Svensk Framtid 4-5/2010

4-5 2010 SVENSK UNGDOMS POLITISKA TIDSSKRIFT

Integration Konsumtion Kandidater Reportage Nya styrelser Skatt

N째 4-5 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

2

Do SU! Be SU! Add SU!

kontakt Helsingfors

Helsingfors kretsordförande

Postadress: PB 430, 00101 Helsingfors Besöksadress: Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Kimmo Heikkinen Mobil: 040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi

Åboland

Åbolands kretsordförande

Besöksadress: Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02-232 6274

Maria Flemmich Mobil: 040 1824969 maria.flemmich@su.fi

Nyland

Postadress: PB 430, 00101 Helsingfors Besöksadress: Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968 Österbotten

Besöksadress: Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06-317 9497

Nylands kretsordförande

Anna Bergman Mobil: 040 5865705 anna.bergman@su.fi Österbottens kretsordförande

Ulrika Forss Mobil: 050 5321439 ulrika.forss@su.fi

Jag vill engagera mig. Jagtar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa just mig. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG NERE PÅ DEN HÄR SIDAN.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

Adda SU på Facebook,Twitter, Issuu

3

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

I DETTA NUMMER

JULSPECIAL KONSUMTION & INTEGRATION INNEHÅLL

L edare 3 — anslagstavlan 5 — n ya ledare 6 — J ust nu 7 — I ntergration 9 - 11 — R eportage : U nga moderater i S verige 12 - 1 4 — P ersonen : K arin L indroos — K onsumtion 16 - 17 — F ö r b undssekreteraren , st y relsemedlemmen , O rdf ö randen 1 8 - 1 9 — L S K 2 0 - 2 1 — S torsamlingen 2 2 - 2 3 — R apport: E L D R 2 4 — R iksdagsvalskandidater 2 5 — V E R K U S 2 9 — A ktivera dej / K ontakt 3 0

LEDARE

Välkommen världen!

No 4-5 / 2010 Chefredaktör

Kenneth Stagnäs kenneth@ su.fi +358 (0)45 7731 0276

Chefredaktör Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi

Formgivning

Emil&Stephanie Ab www.emilstephanie.com Pärmbild

Emil&Stephanie Ab Ansvarig utgivare

Det du nu har framför dig är första steget i Svensk Ungdoms visuella förvandling. Svensk Framtid har fått nytt format, ny layout och nytt innehåll.

Formatet är trimmad tabloid.

Den är skuren på bredden; resultatet är en smal och hög tidning. Än en gång står SU i fronten vad gäller nytänkande tidningsformat. I layouten används nya fonter och helt nya utgångspunkter. Kortare texter men mer text per sida, ibland. Frihet i layouten är viktig, tidningen ger ett lekfullt intryck men håller ändå en genomgående stram och stilren linje.

Vad kommer an innehållet ska Svensk Framtid vara ett magasin för samhällsintresserade unga och unga vuxna. Du måste inte vara politiskt insatt för att läsa den. Är du intresserad av vad som händer runt om dig i din vardag så hittar du garanterat intressant läsning mellan dessa pärmar. Utan att pruta på det politiska innehållet ryms nu också en stor portion populärkultur in i varje tidning: recensioner, prylar och topplistor.

Projektet att förnya SU:s vi-

suella profil inleddes under hösten och innefattar tre stora helheter: medlemstidningen Svensk Framtid, hemsidan SU.fi och logotypen.

En splitterny hemsida öppnas i samband med SU:s traditionella julglögg. Sist men inte minst presenteras nya logon strax där efter.

En ny visuell profil med alla tillhörande element har därmed fötts.

För ett ungdomsförbund är det definitivt viktigt att konstant ligga i framkant vad gäller informationsspridningen. Andra organisationer kanske drar nytta av att en längre tid hålla kvar sitt utseende medan vi hela tiden står inför utmaningen att attrahera unga och unga vuxna villkorslöst. Vi anser också att vår uppgift är att visa vägen för andra hur politik ska drivas. Det behöver inte vara tråkigt och torrt. Vi vill ge politik och samhällsintresse ett fräscht ansikte och ett seriöst innehåll. Andra får gärna följa efter.

När projektet startade lades målsättningen högt. Vi vill ha bästa visuella profilen bland ungdomsförbunden, inte bara i Fin-

Förbundsordförande Fredrika Åkerö fredrika@su.fi Medverkande

land, utan i hela Norden. Vad som är ”bäst” är givetvis subjektivt, men där får vi använda fingertoppskänslan. Vi är kanske inte ännu högst uppe på toppen, men vi spelar definitivt i högsta ligan. Och matchen, den ska vi vinna.

Jag hoppas du gillar nya Svensk Framtid. Det gör jag.

David Andberg Mats Biström Christa Björkstam Silja Borgarsdottir Sandelin Lena Höglund Runa Ismark Stephanie Lindberg Egil Mattsson Danica Vihinen Linus Vuorio Fredrika Åkerö Redaktionen

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors (09) 693 072 47 (09) 693 19 68 E-POST sf@su.fi TELEFON FAX

Tryckeri

KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga

6000 ISSN

078-4427

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

4

I nästa nummer?

10 € 00

SU:s nya sångbok — nu kan den bli din!

“I den här boken har vi samlat 148 sånger som du kan sjunga ensam eller tillsammans med hela världen! Snapsvisor, ölvisor, punschvisor, vinvisor, nåt för kung och fosterland eller bara en högljudd allsång. Oavsett dryck, tillfälle och sällskap hoppas vi att du ska hitta alla dina favoriter inom dessa pärmar.”

S ång b okskomitt é n

Sångbokskommittén vid SU har gjort en helt ny sångbok och nu har också du chansen att skaffa din egen. Köp den direkt från förbundskansliet eller kontakta Silja på silja@su.fi.

Priset är endast 10 euro.

5

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

Foto: C hrista Bjö rkstam

ANSLAGSTAVALAN

Ordspråket:

”Igår smidde jag tusen planer, i morse gjorde jag som vanligt.”

—Kina

”Finland behöver en framtidsstrategi för nationalspråken.”

Morjens!

Svenskfinland har fått ett eget frågesportspel! ”Morjens” är ett brädspel som innehåller 2500 frågor om Svenskfinland. Enligt källor lär också Svensk Framtid finnas med bland frågorna. Finns att köpas i bokhandlar och på nätet: morjens.fi. Var snabb! Spelet finns i begränsad upplaga.

Restaurangerna höll sitt löfte Nu lyxäter du billigare. Restaurangerna höll sitt löfte om att sänka priserna efter momssäkningen på restaurangmat i början av juli. Enligt undersökningar som Konsumentforskningscentralen sammanställt under hösten så har priserna i medeltal sjunkit med 4,1 procent. Mest sjönk priserna på kaféer, restauranger och servicestationer som tillhör olika kedjor.

Restaurangmatens moms sjönk från 22 till 13 procent i juli.

Ungdomsborgmästare Kommunen Boden i norra Sverige har nyligen inrättat en tjänst som ungdomsborgmästare. Kommunstyrelsen godkände medborgarinitiativet med knapp majoritet. Ungdomsborgmästaren väljs genom skolval och under begränsad tid för att gå parallellt med kommunalråd, andra ledande politiker och tjänstemän.

U nder

20% av alla 20 till 39-åringar i Finland studerar på universitets- eller högskolenivå. Det är överlägset störst andel i jämförelse med de nordiska länderna.

Sverige och Island kommer på delad andra plats med 14 procent.

33% använder fötterna. Var tredje finländare är benägen att rösta med fötterna, det vill säga bojkotta varor som anses ha ett oacceptabelt ursprung.

Miljöfaktorer och etiska faktorer med anknytning till produktionen av en produkt inverkar väsentligt på köparna särskilt i Sverige, Tyskland och Finland.

27% mer befolkning kommer att invadera Åland fram till år 2035. Den nordiska befolkningen väntas öka snabbast på Åland. I Finland är motsvarande siffra elva procent.

7,8 % Priserna på bostäder i hela landet steg med 7,8 procent under det tredje kvartalet i år, jämfört med motsvarande period året innan. Inom huvudstadsregionen steg priserna med 9,2 procent och i övriga Finland med 6,7 procent. Hyrorna steg under det tredje kvartalet i hela landet med 2,1 procent från året innan.

b ä ltet :

Är du man och brukar ha din laptop i famnen? Inte så bra, enligt en studie publicerad i Fertility and Sterility. Temperaturhöjningen som datorn orsakar i kronjuvelerna kan påverka fertiliteten negativt.

L a p t o p g ö r s o l d at e r n a t r ö t ta

Det är inte endast finlandssvenskarna som behöver en strategi, det är uttryckligen Finland som behöver denna strategi. Språk handlar om mera än nytta. Språket är också mera än ett skolämne.

Finland skulle vara betydligt fattigare med bara ett språk eller med svenskan på oåterkallelig reträtt.

—Partiordförande Stefan Wallin

”Gudskelov får vi också en ny statsminister efter valet.”

— Grundlagsutskottets vice ordförande Jakob Söderman om statsminister Mari Kiviniemis dumdristiga handlande.

Kiviniemi har ännu inte accepterat grundlagsutskottets enhälliga tolkning i Karlebyfrågan. Hon konstaterade att ett nytt grundlagsutskott tar vid efter valet och att det nya utskottet kan göra en ny tolkning av grundlagen. Söderman fortsätter: ”Det är inte grundlagsutskottets fel att hennes parti Centern hela tiden är i klammeri med rättvisan.”

(HBL 9.11)

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

6

KRETSSTYRELSERNA

Nya ledare i tre kretsar KREtsstyrelserna HELSINGFORS

Ö S T E R B OT T E N

NYLAND

ÅBOLAND

Kimmo Heikkinen (ordf.)

Ulrika Forss (ordf.)

Anna Bergman (ordf.)

Maria Flemmich (ordf.)

Benjamin Ellenberg

Pia Backman

Valter Huldén

Beata Björkvall

Sofia Kuntsi

Marcus Beijar

Jenny Lindroos

Amanda Enberg

Janina Mackiewicz

Jimmy Björklund

Camilla Mäkinen

Cecilia Fredriksson

Nestor Melanto

Anna-Kajsa Blomqvist

Laura Ollila

Vilhelm Forss

Niklas Mäklin

Robert Byggmästar

Tor-Erik Stolpe

Robert Ridberg

Robert Tenström

Malin Henriksson

Julia Witting-Mäklin

Sabine Nygrund

Anna-Marie Österlund

Lisa Palm Antonia Prinsén Tony Wesander

Kimmo Heikkinen (ordf.)

Ulrika Forss (ordf.)

Anna Bergman (ordf.)

Maria Flemmich (ordf.)

Nya ansikten finns på ordfö-

är 20 år och studerar offentlig rätt vid Åbo Akademi. Hon har varit medlem i kretsstyrelsen förra verksamhetsåret och fungerar som viceordförande för SU:s internationella utskott sedan 2009.

—Jag vill jobba för ett ökat samarbete inom hela kretsen, speciellt inför riksdagsvalet. SU i Pargas har aktiverats efter flera års paus, och jag hoppas att vi även ska lyckas aktivera unga i Kimitoön, säger Flemmich.

I SU i Nyland ställde Anna Bergman sig till förfogande för omval och hon fortsätter därmed som ordförande för den nyländska kretsen.

—Vårt mål är att få en av våra kandidater i Nyland invald till riksdagen och att SFP får in fyra riksdagsledamöter från Nyland. Vi behöver unga riks-

dagsledamöter som förstår sig på ungdomars problem, säger Bergman.

I september valdes Ulrika Forss till ny ordförande för Österbottens krets vid ett extra medlemsmöte. Hon efterträdde Runa Ismark som på grund av flytt avgick från uppdraget.

Forss omvaldes enhälligt till kretsordförande på höstmötet i november.

Forss är 22 år gammal och hemma från Oravais. Hon är politices kandidat från Åbo Akademi i Vasa och studerar till politices magister. Forss har också en gedigen erfarenhet inom Svensk Ungdom och har suttit i både förbundsstyrelsen och kretsstyrelsen. Likt de andra kretsarna ligger här också fokus på riksdagsvalet och målet är en invald SU-kandidat och fyra

mandat för SFP i Österbotten.

—Jag vill bland annat lyfta upp problematiken kring ungdomssysselsättningen och skapa diskussion bland de unga i frågan, säger Forss.

i Helsingfors, Åboland och Österbotten medan Nyland fortsätter med samma ordförande.

Svensk Ungdom i Helsingfors valde på sitt höstmöte Kimmo Heikkinen till ny ordförande för kretsen. Heikkinen är 21 år gammal och har tidigare varit ordinarie medlem i kretsstyrelsen.

Han studerar hydrobiologi vid Helsingfors Universitet och efterträder Daniela Holm som fungerat som kretsordförande i två år.

