Svensk Framtid 1/08 by Svensk Ungdom

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 1 2008

Fรถr bundet Liber ala Studentklubben s รฅ g d a g sl j u s e t

svensk

svensk framtid

framtid nr 1 2008

svensk

Nej till kärnkraft i Kristinestad!

innehåll

nr 1 2008

CHEFREDAKTÖR peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi

nej till kärnkraft!

formgivare whyprint pärmbild liberala studentklubbens logotyp

Ansvarig utgivare minna lindberg minna.lindberg@su.fi medverkande MATS BISTRÖM HELLEKE HEIKKINEN MARIA HELSING MINNA LINDBERG MATS LÖFSTRÖM MARKUS LÖVHOLM SEBASTIAN NYBERG EMMA PORTIN PETER SJÖHOLM ANNA SUNDSTÉN STAFFAN SUNDSTRÖM JULIA WITTING

Svensk Ungdom vill inte ha kärnkraft i Kristinestad. Enligt SU:s förbundsordförande Minna

ledaren

lsk

profilen johan ekman

det finlandssvenska centrum

nya tjänstemän

miljöseminarium

La Cage aux Folles

ny kretsordf. Helsingfors

ledare

Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi

chefredaktör peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi

meddela adressändringar till emma@su.fi

sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Ett nytt år har börjat med en ny chefredaktör för SF. Om Svensk Ungdom

Svensk Ungdom är

Lindberg riskerar en utbyggnad av kärnkraften i stället att äta upp forskningsmedel till förnyelsebara energiformer. - Kärnkraft är en ändlig energiform som inte löser framtidens energiproblem, säger Lindberg. Då beslutet om det femte kärnkraftverket i Olkiluoto fattades lovade man samtidigt mer satsningar på förnyelsebar energi. - Dessa satsningar har lyst med sin frånvaro, säger Lindberg som vill se en snabbare utbyggnad och större satsningar på vindkraft, biomassa, vågkraft och andra förnyelsebara energiformer och bränslen.

Svensk Ungdom förbundsstyrelse förundrar sig stort varför Kristinestad över huvudtaget figurerar i diskussion om ett sjätte kärnkraftverk. Kristinestad har inte ett ökande behov av energi till vare sig industri eller bosättning. Där finns heller inte högspänningsledningar och övrig infrastruktur. Dessutom planeras kärnkraftverket att placeras i en känslig miljö. Svensk Ungdom ser över huvudtaget inte kärnkraft som en energiform man skall byggas ut. Förbundet är ändå medvetet om att det troligen finns en majoritet för det i riksdagen. - Om ett sjätte kärnkraftverk ändå blir aktuellt så borde det placeras i Lovisa eller Olkiluoto. Där finns infrastrukturen redan och där behöver man inte heller förstöra nya områden med en så enorm anläggning som ett kärnkraftverk, säger SU:s förbundsordförande Minna Lindberg.

Vi behöver en fri press!

Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS

Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

framtid nr 1 2008

Tidningen kommer åter att stå inför stora förändringar. Ett helt nytt koncept kommer att lanseras ännu i år. Samtidigt förnyas också SU.fi. Min personliga bakgrund ligger i journalistiken. Till SU kom jag från Yle och före det har jag också hunnit vara lite på Hbl och dessutom jobbat för svenskfinlands näst mest mångmediala redaktion vid en av de verkliga institutionerna i vårt samhälle. Journalistiska frågor ligger därav nära hjärtat. Den senaste tiden har präglats av svårigheter för journalister. På hemmaplan har vi justitiemordet mot Suomen Kuvalehtis fotograf Markus Pentikäinen, som dömdes för trilska i samband med Smash Asem-demonstrationen i september 2006. Svenska Yle har dessutom haft kniven mot strupen redan länge. Då medlemmar av Yles förvaltningsråd på fullaste allvar undrar ”Mikä se extreme on” (”vad är det där extreme”) kan man fråga sig om det faktiskt finns förståelse för det svenska inom rundradiobolagets ledning. Man ska dessutom komma ihåg att Yle som public service-bolag är i en särställning – Yle ska trygga den pro-

duktion som de kommersiella bolagen inte är intresserade av. Dessa frågor kan ändå te sig som verkliga i-landsproblem i jämförelse med situationen utomlands. Under årets första månad dödades två journalister, norrmannen Carsten Thomassen i Afganistan och utgivaren Pushkar Bahadur Shrestha i Nepal. Totalt dödades 91 journalister år 2007, enligt siffror från International Press Institute. De fördömde också domen mot Pentikäinen. Hbl noterar att 180 utländska journalister greps, attackerades eller hotades av kinesiska myndigheter i fjol. Sedan Kina tilldelades de olympiska spelen har 55 journalister och internetanvändare gripits, enligt Reporters sans frontières. Muhammed-karikatyrerna har också åter blivit aktuella. I Århus, kring tusen kilometer från Helsingfors greps tre personer misstänkta för planer på att mörda Muhammed-tecknaren Kurt Westergaard. Pressfriheten är en av grundpelarna i vårt demokratiska samhälle. Det går visserligen att föra en debatt om vad som är i enighet med god smak, men det ska ändå inte användas som ett slagträ mot en fri press. Suomen Sisu, en organisation med rötterna i Finskhetsförbundet, publicerade Muhammed-karikatyrerna i Finland för kring två år sedan. Organisationen agerade i enighet med rådande lagar, vilket också bevisades i en åtalsprövan. Statsminister Matti Vanhanen hade innan det hunnit be om ursäkt för publicerandet, å regeringens vägnar. Ex-journalisten Vanhanen valde alltså att sätta dagspolitiken framöver grundläggande principer. Som samhälle kan vi inte huka oss. Pressen måste ha spelrum för att kunna tjäna demokratin. Pressen är det fjärde ståndet, för att använda en benämning från 1841. Någon måste granska vårt samhälle kritiskt och föra vidare vad som händer. Vårt samhälle behöver mera diskurs – inte någon munkavle på ministrar. Skriv insändare, delta i debatter, låt din röst bli hörd! Vårt samhälle bygger på debatt – och en fri press.

