Issuu

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 1 2007

svensk

framtid nr 1 2007

innehåll & ordförande

su 2006

profilen

1 6

2 0

2 2

2 3

2 7

händelsekalender

köp ingenting-dagen

1 4

på g.

1 2

4+4+4-modellen

1 0

läromedel på svenska

0 9

eu-utvidgning

0 8

förbundspresentation

0 6

internationella aids-dagen

0 4

rädda sibbo!

ted.urho@su.fi

0 3

hemmalaget

Chefredaktör Ted Urho

innehåll

Nyheter, ledare & 5 frågor

svensk framtid nr 1 2007 (sf medföljer i studentbladet nr 1/07)

formgivare carl&carl pärmbild redaktionen modell lauri Ansvarig utgivare Anna Bertills

anna.bertills@su.fi medverkande harald grönstrand stina hafrén Helleke Heikkinen Anna af Hällström niklas mäklin Anna Sundstén julia witting

Två burkar tonfisk och ett kopieringskort Redaktionen Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors

ordförande

Telefon (09) 693 07 247 Fax (09) 693 19 68 E-post svenskframtid@su.fi Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6000 ISSN 078-4427

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

förbundsordförande anna bertills Pensionärskandidater, bondekandidater, företagsprofiler och unga kandidater? Så ser det ut i annonseringen

inför riksdagsvalet. Pensionärerna håller ihop, ser till gruppens bästa och vågar kräva. Men hur är det med den unga åldergruppen? Finns det något som håller oss samman? Studierelaterade frågor naturligtvis, men det räcker ju inte. Den s.k. unga gruppen möts av sådana otroliga skillnader inbördes. En 18-årings livssituation är så annorlunda än en 30-årings. Hur möts vi halva vägen och framför allt - behövs mötet? Med förhoppningen och målet om ett Ungt Val går SU in i valstriden anno 2007. I senaste riksdagsval 2003 valdes sammanlagt sex stycken under 30 års ålder in. Är sex stycken av 200 tillräckligt? Betyder det att ungas åsikter hörs i granitborgen eller är det så att viktiga frågor för de unga körs över? Typ strunt samma - de röstar ju ändå aldrig? Kunde det kanske vara så att höjningen av studiepenningen hade blivit realitet under mandatperioden om de unga skulle ha haft större representation i riksdagen? Ja, det kan ingen veta men visst är det sannolikt. Endast de unga hade förstått vad det innebär att leva på studiepenning och knappa levnadsförhållanden. Endast unga ledamöter hade förstått att även studerandenas situation har förändrats på 15 år. Och endast vi hade varit benhårda på att driva frågan. Endast vi hade för-

stått att när hyran är betald som studerande så finns det bara pengar kvar till två burkar tonfisk och kopieringskort. Ingen idé att ångra sig och gräma sig över det nu, utan det gäller att ta nya tag och ändra på situationen i nästa val. Och det är snart här. Vi vill inte att ett generationspolitiskt fiasko väntar efter valet. Därför har alla politiska ungdomsordföranden gått samman för att arbeta för de ungas röst. Samarbetet går från vänster till höger och betonar att ett samarbete inför valet visar att vi har gemensamma målsättningar. För det har vi ju i det här fallet oberoende av parti. Målet är att få även vår åldersgrupp representerad där de viktigaste besluten tas. Det är rätt ofta unga får en klapp på axeln och hurrarop över att den gruppen engagerar sig. Men sedan då det verkligen gäller lyfts det ofta fram att erfarenhet och kompetens går före. Daltandet för oss ingen vart. Det finns dock mycket lite som tyder på att äldre kandidater besitter större politisk kompetens än yngre kandidater. Framför allt inte när det gäller ungas perspektiv, där äldres kunskaper och insikter utmärks av en skrämmande okunskap. Äldre människors erfarenheter är mycket värdefulla och ska respekteras. Det är det ingen tvekan om. Men de ska inte förväxlas med den del av den politiska kompetensen som i hög grad är knuten till att alla människor har olika fokus, kunskap och perspektiv beroende på vilken bakgrund man kommer ifrån och var i familjecykeln och generationscykeln man befinner sig. Förtroendet för demokratin och delaktigheten handlar om att väljare från alla åldersgrupper, kön och sociala bakgrunder finns representerade. Inte bara när det är dags för omröstningar utan också för att ge perspektiv i det förberedande arbetet i utskott och arbetsgrupper. Skall kampanjer som Upp med den! och arbetet för höjd studiepenning få en fortsättning efter valet? För det krävs det inte bara vassa armbågar, vass tunga och gormande. Det behövs en ung representation i riksdagen. Nu är det upp till oss unga 2007 att välja hur vår vardag skall utformas.

svensk

framtid nr 1 2007

ledare

Sfp – världens bästa parti! ledare

chefredaktör ted urho Att Svenska folkpartiet är det bästa partiet i landet finns det väl inget tvivel om. Vi är varken störst eller mest, vi är bara helt enkelt bäst. Sfp för en dynamisk och liberal politik där individen står i centrum. I vårt parti har den enskilda medlemmen reella chanser att få fram sina åsikter och tankar, till skillnad från de andra regeringspartierna med sina jättelika partidagar med över tusen delegater. Hur skall man få sin röst hörd om man måste vänta på sin taltur i flere timmar. I vår allt mer politiserade värld blir behovet av transparens allt viktigare och viktigare. I informationens tidevarv vill väljarna veta mer

och mer, och politikerna tävlar inte mera enbart med varandra om sin synlighet, utan med alla andra som finns på marknaden. Det finns en gräns för hur mycket den moderna människan kan omfatta och för tillfället är informationsutbudet mättat. I Sverige van moderaterna delvis valet med devisen ”den som har roligast vinner valet”. Om Finland är färdigt för samma metod är ännu lite oklart, men det hjälper inte direkt att vi håller våra val mitt i smällkalla vintern. Och inte är det väl heller meningen att den som tjoar och tjimmar mest vinner valet? Sist och slutligen är det ju sakfrågorna som skall avgöra valet, men de måste vara snyggt inpackade! De senaste åren har riksdagsvalet allt mer och mer blivit ett statsministerval. Även där har vi den bästa kandidaten: Steffi är varken en outbildad politisk broiler som styrs av fackförbunden, eller en grå mus som får sin mesta synlighet via löpsedlarna efter sina vilda kvinnoäventyr. Tvärtom är Steffi en man med karisma, sakkunnighet, charm och framför allt en vision om hur vårt land skall se ut. Steffi till statsminister!

säg ”Tapsa” bara! 5 frågor

SU tycker till Folktinget måste moderniseras! 08.11.06

Svensk Ungdom, Svenska Folkpartiets ungdomsorganisation vill se ett modernare Folkting med större visioner än det nuvarande. Folktinget är idag en relik från en förgången tid där medaljutdelningen, till personer som uppnåt tillräckligt hög ålder, tycks vara huvudsysslan av verksamheten. Folktinget säger sig arbeta för det svenska i Finland men för att göra det framgångsrikt så krävs mera nytänkande. - Att arbeta för det svenska i Finland måste inte följa en viss mall säger SU:s förbundsordförande Anna Bertills. Vi vill se ett livskraftigt Folkting som slutar leva ett liv i skymundan. Det finns en stor potential i Folktinget men då måste den utnyttjas till fullo, det gör den inte idag säger Bertills. Folktingets synliga uppgift bör vara att granska myndigheter och hur de uppföljer de språkliga förpliktelser som lagtexter stipulerar. Till det behövs mera resurser men också ett grundligt och omfattande moderniseringsarbete av Folktinget. Endast då skulle man på allvar börja lyssna när Folktinget höjer rösten. Det finns ett starkt behov av att aktivera och engagera unga svensk- och tvåspråkiga i de frågor som Folktinget arbetar för. Men utan ett nytt sätt att arbeta och föra fram sitt budskap så når man inte ut till den gruppen. Om vi inte får unga människor medvetna och intresserade av de här frågorna så är framtiden i Svenskfinland oviss. Idag visade SU vägen då, SU:s skuggmedalj, Svenska Natten-medaljen gavs åt Finlands främsta stand up-komiker André Wickström. Sådana som André Wickström måste lyftas fram mer. För de är på många sätt de allra främsta ambassadörerna som vi har för svenskan i Finland säger Mats Löfström, SU: s förbundssekreterare. Dessa ambassadörer behövs både för att peka på vår existens i hela Finland och för att höja på självförtroendet i ankdammen och visa att det är tufft att också tala svenska säger Löfström.

SU: Fel metod av vänsterförbundet! 21.11.2006 Svar Klimatförändringen och Östersjön är två frågor, som såklart blir viktiga i riksdagsvalet också. En hel del tid kommer i praktiken att gå åt till valförberedelserna, annat än bara miljön, alltså.

Vänsterförbundet (vf) vill straffa arbetsgivare som i första hand erbjuder korttids eller deltidsjobb genom att dessa företag skall betala extra socialskyddsavgifter. Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation, konstaterar helt klart att något måste göras åt korttidsjobben, men den metod vf föreslår är helt fel. För ger man arbetsgivarna mer avgifter så ger det endast motsatt effekt nämligen mindre jobb.

3. Vilket är ditt favoritminne från tiden i Su?

stefan wallin partiordförande

Svar Förbundsstyrelsemötena på Kirjais var nog oförglömliga. Det var seriös politik, roliga upplevelser och god kamratskap i en salig röra.

4. Du är själv tvåspråkig med ett svenskspråkigt namn, hur skulle du förfinska det?

1. han började vid årsskiftet som ny miljöminister, vad ser du mest framemot?

Svar Heh, det skulle nog bli Tapani Vahlanto. Men säg ”Tapsa” bara, sådär kompisar emellan.

Svar Att få sammanfatta de goda resultaten på miljöområdet under fyraårsperioden som gått i ett snyggt paket och därtill komma med lite nya markeringar för framtiden.

5. SU:s förbundsstyrelse skulle gärna sig

2. Vilka kommer att bli dom viktigaste frå-

Svar Ett partis ordförande måste vara beredd på att också vara given statsministerkandidat. Så: go ahead, bara!

gorna som du kommer att jobba med?

dig som statsminister, hur ser du själv på den frågan?

– Tvärtemot vad Vänsterförbundet säger så borde man ju sänka arbetsgivaravgifterna. Nuvarande byråkrati, avgifter och lagstiftning sporrar verkligen inte unga finländare att våga pröva sina vingar och starta nya företag säger SU:s förbundsordförande Anna Bertills. – Korttidsjobben är för många unga ett steg in på arbetsmarknaden men upprepade visstidsanställningar skapar en stor otrygghet för individen och bör därför undvikas, här borde nya riktlinjer komma konstaterar SU:s förbundsordförande Anna Bertills. Men det går ju inte som vf tror; att straffa ont med ont och införa extra straffavgifter fortsätter Bertills SU vill skapa nya möjligheter för företagen att anställa och göra det lättare för företag att etablera sig. På det sättet så ser man till den enskilda individen och ger den bästa utgångspunkten. Jobben är en av de viktigaste valfrågorna för genom att människor arbetar så skapar vi den välfärden vi tar för givet. För att åstadkomma en långsiktig arbetsmarknadspolitik så måste man också skapa förutsättningar för företag att anställa. Det gör man inte med vänsterförbundets förslag för det skapar endast mindre jobb.

svensk

framtid nr 1 2007 hemmalaget

André Wickström får SU:s Svenska Natten-medalj hänt i förbundet text Ted Urho

”Min uppgift blir att jobba för att Allians skall bli mer attraktivt och mera känt.” anna jern

Svensk Ungdom,

Svenska folkpartiets ungdomsorganisation, delar årligen ut en skuggmedalj till Folktingsmedaljen. Med skuggmedaljen vill SU ge erkännande åt yngre personer som arbetat för finlandssvenskheten och tvåspråkigheten och gett en positiv bild av det svenska språket utåt. Skuggmedaljen ges också för att påpeka att de som gjort gott för finlandssvenskheten också kan vara unga och att utmärkelsen inte borde hänga ihop med ålder. SU:s förbundsstyrelse gav årets Svenska Natten-medalj till stand up-komikern André Wickström som genom sitt arbete gett lyskraft åt finlandssvenskheten. Wickström har som ung finlandssvensk

