Svensk Framtid 1/2011

svensK Ungdoms poLitisKa magasin

n째 01 2011

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

3

I DETTA NUMMER

01 2011 UNG &PROFESSIONELL INNEHÅLL

L e da r e 3 — a n s l ag s tav l a n 5 — K r e t s a r n a 6 — h ö j da r e & k a l e n d e r 7 — U n g & p r o f e s s i o n e ll 9 - 13 — N ot i s e r 14 — K o lu m n e r 1 5 — l s k 1 6 - 17 — i n t e r n at i o n e ll a r e l at i o n e r 1 8 - 2 1 — Va d n u ? 2 2 - 2 3 — p o l i t i k e r s k o l a n 2 4 - 2 5 — R e c e n s i o n e r 2 7 — O n l i n e 2 8 — va l r ac e ! 2 9

LEDARE

Ska bilisterna skämmas?

No 1 / 2011 Chefredaktör

Kenneth Stagnäs

kenneth@ su.fi +358 (0)45 7731 0276 Formgivning

Chefredaktör Kenneth Stagnäs kenneth@su.fi

Emil&Stephanie Ab

www.emilstephanie.com Pärmbild

med om att Finland måste satsa på hållbara kommunikationer och färdmedel i framtiden. Mer kollektivtrafik behövs i storstadsregionerna. Speciellt i utkanterna av Helsingfors behövs tätare turer och fler stationer. Den omskrivna centrumslingan, som skulle föra lokaltågen under jord i centrala Helsingfors för att ge mer utrymme åt fjärrtåg, är en av förutsättningarna. Centrumslingan berör varje finländare som kommer med tåg till Helsingfors och är dessutom en investering i en renare miljö. Den bidrar till mindre utsläpp eftersom den skulle öka tätheten mellan lokaltågens turer.

När frekvensen på avgångar ökar och punktligheten säkras blir den en konkurrent till bilen. Ett projekt som berör så mångas vardag borde absolut få finansiering.

Tvärförbindelserna bör också utökas. I den långsiktiga planeringen bör nya metrolinjer och ytterligare snabbsprårväg inritas och godkännas. Det är dags att Finland följer andra länders utveckling. Att vara föregångare på området är redan för sent, nu gäller det bara att inte falla av vagnen.

Men Finland är mycket mer än Helsingforsregionen. Till exempel i

Emil&Stephanie Ab

Alla håller säkert

Ansvarig utgivare

Förbundsordförande Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi svenska Österbotten finns inga tåg och där är det glest mellan fjärrbussarna. Lokaltrafiken gör sig bäst onämnd. I en sådan region behövs bilen för att leva ett normalt liv. I flera fall krävs dessutom två bilar per familj. Kollektivtrafik fordrar som bekant stora massor människor för att fungera. Finns inte tillräcklig befolkning blir kollektivtrafik både dyr och miljömässigt ohållbar.

Vägtrafiken står i dag för 15 procent av växthusgasutsläppen.

Dit räknas dessutom alla varutransporter. Industrin och byggnadsbranschen står för över 50 procent av utsläppen. Ändå bestraffas bilägare väldigt hårt med avgifter och skatter. Bilskatt, nybilskatt, bränsleskatt, försäkringar, besiktning, och så vidare. Dessutom stiger många av dessa avgifter kontinuerligt. Själv besiktade jag min första bil år 2002 till en totalkostnad på drygt 30 euro, i år landade totalpriset på strax under 100 euro.

Också hård beskattning har gjort

Medverkande

bilen till en lyxvara. Man kan köpa en ny och utsläppssnål bil för att få subventioner, men då stiger istället försäkringspremien. För att göra beskattning mer rättvis kunde den också ta i beaktande var i landet du bor och i vilket syfte du behöver bilen. Har du bil för att kunna leva ett normalt liv eller är bilen en lyxprodukt? De dyra försäkringarna borde också subventioneras i vissa områden.

Staten utvecklar privatbilismen till något skamset. Jag håller med om att privatbilism i en del fall är en lyxprodukt i områden där en fungerande kollektivtrafik finns.

Problemet är att vi bara har ett fåtal sådana regioner i Finland. Alla borde inte bestraffas med samma piska. Piskan borde dessutom inte slå så hårt eftersom staten i dagens läge sällan erbjuder finländaren något vettigt alternativ.

Otto Andersson Anna Bergman Christa Björkstam Silja Borgarsdóttir Sandelin Katarina Dahlman Maria Flemmich Ulrika Forss Kimmo Heikkinen Lena Höglund Stephanie Lindberg Armi Murto Danica Vihinen Linus Vuorio Fredrika Åkerö Redaktionen

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors TELEFON FAX

E-POST WEBB

(09) 693 072 47

(09) 693 19 68

sf@su.fi www.su.fi

Tryckeri

KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga

6000 ISSN

078-4427

4

SVENS K FRAMTID N o 01

VÄ L K OMMEN PÅ

Kongressen ‘11 S v e n s k U n g d o m s 6 8 : e f ö r b u n d s k o n g r e s s a r r a n g e r a s d e n 13 - 15 m a j i Va s a . K o m m e d d u o c k s å !

Programmet kör igång på fredag eftermiddag med lunch och seminarium för att på kvällen fortsätta med cocktail och mingel. På lördag startar kongressessionen med allmänpolitisk debatt och motionsgenomgång. SU:s politiska program för kommande verksamhetsår revideras under lördag och söndag. På lördag kväll tar vi på oss festblåsan och äter en god supé.

Anmälningar

Vad är Kongressen?

Kongressens egen hemsida öppnar på SU:s webbplats i början av mars. Den uppdateras löpande med information som program och dylikt. Där kan du snabbt och enkelt anmäla dig.

Kom också ihåg kretsarnas minikongresser som ordnas i varje krets 6-8 maj. Anmälningar till minikongresserna tar politiska sekreteraren i din krets emot.

Kongressen är SU:s högsta beslutande organ och det största och viktigaste evenemanget under året.

På kongressen väljs förbundsstyrelsen (FS) och förbundsordföranden. De politiska riktlinjerna dras upp i och med motions- och propositionsbehandlingen. Varje lokalavdelning och enskild medlem kan skriva och lämna in motioner och på det sättet påverka SU:s politik.

Varje lokalavdelning har rätt att skicka ett visst antal delegater till kongressen - enligt medlemsantal i lokalavdelningen - men man har rätt att skicka hur många observatörer som helst. Alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt.

Kongressen är också ett utmärkt tillfälle att träffa andra SU:are från hela Svenskfinland, ha roligt tillsammans och få nya idéer. Kongressen brukar ha ett hundratal delegater.

www.su.fi/kongressen

⁄ 2011

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

5

ANSLAGSTavLAN

Världen i Siffror 15%

Den moderna guldstjärnan Ta Facebook steget längre och använd ”Like -knappen” som stämpel. Kanske det här är den moderna versionen av den klassiska guldstjärnan i kanten? Svensk Framtid tycker definitivt att en Like -stämpel känns mer inne.

I stämpelversion finns dessutom också en Dislike -knapp. Kan beställas på roligaprylar.se.

Skattepengar till kläder åt stadsdirektörs fru Vasas stadsdirektör Markku Lumio (Saml) har sagt upp sig efter en förtroendekris mellan honom och stadsstyrelsen. Det har uppdagats att skattebetalarna i Vasa har fått betala bland annat en klänning till statsdirektörens fru. Han har också använt stadens representationspengar till skoinköp i Milano och frackinköp. Lumio, som också tidigare varit i blåsväder, har på uppmaning av stadsstyrelsen lämnat sin post redan innan uppsägningstidens utgång.

Han har en fallskärm motsvarande sex månaders lön.

Presidentens makt inskränks Grundlagsutskottet har enats om att presidentens maktbefogenheter ska minskas. I tvistefrågor kommer regeringens och riksdagens redogörelse att vara starkare än presidentens åsikt.

Presidenten kommer även i fortsättningen att delta i EU-toppmöten som hålls med tredje land. Presidenten kommer också att i egenskap av befälhavare för försvarsmakten delta i beslut som gäller finländskt deltagande i krishanteringsoperationer utomlands.

S A MMA N STÄ LLNING

Ke n n e t h S t ag n äs

Universalladdare ger mindre avfall Snart är problemet att hitta en passande laddare hos kompisen eller på kontoret ett minne blott. Inom kort kan alla nya smarttelefoner laddas med en och samma micro-usb laddare, samma ingång i telefonen kan också användas för dataöverföring. Standarden berör Europa och så gott som alla tillverkare har godkänt standarden.

I EU finns ungefär 500 miljoner telefoner i bruk och antalet ökar hela tiden. Bland dessa finns ungefär 30 olika typer av laddare. Eftersom telefoner ofta byts ut så utgör obrukbara laddare cirka 51 000 ton elektronikavfall årligen.

Om du vill ladda riktigt miljövänligt ska du dock köpa Nokias nya cykelladdare DC-14. För att till exempel ladda batteriet i en N8 fullt så krävs 10 kilometer i timmen i cirka 35 minuter.

Bubble Ball petade Angry Birds Det finskproducerade spelet Angry Birds som varit den mest nedladdade applikationen till iPhone har blivit petad från tronen av en 14-årig pojke från USA. Spelet Bubble Ball som utvecklats av pojken har laddats ner över två miljoner gånger från App Store och är därmed mest nedladdat.

Enligt källor är spelet ändå inte i närheten lika beroendeframkallande som Angry Birds.

Billiga flygbiljetter?

Köp på tisdag eftermiddag Amerikanska Farecompare.com har undersökt vid vilken tidpunkt man med störst sannolikhet hittar de billigaste flygresorna. Svaret är tisdagar klockan 15. Bolaget påstår att billiga flygresor uppdateras in i bokningssystemen vid den tidpunkten. Billigaste veckodagar att resa i Europa är enligt undersökningen tisdagar och onsdagar.

