jag tar ställning.

produkter är i allmänhet miljövänligare än sådana som har blivit transporterade runt halva världen. 4. Grön elförsörjning bör utvidgas och i första hand kunde vidkraftsparker byggas. Dock skall de konstrueras med hänsyn till närmiljön så att man inte förstör mer än vad man får. Också andra gröna energikällor borde finnas men i vilken form överlämnar jag till experterna. Vi måste också komma ihåg att kärkraften kommer att leva kvar länge, tills nya alternativa metoder byggts ut i en omfattande skala. Man borde också uppfostra sina barn med ett naturligt miljötänkande.

3. Det är lätt att köpa ”second hand –produkter” och hitta prylar på loppis. Man kan också tänka på hur mycket el man förbrukar genom att släcka lampor. Vatten kan man spara genom att inte duscha så länge. Man kan också sänka värmen ett par grader i sin bostad. 4. Jag tror att vindkraften utgör en stor del av framtidens elförsörjning. Dock bör kärnkraften finnas kvar så länge tills alternativa metoder finns utbyggda. Jag tror också att forskningen här spelar stor roll och vi måste hålla upp ögonen för nya rön.

svensk

framtid nr 1 2010

LSK lägger i tredje växeln Liberala Studerande text Mats Biström Ordförande, Liberala Studerande LSK

I skrivande stund är vi i startgroparna för Liberala Studerande LSK:s tredje verksamhetsår.

Jag vill inleda med att förmedla ett varmt tack till årsmötet som gav mig möjligheten att verka som förbundets ordförande. Det är stora skor som ska fyllas, men samtidigt anser jag mig ha en klar syn på vad LSK är och en vision för vad LSK kan komma att vara. Jag har en stark tro på att vi är inne på rätt spår i utvecklingen av vår organisation. En god grund är lagd, men en organisation är aldrig färdigbyggd, och bra är väl det. Från att under fjolåret ha svingat ordförandeklubban i en organisation med 90 år på nacken så är det intressant och inspirerande att ta sig an en nykomling. Fördelen är att LSK inte har tonvis med baggage i lasten som saktar ner oss. Vi är en obyråkratisk och effektiv organisation och det ska vi värna om. Våra tre lokalavdelningar i Helsingfors, Vasa och Åbo är grundpelarna - kontakten dem

emellan och direktkontakten till förbundet skall vara smidig och naturlig. Extrainsatser kommer därför under året att läggas på informationsflödet och lokalavdelningarnas verksamhetsförutsättningar. Vår hemsida på adressen liberal.fi har redan förnyats och mera ändringar är på kommande. En klarare rollfördelning mellan förbundet och lokalavdelningarna kommer också att byggas upp. Särskild fokus kommer att läggas på lokalavdelningen i Helsingfors som ifjol återupplivades efter några års skönhetssömn. Vi har redan en duktig och ambitiös styrelse som arbetar för att utvidga antalet aktiva medlemmar i lokalavdelningen. Det behövs dock flera studerande med i LSK i Helsingfors från alla svensk- och tvåspråkiga högskolor i huvudstadsregionen, så kom gärna med. Med starka grupperingar inom ramen för LSK har ni de bästa möjligheterna att påverka er högskola och studieort. Självklart kommer vi också att blicka utåt på den nationella studentpolitiken. Den nya universitetslagen som godkändes i juni ifjol är visserligen nu färdigbehandlad och i kraft, men efterverkningarna lär börja uppenbara sig. Vi kommer säkerligen inom de kommande åren få ta

ställning till frågor som direkt eller indirekt har en anknytning till den reformvåg som universitetslagen bidrog till. Den kanske mest högaktuella frågan just nu är reformeringen av vårt studiestödssystem. Styrgruppen för utvecklandet av studiestödet framlade i december sin utredning ”Strukturell utveckling av studiestödet”. Frågor som en indexbindning av studiepenningen och en höjning av måltidsstödet för högskolestuderande lär de flesta av oss studerande vara överrens om att är goda utvecklingsmål. Framförallt indexbindningen är någonting som vi har väntat på i åratal. De intressanta områdena är givetvis där åsikterna starkare går isär. Beviljandet av studiestödet skilt för lägre och högre högskoleexamensnivåerna hör till den kategorin. Problemet är att vi inte ännu på alla områden har en fungerande s.k. tvåstegsmodell och vissa studerande därmed kan hamna i kläm. Därför kräver den föreslagna modellen även påtryckningar från statens sida gentemot högskolorna för att reella förändringar skall ske på området. Vi lär utan tvekan ha en intressant vår, sommar och höst framför oss innan det igen drar ihop sig till kårval på många håll. Hoppas du deltar med stort intresse och bidrar till uppbyggandet av LSK.