—Jag ser fram emot det kommande verksamhetsåret och riksdagsvalet. Det blir ett utmanande val och kretsen antar gärna utmaningen, säger Heikkinen.

Maria Flemmich valdes till ny ordförande efter Ida Schauman i Åbolands krets. Flemmich randeposterna

T e x t Kenneth St a gnä s

7

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

KALENDER

Viktiga DaTum

20 december

SU i Helsingfors: paneldiskussion med de politiska förbunden i Helsingfors.

28 januari

SU i Österbottens kampanjöppning på Doo-Bop Club i Vasa

4-6 februari

Vi vinner valet –kryssning. Arrangeras av SFP i Nyland

13 februari

Deadline för inlämning av motioner och motionsändringar till politiska programmet. Se hemsidan för mer information.

6-12 april

Förhandsröstning till riksdagsvalet. (6-9 april kan man förhandsrösta i utlandet).

17 april

Riksdagsval

18 april

Sista anmälningsdag till Kongressen

6-7 maj

SU i Nylands minikongress

13-15 maj

Kongressen i Vasa

Kolla in händelsekalendern på su.fi för mer evenemang och information!

HÖJDARE

1. Julstämning

2. Light paintning

3. Prezi

4. Upplevelser i julklapp

Den här årstiden lämpar sig perfekt för ”light paintning”.

Allt du behöver är en kamera och en eller flera ljuskällor.

Ta bilder med väldigt lång slutartid och belys ditt motiv med en ända ljuskälla som du ständigt rör på (till exempel mobiltelefon räcker som testljus för nybörjare).

Med fantasi och skicklighet kan man skapa magnifika fotografier. Googla ämnet så får du exempel.

PowerPoint är ute!

Avsluta årets kurser eller jobbprojekt genom att göra snygga presentationer med det nytänkande presentationsverktyget Prezi.

Allt du behöver finns på prezi. com.

Gör det enkelt i år. Istället för att köpa onödiga prylar som hamnar i någon byrålåda så kan du ge upplevelser!

Ge till exempel inbjudan till en middag, pulkåkning (ingen är för gammal) eller shoppingsällskap. Bor ni inte på samma ort kan du ge biobiljetter, spa- eller badpresentkort eller varför inte gokartbiljetter. Kolla även in nyöppnade www.boxy.fi!

5. Rare exports: A Christmas Tale

6. Kinect

7. Strand 2011

8. Nokia

Den inhemska biofilmen hade premiär 3 december, det vill säga dagen efter denna tidning gick i tryck. Jag inser risken med att rekommendera en film man inte sett, men den tar jag. En forskningsexpedition på Korvatunturi hittar en mystisk man på 486 meters djup: jultomten. En inhemsk storfilm i kategorin fantasythriller som redan vunnit priser och lär bli känd internationellt. Se den!

Framtiden är här!

Spelkontrollen, utvecklad av Microsoft, känner av hela kroppens rörelser utan att du har en enda pryl på din kropp. Fungerar utmärkt enligt recensioner. Finns i nuläget till Xbox 360.

Egentligen borde vi inte tänka på strandformen nu i jultider.

Frossa först i morsans goda julmat. Men håll strandformen bakom örat så du är redo direkt efter julfirandet. Masa dig till gymmet eller ut på joggingtur i mellandagarna – och gör det till en vana. Alla orkar, alla vill!

Okej. Det här är djärvt, men ta också Nokia i beaktande när du köper ny lur. iPhone har inte allt, trots att den är snygg. Nokias nya telefoner platsar på den här listan, till exempel N8. Om du dessutom orkar vänta på de kommande smarttelefonerna från Nokia med nya MeeGo som operativsystem blir du förhoppningsvis positivt överraskad. De lanseras under 2011. Tänk inhemskt!

Solklar etta på listan den här årstiden. Ha en myskväll hemma när du och gänget julbakar, dricker glögg och pysslar ihop lite julprydnader. Använd fanstasin när det kommer till prydnaderna, det är inte resultatet som räknas. En del av julgrejerna som skapar stämning hemma kan du också köpa.

T e x t Kenneth St a gnä s Illustration C hri s t a B j örk s t a m

⁄ 2010

⁄ 2 010

8

NOTISER F oto: olli horttana

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

Tidigare mottagare av SU:s Svenska Nattenmedalj är bland andra André Wickström, Matilda Hemnell, Peter Nyman och Sturm & Drang.

Lindberg omvald som UNR:s president Ungdomens Nordiska Råd (UNR)

Enbuske fick SU:s Svenska Natten-medalj Svensk Ungdom lyfte fram redak-

tör Tuomas Enbuskes insats för tvåspråkigheten i Finland i samband med Svenska dagen 6.11.

- Vår Svenska Natten-medalj går i år till Tuomas Enbuske, för den insats han gör för tvåspråkigheten i Finland. Enbuske är öppet positiv till svenska språket i Finland, och han hanterar språkfrågan på ett sakligt och intelligent sätt, motiverar förbundsordförande Fredrika Åkerö.

Enbuske är bland annat aktiv i Magma-akademin, som grundats för att främja tvåspråkigheten i Finland, där han sitter i akademins tvåspråkiga delegation.

Han är också aktiv som vice ordförande i Svenska.nu nätverket, som arbetar för svenska språket

och kulturen i Finland.

Karriärmässigt har redaktör Enbuske blivit känd via radio och TV. År 2008 började exempelvis programmet Epäkorrektia, Tuomas Enbuske!, där han ställde allmänna sanningar på prov, att visas i YLE1.

Tuomas Enbuske är född 1977 i Uleåborg och är gift med finlandssvenska Hannah Norrena. Paret har en dotter tillsammans.

- Tuomas är en ung förebild för den tvåspråkighet vi jobbar för. Han är ett ypperligt exempel på hur en finskspråkig lär känna den finlandssvenska kulturen och ser det som positivt och givande.

Det behövs i dagens språkklimat där svenskan mer och mer ifrågasätts i Finland.

Bakgrund om Svenska Natten-medaljen

Svensk Ungdom har delat ut Svenska Natten-medaljen, även kallad skuggmedalj, sedan år 2003 för att uppmärksamma en ung person eller grupp som gjort en insats för det svenska i Finland. SU:s medalj är en skuggmedalj till Svenska Finlands Folktings Svenska dagen-förtjänsttecken, som huvudsakligen delas ut till äldre personer som gjort en gedigen insats för det svenska i Finland. Svensk Ungdom vill visa att man inte behöver ha uppnått en viss ålder för att vara förtjänt av erkänsla. SU

samlades till sin årliga session i Reykjavík i samband med Nordiska Rådets session. På årets session, som hade ungdomsarbetslöshet som tema, deltog rekord många ungdomar från hela Norden.

Minna Lindberg, pedagogikstuderande och Svensk Ungdoms tidigare förbundsordförande omvaldes till Ungdomens Nordiska Råds president.

—Ungdomens Nordiska Råd har genom hårt arbete blivit en aktiv aktör i det nordiska samarbetet, säger UNR:s president Minna Lindberg. Vi vill ge ungdomarnas perspektiv på politiken i Norden men också i nationell politik i samtliga nordiska länder.

Lindberg deltog i generaldebatten under Nordiska Rådets samarbetsministrars redogörelse. Hon lyfte fram problematiken kring den rådande ungdomsarbetslösheten som är hög i alla nordiska länder.

—Nu måste vi övergå från tal till handling. Lösningar är bland annat ökat antal praktikplatser och bättre studie- och karriärvägledning, säger president Lindberg. Jag vill också se ett ökat samarbete mellan arbetsmarnadsministrarna i Norden, slår hon fast.

Silja Borgarsdóttir Sandelin, Svensk Ungdoms förbundssekreterare, valdes även till UNR:s presidium. Från Svensk Ungdom fördes två resolutioner fram till Ungdomens Nordiska Råd. Motionerna krävde mer synkroniserat och enat arbete mot människohandel samt ett gemensamt nordiskt handlingsprogram gällande hedersrelaterat våld. Båda resolutionerna godkändes. SU

Svenskundervisning en del av lösningen – inte en del av problemet Flera högt uppsatta politiker i Finland har gått till attack på skolsvenskans existens. På 90-talet minskade man svenskundervisningen i grundskolan från 9 till 6 timmar med avsikten att öka andra språks inlärning. Då studerade 70 000 elever tyska, nu är siffran enbart 30 000. Också intresset för engelska, ryska och franska har minskat.

Problemet är inte att man lär sig svenska i skolan, utan hur man lär sig. Undervisningsmetoderna i språk måste reformeras. Vi behöver mera praktisk språkundervisning, fokusen nu är för mycket på grammatiken som leder till att varken

svensk- eller finskspråkiga vågar öppna munnen och tala för rädslan att säga fel. Vi läs oss med röd penna alla fel vi gör. När vi sedan kommunicerar i riktiga livet är de flesta sist och slutligen inte så känsliga för att alla ändelser och former ska vara precis korrekta.

Frågan är alltså inte OM svenskundervisning skall gälla alla, frågan är HUR den skall arrangeras.

Svenskundervisningen borde börja i ett tidigare skede i skolan då elever är mera mottagliga och undervisningen ska basera sig på finlandssvenska.

Att en förvaltningsreform går att genomföra där man iakttar

grundlagen även språkligt har vi sett flera gånger med polis-, tingsrättsreformer m.fl. Karlebysoppan har många ingredienser, men att peka ut vårt ena nationalspråk är att ta en rejäl genväg. Att som finländsk medborgare ha en statsminister som nu slår omkring sig och hugger ner på skolsvenskan när lagen sagt sitt gör många av oss väldigt oroliga. Vad är nästa?

Dessutom bör politikerna skärpa sig och sluta sitt korståg mot svenskundervisningen, det är förkastligt att många högt uppsatta beslutsfattare kontinuerligt talar om svenskan i en ton som något tråkigt och otroligt jobbigt.

Svenskundervisningen har varit en del i det faktum att vi har världens bästa utbildning. Eleverna lär sig ett språk med ett stort egenvärde. Dessutom finns det ett instrumentellt värde med att lära sig andra språk, som ett germanskt språk i en finsk-ugrisk språkmiljö.

Politiker sätter aktivt krokben på elevernas intresse att läsa svenska då de konsekvent talar om ”tvångssvenska”. Vi vill se bättre förebilder i våra ledande politiker, speciellt statsministern.

T e x t Runa Is m a rk

runa.ismark@su.fi

9

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

INTEGRATION

Vem är

Nyfinländaren?

Man ska inte förväxla äpplen och päron. Därför reder vi ut begreppen som berör invandring en gång för alla. Den vanligaste orsaken att folk flyttar till Finland är arbete, studier eller familj. Inte asyl.

Invandrare En allmän term som avser

en person som har flyttat från sitt eget land till ett annat land. Invandrare är såväl flyktingar som personer som flyttat till Finland på grund av arbete eller studier. Till invandrarna hör mycket olika människor med olika bakgrund, utbildningsnivå och erfarenheter.

Flykting En person som åtnjuter inter-

nationellt skydd i ett annat land än sitt hemland. Han har flytt från människorättskränkningar, krig och oroligheter i hemlandet. Han har blivit tvungen att lämna sitt hemland för att han har välgrundade skäl att frukta förföljelse. En flykting är förföljd på grund av sin ras, nationalitet, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. En asylsökande är inte samma sak som en flykting. I vardagligt språk kallas ofta alla asylsökande flyktingar, oavsett om de har förklarats vara flyktingar eller ej. I strikt, juridisk mening måste emellertid flyktingstatusen erkännas för att personen skall kallas flykting, vilket i det individuella fallet sker genom asylprocessen och beviljandet av uppehållstillstånd.

En person som flyr sitt land, men som inte sökt eller fått asyl, är följaktligen heller inte erkänd som flykting.

En person som söker skydd i en främmande stat. I Finland kan man söka asyl genast vid gränsen eller hos polisen när man väl är inne i landet. En asylsökande kan beviljas flyktingstatus, baserat på personlig förföljelse eller uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när han är hotad att utsättas för omänsklig behandling i hemlandet. Enligt finländsk lag kan den sökande också beviljas uppehållstillstånd på basen av individuella humanitära skäl eller tillfälligt uppehållstillstånd.

INTEGRATION

S tatistik

• År 2008 anlände 4 035 asylsökande till Finland. De flesta kom från Irak (1 255), Somalia (1 181), Afghanistan (254), Ryssland (209) och Iran (144).

• År 2008 beviljades 89 personer asyl. 484 personer beviljades uppehållstillstånd på basen av skyddsbehov och 212 fick uppehållstillstånd på andra grunder.

Ungefär 70 procent av de sökande fick negativa beslut eller återvisades till asylprocesser i ett annat europeiskt land i enlighet med Dublin-förordningen.

A s y ls ö kanden i N orden • Under år 2010 har Finland gått till att ha minst antal asylsökanden av de Nordiska länderna (exkl Island).