Kommunerna kunde spara upp till 15 procent energi genom att göra gamla fastigheter mer energieffektiva. Det skulle frigöra pengar för exempelvis bättre service. Endast 20-30 procent av kommunerna har vidtagit energieffektiverande åtgärder. Så, vad väntar man på?

16% av ungdomar i åldern 15-24 år var arbetslösa i november ifjol. Trots den höga andelen är det fem procent färre jämfört med året innan.

För hela befolkningen var motsvarande tal 7,1 procent, en minskning med en och en halv procent från året innan.

63% Företag med verksamhet i Finland och Sverige håller i sex av tio fall kontakt på svenska över landsgränsen. I endast tre av tio fall hålls kontakten på engelska. Andelen kommunikation som sker på finska är försvinnande liten. Den visar en undersökning beställd av Tankesmedjan Magma. Hälften av alla utländska investeringar i Finland är dessutom gjorda av svenska bolag. Så visst har finländare nytta av kunskaper i svenska!

75 000 Så många arbetsansökningar fick Google på en vecka i slutet av januari. Google söker begåvade människor till olika utmaningar. En av utmaningarna är utvecklandet av förarlösa bilar.

”

Svensk Ungdom har tagit ett modigt och gott initiativ när man föreslår Eva Biaudet som presidentkandidat. Biaudet är kvinna och skulle tillhöra den generation av något yngre presidenter som representeras av bland andra Barack Obama.

—Jan-Erik Ingvall, Helsingfors

Men i stället för att låta henne prata kultur föreslår jag att FST5 låter Virtanen leda ett program om Finlands historia. Det skulle ge henne fullgod orsak att studera ämnet. …

Ett sådant program skulle vara lärorikt för hela vårt folk.

—Bror Hagström, Jakobstad

6

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2011

KRETSSTYRELSERNA

H N A O F oto : C h r i sta B jö r k sta m

KREtsARNA

Kimmo Heikkinen Helsingfors kretsordförande

Anna Bergman Nylands kretsordförande

Maria Flemmich Åbolands kretsordförande

Ulrika Forss Österbottens kretsordförande

Redan under hösten har det främ-

Riksdagsvalet närmar sig

med stormsteg och i Nylands krets håller vi, som alla andra, på att förbereda oss för den stora men roliga utmaningen. Bland det viktigaste inför detta val är att aktivera alla unga förstagångsväljare runt omkring i Nyland.

I kretsstyrelsen har vi funderat på olika evenemang inför riksdagsvalet, bl.a. planerar vi att åka runt omkring i Nyland och ordna paneldebatter i olika städer. Eftersom valkretsen är så stor är det viktigt att synas överallt, därför hoppas vi att lokalavdelningarna ställer upp med att hjälpa i kampanjen då vi finns på deras hemort. Vissa lokalavdelningar har redan planerat att ordna olika evenemang i samband med paneldebatter.

Detta år ordnas det även från förbundets sida tävlingen ”valrace” var lokalavdelningar har ypperlig möjlighet att vinna gratis kongressplatser genom att aktivera sig i kampanjen. I Nylands krets är SFP:s mål att få ett fjärde mandat och för SU är målet givetvis att få en SU:are in i riksdagen. Jag hoppas vi ses ute på fältet, följ med vår blogg och evenemangs kalender för att få veta mera om hur kampanjen framskrider och viktigaste av allt, kom ihåg att rösta ungt och liberalt den 17 april.

Här ställer

Stefan Wallin, Camilla Sonntag-Wilenius samt SU:s egen Niklas Mannfolk upp i riksdagsvalet. Med endast en kandidat för SU:s del kommer vi att ha en fokuserad och energisk kampanj, problemet är dock att det blir svårt för Niklas att hinna överallt.Intressant för kretsen är scenariot med Ilkka Kanerva som gillat pengar lite extra mycket och inte rapporterat om en del av valstöden. Då Kanerva har samlat mer personliga röster än röster för Samlingspartiet, resulterar muthärvan eventuellt i att väljare tittar omkring sig för att stöda någon annan.

Då målet är att åtminstone hålla vår ena plats och öka röstmängden, ser vi där en chans! Dessutom har Niklas utmärkta kontakter till finska väljare, så där har vi också en möjlighet till nya väljare. Åboland satsar på synlighet, både på finskt och svenskt håll, med nya kampanjidéer med bland annat osynliga hundar, men utan att glömma det traditionella med pinsar och ballonger och för framför allt en skojig och personlig kampanj. Valtemat för Niklas kommer att kretsa kring miljö- och studiepolitiska frågor.

I Österbotten

sta samtalsämnet på kretsmötena varit riksdagsval och kampanjarbete, om också ibland avbrutet av funderingar över språkfrågan. Nu när både kandidaterna och budgeten börjat klarna är det dags att köra igång kampanjen.

Den 2.3 har SU i Helsingfors kampanjöppning som kommer att gå av stapeln på de olika kampusområdena i Helsingfors. Alla hugade får gärna sälla sig till skaran!

Följande evenemang är Fastlagstisdagen 8.3 och då syns vi i pulkbacken. Det största riksdagsvalsevenemanget kommer att vara en fest för förstagångsväljare på Tiger den 1.4. Festen kommer att ordnas i samma anda som den som ordnandes vid senaste kommunalval och som var en stor succé.

Förutom de frågor som kommer upp på nationell nivå kommer lokala frågor att poängteras. En ”lokal” fråga som egentligen rör hela landet är den så kallade centrumslingan som effektivt skulle sköta lokaltrafiken i Helsingforsregionen och lämna mer spårvägsutrymme för fjärrtrafiken. Det är av yttersta vikt att centrumslingan snabbt förverkligas så att inte friluftsområdet med sina gamla villor runt Tölö-viken får lida av utvidgad bangård.

Området runt viken ger Helsingfors centrum sin unika prägel.

Vid sidan av kampanjen kommer vi också att koncentrera oss på den svenska ungdomsverksamheten i Helsingfors.

Do SU! Be SU! Add SU!

Jag vill engagera mig. Jagtar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa just mig. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG här intill.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

följ SU på Facebook,Twitter, Issuu, youtube

har riksdagsvalskampanjen kommit bra igång. Det hela inleddes med kampanjöppning på Doo-Bop Club och som gäst hade vi Ulla-Maj Wideroos.

Våra kandidater är på hugget och det finns mycket att diskutera.

Från kretsens sida är frågor som engagerar och berör folk mycket relaterade till kommunsammanslagningar. Andra frågor är till exempel vindkraft, frågor som berör näringsliv samt studierelaterade frågor. Utöver det är tryggandet av basservicen kanske en av de frågor som tas mest upp. Detta kan ha att göra med diskussionen om kommunsammanslagningar. Österbottningar är rädda för att kommunerna blir för stora. I Österbotten har vi många små kommuner och är vana vid att få basservice nära, när vi är i behov av det. För våra unga kandidaters del är frågor som berör studerande och företagsamhet kanske mest i fokus. Det är naturligt eftersom båda är studerande och är väl insatta i de frågorna.

Ungt företagande är någonting som är vikigt för regionen. Det kan verka klichéaktigt att säga så, men österbottningarna är ju kända för att vara företagsamma och ivriga röstare i val, därför vinner SU-valet.

Helsingfors

Helsingfors kretsordförande

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Kimmo Heikkinen Mobil: 040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi

Nyland

Nylands kretsordförande

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

Anna Bergman Mobil: 040 5015302 anna.bergman@su.fi

Åboland

Åbolands kretsordförande

Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02-232 6274

Maria Flemmich Mobil: 040 1824969 maria.flemmich@su.fi

Österbotten

Österbottens kretsordförande

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06-317 9497

Ulrika Forss Mobil: 050 5321439 ulrika.forss@su.fi

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

HÖJDARE

7

KALENDER

1.

Valrace - Tävlingen Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg. Verksamhetsutskottet ordnar en tävling mellan alla SU:s medlemmar. Upplägget är enkelt; samla ihop kompisarna eller lokalavdelningen och gör aktiv kampanj.

Olika typ av kampanj ger olika poäng. Det lag som vinner får förutom evig ära och berömmelse också två gratis kongressplatser i maj! Mer om tävlingen hittar du på SU:s hemsida.

2.

Viktiga DaTum Kalendern är fullspäckad och det återstår endast en och en halv månad till valet. Debatterna går heta, kolla när vi kommer till din skola! Se också de senaste uppdateringarna i kalendern på vår hemsida.

MARS

April

2.3

SU i Helsingfors kampanjöppning Valdebatt i Itäkeskuksen lukio Valdebatt i Helsingin luonnontiedelukio Valdebatt i Helsingin ranskalais-suomalainen koulu ja lukio

1.4

3.3

Valdebatt på Kosken lukio Valdebatt i Vanda

Helsingfors & Nyland: Fest för förstagångsväljare på Tiger i Helsingfors Valdebatt i Nykarleby, Topeliusgymnasiet kl 9.55. Ida Ahlbom på plats.

Valdebatt i Korsholms gymnasium kl 11.00.

Marcus Beijar på plats.

2.4

Utomhusjippo i Närpes vid Vargberget Krogrunda i Sydösterbotten (Närpes och Kristinestad) Valdebatt i Lovisa ordnad av SU i Lovisanejden

3.4

Valdebatt i Korsnäs. Marcus Beijar på plats.

5.4

Valdebatt i Aleksis Kiven koulu Solna-träff på restaurang Solna i Munksnäs

6.4

Förhandsröstningen börjar

Boka skidresan Om du inte har bokat årets skidresa är det nu hög tid. Samla gänget och boka en stuga i finska Lappland eller svenska fjällen för ett förlängt veckoslut. Är ni många i samma stuga blir det inte alls dyrt. Passar inte en resa så spänner du helt enkelt fast längdskidorna på fötterna och åker ut i språket. Njut av den snörika vintern så länge den varar!

7.3

Valdebatt på Juhana Herttuan lukio, Åbo FSS valdebatt i stadsbiblioteket kl 17.

8.3

Fastlaskiainen i Helsingfors, Vasa och Åbo

Valdebatt i Kyrkslätts gymnasium

3.