SU:s Anna Jern – ny i Finlands ungdomssamarbete Allians r.f. styrelse På Finlands Ungdomssamarbete Allians årliga höstmöte den 14 novem-

ber valdes Anna Jern till ny styrelseledamot för en tvåårsperiod. Jern, 23 är hemma från Vasa studerar vid Tekniska högskolan i Otnäs och sitter bl.a. i Svensk Ungdoms förbundsstyrelse och arbetsutskott. Tidigare har hon även varit kretsordförande för SU i Helsingfors och generalsekreterare för Finlands svenska skolungdomsförbund r.f. – Idén med Allians som en paraplyorganisation för de finländska ungdomsförbunden är jättebra, men organisationskulturen känns nu för inrutad. Min uppgift blir att jobba för att Allians skall bli mer attraktivt och mera känt. Anna Jern nominerades tillsammans av SU, FSS, FSU, SSI och Marthaförbundets M-klubbar och sitter nu på de svenska orga-

”Via Allians internationella utskott kan vi föra fram ungdomarnas röst och synvinkel” johan ekman

lyckats nå ungdomar över språkgränsen som ingen annan tidigare gjort i Finland. Wickströms framträdanden berör ofta den finlandssvenska identiteten och också dess regionala särkaraktärer och lär oss att våga förhålla oss till frågorna med ett skratt ibland. Den finlandssvenska komedikungen Wickström kan räknas som ett av Svenskfinlands största ansikten utåt. Hans avväpnande humor gör det även lättare för finskspråkiga att släppa in finlandssvenskheten i sina hjärtan. SU har all respekt för Folktingsmedaljen men anser att det är mycket beklagligt att man måste vara minst 50 år gammal för att vara med i utnämningsprocessen. Medaljen överräcktes onsdagen den 8 november kl. 10.00 på Svensk Ungdoms kansli, Simonsgatan 8 A vid en cermoni som också var för media. SU stiftade Svenska Natten-medaljen år 2003. År 2005 erhöll friidrottaren Mikaela Ingberg medaljen.

nisationernas gemensamma röst. Jern ser dock inte att hennes enda uppgift i styrelsen är att påpeka att material finns på svenska. – Arbetet med att svenskt material hela tiden framställs skall ske automatiskt, Allians har en svenskspråkig tjänsteman för det arbetet, säger Jern. Jag kommer därför också att jobba för att svenska intressen lyfts fram och att även de svenskspråkiga ungdomarnas röst blir hörd fortsätter Jern. Jag tror även att det arbetet som Allians gör för att hjälpa unga med invandrarbakgrund att hitta sin plats i samhället är mycket viktigt konstaterar Jern Allians ordnar även arbets- och kulturutbytes resor både inrikes och till andra länder och fungerar som en lobbyorganisation för finländska ungdomar bland beslutsfattarna.

Ekman internationell ordförande Johan Ekman, SU:s viceord-

förande valdes till ordförande för internationella utskottet vid Finlands Ungdomssamarbete Allians rf. Utskottets främsta uppgift är att påverka den europeiska ungdomspolitiken inom de olika strukturerna, länka samman ungdomspolitiken på EU-nivå och ta vara på det in-

ternationella kunnandet bland ungdomarna på en nationell nivå. -Inom EU fattar man många beslut som påverkar ungdomar i frågor som till exempel ungdomsarbetslöshet, men man saknar ibland kompetens i dessa frågor, menar Ekman. Via Allians internationella utskott kan vi föra fram ungdomarnas röst och synvinkel, tillägger han. Utskottet består av tre grupper: den nordiska gruppen, den europeiska gruppen och den globala gruppen. År 2005 satt Ekman som medlem i den europeiska gruppen, och år 2006 var han med i verksamheten som expert utanför utskottet.

svensk

framtid nr 1 2007

hemmalaget

Bättre relationer till USA behövs mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström http://lofstrom.blogspot.com Världen står inför allt större utmaningar. Det

säkerhetspolitiska läget i världen blir allt mer ostabilt, globaliseringens konsekvenser på vårt samhälle blir allt mer oklara och klimatförändringarna behöver få allt mer uppmärksamhet. För att klara av dessa utmaningar behövs en gemensam europeisk utrikespolitik och ett starkare samarbete med USA. Idag lider de transatlantiska relationerna ännu av USA:s krig i Irak. USA förbigick de befintliga kanalerna som fanns med Europa då man inledde krigen i Afghanistan och Irak. Kampanjen i Afghanistan fick ändå stark uppbackning av världen medan invasionen av Irak istället medförde att vågen av sympatier USA fått efter terrordåden den 11 september ombyttes till förakt och en demonisering av USA. De tunga bakslagen i Irak har resulterat i att USA lagt om sin politik och diplomati. Man har insett att man ensam inte alltid är stark och att man kanske borde bli lite

mer som Pippi Långstrump: konstatera att trots att man är stark så måste man ändå vara snäll. Att USA lägger om sin utrikespolitik till att bli mer samarbetsorienterad är en bra sak. Därför måste Europa nu, istället för att säga ”vad var det vi sa”, räcka ut handen och ta lyra på USA:s samarbetsinviter och gå in i lagspelet. Då USA i Vietnam drabbades av ett liknande bakslag som i Irak isolerade sig USA från resten av världen för en lång tid, men ett isolerat USA är det sista som världen behöver. Världen kommer helt enkelt inte att klara av att hantera kriser utan USA - ett land som ensam sätter sju gånger mer pengar än hela FN på diplomatiskt arbete, hjälpsändningar och krishanteringsuppdrag. Det gör att USA automatiskt blir en otroligt viktig spelare och det är något vi från Europas sida lätt brukar glömma bort. Kriser och problem finns det gått om. Kriser ser vi i Sudan, Afghanistan, Libanon och Irak. Problemen finns bland annat i Iran och Nordkorea där världen måste tala med enad röst men där rösten inte blir stark nog utan USA. Samma sak gäller då vi kräver större mänskliga rättigheter i Ryssland och Kina. Men det är inte bara i det globala fredsarbetet som Europa och USA behöver varandra. Vi behöver också varandra för att lösa de globala klimatfrågorna. Även om det inte är troligt att USA kommer att gå med i Kyotoavtalet får man inte ge upp hoppet om USA:s medverkan på annat sätt. Redan nu gör stater såsom Nevada, Arizona och Kalifornien i sydvästra USA mycket för att lösa miljöproblemen och är på många sätt mycket mer handlingskraftiga än vi i Europa. Den allmänna opinionen börjar

också bli allt mer miljöorienterad, vilket i förlängningen påverkar Bush-administrationen. Flera tecken på att administrationen i USA blivit mer handlingskraftig i miljöfrågor syns också i utrikespolitiken bland annat i Sverige där Michael Wood, god vän med George Bush, blev ny amerikansk ambassadör. Det första Wood gjorde var att ordna en genomgång med personalen om vilken fråga ambassaden skulle prioritera starkast de närmaste åren. Av 30 frågor plockade ambassadören ut tre: arbeta för att Sverige ska bli NATO medlem, demokratiseringen av Östeuropa och bilateralt samarbete med Sverige om teknik som ger ren energi. För att avgöra vilket av dessa tre man skulle välja ringde han runt till statssekreteraren Nick Burns på utrikesministeriet, Condoleezza Rice (utrikesministern) och president George Bush. Nick Burns menade att man skulle satsa på NATO medan Condoleezza Rice tyckte att man skulle satsa på demokratiseringen av Östeuropa. Då Wood slutligen ringde till Bush fick han svaret: ”Svaret är enkelt. Klart att vi skall satsa på utvecklandet av nya energikällor”. Så blev det och nu bedriver ambassaden i Stockholm ett oerhört aktivt arbete med detta. USA poängterar samarbete allt mer. Det borde vi i Europa ta vara på. För endast tillsammans kan vi ta hand om oroshärdar och ha en tillräckligt kraftig stämma gentemot resten av världen som kommer att behövas då vi i framtiden också ska få Kina och Indien att börja implementera mer miljölagstiftning, få mer mänskliga rättigheter i Ryssland och få ett slut på Guantanamo.

God grund för framtida förhandlingar gästen

text Jan-Erik Enestam

Årets klimatkonferens i Nairobi är över. Klimat-

förändringen har varit en central tyngdpunkt under Finlands EU-ordförandeskap. Vi har tagit upp frågan såväl på Europeiska rådets sammanträden som på EU:s toppmöten med de övriga länderna. Valet har varit välgrundat: den brittiske ekonomiexperten Nicolas Sterns färska rapport kom fram till att klimatförändringen är den största marknadsstörning som världen har upplevt. Den

har allvarliga följder för världsekonomin, för människornas levnadsmöjligheter och för miljön. Det är bråttom med åtgärder, men förhandlingarna framskrider enligt mångas mening långsamt. Det är sant att de internationella klimatförhandlingarna verkar vara miljöpolitikens ”långa marsch”. Förhandlingarna kom i alla fall för ett år sedan in i ett nytt skede. Då beslöts att man ska starta förhandlingar om industriländernas åtaganden att minska utsläppen efter år 2012 och att man ska påbörja en dialog om ett långsiktigt samarbete i fråga om klimatförändringen. Det i fjol påbörjade arbetet framskred väl i Nairobi. Ett arbetsprogram för förhandlingarna om kommande åtaganden för i-länderna godkändes bland annat. Även det innehållsmässiga arbetet inför förhandlingarna kom i gång, när man tillsammans analyserade utvecklingen av utsläppen i världen och behovet av att minska dem. Dialogen mellan parterna i klimatavtalet genomfördes genom att man ordnade en workshop där man speciellt behandlade utnyttjandet av marknadsmekanismer samt en integrering av klimatmålen i den allmänna utvecklings-

politiken. Man fick också till stånd ett beslut om en översyn av Kyotoprotokollet, trots att det på förhand ansågs bli mycket svårt: översynen sker år 2008, precis som bl.a. miljöorganisationerna har krävt, och förberedelserna av den startar genast. EU nådde alltså sina mål i Nairobi. Även i fråga om verkställandet av de nuvarande åtagandena fattades beslut i nästan alla frågor eller så framskred arbetet avsevärt. De viktigaste besluten gällde anpassning till klimatförändringen samt utveckling av mekanismen för ren utveckling, CDM. Nairobimötena var alltså en speciell utmaning under Finlands ordförandeskap. Vi kan emellertid nöjt konstatera att mötena lyckades och att EU hade en central roll i dem. Vi kunde driva de frågor som vi tycker är viktiga och fungera som brobryggare mellan de övriga grupperna av länder. Vi har följande prövning framför oss om ett år. Då avslutas dialogen mellan de ovan nämnda parterna, och hårda förhandlingar om fortsättningen väntar. Besluten i Nairobi lägger emellertid en god grund för detta arbete.

svensk

framtid nr 1 2007

demonstration – rädda sibbo!

rädda sibbo! text & foto Ted Urho

Lyckad människokedja i Sibbo ”Klockan tolv var både media, politiker och engagerade Sibbobor samlade...”