Te x t

Ifjol hade vi i Finland knappt 6000 asylsökande vilket kan jämföras med Sveriges 24000 eller Norges 17000 asylsökande. Under början av år 2010 har Finland t.o.m. haft ett mindre antal asylsökande än Danmark. Om man ser på statistiken på antalet asylsökande per månad har vi i Finland haft en nedgång sedan toppen hösten 2008.

Asylsökande

Kvotflykting Finland tar årligen emot en viss mängd flyktingar.

Antalet per år och länderna från vilka flyktingarna väljs fastställs av statsrådet i samband med de årliga budgetförhandlingarna. Under de senaste åren har kvoten varit 750 personer. I Finland beviljas flyktingstatus till kvotflyktingar som kommit genom FN:s flyktingkommissarie UNHCR. SFP anser att flyktingkvoten borde höjas till 1000 personer per år.

Genom familjeåterförening kan en flykting få sina nära anhöriga till Finland.

Som medlem av kärnfamiljen räknas make och minderåriga barn. Övriga anhöriga som, till exempel föräldrar till fullvuxna eller moroch farföräldrar, kan få uppehållstillstånd enbart under vissa förutsättningar.

Dublin-förordningen Enligt den sk. Dublin-förordningen är det EU-land, samt Norge, Island och Schweiz, i vilket en asylsökande först söker asyl eller först rest in i EU, skyldigt att behandla ansökan.

EU-länderna tar fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år. Jämförande av fingeravtrycken gör det möjligt att kontrollera om person redan har ansökt asyl i ett annat land. Då ska den sökande skickas tillbaka till den medlemsstat som Familjeåterförening

Thom a s Bergm a n Spec i a l m eda rbet a re för As tri d Thors & Kenneth St a gnä s

har ansvaret.

F rågor & S var Vilka är de vanligaste orsakerna

Får medborgare från ett annat EU-

Hur mycket invandrare finns det i

att flyttatill Finland?

land fritt flyttatill Finland?

Finland?

De vanligaste orsakerna att flytta till Finland är arbete, studier eller familj.

Enligt uppehållstillståndsstatistiken från 2009 beviljades mest uppehållstillstånd till personer som flyttat till Finland på grund av familjen (cirka 5 700), näst mest till studerande (cirka 4 300) och tredje mest till personer som kommit hit på grund av arbete (cirka 3 900). Asyl beviljades till 116 personer och uppehållstillstånd på grund av humanitärt eller alternativt skydd till strax över 1 200 personer.

Medborgare från ett annat EUland får flytta ganska fritt till Finland. De kan t.ex. vistas tre månader i Finland medan de söker jobb. Efter detta måste uppehållsrätten oftast registreras hos polisen, där man samtidigt måste bevisa att man kan livnära sig i Finland.

I slutet av 2009 bodde ca 233 000 personer födda utomlands stadigvarande i Finland. Antalet utlänningar, det vill säga personer som inte har finländskt medborgarskap, var i slutet av 2009 cirka 156 000. De största grupperna av utlänningar är ryssar, ester, svenskar och somalier. Antalet personer med ett annat modersmål än de inhemska språken (finska, svenska, samiska) var cirka 211 000.

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

10

INTEGRATION

INTEGRATION

Integrationens ingredienser om huruvida vi ska ha invandring till Finland eller inte är snedvriden – faktum är att vi har invandring, den viktiga frågan är hur vi får de nyanlända att integreras i vårt samhälle så att både individen och samhället vinner på ekvationen. Hur ska man kunna bygga upp ett mångkulturellt samhälle samtidigt som främlingsfientligheten ökar och invandrarkritikerna vinner allt mer mark?

Bland annat dessa frågor diskuterades under seminariet ”Välkommen till Finland” som ordnades i Åbo i september på initiativ av SU i Åboland. Något som så gott som alla talare på seminariet tog fasta på var Tysklands förbundskansler Angela Merkels uttalande om att ”mångkulturalismen har misslyckats i Tyskland”. Finland har dock andra, bättre förutsättningar än Tyskland. För det första påpekades det att en stor del av invandrarna i Tyskland från början var gästarbetare, som man förväntade att skulle åka tillbaka till sina hemländer men som stannade kvar. Man satsade inte alls på integration eller språkundervisning, något som blir allt viktigare här i Finland. Dessutom är det tyska samhället väldigt hierarkiskt, och kvinnans ställning är en helt annan än i vårt jämförelsevis väldigt jämställda samhälle.

Men det viktigaste är nog ändå att lära av andras misstag och satsa på integrationen.

Dagens debatt

Något som är viktigt att hålla i minnet då man talar om integration är att integration inte är det samma som assimilation – man ska inte behöva ge upp sin identitet, religion och kultur bara för att ”passa in” i det nya hemlandet. Vikten av att få behålla sin egen religion och sin kulturella identitet trots att man bygger upp en ny finländsk iden-

–Kultur, språk och identitet hänger ihop.

Alla tre komponenter behövs på samma sätt som det behövs både värme, syre och bränsle för att åstadkomma eld. titet var något som underströks av både Amin Davoudi och Ahmadane Mohammed, båda talare på seminariet. Integration handlar om att förstå det nya samhälle man kommit till, acceptera dess regler och koder och kunna delta i samhällslivet. Och oftast handlar det även om att lära sig språket.

–Kultur, språk och identitet hänger ihop. Alla tre komponenter behövs på samma sätt som det behövs både värme, syre och bränsle för att åstadkomma eld. Avlägs-

nar man en av komponenterna blir det ingen eld, konstaterar Michael Hutchinson Reis från föreningen Multicultural Finland.

För många som kommer till vårt land är det av yttersta vikt att få ett jobb, att kunna vara verkligt delaktig i samhället genom att betala skatter. Men att ha ett jobb är inte det samma som att vara integrerad, något som man hittills inte beaktat på statligt håll.

–Vi erbjuder i dagens läge inte tillräckligt stöd för dem som kommer till vårt land för att jobba, säger migrationsminister Astrid Thors. Och vi måste komma ihåg att det inte är enbart arbetskraftsinvandrarna som behöver stöd för att integreras, ofta har de familjen med sig och den blir helt utanför systemet. Överlag måste mer fokus läggas på kvinnorna, de som kommit till vårt land genom äktenskap, de vars man kommit för att jobba, de som stannar som hemmamammor. Thors nämner här inrikesministeriets projekt ”Delaktig i Finland” som ett steg i rätt riktning då det gäller mer individualiserat stöd i första skedet av invandringen.

första åren utan fast i 20 år om det finns behov för det, anser Börje Mattsson, invandrarkoordinator i Västra Nyland. Samtidigt måste man komma ihåg att integration är något som måste utgå från individen, kommunen kan inte bestämma att ”nu ska du integreras”.

En kommentar man ofta hör är att invandringen kostar. KirsiMaria Nikander från Egentliga Finlands NTM-central påpekar dock att kostnaderna är relativa.

–Ett finländskt barn innebär kostnader för samhället från sin födsel fram till att det fyller 18, och ofta närmare tio år till under studietiden. En person som kommer till Finland i vuxen ålder och kan börja arbeta inom några år från sin ankomst kostar knappast lika mycket! Samtidigt ska vi komma ihåg att vi är i skriande behov av fler personer i arbetsför ålder för att klara av förskjutningen i den ekonomiska försörjningskvoten som beror på en allt åldrande befolkning. Finland behöver invandrarna mer än invandrarna behöver Finland.

Personlig handledning

Individuellt stöd för invandrare är något man jobbat med redan länge i Västra Nyland.

–Var och en som kommer till Finland borde få en personlig integrationsplan, och inte bara de tre

Te x t D a ni c a Vi hi nen

danica@su.fi

11

INTEGRATION

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

INTEGRATION

Integrera i Svenskfinlands nätverk Ett mål för integrationspolitiken är att den som bosätter sig i Finland lär sig finska eller svenska. Det är vanligare att nyfinländare lär sig finska men de invandrare som kommer till Svenskfinland borde alltid få möjlighet att själva välja. Men kan man överhuvudtaget integreras på svenska och klarar man sig som invandrare i finländska samhället enbart på svenska?

En paneldebatt med ämnet integration på svenska arrangerades på Luckan. Som moderator fungerade migrationsombudsman Eva Biudet.

En paneldebatt med ämnet integration på svenska arrangerades på Luckan. Som moderator fungerade migrationsombudsman Eva Biudet.

Paula Kuusipalo vid Migrationsavdelningen på Inrikesministeriet

har fått ta del av arg respons från invandrare. När de valt språkkurser i svenska har de inte förstått att svenska dessvärre inte är fullt gångbart i hela Finland.

—Språket är beroende av var man väljer att bo, säger Nicholas Barlow, hemma från London och bosatt i Ekenäs.

Han talar en god svenska och arbetar delvis på engelska vid Helsinki Times. Så mycket finska har Nicholas inte lärt sig. Det har heller inte varit nödvändigt i Ekenäs.

—Men jag har också haft fördel av att många i Finland behärskar mitt eget modersmål engelska.

De invandrare som har ett helt annat modersmål kanske inte alltid har så lätt att utrycka sig. Åldern spelar roll

Jana Kemeri är född i Makedonien och kom via Norge till Finland som åttaåring. Hon blev placerad i svensk skola i Österbotten. I dag skvallrar ingenting om att hennes modersmål skulle vara ett annat än svenska.

—I Österbotten och Vasa var det inga problem att integreras på svenska. Problemen kommer först om man vill flytta till andra delar

av landet. Jag började läsa finska först i sjunde klass och det var väldigt ofördelaktigt. Lyckligtvis slapp jag skriva finska i studentexamen eftersom jag inte är infödd finländare.

Ett barn har god inlärningsförmåga och kan i allmänhet problemfritt lära sig båda inhemska språken. När det kommer till äldre, exempelvis 50-60-åringar, kan man inte ställa kraven lika högt.

Språkinlärning hos äldre är i allmänhet svagare och det viktiga är att de lär sig det språk de har störst nytta av på ort och ställe.

I dag bor Jana i Helsingfors och gör sig förstådd på den finska hon lärt sig. Men hon understryker att det inte alla gånger är friktionsfritt att vara i kontakt med myndigheterna. Attityden hos serviceinstansen är viktig; blir man mottagen med respekt kan man också bjuda till själv.

Nätverk Svenskfinlands trumfkort

Jana har en son som hon valt att sätta i svenskspråkig skola.

—Jag tror det finns bättre möjligheter på svenska. Bättre nätverk, större möjligheter att slippa in på universitet och steget till Sverige och de andra nordiska länderna är

inte långt. Jag har valt rätt när jag valde svenska, säger Jana.

De omtalade finlandssvenska nätverken kan vara till hjälp i integrationsprocessen. Ann-Jolin Grüne, ansvarig för bland annat integrationsfrågor vid Luckan, lyfter fram en situation som både finlandssvenskar och invandrare kan ha fördel av.

—Jag vill påstå att det finns mer fördelar än nackdelar att integreras på svenska tack vare de nätverk som finns i Svenskfinland. Vi måste se till att nyfinländarna hittar de här nätverken, till exempel föreningar, samlingspunkter och så vidare. Som ny i samhället vet man inte var man ska börja, på Luckan erbjuder vi verktyg och handledning. Det kan dessutom vara positivt ur finlandssvensk synvinkel att fler lär sig svenska.

—Finlandssvenskarna borde också ha stor förståelse för vikten av att ha rätt till sina egna traditioner och sin kultur. Dock är det inte alltid en självklarhet, vi måste också öppna oss, fortsätter Ann-Jolin.

Riitta Lampelto, projektledare på NEO-seutu, håller med i resonemanget. Hon är bosatt i Helsingfors och har sommarstuga i svenskspråkiga byn Hankmo i Österbotten.

—I Hankmo finns en helt annan närhet mellan invånarna som tilltalar mig; stark sammanhållning och en slags omsorg om varandra.

Det har jag inte upplevt på andra ställen. Dock förutsätter de positiva särdragen också att man aktivt tar sig in i gemenskapen.

Eva Biudet, migrationsombudsman på Inrikesministeriet, anser att finlandssvenskarna är mer öppna för invandrare, också mer nyfikna. Hon påpekar ändå att de finlandssvenska skolorna i huvudstadsregionen bara har ett fåtal elever med invandrarbakgrund.

Det kan jämföras med att tio procent av eleverna på finskt håll har invandrarbakgrund. Också invandrarna i huvudstadsregionen borde i större utsträckning få välja vilket språk de lär sig. I dagens läge hänvisas invandrare mer eller mindre automatiskt till finska språket. I till exempel Österbotten får invandrarna välja. Man måste se till att personen får information om valmöjligheten och vad de olika språken innebär.

—Det kan också vara lättare för en minoritet att integreras i en minoritet, säger Eva Biudet.

T e x t &FOTO Kenneth St a gnä s

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

12

reportage

Kampanj med unga moderater

Ombudsman Ailyn Farid leder det operativa arbetet vid MUF i Stockholms distrikt.

