Svensk Framtid 3/2011 by Svensk Ungdom

SVENSK UNGDOMS POLITISKA MAGASIN

N째 03 2011

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

I DETTA NUMMER

03 2011 SOMMARSPECIAL INNEHÅLL

L E DA R E 3 — G R I L L P I C K N I C K 4 — A N S L AG S TAV L A N 5 — K R E T S A R N A 6 — V I C E O R D F Ö R A N D E N 7 — F O L K K Y R K A N 8 - 10 — N OT I S E R 11 — R I K S DAG S VA L 1 2 - 1 4 — K O N G R E S S 15 - 17 — L S K 1 8 — B R O BY G G E 19 — R E C E N S I O N 2 0

LEDARE

ATT HELA TIDEN BLI BÄTTRE

No 03 / 2011 CHEFREDAKTÖR

Kenneth Stagnäs

kenneth@ su.fi +358 (0)45 7731 0276

Chefredaktör Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi

FORMGIVNING

Emil&Stephanie Ab

www.emilstephanie.com PÄRMBILD

Emil&Stephanie Ab ANSVARIG UTGIVARE

Förbundsordförande Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi ATT UTVECKLAS och

bli bättre. Det har alltid varit en förutsättning för att överleva. I dagens samhälle känns det ännu mer angeläget. Man ska utvecklas på ett personligt plan och företag med dess arbetsrutiner ska ständigt utvärderas och förbättras. Och visst är det så, jag är en trogen anhängare av den principen. Den finländska tankesmedjan näringslivets delegation EVA presenterade här om veckan sin rapport ”Heja, Sverige”. Den reder ut vad vi i Finland kan lära oss av grannlandet Sverige och försöker peka på skillnaderna mellan oss. Rapporten granskar och jämför essentiella områden som politik, ekonomi och även sport. Redan namnet på rapporten får säkert många att se rött. Den må vara medvetet aningen provocerande. Och bra så, det ger uppmärksamhet och många får sig en tankeställare. I rapporten klargörs att det utan tvivel går bättre för Sverige inom dessa tre områden. Nio författare kommer gemensamt fram till att

de markanta skillnaderna bottnar i att svenskarna har bättre självkänsla och större livsglädje. Det i sin tur genererar positiva effekter. Även begrepp som tolerans, omtänksamhet och jämlikhet värderas högre av svenskar än finländare. Något vi själva ibland gillar att dra på smilbanden åt, mig själv inkluderat; att svenskarna inte kan ta beslut utan endast diskuterar och debatterar, är ett fenomen som lovordas av en av skribenterna. Att skapa samförstånd är en fördel. Management by perkele är inte längre dagens melodi. Markku Erola som är en av skribenterna påpekar att finländarna är bra på att skapa innovationer, men svenskarna är experter på att skapa varumärken och marknadsföra sig internationellt. Regeringsalliansen får också beröm. Deras politik och då specifikt jobbskatteavdragen har bidragit till Sveriges kraftiga tillväxt. Den har också skapat förutsättningar för skatteflyktingarna att återvända. Rapporten säger att invandrarna

alltid har setts som en resurs och som blivande företagare, inte som en socialpolitisk börda. Rapporten i sig själv är ett fenomenalt exempel på steg ett till framgång: utvärdering. Innehållet i den har folk säkert olika åsikter om. Men kärnan i rapporten är för mig klar; en del av framgångsreceptet är att våga utvärdera, följa upp med diskussioner och upprätthålla en positiv anda. Förutsättningar för vinnarkoncept skapas genom ständiga utvärderingar och förbättringsvilja, öppenhet och framåtanda. Man måste fördomsfritt granska sin egen verksamhet för att komma framåt, identifiera problemområden och förbättra dem. Genom att hålla de här principerna bakom örat i såväl politik som företagande, kommer vi ett steg närmare toppen!

MEDVERKANDE

Otto Andersson Mats Biström Christa Björkstam Christoffer Hällfors Silja Borgarsdottir Sandelin Robert Byggmästar Johanna Hannus Lotte Uutinen Linus Vuorio Fredrika Åkerö REDAKTIONEN

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors TELEFON FAX

E-POST WEBB

(09) 693 072 47

(09) 693 19 68

sf@su.fi www.su.fi

TRYCKERI

KSF Medias tryckeri, Vanda UPPLAGA

6000 ISSN

078-4427

SVEN SK FR A M TID N O 03

HÖJDARE

GRILLPICKNICK 1.

Nu är grillsäsongen här och därför vill vi ge några bra tips för en lyckad grillfest. Förutom korv kan man grilla champinjon, paprika, halloumi, rotfrukt, banan, persika, marshmallows och biff. Allt det här får en fantastisk smak av lite glöd och sot. Det är bra att vara tillräckligt utrustad med tändstickor, kol, tändvätska, folie, hushållspapper

och ett par soppåsar när man går på grillpicknick. Maten smakar bättre och du sparar på naturen om du tar med dig riktiga bestick. Varje gång du tänder en eld är det viktigt att ha ett eldfast underlag (sten) och vatten nära till hands. Hoppas du kommer att ha många trevliga picknickstunder i sommar!

KORV Korv är klassikern och smakar bäst grillad över öppen eld. Det finns många olika typer i butiken, så prova olika sorter och fabrikat — och om ni är riktigt modiga och traditionella så kan ni prova ”musta makkara”.

LEGYMER Säsongens rotfrukter och grönsaker är underbara på grillen. Krydda djärvt med färska örter och mycket peppar och salt. Kom ihåg att ha tålamod med dessa. Sätt knytet på grillen en god stund före korven.

CHOKOBANANER Chokladbananer kanske låter suspekt, men det finns få saker som är så goda som stekt banan. Man behöver inte vara så noga med hur man paketerar bananerna. Lägg med två eller tre chokladbitar och om man vill kan man även slänga med lite marshmallows. SE UPP FÖR FRÄCKA MÅSAR!

⁄ 2011

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

FOTO : LI N U S V U O R I O

ANSLAGSTAVALAN

VÄRLDEN I SIFFROR 14 000€ Så mycket var statsskulden per invånare i Finland år 2010. Totalt låg den på 75 miljarder euro. Statsskulden ökade med 11 miljarder euro från året innan.

Ingen nytta av läsplattor - än

Mer fritid, mindre jobb

Bara en tiondel av företagen uppger att läsplattor skulle vara till nytta i deras verksamhet, enligt en undersökning av analysföretaget Stelacon. Anders Wedar på Stelacon säger till idg.se att förvånansvärt få ser professionell nytta med läsplattorna. - Det är svårt att integrera plattorna i företagens system och särskilt oanvändbara ifall man skriver mycket e-post. De är bra till att läsa dokument och tidningar men det räcker inte. Tangentbordet måste förbättras och för att de ska slå igenom borde de på riktigt ersätta laptoppen, säger Wedar. Undantaget i undersökningen är att en del kommuner och förvaltningar delar ut plattor till ledande politiker för att kunna minska antalet utskrifter. Dock finns inga stora inköpsplaner heller där, så försäljningen kommer inte att drivas upp av den orsaken. Läs mer i recensionen på sid 7

Finländare lägger mer tid på fritidsaktiviteter, hemarbete och hygien jämfört med situationen på 90-, 80- och 70-talen. Det som istället skärs ned på när tiden fördelas är förvärvsarbete och studier. Det här visar en analys av finländarnas tidsanvändning från Statistikcentralen. Förvärvsarbetet är det som tydligast minskat de senaste åren och det tros bero på recessionen.

Dyr mat i Finland Priset på mat i Finland stiger snabbast i hela Europa. I mars steg priserna på livsmedel med 6,7 procent medan ökningen i Sverige bara låg på 1,4 procentenheter. Ändå har inte producenternas vinster ökat. En orsak till de dyra matpriserna i Finland anses vara det geografiska läget men man kan också anta att företagen inom livsmedelsbranschen ökat sina vinster.

DO SU! BE SU! ADD SU!

30 000

Tablett mot hudcancer

Nyetablering av företag ökar Under sista kvartalet av 2010 ökade nyetableringen av företag med 1,4 procent jämfört med samma period året innan. Dessutom minskade antalet nedlagda företag med över 16 procent. Nyland var landskapet där flest nyetableringar skedde.

Kenneth St agnäs

FÖLJ SU PÅ FACEBOOK,TWITTER, ISSUU, YOUTUBE

Totalt 29100 examina avlades vid universiteten år 2010. Av dessa var 12400 lägre högskoleexamina och 14400 högre högskoleexamina.

120 1% Mediemarknaden ökade svagt år 2010 efter det kraftiga fallet året innan. Totalt var ökningen en procent och tyngdpunkten i ökningen låg klart på de elektroniska medierna.

”Om beskattningen

skärps kan det leda till en ny recession.

—Skattebetalarnas centralförbunds vd Teemu Lehtinen skickar en hälsning till regeringsförhandlingarna. Han påpekar vikten av att medborgarnas köpkraft bibehålls och att exporten inte ensamt kan garantera tillväxten. YLE 13.06.2011

SAM M A NSTÄ LLNING

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

29100

Finländska företag bedrev år 2009 verksamhet i 120 länder genom dotterbolag. Flest anställda utomlands hade finländska företag i Europa och Asien.

En ny tablett mot hudcancer ökar patienternas chanser att överleva. Studier visar att risken att dö i sjukdomen minskade med 63 procent bland de patienter som åt tabletten. Medicinen tillverkas av schweiziska läkemedelsföretaget Roche.