svensk

framtid nr 1 2010

Ny styrelse

gallup Kenneth Stagnäs

Förbundet Liberala Studerande – LSK har valt ny styrelse. Mats Biström fick förtroendet som ny ordförande. SF passade på att ta pulsen på styrelsen genom att kasta fram ett par högskolepolitiska vattendelare. 1. Terminsavgifter? 2. Vad är bra respektive dåligt med din läroinstans? 3. Hur ser framtiden ut för lärosätena i Finland?

Mats Biström – Ordförande Studieinriktning: Statskunskap och företagsekonomi vid Åbo Akademi Hemort: Åbo 1. Här har jag och LSK en mycket klar linje. Vi motsätter oss terminsavgifter i alla former, både för inhemska och utländska studerande. Den avgiftsfria utbildningen på alla utbildningsnivåer är en av grunderna i vårt välfärdssamhälle. De som drömmer om att lösa högskolornas finansiella situation genom terminsavgifter borde vakna upp och inse att det inte är en realistisk tilläggsinkomstkälla. 2. Bra är definitivt att tröskeln mellan studerande och föreläsare är mycket låg. Akademikvarteren, studielivet och studentkårens verksamhet är också stora plus. Negativa aspekter är att man tyvärr vid många ämnen tenderar att se inåt och inte ha förmåga till förnyelse. Jag efterlyser mera öppenhet i beslutsfattandet och bättre kontakter till näringslivet. 3. Vi lever i intressanta tider just nu. Den nya universitetslagen som godkändes ifjol för med sig en omorganisering av det finländska universitetsfältet, ett stärkande av universitetens autonomi, men också ett utökande av kontakterna till näringslivet. Alla dessa är goda och välbehövliga utvecklingsriktningar. Bland yrkeshögskolorna kommer vi att se en våg av fusioner inom de närmaste åren. Högskolornas stora antal filialer utspridda i Finland kommer också med säkerhet att ses över. Samtidigt tillför frågan om dualmodellens framtid en extra krydda till detta.

Joachim Hesthammer Vice ordförande Studieinriktning: Företagsekonomi – rättstradenom examen, Hemort: Närpes

1. Så länge vi talar om allmän utbildning är avgiftsfri utbildning det rätta och mest rättvisa alternativet. Enligt uträkningar för att terminsavgifter skall vara vettiga för högskolorna i Finland bör prislappen per studerande vara såpass hög att vi talar Oxford och Cambridge pris (Aamulehti 12.5.2007). 2. I Yrkeshögskolan Novia kommer man i kontakt med arbetslivet på ett naturligt sätt. Dels genom olika projekt var det finns en uppdragsbeställare och dels genom de metoder man arbetar på inom olika kurser. Är man inte redo för att ta eget ansvar, reflektera själv och visa intresse för det man studerar är studiemetoden tung. De flesta är vana att sitta på föreläsningar och tenta böcker. Studierna i det här ämnet kräver att du skall kunna operera självständigt och i grupp. 3. Debatten kring dualmodellen är komisk för ingen kan påstå sig ha det rätta svaret. Högskolornas uppgift är att utbilda de studerande för framtiden. En framtid som ingen har en aning om hur den kommer att se ut. Den akademiska inflationen kommer att ställa till stora bekymmer om vi inte reviderar vår syn på vilka egenskaper utbildningssystemet ska ha i framtiden. Campus kommer att växa och de små enheterna kommer att sammanslås om vi fortsätter med dagens tankesätt.

Armi Murto – Vice ordförande Studieinriktning: International Business vid Arcada och Statskunskap vid Soc&Kom, Helsingfors Universitet Hemort: Helsingfors 1. Emot. Jag vill att alla ska ha lika möjligheter till utbildning oberoende ekonomisk situation. 2. Studierna på en yrkeshögskola har gett mig möjligheten att bekanta mig med olika yrken, från ergoterapeut till ingenjör. Dessutom har jag tyckt om att studera vid Arcada, där praktik är en viktig del av studierna. Dock kunde högskolans arbetslivskontakter utvecklas då det gäller kursers innehåll och utbildningsmetoder. Jag gillar att Soc&Kom är en mindre enhet där gemenskapen är god. Detta kombinerat med Helsingfors Universitets stora evenemang samt kursmöjligheter gör helheten lyckad. Men jag skulle gärna se att kursmaterialets och –litteraturens tillgänglighet skulle förbättras, till exempel genom elektroniska versioner.