Söndagen den 19 november 2006 arrangerade ett antal SU:are till en protestaktion mot Helsingfors föreslagna annektering av södra Sibbo. Uppslutningen blev som förväntat stor, då budskapet om människokedjan hade trummats ut både ryktesvägen och på e-postlistor. Klockan tolv var både media, politiker och engagerade Sibbobor samlade i korsningen av Nya Borgåvägen och Sottungsbyvägen. Totalt var uppslutningen kring protesten ca 55 personer. - Här ser vi nu hur Helsingfors stad ser på demokratin, juridiken och politiken. Det här kommer att gå till historien som kommun-

Finlands i särklass värsta skräckhistoria, konstaterade riksdagsledamot Mikaela Nylander. Nylander höll med hjälp av en megafon ett brandtal för Sibbos rätt till sina egna marker. Efter talet formades en mänskokedja och tillsammans ropade man slagorden ”Tassarna bort från Sibbo! – Näpit irti Sipoosta!” Naturligtvis var SU i Nyland även på plats med sina plakat när stordemonstrationen mot Helsingfors annekteringsplaner arrangerades på Senatstorget den 29 november 2006.

idiotisk tvångsinlösning riksdagsvalskandidat nyland

Grandin, nyländsk kretsordförande förfasar sig över Helsingfors agerande i Sibbo-frågan. Enligt honom är tvångsinlösningen som Helsingfors vill göra inte bara teoretiskt utan även i praktiken idiotiskt. -I andra fall av kommunsammanslagningar har man ändå följt och kollat upp lagar, men Helsingfors har bara kallt beslutit sig för att tvångsannektera Östersundom, Alexander

konstaterar Grandin. Annekteringsprocessen började i juni, då Helsingfors stadsfullmäktige hastigt klubbade igenom beslutet, och sedan dess har frågan varit uppe i både domstol och statsrådet. -Vi har arrangerat och deltagit i protester, och jag har skrivit insändare i frågan berättar Grandin. Det viktiga är att allmänheten skall få veta vad som egentligen pågår, poängterar Grandin. Grandin tror inte att Helsingfors mera backar i frågan, men hoppas att processen får ta den tid den behöver och att Helsingfors inte tar mer än vad lagen om kommunindelningen säger, det vill säga att ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen.

svensk

framtid nr 1 2007

miljö – för en bättre värld

riksdagsvalskandidat helsingfors text julia witting foto niklas mäklin

Kolerabassängen i Helsingfors.

Miljön – mer än bara grönt prat ”Det är sant att vi inte räddar jorden över en natt men det är ju främst en fråga om att ändra attityder och sprida budskapet.”

johanna sandberg

I skrivande stund är vi redan inne i december och här nere i

Helsingfors har vi noll millimeter snö. Kanske den uteblivna snön och det varma vädret kan fungera som en fingervisning åt vilket håll det kommer att gå i fall världen, i synnerhet vi i väst, fortsätter förbruka så mycket bl.a. fossila bränslen och vad den globala uppvärmningens följder kan bli. SU vill med sitt valprogram påminna om att det är enklare än man kanske skulle kunna tro att stå bakom en hållbar utveckling. Nyckel-orden i den här debatten är förnybar energi och små åtgärder; ta bussen i stället för personbil, byt ut glödlamporna till den energisparande för att nämna några exempel. Men fastän individen själv står i fokus i och med sina konsumentbeslut så borde även samhället i sin helhet föregå med gott exempel. Precis som vi skriver i valprogrammet så tycker SU att större satsningar borde göras för förnyelsebar energi. Till exempel borde beskattningen gynna miljövänliga och energisparande alternativ. Dessutom kunde en utvecklad och förmånlig kollektivtrafik finnas både i tätorter och på landsbygden. Det kan kännas likgiltigt ifall vi i Finland byter ut till lågenergi lampor men jag hävdar att det är strunt prat. Det är sant att vi inte räddar jorden över en natt men det är ju främst en fråga om att ändra attityder och sprida budskapet. Ett bra exempel på hur man kan öka medvetenheten är bland annat svenska Aftonbladets och Hufvudstadsbladets artikelserier kring klimathotet, som till och med fått uppmärksamhet

av Kofi Annan och fått 315 628 svenskar och 2501 finländare att lova göra något för att spara miljön. Det viktiga är att få folk att tycka att det är lika onaturligt att inte sortera som det skulle vara att slänga ut sopor och latrin ut genom fönstret som på medeltiden. Fast ibland verkar det ju som om inte ens de värsta översvämningar får folk att förstå. Det är då man saknar helhetsbild och inte förstår sambandet mellan ökade utsläpp och minskade fiskefångster som det kanske känns likgiltigt att kasta äppeklskrottet i bio-slasken. Det handlar om en justering av människornas attityder och det sker inte över en natt, men det är nog dags att börja reagera, se bara på inlandsisen som har smultit 20 procent på 27 år. Det är en indikation på att något måste göras, medan det finns något kvar att rädda. En som jobbar för en bättre miljö är Johanna Sandberg, medlem i Helsingfors miljönämnd. Hon anser att Helsingfors som landets huvudstad mer än naturligt tar sin aktiva roll i landets miljöpolitik. – Ansvaret finns hos oss alla men huvudansvaret, som i så många andra situationer, har de förtroendevalda, menar Sandberg. Helsingfors stads miljönämnd och miljöcentralen sysselsätter sig som sig bör med allt som kan förknippas med vår huvudstadsmiljö och gör beslut om allt från stora byggprojekt till restaurangernas uteserveringar, tillägger hon. Just nu finns på agendan utvidgandet av stadens friluftområden, Nordsjö hamn och dess nya infartsleder samt den planerade naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland och dess inverkan på vattnen runt vår stad. – På våren aktualiseras igen frågan om måsarna på salutorget och hur det kommer att gå för dem återstår att se, konkretiserar Sandberg avslutninsgvis.

svensk

framtid nr 1 2007

kampanj – internationella aids-dagen

Man kan aldrig veta… internationella aids-dagen text helleke heikkinen

”Idel solsken och sexualupplysning kanske inte alltid går hem.”

Aids finns ju bara i Afrika… eller?

Nå, kanske några bögar eller knarkare här i Finland har det då…De här fördomarna finner man hos en och annan. Nu handlar det ändå om att se sina fördomar i vitögat - att ha skyddad sex, använda kondom och varken skaffa sig eller sprida klamydia, syfilis eller hiv. Det handlar om de sexturister som hämtar ovälkomna gåvor med sig hem. Om killen som glömmer kondomen så fort han sett urringningen på tjejen vid bardisken. På flickan vars pojkvän dyrt och heligt lovade att han ”var ren”. Om man blivit hiv-smittad kan man leva ett bra tag totalt omedveten om smittan. Viruset får kroppen att producera antikroppar som syns i ett blodprov. Ett test lönar sig att ta tre månader efter att man varit i en risksituation. Då har kroppen producerat tillräckligt med antikroppar för att resultatet skall vara tillförlitligt. Den första december, på internationella aidsdagen, inleddes den åt unga riktade kampanjen ”Man kan aldrig veta…” (”Mistä sitä tietää...”). Kampanjens syfte är att påminna om vikten av att ha skyddad sex och öppna en ärlig och öppen diskussion om ungas sexualhälsa. Med sloganen ”Man kan aldrig veta…” vill man påminna om att könssjukdomar ofta är symptomfria och inte syns utåt. Vem som helst kan ha en könssjukdom och det är bara ett test som säkert kan säga hur det står till och bara en kondom som skyddar dig från hiv och andra könssjukdomar.

Positiv eller negativ? Inför kampanjen trycktes t-skjortor med texten hiv-positiv/hiv-ne-

gativ. På baksidan står det ”Mistä sitä tietää…” och adressen till kampanjsidorna. Jag talar med Corinne Björkenheim, verksamhetsledare på Hiv/aidsstödcentralen, framför kampanjtältet vid tre smeder där kampanjöppningens största jippo ägde rum den 1.12. Hon berättade att en man, som frivilligt var med i kampanjen, hade föreslagit på sin arbetsplats att man skulle kunna ha kampanjskjortorna på sig den 1.12. Förslaget väckte inte något större rabalder förrän chefen absolut förbjöd detta. Då svarade mannen att man i så fall borde förbjud alla tskjortor med tryck som tar ställning till något över huvud taget. Så lusläste han sitt arbetskontrakt och konstaterade att det inget står som kunde förbjuda honom från att bära en kampanjskjorta. Den första december gick han till jobbet med skjortan. ”Jag hoppas han har arbetsplatsen kvar…” kommenterade Corinne Björkenheim. Vidare fortsätter hon med att berätta om en incident som inträffat samma morgon. En grupp tjejer var i Västra terminalen med sparbössor och samlade in medel av passagerare som kom från båten. De hade HIV-positiv tröjor på sig och då hade en medelålders man föraktfullt fnyst: ”Täällä positiiviset tytöt kerää rahaa itselleen” (”Jaha, här samlar det positiva flickorna pengar åt sig själva”) varpå flickorna vände sig om och visade ryggtexten ”Mistä sitä tietää…” (Man kan aldrig veta…). Idel solsken och sexualupplysning kanske inte alltid går hem. Men då kan man tänka krasst ekonomisk - om så bara en person upplyst av kampanjen inte blir smittad har vi genom att inte behöva betala ut vårdkostnaderna sparat ihop kampanjbudgeten dubbelt upp… Läs mera på www.mistasitatietaa.fi

globalt ansvar och invandrarkvoter riksdagsvalskandidat österbotten

Muluken Cederborg kommer från den vackra kommunen

Korsholm. Hon arbetar för tillfället som avdelningssekreterare för Åbo Akademis Kåravdelning i Vasa, och är mycket engagerad i invandrar- och integrationsfrågor. – Problemet med Finland utvecklingshjälp är att man endast delvis vill hjälpa de här länderna på plats och dessutom använder Finland minst pengar till utvecklingshjälp jämfört med övriga norden, säger Muluken. När Finland i år inte lyckats uppfylla sin kvot med invandrare skyller man sedan på att EU-ordförandeskapet varit tids- och resurskrävande, vilket inte kan godtas som en ursäkt. Man borde höja det globala ansvarat samt höja stödet till den tredje världen. Om Finland har en stark

ekonomi, varför skall vi ha ett svagt stöd? Man borde utveckla en skild pott utanför budgeten gällande u-landsstöd så att man inte kan skylla på budgetens begränsningar.

svensk

framtid nr 1 2007

kampanj – köp ingenting-dagen

Shoppa med samvete köp ingenting-dagen text Johan Ekman Skribenten är SU aktiv tagliatelleshoppare som varit chefredaktör för Köp ingenting dagens tidning Elämys - Upplevelse *Med ”tagliatellegrön” menar man en så kallad citygrön som ser skillnaden mellan olika pastasorter men inte mellan en tall och en gran.

Köp ingenting dagen är en in-

ternationell konsumtionskritisk temadag som alltid äger rum den sista fredagen i november före shoppingkarusellen inför jul kommer i gång. Svensk Ungdom hörde i år till temadagens arrangörer, ett gott exempel på att en borgerlig miljömedvetenhet inte enbart existerar i Grönas bohema tagliatellefalang*. Den västerländska konsumenten beter sig som om vi skulle ha fler planeter än en att tillgå. Produktionen och konsumtionen av (onödiga) varor är enorm, och det borde stå klart för oss att den nuvarande utvecklingen inte är hållbar. Begreppet hållbar utveckling kan i och för sig ifrågasättas eftersom det samtidigt betyder allt och inget, men klart är att vad vi nu sysslar med är lång borta från idealet. Avsikten med köp ingenting dagen är inte att skylla allt på oss konsumenter. Visst, individen är i högsta grad ansvarig för flera av sina val, men samtidigt måste vi vara medvetna om att relationen mellan utbud och efterfrågan långt ifrån är enkel.

Marknadsföringen vi utsätts för skapar ständiga behov åt oss och det är fascinerande att se vilken illusionsvärld marknadskrafterna lyckas trolla fram. Tvättmedelsreklamen signalerar att vi behöver just DETTA tvättmedel för att familjen ska bli lycklig som på teve, medan bilen som kör genom gröna landskap i Toscana inte tycks smutsa ner naturen utan tvärt om rengöra den. Ett av Köp ingenting dagens budskap var att få oss alla att reflektera över vad vi egentligen behöver. Man tvingas knappast identifiera sig som ”konsumtionsaktivist” för att satsa på att uppleva i stället för att gå på shoppingrunda. Bio, teater eller idrott kan vara tiofalt mer givande än att köpa det där femtionde sko-paret som ändå blir liggande i skåpet. Eller varför inte köpa slitstarka kvalitetsklädesplagg och reparera dem vid behov hos skräddaren(vilket skapar arbetsplatser och tillväxt) i stället för att köpa tio billiga plagg som genast går sönder och som troligtvis är tillverkade av små barnhänder i Kina?