JAG VILL ENGAGERA MIG. JAGTAR KONTAKT MED ORDFÖRANDE I MIN KRETS SÅ DISKUTERAR VI VAD SOM KUNDE PASSA JUST MIG. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG HÄR INTILL.

Så många gymnasieelever avlägger årligen studentexamen i Finland. År 1931 var antalet 2049 personer.

HELSINGFORS

HELSINGFORS KRETSORDFÖRANDE

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Kimmo Heikkinen Mobil: 040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi

NYLAND

NYLANDS KRETSORDFÖRANDE

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Valter Huldén Mobil: 040 5282188 valter.hulden@su.fi

ÅBOLAND

ÅBOLANDS KRETSORDFÖRANDE

Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02-232 6274

Maria Flemmich Mobil: 040 1824969 maria.flemmich@su.fi

ÖSTERBOTTEN

ÖSTERBOTTENS KRETSORDFÖRANDE

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06-317 9497

Ulrika Forss Mobil: 050 5321439 ulrika.forss@su.fi

SVEN SK FR A M TID N O 03

KRETSARNA

H N A O

NYLAND SKA BLI LJUDLIGARE EFTER TVÅ OCH ETT HALVT ÅR beslöt

Anna Bergman att lämna ordförandeposten vid SU i Nyland. Tidigare har det varit en utmaning att hitta nya ordförandekandidater men i maj i år var tonläget annorlunda. Två kompetenta kandidater ställde sig till förfogande och efter omröstning blev Valter Huldén vald till ny ordförande för kretsen. Valter, 20 år och hemma från Grankulla, är väl invand med den nyländska kretsens verksamhet. – Jag har suttit tre perioder i kretsstyrelsen och det var nu dags att avancera och aktivera sig ännu mera. Jag funderade först på förbundsstyrelsen men när jag fick höra att Anna

var på väg bort från ordförandeposten var det givet att jag skulle ställa mig till förfogande. KÅRAKTIV PÅ HANKEN

Valter är sedan tidigare aktiv på flera plan inom organisationen. När han började studera på Hanken i Helsingfors i höstas tog han med sig LSK till högskolan. Vid Hankens studentkår (SHS) finns en delegation bestående av förtroendevalda studeranderepresentanter. Delegationen är kårens högsta beslutande organ och Valter beskriver den förenklat som en riksdag. Till delegationsvalet i höstas startade han och ett kompisgäng ett

2 JOBB! Svensk Ungdom söker två

politiska sekreterare

valförbund under namnet LSK. Valter själv gick in med ett relativt stort antal röster. – LSK har inte haft representanter i delegationen sedan Calle Haglunds tid. Tyvärr har högskolepolitik inte så bra klang i Hanken eftersom studerande där i största allmänhet inte är så intresserade av politik. För mig var det naturligt eftersom jag tog med SU och LSK utifrån. Någon aktiv värvningskampanj tänker jag inte göra utan jag nöjer mig med att presentera vilka möjligheter det finns inom vår organisation. I Nyland ska det inte heller bli några korståg. Men medlemmar ska värvas flitigt. – Jag vet att det finns en massa potential i Nyland och det finns också ett stort intresse, inte minst i huvudstadsregionen. Medlem blir man genom värvning, folk som drar med sina kompisar. Jag kom själv med genom ett kompisgäng som alla drog på kongressen till Tammerfors. De flesta är ännu kvar och aktiva. Det är mycket lättare att komma med via bekanta än att själv skriva in sig. Valter påpekar också att SU:s liberala politik verkar gå hem hos många. Därför ser han inte så stora farhågor i medlemsvärvningen. – Givetvis är det alltid lätt att tala om potential, men mer utmanande att genomföra i praktiken. Min valslogan var ett ljudligare SU i Nyland. Det är också något som vi ska ta fasta på under det kommande året, avslutar Valter.

NICHOLAS NY ORDFÖRANDE NICHOLAS KUJALA, 16

år och hemma från Esbo, valdes till ny ordförande för SU i Esbo & Grankulla på årsmötet i slutet av maj. – Till att börja med vill jag aktivera våra nuvarande medlemmar i lokalavdelningen. Verksamheten under året kommer att fokusera på att värva nya medlemmar vilket medför satsningar på olika typer av medlemsvärvningsjippon. Nicholas hoppas också på att avdelningen ska kunna delta aktivt i den kommande presidentvalskampanjen. Till ordinarie medlemmar i styrelsen valdes Valter Huldén, Jonathan Fagerström, Christoffer Kruse och Charlotta Välimäki. T E X T Ke nneth St a gnä s

T E X T Kenneth St agnäs

SOMMARBETE SEMINARIUM, VOLLEYBOLL & GRILLFEST

En till Åbolands krets och en till Österbotten krets. Heltidstjänsterna på SU:s kretskanslier i Åbo och Vasa är tidsbegränsade till två år med möjlighet till förlängning. Jobben ger enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en viktig roll då det gäller att förbereda inför och vinna kommunalvalet hösten 2012.

Hur blir SU en liberal motkraft? Kom med och diskutera ämnet och påverka förbundets framtid! Sommargymnasiet 12-14.8 på Kirjais Kursgård i Nagu, Väståboland.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 11 augusti per e-post till silja@su.fi. Du förutsätts börja jobba 1 september. Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin, 050 366 8291, silja@su.fi Mer information om tjänsterna på www.su.fi

⁄ 2011

Anmäl dej redan idag på

WWW.SU.FI

⁄ 2 011

PÅ NYA POSTER

V ICE ORD F ÖRANDE

FOTO : C H R I STA B JÖ R K STA M

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

POSITIV SÄRBEHANDLING KRÄVS FÖR ATT UPPNÅ FAKTISK JÄMLIKHET Otto Andersson ELIN ANDERSSON supple-

ant i SU i Hfors kretsstyrelse, har blivit vald till ordförande för SNÄf, Svenska Nationer och Ämnesföreningar r.f.

JANINA MACKIEWICZ riks-

dagskandidat i valet, har utsetts till Account Executive vid FIPRA International. Hon jobbar med skapandet av dialog mellan företag och beslutsfattare.

DANIELA HOLM tidigare

ordförande för Helsingfors krets, har börjat jobba som riksdagsassistent för riksdagsledamot Mats Nylund.

NIKLAS MANNFOLK riks-

dagskandidat i valet, har utsetts till riksdagsassistent för SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Stefan Wallin.

STEPHANIE LINBERG har

efter två och ett halvt år som politisk sekreterare för Österbottens krets börjat jobba som riksdagsassistent för riksdagsledamot Lars-Erik Gästgivars.

ARMI MURTO tidigare

vice ordförande för SU och LSK, har utsetts till ny generalsekreterare för Haaga-Helias studerandekår HELGA.

otto.andersson@su.fi riksdagsvalet har man kunnat skönja en beklaglig utveckling i vårt samhälle. Rasistiska uttalanden och påhopp har blivit allt vanligare såväl ute på gatan som på t.ex. olika diskussionsforum. Som riksdagsvalets stora vinnare skulle Sannfinländarna nu efter valet ha haft en ypperlig chans att ta sitt ansvar och visa ryggrad genom att tydligt ta avstånd från rasism och all slags främlingsfientlighet. Sannfinländarnas riksdagsgrupp publicerade, i och för sig, ett utlåtande mot rasism. Tyvärr urvattnas utlåtandet p.g.a. att man i samma utlåtande även fördömer s.k. positiv särbehandling. Med positiv särbehandling avses särskilda åtgärder som myndigheterna kan vidta i situationer där jämlikheten mellan olika grupper i samhället är hotad och risken för utslagning är stor. Kort därefter gick Samlingspartiets ungdomsförbund, med ordförande Wille Rydman i spetsen in i den sannfinländska linjen. I ljuset av den politik som de fört under det senaste året, är detta inte direkt överraskande, men likväl mycket beklagligt. Vi i Svensk Ungdom tar starkt avstånd från detta Sannfinländska synsätt. Genom positiv särbehandling försämras inte majoritetens ställning, vilket Sannfinländarna, av någon oförklarlig orsak, tycks tro. Poängen är att man genom positiv särbehandling kan garantera olika minoriteter samma utgångspunkter som majoriteten. Dessa minoriteter är t.ex. åldringar, unga, invandrare och handikappade. Det är ett faktum att faktisk jämlikhet mellan individerna inte enbart kan uppnås genom formella jämlikhetsstadganden i lag. För att garantera samma möjligheter för alla, krävs det ibland aktiva åtgärder från samhällets sida. Sådan här positiv särbehandling är t.ex. utbildningsplatser för minoriteter, stödundervisning i grundskolan eller specialtjänster för krigsveteraner. Ingen av dessa kan knappast ifrågasättas. Åtminstone jag vill ha ett samhälle där alla har samma faktiska möjligheter att leva och utveckla sig själv. Positiv särbehandling är ett sätt att uppnå ett sådant samhälle. BÅDE UNDER OCH EFTER

DANICA VIHINEN har

efter drygt ett år som politisk sekreterare för Åbolands krets börjat jobba som riksdagsassistent för riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Denna kolumn skrivs av någon av SU:s viceordföranden, Sandra Grindgärds eller Otto Andersson

FOLKKYRKAN

SVEN SK FR A M TID N O 03

AV FINLANDS BEFOLKNING ÄR 78 % LUTHERANER OCH 1 % ORTODOXA. 19 PROCENT HÖR INTE TILL NÅGOT TROSSAMFUND. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är det officiella namnet på Finlands största religiösa samfund. Kyrkan är den tredje största medlemskyrkan inom Lutherska världsförbundet. Den är en av två folkkyrkor i Finland, den andra är Finska ortodoxa kyrkan.