9.3

SU i Österbottens vårmöte Valdebatt i Tapiolan lukio

10.3

SU i Helsingfors vårmöte

Nu är det perfekt tid att sälja dina onödiga prylar. En vinterdag med tvåsiffrigt minustal på termometern passar bra för att städa upp i dina skrubbar och gömmor. En enkel regel är att det du inte använt på två år så ska du inte heller spara. Om du inte vill åka till loppis så säljer du dina prylar enkelt och bekvämt på någon av de många köp&sälj -marknaderna på nätet. Kanske du också gör ett par fynd samtidigt?

11.3

Valdebatt i Helsingin Uusi yhteiskoulu

13.3

Nyländska Nationen 75-års jubileums sillfrukost

14.3

Solna-träff på restaurang Solna i Munksnäs

15.3

Valdebatt på Laurin koulu, Salo Akava valpanel på Alvarium i Åbo kl 17.00

16.3

Valdebatt på Turun Kristillinen opisto Valdebatt på Kåren Valdebatt i Borgå Valdebatt i Nummi-Pusulan lukio

köp&SÄLJ

4.

Fastlagstisdag Är du studerande har du mycket skoj att se fram emot tisdagen den 8 mars. Pulkåkning, varm kakao och möjligtvis lite fest mitt i veckan. Är du inte studerande kan du i alla fall se fram emot de goda fastlagsbullarna! Eller varför inte; åk ut i pulkbacken du också.

5.

9.4

Krogrunda i Nykarleby SFP på Åbo torg/gågatan

6-12.4

Förhandsröstning Morgonkampanj i Åbo

1112.4

Morgonkampanj i Åbo

Kampanjfest ”en månad till valet” Valdebatt i Gamla Studenthusets musiksal Valdebatt i Martinlaakson lukio Valdebatt i Mainingin koulu

15.4

SU på vårmarknad i Jakobstad Kampanj vid färjfästet Pargas-Nagu

16.4

SU på Österbottens Stormässa i Botniahallen Kampanj på Åbo torg/gågatan

18.3

Svensk Framtid – kampanjspecial utkommer

17.4

RIKSDAGSVAL

1920.3

Valturné. Vi åker buss genom varje krets!

22.3

SU på SYHfilis race Valdebatt i Koivukylän koulu Valdebatt i Suomalais-venäläinen koulu Diskussionskväll med riksdagsvalskandidater i Tyttöjen Talo i Helsingfors.

17.3

Ö st er bo tt en

Valdebatt i Kurikan lukio Valdebatt i Västra Nyland (Raseborg) Valdebatt i Arkadian yhteislyseo Valdebatt i Vantaankosken koulu

nd

30.3

la

Valdebatt på Suopellon koulu, Nådendal Valdebatt på Salon lukio Valdebatt i Espoonlahden lukio Valdebatt i Vaskivuoren lukio Valdebatt i Vaskivuoren lukio Valdebatt i Kauniaisten lukio ja Kasavuoren koulu Valdebatt i Heltech Käpylä Valdebatt i Mäkelärinteen lukio Valdebatt i Oulunkylän yhteiskoulu

bo

29.3

Å

Österbottniska nationens 85-årsjubileums jubileums sillfrukost

d

27.3

an

Pampas Nationaldag. Kom och träffa SU på Vasa torg!

Valdebatt i Esbo/Grankulla

rs

25.3

yl

Valdebatt på Seurakuntaopisto Valdebatt i Nurmijärven yhteiskoulu

fo

24.3

A O

N

Valdebatt i Kronoby kl 9.15. Markus Beijar på plats.

Åbo har äran att vara årets kulturhuvudstad tillsammans med Tallinn. Åk till Åbo och insup kultur nu på vårkanten! Program hittas på turku2011.fi/sv

Text

N ng

23.3

Kulturhuvudstaden Åbo

Ke n n e t h St ag n äs

H si

6.

Krogrunda i Karleby och Jakobstad Kampanj vid färjfästet Pargas-Nagu

el

Sommar? Kanske inte riktigt än.

Men faktum är att vårens och sommarens klädkolletioner redan nu börjar smyga sig in i de stora klädvaruhusen. Vill du försäkra dig om rätt plagg och storlek gäller det att hålla ögonen öppna. Till exempel H&M:s Conscious Collection är en miljövänligt producerad kollektion. Den får man dock vänta på till 14 april.

8.4

H

Sommarkollektioner

Valdebatt i Karakallion koulu Ungdomscentralen i Helsingfors ordnar valpanel i aktivitetscentret Happi

Kolla in händelsekalendern på su.fi för mer evenemang och information!

8

UNG&PROFESSIONELL

1/10

Endast var tionde studerande tror sig säkert få sommarjobb inom den egna branschen. Bland bygg- och medicinstuderande finns de som anser sig ha störst chans att få sommarjobb inom den egna branschen.

UNG& PROFESSIONELL

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2011

STUDERANDE arbetar mer Det blir allt vanligare att studerande arbetar vid sidan om studierna visar en undersökning från Statistikcentralen. År 2008 arbetade över hälften av alla 18 år fyllda studeranden, det vill säga 59 procent, vid sidan om studierna. Det är en ökning med endast en halv procentenhet från året innan men trenden är tydlig. År 2003 var motsvarande siffra 49 procent, det vill säga tio procentenheter lägre.

På tredje stadiet arbetade år 2008 drygt 60 procent av alla studeranden. Även bland studerande på gymnasie- och yrkesskolenivå var andelen hög; 32 procent respektive 62 procent av de 18 år fyllda arbetade vid sidan om studierna.

Arbete blir också vanligare med åldern. Av de 18-åriga studerandena arbetade 26 procent och av 22-åriga och äldre studerandena mer än hälften. Av de studerande som fyllt 25 år arbetade 73 procent vid sidan av studierna.

Det var också vanligare att studerande inom samhällsvetenskapliga och företagsekonomiska områden extraknäckte än studerande inom social- och hälsovård samt turist- och hushållsområdet.

T ex t Kenneth S t a gnä s Källa S t a ti s ti k c entra l en

Sämre arbetsmoral bland unga? födda på 1980 och 1990-talet har sjukskrivit sig trots att de inte varit sjuka.

Att man känner sig trött och sliten är den vanligaste orsaken till sjukskrivning utan sjukdom. Det här enligt en omfattande enkät som bemanningsföretaget Manpower har låtit göra.

Endast två procent av de som var födda på 1940-talet eller tidigare svarade att de sjukskrivit sig av samma orsak.

Gunnar Gillberg, forskare vid Göteborgs universitet säger till DN att unga vuxna sällan har hunnit utveckla starka band till en arbetsgivare. Han påpekar att man som ung vet att man inte kommer att stanna hos samma arbetsgivare hela livet. I dag handlar det mer om personlig övertygelse. En del är inte lojala mot ett företag bara för att det är din arbetsgivare, man är lojal mot sådant som överensstämmer med det man tror på.

En femtedel av unga

T ex t Kenneth S t a gnä s

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

9

UNG&PROFESSIONELL

Arbetsmarknaden inte jämställd

Tex t & foto

Ke nneth S t a gnä s kenneth@s u.fi

Trots att det kanske känns avlägset för oss unga i dagens moderna samhälle så finns det ändå där. Skillnader i lön och avanceringsmöjligheter mellan män och kvinnor är ännu påtagliga på arbetsmarknaden. Dessutom förväntas unga nyanställda vara tacksamma och kravlösa. upplever sig vara i underläge på arbetsmarknaden på grund av sitt kön. Kvinnor upplever nackdelar såväl i lönesättning som i uppskattning av professionalitet. Enligt Jämställdhetsbarometern anser sig var tredje kvinna ha sämre lön än sina manliga kollegor.

Det här säger Sofia Lindqvist, jämställdhetskonsult med mångårig erfarenhet av jämställdhetsfrågor. Hon arbetar på Studentkåren vid Helsingfors Universitet men är också en av grundarna till Ekvalita Ab. Företaget startades 2008 och sysslar med bland annat jämställdhetsplanering för företag och organisationer.

– En stor bov i löneskillnaderna är det faktum att kvinnor är hemma med sina barn mycket längre tid jämfört med män. Kvinnorna använder 65 procent av föräldraledigheten. Det gör dem mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Ifall man dessutom räknar totala antalet dagar där också vårdledighet ingår används hela 97 procent av kvinnor, säger Lindqvist.

En lösning på problematiken är att papporna kunde ta ut lika stor andel föräldra- och vårdledighet.

Då skulle kvinnor inte missgynnas på samma sätt på arbetsmarknaden.

En stor del kvinnor

– I nuläget ses kvinnor i 25–35års ålder tyvärr som en risk bland många arbetsgivare när de ska nyanställa, säger Jeanette ”Peppe” Öhman, chefredaktör på tidningen Papper och aktiv bloggare. Öhman anser att kulturen borde förändras så att det skulle bli självklart att också pappor i större grad stannar hemma med sina barn. De finländska papporna stannar hemma kortast tid med sina barn jämfört med de andra nordiska länderna. Redan i dagis uppfostras flickor och pojkar olika. Enligt det traditionella synsättet förväntas pojkar vara bråkiga medan flickor ska vara skötsamma och lugna. Det här är inte bara arbetsgivarnas fel, hela samhället är väldigt uppbyggt kring könsroller.

Både Lindqvist och Öhman deltog i diskussionstillfället ”Ung och jämställd i arbetslivet?” som arrangerades i februari av Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs och Svensk Ungdom i Helsingfors.

Under diskussionen kastade publiken fram tankar om att kvinnor i allmänhet är mer försiktiga på arbetsmarknaden och –platsen än män. Kvinnor borde våga mera. Att hålla sig framme för avancemang och löneförhöjningar var typiska förbättringspunkter som nämndes.

Lindqvist påpekade ändå att en

positiv förändring håller på att ske.

Statistik visar en tydlig trend där fler kvinnor begär löneförhöjning i dag jämfört med tidigare. Öhman påpekade att 80 procent av kvinnorna i Sverige uppger sig vilja bli hemmafruar ifall tillfället skulle ges.