Martina Malmberg – första kvinnliga fullmäktigeordförande i Ingå riksdagsvalskandidat nyland

Martina Malmberg valdes för-

sta gången in i Ingå kommunfullmäktige hösten 2000, fyra år senare valdes hon in med mest röster i kommunen, varav en naturlig följd blev att hon tillfrågades om hon ville ställa upp som fullmäktigeordförande. Fullmäktige i Ingå består av 27 ledamöter varav tio är kvinnor. Sfp har enkel majoritet med 16 ledamöter. – Jag kunde inte svara på direkten, men efter att ha funderat på saken hur det skulle passa in med studier och annat, så valde jag att tacka ja,

berättar Malmberg. Malmberg, som själv bor i Ingå och pendlar till jobbet i Helsingfors tycker att en av de mest intressanta sakerna med fullmäktigeordförandeskapet är att man kan vara med där det händer. – En av mina första uppgifter var att leda en arbetsgrupp som skulle undersöka kommunsammanslagningar i Raseborgsområdet, kommer Malmberg ihåg. Sen har det varit jätteroligt att träffa folk på olika tillställningar, tillägger hon. Malmberg är den första kvinnliga fullmäktigeordförande i Ingå och känner att hon har blivit väl emottagen. – Det kändes som om jag hade mer att bevisa då jag var både ung och kvinna, konstaterar Malmberg, som var 23 år då ordförandeskapet började. Även om alla fullmäktigeledamöter är lika viktiga, så är man som ordförande den enda i sitt slag, tillägger hon avslutningsvis.

SU 200

svensk

framtid nr 1 2007

profilen fredrick federley

Fredrick Federley – en svensk som inte är rädd för att kränka profilen text & foto ted urho

Namn Federley Jobb Svensk riksdagsledamot Ålder 28 Bor Lilla Essingen, Stockholm Familj Nä Kör SL (Stockholms Linjetrafik) Äter Allt, gärna sushi Dricker Vitt vin och champagne Reser Mellan 10-20 gånger i året (nästa resa bär av till Armenien) Parti Centern Reservparti Moderaterna

5 tips Fredricks fem tips till en bra kampanj Var tydlig Våga driva de frågor du valt Hitta nätverk Se till att ha personlig kontakt med väljarna Var ärlig

• • • • •

Riksdagens funktion är att återspegla folkets vilja och önske-

direkt kontakt till väljarna. Själv ordnade Federley sju stycken mål och dess ledamöter skall representera hela samhällsskalan. mingelkvällar på innebarer i staden och riktade in sig på metropoDess byggnad representerar nationens trygghet. Utåt ter sig den literna, en ganska svårflirtad grupp, med frågor om miljöpolitik, svenska riksdagen väldigt lika sin finländska systerbyggnad, men decentralisering och företagarpolitik. där slutar likheterna. Den svenska riksdagen är inredd med mjuka – Via artiklar och affischer kan man skapa en ytlig kontakt till material och varma färger och fastän det finns något Sverigebåtsväljarna, men det viktiga är att de får träffa kandidaten personligen och snacka politik, menar Federley. Ett bra sätt att träffa mässigt över mässingsinslagen i trappor och korridorer känner man sig både välkommen och bekväm i huset. väljarna är att åka kollektivtrafik som jag gör, tillägger han. Riksdagsledamoten Fredrick Federley (c) möter mig i korriFederley har länge jobbat på att profilera sig även i riksmedia, doren, ledigt klädd i moderiktiga jeans som avslöjar märket på och hbt-världen, dvs. de homo-, bi- och transsexuella, har varit en hans boxers, en vit t-skjorta och en svart ylletröja med V-ringning. naturlig målgrupp för honom. Federley har varit med i Centerpartiet sedan 1994, och varit förbundsordförande för CUF, Centerns ungdomsorganisation sedan 2002. Tråkigt med borgerlig majoritet – Vi har ingen session i kammaren idag, så då kan man klä sig lite ledigare, konstaterar Federley och flashar ett av sina breda leFederley jobbade hårt i valet för att Sverige skulle få en borgerlig riksdagsmajoritet och en borgerlig regering. På samma gång enden. Federley ställde upp i riksdagsvalet redan 2002, men röstetalet tycker han det är lite tråkigt för riksdagsledamöterna i en borgerlig räckte inte riktigt till den gången. År 2006 blev han däremot som regering – Det finns en massa hysh-hysh i den all28-åring invald i riksdagen med 1700 männa debatten. Jag vill vara mera rakt på kryss från andra plats på centerns lista ”Här händer allt, det finns ingen i Stockholm. sak och det har vissa lite svårt med, menar orsak att bo någon annanstans...” – Stockholm är landets största valFederley. Regeringen borde vara mera opinikrets, och det är jättesvårt att bli kryssad onsbildande, tillägger han menande. här. Centern har inte haft mandat i Stockholm på två perioder, Federley tycker att man som politiker måste skapa plats för sig konstaterar Federley. Jag skulle gärna gå in för den finska valmoeftersom det just nu finns för mycket konsensus i rikspolitiken. Till dellen, för då skulle de gamla gubbpolitikerna också tvingas ge sig exempel tycker han att moderaterna är för vänliga mot fackförut och kämpa för sina platser, tillägger han. bundsrörelsen. – Man är livrädd för att kränka någon och om någon är av annan åsikt så typ hatar man varandra, slänger Federley ur sig om Stockholm i mitt hjärta den svenska mentaliteten. Som det är nu, sitter riksdagsledamöterna i olika utskott och arbetsgrupper och påverkar regeringens arbete via propositioner. Själv är Federley hemma från Kungsör, men för honom tog det Själv känner han personligen de flesta ministrarna och menar att bara ett halvt år att bli Stockholmare. Nu äger han en lägenhet i staden och kan inte tänka sig att flytta. det bara är att ringa dem om han behöver information om nå– Här händer allt, det finns ingen orsak att bo någon annangot. stans, avslöjar Federley och fyrar igen av ett avväpnande leende. – Fast på statsminister Reinfeldts lista ligger jag väl inte högst En av de viktigaste sakerna som ung kandidat är att skapa en upp, konstaterar Fredrick Federley avslutningsvis med ett leende.

kongressen 2007 Svensk Ungdom samlas till kongress i Kristinestad den 4-6 maj 2007. Då väljer vi förbundsordförande, förbundsstyrelse och sätter förbundets politiska linje för det kommande året. Om du vill påverka, så kom med. Glöm inte heller motionsdeadline den 9 februari 2007! Läs mera på su.fi

svensk

framtid nr 1 2007

förbundspresentation

Bertills, Anna Bertills – med lov att göra politik riksdagsvalskandidat österbotten

Bertills blev förbundsordförande för Svensk Ungdom våren 2005. Sin karriär inom förbundet inledde hon dock redan 1998 då hon blev aktiv inom den österbottniska kretsen. – Det var faktiskt Marcus Rantala som då var f örbundsordf ör ande som lockade med mig från Finlandssvenska skolungdomsförbundet, ler Bertills. På den tiden var det en ganska självklar sak att fortsätta i SU, tillägger hon. I början av 2000-talet tog Bertills en paus från förbundspolitiken för att fundera om SU verkligen var det rätta stället för henne och hennes värderingar. 2003 kom hon tillbaka med nya krafter, jobbet som Jan-Erik Enestams riksdagsassistent hade öppnat ögonen. – Jag provade mina vingar även i andra förbund, var medlem i WWF och funderade på Greenpeace, men kom fram till att SU nog var stället för mig, konstaterar Bertills. Efter en tid som aktiv i Liberala Studentklubben och två år i fullmäktige vid Åbo Akademi blev Bertills lockad till att ställa upp i ordförandevalet 2005. Anna

– Jag har alltid haft svårt att säga nej till utmaningar, och har en mycket hård tävlingsinstinkt som ledde till att jag slutligen ställde upp i valet, menar Bertills. Därtill hade jag kommit till insikt att jag ville jobba som beslutfattare och inte som tjänsteman, ler hon. Som ordförande har Bertills strävat till att föra förbundet närmare medlemmarna och fokusera på en konkretare politik. Under hennes ordförandeskap har förbundsstyrelsen börjat koncentrera sig mer på politik än byråkrati. – Jag har ibland kort tålamod, så jag vill gärna se mera konkreta politiska lösningar än en massa flum, menar Bertills. För mig har det även varit viktigt att förbundsstyrelsen har fått en synligare roll, där enskilda medlemmar kan uttala sig i eget namn i politiska frågor som står dem nära, tillägger hon. Bertills vill att SU skall vara en rörelse att räkna med, som kombinerar politiskt liberala linjedragningar med språkpolitik. För henne är det viktigt att SU vågar säga sin åsikt och kan göra det utan rädsla för repressalier. – Vi har inte pinkat i eget bo, som vissa andra inom partiet har gjort, påpekar Bertills. Visst har vi fått kommentarer om våra ibland radikala åsikter i värdefrågor, men som ungdomsförbund är det något vi får ta, tillägger hon. I framtiden tror Bertills fortsättningsvis att det är viktigt att vara synlig i media och vara ute på fältet för att träffa människor och engagera nya medlemmar. Enligt henne måste det finnas utrymme för både värderingar och språkpolitik inom förbundet. – Vi har fått väldigt mycket synlighet i alla media under den senaste tiden och det är något jag hoppas håller i sig, ler Bertills avslutningsvis.

förbundssekreterarens musiktips riksdagsvalskandidat helsingfors

Det är sällan jag går någonstans utan min Ipod. Musik är

mitt sätt att koppla av på, både hemma och då jag rör mig på stan. Avkoppling som kommer att behövas mellan gasen i botten-varven då det nu drar ihop sig för riksdagsval. Här är tre skivtips som i alla fall jag kommer att behöva för att ha energi genom hela kampanjen: Smashing Pumpkins – Mellon Collie and the Infinite Sadness (1994). Pumpkins är ett av mina absoluta favoritband. Under julen då jag hade tid att bläddra bland mina skivor återupptäckte jag spåret 1979 och är nu fast i Pumpkins igen. Mellon Collie kommer att snurra många varv i vår. Sufjan Stevens – Illinoise (2005). En av de bästa skivorna jag någonsin köpt. Spåren John Wayne Gacy, jr och Chicago är bara två andled-

ningar till varför 2005 var ett härligt år. Depeche Mode – Recording the angel från Stockholms stadion (2006). Ända sedan jag köpte min första Depeche skiva så har jag längtat att se dem live och i somras gjorde jag det två gånger. Sångaren Dave Gahan i spåret Enjoy the Silence gör att jag redan nu längtar till nya konserter och sommarens Roskilde. Den 18 mars är det riksdagsval och jag är kandidat i Helsingfors valkrets. Ett lyckat riksdagsval kommer kräva 100 % engagemang, men 100 % når man inte upp till om man inte lyckas ta pauser emellanåt. Det hoppas jag också att du kommer ihåg i ditt arbete eller dina studier. Min Ipods batterier är fulladdade. På min hemsida www.lofstrom.fi kan du läsa fler musiktips samt mina tankar inför riksdagsvalet.

svensk

framtid nr 1 2007

feminism och fildelning

jämställdhetspolitikens utmaning riksdagsvalskandidat österbotten

Sara Eklund bor sedan fem år i Vasa. Hon är politisk sekreterare

för SU i Österbotten, och är ordinarie i Vasa stadsstyrelse och fullmäktige. Jämställdhetsfrågor intresserar och engagerar. – Det är en utmaning att lyfta fram jämställdhetsperspektivet i lokalpolitiken, säger Sara. För många är perspektivet nytt och för att nå resultat krävs motiveringar och exempel. En viktig fråga för Sara är uppmärksammandet av våld mot kvinnor. På basen av hennes motion finns informationen om stadens vårdoch skyddsåtgärder för utsatta familjer nu på nätet. Ett kommande mål är att staden skall ta i bruk praktiska jämställdhetsplaner i daghem och skolor. – Det är viktigt att både flickor och pojkar lär sig att de får välja, tycka och vara som de vill oberoende kön. Mest handlar alla frågors behandling om perspektiv samt om förmågan att förutse konsekvenserna som besluten för med sig.

andreas hamberg: fildelningens vara eller icke vara riksdagsvalskandidat helsingfors

1. Kan du kort beskriva vad fildelning går ut på?

Fildelning går helt enkelt ut på att distribuera och ta emot filer av internetanvändare runtom i världen. Det hela började på allvar med Napster som var ett program, som man gratis kunde laddade ner musikfiler med. Detta blev det dock en ändring på då band som bl.a. Metallica stämde bolaget för piratism. Numera kan man endast ladda ner laglig musik via Napster vilket har lett till den dalande populariteten. Napsters efterföljare var Kazaa som var mer användarvänlig på det viset att man inte var begränsad till att ladda ned musikfiler. Tack vare de ständigt förbättrade uppkopplingshastigheterna till Internet kunde man gå över från att ladda ner 3-6 megabytes mp3:or till att ladda ner 700mb:s filmer. Tekniskt sett kan fildelning gå till på olika sätt, Napster och Kazaa använder sig av peer-to-peer (P2P) nätverk. Det absolut populäraste sättet att ladda ner och distribuera filer idag går under namnet Bittorrent. Bittorent fungerar i enkelhet så att användaren söker sig till en sida som delar ut torrent filer, också känt som torrent trackers, som t.ex. Piratebay. Med ett Bittorrent program använder man torrent filen för att ansluta sig till ett p2p liknande nätverk, som ser till att man får den filen man sökt efter. Piratebay som länge var den största torrent trackern i världen har ofta hamnat i trubbel eftersom den anklagats för piratism. Men tack vare ett kryphål i lagen så har ingen kunnat fälla organisationen. Piratebay delar nämligen inte direkt ut olagliga filer utan hjälper endast användare att finna dem. 2. Är fildelning och piratism samma sak?