⁄ 2011

S t at is t i kc e nt r a len, uppg ift er fr ån år 2010

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

FOLKKYRKAN

Finland har ingen statskyrka, men kyrkan och staten samarbetar på olika sätt. Kyrkan deltar i många av samhällets uppgifter. Enligt Finlands grundlag regleras kyrkans ordning och förvaltning i kyrkolagen, vars innehåll fastställs av kyrkomötet.

STATSKYRKAN BLEV FOLKKYRKA i Finland är enligt lag ett offentligrättsligt samfund. Kyrkan har därför rätt att uppbära sin medlemsavgift i form av kyrkoskatt. På grund av sin offentligrättsliga ställning ska kyrkan tillämpa öppenhetsoch offentlighetsprincipen på alla plan. Principen gäller offentligheten i behandlingen av ärenden, i fråga om handlingar och insynen i de anställdas verksamhet samt öppen information. Statskyrka innebär ett system där staten förbundit sig till en viss trosbekännelse och förvaltningsmodell eller där staten annars har en avgörande beslutanderätt i kyrkliga ärenden. Ett statskyrkosystem förekom under svenska tiden och ännu under autonomins tid. Småningom har detta system avskaffats helt och hållet. Så skedde också i Sverige i början av år 2000. Lutherska kyrkan i Finland kan kal�las en folkkyrka. Kyrkans högtider, från dopet till begravningen, och kyrkliga sedvänjor är en del av den finländska traditionen. Benämningen folkkyrka avspeglar också kyrkans uppgift. Dess verksamhet omfattar hela folket. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN

SKATTEMEDEL FINANSIERAR

RELIGIONSFRIHET ÄR EN GRUNDRÄTTIGHET

och Finska ortodoxa kyrkan, de två folkkyrkorna i Finland, har rätt att uppbära medlemsavgift i form av kyrkoskatt. Endast de som är medlemmar beskattas och det sker i anslutning till beskattningen. En församlingsmedlem betalar kyrkoskatt till församlingen eller den kyrkliga samfälligheten på den ort som var hans hemkommun vid utgången av det föregående skatteåret. Kyrkoskatten fastställs utgående från församlingsmedlemmens beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen. Inkomst-skattesatsen för kyrkoskatten varierar i olika församlingar och är 1–2,25 %. Församlingarnas skatteintäkter inom den evangelisk-lutherska kyrkan består till 88 % av kyrkoskatt från församlingsmedlemmarna.

RELIGIONSFRIHETSLAGEN

EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN

ger varje finländare rätt att höra till ett sådant religionssamfund han eller hon vill höra till. Var och en har rätt att bekänna sin tro, uttrycka sin övertygelse och utöva sin religion individuellt och tillsammans med andra. Tanken bakom religionsfrihetslagen är att religionsfriheten är något positivt. Enligt religionsfrihetslagen behöver man i Finland varken höra till något religionssamfund eller delta i utövande av religion mot sitt samvete. Religionsfrihet är en grundrättighet i överensstämmelse med Finlands grundlag. Samtidigt är den en väsentlig mänsklig rättighet som bland annat ingår i Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är på statens ansvar att trygga religionsfriheten och skapa förutsättningar för att den fullföljs.

SAMFUNDSSKATT

Församlingarna tilldelas en andel av samfundsskatten som ett stöd till kyrkan för dess samhällstjänster, bl.a. barn- och ungdomsarbete, social omsorg samt skötsel av begravningsväsende och kyrkböcker och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Samfundsskatten är den skatt som bl.a. företag och organisationer betalar på sitt årsresultat, varav en del tillfaller församlingarna. Församlingarnas andel av samfundsskatten år 2007 var 1,75 %. Församlingarnas skatteintäkter består till 12 % av samfundsskatt. Hämt at f rån Evangel si k-l utherska k yrkan i Fi nl and — evl .fi

FOLKKYRKAN

SVEN SK FR A M TID N O 03

F ÖRBU N D S ST YRELSEMEDLEMMENS KOMME N TAR

”KYRKAN BÖR REFORMERAS” ALLA VINNER PÅ EN TOTAL SEPARATION MELLAN KYRKA OCH STAT Robert Byggmästar

robert.byggmastar@su.fi KYRKAN HARTRADITIONELLT haft en cen-

Till vänster Henrik Sawela, till höger Björn Vikström

Vilken status ska folkkyrkan ha i dagens samhälle? Beskattningsrätt men också samhällsansvar kännetecknar den Evangelisk-lutherska kyrkan, mer känd som folkkyrkan. Biskop Björn Vikström och skeptiker Henrik Sawela debatterade ämnet SU ARRANGERADE i samband med kon-

gressen ett seminarium som behandlade vilken roll folkkyrkan bör ha. Till seminariet som arrangerades i form av paneldebatt var Björn Vikström, biskop vid Borgå stift, och Henrik Sawela, skeptiker, inbjudna debattörer. Som bränsle på elden deltog SU:aren och Larsmobon Robert Byggmästar i debatten. Vikström anser att den Evangelisklutherska kyrkan, som han representerar, står inför stora utmaningar framöver. Han vill utveckla den allmänna uppfattningen om kyrkan och hoppas att folk inte ska uppfatta den som en myndighet utan mer som en förening. – Kyrkan ska inte ha en auktoritär myndighetsstämpel, den ska inte heller uppfattas som ett ”försäkringsbolag” dit man går bara när man är i nöd. Enligt samhällsanalytiker finns ett behov av tro i samhället, behovet av andlighet har dessutom inte minskat på senaste tid. Det betyder att kyrkan måste kunna svara på det här behovet för att även i framtiden vara en stark aktör. En annan utmaning är den utbredda individualismen i samhället, människor vill inte ha allt i ett färdigt paket. Det föränderliga samhället tycks vara den stora allmänna utmaningen för kyrkan. Vikström tillägger att kyrkans varumärken såsom solidaritet och ansvar för andra, inte längre är en självklarhet i samhället. Sawela som är uppväxt i en troende familj motsatte sig redan i unga år ritualer som bordsbön, aftonbön och söndagsskola. Sedan tonåren har han haft en kritisk grundton till kyrkans ställning i samhället. Han presenterar sig själv bland annat som rationalist. Sa-

wela ger kritik år kyrkans sätt att försörja sig på likgiltiga medlemmar. – Jag vill påstå att av kyrkans medlemmar är endast cirka 20 procent djupt troende och aktiva inom församlingen. Resten är med av ”gammal vana”. Endast två till tre procent skriver in sig i kyrkan självmant, övriga har blivit medlemmar på föräldrarnas vilja via dop. Han påpekar att det i vår kultur är ritualerna som upplevs som viktiga och det är till stor del därför man vill vara kvar. Ett exempel på en ritual är vigseln. I dag förrättas 55 procent av vigslarna i kyrkan men trenden är nedåtgående. Han påminner om att det också finns så kallade civila fester. Man kan viga sig utanför kyrkan och man kan ordna en namngivningsfest istället för dop. Vikstöm och Sawela är ändå överens på vissa områden. Sawela håller med om att kyrkan bör reformeras och bli mer som en förening. Att de två står närmare varann än man kunde tro beror säkert på att Vikström tillhör den mer liberala falangen inom kyrkan. Robert Byggmästar är starkt kritisk till att kyrkan har beskattningsrätt. Han frågar sig hur det kan vara så att endast Evangelisk-luterska kyrkan och Finska ortodoxa kyrkan besitter denna rätt. – Det finns väldigt många trossamfund i Finland. De tvingas finansiera sin verksamhet på annat sätt. Det är inte konstigt att kyrkan uppfattas som en myndighet eftersom staten legitimerar endast en kyrka genom att ge den beskattningsrätt. Vi borde ha en fri marknad också inom det religiösa livet.

TEXT & FOTO Kenneth St agnäs

tral position i vårt samhälle. Efter att först ha bekämpat den tidiga kristendomen ersatte romarna sina traditioner med kristendomen och gjorde den till sin nya statsreligion. Efter Romarrikets fall blev kyrkan ett andligt imperium ledd av påven vars inflytande spred sig över hela Europa. Mycket var politiskt maktspel och inte alltid så mycket religion. Först efter reformationen och separationen från katolska och svenska kyrkan blev kyrkan i Finland självständig. Men varför skall ett land ha en statskyrka? Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland regleras enligt en egen lag och har en rad förmåner. Kyrkan har rätt att beskatta sina medlemmar, något som borde vara en exklusiv rättighet för staten och kommunerna. Kyrkan erhåller pengar i form av samfundsskatt som alla finska företag betalar, oavsett ägarnas religionstillhörighet. Tidigare var presidenten också kyrkans formella överhuvud, vilket betydde att man måste vara lutheran för att bli president, detta ändrades dock år 2000. Kristendomen är en stor del av vårt kulturarv, och fortsättningsvis är en överhängande majoritet av Finlands invånare medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan. I dag har också anhängare av andra religiösa samfund samma rätt att utöva sin tro. Men det är ändå inget argument för varför vi skall ha en statskyrka. Inom ekonomin har det visat sig att en fri marknad mellan olika aktörer bäst kan tillgodose konsumenternas efterfrågan. Även en sund konkurrens bidrar till att kvaliteten hålls hög. Däremot kan monopolliknande situationer och statssubventioner ha negativa följder för konsumenten. Varför tillämpar man då inte principen om den fria marknaden inom det religiösa? Jag är en anhängare av vinn-vinn lösningar och tycker att man alltid borde sträva efter lösningar som alla vinner på. Jag är övertygad att alla skulle vinna på en total separation mellan kyrka och stat. Kyrkan skulle i ett sådant fall inte mera vara lika stel och byråkratisk. Det skulle hjälpa kyrkan att fokusera på sina kärnuppgifter och lättare komma nära människan. Kyrkan skall kunna stå på egna ben och spela med samma spelregler som alla andra. Denna kolumn skrivs av en förbundsstyrelsemedlem.