– Man kan ju fråga sig om alternativet att arbeta känns olönsamt eller om det finns andra bakomliggande orsaker. Samhället ställer i dag orimligt höga krav inte bara på unga kvinnor utan på unga överlag. Det är omöjliga prestationskrav som framställs i media och i samhällsbilden. Statistiken har säkert också påverkats av ”hemmafrushowarna” som blivit omåttligt populära i Sverige, säger Öhman.

Faktum är att samhället tjänar 84400 euro på en högskoleutbildad man medan samhället får in endast 32700 euro från en högskoleutbildad kvinna. Den totala löneskillnaden mellan män och kvinnor är 18 procent.

– Det markerar tydligt att kvinnor har lägre lön och därtill är hemma med barnen i större utsträckning. Pensionen är ett konkret exempel på en sak som blir lidande för kvinnor på grund av detta, påpekar Lindkvist.

Ifall ett par skiljer sig och kvin-

nan varit hemma i till exempel tre år och mannen i tre månader utkommer en stor obalans i pensionen, trots att båda bidragit likvärdigt till hushållet. Också en tydligare dialog om lönen kollegor emellan skulle underlätta för den enskilde arbetstagaren. Dock är det ingen som vill vara ett offer för ojämställdhet.

I panelen satt också Janina Mackiewicz, ung politices magister. Hon framhävde att även unga diskrimineras på arbetsplatser.

– För det första är det väldigt svårt för unga att få fast anställning. Många hoppar från ett visstidskontrakt till ett annat. Dessutom tar äldre inte alltid unga på allvar trots att en del har två magisterutbildningar. Jag har hört exempel på att folk blir kallade elever och liknande.

Unga förväntas också vara tacksamma för att ha fått ett jobb och anses därmed inte ha rätt att ställa krav.

Lindqvist poängterar att jämställdheten hela tiden förbättras, men takten är för låg. Det viktiga är att de som känner sig utsatta blir bättre att stå på sig. Man ska komma ihåg att arbetsgivare har skyldigheter enligt lag att främja jämställdheten på arbetsplatsen.

10

UNG&PROFESSIONELL

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2011

verkstad V e r k s tä d e r h j ä l p e r å s i d o s at ta u n g d o m a r

Skapa affischer, visitkort och arbeta med grafisk formgivning under handledning av professionella utbildare.

Personlig vägledning och hjälp med praktikplatsansökningar. Det och mycket mer erbjuds ungdomar som för tillfället känner sig borttappade mellan studieplatser och arbete.

Ungdomsverkstäder i Svenskfinland

Svensk- och tvåspråkiga ungdomsverkstäder finns över hela Svenskfinland. Ta kontakt med den som finns närmast dig.

Lovisa

Lilla Petters gård www.pikku-pietarin-piha.com Borgå

Do It www.porvoo.fi Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Vanda

Sveps www.sveps.fi Raseborg

Loket - Veturi www.loket-veturi.fi Hangö

Fyren – Majakka www.folkhalsan.fi Hangö

Via www.hanko.fi Väståboland

Aktivia www.aktivia.fi Åbo

Troja www.troja.fi Kristinestad, Närpes, Kaskö, Korsnäs, Bötom

JobCenter www.jobcenter.fi Vasa

Resurscentret Föregångarna www.foregangarna.fi Jakobstad

Liljas Växthus www.aftereight.fi

– Vi finns till för ungdomar i

åldern 16 till 28 år som saknar studie- eller arbetsplats. Om någonting går snett i livet är det risk att den här personen lämnar hemma och fjärmar sig från både det sociala livet och arbetslivet.

Ju längre tid det går desto svårare blir det för personen att anpassa sig till en vardag med jobb eller studier. De som inte har en utbildning befinner sig i riskzonen att lämna hemma utan sysselsättning eftersom man inte har rätt till dagpenning utan utbildning. Om man inte går till en arbetskraftsbyrå så är det ingen som fångar upp en och hjälper på traven. Här kommer vi in i bilden, säger Peter Rolin, verksamhetsledare på Sveps.

Sveps Ungdomsverkstad, eller Svenska Produktionsskolan, är en av många ungdomsverkstäder runt om i Finland. En ungdomsverkstad är ingen lagstadgad tjänst, men många kommuner erbjuder den ändå. Den placerar sig i gränsområdet mellan socialsektorns tjänster och den öppna utbildningsoch arbetsmarknaden inom offentliga sektorn. Sveps verksamhetsområde är Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla och är den enda svenskspråkiga verkstaden i huvudstadsregionen. I samma region finns nitton verkstäder med finska som arbetsspråk.

I praktiken arbetar Sveps för att hindra att unga slås ut och marginaliseras. Målet är att hitta dessa, stöda dem och hjälpa dem ut på arbetsmarknaden eller in i studielivet.

– Alla unga som söker sig hit får en skräddarsydd plan. Hur handledningen byggs upp beror helt på den ungas egen förmåga att delta. För de som varit utslagna en längre tid är stegen små i början, det viktiga är att få igång en dagsrytm. Vi träffas bara ett par timmar och inte heller varje dag i veckan, säger Jana Kemeri, social tränare på Sveps.

När självförtroendet är bättre ordnas individuell träning tillsammans med en handledare. Tillsammans reds den privata livssituationen ut och handledaren hjälper till med bland annat bostadsansökningar och olika ansökningar till myndigheter.

– Ett brett kontaktnät av samarbetspartners möjliggör också uppsökande verksamhet. En hel del ungdomar tar själva kontakt men givetvis gör alla inte det. Vi har kontakt med studiehandledare och kuratorer. De meddelar oss ifall någon till exempel avbrutit studierna. Då försöker vi fånga upp den här personen genom att erbjuda stöd och deltagande i vår verksamhet.

På så sätt minimeras risken att någon marginaliseras. Jag vill ändå påpeka att det är helt frivilligt att delta i vår verk-

samhet, men oftast är folk positivt inställda, säger koordinator Sabina Öhman.

Också en del kommuner tillämpar uppsökande verksamhet. Då kan det handla om ett rentav fysiskt uppsökande från socialbyråns sida. De jobbar alltså delvis ute på fältet och försöker fånga upp de som riskerar bli utslagna.

– I Sveps verksamhetsområde är det inte så lätt att tillämpa den typen av fältverksamhet med de resurser som vi för tillfället har. Den passar bättre på mindre orter men i Helsingfors med omnejd skulle det innebära stora utmaningar i det här skedet, säger Rolin.

För de ungdomar som är kapabla till längre dagar och mer rutin ordnas heldagsverksamhet. Deltagarna är på plats varje dag från klockan nio fram till fyra på eftermiddagen.

Vi tillämpar liknande regler som finns i skolor och på arbetsplatser. Tanken är att aktivera de unga och få dem att känna sig delaktiga i både individuellt arbete och grupparbete, säger Oskar Lindström, arbetsledare för heldagsverksamheten vid Sveps.

Heldagsverksamheten är arbetsträning som sker med media som verktyg.

Lindström påpekar att media varken är kopplat till traditionellt maskulina eller feminina yrken och passar därför bra in. Ungdomarna har en ljus datasal med nya datorer och annan teknik till sitt förfogande. Det ser ut som vilket modernt arbetsutrymme som helst.

– Vi producerar visitkort, affischer, hemsidor och annat som är kopplat till grafisk formgivning. Till exempel organisationer eller företag kan beställa material och vi tar dessutom inte betalt. Det är viktigt att vi erbjuder detta gratis för då sätts ingen onödig press på kreatören. Alla jobbar enligt egen förmåga och kraven ökar vart efter, säger Lindström.

I ett annat arbetsrum på Sveps sitter Lars Koskinen. Han är jobbcoach och försöker slussa ungdomarna vidare. Enligt lagen får ungdomar praktiklön för den tid de deltar i Sveps verksamhet. Den tidsbegränsades nyligen till sex månader och efter det förväntas personen som sökt stöd vara redo att gå vidare.

– Alla arbetsgivare ställer sig tyvärr inte positiva till att ta emot praktikanter. Trots att det inte kostar dem någonting så kräver det ändå att praktikanten får stöd och inskolning. Vissa arbetsgivare är dock mer positiva, bland dem finns dagvård och olika butiker, säger Koskinen.

Sveps följer också upp ungdomarna i tre års tid efter att de slussats vidare till arbete eller studier.

Foto : Sv e p s

Fakta

•

Ungdomsverkstäder uppkom på 1980-talet i för att få bukt på ungdomsarbetslösheten. Speciellt på 2000-talet har verksamheten utökats.

•

Bakgrund: Utslagning innebär hot mot personen själv, familjen, närkretsen och även samhället. Ekonomiska konsekvenser för nationalekonomin är påtagliga.

•

Målet är att minska risken för utslagning genom att förbättra ungas möjligheter till studier och arbete, motarbeta skol- och studietrötthet samt förbättra ungdomarnas välmående.

•

Ökande antal unga söker sig till ungdomsverkstäder, år 2008: 14 600 st, år 2010: 20 000 st (uppskattning).

•

Ej lagstadgad verksamhet. Finansieras av kommunen, förening eller stiftelse.

•

I Danmark finns en lag som säger att alla under 25 år som är i behov av studie- eller yrkesvägledning måste erbjudas detta.

Tex t Kenneth S t a gnä s

⁄ 2 011

Wallin vill ha uppsökande ungdomsverksamhet i hela landet Det uppsökande ungdomsarbetet bör utvidgas till landets alla 336

kommuner. Det anser SFP:s ordförande Stefan Wallin, som ansvarar för ungdomsfrågorna i regeringen.

I dag finns den uppsökande verksamheten i 192 kommuner.

– Resultaten av den nuvarande uppsökande ungdomsverksamheten, som inleddes på mitt initiativ år 2008, har varit synnerligen goda.

Den har nått över tiotusen ungdomar och räddat många unga från marginalisering, säger Wallin.