Nej, det är bara ett vanligt missförstånd. Men en stor del av fildelningen är dock olaglig. 3. Vad finns det för alternativ till fildelning, om man vill ladda ner musik men inte idka piratism?

Det finns en hel del alternativ, men jag tänker endast ta upp

ett exempel som även råkar vara ett inhemskt finlandssvenskt alternativ, nämligen Funkdammen. Den 14 december 2006 öppnades hemsidan Funkdammen för allmänheten. Funkdammen är en nätgemenskap (web community) för unga musiker. Syftet med sidan är att få unga musikintresserade att aktivera sig själva genom att göra musik, som man kan dela med andra. Musiken laddas upp på Funkdammens hemsida och kan sedan laddas ner av andra användare som i sin tur kan vidareutveckla musiken. Till Funkdammen kan man ladda upp allt från enstaka ljud till färdigt mixade låtar. En komponeringstävling gick av stapeln i samband med sidans öppning, där den bästa kompositören belönas med en professionell inspelning av vinnarlåten. Bidrag till tävlingen kan lämnas in ända tills 31.1.2007. För mer information surfa på www.funkdammen.fi, om det uppstår frågor om sidans användning är det bara att vända sig till sidans webbmaster d.v.s. mig. Gå in på www.andreashamberg.com och gå in på menyn about, där mina kontaktuppgifter finns. 4. Kan man försvara fildelning?

Fildelning kan man i allra högsta grad försvara. Däremot är det en annan sak med piratsim. Många band utan skivkontrakt har dock gynnats av att de delat ut sin musik gratis över Internet. Å andra sidan så har Biriney Spears blivit tvungen att byta sitt lyxiga privatplan till ett mindre lyxigt p.g.a. att folk laddar ner hennes musik gratis. 5. Tycker du att man skall begränsa fildeling med lagstiftning, eller sköter marknaden om sig själv?

Hur mycket man än begränsar fildeling genom lag så kommer man inte att få bukt på fenomenet. Man hittar alltid på nya sätt att kringgå lagen. Så fort ett fildelningssystem går i graven så har redan två eller tre andra tagit dess plats.

svensk

framtid nr 1 2007

det nya europa

eu-utvidgning text stina hafrén foto European Community

Stina Hafrén är 24 årig och kommer från Lovisa Hon är praktikant på Henrik Lax kontor i Bryssel

EFTERLYSES: KOMPASSRIKTNING ”Låt oss för en stund koppla bort problematiken kring demokratisk slagkraft och effektivitet i en stor unions beslutsprocess.”

Säg ”utvidgning” i Europaparlamentet och folk rullar med

ögonen. Pratet om unionens framtid och blivande nya medlemmar kommer i det här skedet många européer ut ur öronen. Ändå vill jag hävda att den verkliga kärnan i snacket dessvärre vidrörs alltför sällan. I debatten om unionens omfång råder nämligen en skriande brist på långsiktigt tänkande. Låt oss för en stund koppla bort problematiken kring demokratisk slagkraft och effektivitet i en stor unions beslutsprocess. Låt oss förbise huvudbryet om en stor union fortfarande skulle vara attraktiv för medlemsstaters ekonomiska satsningar. Glöm frågan om en stor union skulle stagnera integrationen. Tillåt oss istället leka med tankar om vad gott en större union kunde föra med sig. Ju flera som strävar efter demokratiska värderingar, desto bättre. Unionen har som känt varit en motor för en positiv samhällelig utveckling. Se bara på Spanien, Portugal och Grekland som alla blivit av med sina diktaturer. Och så förstås de forna kommuniststaterna som kom med för ett par år sedan. Den inre marknadens geografiska räckvidd skulle förstoras. Handeln skulle skonas från många transaktionskostnader. Ur unionsperspektiv skulle utvidgning innebära ökad makt på den internationella ekonomiska arenan. På motsvarande sätt kunde en stor union ha en fredsbevarande verkan. En utvidgning av unionen skulle betyda att nya medlemsstaters ekonomiska välfärd skulle förbättras. Dessutom skulle utvidgningen ha positiv effekt på gränsande stater, om unionens grannskapspolitik skulle intensifieras. Unionens expansion skulle innebära att flera skulle få vara med och dela på välfärdskakan. Ur nationellt perspektiv kunde utvidgningen vara ett steg på väg till rättelse av industriländernas demografiska kurva. Bristen på

arbetskraft inom vissa yrkesgrupper kunde avhjälpas. Nationella företag kunde utvidga sig på unionens nya områden och flykten av företag till Asien skulle då eventuellt dämpas. Tillbaka på jorden igen märker filosofen att världen kanske inte är så god som filosofen skulle önska att den skulle vara. Många omständigheter gör att utfallet av unionens utvidgning ännu helt enkelt är omöjlig att förutspå. Olyckskorpar skrockar bland annat om att utvidgningen medför ökad kriminalitet på unionens område och ökad illegal immigration till unionen från de nya gränserna. En stor union kunde till och med leda till utvattning istället för förstärkning av unionens trovärdighet på den internationella marknaden. Även fredsbevararen fromma övertygelse råkar i gungning. Det är nämligen inte alls sagt att länder på utsidan gillar en union med kraftig ekonomi. En fredlig union är ingen visshet för fred. Då vi nu står inför en ytterligare utvidgning och välkommande av Rumänien och Bulgarien i vår europeiska familj, så är en efterlysning av långsiktigare planering av unionens framtid på sin plats. Det väsentliga är inte, enligt min mening, vilka kriterier unionen har för nya medlemskap, eller om utvidgningen medför det ena eller det andra problemet eller inte. Det essentiella är i stället vad vi vill med vår union, vad målet med utvidgningen egentligen är. Det är på den här nivån som de stora principbesluten borde fattas och diskuteras. Om inte linjerna dras upp, finns det risk för att debatten enbart berör utvidgningens sidoeffekter, utan att någonsin snudda vid huvudfrågan. Först skall vi fundera på vad vi vill baka, sedan letar vi reda på receptet och till sist bakar vi. I den här ordningen skall unionen gå framåt, inte enligt något annat mönster.

svensk

framtid nr 1 2007

det nya europa

jan d. oker-blom: turkarna och eu riksdagsvalskandidat nyland

1. Hur tycker du att turkarna själv ser på ett eventuellt EUmedlemskap?

val. Den senaste tiden har det även kopplats ihop med nobelpristagaren Orhan Pamuk.

De flesta turkar är mycket intresserade av ett EU-medlemskap och de är väldigt besvikna över att det har tagit så länge och att det nu ser ganska hopplöst ut. Att processen drar ut på tiden har tyvärr en negativ effekt på attityderna gentemot EU överlag.

Vi vet vilka frågor förhandlingarna har kretsat kring och vi vet vad EU vill utan att kanske ens EU riktigt vet vad målet borde vara. Den viktigaste frågan att ställa tycker jag är huruvida det är sannolikt att Turkiet utvecklas bättre som medlem eller genom att tvingas till reformer för att få komma med?

2. Diskuteras frågan aktivt i turkisk media?

Mycket aktivt och ur alla tänkbara synvinklar. Det kombineras med relationer till grannländer som inte är med i EU, t.ex. Ryssland liksom till sådana som är med, främst Grekland. Dessutom kopplas det ihop med den nationella partipolitiken och nästa års

3. Vilka frågor tror du att är viktigast för Turkiets eventuella EU-medlemskap?

4. Vad tror du att turkarna själv ser som mest positivt eller negativt att gå med i EU?

De ser som sagt mer positivt än negativt i ett medlemskap. Det viktigaste är att EU skall ge högre levnadsstandard, stabilitet och säkerhet. Turkiet är på många sätt annorlunda och det mest negativa är säkert känslan hos många turkar att de riskerar att förlora en del av den nationella identiteten. 5. Hur tror du att Turkiet kommer att reagera om de inte får gå med i EU inom de närmaste åren?

Det är mycket möjligt att man inte vill med alls om det inte lyckas inom en rimligt kort tid. Den nationella självkänslan har lidit samtidigt som stoltheten och välståndet växer. Turkiet kanske väljer att utvecklas på egen hand och kan ha förutsättningar att lyckas ganska bra.

Minna Österholm – riksdagsassistent riksdagsvalskandidat nyland

MINNA Österholm har jobbat som riksdagsassistent för Astrid Thors sedan 2004. Då Thors ännu var Europaparlamentariker jobbade Österholm som hennes medarbetare i Finland. Enligt Österholm beror jobbet som assistent i riksdagen helt på hurdana uppgifter ledamoten ger åt en, eftersom han eller hon är den direkta förmannen. – Det handlar ganska långt om vanliga kanslisysslor, som att hålla koll på kalendern, besöksgrupper och posta julkort, konstaterar Österholm. Sen gäller det även att hålla sig informerad genom att gå igenom dagstidningarna och leta reda på information för spörsmål och sådant, tillägger hon. Enligt Österholm är det också viktigt att man är snabbttänkt och samhällsengagerad då man jobbar som assistent åt en riksdagsledamot. Österholm sitter själv som bäst i kommunfullmäktige och -styrelsen i Lappträsk, och då Thors bytte valkrets till Helsingfors fick Österholm en möjlighet att ställa upp i Nyland. – Jag har varit med och gjort kampanjarbete sedan riksdagsvalet 1999, konstaterar Österholm. Så den närmaste tiden kommer nog det mesta av min fritid att gå till mitt kampanjarbete, skrattar hon avslutningsvis.

svensk

framtid nr 1 2007

ungt val 2007

det fina med ungdomsförbund riksdagsvalskandidat österbotten

Jonas Rönnqvist kommer ursprungligen från Närpes och är ombudsman för teater & kultur i Svenska Österbottens Ungdomsförbund. Eftersom han själv varit föreningsaktiv halva livet var det en naturlig väg att börja jobba

på SÖU och hjälpa föreningsaktiva med deras verksamhet. – Jag har alltid tyckt att föreningsverksamhet har en positiv effekt, och det är viktigt att man kan delta i prestationsfria aktiviteter säger Jonas. Om man är föreningsaktiv håller man kontakt hemåt fastän man flyttat från orten. Dessutom borde man prioritera den tredje sektorn och utveckla den som arbetsgivare. Samtidigt borde den utvecklas till en mer professionell verksamhet, eftersom det krävs allt fler kvalitetsmässiga tjänster på arbetsmarknaden.

svensk

framtid nr 1 2007

ungt val 2007

Från mobbningsoffer till högstadielärare riksdagsvalskandidat helsingfors

När Jonas Forsman själv

gick i högstadiet blev han mobbad. Därför ser han rött ännu idag då han märker att någon mobbas. Enligt Forsman, som jobbar som historielärare i Svenska Normallyceum och Brändö gymnasium, kan man tydligt skilja på pojkars och flickors mobbningsmetoder. – Pojkar mobbar på ett mer direkt sätt, både fysiskt och psykist med skuffar och öknamn, flickor mobbar

ofta mer mentalt genom utfrysning och skvaller, menar Forsman. Därför är det också mycket svårare att upptäcka flickor som mobbar. I Norsen har man både en anti-mobbningsplan och ett kamratmedlingsprogram. Tanken med det senare är att en elev, med hjälp av en handledande lärare, fungerar som medlare om två vänner till exempel börjar bråka. – Det är viktigt att man först talar med den som mobbar, för ibland inser han eller hon inte ens att det är fråga om mobbning de sysslar med. Mobbingsoffren själva vågar inte alltid ta upp saken, utan hoppas att problemen skall försvinna av sig själv, konstaterar Forsman.