Matias Kallio

Niklas Mannfolk

Studieinriktning: Folkrätt vid Åbo Akademi, Hemort: Esbo

Studieinriktning: Internationell handel Hemort: Åbo

1. Jag motsätter mig starkt terminsavgifter i alla former. Alla bör ha samma möjligheter att studera oavsett deras tillgångar. Försöket med terminsavgifter måste stanna som enbart ett försök. 2. Gemenskapen studerande emellan är väldigt bra. Likaså möjligheten att fritt kunna kombinera kurser och bygga en examen enligt egna intressen. Dåligt är att många kurser är läskurser, de saknar egentlig utbildning och kontakt med den undervisande personalen. 3. Det finns mycket potential hos våra högskolor. Grundutbildningen i Finland är redan på toppnivå enligt många undersökningar och därför bör även högskolorna ha förutsättningar att nå samma nivå.

1. Absolut inte. Avgiftsfri utbildning är en grundläggande förutsättning både för det finländska utbildningssystemet och för att utländska studeranden ser Finland som ett potentiellt studiesäte. 2. Det är för tillfället svårt att kommentera. Jag har varit väldigt nöjd med Turun kauppakorkeakoulu och än så länge ser det ut som om få dåliga förändringar skulle ske trots, alternativt tack vare, sammanslagningen med Turun yliopisto. Visserligen byter vi redan från ett relativt bra elektroniskt studiesystem till ett sämre, men det är förhoppningsvis tillfälligt. 3. Staten vill ha ett så kompakt system som möjligt. På längre sikt tror jag inte det håller, men vi får se. Synergi i all ära, men det får inte ske på studerandes kostnad.

3. Vi lever spännande tider. Av ekonomiska och politiska skäl kommer det att ske förändringar. Hurudana är ännu oklart. Färre enheter definitivt, men var och hur vet vi inte ännu. Jag hoppas att förändringarna leder till bättre kvalitet på utbildningen. Lottis Bender

Emma Portin

Studieinriktning: Specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, Hemort: Ekenäs

Studieinriktning: Bildkonst Hemort: Nykarleby

1. Ett kort och kraftigt nej. 2. Det är en liten enhet inom PF där man som studerande har möjligheter att direkt påverka. Att det är en liten enhet leder dock till att valmöjligheterna är begränsade, både gällande kurser och tidpunkter. 3. Jag tror att kvalitet är ett nyckelord för lärosätenas framtid. Det är något vi måste värna om i vårt arbete.

1. Absolut inte! 2. Nykarleby är en liten och familjär kommun och på skolan känner alla varandra. Det är alltid lätt att få handledning eller diskutera med lärarna. Det begränsade tillgångarna både studiesocialt och kulturellt i Nykarleby hör till de negativa sidorna. 3. Den höga standarden på utbildningen i Finland kommer att bevaras. Studeranden från utlandet lockas till våra högskolor genom vår avgiftsfria utbildning samt höga nivå på utbildningsprogrammen.

svensk

framtid nr 1 2010

Va d f i nns i d i n pl å n b ok , J a nn a ? 3. Metrokort från Lissabon

Innan vår politiska sekreterare för Helsingfors, Janna Ranta, beger sig på utbytesstudier till Tyskland, ska vi ta en närmare titt i hennes plånbok.

En konferens för Helsingfors olika ungdomsorganisationer ordnades i Lissabon förra hösten.

1. Hotellnyckel från Tallink City Hotel

Medlemskort från tiden som instruktör på Lady Line:s gym.

SU:s tjänstemän och arbetsutskott var nyligen på konferens till Tallinn och diskuterade bland annat strategier inför riksdagsval och kampanjer. Rummet delades med Saskia.

2. Passfoton För att få ansöka om studentlägenhet i Tyskland måste man även bifoga foton på sig själv. Orsaken till att Janna tittar neråt på ett av fotona är att det ibland är svårt att räkna till fyra.

4. Lady Line medlemskort 5. Biobiljetter SU i Helsingfors vann en tävling i teamwork på Ungdomsshowen. Priset var biobiljetter.

6. Circus medlemskort Nattklubben delar tydligen ut VIP-kort efter bara två gångers besök, åtminstone till Janna.

svensk

framtid nr 1 2010

ett lyckat koncept ung påverkan text Janna Ranta

Fredagen innan julhelgen träffades en grupp unga för att lyssna på Anna Bertills, Jan D. Oker-Blom och Carl Haglund som berättade om att vara ung politiker.