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och SU:s kampanj är under intensiv planering.

I september hölls också riksdagsval i Sverige. En delegation från SU sändes ut i slutskedet av kampanjen. Spridda från kust till kust jagade SU:arna idéer på olika håll i landet. Strax efter klockan nio, en morgon i augusti, stiger två av dessa in på Moderata Ungdomsförbundets (MUF) kampanjkansli i Vasastan i centrala Stockholm.

—Välkomna, stig på, säger Ailyn Farid glatt.

Ailyn är Stockholms distrikts ombudsman och hon tar emot oss med öppna armar. Lite frågande ser hon dock ut. Vi blir tvungna att påminna henne om att vi är från Svensk Ungdom i Finland och ska tillbringa ett par dagar för att delta i deras kampanj. Precis som vi kommit överens om. Trots att vårt besök tillfälligt fallit bort ur den sprängfyllda kalendern är vi genast inkluderade igen.

I dag vet vi att Alliansen vann riksdagsvalet och skrev historia i svensk politik. Men 14 dagar före valdagen var utgången allt annat än klar. Stökig organisering men stark gemenskap och mycket vilja karaktäriserar den rådande stämningen.

Vi kastas direkt in i kampanjens morgonsrusning i ungdomspartiets tillfälliga högborg. Lokalen vi befinner oss i hyrs i andra hand enkom för kampanjen. Ailyn gui-

dar oss runt i lokaliteterna. Hennes telefon ringer med jämna mellanrum och stressnivån stiger.

—Det är alltid så här på morgonen. Alla ringer åt mig då det kör ihop sig och förväntar sig att jag ska sköta allt, säger Ailyn stressat.

Lokalen är modernt och luftigt inredd. Soffor, skrivbord och kampanjmaterial. Allt om vartannat.

Hon visar oss en stor anslagstavla full med gula tip-ex klisterlappar med namn och siffror.

—Det är ett poängsystem för alla aktiva medlemmar. Olika typ av kampanj ger olika poäng. Sedan belönas de som uppnår höga poäng.

dagskampanj och kvällskampanj.

Ibland görs dessutom nattkampnaj därtill.

Morgonkampanjen är effektiv när folk åker till arbetet, speciellt i en storstad som Stockholm. På eftermiddagar satsas det främst på besök i skolor. Elevkårer eller lärare arrangerar dagar då alla partier bjuds in till paneldebatt. Det är en viktig investering för att få de unga intresserade av politik redan i tidig ålder. Ailyn berättar att det dock blivit ett problem sedan Sverigedemokraterna växt kraftigt. De vill liksom andra partier in i skolorna men de flesta lärare säger nej. Det resulterar ibland i att inga partier överhuvudtaget slipper in.

Fullspäckat program

Moderaternas Ungdomsförbund i Stockholm gör ett hårt jobb. Deras dag är vanligtvis uppdelad i tre pass: morgonkampanj, eftermid-

Många frivilliga

Allt mer folk börjar droppa in på kansliet i Vasastan. Det är studerande och elever som har tid över

och gärna vill hjälpa till. För frivilliga finns det gott om.

—Jag skulle inte alls vilja vara i skolan nu när det är så bråttom med kampanjen, säger Jennifer Brown, som varit aktiv i MUF ungefär ett år.

Hon är bara en av många som engagerar sig. En stor del av kampanjandet möjliggörs av det stora frivilligarbetet. De som koordinerar kampanjen ringer ofta upp frivilliga med kort varsel och ber dem göra punktinsatser där det behövs.

Man märker också en stark samhörighet och vi-känsla bland gänget.

Det till trots noterar jag att många träffas första gången.

—Nu får ni åka med på kampanj, säger Ailyn till oss och sätter varsin t-shirt i våra händer. Det ser bättre ut om ni alla är lika, fortsätter hon.

Kragskjortan får åka av och på med t-shirten. Vi hoppar in i en ny Volvo V50 med moderaternas reklam.

—Vi har tre bilar till vårt förfogande i Stockholms distrikt. Två personbilar och en stor paketbil, berättar Alexander Abenius.

Han är kampanjombud tillsammans med Clara Enocson.

De fungerar som valarbetare och anställda ungefär ett år.

—Vi planerar det praktiska i kampanjen och är så gott som varje dag ute på fältet.

Jobbdagarna sträcker sig minst ett varv runt klockan och Alexander intygar att privatlivet blir lidande.

—Skulle jag inte ha varit anställd skulle jag ändå ha gjort nästan lika mycket. Därför känns det väldigt bra att jag fick den här tjänsten.

Väl framme vid Nacka gymnasium där dagens paneldebatt ska köras stöter kampanjgruppen på motgång. Fel datum meddelar damen vid informationsdisken. Paneldebatten är imorgon.

Men kampanjhungern finns kvar och Stockholms distrikt är stort.

En timme senare är vi på ett annat gymnasium och kampanjen är i full gång. På Berga naturbruksgymnasium i Haninge finns alla partier utom Miljöpartiet representerade och paneldebatten är i full gång. På trakorsläpet i hästmanegen. Kandidater som aspirerar på kommunfullmäktigemandat är i full brå att verbalt slå ner varandras argument.

I Sverige är det nämligen inte bara riksdagsval. Samtidigt hålls landstingsval och kommunalval.

Därför är det glesare mellan valen i Sverige och kanske det bidrar till landets höga röstningsprocent?

13

reportage

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

Alliansen vann kampen om Sergels torg. Traditionen säger att den som har mest valaffischer på Sergels torg i Stockholm kommer att vinna valet.

Så gick det också detta år.

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

14

reportage

Dörrknackning populärt

På kvällskampanjen träffas inbitna moderater och MUF:are i Gubbängen utanför Stockholm. Det är en av de sista tunnelbanehållplatserna på gröna linjen och inte en av moderaternas klassiska väljarområden. Fredrik Reinfeldt ska hålla tal och det hela direktsänds i en av de statliga radiostationerna. Den här gången används något av ett standardtal.

Det är peppande för aktivisterna och stärker vi-känslan. Det behövs också inför resten av kvällen.

Klockan börjar redan närma sig åtta och ”superknacket” ska snart inledas.

Superknacket är Moderaternas största dörrknackningskampanj.

Dörrknackning är en kampanjform som växt sig stor i Sverige under det här valet. Hundratusentals besök beräknas bli gjorda av aktivister under hela kampanjen.

Aktivisterna försvinner in i sina blå bussar som är målade med moderaternas budskap och logo. Den här kvällen är dessutom speciell eftersom statsministern själv deltar.

Man kan tänka sig reaktionerna när självaste statsministern står för dörren och säger något i stil med ”Hej, jag heter Fredrik Reinfeldt, får jag berätta lite om vår kampanj?”

Vänsterinriktade sammanslutningar vinner inte stort gehör i dagens samhälle.

T e x t & FOTO Kenneth St agnä s

Valstugorna i Stockholms city var populära och hade många besökare. Även ungt intresse fanns.

Hej, jag heter Fredrik Reinfeldt, får jag berätta lite om vår kampanj?

15

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

⁄ 2010

NOTISER

Ta tillvara unga män!

Möjligt med uppbåd för alla

Det är ytterst oroväckande att en färsk utredning från Statistikcentralen och Arbetsministeriet visar att kombinationen unglågutbildad-ensamstående och man leder till arbetslöshet.

—Det är i första hand en tragedi för individen, men också för samhället då vi kommer att behöva alla potentiella arbetstagare när arbetskraften minskar, säger Armi Murto, Svensk Ungdoms vice ordförande.

Elever får inte falla emellan efter grundskolan, utan de måste fångas upp av kommunen och få hjälp att hitta rätt utbildning eller jobb, t.ex. genom läroavtal. Svensk Ungdom ser den nya ungdomslagen som en klar förbättring, för att få nätverket kring den unga att fungera bättre, då olika instanser ska jobba tvärsektoriellt. Här är uppföljningen viktig, att unga mänskor inte lämnas vind för våg efter grundskolan utan att någon myndighet tar kontakt.

—Det måste nu satsas i varje kommun och tas på allvar, så att vi inte upprepar det faktum att bara hälften av dem som blir arbetslösa återvänder till arbetsmarknaden.

Det betyder att andra hälften blir utanför samhället, avslutar Murto.

Risto Siilasmaas arbetsgrupp har

Ja till könsneutralt äktenskap Finland ska behandla alla medborgare jämlikt. För tillfället finns det en lag för homosexuella, som ger dem rätt att ingå partnerskap. Inom landets statskyrka råder det delade meningar om att ge homosexuella rätten att ingå äktenskap. Kyrkan har vigselrätt, och bromsar nu en utveckling inom landet där äktenskapslagstiftningen skulle vara inkluderande för alla par, oberoende sammansättning.

Men samhället i stort, som styrs av lagar stiftade av vår riksdag, ska visa vägen till ett liberalt samhälle.

Såhär kan det inte fortsätta.

Ska kyrkan bestämma över riksdagen? Det här handlar inte om hur bibeln ska tolkas, utan om mänskliga rättigheter. Vi kan inte fortsätta behandla homosexuella som andra klassens medborgare. Att ha en attityd som kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som tror att hon har rätt att definiera hur kärleken ska se ut mellan två vuxna individer, är arrogant och otroligt fräckt, säger Fredrika Åkerö, Svensk Ungdoms förbundsordförande.

Två människor som vill gifta sig ska få göra det, oberoende personernas könstillhörighet. Det är en juridisk fråga, som endast har en lösning, förutsatt att man respekterar de mänskliga rättigheterna.

Ingen ska diskrimineras på grund av sexuell läggning. Finland måste sluta diskriminera.

överlämnat sin utredning om värnpliktens samhälleliga inverkan till försvarsministeriet. Arbetsgruppens förslag skulle göra värnplikten mer flexibel än vad den är idag.

Det finns mycket bra att ta fasta på i den utredningen. För ungdomar är det viktigt att värnplikten bättre kan kombineras med studier, säger Svenska Ungdoms förbundsordförande Fredrika Åkerö.

— Några förbättringsförslag sett ur vår synvinkel är att uppbådssystemet utvecklas så att alla kallas, inte bara män, som en samhällelig uppgift för att kontrollera hur hela åldersgruppen mår, tillägger Åkerö.

Nu ska vi hoppas att också ministeriet och riksdagen har mod att ta det här steget.

Föga överraskande föreslår ändå arbetsgruppen att det fortsättningsvis ska vara frivilligt för kvinnor och värnplikt för män. Men att de kvinnor som avser göra värnplikten inte ska behöva betala för den obligatoriska hälsoundersökningen. Det här borde vara åtgärdat redan.

Utbildningsperioden föreslås förkortas med två veckor, så att personalen får en chans att pusta ut, utvärdera och utveckla verksamheten.

Nu blir en kontingent hemförlovad på fredag och nästa rycker in på måndag.

— Det här är ett verkligt bra förslag. Jag uppskattar också att arbetsgruppen lyfter fram förbättringen av den värnpliktiges ekonomiska situation. En ung person ska inte gå på minus ekonomiskt när han eller hon tjänar sitt land, avslutar Åkerö.

LSK:

Lotte Uutinen vald till SAMOK:s styrelse Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland – SAMOK valde Lotte Uutinen från Liberala Studerande till sin styrelse för verksamhetsåret 2011. Lotte Uutinen Lotte Uutinen är 23 år gammal och studerar vård för fjärde året vid Arcada. Hon verkar för tillfället som styrelseordförande vid Arcada studerandekår och studerandes välmående ligger henne varmt om hjärtat.

—Jag vill med min erfarenhet bidra till att studerandes studietid är smidig och problemfri. Vi behöver fungerande studerandehälsovård, indexbindning av studiestödet och förbättrade handledningssätt under hela studietiden, berättar Uutinen.

Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland - SAMOK r.f. representerar 140 000 studerande i Finland.

SU i MEDIA H B L 8 . 10

”Det finns ett klart tryck på EU-skatter för i det här läget måste unionen hitta ny finansiering. Inledningsvis gäller det att fördomsfritt granska idéer och se vad som är rättvist och genomförbart.”

—Europaparlamentariker Carl Haglunds kommentar i diskussionen om EU ska få beskattningsrätt.

H B L 8 . 10

”Carl Haglund är ung, både till åldern och som europaparlamentariker. Men när det gäller EU:s ekonomi har han fått tunga poster.”

—Reporter Katarina Koivisto om Haglunds makt över EU:s ekonomi.

H B L 16 . 9

”Efterspelet i Karlebyfrågan har spårat ut på farliga vägar.”

—SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö om finlandssvenskarnas grundlagsenliga rättigheter. HBL 16.9.

VN

”Så var är alla människors rätt till jämlik behandling?”

—SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö om Kristdemokraternas linje som motsätter sig samkönade äktenskap.