Elevkåren – mer än bara kaféverksamhet riksdagsvalskandidat nyland

Niklas Granroth tycker själv att en av de viktigas-

te sakerna man kan göra som elevkårsordförande är att sitta med på lärarmötena och påverka det som händer i skolan. Själv har han varit elevkårsordförande i Ekenäs gymnasium under 2006. – Som elevkårsordförande påverkar man ju själv hur mycket eller hur litet man gör, konstaterar Granroth. Själv tycker jag att jag valt en gyllene medelväg, tillägger han leende. Under hösten gick mycket av tiden åt att värva nya medlemmar till nästa års elevkårsstyrelse, men en av de sakerna han

själv tycker är viktig är morgonmålskaféet som elevkåren inrättade. – Många elever äter inte morgonmål hemma, vilket leder till att man kan vara ganska trött i slutet av en åttatimmars skoldag, menar Granroth. Därför säljer elevkåren färska semlor och kaffe tre morgnar i veckan. Naturligtvis har ju alla deltagit, men eldsjälen har nog varit Lottis Bender, som även är aktiv i SU i Nyland, tillägger han.

Dags att se över studiepenningen som helhetslösning riksdagsvalskandidat åboland

Som ordförande vid Åbo Akademis Studentkår jobbade Annina Pirttimaa mycket för

höjningen av studiepenningen, då det var en central fråga under året 2006. I fortsättningen kommer hon även att lyfta upp temat i sin riksdagsvalskampanj, och hoppas att studerandes behov även syns i valresultatet så att man kan fortsätta puffa frågan i regeringsförhand-

lingarna. – Som studerande måste man få koncentrera sig på studierna, konstaterar Pirttimaa. Man kan inte sätta sin energi på att leta efter dom billigaste nudlarna, tillägger hon. Enligt Pirttimaa är det nuvarande studiepenningssystemet föråldrat, och man måste därmed komma fram med en ny helhetslösning, som tar i beaktande alla komponenterna, såsom regionala skillnader och den begränsade studietiden. – Om man höjer studiepenningen med 15 %, dvs. cirka 40 euro, märks det kanske inte så mycket för studerande i huvudstadsregionen, menar Pirttimaa. Fast å andra sidan så får man ganska många studerandeluncher för 40 euro. Det gäller att välja en livsstil som fungerar för en, tillägger hon.

svensk

framtid nr 1 2007

utbildningspolitik

svenska läromedel text & foto harald grönstrand

problem med läromedel på sveNSKA ”Det är inte ett problem att det finns dubbla upplagor av böcker, och helst skulle det få finnas ännu fler att välja mellan...” tony björk

På den senaste tiden har det varit en livlig debatt gällande fin-

landssvenska läromedel. Den här debatten beror långt på slutsatserna i undersökningen ”Skolans block och textens röst” som Svenska kulturfonden nyligen publicerat. Undersökningens syfte var till en stor del att analysera de svenska läromedlen i finlandssvenska skolor. En av slutsatserna i undersökningen var att förlagen till en större del borde satsa på utvecklingsarbete. Eftersom förlagen, Schildts och Söderströms, inte anses vara tillräckligt kraftiga för att kunna satsa mer på utvecklingsarbete, föreslås det att förlagen skall fusioneras till ett enda stort förlag. Det här har mötts med skarp kritik från många håll. Caroline Lindholm från Jakobstad studerar på Pedagogiska fakulteten i Vasa, och håller på att skriva sin Pro Gradu-avhandling om grammatikundervisning. Hon har märkt att läromedlen inom grammatik i alla fall inte räcker till för det som lyfts fram i läroplanen. Hon tror inte att en eventuell fusion av förlagen skulle vara bra. – Jag tror inte att man borde slå ihop förlagen, konkurrens leder till att läromedlen får en högre standard, säger Caroline. Svenska kulturfondens undersökning lyfter även fram att det förekommer dubbla läromedel för vissa ämnen, vilket kunde undvikas genom en fusion av förlagen. Caroline tycker inte att det här

är ett problem. – Om det finns flera olika upplagor är det bara bra eftersom lärarna har en valmöjlighet, och det är betydligt bättre än att det inte finns något urval alls, säger Caroline. Problem även på fältet Tony Björk, som är lärare i Finno skola i Esbo, är bekant med läromedelsproblemet. Han anser att det största problemet är att läromedlen inte uppdateras tillräckligt ofta. – Om förlagen skulle fusioneras blir de säkert starkare, men man kommer inte att ha någon valmöjlighet gällande läromedlen. Däremot skulle de säkert uppdateras oftare, säger Tony. Han poängterar dock att det är svårt att se hur det skulle utvecklas. Tony anser att det är bra att det finns två förlag eftersom det skapar konkurrens. – Det är inte ett problem att det finns dubbla upplagor av böcker, och helst skulle det få finnas ännu fler att välja mellan, säger Tony. Gällande frågan ifall läromedlen i nuläget räcker till för läroplanen tycker Tony att det inte är ett alltför stort problem. – De släpar nog efter, men i allmänhet brukar det nog finnas böcker. Det finns även ett alternativ att välja läromedel från Sverige om det finns behov. Problemet här är att man oftast inte har råd att skaffa läromedel, eftersom det inte brukar finnas extra pengar.

svensk

framtid nr 1 2007

ungt val 2007

Lotte Granberg-Haakana – Karriärmamma riksdagsvalskandidat helsingfors

riksdagsvalskandidat nyland

I januari 2006 fick familjen Granberg-Haakana ett glatt tillskott i form av dottern Ellen. Då tog mamma Granberg-Haakana ut sin moderskapsledighet och jobbet som generalsekreterare på Pohjola-Norden Ungdom besattes av en vikarie. – På förbundet förhöll de sig jätte positivt till min moderskapsledighet, men som generalsekreterare vet jag ju också att det blev ganska dyrt för förbundet, menar Granberg-Haakana. Även pappa Haakana tog ut sin lagstadgade vårdledighet, och från och med årsskiftet kommer han att bli hemma med Ellen. – Eftersom han har fast tjänst så kan han ta ut sin vårdledighet, menar Granberg-Haakana. Fast det inte är en direkt ekonomisk fröjd var det ett beslut som vi båda var överens om redan från början, tillägger hon. Granberg-Haakana anser att fler pappor borde ta ut sina vårdledigheter, men hon är också medveten om att den ekonomiska realiteten är att papporna ofta har högre lön. -Vi borde våga bryta traditionerna med att det alltid är mammorna som stannar hemma, men för att kunna göra det måste kvinnornas löner höjas, menar Granberg-Haakana, som också är vice-ordförande för Svenska kvinnoförbundet.

Stefan Skog – taxichaufför 1. Som taxi-chaufför kör du mycket bil. Hur långa sträckor brukar du köra?

Varierar mellan 1 km och det längsta härtills 200 km. Årligen kring 90 000 km 2. Har du bra tips på hur man gör körande bekvämare för sig själv?

Ändra på sittställningen, ha pauser med jämna mellanrun, lyssna på lugn musik, ha bekväma kläder 3. Vad kan man göra för att köra miljövänligare?

Bästa är ju att skaffa en bil som går med el eller naturgas men det är dyrt! Små saker, t.ex. ekonomisk körstil, planera rutten i förväg, onödig tomgång bort, använda motorvärmare då det är kallt. 4. Tycker du att man borde införa biltullar i större städer?

Bra idé i och för sig... Men i Finland har vi inte så stora städer att jag ser detta som ett problem. 5. Finland har en av EU:s äldsta bilparker. Vad tror du man kunde göra för att förnya den?

Ändra på bilskatten! Vi har oerhört dyra bilar jämfört med andra EUländer. T.ex. kostar en Mersu hälften mindre i Belgien än vad den kostar i Finland. Importbilarnas beskattning ansågs ju redan vara för högt.

svensk

framtid nr 1 2007

den nya föräldraledigheten?

mera pappor bakom skötborden 4+4+4-modellen text Anna Sundstén foto mikaela clausén

På SU:s kongress våren 2006 antogs en motion om den isländska modellen för föräldraledighet. Samma modell återfinns i vårt valprogram inför riksdagsvalet. Här får du lite mer bakgrundsfakta om varför modellen behövs. Det är skillnad på att bli mamma och på att bli pappa idag i vårt samhälle. Män bli pappor och får välja nivå på sitt engagemang i föräldraskapet medan kvinnor blir mammor med automatiskt ansvar fullt ut för barnet. Mammor förväntas inte välja ”om” de vill vara hemma med barnet utan i så fall ”när” och ”hur länge”. Ifall pappan däremot väljer att stanna hemma ses det som ett önskvärt val och en rolig och lärorik möjlighet. Män idag tar ut föräldraledighet, men bara en liten del av vad de har rätt till. Över hälften av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnets första år. Det finns en liten ökning hela tiden, men den är mycket långsam. Ska vi vänta så länge tills alla pappor stannar hemma?

Effekter i arbetslivet

”Ur arbetsgivarens synvinkel är det självklart ofördelaktigt att anställa kvinnor som kan bli dyra mammor.”

Konsekvensen av att hemmapappor saknas märks inte bara i ansvaret för barnet. Inverkan är störst på jämställdheten i arbetslivet. Kvinnor som potentiellt kan bli gravida bromsas, oavsett om de får barn eller inte. Redan vid arbetsintervjuer väljs fertila kvinnor bort till fördel för män, som förväntas vara säkrare kort. Det förekommer också att kvinnor vid en graviditet får lämna eller avbryta provanställningar eller går miste om förlängning av vikariat. Ur arbetsgivarens synvinkel är det självklart ofördelaktigt att anställa kvinnor som kan bli dyra mammor. De extra kostnader som en föräldraledighet medför kompenseras genom lägre lön för kvinnor och med att män rekryteras mer. Kvinnor får lätt utbytbara arbetsuppgifter, de befordras inte och deltar inte i kompetensutveckling. Kvinnor blir snabbare uppsagda om det blir arbetsbrist eftersom de kostar mer.

Ohållbara argument Varför stannar inte pappa hemma? Den vanligaste orsaken är försämrad ekonomi. Familjer förlorar mer pengar om pappa (som tyvärr ofta är den med högre lön, 20% mer lön än kvinnan för samma jobb, hallå) stannar hemma. Men på lång sikt förlorar mamman både i löneutveckling och karriärmöjligheter om hon ensam tar ut föräldraledigheten. På riktigt lång sikt påverkas hennes pension. Inte smart alltså, men könsrollerna cementeras. Intressanta sanningar är följande. Bortfallet i familjeekonomin är större ju mer högavlönat jobb pappan har, samtidigt är det fler

högavlönade män som tar ut föräldraledighet. Ledighetens längd ökar också med mannens inkomst. Fattigare pappor tar alltså mer sällan ut föräldraledighet trots att bortfallet är litet. I familjer där båda tjänar lika mycket stannar mannen ändå inte hemma längre. Traditionella val görs alltså oavsett ekonomisk effekt.