Bli barnl ägerledare! Svensk Ungdoms traditionella barnläger ordnas sedan 32 år på Kirjais Kursgård i Nagu. Lägren för svenskspråkiga och tvåspråkiga barn ordnas veckorna 23-25 i juni 2008.

För dessa läger söker vi Två barnlägerledare - som tycker om att jobba med barn - som har ansvarskänsla - som är samarbetsvilliga, kreativa och införstådda med att barnen också behöver en andra tider än 8-16 - som tillsammans med tre andra ledare klarar av att ha ansvar för kring 70 barn samt Två ledande barnlägerledare - som förutom det ovan nämnda även under våren kommer att ansvara för planering och förberedelser inför lägren samt för avrapportering efter lägren

Besitter du de förmågor som vi räknat upp här är du förmodligen en av de personer vi söker. Vi strävar ytterligare efter en jämn könsfördelning och önskar både manliga och kvinnliga sökande. Om du är intresserad av tjänsterna hoppas vi att du sänder in en fritt formulerad ansökan till Svensk Ungdom, PB 430, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet “Ledande barnlägerledare” eller “Barnlägerledare”. Din ansökan vill vi ha senast den 15 mars 2008. På frågor svarar förbundssekreterare Mats Löfström per telefon 09-693 07 250, 0457-379 8878 eller per e-post mats.lofstrom@su.fi.

svensk

framtid nr 1 2008

svensk

Stress, utbrändhet, trötthet, sömnsvårigheter, depression ledare

förbundsordförande MINNA LINDBERG minnalindberg.blogspot.com foto Sebastian Lindberg illustration christa björkstam Så definieras många gymnasisters sinnesstämning i en under-

sökning som gjordes av Finlands gymnasistförbund i februari. Jag frågar mig då vem som ska finnas på arbetsmarknaden i framtiden om unga känner sig såhär redan före de ens kommer så långt som till arbetslivet?

Värderingarna verkar också bli hårdare och tuffare. Värden som familjen, sammanhörighetskänsla, politiskt engagemang och ansvar lider av det här. Detta leder i sin tur till att nytänkande, kreativitet och innovationskraft inte längre sporras – trots att det är just de egenskaperna som behövs senare i arbetslivet. För att undvika att unga i skolålder slås ut, måste skolans stödfunktioner verka smidigt och professionellt. Stödfunktioner betyder tillgängliga skolhälsovårdare, kuratorer, skolpsykologer och studiehandledare! De ska inte endast vara åtgärder till pappers utan vara verkliga möjligheter för de studerande att söka hjälp och stöd. Också samarbetet mellan skolan, hemmet och elevvården måste fungera. Även om det inte handlar om att alla elever mår dåligt så måste vi ta undersökningens resultat som ett allvarligt varningstecken. Klyftan mellan dem som mår bra och dem som mår verkligt illa blir allt större. Undersökningen visar också att de elever som uppger sig må dåligt, har allvarligare symptom än vad liknande undersökningar tidigare visat. Kontentan är alltså att det finns stora behov av att

utveckla elevvården i såväl grundskola som på andra stadiet och i högskolorna. Studie- och karriärhandledningen är nödvändigt både i yrkesinriktade studier och på universitet! För att det ska gå på rätt köl från början måste studiehandledningen dessutom vara ändamålsenlig redan i grundskolan. Arbetsmarknaden (och staten också för den delen) förväntar sig arbetstagare, som är självständiga, utbildade, kunniga, kreativa och produktiva. Man ska anpassa sig lätt, veta sitt eget värde och pris och ha egna intressen. Dessutom ska man ännu ha hunnit skaffa sig praktisk arbetserfarenhet, trendiga fritidssysselsättningar och ett brett kontaktnätverk. För att beredas bästa möjliga förutsättningar för att skaffa sig dessa kvaliteter, får vi inte låta någon ”falla genom systemet”. För de ungas illamående kommer att leda till att Finlands ekonomiska tillväxt avstannar genom att vår konkurrenskraft blir sämre just på grund av det här. Det är de samma unga som står för den ekonomiska tillväxten i framtiden och som nu mår dåligt. Bevisen har vi i den här och många andra aktuella undersökningar. Därför är det dags att agera!

Burn, baby, burn - burn out inferno åskledare

Vice ordförande anniina pirttimaa foto Joni Varjonen ”Jag tror inte på att det finns något som heter burn out. Jag tror att de som säger att de är utbrända

bara vill ha uppmärksamhet.” Det var en lördagskväll ett par veckor sedan jag fick höra dessa ord från en person i bordssällskapet. Jag stirrade på honom. Kunde inte tro att jag hört rätt. Under de senaste åren har jag fått se ett par fall av utbrändhet på nära håll. Det har inte varit en vacker syn.

Att höra någon påstå att utbrändhet är något påhittat, ett modefenomen, gör mig därför både arg och förtvivlad. Visst, jag kan hålla med om att dagens samhälle på något vrickat sätt förgyller stressen – har man inte det bråttom gör man antagligen heller inte ett bra jobb. Men att förneka att något, som får så många att må dåligt varje dag ens skulle finnas, det kan jag inte acceptera. Utbrändhet är inte ett kvinnligt fenomen. Det är ändå inte ett påhitt att speciellt unga kvinnor är välrepresenterade i statistiken. Vi har en generation duktiga flickor som håller på att växa upp till utbrända kvinnor. Också i botande av illamående är ett av de första stegen ett medge att man har ett problem. Det är attityder som min bordsherres för ett par veckor sedan, som gör att man också själv så gärna förnekar att man behöver hjälp. Man vill ju inte verka svag eller sämre än andra – alla andra har ju också mycket jobb, varför skulle just jag inte klara av det? Så enkelt är det ändå inte, med tanke på att många unga kvinnor lever med den dagliga pressen att bl.a. vara smarta, framgångsrika och samhälleligt aktiva, smala och cellulitfria