V B L 2 5 . 10

“Är kanske Stor-Vasa eller en kommun med Korsholm nästa steg?

Vi bör i vilket fall som helst gå in för kloka beslut som gagnar väljarna.

Likaså bör vi slå vakt om den lokala närdemokratin i en större kommun.”

—Österbottens kretsordförande Ulrika Forss om nya kommunstrukturer.

H B L 1 8 . 11

”Man kan fråga sig varför kommungränserna i huvudstadsregionen alls behövs?

Jag tror inte att många av invånarna överhuvudtaget reflekterar över kommungränserna i sitt vardagsliv och varför skulle de?”

—Statssekreterare Marcus Rantala om möjligheterna i och med kommunsammanslagningar i metropolområdet.

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

16

KONSUMTION

Praktik på den då nygrundade tidningen Papper var startskottet. Då bloggade hon för att det hörde till arbetsuppgifterna.

Nu har hon kring 2400 unika besökare varje vecka på sin modeblogg. Och att fynda på loppis, det är Karin Lindroos expert på.

KARIN LINDROOS Å lder

25 Familj

Maken Magnus, mamma, pappa och två syskon B or

I Tölö, Helsingfors och i Ekenäs på somrarna G ör

Är en kreativ mångsysslare B loggar

karin.ratata.fi, mat.hbl.fi R eser

På loppisroadtrip till östra Finland G illar

Hemmafester, prickigt och Coca Cola O gillar

Missundsamhet Vårens plagg

Godispåse fylld med trender och inspiration ”Kreativ mångsysslare, skribent och fotograf i Helsingfors som vurmar för färgstarka estetiskt tilltalande stilleben, loppisfynd, nyskapande projekt och stora middagar.”

Så lyder Karins beskrivning på sig själv. Bloggen hon startade för fyra år sedan är den samma som i dag blivit så populär. Med tiden har modebloggen ändrat karaktär.

Tidigare innehöll den mer åsikter och text medan den nu är mer estetisk och vill inspirera sina läsare.

—Den heter Karkki eftersom den ska vara som en godispåse därifrån man kan plocka det man tycker om, säger Karin.

På bloggen berättar hon bland annat om trendiga plagg och prylar hon hittat på loppis. Karin vill visa att man inte behöver lägga ut stora summor varje månad för att klä sig snyggt.

—På loppisarna hittar man all-

tid de senaste trenderna. Influenser får jag främst från andra bloggar och också tidningar. Ett exempel är när axelvaddar plötsligt blev moderna igen för ett år sedan; jag hittade genast de plagg jag ville ha på loppis, långt innan de stora klädkedjorna hann få fram motsvarande.

För den ovane loppisbesökaren kan det vara svårt att sondera den nya terrängen. Karin har tio års erfarenhet och hennes knep är att söka efter den färg eller det mönster man gillar. Är du förtjust i till exempel prickigt eller rött så kan det förenkla shoppingturen genom att hålla upp ögonen just för det.

—Ta god tid på dig, gräv och sök. De eftertraktade grejerna är sällan speciellt synliga, ifall de är, då har någon annan hunnit före.

Handlar du på Ikea och H&M?

—Nej. Men på ett sätt förstår jag att folk gör det. Det är snabbt och enkelt. Ändå tycker jag det är dumt att köpa dyra möbler eller kläder därifrån när man kan hitta snyggt och billigt på loppis. Jag har dessutom börjat uppskatta att det

finns en historia bakom de möbler jag köper. Jag förespråkar också vikten av att produkter är i rotation, nästan samma tanke som slit och släng principen, bara på ett hållbart sätt.

Allt började egentligen för Karin som en ekonomisk grej. Det var billigare att hitta både kläder och inredning på loppis. Med tiden har bitarna fallit på plats och det hela har blivit en livsstil. Och ett jobb.

Jobb ja, Karin har nyligen gett ut boken Loppisfynd. Det är ”en bok om skattjakter och loppisfynd.

Om silkesskjortor, porslinsgiraffer, gamla tapetrullar, dammiga anteckningsblock och slitna utemöblemang”. Boken är stilistiskt tilltalande och innehåller åtskilliga fotografier tillsammans med korta textintervall. Den fungerar med all säkerhet bra som en inspirationshöjare. Boken finns dessutom både på svenska och finska, översättningen skötte en hängiven läsare av bloggen.

—Jag frågade helt enkelt på min blogg om det fanns någon potentiell översättare och jag fick

Kaftan för tjejer och hatt för killar

napp ganska fort. Dessutom är min man Magnus grafiker så han fixade layouten. Jag gav ut boken på eget förlag och nu jobbar jag hårt med försäljning och marknadsföring.

I bloggosfären sprids information snabbt och tack vare bloggare i Sverige har boken också fått synlighet där. Därför ska också en del skeppas dit.

Modebloggen och boken är inte heller allt. Karin kan också presentera sig som stylist, fotograf, matbloggare och en av grundarna av ratata.fi. Om du minns bilderna på modellerna i Papper så är det just Karin som både stylat och fotograferat dem. Och det här med mat då? Nej, någon matlagningsexpert är Karin inte, det sköter maken. Men att fotografera maten och äta den är hon bättre på. Därav också matbloggen. Ytterligare projekt är också på kommande avslöjar Karin. Men vad det är, det svaret får vi vänta på.

Te x t Kenneth St a gnä s Foto M a gnus Li nds tröm

17

KONSUMTION

KONSUMTION Statistiken:

Konsumera, konsumera, konsumera…

Finländarna skaffar varor och tjänster elva gånger mer i dag än för hundra år sedan. Samtidigt har konsumtionsstrukturen ändrats helt. Under början av självständighetsperioden utgjorde andelen mat, drycker, tobak, kläder, boende och hushållsartiklar 88 procent av den privata konsumtionen. I och med att levnadsstandarden stigit har andelen utgifter för resor, fritid, turism och andra utgifter ökat till nästan hälften av konsumtionsutgifterna.

Som vi ser i tabellen intill så utvecklades konsumtionen i relativt lugn takt under förra seklets första hälft. Det var under den andra

hälften av seklet som tillväxttakten ökade markant och konsumtionen femdubblades.

Konsumtionsstrukturen har tydligt ändrats från nödvändighetskonsumtion till valbar konsumtion. Matens, dryckernas och tobakens andel av den privata konsumtionen var år 1900 omkring 60 procent, men år 2005 bara drygt 17 procent. Utgifter för kläder per person har mer än niodubblats och bostadsutgifter har tolvdubblats.

T e x t Ke n n e t h S t a g n ä s K ä lla S t a t i s t i k c e n t r a l e n

Nu stiger priserna Efter en låg inflation under lågkonjunkturen har nu priserna börjat stiga igen. Enligt Statistikcentralen steg priserna i oktober med 2,3 procent och inflationen på årsnivå låg i september på 1,4 procent. För samtliga EMU-länder är motsvarande siffra 1,9 procent.

Orsaken bakom den ökande inflationen är dyrare mat, bränsle, fastigheter och bostäder. Också priserna på kulturtjänster, el och tobak har stigit.

T e x t Ke n n e t h S t a g n ä s K ä lla S t a t i s t i k c e n t r a l e n

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

Närmat Enligt definition är närmat matproduktion och matkonsumtion som nyttjar lokala råvaror och produktionsinsatser på ett sätt som främjar ekonomin och sysselsättningen i området. För att produkter ska klassas som närmat talas det om att produktionen bör ske inom en radie från konsumenten på 100 eller 250 kilometer.

Avståndet varierar beroende på vem som tillfrågas.

—Det finns ett stort intresse både hos producenterna och konsumenterna att försäljning direkt från gårdar skall komma igång, säger Thomas Blomqvist, riksdagsledamot och spannmålsproducent, som talade på SU:s seminarium om närmat i Kirjais.

Konsumenterna är oftast dåliga på att kräva närproducerad mat. Det gör det lätt för de stora kedjorna att fylla hyllmetrarna med egna märken, som ofta är både billiga och lättigenkänliga. Men sällan producerade i Finland.

— Vi måste bli bättre på att kräva närproducerad mat. Om man sätter ner lite tid i början på att hitta återförsäljare, får man både billigare och nyttigare mat i längden.

Det är inte bara konsumenterna som borde bli bättre. Producenterna är dåliga på att marknadsföra sig. Blomqvist påpekar att producenter inom ett närområde kunde gå ihop och starta gemensam försäljning. Restauranger, butiker och vanliga konsumenter är potentiella kunder.

Det blir en ”win-win” situation. Eftersom inga mellanhänder finns får producenten lite högre pris och konsumentens pris blir ändå lägre.

Tyvärr har vi en lagstiftning i dag som ställer hårda krav i synnerhet på köttproducenter. De som har ett gårdsslakteri dras med dyra kostnader för lokaler. Enligt finsk lag måste slakt och styckning ske i separata utrymmen. Det måste också finnas åtskilda sociala utrymmen för kvinnor och män.

—Det här gör det dyrt för de

producenter som vill sälja kött direkt från gården. Jag känner själv till ett gift par som driver ett gårdsslakteri. Då kan man fråga sig hur ändamålsenligt det är med separata sociala utrymmen. I till exempel Sverige är regelverket smidigare, säger Blomqvist.

I nuläget behövs mer politiskt stöd och bättre logistik samt distribution. Tyvärr är nyckelorden för livsmedelsindustrin i dag centralisering och effektivering, därför måste konsumenterna visa att närmat uppskattas. Potential finns, år 2008 omsatte närmaten cirka 74 miljoner euro i Finland. År 2015 förväntas marknaden vara värd mellan 100-200 miljoner euro.

Hitta din lokala producent med Äkta smak

En föregångare av förmedling av producenter är webbportalen Äkta smak (aktasmak.fi). På deras webbportal kan man enkelt fylla i vilken typ av livsmedel man söker och från vilken region av landet.

Som sökresultat visas producenters namn och kontaktuppgifter.

-—Tjänsten kan vem som helst använda och projektets syfte är att öka synligheten hos småskaliga livsmedelsföretag och göra dem lättare att hitta. Portalen riktar sig både till vanliga konsumenter och till yrkesfolk i matbranschen, säger Johanna Mattila från Äkta smak. Äkta smak är ett nationellt projekt för utveckling av landsbygden och finansieras via Tavastlands NTM-central.

T e x t & F OTO Kenneth St a gnä s

Missade du Köp ingenting -dagen?

Den 26 november ordnades ”Köp ingenting dagen” runt om i världen. Konceptet är precis vad namnet säger; köp ingenting under dygnets 24 timmar. Det är mer av en symbolisk handling och vill öppna människors ögon för hur svårt eller lätt det är att avstå från inköp en hel dag. Kampanjen syftar till att väcka tankar kring konsumtionens effekter och på sikt bidra till medveten konsumtion. Buy Nothing Day grundades år 1992 av kanadensaren Ted Dave. Om du missade dagen i år kan du delta nästa år, då infaller dagen den 25 november.

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

18

kolumn

Foto: C hrista Björkstam

F ö r b undssekreteraren

Finland i Förenta Nationerna Silja Borgarsdóttir Sandelin

silja@su.fi

Finland satsar stora resurser på arbetet inom FN. För tillfället förs kampanj för en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd för åren 2013-2014. Fokuseringen på kampanjen är stor och prioriteras högt.

Sedan mitten av 1990-talet har mediebevakningen på FN blivit mindre och idag ser vi inte många nyheter gällande FN, även om frågor som berör oss behandlas.

Ifall Finland lyckas i sin kampanj kanske FN:s synlighet skulle bli större i media och det vore positivt. Vi borde ha vetskap om vad som är på gång i vårt gemensamma globala samarbetsorgan. Samtidigt

borde vi också ha finländare på olika håll inom FN. Finländarna är underrepresenterade i FN, vilket är synd eftersom FN borde återspegla medlemsstaterna. Dessutom tror jag att finländare skulle ha mycket att bidra med. Därmed är FN:s, nu aktuella, tankar att rekrytera ny personal från Finland välkommen, men löften på att någon eller några verkligen rekryteras dock saknas helt och hållet.

Finland är och har alltid varit en av de mest stabila medlemsländerna och en pålitlig aktör med över 50 års medlemskap. FN:s fi-

nansieringbas erar sig på obligatoriska avgifter från medlemsländerna samtfrivilliga bidrag för olika projekt eller till olika organ inom FN. Finland betalar sina obligatoriska avgifter och är även en av de största finansiärerna till ett flertal av FN:s egna organisationer som t.ex.

UNICEF, men även en stor finansiär bland organisationer som är FN nära stående som t.ex. International Peace Institute.