Jämställd lösning SU tror att en lösning som skulle bita på könsrollerna och på ekonomin skulle vara den isländska modellen för föräldraledighet med viss modifikation. Island har infört tredelad föräldraförsäkring med tre månader till mamman, tre månader till pappan och tre gemensamma månader. Därtill har Island ett högre inkomsttak än i Finland på ersättningen. Innan de öronmärkta månaderna fanns tog papporna på Island inte ledigt. Sedan den nya lagen trädde i kraft år 2000 har detta förändrats radikalt. Idag är 87 procent av papporna föräldralediga. Det påverkar så klart arbetsgivarnas inställning till föräldraledighet. Att öronmärka föräldraledigheten är inte att inskränka friheten. Det beror på vems valfrihet som är utgångspunkten. Könsroller hindrar människans rätt att bestämma över sitt eget liv. Könsrollerna och hemmets maktstruktur måste brytas både genom privata och politiska åtgärder. I skilsmässor är brist på jämställdhet ofta orsaken till barnfamiljens splittring. Då borde en mer jämställt fördelad föräldraledighet vara en av de främsta kuggarna för en hållbar familjepolitik.

Också annat behövs En ökad individualisering har positiva konsekvenser för jämställdheten och en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och demografisk utveckling, familjen blir större om mamman inte straffas för det. Reformen ensam löser inte problemen för mammor och pappor att kombinera arbete och familj. Andra reformer som krävs är skärpt juridiskt skydd för småbarnsföräldrar på arbetsmarknaden. Tillgången till förskola och eftermiddagsvård är givetvis också i fortsättningen viktigt. Det är svårt att kombinera småbarn och arbetsliv ännu då barnen är i skolåldern. SU är verkligen på rätt spår med den isländska föräldraledighetsmodellen. Det här är en lösning som behövs just nu i vårt samhälle för att gå vidare med jämställdheten på ett liberalt och flexibelt sätt.

svensk

framtid nr 1 2007

på g. helsingfors

Ny ordförande i Helsingfors på g. – helsingfors text Veli-Pekka vuori

Helsingfors krets har enhälligt valt Veli-Pekka

Vuori till ny ordförande. Veli-Pekka är polities kandidat från Social och Kommunalhögskolan och studerande vid Helsingfors Universitet. Som barfotahelsingforsare känner Veli-Pekka mycket bra till Helsingforsregionen

Vilka kommer att vara årets största utmaningar för kretsen?

Ser du riksdagsvalet som ett sätt att få nya medlemmar?

”Det kommer knappast som en överraskning för någon att riksdagsvalet står övers på menyn. Det kommer att serveras så att säga som huvudrätt. Men samtidigt önskar jag att vi kommer att få flere aktiva nya medlemmar. Planen är att börja bygga på en Helsingforskrets som aktivt fungerar kring och verkar i politiken i vår kära hemstad.”

”Jag hävdar att den uppståndelse som oundvikligen kommer att uppstå nu i vår är ett av våra bästa tillfällen att värva eldsjälar och nya förmågor. Det här tillfället skall vi ta vara på. Jag hoppas också att möjligast många har möjligheten att delta i kampanjarbetet och i och med det lära sig en massa nytt om praktiskt politiskt arbete.”

Hur gick det sen…? på g. – helsingfors text Julia Witting & helleke heikkinen foto ted urho

Sedan den 17 september har Alliansen regerat i Sve-

rige. Helsingforskretsen beslöt sig för att åka till Sverige för att se hur det går med införlivandet av vallöftena. En liten delegation på 10 personer begav sig den 7 december iväg över viken för att träffa den nyinvalde riksdagsledamoten och ordförande emeritus för LUF (Liberala Ungdomsförbundet, Folkpartiets Ungdomsförbund) Fredrik Malm. Under de senaste 75 åren har socialdemokraterna styrt 64 år i Sverige. Därför står den borgerliga alliansen (Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) inför en stor utmaning när de nu försöker införa ett nytt politiskt sätt att tänka och nya politiska reformer i det Sverige som tidigare var så gott som en enpartistat. Riksdagsledamot Fredrik Malm konstaterade i sitt anförande att ”folket är vana vid att staten lägger dem på kvällen och väcker dem på morgonen. Därför finns det en stark tendens att tänka socialdemokratiskt i det här landet”.

Samma frågeställningar i Sverige och Finland De intressantaste diskussionerna som väcktes gällde de frågor som också är aktuella i Finland med tanke på riksdagsvalet den 18 mars. En av tyngdpunkterna i SU: s valprogram ligger i ungdomsarbetslösheten. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna skall det göras möjligt för småföretagare att anställa personal och på så sätt skapa flera arbetsplatser för bl.a. unga. Samma löften gavs även

av Alliansen under valet i Sverige. Den nya ledningen står nu i beråd att verkställa sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Reformen har inte visat sig helt problemfri i och med att en sänkning med en procentenhet innebär en kostnad på elva miljarder kronor (ca 11 miljoner euro). Man kan inte heller med säkerhet veta ifall sänkningen verkligen skulle skapa flera arbetsplatser eller om den endast skulle innebära större vinster för aktieägarna eller höjda löner för de redan anställda. Därför går man nu in för att sänka avgifterna i de branscher där man bedömer att reformen verkligen medför fler anställda dvs. servicebranschen och småföretagarna. Energipolitiken är en annan kvistig fråga. Under socialdemokraternas styre lovade politikerna att i enlighet med folkomröstningen avveckla kärnkraften till och med år 2010. Problemet nu är att landets koldioxidutsläpp, med endast två stängda reaktorer, ökat så kraftigt att man inte kan uppnå Kyotoavtalets krav. Dessutom tvingas man köpa in energi från Finland. Enligt en ny opinionsmätning är nu 80 % av svenskarna nu för kärnkraft.

Tidigarelagd betygssättning? Annat vi diskuterade med Malm var hur man kommer att följa upp Folkpartiets löften om att återinföra ordning och

reda i det svenska skolsystemet. Enkla åtgärder som föreslås är att eleverna betygsätts tidigare (dvs. i sjätte klass) och elevens utveckling följs upp bl.a. genom skriftliga omdömen till föräldrarna. Dessa är för tillfället förbjudna liksom lärarnas rätt att avlägsna exempelvis mobiler, mp3spelare och andra element som stör lektionerna. Inom andra stadiets utbildning skulle Malm gärna se att man närmade sig den finska modellen där det finns en distinktion mellan det teoretiska allmänbildande gymnasiet och den yrkesinriktade utbildningen. För tillfället är den för universitet förberedande undervisningen för dominerande på yrkesinriktade linjerna vilket får elever att avbryta sina studier. Kretsen återvände tillbaka till Helsingfors för att fila på vallöftena medan Fredrik Malm återvände till arbetet i riksdagen med konstaterandet ”Göran Persson sade att han lämnar oss ett dukat bord, men glömde tydligen nämna att det blivit en del sopor kvar i hörnen och disk lämnad i köket”.

svensk

framtid nr 1 2007 på g. nyland

Kretsordförandehälsning på g. – nyland text alexander grandin Kretsordförande

I Borgå har en diskussion ordnats angående det

angelägna ämnet “Gymnasiernas framtid”. Främst skulle rektorer och intresserade upplysas om gymnasieutredningens mål och resultat. Närvarande var Erik Geber och Tom Gullberg från utbildningsstyrelsen samt de fyra rektorerna för de svenska gymnasierna i östra nyland och övriga intresserade. Erik Geber poängetrade genast i början att staten inte har möjligheter att bestämma över antalet gymnasier, så de scenarion som målats upp med tvångsindragningar stämmer inte. Så länge kommunen står för 60% av kostnaderna så är det även kommunernas rätt att bestämma över gymnasierna. Han påpekade även att befolkningskurvorna i Östnyland inte ännu på 10-15 år kommer att börja peka nedåt, men även det är osäkert. Kommunerna

kommer dock att tvingas hushålla med trytande resurser. I den diskussionen kan det vara lätt att syna den kostsamma utbildningssektorn, vilket i sin tur kan betyda framtida bekymmer för våra rektorer. Enligt rektorerna har gymnasierna i Östnyland redan börjat samarbeta. Den modell som dessa fyra hade stakat ut skulle gå ut på utvecklat samarbete skolorna emellan samt en viss specialisering. Varifrån skall då de nya eleverna komma? Fastän Östnyland är tvåspråkigt så kan jag inte tro att en tillräckligt stor andel finskspråkiga elever skulle komma till dessa specialiserade gymnasier för att säkra deras oförändrade fortsättning. Inte kan jag heller tro att det skulle finnas tvåspråkiga barn att “locka tillbaka” från de finska gymnasierna. Tvärtom så tycker jag att det låter lite problematiskt ifall Östnyland skulle inrymma fyra specialiserade gymnasier. Ett framtida scenario skulle i så fall kunna visa en Kotkabo som – för att få den specialisering denna önskar – måste gå i Sibbo gymnasium. Låter i mina öron krångligt. Är man född i Borgå vill man säkerligen även i framtiden kunna allmänbilda sig på hemorten utan att

tvingas få en specialisering “på köpet”. Både Tom Gullberg och Erik Geber påpekade dock att samarbete främst borde finnas mellan gymnasiet och grundskolan. Altså en viss delning av resurserna, troligtvis i form av undervisningstimmar och utrymmen. Stora förbättringar kan inte uppnås genom samarbete och specialisering om gymnasierna endast planerar sinsemellan, utan för att skära ner på kostnaderna måste man inom kommunen dela på resurserna. Även rektorena verkade snabbt förstå vinken och bedyrade att bl.a distanskurser endast planeras för att komplettera de enskilda läroplanerna och erbjuda “udda kurser åt udda elever” som Geber så väl formulerade det. Man vill försäkra sig om att kursutbudet och resultaten i framtiden skall vara så höga att det lockar elever till de svenska gymnasierna, inte skrämmer bort. Fastän tanken kan vara fin (läs: kostnadseffektiv) är jag rädd för att utbudet av dylika kurser blir allt större, vilket ingen önskar sig. Den rätta formen av utbildning kommer av interaktion mellan elev och lärare, inte dataskärm.

Lokalavdelning – vad är det? på g. – nyland text Michelle Nyberg

Vilka egenskaper skall en bra ordförande ha?

Hur skriver man ett fulländat protokoll? Och framför allt, vad är egentligen SU? Dessa odödliga frågor behandlades då Svensk Ungdom i Nyland höll sin lokalavdelningsutbildning. Lördagen den 2 december passade SU i Nyland på att arrangera årets lokalavdelningsutbildning för intresserade medlemmar i kretsen. Utbildningen gick av stapeln i Hagelstamska Högstadiet i Grankulla samtidigt som SU:s förbundsstyrelse höll möte i samma byggnadskomplex. Det här årets deltagare bestod av medlemmar från Tammerfors till Lovisa, vilket bidrog till den fina atmosfär utbildningen utstrålade. Programmet bestod av olika slags föreläsningar, presentationer och diskussioner. Deltagarna introducerades bland annat till SU:s uppbyggnad, funktion och verksamhet samt hur man skriver ett protokoll efter ett möte. Andra frågor på agendan var ordförandeskapets ansvar och skyldighet, mötesteknik och förstås det stundande riksdagsvalet. Det faktum att deltagarantalet var lågt skapade flera chanser till intensiv diskussion, både med varandra och med föreläsarna själva. Som komplettering till de muntliga framställningarna fick även alla deltagare SU:s organisationshandbok

innehållande allt värt att veta om förbundet. Förutom ett hektiskt schema hann även deltagarna avnjuta lunch tillsammans med förbundsstyrelsen, vilket

radade upp fler tillfällen för debatt, diskussion och information. Skämt och skratt fick sin andel och syntes genom hela utbildningen – politik skall vara roligt också!

svensk

framtid nr 1 2007

på g. åbo

S:t Olofsskolan vann över sossarnas tjänstemannavälde på g. – åbo text anna sundstén Kretsordförande