(men ändå bra på att laga mat), ha tid att upprätthålla ett brett socialt liv och dessutom hitta den perfekta parrelationen (för att sedan en dag bli goda mödrar). Då är det inte att undra på att göken i väggklockan ibland bara vill gömma sig inne i urverkets skrymslen. Det går inte att säga om det är arbetet eller det personliga livets problem som gör att man blir utmattad. Det har heller ingen betydelse. Illamåendet är likväl ett faktum. Det är lättare att uppmana andra att ta tag i sina problem, än att erkänna sina egna. Så jag erkänner. Det finns tider i mitt liv då jag allvarligt funderat på att jag står för nära avgrunden till utbrändhet, med tårna vinglande över kanten. Tillsvidare har jag inte fallit i. En stor orsak till det är att jag har så många som håller i mig i de osynliga trådar som hindrar mig från att falla. Det är de nära och kära som har dessa trådar i sin hand då jag själv ibland tappar dem. Det är inte alla förunnat att människorna omkring en märker då det börjar slira. Det som ändå är alla förunnat är rätten att be om hjälp, redan innan man faller i. Det är oss andras, och inte minst samhällets plikt att se till att det då också finns någon som lyssnar.

framtid nr 1 2008

5 skäl att vara extra aktiv i SU 2008 mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com

1. Kommunalvalet Kom med i årets kommunalvalsrörelse! Kommunalvalet den 26 oktober är helt klart årets största politiska händelse. SU kommer ha 130 kandidater runt om i hela Svenskfinland. På många håll har nya kommuner bildats som en konsekvens av kommun- och servicekommunreformen – en reform som kommer att fortsätta och som på många gör att detta val kommer vara ett av de mest viktiga valen på länge. Därför är det extra viktigt med många unga SU kandidater och kampanjarbetare för att vi skall kunna garantera en fortsatt starkt ungdomspåverkan och svenskspråkigt inslag i landets kommunfullmäktigen. Är du intresserad av att göra kampanj eller att själv kandidera – kontakta då ditt SUkansli. Kontaktuppgifter på www.su.fi

2. Förbundet Liberala studentklubben Den 8 februari 2008 stiftades föreningen förbundet Liberala studentklubben (LSK) på Kåren i Åbo. Föreningens första styrelse är nu vald och arbetet med att följa upp jordskredssegern i Åbo akademi (där LSK fick 17 av 31 platser) i senaste kårval har på allvar börjat. LSK (som redan är aktivt i Åbo och Vasa) kommer nu satsa hårt på att etablera sig i Helsingfors och vid de svenska yrkeshögskolornas studerandekårer. LSK är svaret på en politisk beställning. En organisation som kan stå ovanför de lokala och regionala grälen och istället presentera konstruktiva lösningar för hur den svenska tredje stadiets undervisning ska se ut för att fortsätta vara konkurrenskraftig också i framtiden. I det arbetet behövs alla krafter. Om du vill bli högskoleaktiv är därför Liberala studentklubben från och med nu ditt självklara val. Mer info om LSK på ww.liberal.fi

3. Kongressen den 18-20 april förnyas SU:s 65:e förbundskongress går av stapeln i Arcada i Helsingfors den 18-20 april. Kongressen förlängs med en dag och inleds redan på fredagen med ett seminarium om konkurrenskraft och hållbar utveckling med bland annat rektor Henrik Wolff, minister Stefan Wallin, riksdagsledamot Mikaela Nylander, europaparlamentariker Henrik Lax och ambassadör Ole Norrback som talare. Fredag avslutas med cocktail och mingel samt kvällsprogram i ASK:s Cor-hus. Lördagen och söndagen viks åt förhand-

lingar om det politiska programmet och de 38 inlämnade motionerna. På lördag kväll är det jubileumskongressupé på Restaurant Sipuli i centrala Helsingfors. Läs mer om kongressen i den till detta nummer bifogade foldern och anmäl dig redan idag till årets evenemang nummer ett!

4. Hemsidan, SF och SU:s image förnyas I samband med riksdagsvalet så startades arbetet med att förnya SU:s image. Under året fick SU en ny logo och nytt profilmaterial. Under året förnyas informationsmaterial, hemsidan och SF:s koncept. Är du duktig på att skriva, layouta eller på att göra illustrationer skall du inte tveka att ta kontakt med SF:s redaktion.

5. Organisationen förnyas Fler stora SU-evenemang och en ny politisk akademi kommer i år! En ändring av förbundsstyrelsens struktur föreslås för att minska byråkratin och öka effektiviteten. Dagens förbundsstyrelse har tagit den mesta av de förtroendevaldas och tjänstemännens tid. En mindre, men samtidigt mer effektiv och arbetande styrelse frigör resurser till att ordna med stora evenemang där fler SU:are kan samlas. Det skapar mer tid för politik och den nya Politikerakademin med fokus på seminarium, politiska diskussioner och träffar med ministrar och riksdagsledamöter samt intressanta studiebesök gör att fler kan vara aktiva i SU:s verksamhet.