Andra länder, bland annat stora länder som USA, har under flera år inte betalat sina obligatoriska avgifter. Detta försvagar FN och medför att det i verkligheten inte alltid finns

de för 10 år sedan? Några faktorer spelar naturligtvis in på hur situationen ser ut idag. Först har tekniken gjort att man kunnat spara in många arbetsplatser, sedan har de höga arbetsgivarkostnaderna gjort att man inom industrin flyttar produktionen utomlands för att öka lönsamheten, sedan kom finanskrisen och tog sin bit av kakan och nu slutligen vill man höja pensionsåldern för att få ekvationen att gå ihop. Allt detta gör att jobben verkligen inte ramlar över oss, tvärtom så är det svårt för de flesta att hitta jobb.

Situationen kanske verkar hopplös. Betyder då detta att vi bara skall rycka på axlarna och konstatera att allt hopp är ute? Naturligtvis inte! Vill du vara med och påverka vår framtid så har du nu

alla möjligheter. I vår är det nämligen riksdagsval. I det senaste riksdagsvalet var medelåldern av de som kom in 47,9 år. Bara en av tvåhundra ledamöter idag är under trettio! Det är hög tid för en förändring.

Alla kan inte ställa upp i riksdagsvalet, men du kan ändå vara med och påverka. Vi har en hel drös med duktiga unga riksdagsvalskandidater i SU som behöver ditt stöd och din hjälp. Aktivera dig i din lokalavdelning, gå med i en ung kandidats stödgrupp, övertyga dina jämnåriga om att gå och rösta och rösta ungt. Kom med i valkampanjen och låt oss tillsammans sänka medelåldern i riksdagen!

de resurser som budgeten visar på.

Ett globalt gemensamt samarbetsorgan ska vi ha i fortsättningen. Detta organ ska vara FN och det ska vara handlingskraftigt. Ska vi lyckas med detta och ha ett starkt FN måste alla medlemsländer ta sitt ansvar. FN är och kommer i framtiden att vara precis så starkt som medlemsstaterna vill.

S t y relsemedlemmen

Bort från sofflockeT! David Andberg

Sedan jag gick i gymnasiet, i början på tvåtusentalet, har

studiehandledare, lärare och professorer alltid påmint mig om att jag hör till en generation som aldrig kommer att behöva gå arbetslös. Arbetena kommer att söka oss. Varför?

Jo, eftersom ”proppen Orvar”, efterkrigstidsbarnen, kommer att gå i pension lägligt till att vi kommer ut på arbetsmarknaden och bristen på arbetstagare kommer att vara så akut att alla som vill arbeta kommer att ha jobb.

Hur är läget idag då, dryga 10 år senare? I våras var ungdomsarbetslösheten uppe i 24 %. Det betyder alltså att en av fyra unga är utan jobb! Bland de unga som har jobb så handlar det ofta om visstidsanställning och snuttjobb. Var är de jobbtillfällen som vi blev lova-

Foto: Christa Bjö rkstam

david.andberg@su.fi

kolumn

F ö r b unds O R D F Ö R A N D E n

FRIDA SVEN SK FR A M TID N o 4-5

⁄ 2010

Foto: C hrista Bjö rkstam

19

Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com Integration går båda vägarna

Det var inte alltid lätt att jobba som migrationsministers riksdagsassistent. Åren 2007-2009 fick jag ta del av den negativa, ibland osakliga, kritiken som dagens invandring utsätts för. Jag undrade många gånger hur det kunde vara så provocerande för vissa personer att vi har en grupp personer från till exempel Somalia i Finland (ca 6000 individer).

Plötsligt fanns en stor fiende i vårt samhälle, som inte skulle få finnas där, och allt var minister Thors fel. Som dessutom är finlandssvensk.

Första steget i en lyckad integration börjar från att alla i gruppen, det vill säga samhället, går inför att det ska lyckas. Att alla deltar och ger det en chans. Som när man ska leka en lek.

Om hälften inte vill vara med, dömer ut leken som löjlig direkt från början och sätter sig på tvären, kommer det inte att bli en rolig lek. Förenklat sagt.

Tankefelet hos en del andra politiska ungdomsförbund inträffar när synen på andra mänskor utövas uppifrån. Som att vi som har det bra i Finland automatiskt har rätt syn och rätt att säga hur det ska vara, vem som är värd vad.

Det handlar inte om vi och dem.

Vårt samhälle är inte ett spel där en starkare grupp ska slå ut en svagare.

Därför är det också vår sak inom SU att ta ställning för nya medlemmar i vårt samhälle som har invandrat till Finland. Därför bryr vi oss om mänskor som behöver vår hjälp eller som vill bli en del av vårt samhälle. Det finns lagar som styr vårt samhälle, som ska gälla alla. Men medmänsklighet är en hjärtesak.

För att lyckas med integrationen behövs allas vår insats. Då blir det en rolig lek.

Foto : C hrista Bjö rkstam

VICEORDFÖRANDE

Dags för fokusbyte Runa Ismark

runa.ismark@su.fi Statistiken ljuger inte, vår befolkning blir äldre. Vi behöver människor i arbetsför ålder nu och vi kommer att behöva dem i större utsträckning i framtiden. Utan skattebetalare som finansierar vårt system lyckas vi inte bibehålla vår välfärd. Om några år då problemen blir vardag kan vi inte plötsligt göra en beställning på arbetskraft - integrering tar tid.

SU går till riksdagsval med tre teman, varav två är sysselsättning och integration. Kritiska röster skrämmer oss med att Invandrare tar våra jobb och skulle säkert gärna ifrågasätta hur dessa två teman går

ihop. Det är nu vårt ansvar att föra in diskussionen på rätt spår, i tider då rasism, diskriminering och rädslor får leva och frodas. Vi har inte råd att smittas av den flugan.

SU godkände en motion under senaste kongress där vi vill se invandrare som en viktig resurs i integreringsprocessen. Vi har insett att det inte finns något realistiskt alternativ där vi stänger gränserna. Vi måste börja diskutera integration mer konkret. Kommunerna är i nyckelposition och staten borde stödja dem ytterligare. Alla kommuner kan inte köra ”Närpesmodellen”, men alla kan hitta och utveckla individuella

modeller. Hittills vet vi att vänfamiljer och utbildning genom språkoch kulturkurser är två metoder för lyckad integrering. Att välkomna invandrare i föreningslivet är ett annat sätt. Vi har också insett att ”ghettofiering” inte främjar integration. Jag vill tro att det förutom tillräckliga resurser handlar om att se möjligheter.

Invandrarkritikerna vägrar tänkta långsiktigt och pekar ut alla svårigheter. Det blir vår uppgift att ändra klimatet och attityderna och det blir inte lätt. Vi gör det inte bara för att vi är övertygade om att det är humant och rätt, utan också för att vi inte har något annat val.

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

20

LSK

LS K O R D F Ö R A N D E

N OT I S

En delad högskolevärld?

Helsingfors universitet skall vara tvåspråkigt!

Mats Biström mats.bistrom@liberal.fi År 1991 inleddes försök med

yrkeshögskolor i vårt land. Först fem år senare övergick yrkeshögskolorna från att vara ett försök till att vara en norm. Med andra ord har den så kallade dualmodellen (indelning i universitet och yrkeshögskolor) endast 14 år på nacken i Finland. När man ser på debatten kring dualmodellen idag, de få gånger den förs, så skulle man inte tro det.

Dualmodellen har blivit något av ett tabubelagt ämne i vårt samhälle. Man talar inte om den om man inte är tvungen. Om man yttrar någonting om dualmodellen måste man åtminstone se till att man inte ifrågasätter dess funktion. Om du lever i denna dualmodellens sagovärld så kan du härmed anse dig blivit förvarnad. Jag vill bryta den trenden.

Under de senaste åren har det inom vissa utbildningslinjer varit möjligt att via så kallade bryggstudier relativt lätt ta sig över till magistersstudier på universitet efter avklarad examen på yrkeshögskola.

Samtidigt har även högre yrkeshögskoleexamen, som till värde och omfattning motsvarar en magisterexamen på universitet, börjat erbjudas på allt flera utbildningslinjer. Ett nytt fenomen är också att yrkeshögskolor vill börja forska, vilket traditionellt varit universitetens uppgift.

Samtidigt vill universitet i sin tur ha allt närmare kontakt med näringslivet, vilket snarare varit något som hört yrkeshögskolorna till.

Jag säger inte att dessa är dåliga fenomen, men de underminerar alla dualmodellens status. Därmed kan man fråga sig ifall dualmodellen har någon framtid.

Fortsättning lär följa.

Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS

publicerade idag rapporten - Samma på svenska - om svenskspråkiga tentamina vid universitetet. Liberala Studerande LSK är mycket positiva till att man på studentkåren tagit initiativ till att genomföra undersökningen och tvåspråkighetsutskottets arbete. Resultatet av undersökningen är dock inte lika uppmuntrande. Det visar på att det finns varierande problem när det kommer till att få tentera på svenska vid universitetet och attityden gentemot svenskan.

- Det är bekymrande när cirka 40 procent av den undervisande personalen under 40 år enligt undersökningen upplever det belastande att översätta tentfrågor

till svenska - säger Liberala Studerande LSK:s vice ordförande Armi Murto.

- Att det därtill råder ovisshet på alla fakulteter om ett etablerat system gällande översättning av tentamen till svenska är även det en brist från högskolans sida. Likasom det är en brist då tentfrågor översätts på kvällar och nätter av den undervisande personalen p.g.a. tidsbrist, något som framkom på publikationstillfället - konstaterar Murto.

Liberala Studerande LSK hoppas att HUS genom rapporten har reella möjligheter att påverka universitetets tvåspråkighet. Samt att universitetet inte enbart ser till att förverkliga de enklare av förändringsförslagen som

framställs utan har mod att fatta större och krävande beslut för att främja svenskan. Tvåspråkigheten inom Helsingfors universitet är inte endast ett universitetsinternt ärende, utan en framtidsfråga för hela Svenskfinland. Därför kommer LSK att yfta upp den här frågan även på andra plan.

21

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

LSK

KÅRVALEN 2010 ”A politician thinks of the next election. A statesman, of the next generation. ”

Svenska Handelshögskolans Studentkår, SHS (1 mandat)

Som LSK:are får man nog anstränga sig om

man inte känner vinstens rus då man konkluderar kårvalen anno 2010.

Vi kunde i år stoltsera med hela 52 uppställda LSK kandidater vid tre kårer, Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS), Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia (Novium) och Åbo Akademis Studentkår (ÅAS).

På SHS ställde fyra killar upp under Valförbundet LSK. De var Valter Huldén, Erik Stenberg, Rasmus Kurtén och Lukas Eriksson. Även om studentkåren tidvis verkade bortappad då det kom till det praktiska i arrangemanget av kårval var LSK:s kandidater desto säkrare inställda på att ta sig in i delegationen. Resultatet blev en invald, Valter, och tre suppleanter. Inte alls illa med tanke på att LSK:s synlighet i studentkårens delegation saknats på många år.

Vid Novium räknade man rösterna samma natt (3.11) som vid SHS. Den enda skillnaden var att här gick man från enkel LSK majoritet i fullmäktige till fortsatt enkel LSK majoritet för år 2011.

Vi kan konstatera att LSK har ett fortsatt starkt fäste vid yrkeshögskolans studerandekår med 10 av 15 mandat i fullmäktige.

Men valveckan 44 var inte slut. På fredagen den 5.11 var det dags att invänta resultaten från

ännu ett val, denna gång från ÅAS. Och visst slog resultatet allas förväntningar då det klarnade att LSK nappat hela 18 av 31 mandat i fullmäktige. Inte bara hade LSK lyckats gå fram ett mandat från förra valet men i och med detta gjorde man igen historia med flest mandat någonsin i fullmäktige.

En sådan majoritet axlar även ett tungt ansvar som vi är övertygade om att LSK vid ÅAS kan bära.

Så kontentan av detta års kårval är väl enkelt sagt att de gick otroligt bra för LSK! Och visst är det trevligt att ha detta i bagaget när vi nästa år riktar blickarna mot Studentkåren vid Helsingfors universitet. Men det är ju inte valen som visar vad LSK är utan det är det arbete som görs för att främja den enskilda studerandens väl som har den största betydelsen. Det är när våra representanter gör sig hörda och driver sina idéer i de beslutande organen som de verkliga förändringarna åstadkoms.