Det har under hösten varit en politisk dragkamp i frågan gällande ändamålsenliga tilläggsutrym-

men för Åbos enda svenska högstadium. I år har Sfp starkt jobbat för en utvidgning och ärendet tog ny fart efter det att länsstyrelsen besökte skolan år 2005 och frågade staden hur man hade tänkt lösa utrymmesbristen. Skolan är gjord för 250 elever men har idag över 400. Socialdemokraterna som är den svenska skolans fiende nummer 1 i Åbo har i flera års tid febrilt försökt punktera möjligheten för S:t Olofsskolan att få större utrymmen. I november godkände Åbo stadsfullmäktige att S: t Olofsskolan skulle beviljas 600 000 euro för att på så sätt kunna ta 4:e våningen på kaskisgatan 5 till sitt förfogande. Detta i enlighet med det politiska avtal som Sfp, centern, samlingspartiet, de gröna, Sdp och kd för ett par år sedan godkänt. Denna summa skulle tas från de 15 miljoner euro som lokalitetsförvaltningen har till sitt förfogande, men lokalitetsförvaltningen meddelade att de inte har dessa 600 000 euro utan endast 30 000 euro, vilket innebar att S:t Olofsskolan skulle få 6:e vå-

ningen istället för den redan överenskomna 4:e våningen. Detta skulle innebära en mycket osammanhängande och svårövervakad skolmiljö både för lärare och elever och på sikt inte vara en maximalt fungerande helhet. Ärendet hamnade igen på Stadsstyrelsens bord där tre omröstningar genomfördes innan Sfp:s partisekreterare och stadsstyrelsemedlemmen Ulla Achrén kom med det vinnande förslaget om att S:t Olofsskolan skulle beviljas 600 000 euro och därmed kunna få 4:e våningen till sitt förfogande. Detta förslag var tvärt emot den socialdemokratiske biträdande stadsdirektören Jarkko Virtanens förslag. Ärendet fortsatte vidare till fastighetsnämnden som skulle behandla lokalitetsförvaltningens renoveringslista på 15 miljoner. Tyvärr var två nämndmedlemmar från samlingspartiet frånvarande vilket sossarna och vänstern utnyttjade tillfället och föreslog att S:t Olofsskolan bara skulle få 30 000 euro (och därmed 6:e våningen). Socialdemokraterna och vänstern, som inte skyr några som helst medel för att hålla kvar eleverna i S:t Olofsskolan utrymmen som är trånga och helt oändamålsenliga, utnyttjade fräckt den temporära majoriteten trots det politiska avtal som alla partier kommit överens om och bröt dessutom också principen som finns om att inte rösta då det endast finns en tillfällig majoritet.

Äntligen en första klass i S:t Karins på g. – åbo text anna sundstén

Även i S:t Karins har en lång tvist om en svensk skola blivit en långkörare. Som läget nu är köper S:t Karins svensk undervisning av Åbo stad, men då antalet svenskspråkiga barn hela tiden ökar vill man få en egen svensk skola till staden. Svenska Kulturfonden var villiga att bidra med en miljon euro till grundandet av en svensk skola

i S:t Karins. Tyvärr vann detta inte i stadsstyrelsen i S:t Karins där samlingspartiet och socialdemokraterna tillsammans blockerar möjligheten till svensk undervisning i staden. Resultatet blev nu istället att staden skulle ingå ett avtal med Åbo stad om att Åbo skulle utlokalisera en första klass där barnen från S:t Karins kunde inleda sin skolgång. Detta har nu godkänts av stadsstyrelsen i staden och den första klassen kommer att placeras i Littois allaktivitetshus. Den här lösningen är dock varken tillfredsställande eller långsiktigt. Sfp:s och SU:s arbete om en svensk skola i S:t Karins går därför vidare.

kongressen 2007 Läs mera på su.fi

Då förslaget kom tillbaka till stadsstyrelsens föreslog sossarna att stadsstyrelsen skulle godkänna de 30 000 euro som fastighetsnämnden föreslagit. Detta fick bara tre röster medan 600 000 euro fick sex röster och vänsterförbundet röstade blankt. Det intressanta var att stadsdirektören Mikko Pukkinen tagit över föredragningen i stadsstyrelsen och föreslog annorlunda än vad fastighetsnämnden gjorde. Det här påvisar att stadens högsta ledning inte längre tolererar det tjänstemannavälde som rått i denna fråga och som sossarna styrt. Stadsdirektören strök även punkten där nämnden enligt eget godtycke kan omfördela anslagen, vilket innebär att S:t Olofsskolan nu äntligen borde hålla. Det är en seger för politikerna gentemot de starka tjänstemännen och det är framförallt en seger för eleverna i S:t Olofsskolan som nu äntligen får större utrymmen.

svensk

framtid nr 1 2007

på g. österbotten

Kretsordförandehälsning på g. – österbotten text hannes wallin kretsordförande Hannes Wallin valdes till ny ordförande för SU i Österbotten den 5.12. Han studerar för tredje året på Svenska Handelshögskolan i Vasa och har varit aktiv i kretsstyrelsen sedan 2004 och även tagit del i förbundsstyrelsens arbete som suppleant. - SU i Österbotten har medvind och medlemsantalet

har ökat på sistone och framför oss står ett händelserikt verksamhetsår, inleder Hannes. Riksdagsvalskampanjen är det enskilt största projektet och i valet kommer kretsen att göra kampanj för sina fyra SU-kandidater Anna Bertills, Muluken Cederborg, Sara Eklund och Jonas Rönnqvist, fortsätter han. Senare på våren arrangeras också SU:s förbundskongress i Österbotten, närmare bestämt i Kristinestad 4-6 maj. Angående riksdagsvalet fortsätter Hannes: ”Riksdagsvalsplaneringsgruppen är på god väg med planeringen inför valet och ett regionalt valprogram som följer förbundets linje har gjorts upp”.

Under verksamhetsåret 2007 skall kretsen fortsätta utveckla sitt internationella samarbete, berättar Hannes. Under våren kommer representanter från LUF i Västerbotten att besöka SU för att ta del av den finländska valrörelsen inför riksdagsvalet. Kretsen strävar också till att upprätta ett internationellt samarbete med ungdomsförbundet Radikale Ungdom i Danmark och planerar att under hösten göra en resa för att besöka dem. - Kretsen strävar även efter ett närmare samarbete med nya medlemmar och elevkårsaktiva. Därför vill jag uppmuntra alla att komma med, avslutar Hannes.

nytt liv i Nykarleby på g. – österbotten text & foto harald grönstrand

Svensk Ungdoms lokalavdelning i Nykarleby har

nyligen återhämtat sig efter en svacka. Karolina Isaksson är nu ordförande, och lokalavdelningen har fått ett fotfäste igen. – Egentligen har det länge funnits intresse för aktiviteter, men folk flyttade bort från orten, säger Karolina. Förra ordföranden Anna Sundsten flyttade till Åbo för att studera, och det var svårt att hålla någon konkret verk-

samhet. Men på våren kom nuvarande politiska sekreterare Emma Portin för att studera bildkonst i Nykarleby, och det tog inte länge före Karolina blev aktiv inom SU. När Emma sedan började arbeta som politisk sekreterare tog Karolina över som ordförande för studentföreningen, och snart därefter även för lokalavdelningen. – På höstmötet kom det sedan fram att det fanns intresse för ett ungdomscafé samt ett ungdomsråd, säger Karolina. Det skrevs insändare gällande idéerna, och snart efter öppnade stjärnhallen med ett ungdomscafé. Nästa projekt i tur är ett vardagsrum för ungdomar, och man skall även se om det finns intresse för att starta ett nytt ungdomsråd.

Kårvalet vid åbo akademi på g. – österbotten text & foto harald grönstrand

Liberala Studentklubben i Vasa gjorde ett lyckat

kårval förra hösten. Av de fyra uppställda kandidaterna blev Victor Ohlis invald till fullmäktige, och blev därmed LSK Vasas första representant i Åbo Akademis studentkårs fullmäktige. Victor kommer från Vörå och studerar Socialpolitik för fjärde året. Under sina studieår har han varit aktiv, bland annat har han varit ordförande för studentföreningen Politivas och arbetat i styrelsen för KAV. Vid sidan av studierna har han också varit aktiv inom SU ett antal år. Gällande valresultatet fick Victor nästan dubbelt så mycket röster än LSK Vasas kandidat på andra plats, Fredrik Båsk. Victor spekulerar att hans röstantal troligtvis beror på att han varit mest synlig av de fyra kandidaterna, men att hans år i KAV samt ordförandeskapet i Po-

litivas även hjälpt en god bit på traven. Sist men inte minst har han en stor bekantskap inom akademins väggar. När man frågar Victor varför han ställde upp som kandidat för LSK Vasa svarar han att det troligtvis mest berodde på att han blev intresserad via SU. LSK Vasa sökte efter kandidater, och steget var inte långt att ta. På frågan om det är någon speciell fråga Victor kommer att driva i fullmäktige svarar han att han egentligen inte har någon specifik fråga, men att han naturligtvis kommer att hålla sig till LSK Vasas program samt övriga frågor som angår Studerande i Vasa.

svensk

framtid nr 1 2007

händelsekalender 2007 januari 17 Seminarium: Sex, drugs och Maria Normann’ Kriminolog Maria Normann kommer och snackar om hur kön påverkar vägen till missbruk och kriminalitet. Klockan 18 i paviljongen, Estnäsgatan 12 C 29 Helsingfors. Anmäl intresse till annjo@kvinnoforbundet.fi 20 Riksdagsvals kick-off i Tammerfors 25 SU i Sibbo träff (Nyland) 26 Kandidatutbildning i Helsingfors 27-28 Förbundsstyrelsemöte 1 i Helsingfors 29

kandidatlansering kl. 18, doobop club, vasa

Februari 5 Internationella Utskottet åker till Helsingfors 5 Runebergsdagen 7 Krigsdag i Helsingfors 8 Seminarium om den svenskspråkiga högskoleutbildningens framtid på Kåren i Åbo klockan 18 10

kampanjstart: alla kretsar har egna lokala jippon

14 Alla hjärtans dag 20 Fastlagstisdag. Kom och kolla in SU i pulkkabackarna i Helsingfors, Åbo och Vasa! 16-17 FörbundsStyrelsemöte 2 i Åbo 27 Internationella Utskottets möte kl. 18. Flyktingfrågor

Mars 7-13 Förhandsröstning i Finland 7-10 Förhandsröstning utomlands 8 Internationella kvinnodagen 18 RIKSDAGSVAL!! 26 Internationella Utskottets möte kl. 18 31.3-1.4 Förbundsstyrelsemöte 3 i Österbotten

UNGT VAL 2007 gör din röst hörd!

Namn E-post Födelseår Telefonnummer Adress Hemkommun

(ifall du är mantalsskriven på annan ort än den du bor på):

Medlemskapsalternativ Svensk Ungdom har infört tre nya medlemskategorier, skriv gärna i formuläret vilken du tycker at du själv passar bäst i. Aktivist! Jag vill synas och höras genom SU. Jag vill anordna kampanjer, debatter och skolbesök och eventuellt aktivera mig i SU:s utskottsarbete. Promoter Jag vill i en liten mindre skala jämfört med aktivisten börja engagera mig i SU. Jag gillar att vara lite mer i bakgrunden, men vill gärna vara med och sprida SU:s budskap. Vi ger tips på hur man kan sprida SU:s idéer utan att behöva stå längst fram i rampljuset. SUpporter Jag hinner för tillfället inte engagera mig men jag vill gärna stödja SU:s idéer med mitt medlemskap. OBS! Svensk Ungdom är ett finländskt politiskt ungdomsförbundet, alltså måste man vara bosatt i Finland för att bli medlem. På frågor om medlemskap och medlemsavgifter svarar pol.sek Emma Portin, emma@su.fi eller (09) 693 07 230 Varför gå med i SU? Vill du garantera att dina barn skall få gå i svensk skola? Drömmer du om en renare och miljövänligare framtid? Tror du på individens rätt att bestämma själv? Är du mellan 14-35 år gammal?

Svensk Ungdom rf Svarsförsändelse Avtal 5005588 PB 430 00003 HELSINGFORS

SU BETALAR PORTO