Sandra Grindgärds tar över i Åboland ny politisk sekreterare

Sandra Grindgärds är ny politisk sekreterare för Åboland. Hon börjar jobbet i mars. Tidigare har

Grindgärds bland annat suttit med i SU:s Arbetsutskott samt varit aktiv vid Åbo Akademis Studentkår. Hon är ursprungligen hemma från Kristinestad. I kårvalet 2007 var Grindgärds en av de verkliga röstmagneterna för LSK – totalt fick hon fjärde mest röster. – Det känns bra att jag blev vald, jag känner mig motiverad att jobba med SU på heltid, säger Grindgärds. En liten förändring blir det säkert att gå från förtroendevald till tjänsteman. Grindgärds tar över efter Sandra Bergqvist, som nu flyttar till Helsingfors för att jobba vid Finlands Svenska Folkting.

svensk

framtid nr 1 2008

svensk

lsk

Anna Sundstén och Sofia Portin var med vid det konstituerande mötet.

text Otto Andersson foto peter ”poppe” sjöholm

Studentpolitiken f ick l i ber a lt för bu n d

Liberala Studentklubben grundades på Kåren i Åbo. Vid det grundande mötet och den efterföljande middagen var ca 30 personer närvarande. Varför behövs då det nya förbundet? Till skillnad från det flesta andra riksdagspartier har Sfp och SU saknat en studentpolitisk organisation. Nu är det dags att rätta till den bristen. Den nationella studentpolitiken saknar ett liberalt alternativ. Det finns en klar beställning på ett liberalt tankesätt i dagens samhälle. Förbundet LSK skall därför inte enbart koncentrera sig på Svenskfinland. Vi skall även rikta oss mot finsk- och tvåspråkiga studerande, både på högskole- och yrkeshögskolenivå. Trots att studentpolitiken är nationell, är det givetvis så att vi har ett specialkunnande då det kommer till finlandssvensk högskoleutbildning. Detta kunnande behövs nu. Den finlandssvenska högskolepolitiska genomsyras av regionalpolitiskt hemåtdragande. Bristen på helhetstänkande kan ha ödesdigra följder. Vem skall bestämma över hur vi skall ha det, om inte vi själva? Samordningsdelegationen rapport om den finlandssvenska högskoleutbildningens rapport är ett typexempel på resultatlöshet orsakat av regionalpolitik. LSK:s uppgift är alltså att fungera som SU:s och SFP:s intressebevakare i frågor som berör studerande. Det finns dock skäl att komma ihåg att all verksamhet börjar från gräsrotsnivån. Förbundet LSK:s andra stora uppgift är fungera som takorganisation för sina lokalavdelningar. För tillfället har vi aktiva avdelningar i Åbo och Vasa. Förutom att stöda de aktiva föreningarna skall Förbundet även upprätta nya och återuppliva sovande föreningar. Som första mål är att återuppliva en lokalavdelning i Helsingfors. Samtidigt bör energi sättas i att involvera flera yrkeshögskolestuderande i verksamheten. Det finns stora möjligheter, men även mycket att göra. Framgång nås inte på ett ögonblick, utan vi måste nu skapa grunden för den kommande verksamheten. Hoppas så många som möjligt vill vara med och skapa något nytt i den finländska högskolepolitiken. Otto Andersson

Förbundsordförande Förbundet Liberala Studentklubben

LSK:s styrelse 2008 lsk

Fredagen den 9 februari skedde det som många länge väntat på. Förbudet

framtid nr 1 2008

1. Namn, ålder, varifrån hemma, uppgift | 2. Jag vill jobba för | 3. Bakgrund

foto peter ”poppe” sjöholm

1. Otto Andersson, jur.stud. 24 år, ursprungligen från Pernå, bor numera i Åbo, ordförande. 2. Som förbundets första ordförande ser jag det som min/styrelsens viktigaste uppgift att lägga grunden för LSK:s framtida verksamhet. Dessutom skall vi från första början vara aktiva i den intressebevakning som berör studerande. 3. Jag är tillfället fullmäktigeordförande för Åbo Akademis Studentkår (ÅAS). Har tidigare (2007) fungerat som styrelseordförande för ÅAS. Utöver detta en hel del förtrodendeuppdrag vid Åbo Akademi och diverse föreningar.

1. Mats Biström, 23 år, hemma från Kimito, numera

1. Reettasisko Pakkala , 23 år, juridikstuderande vid Åbo Akademi, ursprungligen från Björneborg, första vice ordförande med socialpolitik som huvudansvarsområde. 2. Ingenting är viktigare än studenternas välmående! Det är mycket på gång inom högskolevärlden, även på det socialpolitiska planet; bl.a. yrkeshögskolestudenternas hälsovård, studiestödets framtida utveckling i sin helhet och internationella studenternas obligatoriska sjukförsäkringar. 3. Socialpolitiskt ansvarig samt vice ordförande i Åbo Akademis studentkårs styrelse 2007, ledamot i kårfullmäktige 2006 och 2008. Ytterligare med i Studenternas hälsovårdsstiftelses delegation och Svenska Studerandes Intresseförenings styrelse 2008-.

1. Jenny Björk , 23 år, hemma från Pedersöre, styrel-

Åbobo, andra viceordförande med högskolepolitik som ansvarsområde. 2. Vi lever i en spännande tid då enorma strukturförändringar inom högskolevärlden präglar den högskolepolitiska vardagen. Här skall förbundet LSK som ett nationellt organ ta en aktiv roll och komma med goda helhetslösningar. Detta, och även mera konkreta frågor som att bygga upp varumärket LSK och stärka lokalavdelningarna, ser jag fram emot att jobba med tillsammans med resten av styrelsen. 3. Studerar statskunskap och företagsekonomi vid ÅA för tredje året. Fungerar för tillfället som LSK vid ÅA:s ordförande och är invald i Åbo Akademi studentkårs fullmäktige. Är även viceordförande för SU i Åboland och suppleant i SU:s förbundsstyrelse.

semedlem. 2. Förutom att spela en aktiv roll som svenskspråkiga studerandes röst i de processer som sker i högskolevärlden just nu kommer jag också jobba för att högskoleutbildningen i Finland överlag skall vara kvalitativ och jämlik samt uppmuntra studerande till att vara aktiva och nyfikna på vad som händer runt omkring oss. 3. Studerar till sjukskötare i Svenska Yrkeshögskolan. Varit aktiv i studerandekåren SSY och sitter det här året i SAMOKs styrelse.