Studerandekåren vid yrkeshögskolan Novia, Novium (10 mandat)

Daniel Eng (invald) Victoria Söderström (invald) André Alho (invald) Ivar Gullström (invald) Kristoffer Skrifvars (invald) Jesse Piispanen (invald) Malin Wiik Ida Strandberg (invald) Mikael Huldén (invald) Markus Johansson Dick Lindroth Henrika Österlund (invald)

Erik Stenberg

Julia Wickholm

Valter Huldén (invald)

Malin Olkkola

Lukas Eriksson

Anton Beijar (invald)

Rasmus Kurtén

Markus Lahtinen Caroline Staffas

Åbo Akademis Studentkår ÅAS (18 mandat)

LSK i ÅBO (10 mandat)

LSK i VASA (8 mandat)

Fanny Lindholm

André Sjöholm

Maria Flemmich

Janni Lindholm (invald)

Maria Byskata (invald)

Anna-Kajsa Blomqvist (invald)

Vilhelm Forss (invald) Fredrika Åkerö Sören Jonsson Matias Kallio (invald) Rasmus Kevin (invald)

Henrik Holm (invald) Nina Edström Gustaf Westerholm (invald)

Sally Svartsjö (invald)

Ann-Charlott Bender (invald)

Anna Abrahamsson (invald)

John Henriksson

Raine Katajamäki

Maria Heikkilä (invald)

Lars Sjöblom

Fredrik Hällund

Tobias Wessberg (invald)

Juho Karlsson

Niklas Granroth (invald)

Nicolina Eriksson (invald)

Sanna Laaksoharju Daniela Sund (invald)

Madeleine Heselius (invald)

Anette Uuttu (invald) Valdeltagandet

SHS

34,6 %

ÅAS

26,3 %

Novium

22 %

Jannie Rehnström

Vad är LSK? Liberala Studerande LSK är Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund vars syfte är att vara en samlande kraft för alla studerande med en liberal värdegrund. Vårt mål är att påverka högskolepolitiken på nationell och lokal nivå. Vi har aktiva lokalavdelningar i Åbo, Vasa och Helsingfors. På dessa sidor kan du bekanta dig med och hitta information om vad vi står för och vår verksamhet. Är du intresserad av att bli medlem eller ta del av vår verksamhet är det bara att ta kontakt.

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

22

Kampanjförberedelser på Storsamlingen

SU:s Storsamling ordnades 16-17 oktober med riksdagsval och kampanj som teman. I år var det Nylands krets som stod värd för evenemanget som hölls på Solvalla i Esbo.

Lördagen inleddes av riksdagsledamot Christina Gestrin. Av egen erfarenhet framhävde hon vikten av att synas och göra sitt namn känt redan i yngre år. Som ung skrev hon ofta debattinlägg och hon påpekar att det är en viktig ingrediens för att bli känd bland väljarna.

Gestrin lyfte också fram möjligheten att samla en grupp politiskt aktiva personer för ett visst intresseområde.

-Vill man påverka och få sina idéer igenom är det bra om man blir uppbackad av en samling påverkare. Se också till att du har någon mer erfaren politiker eller påverkare som stöder din idé. Genom den här typens initiativ skapades till exempel miljödelegationen inom SFP, på initiativ av Gestrin själv.

IvoThijssen, vice ordförande för International Democratic Initiative och Europaparlamentsvalskandidat i Holland, föreläste om unga aktivisters kampanjande i Holland. Twitter och Facebook spelade en stor roll i deras senaste kampanj. Så kallade Twitterbomber, där ett stor grupp människor samtidigt postade samma meddelande gav synlighet. Ofta var meddelandet dessutom sammankopplat med en pågående händelse där exempelvis tunga makthavare blev uppvaktade av unga aktivister. Uppmärksamhet fås alltså inte lätt, men gratis.

Migrations- och Europaminister Astrid Thors gästade också Storsamlingen och hon delade likt de andra talarna med sig av sina erfarenheter av valarbete.

Deltagarna fick också träning av sakkunniga i argumentationsteknik, medieuppträdande och vikten av att känna sin motståndare. Storsamlingen som är öppen för alla medlemmar är SU:s näst största evenemang efter Kongressen och arrangeras varje höst.

1

2

3

4

T e x t Kenn e t h S t a g n ä s

1 Christina Gestrin 2 Ivo Thijssen 3 Mats Biström och Joachim Hesthammer 4 Förbundsordförande Frida håller koll.

23

Singstar + Tony Pohjolainen = rockstar

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

â „ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

24

Rapport från ELDR:s kongress i Helsingfors

Ung med inflytande?

Foto: viktor G R A N D E LL

målas politik och speciellt politiker upp som något avlägset och speciellt ouppnåerligt. Men plötsligt stod jag där några meter från statsministrar, ministrar, meppar och kända ansikten. Att inleda ett samtal med någon förutsatte bara att jag vågade, gick fram och lade fram min sak – på ett vuxet sätt. Men vem är egentligen beroende av den andres gunst just nu?

Temat för ELDR:s (European Liberal Democrat and Reform Party) kongress i Helsingfors i oktober var den demografiska förändringen, hur Europa ställs inför att ta hand om en oproportionerligt stor grupp pensionärer i förhållande till den arbetsföra populationen. Mer än någonsin kändes det relevant att närvara på ett politiskt möte som representant för den kommande generationen. Mer än någonsin kändes de viktigt att vara väl förberedd som ung politiker bland Europas liberala regeringschefer, ministrar, riksdagsmän och meppar.

Mer än någonsin upplevde jag att min ”unga” agenda (som en av tio unga liberala delegater) uppskattades av församlingen. Att en av de (i reviderad form) godkända resolutionerna dessutom ursprungligen kom från Svensk Ungdom via LYMEC (European Liberal Youth) gjorde inte mötet mindre tillfredsställande.

Under LYMEC:s kongress i Rumänien i början av maj valdes jag som en av de tio delegater som skulle representera LYMEC på ELDR:s kongress. Gruppen inledde sin behandling av mötesdokumenten redan i juli och anlände tämligen välförberedd till kongressen tre månader senare. Att som ung få delta i ELDR:s kongress är inte givet – samarbetet mellan de två organen är inte alltid lika dynamiskt som samarbetet mellan ett nationellt parti och dess ungdomsorganisation. Detta förutsätter indirekt att de unga delegaterna gör sig värdiga den plats som getts dem på dylika kongresser. Trots detta antydde LYMEC:s grundare och numera ELDR Vice President Graham Watson under sin kandidatintervju: LYMEC ska visa vägen framåt för ELDR och inte tvärtom.

Faktum är att LYMEC som enskild delegation framförde en mängd ändringsförslag till både temaresolutionen om demografiska förändringen och de enskilda resolutionerna, presenterade fem resolutioner och höll långa utfrågningar av kandidaterna i ELDR:s partistyrelseval. Personligen fann jag det värdefullt att få leda kandidatutfrågningen av alla eminenI media och samhällsbilden

ta kandidater, få ta del av deras väg in i politiken och att veta att de är beroende av vårt unga förtroende.

Dessutom kändes det politiskt viktigt att leda medlingen mellan LYMEC och de nederländska liberalerna (D66 och regeringspartiet VVD) i ett ställningstagande för Island och ett EU-medlemsskap.

LYMEC och de närvarande delegaterna bar också fram sin expertis i talarstolen inom ärenden som civila rättigheter och bekämpning av barnpornografi samt turkisk lagstiftning gällande barn. Det fina under ELDR:s kongress var också att detta kunnande och arbete fick uppskattning av de andra delega-

tionerna och att politiker på plats insåg att de måste lära sig av de unga.

Det återstår dock att se vilka de politiska implikationerna av den insikten är. Delegationen pressade kandidaterna i partistyrelsevalet kring hur de tänkt öka samarbetet mellan LYMEC och ELDR, ekonomiskt och politiskt. Arbetet mot värdekonservatism och rasism runtom i Europa måste ske med unga krafter för den unga generationen.

Europeisk innovation, entreprenörskap och stimulerad arbetsmarknad är bara tomma ord om den unga generationens behov inte tas i beaktan.

Jag hoppas att Graham Watson liksom många andra europeiska politiker lever som han lär och tar lärdom av de unga liberalerna. Han borde inse att han inte har råd att göra annat som blivande pensionär. De unga måste vara införstådda med och delaktiga i de strategier som skapas för de kommande decennierna. Unga är inte oförståndiga, radikala och osakliga.

De är framtiden. Jag tror och hoppas att ELDR vet det.

T e x t Lena H ög l und

25

Riksdagsval

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

Riksdagsvalet och de nominerade är…

Hittills har SU nominerat 15 kandidater till riksdagsvalet den 17 april nästa år.

Fler nomineringar är på kommande, men du kan redan nu tjuvkika på listan.

Helsingfors valkrets

Benjamin Ellenberg

Sam Björklund

Janina Mackiewicz

F oto : Simon Bergman

Foto: Andrew S pratle y

Marcus Rantala

Armi Murto

Johanna Sandberg

Aden Ahmed Hassan

Silja Borgarsdóttir Sandelin

Christoffer Hällfors

Midiya Zahir Hatam

Anders Wikström

Fredrika Åkerö

Nylands valkrets

F oto : V ille Varumo

Åbolands valkrets

Niklas Mannfolk

Österbotttens valkrets

Ida Ahlbom

Marcus Beijar

Foto: Anna-Karin Åkers

Kandidaterna nomineras officiellt av förbundsstyrelsen den 15 december. Presskonferens hålls kl 10.00 på SU:s kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Välkommen!

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

26

RECENSIONER

Boken

Filmen

Det första världskriget – inte vad utan hur

Från nörd till miljardär

S T R I D E N S S KÖ N H E T O C H S O R G

THE SOCIAL NETWORK

författare

A ktuell

Peter Englund

På bio nu, hyrfilm april 2011

Produktionsår

G enre

2010

Drama, verklighetsbaserad Regi

David Fincher Skådespelare

Jesse Eisenberg, Andrew Garfield, Rooney Mara, Justin Timberlake m.fl.

P roduktionsår

2010 Speltid

120 minuter

roman ”Stridens skönhet och sorg” berättar om det första världskriget 19141918, som beskrivs det första kriget med modern krigsföring. Mest känt är det första världskriget för ställningskrigen i skyttegravarna och västfrontens lera. I en lång serie av händelser anses den utlösande faktorn för kriget ha varit när krutdurken på Balkan exploderade och Österrike-Ungerns tronföljare, Frans Ferdinand, tillsammans med sin fru Sofie, sköts till döds av Gavrilo Princip i Sarajevo.

Med denna korta bakgrund går vi till Englunds roman och konstaterar att det inte är en vanlig krigsskildring där författaren minutiöst redogör för vad som skedde på de olika frontavsnitten. Englund skriver själv i sitt förord att han inte vill återge ”vad det var, utan hur det var”. I boken får vi därför stifta bekantskap med 19 personer och får en bild av deras vardag under kriget. Romanen är verklighetsbaserad och alla människor som förekommer har existerat. Englund har på ett skickligt sätt återskapat deras liv genom gamla dokument och inte minst bilder.

Många i Englunds persongalleri är givetvis infanterisoldater, men det finns också undantag. Vi möter bland annat ämbetsmän, sjuksköterskor, stridspiloter och kavallerister. Det som jag måste lyfta fram är att flera kvinnor finns med i boken.

I krigsböcker förekommer kvinnor ofta som bifigurer och som personer på hemmafronten, men skildringar där kvinnor aktivt deltar i kriget är inte lika vanliga. Englund berättar bland annat om en kvinnlig chaufför, Olive King. Inte bara är King chaufför, utan hon är också australiensiska och arbetar i den serbiska armén.

I romanen återges kriget ur många olika nationaliteters synvinkel. Det berättas också om personer som valt att strida för andra länder än sitt hemland, förutom tidigare nämnda Olive King, till exempel dansken Kresten Andresen som är tysk soldat och nyzeeländaren Edward Mousley, artillerist i brittiska armén. Extra spännande är att Englund valt ut personer som Peter Englunds senaste

vid olika tillfällen befinner sig i närheten av varandra utan att veta om det, ibland på motsatta fronter. Av de 19 personer som boken handlar om återfinns en del på mer ovanliga stridsplatser, så som Alperna och Mesopotamien. Detta upplever jag att ger en helhetsbild med nya perspektiv som inte en klassisk skildring av enbart öst- och västfronten lyckas åstadkomma.

Mångfalden bland personerna i boken märks inte minst genom vad som hände med dem efter kriget. Endast två stupade, medan två hamnade i krigsfångenskap och två slutade som svårt invalidiserade.

Att Englund även vågar lyfta upp den sistnämnda gruppen anser jag som positivt. Människorna som fysiskt eller psykiskt kollapsade i det första eller andra världskriget är i alldeles för hög grad bortglömda.

Litet tveksam ställer jag mig till namnet på romanen ”Krigets skönhet och sorg”. Sorg finns det givetvis i ett krig, men att kalla ett krig för skönt är nog litet väl melodramatiskt för min smak. Att boken är indelad i 212 korta kapitel kan delvis underlätta läsningen, men jag tycker nästan det blev litet väl kort när kapitlen oftast bara är två till tre sidor. Varje kapitel berättar om en av de 19 personerna som förekommer i boken och att byta person med två till tre sidors mellanrum gör att det inte är helt enkelt att följa med i handlingen. Många gånger fick jag bläddra tillbaka till personförteckningen, som finns i början av boken, för att kontrollera vem det var jag läste om. Eftersom boken inte heller är en vanlig krigsskildring förklaras inte bakgrunden till kriget. Personligen tror jag att det kan löna sig att ha vissa förkunskaper om det första världskriget för att underlätta läsningen och ge en mer njutbar läsupplevelse.