⁄ 2011

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

NOTISER

SU I MEDIA H B L 3 1. 0 5 . 2 0 11

”Och om mellanåret betyder att den blivande studerande vet vilken utbildning han eller hon vill gå och minskar på andelen avbrutna studier gör mellanåret mera nytta än skada.”

NYLANDS BRIGAD ÄR KANON i att gå till attack mot Nylands Brigad, argumenten för en nedläggning saknas. Sannfinländarnas politik bevisar tydligt att partiet vill nedmontera svenskan i Finland. Det enda argumentet de har för att lägga ner brigaden är språkpolitiskt, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö. Den nyinvalde riksdagsledamoten, försvarsutskottets ordförande Jussi Niinistö (PS) vill inte minska på garnisonernas antal i Finland. – DET FINNS INGET VETT

—Förbundsordförande Fredrika Åkerö om Finlands Näringsliv EK:s meddelande om att de är trötta på lata ungdomar.

Inför riksdagsvalet sade ändå flera riksdagspartier att ska det tas bort någonting i statens budget är försvarsbudgetens utgifter om tänkbar post. Så om Niinistö måste lägga ner garnisoner är Nylands brigad den första han skulle avsluta. – Det här visar hur genomskinlig politik Sannfinländarna för, man är beredd att slösa skattepengar genom att lägga ner en av de kostnadseffektiva garnisonerna. Helt huvudlöst, säger Åkerö.

Svensk Ungdom ifrågasätter därför starkt tanken på en ned-läggning av en av landets bäst fungerande garnisoner. Kostnad per beväring är låg, resultaten garnisonen presterar höga, och Nylands Brigad har stor betydelse för marinen och försvarsmakten. Svensk Ungdom uttrycker sitt starka stöd för brigadens arbete och fortsättning i Ekenäs, Raseborg.

Vad som mest irriterar mig är emellertid den attityd som kommer fram i uttalandet. Det är inte första gången vi får höra hur lata ungdomar är. Varför är det ungdomar som ska stå som syndabockar i samhället för det hållbarhetsunderskott som har uppstått, för en situation vi inte kunnat påverka. Det värsta är den diskriminering som kommer fram i Finlands Näringsliv EK:s uttalande. Unga människor uppnår myndighetsålder vid 18 år, och borde rimligtvis beaktas som jämlika och jämnvärdiga medborgare efter det. Då borde dessa medborgare också har samma rätt som alla andra att välja vad de gör efter examen från

andra stadiet. Och att alla ungdomar är lata är en fördom som pekar ut unga människor som en homogen grupp. Många unga lider redan före de når arbetslivet av depression och utbrändhet. Nej bästa EK, vi ungdomar är inte lata. Vi söker vår väg i livet, en väg som är allt annat än lätt att gå fram på i dagens informationssamhälle där förväntningarna är allt annat än lågt satta på vår generation. Vi försöker leva upp till kraven. Att anklaga oss för lathet sporrar inte direkt till solidaritet mellan generationerna.

H B L 2 8 . 0 5 . 2 0 11

”Om vi ska sätta prislapp på invandrarna som en grupp vill vi också se en prislapp på alla andra samhällsgrupper.” —Minna Lindberg och Johan Ekman om debatten som Sannfinländarna startat om hur mycket invandraringen kostar. Lindberg och Ekman fortsätter med att fråga sig vad åldringar, kontorsarbetare, kommunalt anställda kostar samhället.

SU TRÖTT PÅ EK

för fram Johan Ekman som ny vice ordförande för Svenska folkpartiet. Ekman har tio års erfarenhet av att jobba för partiet, genom ungdomsförbundet Svensk Ungdom, i kommunalval och utskottsarbete. Han är 27 år, ursprungligen hemma från Åbo och nu bosatt i Helsingfors, där han studerar statsvetenskap. – Mitt hjärta slår för ett öppet och europeiskt Finland. Jag vill stärka partiets allmänpolitiska bredd så att SFP fortsättningsvis är Finlands mest resultatrika regeringsparti. SFP har traditionellt lyft fram ett socialt ansvar som en del i ett framgångsrikt samhälle. Jag vill fortsätta den traditionen, säger Jo-

han Ekman. – Johan har de kvalifikationer man förväntar sig av en vice ordförande. Han är mångsidig, har lång erfarenhet av politiskt arbete och en stark vision för framtiden. Hans socialliberala värderingar behövs och han är en lagspelare. Därför ställer vi oss starkt bakom hans kandidatur, säger Fredrika Åkerö, förbundsordförande för Svensk Ungdom. Johan Ekman har hunnit med mycket. Han har varit medlem av SU:s förbundsstyrelse 2004-2007, och fungerat som förbundets vice ordförande 2006-2007. Åren därpå, 2008-2010, var Ekman medlem i SFP:s partistyrelse, och har ställt upp som kommunalvalskandidat

”Ännu 2008 var vår statsskuld 54 miljarder euro. Idag, tre år senare, har statsskulden vuxit till 75 miljarder euro.” —Europaparlamentariker Carl Haglund om att den kommande regeringen måste ta sej an landets ekonomiska problem. Den offentiga sektorn lever över sina tillgångar, vilket kräver balanserande åtgärder.

JOHAN EKMAN KANDIDERAR TILL SFP:S PRESIDIUM SVENSK UNGDOM

H B L 1 2 . 6 . 2 0 11

FOTO : GE O RG B O LD T

meddelade 26 maj via Svenska YLE att de har tröttnat på lata ungdomar. Unga ska enligt EK genast efter studenten söka sig till fortsatt utbildning, istället för att ta ett mellanår. Näringslivets delegations EVA:s chef Matti Apunen menar att unga inte lär sig hur viktigt arbetet är från hemmet. Många unga jobbar när de tar ett mellanår, vilket ger arbetserfarenhet. Och om mellanåret betyder att den blivande studerande vet vilken utbildning han eller hon vill gå och minskar på andelen avbrutna studier gör mellanåret mera nytta än skada. FINLANDS NÄRINGSLIV EK

2004 och 2008. Ekman har också en stark bakgrund i Finlands Scouter, Delegationen för ungdomsärenden Nuora och Finlands ungdoms-samarbete Allianssi. Han har också varit aktiv internationellt, som styrelsemedlem i European Youth Forum och han fungerade som ordförande för utrikes- och säkerhetspolitiska gruppen för unga, som grundades 2007 på dåvarande utrikesminister Kanervas initiativ. Partiet väljer ordförande och tre vice ordföranden på partidagen 19 juni i Esbo. SU

SVEN SK FR A M TID N O 03

RIKSDAGSVAL

⁄ 2011

FOTO : C H R I STA B JÖ RK STAM

F ÖR B U N D SOR D FÖR A N DE

FÅR DET LOV ATT VARA EN SIXPACK? Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com DET HAR VARIT en lång vår, med riksdagsval, kongress,

regeringsförhandlingar och partidag. Regeringsförhandlingarna berör oss alla som bor i Finland. Regeringsprogrammet har stor betydelse för vad som händer inom politiken de närmaste fyra åren. Jag hade förmånen att delta i regeringsförhandlingarna i Ständerhuset i Helsingfors, och det har inte varit lätt den här gången, det har alla kunnat följa med i olika medier. Under de tretton dagar som förhandlingarna pågick ”första gången” fick jag en känsla av att vi leker arga leken. Men ingen började skratta, och det blev en time out. Det som vi då visste med säkerhet var när det var lunch och middag. SFP brukade ha gruppmöte efter maten, och vi blev briefade om vad som hade hänt i de olika arbetsgrupperna, nio till antalet. Det går inte att avslöja alla svängar och jag tror också det bästa just nu är att se framåt och få samarbetet att fungera. En sak kan jag konstatera, det som skrivs och syns i medier motsvarar inte precis det som händer inne i huset. Det är ett spel. Resten får jag väl lämna till mina memoarer. I skrivande stund sitter de sex partierna, sixpacken, och förhandlar igen. Står det inte i regeringsprogrammet att äktenskapslagen ska förnyas så att den blir könsneutral (eftersom Kristdemokraterna motsätter sig det) betyder det att SU kommer att lyfta upp frågan under regeringsperioden, som en fråga den ansvariga ministern ska ta upp till behandling. Regeringsprogrammet får inte bli som en bibel. Vad vi däremot inte kan pruta på är en indexbindning av studiestödet. Det är förstås en ekonomisk fråga, men också en rättvisefråga. För SU är svaret självklart, det ska finnas pengar till den här åtgärden. Annars blir det dyrare i ett senare skede. Med SFP vid förhandlingsbordet har vi goda möjligheter att påverka. Så i det här skedet säger jag ja till en regering bestående av sex partier, ja till sixpacken. Senare under sommaren gärna i form av en bastuöl, för vi mår alla bra av lite sommarlov efter den intensiva politiska våren.