1. Christian Ekblom, 24 år, Åbo, styrelsemedlem. 2. Tänker jobba för att förbundet skall bli nationellt.

Det är inget lätt jobb och det görs inte på ett eller två år men någonstans måste man börja. 3. Jag studerar redovisning vid Åbo Akademi. Jag har varit mycket aktiv i en mängd olika studentföreningar och så klart varit även aktiv i studentkårens olika organ. Jag har bl.a. suttit i ÅAS styrelse, varit ÅAS fullmäktigeordförande och för tillfället är jag viceordförande i ÅAS Ekonomidirektion.

1. Christoffer Hällfors, 21 år, hemma från Lappträsk, studerar i Vasa, styrelsemedlem. 2. Jag tänker jobba för att högskolestuderande i Finland skall få ett politiskt förbund som engagerar samhällsintresserade studerande för att jobba för studerandens sak och försöka aktivera de LSK lokalavdelningar som finns nu. 3. Min bakgrund finns i SU och Sfp. Sitter med i Lappträsk kommunfullmäktige för SU. Sitter med i styrelsen för LSK i Vasa och också i Åbo Akademis Studentkårs Kåravdelning i Vasas styrelse som informations- och marknadsföringsansvarig.

svensk

framtid nr 1 2008

Utredningar för Ike men det är ok. Bussar som går enligt tidtabell är inte det som gör människor lyckliga.

profilen text & foto peter ”poppe” sjöholm

profil Johan Ekman, nyutnämnd ordförande för den utrikes- och säkerhetspolitiska ungdomsgruppen efterlyser mera humana värden och soft po-

wer. Ungdomsgruppen kommer att ta ställning till stora frågor som lätt blir explosiva. Ekman hoppas ändå att gruppen nå konsensus kring de stora frågorna. En utredning ska bli klar ännu i år. Totalt valdes 28 ungdomar av över 400 sökande till den utrikes- och säkerhetspolitiska ungdomsgruppen. Bakom initiativet ligger utrikesminister Ilkka Kanerva.

Namn Johan Gabriel Ekman Ålder 24 Familj det viktigaste Bor I Rödbergen Kör framåt Dricker Rödvin Äter Gärna på Farouge Reser Helst med tåg

Terrorism, Nato och värnplikt Johan Ekman har varit en rätt synlig profil i SU. Bakom sig har han ett år som viceordförande och uppdrag inom SU:s internationella verksamhet. Uppdragen har också inneburit en del synlighet i media. Första gången Ekman förekom i en tidning i SU-sammanhang var under en förbundskongress. I Jakobstads Tidning gick han hårt ut och kritiserade kriget i Irak. Krig och terrorism kommer säkerligen att bli stora frågor i arbetsgruppen, vid sidan om Nato och värnplikt. Ekmans mål för gruppen är ändå att mera fundera på stora linjedragningar och inte fastna på de enskilda detaljerna. Är man till exempel ute efter världsfred måste man först fundera på vilka medel man kan använda – ekonomisk tillväxt är då ett alternativ. Efter det blir det att gå en nivå ner och fundera på hur den ekonomiska tillväxten ska ökas och då är igen stöd till unga företagare än lösning. Dessutom blir det att ta ställning till Finlands plats i pusslet. Över lag kommer året 2008 att präglas av stora frågor. Det blir presidentval i både USA och Ryssland och Olympiska spel i Kina. Det är alla frågor som säkerligen kommer att påverka den utrikes- och säkerhetspolitiska ungdomsgruppen arbete. Ekman skriver under Paavo Lipponens tes om att Finland ska vara med där besluten fattas. Han vill också stärka EU:s roll internationellt sett. En konkret åtgärd skulle vara att tilldela EU en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. De stora organisationerna är viktiga då man ska agera multilateralt.

Mera soft power Enligt Ekman har EU visat exempel på soft power i förhållandet till Serbien. Presidentvalet i februari sågs av

Läser the Economist och brittiska romaner Surfar på guardian.co.uk Lyssnar Hemma lyssnar jag bland annat gärna på Leonard Cohen, REM eller Serge Gainsbourg Smultronställe Sommarstället i Nagu SU är det liberala alternativet Viktigast just nu att njuta av livet

många som folkomröstning om Serbiens relationer till EU. Den västvänlige Boris Tadic vann. Han meddelade också att Kosovos öde inte kommer att påverka förhandlingarna med EU. – På längre sikt tror jag ändå inte att Serbien kommer att falla sönder, trots att Kosovo utropade sig som självständigt, säger Ekman. Krafter inom Serbien jobbar nu hårt för att bli EUmedlem och det kommer att påverka situationen i Balkan. Kosovos framtid kommer ändå att bli svår. Regionen är fattig och om stabiliteten inte omedelbart kan tryggas finns risken att kriminella element kommer i en maktposition. Ekman efterlyser också mer samarbete mellan Norden och Sydeuropa. Skulle det finnas mera förståelse för det katolska här uppe i Norden kunde de två regionerna bilda en motvikt mot det anglosaxiska i EU. – Det existerar ett socialt ansvar i Sydeuropa. Även om vissa saker inte fungerar lika bra i Italien som i Finland finns det ändå mera marginal för sådant, påpekar Ekman. Bussar må vara några minuter sena i Italien,

Amo l’Italia Italien är för övrigt ett land som Ekman har en speciellt varm relation till. Efter ett utbyte under gymnasietiden har det blivit många resor till landet – både för att jobba och för att uppleva landet. Mest har det blivit resor till Venetoregionen i norra Italien. Det var även i en liten by där som Ekman tillbringade sitt gymnasieutbyte. En upplevelse som gav mycket – att bo hemma hos en konservativ men varm familj, långt från alla större städer. I utfrågningar brukar Veneto normalt vara den region som italienarna tycker sämst om. Landet är rätt långt splittrat mellan det rika norr och fattiga södern. Att hitta en balans, regionerna emellan är svårt. Politikerföraktet i landet har Ekman också stött på. – Ingen vettig människa vill ha att göra med politiker i Italien. Säger man att man är politiskt aktiv skakar människor på huvudet, säger han. Det innebär samtidigt att politikerna har ett mycket stort ansvar. Att Berlusconi har fått en så stark maktposition gläder inte Ekman. – Berlusconi bjuder Blair, Bush och Putin på informell semester, världens fyra största skurkar kan nog semestra med varandra, man annars går det inte att komma överens, säger han. Vänster- och centerpartierna är så splittrade att Berlusconi normalt inte brukar ha problem att få ihop en stabil högerregering. Trots alla problem, trivs Ekman ytterst bra i Italien. Man är inte lika tiukka där och atmosfären ären helt annan.