Syftet med den uppsökande ungdomsverksamheten är att hjälpa personer under 29 år som inte går i skola eller saknar jobb. Många av dem ligger i riskzonen för marginalisering och behöver således vägledning till att finna en meningsfylld vardag igen med tider att passa och uppgifter att sköta.

För den uppsökande ungdomsverksamheten finns i årets statsbudget reserverat 8,7 miljoner euro.

Att utöka verksamheten så, att den täcker hela landet skulle innebära en totalkostnad på ca 12,3 miljoner euro årligen.

– Ur ett nationellt perspektiv är det en rimlig tilläggssatsning, som tjänar in sig snabbt. En ung person som hamnat in på fel spår i livet kostar samhället över en miljon euro om han eller hon inte lyckas någonsin navigera sig rätt. Därtill kommer det mänskliga lidandet, som inte ens går att mäta med en prislapp, säger Wallin.

Wallin hoppas att följande regeringsprogram innehåller målet att utvidga den uppsökande verksamheten till hela landet.

SU

Foto : Sv e p s

11

UNG&PROFESSIONELL

FRIDA Förbundsordföranden

Fredrika Åkerö fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com

Jag är ingen Duracell-kanin Vi ska jobbatidigare,

mera och längre. Annars går välfärdssamhället under. Samtidigt ska vi föda fler barn och helst också ta hand om dem som gett oss livet. Ingen lätt kombination.

Det finns olika undersökningar som tar fram ungas välmående kontra illamående, och ofta får vi höra hur vi mår allt sämre. Egentligen är det inte relevant om vi unga som en grupp mår sämre än förr – varje ung person som måste sjukskriva sig eller kämpar med depression, ätstörningar, stress eller sömnlöshet är en mindre välmående arbetstagare i framtiden.

Det lever fortfarande kvar en stark uppfattning om att vi som studerar bara vill festa. Detta trots att jämförelser med andra länder visar att vi egentligen inte studerar längre, men det tar ofta flera år före vi kommer in på en tredje stadiets utbildning. I samband med hysterin kring att många går i pension och det inte finns tillräckligt unga som kan ta över jobben är jag rädd för att vi unga inte beaktas tillräckligt. Du vet, man pratar om oss men inte med oss. Och det är ingen vidare ”deal”.

I det här numret av SF har fokus varit på sysselsättning. I riksdagsvalet kommer landets ekonomi, tillgången på arbetskraft och sysselsättningen överlag att vara stora och viktiga frågor.

Därför frågar jag, att när du eller jag blir sjuk, är det inte lika allvarligt oberoende om uppgiften för dagen är att skriva ett prov eller några sidor till slutarbetet som att vara borta från jobbet? Mitt svar är ja, men så känns det inte.

Att hälften av alla under 35 år med invalidpension har tvingats lämna arbetslivet pga mentala problem tycks inte räcka till som brandalarm.

För här talar vi inte varningsklockor mera. Det är 10 000 personer vi pratar om. Som vårt samhällssystem avfärdar som totalt odugliga i arbetslivet nu och för all framtid. Så får och kan det inte vara.

Vårt välfärdssamhälle behöver välmående unga människor som kan se framemot många aktiva år i arbetslivet. Men då måste också vårt illamående tas på allvar från start, helst före det blir allvarligt, vår ”företagshälsovård” förbättras och vi bli en del av diskussionen som subjekt och inte som objekt.

F oto : C h r i sta B jö r k sta m

SVENS K FRAMTID N o 01

12

sven sK fr a m tid n o 01

uNG&prOFeSSIONeLL

s t y r e Ls e m e d L e m m e n s Ko m m e n ta r

nya Företag garanterar en FortSatt VälFärD Otto Andersson Förbundsstyrelsens medlem otto.andersson@su.fi DET fLEsTA AV oss är antagligen ganska överens om att den välfärdsstatsmodell som byggts upp i Finland under den senare delen av 1900-talet, är i det stora hela något värt att bevara. Samtidigt kan vi inte blunda för det faktum att vi inom den närmaste framtiden står inför svåra beslut. Är vi tvungna att pruta på service och bastrygghet genom att ta i bruk den ökända osthyveln? Eller ska vi istället höja på skatterna? Ingetdera alternativet är särskilt lockande, men det vore oansvarsfullt att bara sitta och vänta att allt ordnar sig av sig självt.

Vad ska vid då göra? På annat politiskt håll har vissa dåligt genomtänkta förslag framförts. Det bärande temat i Samlingspartiets ungdomsförbunds framtidsprogram för 2011-2015 är att besparningsåtgärder på 20-40 % ska utföras på alla sektorer inom det offentliga. Detta förslag är enligt mig totalt ansvarslöst. Jag vill inte ens i mina vildaste mardrömmar uppleva vad en 40 % nedskärning inom t.ex. hälsovård eller utbildning skulle medföra.

Min starka övertygelse är att vi inte ska pruta på välfärden. Samtidigt är jag mycket medveten om att välfärden först måste skapas före den kan fördelas. Pengar växer inte på träd. Att bara kontinuerligt höja på skatterna, är inte en fungerande lösning på lång sikt.

Detta gäller särskilt beskattningen av förvärvsinkomster. Det råder dock inget tvivel om att mera skattemedel behövs. Därför gäller det att skapa mera beskattningsbara källor. Här tänker jag närmast på fler nya företag.

Med tanke på att Finland är ett land med hög utbildningsnivå finns det goda förutsättningar till att skapa nya och specialinriktade företag. Trots den avgiftsfria och relativt högklassiga utbildningen som erbjuds, tycks dock tendensen att grunda nya företag stampa på stället.

Företagsamhet kan uppmuntras genom en företagarvänlig skattepolitik.

Det är därför inte vettigt att avskaffa den nuvarande regeln, enligt vilken en företagare, efter att bolaget beskattats en gång, kan lyfta en dividend på max 9 % av nettoförmögenheten upp till maximalt 90 000 euro. Det är viktigt att komma ihåg att kapitalinkomsterna för småföretagarna är ett direkt resultat på det arbete de utfört. Ett arbete som ofta utförs i osäkerhet och utan möjligheter till längre semestrar med mera.

Detta arbete ska sporras. Dessutom bör man komma ihåg att småföretagarnas företag redan före kapitalinkomsterna kan utdelas har betalat samfundsskatt.

Samfundsskatten bör därför lättas för att göra företagandet mer attraktivare.

Nu kan jag anta att vissa kommer att protestera och påpeka, att det nog

finns många mer utsatta grupper i samhället som t.ex. arbetslösa, studerande och snuttjobbare, vilka behöver stöd. Detta är i det allra flesta fall en korrekt bedömning. Vi borde dock alla kunna inse, att ingen utsatt grupp kan hjälpas, om det inte finns medel att fördela. Just därför behöver vi mera skattemedel och fler arbetsplatser. Dessa får vi bl.a. genom de nya företag, vilka skapas genom skattelättnader.

Detta förslag får kanske vissa igen även att protestera och påpeka att skattemedlen kommer att minska på grund av skattelättnader. Det här är i och för sig en helt grundad och berättigad iakttagelse på kort sikt. Vi måste dock våga se lite längre i framtiden. Trots att den totala mängden skatter temporärt eventuellt skulle minska under en viss tid, torde skattemedlen efter en kort övergångsperiod öka. Nya småföretag skapar nya arbetsplatser och ökar skattemedlen. Det här är ett sätt att bemöta de ökande utgifterna inom den offentliga sektorn.

En företagarvänlig skattepolitik är dock inte det enda sättet vi kan öka företagsamheten i Finland.

För det första kunde byråkratin vid t.ex. grundandet av ett företag minskas. En viss del byråkrati kommer givetvis alltid att krävas, men grundandet av ett företag behöver inte heller vara högre astrofysik.

För det andra borde småföretagarnas socialskydd i större grad förbättras t.ex. med tanke på ersättning vid sjukdom, föräldraskap, arbetslöshetsskydd och pension.

För det tredje finns det mycket i att göra gällande attityder till företagsamhet. Enligt en enkät gjord av Europeiska kommissionen (Entrepreneurship in the EU and beyond 2009) anser endast ungefär 30 % av de finländare som svarat på enkäten att deras skolutbildning gjorde dem intresserade av att bli företagare. Jag menar givetvis inte att alla ungdomar ska behöva vara intresserade av företagsamhet, men det finns definitivt utrymme att öka intresset. Därför är det skäl att i framtiden mer betona möjligheten att bli företagare. Detta kunde till exempel ske genom ett nytt ämne d.v.s. företagskunskap eller genom att integrera detta i de redan existerande ämnena.

Vi lever i ett samhälle som bygger på tanken att alla ska ha samma möjligheter. För att även i fortsättningen kunna upprätthålla denna möjlighet samt välfärden krävs det nytänkande och mod. Att i all oändlighet älta i gamla banor brukar sällan leda till önskvärda resultat. Ett tankesätt där man ser välfärd och gynnande av företagsamhet som motsättningar är inte fruktbar. Den ena existerar inte utan den andra. Därför bör vi i allt större grad jobba för ett Finland som uppmuntrar till företagsamhet och därmed även till fortsatt välfärd. denna kolumn skrivs av en förbundsstyrelsemedlem.

FrANkrIke kVOTerAr IN kVINNOr I STyreLSer

det franska parlamentet har sagt ja till ett lagförslag som innebär att 40 procent av styrelserna i stora bolag ska bestå av kvinnor. i nuläget är andelen endast 15 procent.

Lagen omfattar börsnoterade företag med över 500 anställda eller med en omsättning på över 50 miljoner euro per år. år 2014 ska 20 procent av styrelsemedlemmarna vara kvinnor och år 2017 bör andelen vara uppe i 40 procent. om inte kraven uppfylls verkställs sanktioner mot styrelsen. här hemma har statsminister Kiviniemi yttrat önskemål om en liknande lag. här är kvinnornas andel drygt 23 procent i de större börsbolagens styrelser, enligt finlands näringsliv eK. en motsvarande lag finns också i norge, spanien och island. i norge klubbades lagen igenom redan år 2002. en splittrad borgerlig regering ställde sig bakom förslaget medan hundratals företagsledare protesterade högljutt. trots att lagen då mötte tvära reaktioner sägs den nu ha blivit väl implementerad och finns i det så kallade allmänna rättsmedvetandet.