Utan pengar och utan kampanjerfarenhet gick de orädda in i valkampanjen. Resultatet ett år senare blev 812 röster och ett nytt jobb i riksdagen. Riksdagsvalskandidat Niklas Mannfolk och hans kampanjchef Joachim Hesthammer är nöjda och konstaterar att de lärt sig mycket. Nästa gång utlovas osynliga hundar.

TILL RIKSDAGEN PÅ EN TUSENLAPP T E X T & FOTO

Kenneth St agnä s kenneth@su.fi

NIKLAS MANNFOLK,

26, hade tidigare jobbat i Bryssel och rikspolitiken kändes lite avlägsen. Men när han förra året i mars blev tillfrågad om han ville ställa upp som kandidat i Åbolands krets, Egentliga Finlands valkrets, tackade han ja. – Ett av de första tipsen jag fick var att välja en kampanjchef som inte är en nära vän. Kommunikationen blir enklare och kanske mer professionell om man väljer någon som inte står väldigt nära. En månad efter nomineringen ringde jag Joachim Hesthammer som också är aktiv inom SU. Några dagar senare satt Niklas tillsammans med Joachim, Ida Schauman och Danica Vihinen i vårsolen vid Aura å och bollade idéer. – Många goda idéer fanns och en kampanjgrupp var det första som rekommenderades att få ihop, säger Joachim. Jag konstaterade att man ska planera noggrant men jag förberedde mig även på att det kommer att hända saker som man måste lösa vart efter. Niklas poängterar att man säkert kunde ha planerat mycket mer ifall någon av dem hade haft erfarenhet av kampanj från tidigare. Länge lyste kampanjgruppen med sin frånvaro men slutligen fanns åtminstone en inofficiell sådan. Beata Björkvall och Danica Vihinen var till stor hjälp och genom lite plock här och där fanns till slut en grupp som aktivt hjälpte till.

at drag och framför allt nästan gratis. Dessutom hade vi turen att få mycket uppmärksamhet i media. Trots det spenderade vi inte en cent på utrymme i tidningar. Till exempel Turun Sanomat hade en följetång där unga kandidater intervjuades och jag hade turen att få min intervju publicerad samma dag som förhandsröstningen inleddes. Även i Åbo Underrättelser hade jag förmånen att synas, säger Niklas. – Jag ringde ett flertal gånger till YLE och försökte fixa intervju. Efter tredje gången fick jag napp och resultatet blev ett reportage i TV-nytt, säger Joachim. De poängterar också att Åbolands krets var en fördel. Eftersom SFP bara ställde upp tre kandidater i kretsen exponerades Niklas bättre på affischer och dessutom hade personalen i kretsen mer tid att hjälpa till. – Goda vänner och stora kontaktytor var en viktig bricka i spelet. Vi hade tre olika fotografer, en bra hemsida och designade flyers. Allting utan stora kostnader eftersom folk ställde upp. Man ska komma ihåg att be om hjälp, då får man det också, säger Joachim. Sociala medier är också gratis. Där hade Niklas som många andra en egen page och försökte kommentera inlägg för att göra sitt namn synligt. Trots annonsering konstaterar han att de kunde ha gjort mycket mer på Facebook. Till exempel en egen blogg skulle ha varit bra för att nå ut med budskap.

NOLLBUDGET

DÖRRKNACKNING

En kampanj kostar oftast mycket pengar, men inga stora pengakistor fanns vid Niklas sida. – Egentligen borde vi aktivt ha gått ut och sökt pengar från olika sponsorer men istället gick vi in för devisen ”tonnilla eduskuntaan”, säger Niklas. Budgeten låg på 1040 euro. Med den, strategiska beslut och goda vänner föll mycket på plats. – Vi gick in för att synas på högskolor, årsfester och sillisar. Det var ett lyck-

Sensommaren 2010, inför riksdagsvalet i Sverige, erbjöd SU sina då redan klara kandidater möjligheten att besöka partier i Sverige för att hitta nya idéer och inspiration. Niklas och Joachim besökte Folkpartiet i Göteborg och därifrån tog de med sig bland annat dörrknackning. Niklas påpekar att det är nu, innan alla andra gör det, som man ännu kan vinna röster genom dörrknackning. Om inte personen själv röstar så går

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

RIKSDAGSVAL

FOTO : C H R I STA B JÖ RK STAM

F ÖRBU N D S S E K RET ERARE

VALUTVÄRDERING

EN JOKER MED I SPELET Silja Borgarsdottir Sandelin

silja@su.fi

DAGARNA BLIR VARMARE, ljusare

Nik la s Ma n n fo l k

TOP 3 VAD FUNKADE BÄST?

Niklas Sillisarna Dörrknackning Flyers Joachim Dörrknackning Insändare Gator och torg

Joa chi m H e s t h a m m e r

budskapet i många fall vidare när folk diskuterar med varandra. – Vi utvecklade ett bra tillvägagångssätt när vi knackade dörr. Det gäller att snabbt komma till kritan och direkt när dörren öppnades bad vi personen nämna tre saker de vill förbättra i Finland. Vi hade också en snyggt inslagen present. Givetvis väckte dörrnacknackningen blandade reaktioner, ibland smällde folk igen dörren och ibland blev vi glatt inbjudna, säger Joachim. ÖPPEN DIALOG

Båda två påpekar att dialogen mellan kandidat och kampanjchef är avgörande. De gick direkt in för att ha en öppen dialog där kritiken inte skulle vara censurerad. Det kräver kurage både av kandidaten, som inte får ta på näsan, och även från kampanjchefen, som inte får vara rädd för att ärligt säga vad han tycker. Det är viktigt för utvecklingen och för att man ska kunna förbättras i sin roll. För Niklas och Joachim fungerade det bra redan från början eftersom just det här var en av de första sakerna de klargjorde sinsemellan. Efter en aktiv kampanj är båda nöjda. Det har också lett till konkreta förändringar för Niklas. Tanken med att ställa upp i valet behöver inte alltid vara att man ska bli invald. Niklas har blivit anställd som partiordförande Stefan Wallins riksdagsassistent och har redan börjat sitt nya jobb. Joachim har fått nytta av sina kunskaper i marknadsföring och tycker att erfarenheten har varit viktig. – Till nästa val är vi mycket klockare. Idealsituationen skulle vara att kandidaten är helt ledig under kampanjen och man har ett kreativt team som heltid jobbar med att göra kampanj på olika sätt. I samband med nästa valkampanj kommer också idéer som inte nu blev förverkligade att se dagsljuset. Då ger vi vår omvärld osynliga hundar.

och sommaren är här. Bakom oss har vi en väldigt aktiv vår inom förbundet, i kommunerna, inom rikspolitiken och Europaparlamentet. Speciellt har våren präglats av riksdagsvalet. SU hade många väldigt goda kandidater och många duktiga valarbetare som gjort det möjligt för SU att föra en positiv och synlig kampanj. Alla SU:s kandidater har byggt upp politiska profiler och jobbat hårt för att SU och SFP skulle lyckas i det utmanande valet och jag hoppas se dem alla i framtida valrörelser inom SU och SFP. Valresultatet i sig oroar säkerligen mången annan än bara mig. Sannfinländarnas enorma framsteg är ett tydligt tecken på att väljare vill se förändring och något nytt och att Sannfinländarna lyckades få sina supportar att verkligen gå och rösta. Att de kunde gå till val och göra det resultatet de gjorde utan att ha klara lösningar på våra största problem i samhället och utan att ge svar på frågor kvarstår för mig som ett frågetecken. De tre stora, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Centern, är de som främst tappar röster till Sannfinländarna. Dessa tre måste tänka över vad det är som gör att deras väljare (och ibland också en del av deras etablerade politiker) valt Sannfinländarna, eller överväger att göra det. Under valkampanjen gick dessa tre partier för mycket med i Sannfinländarnas spel istället för att ifrågasätta deras åsikter och peka ut direkta felaktigheter som ofta kom upp. Det räcker inte med att några mindre partier, som SFP, tar ansvar, alla partier ska göra det och inte låta Sannfinländarna forma spelreglerna ensamma. Speciellt oroade torde Centern vara. Deras systerpartier i övriga Norden är betydligt mindre än Centern i Finland och har varit det en längre tid. Nu visar även Centern i Finland en klar nedgång i understöd. Om Centern någonsin kommer att komma upp från denna svacka kan man fråga sig. Vänsterförbundet, De Gröna och Kristdemokraterna tappar också röster och platser. Speciellt De Gröna tappar en hel del och har redan nu försökt göra ändringar inom partiledningen genom att bland annat välja Ville Niinistö till ny partiordförande. Diskussioner om att även i Finland införa en klarare blockpolitik har börjat. Hur skulle detta inverka på de mindre partierna är svårt att förutspå, men utgångsläget är inte bra då de alla under detta val blivit ännu mindre än tidigare. SFP tappar en del i röstetal, men behåller antalet riksdagsledamöter och gör därmed av riksdagspartierna det näst bästa valet. Utvärderingen av valet har börjat inom SFP och SU och vi ska lära oss av den för att bli ännu bättre till nästa val. Från SU:s kansli är vi tacksamma för alla SU:are som deltagit i riksdagsvalskampanjen och ett speciellt tack går till alla SU kandidater! Jag önskar er alla en varm och skön sommar.