Inte alltid en dans på rosor Ett problem med att vara så involverad i internationell politik är de otaliga resorna. Mycket tid på flygplatser och ombord på flygplan är inte alltid en dans på rosor. Det är också sällan som det blir tid att uppleva värdlandet då man besöker en konferens. Då krävs det att man kan ge sig själv tid att åka på privata resor emellanåt, anser Ekman. I politiken är det viktigaste att tro på sig själv, att orka tro att man kan göra ändringar. Det är enkelt att fastna i maskineriet. Största delen av alla politiker har varit idealister en gång i tiden. – Min tid i SU har givit mig en beredskap att syssla med internationella uppdrag, säger Ekman. Är man intresserad av internationella frågor är SU:s internationella utskott en bra plats att söka sig till.

Det finlandssvenska centrum

design: peter ”poppe” sjöholm Helsingforskarta: (c) Fontus 2000-2008

svensk

framtid nr 1 2008

svensk

framtid nr 1 2008

Två nya tjänstemän presentation TEXT anna juntunen & peter ”poppe” sjöholm foto emma portin

I januari började både Peter ”Poppe” Sjöholm som politisk sekreterare för information och Anna Juntunen som politisk sekreterare för högskolepolitik vid förbundets kansli. De nya tjänstemännen valde att ta pulsen på varandra. – Anna, du var inte medlem i SU när du sökte tjänsten. Varför blev det SU för din del? – Arbetsbeskrivningen lät väldigt spännande och jag hade redan en gång tidigare funderat på att söka ett SU-jobb. Den gången flyttade jag ändå utomlands. Nu kändes tiden mogen. – Poppe, du har själv varit förtroendevald i förbundet. Hur känns övergången till tjänsteman? – Som tjänsteman får man ett rätt annat perspektiv. Politiken genomsyrar det man gör på ett helt annat sätt då man tillbringar fem dagar i veckan på kansliet eller fältet. Positionen innebär helt klart att det blir mera politik i ens liv. – Anna, ryktet förtäljer att du har haft böjelser mot vissa andra politiska grupperingar. Hur ser du på de anklagelserna? – Det låter ju nog lustigt. På min egen studentkår har jag varit väldigt opolitisk. När jag bodde i Sverige insåg jag att det inte finns något annat liberalt alternativ i Finland än SU och Sfp. Jag ser också en klar beställning på ett förbund som Liberala Studentklubben och saknade själv en sådan organisation när jag var aktiv inom det studiepolitiska.

Jobbet – Poppe, hur kommer vi att märka att SF har fått en ny chefredaktör? – Alla sätter självklart sin ägna prägel på det arbete man gör. Jag tror att min bakgrund som journalist på bland annat Yle ger mig en hel del perspektiv på hur man ska få hela SU:s materialproduktion ska samspela. Det gäller alltså inte bara tidningen, utan också webben och övrigt material. Det måste finnas mera kopplingar och färre klara gränser mellan områdena. – Anna, LSK har just grundats. Kommer förbundet att ta över all högskolepolitik på svenska i vårt land? – Det hoppas jag att inte händer, mångfald behövs

SU-familjen har fått nya medlemmar.

alltid trots att sakfrågorna är rätt lika. Min målsättning är att LSK ska bli en stark liberal aktör över språkgränserna. Tyvärr kan man konstatera att bevakningen på svenska har skötts dåligt på riksplan. Studentkårerna har ju som uppdrag att bevaka sina medlemmars intressen och är dessutom regionalt bundna. Jag hoppas på ett helhetsperspektiv inom LSK. – Alla som har sett Poppe på stan har säkert lagt märke till vissa Mary Poppins-tendenser. Vad gömmer sig i din väska, Poppe? – Allt nödvändigt finns med. Normalt brukar det finnas en bärbar dator, pass, plånbok, några skruvmejslar, en god tidskrift, anteckningsmaterial och ibland också en necessär. Hellre för mycket, än för litet, brukar vara min filosofi. Dessutom är det praktiskt när man handlar. Allt ryms i samma väska.

Världen utanför – Anna, du har tillbringat en hel del tid utomlands. Ger det perspektiv? – Sannerligen! Det ger en redskap att hantera olika slags människor men ger också uppskattning för det man har. Så tycker jag också om språk och dialekter, men det medför också att man känner sig rotlös och rastlös för man flyttar lätt snabbt. – Poppe, kollektivtrafik är något du säkert är bekant med från din studietid i London. Hur skulle du utveckla trafiken i centrum? – Som liberal är det alltid lite kluvet att föreslå nya tullar och avgifter. Jag anser ändå att alla vinner på vägtullar. De bilister som måste in i centrum kommer snabbare fram, eftersom trafikmängderna minskar. De som nyttjar kollektivtrafiken kommer snabbare fram, eftersom trafikmängderna minskar. Luftkvaliteten blir bättre, för att trafikmängderna minskar. Jag anser dessutom att affärerna i centrum är så pass konkurrenskraftiga att de nog kommer att klara sig. Stockmanns garage är redan i dag fullt mest hela tiden. Rätt långt lämnar nog människor bilen hemma i dagens läge. Det ska uppmuntras och göras enklare. – Anna, du har studerat etnologi. Vad är det och har du någon nytta av det? – Etnologi handlar om människan som kulturell varelse. Framför allt är det mycket allmänbildande och ger en redskap att se större helheter och förstå det omkringliggande samhällets särdrag. Jag har bland annat katalogiserat fiskeredskap i en liten bod ute i Ingå samtidigt som jag har läst om Sydamerikas indiankulturer.