Trots detta vill jag rekommendera boken, Englund har lyckats göra en komplicerad historia intressant. Trots att boken givetvis innehåller mycket fakta upplever jag den inte som speciellt svårläst, bara man följer med i handlingen.

Text S t e p h an ie L in d b erg

Många har säkert noterat att da-

gens filmskapare är så hungriga att verkligheten knappt hinner passera innan skildringen visas på biograferna. World Trade Center, United 93, för att nämna några exempel. Också The Social Network kan fogas till den gruppen. Filmen görs mitt under Facebook-erans klimax. Sagan är väl inte ännu skriven? Jag var knappast den ända som först ställde mig skeptisk till en film om Facebook.

Men jag har fått ändra min uppfattning.

Att regissören David Fincher redan lyckas göra film av fenomenet beror givetvis på filmens fokus.

The Social Network skildrar överhuvudtaget inte dagens Facebook, utan dess födelse. Som grund till filmen ligger Ben Mezrichs bok om Facebook-grundaren Mark Zuckerbergs väg från en nördig hacker på Harvard till dollarmiljardär och företagsledare. Filmmanuset skapades av teveseriemogulen Aaron Sorkin utifrån boken och kan gestaltas som väldigt dialogorienterat. I kombination med Finchers förmåga att göra dialogen snabb och knivskarp blir resultatet väldigt intresseväckande och filmen får min fulla koncentration direkt. Historien berättas i högt tempo och filmen blir aldrig enformig. Fincher har tidigare regisserat bland annat Fight Club och Zodiak och är en hyllad regissör. Hans talanger syns även här och The Social Network kan säkert i framtiden också räknas till troféerna. Ändå uppges Fincher själv inte ens ha ett Facebook-konto. Ämnet är tacksamt. Naturligtvis blir man nyfiken på att veta hur det hela startade. Ja, det som de flesta i generation Y gör varje vecka, varje dag eller till och med varje timme.

I filmens början kastas man direkt in i en diskussion mellan Mark Zuckerberg (Jesse Eisenberg) och hans ex-flickvän. Zuckerberg framställs som väldigt snabbtänkt, allmänbildad och detaljfixerad. Men

han är också nördig och inte speciellt social. Zuckerberg startar portalen Facemasch som på grund av sin höga popularitet kraschar hela Harvards datanätverk på en natt.

Det kan anses som första startpunkten.

Zuckerberg blir senare anlitad av ett par andra studenter för att förverkliga deras idé om en community endast för studenter på Harvard. Där är spelet igång. Filmen gestaltar ett socialt spel med flera egocentriska övertramp som bottnar i en längtan efter makt och vinst. Varför Zuckerberg egentligen kör över en del av sina kompanjoner får vi inte veta. Men kvalificerade gissningar kan åskådaren själv göra efter att man fått följa med från början till rättegångarnas slut.

Sanningshalten då? Zuckerberg blev tillfrågad om han ville samarbeta men han avböjde. Han har också enligt uppgift ställt sig skeptisk till innehållet. Men det är klart han gör det, allt gick inte riktigt gentlemannamässigt till när Facebook skapades. Den huvudsakliga källan till boken är Eduardo Saverin (Andrew Garfield), dåvarande bästis med Zuckerberg och senare målsägande i en av rättegångarna. Så viss subjektivitet kan man säkert räkna med men filmskaparna har ändå försökt göra filmen så sanningsenlig som möjligt, givetvis med ofrånkomliga inslag av fiktion. Lite mer bakgrund om Zuckerberg själv skulle jag kanske efterlysa i filmen. Men å andra sidan skulle filmens karaktär då ändras. Är du Facebookanvändare?

Då ska du se den.

Te x t Kenneth St a gnä s

27

Vad Nu?

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

* Pamfletten har getts ut av Tankesmedjan Lokus och kan beställas avgiftsfritt eller laddas ner som pdf på lokus.fi.

“ Vad nu?” är en serie där vi granskar en aktualitet med hjälp av en expert på området.

VAD NU? CGR-revisor Benita Öling vid Ernst & Young Ab har granskat delrapporten som står som grund för den kommande skattereformen..

En skattereform modell större är under beredning och har väckt blandade reaktioner. Finansminister Jyrki Katainen tillsatte hösten 2008 en arbetsgrupp för att bedöma behoven att utveckla skattesystemet. Arbetsgruppen, ledd av understatssekreterare Martti Hetemäki, har presenterat en delrapport och slutrapporten är på väg i slutet av året. Benita Öling, CGR-revisor i revisions- och konsultföretaget Ernst & Young Ab, har lusläst luntan och skrivit en artikel om företagsbeskattningen i pamfletten ”Ett val för framtiden - Skatter och samhällsdebatt inför riksdagsvalet 2011”*.

Svensk Framtid bad henne om ett expertutlåtande av delrapporten och beskattningsreformen.

Mål med reformen?

Målet är att beskattningen ska ändras så att dess tyngdpunkt måttfullt förskjuts från beskattning av arbete till konsumtionsbeskattning. Delrapporten tar främst ställning till företags- och kapitalbeskattningen, förvärvsinkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen. Incitamenten att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster ska också minskas.

Vem gynnas?

Det är framförallt företag som gynnas. Bolagsskatten föreslås sjunka från 26 till 22 procent. Vilket förväntas gynna den internationella konkurrensen. Det enda konkreta förslaget gällande skattelättnader för arbete, är att högsta marginalskatteprocenten skulle sänkas till 50 procent, vilket gynnar höginkomsttagare.

Varför förändring?

Den internationella skattekonkurrensen har blivit hårdare. Företagens val av placeringsort påverkas av skattereglerna i olika länder.

Detta gäller först och främst kon-

kurrensen genom en låg bolagsskatteprocent, men den är också relevant för personbeskattningens nivå för välutbildade personer med höga inkomster. Den här gruppen kan lätt välja bort Finland som bosättnings- och arbetsland. Den indirekta beskattningen, det vill säga moms, av varor och tjänster anses av arbetsgruppen vara mycket mindre känslig för variationer i konjunkturerna. Detta motiverar enligt arbetsgruppen, att man flyttar beskattningens tyngdpunkt mera till indirekta skatter. Detta skulle också gynna den ekonomiska tillväxten. En sträng företagsbeskattning har den mest negativa inverkan på tillväxten.

Var finns svagheterna i delrapporten?

I delrapporten har man föreslagit mera lättnader än höjningar. Arbetsgruppen vill sänka förvärvsinkomstbeskattningen med 2 miljarder euro medan den väsentligaste höjningen skulle komma från en högre moms vilken beräknats ge intäkter om 1,4 miljarder euro.

Knappast kan förvänta sig en så

stor nettosänkning av statens skatteintäkter i slutrapporten. Slutrapporten kommer sannolikt att innehålla mera skärpningar än lättnader. I delrapporten har man inte tagit ställning till ränte- och hushållsavdrag, ej heller energi- och miljöbeskattningsfrågor.

Det finns ett förhöjningstryck på både kommunalskatten och pensionsförsäkringspremien som kan omintetgöra de förslagna lättnaderna i förvärvsinkomstbeskattningen.

Konkurrenskraft?

Med förslagna sänkningen av bolagsskatten skulle Finland igen befinna sig i den lägsta kvartilen när man jämför med liknande länder.

Hur stor inverkan en låg bolagsskatt sist och slutligen har när företag överväger etablering kan alltid diskuteras. Till exempel Irland har en bolagsskatt på 12,5 procent och Estland noll procent.

Hur ser en hållbar

ningen utformas så att den gynnar arbete och företagande. Det skall lönas att arbeta. Viljan att ta emot arbete är inte stor om det bara obetydligt ökar ens nettoinkomster.

Jag anser att det är mera rättvist att beskattningstyngdpunkten överförs till konsumtion, dock så att momsen på mat skulle hållas såsom nu på en lägre nivå än den allmänna mervärdeskatteprocenten. Var och en skulle då få större valfrihet att själv välja hur man spenderar sina tillbudsstående medel. Skillnader mellan kapitalinkomstbeskattning och förvärvsinkomstbeskattning måste hållas på en rimlig nivå. Likaså bör beskattningen för små- och medelstora företag beakta företagarrisken som företagandet innebär. Den borde beaktas i dividendbeskattningen på ett betydligt bättre sätt än vad arbetsgruppen gjort. Det små- och medelstora företag sysselsätter cirka 61 procent av arbetskraften i Finland idag. De är också den grupp som skapar flest nya arbetsplatser i landet.

skattereform ut enligt dig?

För att beskattningen skall ha en incitamentseffekt borde beskatt-

T e x t Kenn eth St a gnä s

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

28

Online

Webben

SU.FI GALLUP

Hurriksi.fi

Gå in på webben och rösta i den aktuella frågan!

Aldrig mera tvångssvenska. Radio X3M erbjuder en portal där man kan bli finlandssvensk i ett knapptryck. Ett bra alternativ för den finskspråkige som vill byta modersmål och bli finlandssvensk. Och vem vill nu inte det? Förmåner som nämns är:

TIDIGARE RESULTAT Är du medlem i kyrkan?

Ja Nej Nej, men i

annat

religiöst samfund

73 % 26 % 1%

50 röster

Borde tiggeri förbjudas?

Ja Nej

39 % 61 %

41 röster

Allmän värnplikt?

Ja Nej 111 röster

72 % 28 %

• Aldrig mera tvångssvenska • Ett bättre och lyckligare liv • Ett garanterat regeringsparti • Fonder som trugar pengar på dig • En tunnare morgontidning som ger dig tid till annat • Vårt land på originalspråk • Dubbel nytta av gatuskyltarna i tvåspråkiga kommuner diggar kampanjen!

Mest lästa politiska bloggar i Finland

Cisco Finland har i oktober undersökt vilka politiska bloggar som är populärast. Vi noterar att SU tyvärr inte är representerat på tio i topp listan och tipsar samtidigt om thesuoffice.blogspot.com 1. Soininvaara (Osmo Soininvaara) 2. Jyrki JJ Kasvi blogi 3. Ari Rusila's BalkanBlog 4. Anna Kontulan blogi 5. Alex Stubb blogi 6. Mirka Muukkosen poliittinen päiväkirja 7. Paavon blogi 8. Yrjö Hakanen blogi 9. Jukka Torikka 10. Oksa merkintöjä (Petteri Oksa)

SA M M A NSTÄ LLNING Kenneth St agnäs

29

VERKSAMHETSUTSKOTTET

SVEN SK FR A M TID N o 4-5

TÄVLING

Valracet kör igång — är du och din lokalavdelning redo?

Verksamhetsutskottet ordnar en tävling för alla lokalavdelningar inför riksdagsvalet. Utmana nära och kära och häng med på alla tiders tävling!

Mer information hittar du på su.fi ”Riksdagsvalet 2007 var en av de roligaste grejerna under SU-åren! Vi var ett sammansvetsat gäng med massor av energi, som dansade på torg, gjorde krogrundor, bakade lyckokakor och åkte omkring med kampanjbilen. Allt var, och är, möjligt - kom med ni också!” Lottis Bender

Skicka in ditt bästa minne–få en överraskning på posten SU:s verksamhetsutskott samlar in roliga foton och storyn från SU:are genom tiderna. Skicka ditt bästa minne till skoj@su.fi, så får du en överraskning på posten!

⁄ 2010

SVENSK F R A M T I D N o 4 - 5

⁄ 2 010

30

Do SU! Be SU! Add SU!

kontakt Helsingfors

Helsingfors kretsordförande

Postadress: PB 430, 00101 Helsingfors Besöksadress: Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Kimmo Heikkinen Mobil: 040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi

Åboland

Åbolands kretsordförande

Besöksadress: Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02-232 6274

Maria Flemmich Mobil: 040 1824969 maria.flemmich@su.fi

Nyland

Postadress: PB 430, 00101 Helsingfors Besöksadress: Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968 Österbotten

Besöksadress: Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06-317 9497

Nylands kretsordförande

Anna Bergman Mobil: 040 5865705 anna.bergman@su.fi Österbottens kretsordförande

Ulrika Forss Mobil: 050 5321439 ulrika.forss@su.fi

Jag vill engagera mig. Jagtar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa just mig. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG NERE PÅ DEN HÄR SIDAN.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

Adda SU på Facebook,Twitter, Issuu

FÄRG: RÖD

GOD JUL!

Svensk Ungdom, eller SU, är Svenska Folkpartiets ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på liberalism, ett tvåspråkigt samhälle och tolerans.

Liberalism för oss är ett tolerant och mångkulturellt samhälle där besluten utgår från dig och

mig. Frihet under ansvar är vårt motto. Vi vill samla de unga krafterna i Finland för att driva deras intressen på det politiska planet. Gå in på su.fi så får du veta mer.

Officiell webbsajt

Följ med oss även på Facebook

http://su.fi

http://facebook.com/svenskungdom