SVEN SK FR A M TID N O 03

RIKSDAGSVAL

VALDELTAGANDET 2003-11 ÅR

2003 2007 2011

BOSATTA I FINLAND BOSATTA UTOMLANDS

69,7 67,9 70,5

8,8 8,6 10,6

INVADA

Män Kvinnor

57,5 % 42,5 %

Under 30 år 5 % Över 50 år 42,5 % UTLÄNDSK BAKGRUND

Ungefär tre procent av de uppställda kandidaterna hade utländsk bakgrund. Av de röstberättigade hade 1,3 procent utländsk bakgrund. Flest kandidater med utländsk bakgrund hade SFP (8,4 %) och minst Sannfinländarna (0,8 %). T E X T Kenneth St agnäs

⁄ 2011

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

KONGRESSEN

SVEN SK FR A M TID N O 03

KONGRESSEN

KÄRNKRAFTEN KLYVER SU Kärnkraften var en av de stora vattendelarna vid motionsbehandlingen. När de 26 motionerna behandlades fick även motionen om Open Source till offentliga förvaltningen tummen ned. allmänpolitisk debatt återstod behandlingen av motionerna. Man kunde skönja en aningen lugnare debatt än normalt vilket torde bero på att många satsat sin energi på namnfrågan som tidigare under kongressen väckt känslor. Det här konstaterar förbundsordförande Fredrika Åkerö. Två motioner hade lämnats in rörande kärnkraften. En som mer allmänt önskade en utbyggnad av kärnkraft medan den andra specifikt ansåg att SU bör jobba för att Fortum ska ges lov att bygga en ersättande tredje reaktor på Hästholmen i Lovisa. – Det var motionerna om kärnkraft som skapade mest debatt i salen. I SU:s politiska program finns en neutral formulering vilken säger att kärnkraften bör avvecklas över tid men att självförsörjningen av energi bör säkras innan kärnreaktorerna stängs av, säger Fredrika. Efter flera talturer gick kongressen till omröstning och understödet för motionerna, det vill säga en ytterligare utbyggnad, vann med en hårsmån. Hannes Wallin som tillhörde motståndarna påpekade att en reaktor är under uppbyggnad och principbeslut på ytterligare två reaktorer redan finns. – Det här betyder att SU vill se fyra nya reaktorer i Finland varav ingen ännu är färdigställd, påpekade Hannes. Fredrika konstaterar att hon ser det här som en tydlig signal från kongressen att SU ska jobba för att det under nästa regeringsperiod fattas ett principbeslut att Fortum får bygga en till reaktor i Lovisa. För att minska licensavgifterna för användning av dataprogram i kommuEFTER EN AKTIV

nal- och stadsförvaltning uppmanade en motionär en övergång till Open Source –program (program med öppen licens). Motionen förkastades i utskottet och kongressen valde att följa utskottets linje. Beslut togs att SU ska jobba för att Finland ska ratificera ILO:s konvention 169 om samernas rättigheter, och som en del i ett större paket att förlänga arbetstiden bör pensionsåldern höjas från 63 till 65 år. En diskussion om var gränsen för SU:s verksamhetsområde ska dras fördes också på kongressen. Ska man ha en fostrande och upplysande verksamhet riktad till unga eller ska man satsa mest energi på att påverka beslutsfattarna. Fredrika tycker det är bra att problematiken lyfts fram eftersom tiden inte räcker till för allt. – Det är också bra att kongressen inte godkänner alla motioner rakt av. Vi måste sortera och besluta om vad vi ska satsa krutet på under det kommande verksamhetsåret, säger Fredrika och berömmer samtidigt kongressdelegaterna för en hög kvalitet på debatten och för en god stämning. – Under vår kongress har jag hört bra debattinlägg, många gånger bättre än det man hör i riksdagen. Vi har debatterat med mycket känsla men delegaterna har ändå kunnat skilja på sak och person.

styrelsen fortsätter och tre är nya. Fredrika säger att det torde vara en passlig blandning av rotation och kontinuitet. Den geografiska spridningen är i sin ordning eftersom varje krets har minst en representant. Båda viceordförandena är nya. – Tillsammans med det nya presidiet vill jag försöka utveckla förbundsstyrelsens arbete ännu mer. Vi borde jobba mer aktivt mellan styrelsemötena för att bli mer slagkraftiga. Det fungerade också bra med det tidigare presidiet men det handlar om att hela tiden bli bättre på det man gör. Vi ska sätta ribban högt. – Vår första utmaning blir regeringsförhandlingarna. Där kommer SU att betona indexbindningen av studiestödet, en könsneutral äktenskapslagstiftning och att Finland inte ska gå inför en familjeministersmodell. Ungdomsverksamheten ska bibehålla sin självständighet, och finnas inom Undervisnings- och kulturministeriet, säger Fredrika. Kongressen som arrangerades i Vasa ett veckoslut i maj samlade ett åttiotal personer.

NYTT PRESIDIUM

Kongressen valde efter omröstning både förbundsstyrelse och vice ordföranden. Resultatet blev att fem i

T E X T Kenneth St agnäs

⁄ 2011

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

KONGRESSEN

FÖRBUNDSSTYRELSEN 2011-12

Fredrika Åkerö, 27, Raseborg (ordf.) Otto Andesson, 27, Helsingfors (vice) Sandra Grindgärds, 24, Kristinestad (vice) Robert Byggmästar, Larsmo Benjamin Ellenberg, Helsingfors Runa Ismark, Korsnäs Matias Kallio, Åbo Camilla Mäkinen, Grankulla

FRIDA

OTTO

SANDRA

ROBERT

LIBERAL UNGDOM LÄGGS PÅ IS En gruppering inom SU som förespråkar ett namnbyte till Liberal Ungdom har under det senaste året växt sig stark. På SU:s 68:e kongress präglades den allmänpolitiska debatten av inlägg för och emot ett namnbyte. Den livliga debatten tog en oväntad vändning på söndag förmiddag, precis innan omröstningen. allmänpolitiska debatten blir snabbt fler och det är främst ett ämne som engagerar. ”Förbundets namn” står skrivet efter flera av delegaterna som begärt taltur. Otto Andersson, tidigare ordförande för SU:s högskolepolitiska organ, Liberala studerande LSK, inleder debatten med en lång rad motiveringar till varför ett namnbyte borde ske. Talturen avslutas demonstrativt med att ett tjugotal personer i publiken reser sig upp. På sina blusar fäster de en plojknapp med en logo som liknar SU:s, men istället för Svensk Ungdom står det Liberal Ungdom. Förespråkarna hävdar att potentiella finskspråkiga medlemmar blir avskräckta av att ordet ”svensk” finns med i förbundets namn. Bland ungdomsförbunden är SU det enda liberala alternativet på den etablerade politiska scenen i Finland. Det sägs att många finskspråkiga är intresserade av förbundets liberala politik men väljer av princip att inte gå med på grund av namnet. – Jag är inte svensk. Är man svensk bor man i Sverige. Jag är finlandssvensk, säger Ida Schauman, en av initiativtagarna till namnbytet. Debatten baserar sig på en motion som lämnades in till fjolårets kongress. Efter kongressen fick förbundsstyrelsen i uppgift att undersöka förutsättningarna för ett namnbyte och utforma ett förslag till kongressen 2011. Förslaget blev nej, inget namnbyte förordades. Motståndarna till ett namnbyte, som tycks vara starkt representerade i den österbottniska kretsen, hänvisar till tradition och att Svensk Ungdom är ett ANFÖRANDENA I DEN

inarbetat och starkt varumärke. Ulrika Forss, ordförande för SU i Österbotten, påpekar att vid ett eventuellt namnbyte riskerar förbundet att urvattnas och inte längre ha en stark gemensam agenda. Det finns också osäkra delegater på kongressen. Folk lyssnar och bedömer utgående från de olika motiveringarna. Är riskerna som ett namnbyte medför värda att ta? Eller ska den trygga och välinförstådda vägen fortsätta att vandras? Ann-Katrin Bender tillhör en av delegaterna som inte har en bestämd uppfattning. Hon uppmanar i sin taltur alla att moget överväga och noggrant lyssna på varandras motiveringar innan det slutligen är dags för omröstning. Förslaget fick senare grönt ljus i utskottet och trots att natten bakom är lång är det en spänd skara som sluter upp på söndag. Otto Andersson har bett om taltur när ärendet ska föredras. Andersson proklamerar lågmält att gruppen han företräder har efter långt övervägande beslutit att förslaget om namnbyte läggs ner. – Syftet var att skapa en diskussion och den har vi nu åstadkommit. Eftersom förbundet är så pass tudelat i frågan vill vi inte med våld driva igenom det här. Vi lägger namnbytet på is men hoppas att diskussionen ännu får leva.