Några snabbisar Poppe, varför dricker du inte kaffe? – Jag föredrar genomskinliga drycker. Anna, lyxhotell eller interrail? – Interrail med övernattning på lyxhotell. Jag tror inte på att planera för mycket när jag reser och lyxhotell brukar ha en tendens att vara fullbokade! Poppe, ekonom, journalist, vad annat? – Scout, finsmakare, cyklist, vegetarian och finlandssvensk. Anna, ekonom, etnolog, vad annat? – Finlandssvensk, gastronom, kulturkonsument och världsmedborgare. Poppe, var är du 2023? – Jag jobbar med informationsfrågor vid en icke-statlig organisation. Själv då, Anna? – Känns som så länge till dess. Jag hoppas att jag arbetar med något som jag upplever som meningsfullt, precis som nu. Det får dessutom tangera mina studier.

svensk

framtid nr 1 2008

”Spanska tomater bättre” miljöseminarium Text Peter ”Poppe” Sjöholm foto Rido, Staffan Sundström

säger Nyberg. I många fall har man fått dubbelt större skördar. I väst blir de ekologiska odlingarna ändå något mindre. Det kompenseras förhoppningsvis med högre priser plus det ekologiska stödet.

SU i Ekenäsnejdens seminarium om ekologi kom med flera intressanta slutsatser. Spanska, fri-

Andra problem för ekologiska bönder

landsodlade tomater visade sig vara bättre än närpesiska växthustomater ut ett helhetsekologiskt perspektiv. Ett blindtest gav också tummen upp för ekologiska bananer. Tre av fyra seminariedeltagare tyckte de var bättre än vanliga bananer. Biolog Henrik Nyberg konstaterade att det mest ekologiska är att leva enligt säsongen. Ännu före 1900-talet var allting som odlades ekologiskt, eftersom några kemiska bekämpningsmedel då ännu inte hade utvecklats. – Det är mycket effektivt att odla ekologiskt i u-länder,

Jordbrukare Mattias Weckström är inne på samma linje. Själv har han odlat ekologiskt sedan 2004, då han tog över sina föräldrars ekologiska jordbruk. – Ekologiska jordbrukare tampas med andra problem. En vanlig bonde bekämpar lätt ogräs med besprutning, säger Weckström. Å andra sidan behöver han ytterst sällan en veterinär på gården, eftersom hans djur mår så pass bra. Att odla ekologiskt kräver ändå att man är kreativ när problem uppstår. Går det inte att ta till giftflaskan måste man hit-

ta på något annat. Weckström anser ändå att man inte får bli stressad av ogräs. Totalt jobbar han lika mycket som en konventionell bonde, om än med andra saker. För tillfället säljer han nästan allting lokalt och efterfrågan är större än utbudet. Överlag är bristen störst på ekologisk frukt och jordfrukt. Med på seminariet var också Eva Sandberg-Kilpi som ansvarar för utbildningsprogrammet för Hållbar utveckling vid yrkeshögskolan Sydväst. Hon efterlyser mera livscykelsanalys. Ett exempel är just spanska tomater som har odlats utomhus. Trots att de flygs till Finland har de ändå en lägre påverkan på miljön än tomater som odlas i finländska växthus. Bäst skulle det ju vara med finländska frilandstomater, men det är inte alltid ett alternativ. I dagens läge lever vi varken bioeffektivt eller rättvist. Enligt Sandberg-Kilpi är hållbar utveckling en lösning. SU i Ekenäsnejden drog sitt strå till stacken. På seminariet serverades kaffe, te och bullar – alla ekologiska.

r a m o d r Fö b oa r e d ä j f i a bek l ä dd

tisterna, som rterade musikalar po im de om ga I frå på La Cage queen ensemblen är dr agqueendrottag za dr Za av as n ali ste d) re lun ar ager har en talang ns strålande Riku Ek n franska Riviera konstatera at t de de an m på n st ka ra s, kla lle r Fo aux r tillgång till n lles ningen som stråla för tillfället inte ha r en gemensam so vi ha La Cage aux Fo t m re so Pa p ka el. ns m ku och tidigt varför n underhållningshim förstår ändå sam importerade Glen an ige M er d. (sv lan el fin ich sk M en i Sv enerna i Svepå vid namn Jeanheikkinen de stora musikalsc gdomseskapader un på TEXT helleke s bb ge jo or tt Ge få n e frå de int fattas – någr a ed bremer Daniel Nilsson), foto st efan lt någonting som m de uppfostrat m ke so en n, lt ge he vä är t av De an rige. e på vad de s den str aighta sid La Cage aux Folle m om de funder ad so på ut en r se ow Sh na . lar rg av kil h . Skådespelerkärlek och omso lag av cat-fight oc en på vägen hem tik ins bu ed n m , frå gt pa nli kö va skall els trolovade agframsk rider som i en llen som Jean-Mich ro hör till när flera dr i ti ju bakade ys m in Pö so a tt ar m go Al om h skan e) kna all den utmed förd annat småt t oc En helk väll porterade dansar val. Hon verkar sa så kunde im lfel ige sti m er so ed sv å m a ks rs er oc fö m s m känn h dessutom l som fra queen-divor (lite r ha i en musikal oc kl assisk musika för i vår ve . ing et hö m be tsn m an ry rsa m ut sto en ing ns sc er stråln ska Teat med resten av skall samsas om at t han skall gif ta man besk riva Sven e måt tet jämfört ikalsatsel int us m st ich rö M de nes ga Jea nn så he re lar r fle de hålle s lles. Ef ter En dag med enska ljuv musik i Za za – La Cage aux Fo och Kick verkar Sv ckorna låter som in klo ensemblen. Sp ps s lo lvi mänsklighet öl s pe Br en . em ud ex sig ningar som s trots allt med en den tilltänk ta br pertoar val. tta t re rä at r be om gå n m ga rie fra frå t sto i de Hi upp sig ella fördomar diöron ända tills Teatern ha gaskat aren för TMF (Tra blikens alla eventu led pu rti h oc pa e e t. isk rm te ob vä åt of m h oc r mer än lund och den för far är den hom För La Cage hålle som jobbar hårt inner när Riku Ek nattklubb et) rsv lär rti fö ku g pa ta no ilje ek m sp jag Fa r h en tro s är tion, Mor al oc La Cage aux Folle bben litet heter. at t vara. Kabaréklu t vad homosexua ut all r a se t jud de rb fö m t so at där inget är partner Albin (en arcus Groth) vars ägs av George (M