T e x T Kenneth st agnäs

⁄ 2011

svens K f r a mt i d n o 01

⁄ 2 011

uNG&prOFeSSIONeLL

ett konkUrrenSkraFtigt FinlanD i FramtiDen? på att Åkerholm, landets storlek och geofrämja ett klimat som gynnar och grafiska läge, marknadens verkliga K at ar in a dah lman kat ar in a@ su .f i skapar incentiv till företagande, storlek samt den åldrande befolkFOTO samtidigt som samarbetet mel- ningsstrukturen. Finlands geograv ikt o r gr an d e ll lan affärsvärlden och den offentli- fiska läge gör att vi måste kämpa ga sektorn måste förbättras. Så här extra hårt för att utmärka oss som löd några av slutsatserna som drogs ett attraktivt land för ekonomisk på SU:s seminarium ”Ett konkur- verksamhet, säger Åkerholm. Vi renskraftigt Finland i framtiden?”, måste öka både vår synlighet och som samlade experter och intresse- volymen av det vi producerar. Ett rade för att fundera över hur kon- bra sätt att göra det här på är det kurrenskraften i Finland kan tryg- regionala samarbetet till exempel i gas i framtiden. Östersjöområdet. Enligt Åkerholm Enligt Satu Huber, vd för Pen- är Östersjön värt att investera i och sions-Tapiola, är det framför allt en en ”Östersjöstrategi” kunde fungvälfungerande offentlig sektor som era som en utmärkt grund för förbehövs för att Finland ska hållas bättrat regionalt samarbete. Klimakonkurrenskraftigt. Inom den of- tet i Finland gynnar inte företag fentligafungerade sektorn migrationsombudsman finns det myck- eller – det finns allt En paneldebatt med ämnet integration på svenska arrangerades på Luckan. Som moderator Eva företagsamhet Biudet. et som kunde göras och en effek- för lite incitament för risktagande. tivering inom sektorn skulle vara Tillsammans med en åldrande bevälkommen. Dessutom saknas or- folkning kan det här leda till stora dentligt samarbete och förståelse problem. mellan den offentliga sektorn och Anne Berner, vd för Vallila Inaffärsvärlden. Det är ett område där terior och familjeföretagare i tredvi i Finland ännu har en lång väg je generationen, instämmer. Som att gå. Ett marknadsinriktat klimat företagare är utvärderingen av omsaknas, vilket enligt Huber är en till givningen viktig, och att bestämutmaning för Finland. Det räcker ma var bolagets eller företagets inte med att bara lansera en pro- hemland eller ska vara är ett av de dukt och sedan bli och vänta på att viktigaste besluten man måste ta. intresse för produkten ska väckas För att Finland ska vara ett attrakav sig självt. tivt land för företag måste man satUnder seminariet sade Satu sa på att främja ett företagarvänligt Huber att vi i Finland helt enkelt klimat. Ungefär 80 procent av bomåste bli bättre på människor. Bra lagen i Finland är familjeföretag, personledarskap är en nyckelfaktor men enligt Berner finns det allt för när det gäller motivation på arbets- få medelstora och stora bolag. Det platsen. För att orka arbeta måste här beror just på saknaden av tillmänniskor vara motiverade, och växtattityder. Man måste hitta ett det här är något som en bra leda- sätt att stödja ett innovationsvänre kan påverka genom inspireran- ligt klimat som ger incentiv till föde kommunikation och öppenhet i retagsamhet, även bland ungdofrågor som rör företagets strategier, mar. Beskattningen borde ses över visioner och riktning. och utvecklas så att det sporrar till Johnny Åkerholm, vd för företagsamhet. Dubbelbeskattning Nordiska Investerings Banken, lyf- är inte begrundat, säger Berner. te fram en god grundutbildning, Hon efterlyser bättre finansieringsen hög frekvens av vidareutbild- möjligheter för företagare och mer ning och en hög grad av forskning mångvärdighet i beslutsfattande som Finlands absoluta fördelar ur som berör företag. ett internationellt perspektiv sett.

För att Finland ska vara konDessutom har man under de se- kurrenskraftigt i framtiden måste vi naste åren åstadkommit en tillväxt alltså satsa på att skapa en atmosfär i patentantalet och så är både den som gynnar innovationer och föreinterna logistiken och rättssyste- tagsamhet. Ökad kunskap om den met välfungerande. När man listar globala marknaden och en konvärldens länder enligt konkurrens- kurrenskraftig kostnadsstruktur är kraft kommer Finland högt upp, viktiga, likaså en anpassningsbar på femte plats. Ändå konfronteras utbildning och ett välfungerande man i Finland med många utma- samarbete mellan den offentliga ningar. Till de största hör, enligt sektorn och affärsvärlden.

TexT

fINLAND BoRDE sATsA MER

Från vänster: Satu Huber, Johnny Åkerholm, Anne Berner

13

14

SVENS K FRAMTID N o 01

Foto : Vi ll e Varum o

Notiser

⁄ 2011

SU i MEDIA HB L 3 0 . 1 2 . 2 0 1 0

”De flesta rysktalande personer bor i huvudstadsregionen och inte i östra Finland. … Ju mer man ger efter desto mera kommer man att förlora.”

—Dmitry Gurbanov, född i Ryssland och bosatt i Finland, om svenska språkets ställning i Finland.

Forum för ekonomi och t e k n i k , n r 1 / 2 0 11

Hatbrottskampanj gav resultat Svensk Ungdoms hatbrottskampanj som har pågått sedan april 2010 har gett resultat. Hittills har det enligt skärpningsgrunden i strafflagen kunnat utdömas ett strängare straff för handlingar med rasistiskt motiv. Statsrådet har nu avgett ett lagförslag till riksdagen som utvidgar skärpningsgrunden till att gälla även andra så kal�lade hatbrott. Nu inkluderas också motiv som en persons hudfärg, fö-

delseursprung, övertygelse, sexuell läggning eller handikapp i skärpningsgrunden.

– Att det begås brott mot personer endast på grund av att de ser annorlunda ut eller tror och känner annorlunda än förövaren är en skam för vårt samhälle. Därför är vår kampanj viktig. Det här är någonting vi måste öka medvetenheten om, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö

– Det här är en klar förbättring och en viktig markering. Ingen ska bli offer för brott. Alla mänskor är lika värda, oberoende bakgrund, hudfärg, sexuell läggning, religion eller handikapp.

Kampanjens hemsida hittar du på www.hatbrott.info.

Smaklöst, FST5

Biaudet till president!

Nej tack till familjeminister

när man pratar respektlöst och osmakligt om finlandssvenskar och använder en retorik som är allt annat än roligt och intelligent. Jag uppmanar ledningen i FST5 att verkligen fundera över vad tittarna tycker om den här saken och alla FST5-tittare att bojkotta programmet Muntur, utropar Svensk Ungdoms förbundsordförande Fredrika Åkerö.

TV-kanalen FST5 har beslutat köpa programmet Muntur av produktionsbolaget Susamuru. I programmet, som kommer att sändas under våren, är YLE-journalisten Kirsi Virtanen en av tio som får eget program i serien. Motiveringen för ett eget program åt Virtanen är enligt producent Susanne Skata att hon är en duktig journalist som har behandlat många andra frågor än finlandssvenskhet.

– Jag kunde inte bry mig mindre ifall det här gör mig till en navelskådare, såsom Skata uttrycker det. Att ge Kirsi Virtanen ett eget program i serien är ytterst smaklöst och visar på dåligt omdöme.

SU

Vi vill se

Eva Biaudet som SFP:s presidentsvalskandidat.

Det säger Svensk Ungdoms förbundsstyrelse. Nuvarande minoritetsombudsman och mångårig riksdagsman samt minister Eva Biaudet skulle vara en lysande kandidat för Svenska folkpartiet. Hon är erfaren, politiskt kunnig och vågar ta ställning också i svåra frågor.

Svensk Ungdom anser att Biaudet når ut nationellt, hon har internationella kontakter och hon för en trovärdig och konsekvent politik. I presidentvalet har Svenska folkpartiet en bra chans att få mycket synlighet när uppmärksamheten riktas till få antal kandidater. Framgångar i presidentval är inte främmande för SFP. – Just i det här valet ska vi våga välja en liberal kandidat som kan få nya väljare att få upp ögonen för vårt parti, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Fredrika Åkerö.

Partiet fattar beslut om en egen presidentvalskandidat enligt nuvarande planer hösten 2011.

SU

Statsminister

– Är man duktig

SU

Kiviniemi har gått ut med att det bör inrättas en familjeminister i nästa regering, som skulle ha hand om frågor som berör familjen. Detta som en följd av regeringens politikprogram barn, unga och familjer.

– Att få till stånd en skild ungdomsminister och självständighet till ungdomsfrågor har varit en lång kamp. Nu är jag rädd för att man vill skrota det och igen införliva ungdomsfrågor i ett större sammanhang där de drunknar.

Problematiken i t.ex. ungdomsarbetslöshet är en helt annan än hur man ska få arbetsliv och familjeliv att gå ihop. Därför behövs det en skild ungdomsminister, konstaterar förbundsordförande Fredrika Åkerö.

SU förespråkar en lösning med ett ministerutskott som hanterar familjefrågor, då det är många olika sektorer som berörs. En ministerportfölj till är inte önskvärd.

SU

”Och framför allt har EU från och med i år gemensamma finansövervakningsmyndigheter som kompletteras av ett systemråd vars uppgift är att kontinuerligt analysera finansmarknaden med ambitionen att identifiera risker och problem i tid.”

—Carl ”Calle” Haglund om den nyinförda regleringen av EU:s finansmarknad. Calle påpekar att en reglering är nödvändig. Men för att undvika hastverk bör nya direktiv granskas noggrant innan de verkställs.