BENJAMIN

RUNA

MATIAS

LOVISA OCH VASA FICK PRISER PRISET ÅRETS AKTIVASTE lokalavdel-

ning gick i år till SU i Lovisa. Lokalavdelningen i Lovisa har många år varit en aktiv lokalavdelning med flera återkommande evenemang. Dessa engagerar en stor mängd aktivister. Lokalavdelningen har också visat intresse för förbundets verksamhet och aktivt deltagit i den. Så löd motiveringen till valet av vinnare. Jonatan Rikberg, inne på sitt andra år som ordförande för SU i Lovisa, poängterar att ett bra bakgrundsarbete är gjort eftersom avdelningen varit aktiv länge. Den kommer att fortsätta med likadan verksamhet framöver och det finns dessutom planer på ytterligare evenemang. - Styrelsemedlemmarna är aktiva vilket gör att jag gärna axlar ordförandeskapet. Många av våra medlemmar var verksamma i riksdagsvalskampanjen och till kommunalvalet nästa höst ser jag gärna att någon eller några av våra medlemmar ställer upp. FLEST NYA MEDLEMMAR I VASA

SU i Vasa vann årets AVGASRÖR. Priset delas årligen ut till den lokalavdelning som samlat flest medlemmar under verksamhetsåret. Ida Ahlbom är ordförande för SU i Vasa och säger att medlemsvärvningen har varit möjlig främst tack vare ett tätt samarbete med kretsen. - I samband med riksdagsvalskampanjen satsade vi på att värva nya medlemmar och därför vill jag rikta ett stort tack till politiska sekreteraren Stephanie Lindberg. Att kombinera kampanjen med medlemsvärvning var helt tydligt ett lyckat koncept, säger Ida. T E X T Kenneth St a gnä s

TEXT Ke n n e t h St agnäs

CAMILLA

SVEN SK FR A M TID N O 03

LSK

⁄ 2011

ANNA-KAJSA NY ORDFÖRANDE FÖR LSK I VASA Tre frågor till Anna-Kajsa Blomqvist som på vårmötet i slutet av april valdes till lokalavdelningens nya ordförande.

LSK I VASA – NY STYRELSE

Anna-Kajsa Blomqvist ordförande Gustaf Westerholm vice Veronica Björklund sekreterare Conny Bäck kassör Ann-Charlott Bender ledamot

Vad kommer LSK i Vasa att satsa på?

Aktiviteten inom studentföreningar minskar, hur ser du på den saken?

Direkt från hösten kommer lokalavdelningen att påbörja jobbet inför kårvalet med Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) och Studerandekåren Noviums fullmäktigegrupper. Förhoppningsvis får vi fina valresultat även detta år. Arbetet med att hitta motiverade och intresserade kandidater ska komma igång i ett tidigt skede. Förutom kårvalen ska lokalavdelningen försöka utveckla sin verksamhet så att vi är aktiva och synliga året runt. Vi kommer också att försöka få med fler intresserade till lokalavdelningen, speciellt från Novia och Hanken.

Det är synd att aktiviteten och intresset minskar, alla verkar inte vara medvetna om hur mycket man får i utbyte från att vara förenings- och studentkårsaktiv. Studielivet är mycket mer än enbart studier och studierna kan snabbt bli tunga ifall man inte får koppla av med annat emellanåt. Ett aktivt studieliv gör att man orkar studera och ger en social gemenskap. Jag tror att den begränsade studietiden skrämmer många, men faktum är att man hinner både studera och vara aktiv inom föreningar samtidigt. Det ger mycket mer än vad det tar!

LSK:s fullmäktigegrupper (Vasa och Åbo) röstade för ändringsförslaget som också innebär att storleken minskas till 25 personer. Oftast tar det en stund för nya ledamöter att komma in i arbetet och då de är som mest insatta har året tagit slut. Så förhoppningsvis kan en längre mandatperiod skapa mer kontinuitet och göra arbetet i fullmäktige mer effektivt och givande. Studentkårerna vid de flesta andra universiteten har också två års mandat. ÅAS kommer framöver att ordna kårval samtidigt som de andra studentkårerna vilket innebär mer publicitet och synlighet. Förhoppningsvis kommer det att bidra till en högre röstningsprocent.

våra tankar om hur man utvecklar utbildningen. Utbildningen skall förbereda oss för arbetsmarknaden, vi skall vara experter och innovatörer på det område vi studerar. Hög standard på utbildning, avgiftsfri utbildning och kunnig arbetskraft är Finlands styrka och något vi kan vara stolta över. En stor fråga vid Ständerhuset är ekonomin. Hur klarar sig Finland ekonomiskt i framtiden, vilka kostnader skall det skäras i osv. Till diskussionen om Finlands ekonomi hör också förlängandet av arbetskarriären i dess början. Under vår vistelse vid Ständerhuset har vi presenterat vissa enkla sätt att stöda studerande till en snabbare utexaminering. I spetsen av såväl SAMOK:s som LSK:s målsättningar är studiestödets indexbindning. En tillräcklig utkomst för högskolestuderande och möjligheten att studera på heltid försnabbar studierna. Under de 13 dagar och ca 700 timmar som vi, högskolestude-

rande, varit vid Ständerhuset har vi hunnit med en hel del. Bland annat kaffeservering, bastubad, indexchillande, musik och barn som ritat Finlands framtid har hört till programmet. Förhandlare, assistenter och ”vanliga dödliga” har intresserat sig för vem vi är och vad vi håller på med. Enligt mig har studeranderörelsen visat sin styrka under förhandlingarna. En hel del människor som mer eller mindre frivilligt jobbar för att alla högskolestuderande skall få en bättre framtid har mobiliserats för att tillsammans med beslutsfattare utveckla vår högskoleutbildning. Genom att vara vid Ständerhuset under förhandlingarna har vi velat visa att vi inte endast kräver en massa utan att också vi själva är färdiga att kavla upp ärmarna för våra allas gemensamma målsättningar. Vi vill vara med och påverka vår framtid. En satsning på studerande är en satsning på framtiden.

Vad anser du om att mandatperioden i ÅAS förlängts till två år?

KO L U M N

BASTU, SIX PACK OCH REGERINGSFÖRHANDLINGAR Lotte Uutinen LSK förbundsstyrelsemedlem och styrelsemedlem i SAMOK lotte.uutinen@liberal.fi

I SKRIVANDE STUND (10.6)

har det just kommit fram att regeringsförhandlingarna fortsätter, och detta med samma regeringsbotten som då det senast förhandlades i nästan två veckors tid, före förhandlingarna gick i kras för ca en vecka sedan. Förhandlingarna fortsätter alltså inom den s.k. six packen som består av Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, De Gröna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Under regeringsförhandlingarna skrivs regeringsprogram, riktlinjerna för vårt land för de kommande 4 åren. Detta påverkar oss alla, kanske framförallt oss unga och studerande. Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland – SAMOK och Finlands studentkårers förbund – FSF, som tillsammans representerar alla landets högskolestuderande, har under hela förhandlingstiden också varit med vid Ständerhuset, dock ytterom. Varje dag har vi varit där för att påminna om våra målsättningar och

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

INTERNATIONELLA RELATIONER

F ÖR B U N D SOR D FÖR A N DE LS K

UTBILDNING FRAMOM REGIONER Mats Biström Förbundsordförande LSK mats.bistrom@liberal.fi ÄR DET VIKTIGASTE var du studerar eller vad du lär

dig? Därom tvista de lärda, men LSK har en relativt entydig åsikt i frågan. I min LSK ledare i slutet av förra året frågade jag mig om det är ändamålsenligt att bevara nuvarande struktur av skilda universitet och yrkeshögskolor. Nu fortsätter jag delvis på det området genom att behandla ett för tillfället mycket hett ämne, dvs. högskolefältets strukturella utveckling. Hela syftet med våra högskolor är att erbjuda högklassig utbildning och forskning, något som även noteras i universitets- och yrkeshögskolelagen. Med risk (och hopp) om att få arga insändare i nacken så kan konstateras att framförallt utbildningen, men även forskningen, på många håll i Finland inte av särskilt hög kvalitet. Det finns visserligen flera orsaker till att så är fallet, men en av de största är utan tvekan vårt ytterst splittrade högskolefält. Vi har idag tredje stadiets utbildningsverksamhet på ca 70 orter i vårt, trots allt ganska glesbebyggda, land. Det är varken ekonomiskt eller utbildningspolitiskt hållbart att i längden uppehålla nuvarande strukturer. Mycket har redan gjorts, inte minst på universitetssidan där vi de senaste åren sett en våg av sammanslagningar. Motsvarande utveckling är även i startgroparna på yrkeshögskolesidan. Sammanslagningar är dock bara en del av helheten och ärligt talat inte alls ett lika stort problem som de massiva mängder små högskolefilialer som vi har utspridda i varje by runt landet. Innan ni klassar mig som en ekonomidriven borgare vill jag gärna förklara. Även om det onekligen kan finnas ekonomiska fördelar med att sammanslå små enheter till större så är det inte det som driver mig i den här frågan. Upprätthållandet av små högskolefilialer är helt enkelt ojämlik behandling av studerande. Filialer med endast ett eller två ämnen har inte samma förutsättningar att uppnå kvalitativa resultat som större campus. Där finns det goda förutsättningar för samverkan, tankeutbyte och stöd mellan olika ämnen, något som inte är möjligt vid en liten högskoleenhet. Vid filialer finns det oftast inte heller samma möjligheter att erbjuda stödtjänster som hälsovård, bibliotek och språkundervisning som vid stora campus. Lägg ännu till de tjänster som student- och studerandekårerna bidrar med på större studieorter och du kanske börjar se vilket omfattande problem det handlar om. Stödtjänster av den här typen blir allt viktigare då studietiderna förkortas. Konkurrensen mellan högskolorna internationellt blir också hela tiden hårdare, så det är dags för Finland att göra modiga beslut vad gäller högskolestrukturerna. Om vi skall vara framgångsrika i en global värld behöver vi framgångsrika högskolor och studerande. Det är inte möjligt med nuvarande strukturer. Låt oss alltså ändra på saken.