Svensk Ungdom i Helsingfors och Nyland bjöd in alla elevkårer och de största studentföreningarna i huvudstadsregionen till seminariet som ordnades i riksdagens infocenter. I seminariet deltog 30 ungdomar som lyssnade, ställde kluriga frågor och fick goda tips inför framtiden. Daniela Holm, kretsordförande i Helsingfors, öppnade seminariet och hälsade publiken och föreläsarna välkomna. Helsingfors stadsstyrelsemedlem Jan D. ”Didde” Oker-Blom öppnade seminariet med att berätta om sin väg från ung studerande till beslutsfattare i huvudstaden. Diddes viktigaste rekommendation är att man bör skaffa sig ett brett nätverk.

– Med hjälp av flera kontakter gör du ditt namn känt, det är det enda sättet att bli invald, säger Didde. Han tipsade även om att det är oerhört viktigt att synas i media, trots att det inte alltid är lätt. Men genom att skriva insändare och blogginlägg, argumentera och vara aktiv i olika föreningar, blir ens profil känd. Det är en förutsättning om man ska klara sig väl i sitt första val. SFP:s vice ordförande Anna Bertills talade om vikten att ha egna åsikter och att vara påläst. – Men det allra viktigaste är ändå att lära sig lyssna. Det bästa rådet jag någonsin fått är att man ska hålla huvudet kallt men hjärtat varmt, säger Anna. – Att ge sig in i politiken är inte enbart en dans på rosor. För att bli framgångsrik politiker krävs hårt jobb och man måste vara förberedd på att ta emot kritik, alla är inte av samma åsikt som du. Att vara en ung kvinna är inte heller alltid lätt. Det är många som kommer att ifrågasätta dig och din kompetens. Det gäller att vara tuff och visa vad man går för och framför allt visa att man menar allvar.

Till sist var det europaparlamentariker Carl ”Calle” Haglunds tur att berätta om sin väg till politikens topp i Bryssel. Han blev intresserad av politik redan i gymnasiet då han märkte att det finns orättvisor i livet. – Skolan var möglig och de hade lovat att renovera skolan, men till slut kom beslutet att det inte finns pengar att renovera. Jag startade en insamlingskampanj som blev succé, säger Calle. Han säger att det sist och slutligen inte kräver så mycket för att våga ändra på det man anser är orättvist. Bara man har passion för det man gör, en bra grupp bakom sig och en klar vision. Calles viktigaste råd är att man aktiverar sig i en förening. – Jag kan ärligt medge att Svensk Ungdom har hjälpt mig mycket på min väg från ung SU-aktivist till europaparlamentariker. Jag säger inte att man måste binda sig politiskt när man är ung, men jag rekommenderar det varmt ifall man tänkt göra karriär som politiker, säger Calle. Arrangörerna vill passa på att tacka för ett lyckat seminarium med en engagerad publik och uppmuntrande föreläsare.

SU:s 67:e Kongress Årets största och viktigaste evenemang för Svensk Ungdoms del är under full planering. Kongressen närmar sig med stormsteg. I år är det Åbolands tur att stå värd för Kongressen och därmed bär det av till Pargas. Under Kongressen kommer du att träffa både nya SU:are och dessutom vår partiordförande; minister Stefan Wallin. Kongressen hålls den 7-9 maj och inleds på fredagen med seminarium. Under sessionen som börjar på lördag morgon ska motioner och SU:s politiska program godkännas, en ny förbundssty-

relse och förbundsordförande väljas samt mycket annat. Med andra ord väljs förbundets högsta förtroendevalda och de politiska linjedragningarna kommer att fastslås under de tre dagarna. Under Kongressen tar vi oss också tid att träffas under friare former. På fredag kväll hålls en cocktail och på lördag kväll en högtidlig festsupé. Före själva Kongressen ordnar varje krets en minikongress. Under minikongressarna gås Kongressens tillvägagångssätt och handlingar igenom och givetvis diskuteras även politik samt mycket mer

beroende på vad deltagarna önskar. Mer information om plats och anmälning kommer via kretsens e-postlistor samt SU:s hemsida. Datum som kan vara bra att redan nu skriva in i kalendern: 10-11.4 Helsingfors och Nylands gemensamma minikongress, 16.4 Österbottens minikongress, 24.4 Åbolands minikongress och sist men inte minst är den 5 april sista anmälningsdagen till Kongressen. Håll ögonen öppna och anmäl dig till årets viktigaste evenemang!