HS 2 3 . 1. 2 0 11

”Vähemmistövaltuutettu Eva Biaudet ponnahti esille, kun Rkp:n nuorisojärjestö Svensk Ungdom ehdotti häntä Rkp:n ehdokkaaksi.

Entinen Rkp:n kansanedustaja ja ministeri sai heti kannatusta ainakin Hufvudstadsbladetin lukijoiden piirissä.

On näkemyksiä, empatiaa, kielitaitoa ja sillanrakennustaitoja.”

—Martta Nieminen om möjliga kandidater i presidentvalet som infaller i början av år 2012.

Ö s t r a N y l a n d 6 . 1. 2 0 11

”Bussarna fungerar inte riktigt eftersom det tar längre tid än med bil.”

—Christoffer Hällfors, politisk sekreterare för Nyland och riksdagsvalskandidat, om järnvägsnätets behov av utbyggnad i Finland, i synnerhet i östra Nyland.

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

15 F ö r b u n d s s e k r et e r a r e

VICEORDFÖRANDE

BURES!

Tillsammans löser vi ekvationen

Silja Borgarsdottir Sandelin

Armi Murto

silja@su.fi

armi.murto@su.fi

för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter har framfört en rapport om hur minoriteter i Finland behandlas. Finland har gått i positiv utveckling gällande planer att bättre inkludera romer i samhället och även beslutet att öppna ett samiskt kulturcentrum 2012 får ros.

Kommittén har ändå en hel del områden de uttrycker sin oro för. Det rapporteras mycket om rasism och xenofobi, speciellt utfört på nätet. Barn från minoriteter utsätts för mobbning i skolor på grund av ökat motstånd mot mångfalden i Finland och uppföljningen är bristfällig kring rasistiska brott som begåtts av poliser och åklagarmyndigheter. En fråga som kommittén är speciellt orolig för är att frågan om landägande i Sameland, som överhuvudtaget inte går framåt. Tillgången till media på minoriteternas språk, särskilt tryckmedia på samiska, romani och ryska är otillräcklig. Det som även tas upp och som inte för oss svenskspråkiga är obekant är problematiken kring språkkunskaper inom offentliga instanser, speciellt utanför svenskspråkiga och samiska områden.

Här bara några av de större bristerna i Finland kring minoriteters ställning som presenterats i rapporten. Åtgärder som måste tas är bland annat att följa upp och implementera bestämmelser som fastställts, dessa tillsammans med minoriteterna. Dialog bör föras med minoriteternas representanter, satsning på utbildning är essentiellt och åtgärder mot rasism måste tas på allvar. Stödåtgärder för minoriteternas inkluderande i samhället, organisations aktivitet och kultur måste garanteras. De två mindre same språken, Skolt- och Enaresamiska, är speciellt i behov av stöd för att inte helt och hållet dö ut.

Varför lär vi oss inte mera om vårt lands minoriteter i den grundläggande utbildningen? Hur många vet att bures är hej på nordsamiska eller att kammat lattjot är ha det bra på romani? För att vi, finländare, internationellt ska kunna arbeta med minoritetsfrågor och ses som pålitliga i dessa måste vi först se till att våra egna minoriteter respekteras samt behandlas på ett korrekt sätt! Annars är vi inte trovärdiga.

Matematik har aldrig varit min starkaste sida. Under min studietid har jag märkt att varje tent alltid har någon fråga som inte bara går att svara på eller lösa. Speciellt matematiktenterna har en tendens att alltid innehålla en stor ekvation som bara inte går att lösa. Man blir blind och hittar inte lösningen på något sätt. Man bara stirrar på frågan och just då kan man inte fråga råd av någon. Efter tenten vågar man inte heller fråga, för man täcks inte medge att det var just den ena ekvationen som satt stopp i ens hjärna.

Fastän det kan hända att andra på kursen går runt och tänker på exakt samma fråga och svaret skulle kunna hittas tillsammans. Speciellt desto längre studierna hade gått så desto svårare blev det att fråga någon annan. Man kan ju inte fråga någon yngre, för man borde ju veta… Strunt! Våga fråga, så säger jag. Den är klok som frågar och vill ta emot hjälp.

Ibland känns det som vissa frågor i politiken skulle vara en stor ekvation som beslutsfattare inte vet svaren till men vill inte medge det och vågar inte fråga råd för det skulle vara för pinsamt. Usch, att tiga är pinsamt säger jag.

En svår ekvation inom politik är sysselsättning.

Det är ett ämne som har diskuterats mycket under senaste valperiod. Vem skall sysselsätta sig, hur skall man sysselsätta sig och vem skall hjälpa dem som inte kan själv sysselsätta sig att sysselsätta sig? Samtidigt som vårt land tampas med frågorna kring den stora generationen som skall pensionera sig snart och lämna ett stort hål på arbetsmarkanden. Vem skall fylla tomma platserna? På något sätt känns det konstigt när vi samtidigt har många unga som funderar på hur man skall överhuvudtaget få jobb. Vi ser media publicera sorliga nyheter om ungdomsarbetslösheten och alla problem som den medför.

Detta känns som ekvationer som saknar logik. Ekvationer som alla vill hitta sina egna lösningar till.

Regeringen har jobbat hårt för att motarbeta arbetslöshet och öka speciellt de ungas sysselsättningsgrad.

Partierna jobbar för att hitta sina lösningar. Alla föreslår olika sätt att lösa ekvationerna, men vem är det egentligen som vet svaren? Beslutsfattarna och diverse andra påverkare tycker att de har svaren och de har tagit fram olika lösningar, men ännu har vi inte sett frukterna. Kommer vi att se dem? Nej, inte om dessa beslutsfattare bara tar fram sina egna lösningar utan att aktivt höra och verkligen lyssna på de unga själva. För de unga har svaren och håller den röda pennan i handen. De ska rätta tenterna, inte beslutsfattarna.

Det är ledsamt att se och höra hur beslut i riksdagen tas utan en verklig förankring till unga och vad vi unga verkligen vill. Ja, de äldre säger att vi unga behöver mera unga beslutsfattare för att representera oss, men allt löser sig inte med detta. Vi behöver också andra sätt att verkligen få påverka. Det är vi unga som är framtiden och måste också få vara med och skapa framtiden för oss. Vi som skall leva med de beslut som görs nu. Våra ungas åsikt måste väga betydligt tyngre i beslutsfattande än tidigare.

Berätta inte åt oss hur vi skall sysselsätta oss utan fråga oss hur vi vill sysselsätta oss i framtiden.

det egyptiska folket till dess vinst i kampen för demokrati och förändring.

– Äntligen har det förtryckande och auktoritära styret blivit krossat och en ny era i Egyptens historia kan börja, säger Lena Höglund, SU:s internationella utskottsordförande.

SU hoppas att Egypten kan bli ett gott exempel för hela regionen genom att låta alla grupperingar och partier få sin röst hörd i den egyptiska statens nya och reformerade institutioner. Om Egypten lyckas med det, så kan den pågående processen i Tunisien och Yemen också hitta rätt riktning.

Den demokratiska revolutionen i Egypten bevisar att varje röst räknas och att demokratin är möjlig överallt i världen.

– Den unga generationen kan nu vara försäkrad om att framtiden verkligen kommer att vara ljusare så länge som vi fortsätter kämpa för demokrati och civila rättigheter, konstaterar förbundsordförande Fredrika Åkerö.

Svensk Ungdom uppmuntrar också det internationella samfundet att stöda utvecklingen mot god förvaltning och demokratiska institutioner genom att bistå det egyptiska folket med utbildning och konsultering då behov finns.

Foto : Ch r i sta Bjö rkstam

Demokratin och ungdomen vinner kampen i Egypten Svensk Ungdom gratulerar

SU

Rådgivande kommittén

Kammat lattjot!

Denna kolumn skrivs av någon av SU:s viceordföranden, Armi Murto eller Runa Ismark

16

SVENS K FRAMTID N o 01

LSK

⁄ 2011

LS K ORDFÖRANDE

Stoppa utbildningsinflationen!

Mats Biström Ordförande mats.bistrom@liberal.fi

Hört av handledare:

”Du skall inte ta stress över kandidatuppsatsen. Den är bara ett litet steg på vägen, magisteruppsatsen är den riktiga prövningen.” Den här attityden inom universiteten gör att värdet på din kandidatexamen är lika med noll, med undantag för själva betyget som du kan få användning av om du råkar ha slut på wc-pappret (rekommenderar dock hellre Lambi).

Det här är endast en fortsättning på en långtgående utbildningsinflation som pågått i flera tiotals år. Om vi blickar en generation bakåt i tiden så kom du ganska långt endast med studentexamensbetyget. Före övergången till grundskolesystemet på 70-talet kunde du få jobb med ännu lägre utbildning. Sedan dess har vi gradvis kommit till dagens situation när man inte ens får jobb fast man har en magisterexamen i bakfickan, el-

ler t.o.m. tre stycken! Är det då inte bra att vi blir allt högre utbildade, kanske du frågar dig? Vårt högt utbildade folk sägs ju så ofta vara Finlands trumfkort i vår globala värld. Utan tvekan har nyckeln till våra nationalekonomiska framgångar sedan självständigheten mycket berott på vår stigande grad av utbildning - gott så - men jag vågar påstå att vi under senare tid kommit in på ett dåligt sidospår.

Bolognaprocessen som trädde i kraft för några år sedan innehöll målet att kandidatexamensskedet skulle bli en integral del i samtliga universitetsutbildningar och därmed bli en naturlig port till arbetsmarknaden. Detta skedde på andra håll i Europa, men inte i Finland, vilket nu betyder att vi utbildar folk till magistrar fastän de skulle kunna göra ett lika bra jobb efter avslutad kandidatexamen.