acÄr vi beredda at t det i verkligheten? är r n hu ka en de m spek tabarn bara om på et t underbar t, t gay-par har et t et en t bl at m a a se er en sid pt ar lin ce ns h en masku svenska da lsen. På både en feminin oc tt framför berätte et sä rn de ba an a ck ud ry bj ed er m kulär t och ande underhåll? föreställningen lys av föräldraskapet s och Riku Ekdet hela taget är teman och ka vil en La Cage aux Folle m , ta ra t at va t all lät sk t är llt de De m so ning precis rta under förestä e Za za till sit t hjä sig hem? nd ed m åla n str n re ge ds da ån kå lun ds ås er som tankar för des på para hurrar jag för pjäs dan gå hem gnolan da se h an oc al n er frå ge llib de nin cia a I god so fördomar sedan glömm nger ar frågor om tid är nu” för at t ta tt sta – sä bä m ivt år fra sit ”V e po en förd på et t så publiken verkställningen verklig frågar mig ändå om geställningar före a r något inte är m m nä i och se xualitet. Jag sa sfr på t om at t vara förd möta se xualite t be lät t at så t är på t dd de re en musikal inte at ligen är be moufleligen är sy ftet med ej bara då man ka er ok ss y Vi ga t. et Är lig lit ? rk t en ve et ag en om sätt i vard paljetter? Skulle ret åt publiken m bakom et t sjok av hötta med pekfing gen så skulle d nin rta åll rar sin se xualitet hjä rh rm de va varit en lika usslas med i un ha sm on p i ög ka ds ns bu ike bl Za za i pu derboa na stannade kvar perligt om tankar varit Albin utan fjä yp ra ra ba n va ha ju t om . de or na a låtar och br a m a på föräldrarna som de trallvänlig ? Måste man tving huvudet lika länge all sk t och feminint fläng de t at a för inna/man-rollern det stereot ypa kv handlingen var på e nk ta ed rar? M duga som föräld n feminina Za za t Albin var just de det ju essentiellt at

Fo ll e s L a C ag e aux pjäs Ef ter Jean Poirets s La Cage aux Folle xter Musik & sångte Jerr y Herrman Te xt Har vey Fier

stein

rn.fi w w w.svenskateate

svensk

su händelsekalender mars 12.3 15-16.3

••

framtid nr 1 2008

••

Helsingfors Nyland FÖRBUNDET ALLMÄNT

•

Åboland

4-5.4

• • • • • • • • •

lär dig skriva insändare

5.4

FS i Jakobstad

9.4

Förbundsstyrelsen träffar SU:are 11.4 15.3 i Jakobstadsnejden 11-12.4 17-18.3 Förbundsordförandes runda i 18-20.4 Österbotten 23.4 18.3 KST kl. 18 på kansliet, Nyland 25.4 IU kl. 17, Åbo 18.3 26.4 SU i Esbo och SU i Grani träffar 26.3 Christina Gestrin i riksdagen maj 29.3 Dödlinje för motioner till partidagen 31.3 Sista anmälningsdag till kongressen april 1.4

Vad finns i din plånbok, Julia? SU i Helsingfors nya kretsordförande Julia Witting öppnar upp sin plånbok för SF. Trots att Julia rätt nyligen har städat sin plånbok fanns det en hel del.

1. 50 euro - ett undantag, pappas 50 års dag till åra. Ska gå till present. 2. Donationskort - skrev under när jag fixade körkort. 3. Tidtabell till gymmet - mitt andra hem. 4. Bankkort - klarar mig inte utan. 5. Busskvitto - borde ha varit i SU:s bokföring 2007 6. Besökkort - från SU Helsingfors besök i Sveriges riksdag. 7. 1 pence - från en Londonresa. 8. Oopperakvitto - från 2006, baren existerar inte mera. 9. Studentkort - Julia Witting 121286.

• • •

9.5

• • • • • • • • • • •

•

ÖsterBot ten

Minikongress, Nyland SU i Nylands vårmöte Minikongress, Österbotten Vårmöte, Åboland Minikongress, Åboland Kongressen, Helsingfors IU, kl. 17, Åbo Dödlinje för SF Träff för SU:are i Mellannyland

Träff för SU:are i Östnyland

Sista anmälningsdag till 9.5 partidagen Förkortningar

KST, kl 17, Åboland

FS Förbundsstyrelsemöte

SU besöker Optima i Jakobstad 2.4 samt Karleby

KST Kretsstyrelsemöte

4.4

SF Svensk Framtid

Träff för SU:are i Västnyland

Kom ihåg att anmäla dig till SU:s Kongress 18-20.4 i Helsingfors

Sista anmälningsdag 31.3 Mingla, debattera, fatta beslut. 38 motioner, nytt politiskt program och ny styrelse. Följ också med www.su.fi för mera information före, under och efter kongressen.

IU Internationella utskottet

Kongressen kostar 55 euro, övernattning på skolgolv 165 euro, övernattning i dubbelrum på Hotel Glo. Anmäl dig senast 31.3.2008 Anmälning & mera info www.su.fi/kongress

I priset ingår: Rösträtt, Seminarieplats, Kongressprogram, Mat, Resor, Kvällsprogram på fredagen, Kongressupé värd 45 euro på restaurant Sipuli, Efterfestprogram, Mötesmaterial och två nätters övernattning.