Women for Sustainable Growth under en träff med kronprinsessan Victoria i våras. Andra till vänster om kronprinsessan är Jaleh Taheri, Projekt direktör för WSG och grundare av initiativet. Till höger om prinsessan står Arabemiratens ambassadör i Sverige, Sheikha Najla Al Qassimi.

BROBYGGE VARFÖR BYGGA BROAR MELLAN SKANDINAVIEN OCH MELLANÖSTERN?

T E X T & FOTO

Johanna H annus j ohanna.hannus@gmai l .com

Mellanösternstudier (CMES) på Lunds universitet har ett initiativ tagits, kallat Women for Sustainable Growth (WSG), för att bygga broar mellan Skandinavien och Mellanöstern med syfte att stärka kvinnors roll i näringslivet. Dessutom skall utbildning och forskning ske kring frågor gällande kvinnor, hållbarhet och kultur eftersom tomrummet är stort inom dessa frågor. För tillfället är det mestadels Sverige och Arabemiraten som är i fokus. I Sverige är man bra på innovationer och hållbarhetstänket. I Arabemiraten är det mycket vanligt att kvinnor har hög utbildning och i riksdagen finns kvinnokvotering. Dessa två länder har mycket affärer med varandra och för att utveckla samarbetet är det nödvändigt att man förstår varandra. I dagens läge finns det mycket fördomar från båda sidor och dessa måste bort för att få till stånd ett klimat som gynnar båda parter. I slutet av mars 2011 hölls öppningsmötet av WSG i Stockholm där Nordea och Arabemiratens ambassad i Stockholm stod som värdar. WSG:s partners Lunds universitet, Zayed University, Yale University och 85 Broads stod som sponsorer. Mötet tog upp frågor som ”Varför Sverige och Arabemiraten?”, ”Varför kvinnligt ledarskap?” och ”Varför hållbarhet?”. Dessutom diskuterades kvinnligt entreprenörskap och innovation samt frågor om hållbarhet och globalisering. Bland talarna hittades Sveriges handelsminister Ewa Björling, Arabemiratens amPÅ CENTRET FÖR

bassadör i Sverige Sheikha Najla Al Qassimi och Nordeas tidigare styrelseordförande Hans Dalborg. Under en av kvällstillställningarna som hölls på Grand Hotel i Stockholm talade europaparlamentariker Anna Maria Corazza Bildt (Nya Moderaterna). Även kronprinsessan Victoria har visat intresse för initiativet och en dag innan öppningsmötet hölls ett företräde för WSGs styrelsemedlemmar samt vissa speciellt utvalda personer på Kungliga Slottet i Stockholm. Det intressanta är nu vad som kommer att hända i framtiden. Inom forskningsområdet skall det förstås ske en hel del men också mera praktiska saker kommer att göras. Ett utbildningstillfälle för unga kvinnor kommer att arrangeras som en mentorskapskurs där det kommer att vara stort fokus på hur man gör affärer i olika kulturer och helt praktiskt hur man håller styrelsemöten och dylikt. En hemsida skall också sättas upp där såväl akademisk som näringslivsinriktad information kommer att finnas. WSG skall vara tillgängligt för såväl företag som privatpersoner som behöver information samt fungera som ett nätverk där man kan få tillgång till föreläsare eller publikationer gällande kvinnor, näringsliv, kultur eller hållbarhet. För tillfället kan man kontakta womenforsustainablegrowth@ gmail.com ifall man vill ha mera information eller har frågor gällande t.ex. mentorskapskursen.

SVEN SK FR A M TID N O 03

⁄ 2011

RECENSION

TABLET

—EN NÖRDS LEKSAK ELLER NÅGONTING FÖR DEN VANLIGA MÄNNISKAN?

SURFPLATTA, läsplatta, iPad, Tablet, Tab

eller snutplatt, kärt barn har många namn brukar man säga. Tablets har varit en ”hype-grej” redan en längre tid trots att tekniken kanske inte varit färdig. Först ute på marknaden var iPad (om man inte räknar med de traditionella läsplattorna av Kindle) som lyckades göra en hype av en litet halvfärdig produkt. Ipad sålde dock bra och det tog inte länge innan iPad2 kom ut. Samtidigt kom det andra utmanare och då också Acer ICONIA Tab A500 med Android som operativsystem. Utöver den lanserades också några Windows 7 Tablets. Acer gjorde kanske en större satsning på datorn Iconia med dubbla pekskärmar som ena används som tangentbord. Surfplattans användningsområde är ännu lite begränsat p.g.a. mjukvaran, alltså programmen. Android är det mer öppna systemet och därmed finns mer program att installera. Men också här finns problemet med att det fortfarande handlar om en mobil produkt och därför har den ett operativsystem tilltänkt för mobiler. Android 3.0 Honeycomb är dock bättre än sina föregångare. Jag valde en tablet med Android främst för att jag också använder opensource program i min laptop och att det finns mer möjligheter att själv utveckla mjukvaran i android. Jag ville också undgå att synkornisera med itunes eftersom det programmet inte finns till Ubuntu, som jag kör i mina datorer. Största orsaken till varför jag köpte en platta är egentligen för att spara papper. När jag får kommunfullmäktiges föredragningslistor på min platta inför mötet så behöver jag inte printa. Det medgör att jag sparar 20 till 100 sidor per möte, samma gäller också andra uppdrag. Jag har själv länge förespråkat elektroniska föredragningslistor framom papper och plattorna möjliggör det på ett nytt sätt.

Jag valde Acer ICONIA TAB A500 10.1” 32GB/Wi-Fi Android-tablet eftersom den har det jag ansåg att jag behöver. Det blev en platta utan 3G eftersom jag ansåg att jag kan koppla den till nätet via telefonen vid behov, dessutom är också w-lan ganska utbyggt. Tablets har en möjlighet att ersätta laptops men den tiden är ännu inte kommen. Det finns inte bra versioner av Officepaketet till plattan och en del program hakar ibland upp sig vilket kan vara frustrerande. Dock går användningen allt som oftast smidigt. Det som jag anser vara ett plus i plattan är det förinstallerade programmet lumiread. Det möjliggör smidig läsning av pdf-dokument och det är i det formatet som jag gärna läser. Det är också lätt koppla sin e-post till plattan via ett befintligt program och man får enkelt sin kalender synkroniserad via Google Calendar. Eftersom det är Google som står bakom utvecklingen av Android så fungerar också Googles molntjänster bra. Jag har för tillfället fem e-postboxar

installerade i plattan och det är enkelt att hantera dem. Plattan har två kameror. Den på framsidan har två megapixel och går bra att använda tillsammans med Skype. På baksidan finns en kamera med fem megapixel. Det är för tillfället den bästa kameran som finns i tablets, dock anser jag den onödig eftersom kameran i min smarttelefon fungerar bättre. Om du vill ha känslan av en laptop finns även möjligheten att koppla in ett tangetbord via USB-anslutning. Det är ännu inte testat för egen del, men eftersom den här texten är skriven direkt på plattan så kan jag bevisligen påstå att den fungerar bra även utan externt tangetbord. Jag är för övrigt nöjd med mitt köp och kan varmt rekommendera plattan till de som hellre bär med sig någonting mindre än en laptop. Det bör också sägas att den rekommenderas till de som föredrar Android framför Apple. T E X T C hri stoffer ”Toffe” H ä l l fors

FAKTA: ACER ICONIA TAB A500 ANDROID

Typ:

Surfplatta med w-lan (finns även med 3g)

Mått:

155 x 177 x 13,3 mm

Vikt:

0,7 kg

Batteritid:

10 timmar (webbsurfning via wlan)

Minne:

16 eller 32 GB

Operativsystem:

Android 3.0 Honeycomb

Anslutning till mac/pc:

Med rätt drivrutiner kan du ansluta usb till en pc, till exempel för att enkelt ladda över musik eller andra filer.

Bluetooth:

Ja, Bluetooth 2.1

Skärm:

10,1 tums pekskärm med 1280 x 800 pixel

Kamera:

Främre kamera med två megapixel och bakre kamera med fem megapixel, autofokus och fotolampa.

Anslutningar:

3,5 millimeters hörlursanslutning, mikro-hdmi, mikro-usb samt usb-host för anslutning av usb-minne, tangentbord eller mus. Stereohögtalare.

Program:

Webbläsare, bildvisning, e-post, Google Maps, Youtubeklient, videospelare, Lumiread, Socialjogger med flera följer med. Även möjlighet att ladda ner program från Google Market.

Tillbehör:

Laddkabel och usb-kabel medföljer.

Tillverkarens hemsida:

www.acercomputer.fi/

Pris:

450-550 €

SVENS K F R A MT I D N O 0 3

⁄ 2 011

GLAD SOMMAR

SVEN SK FR A M TID N O 03

önskar alla en

RIKTIGT SKÖN SOMMAR! Vi kör igång igen i augusti med sommargymnasium och nästa Svensk Framtid får du i din brevlåda i oktober. För senaste nytt kolla www.svenskungdom.fi -

⁄ 2011

881268 MD11

Officiell webbsajt

Följ med oss även på Facebook