Hur uppnå detta? Börja med att se över universitetens finansieringsmodell: Nu får universiteten betydligt mera pengar för en utexaminerad magister än en utexaminerad kandidat, denna skillnad borde helt frångås. Detta skulle uppmuntra till större satsningar på kandidatnivån och ha motsatt effekt vad gäller intresset att utbilda alla till magistrar. För att öka arbetsmarknadens förtroende för kandidatexamen tror jag också att vi på sikt måste övergå till skilda intagningar för kandidat- och magisterutbildningarna, vilket vi redan framgångsrikt har på vissa håll. Det skulle dock kräva en omfattande omstrukturering och förbättring av kandidatnivån så att den skulle bli en mera självständig och bärande helhet.

Väckte det här känslor? Vad kommer du att göra åt det?

studerar på tok för länge, heter det när den äldre generationens beslutsfattare får fart på sina quasi-fräscha analyser på nuläget. Så fort någon nämner konceptet ”förlängd arbetskarriär” tar det inte många sekunder förrän det hojtas att våra studerande minsann ska bära sitt strå till stacken också, istället för att lata sig i skolorna och supa bort studiepenningen så fort den landar på kontot. Och visst ska vi ta vårt ansvar – men.

I hela resten av EU har man löst dilemmat genom en överenskommelse kallad Bologna. Tanken bakom denna process var att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa, då undervisningen och framförallt slutexamina harmoniserades.

I de flesta av de 40 länder som

idag är anslutna till detta samarbete fungerar systemet som det ska, dvs. ungdomar går i grundskola tills de är 15-16 år gamla, går vidare till en gymnasiefas som tar 2-3 år, varefter de som ännu vill fortbilda sig söker in på universitet. Precis som i Finland, alltså.

Nu kommer dock den lilla skillnaden: i de länder där man följer Bolognaprocessens överenskommelser, räknas en arbetssökande med kandidatexamen till akademiskt utbildad arbetskraft. I dessa länder är minimikravet på platsannonsen inte magister, utan kandidat. Arbetserfarenhet är en bonus.

Detta leder till att man i andra europeiska länder, med vissa undantag, får arbeta inom sin bransch efter bara 2-3 år på universitet, varefter man sedan söker sig till magisterutbildning om man så önskar, och om arbetslivet så tillåter. Eller

om man eventuellt vill bli forskare.

Vi finska studerande går ut gymnasiet vid 18-20-årsåldern (utbytesår inräknat), studerar i 4-6 år för att få minimibehörighet (ofta med noll arbetserfarenhet från den egna branschen) och i allt flera fall går militär- eller civiltjänst i 1 år.

Då kan vi i värsta fall ha våra papper i hand nästan ett decennium efter den britt som gått ut high school vid 15, skrivit A-levels vid 17 och hastat ihop en Bachelor’s på två år. Allt enligt systemet.

Nu är det alltså dags för de gnälliga beslutsfattargubbarna att bestämma sig; vill Finland ha fortsatt framgång i Pisa, en världskänd know-how och verkligt högutbildad arbetskraft, eller vill vi ha ut folk i arbetslivet snarast möjligt?

Om tempo är det som önskas, måste även arbetslivet börja medge att alla inte behöver bli magistrar.

KO L U MN

Patience, young padawan Niklas Mannfolk Ordförande Turun yliopiston ylioppilaskunta LSK förbundsstyrelsemedlem emeritus niklas.mannfolk@liberal.fi

Dagens ungdom

NOTIS

Vad är LSK?

Liberala Studerande LSK är Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund vars syfte är att vara en samlande kraft för alla studerande med en liberal värdegrund. Vårt mål är att påverka högskolepolitiken på nationell och lokal nivå. Vi har aktiva lokalavdelningar i Åbo, Vasa och Helsingfors. Är du intresserad av att bli medlem eller ta del av vår verksamhet är det bara att ta kontakt med någon av våra lokalavdelningsordföranden. Mera info om oss och kontaktuppgifter hittar du på vår hemsida på adressen www.liberal.fi eller på vår sida på Facebook.

LSK fick ny styrelse Liberala Studerande LSK har på sitt årsmöte i Åbo 4.12 valt en ny styrelse för verksamhetsåret 2011.

Mats Biström omvaldes som ordförande. Biström är 25 år och studerar statskunskap och företagsekonomi vid Åbo Akademi i Åbo.

Till vice ordförande valdes Joachim Hesthammer och Matias Kallio från Åbo. Till styrelsemedlemmar valdes Ann-Charlott Bender från Vasa samt Mikko Toukkari och Lotte Uutinen från Helsingfors.

—Jag vill tacka årsmötet för förtroendet. Jag kommer fortsätta att arbeta hårt för att göra vårt unga men framgångsrika förbund ännu större och synligare – säger omvalda ordförande Mats Biström.

Min hälsning till årsmötet var att Liberala Studerande skall vara en organisation som tänker helhetsmässigt, i nya fräscha banor och siktar högt. Den linjen skall vi fortsätta på under nästa år och kommer bland annat att synas inför riksdagsvalet 2011 – avslutar Biström.

På Liberala Studerande LSK:s årsmöte deltog minister och partiordförande Stefan Wallin som öppnade årsmötet med ett anförande.

Efter mötet fick deltagarna ta del av ett seminarium där styrelsemedlem i Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) Christian Sjöstrand talade om SHVS’ nya pilotprojekt för yrkeshögskolestuderande och styrelseordförande för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (Novia) Roger Broo talade om dualmodellen (indelningen i universitet och yrkeshögskolor) och dess framtid.

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

17

INTERNATIONELLa relationer

Hälsningar från lokalavdelningen LSK i Helsingfors!

Armi Murto Ordförande Liberala Studerande i Helsingfors Viceordförande för SU armi.murto@liberal.fi Nu har vi redan

första månaden av året bakom oss. Tänk hur snabbt tiden går.

Det var ju igår som vi firade nyår, eller så känns det i alla fall. Hela januari har varit mycket spännande, vi har fått våra nya stadgar klara och äntligen kan vi sätta fart på den egentliga verksamheten.

Dessutom har vi en ännu mer spännande vår framför oss! Inte bara för att vi väntar på fastlagstisdagen i Brunnsparken och första maj i Kajsaniemi, utan också för att det är riksdagsval 17.4! Vet du redan vem du ska rösta på?

Vi har tagit en liten tjuvstart till riksdagsvalet med LSK i Helsingfors. I januari ordnades den första LSK i Helsingfors mingelonsdagen någonsin, som samlade många liberala studerande och andra anhängare av LSK till en superrolig mingelstund på kansliet. Vi hade bra diskussioner samt njöt av både ätbart och tänkbart. Ni kan säkert gissa att det kommande riksdagsvalet var största diskussionsämnet på tillställningen. Inte bara SFP:s kampanj utan också allmänt snackade vi om vad som är viktigt för studerande. Tack till alla som kom och deltog! Verkligen synd att vår fotograf hade fått förhinder och inte kunde delta för att ta foton. Nästa gång blir det nog dubbelt upp med foton!

Ni som inte hann komma med på den första mingelonsdagen, var inte ledsna, det kommer fler av dem! LSK i Helsingfors vill hälsa alla välkomna på vårens kommande mingelonsdagar, vi kommer att meddela datum inom kort!

Bäst når du informationen genom att söka upp vår sida på Facebook eller genom att kolla förbundets sidor på www. liberal.fi. För att hitta oss på Facebook skriver du in LSK i Hfors i sökfältet. Eller om du inte finns på Facebook; skriv e-post till ordförande och undertecknad, armi@liberal.fi, för att komma med på infolistan! Nästa mingelonsdag kommer att hållas innan riksdagsvalet för att träffa liberala kandidater i huvudstadsregionen. Ni vill ju inte missa en möjlighet att grilla och ställa viktiga frågor till de suveräna kandidaterna, eller hur?

Aijoo! Tack vare förbundet LSK har vi som lokalavdelning nu möjlighet att sälja nya fina halarmärken. De är tuffaste halarmärkena i stan! ”Say hello to my liberal friend!” och ”Hur liberal är du?” pusselbitsformade halarmärken säljs till förmånligt pris och du kan köpa dina egna med att t.ex. rycka undertecknad i ärmen nästa gång du ser mig.

Det var allt för från oss nu, men om du är intresserad att komma med i LSK i Helsingfors verksamhet så använd samma taktik som när du vill få tag på ett halarmärke. Du vet att du vill!

18

INTERNATIONELLA RELATIONER

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2011

InternationellA RELATIONER

MONTENEGRO

Bergen

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

19

INTERNATIONELLa relationer

Makt och möjligheter – SU påverkar internationellt att Svensk Ungdom är större internationellt än nationellt? Att vi har ett finger med i många spel? Visste du att SU:are har varit med och lett och leder även just nu den liberala agendan ute i världen? Det internationella kostar, men smakar det också? Nu kan du räta ut frågetecknen och veta vart Svensk Ungdom hör, hurudana vi uppfattas som och vilka frågor vi kan jobba vidare med – internationellt.

Svensk Ungdom är medlem i ett otal organisationer, varav vissa är nationella, vissa är nordiska, europeiska och andra internationella. Svensk Ungdom är medlem i organisationer som inte är av en politisk natur, men kickar också butt som medlem i ytterst politiska organisationer. Här följer en kort introduktion om de organisationer som Svensk Ungdoms Internationella Utskott (IU) främst bevakar.

Har du hört ryktas

BUDAPEST

INTERNATIONELLA RELATIONER

BEIRUT

NEPAL

20

SVENS K FRAMTID N o 01

INTERNATIONELLA RELATIONER

IFLRY – International Federation

ILYMEC – European LiberalYouth

NCF – Nordiska Centerungdomens Förbund

IFLRY är en global organisation med sekretariat i London, där Svensk Utveckling har en praktikplats i samarbete med SU. IFLRY handlar främst om att ge unga liberaler från alla jordens håll och kanter en mötesplats och att stöda unga liberaler som lever under förtryck genom utbildning och kontakter. I IFLRY möts alla sidor av samma mynt; marknadsliberaler och socialliberaler, slipade ungdomspolitiker och unga frihetskämpar. IFLRY erbjuder ypperliga utbildningsevenemang upp till tre gånger i året (ofta i samarbete med Europarådet) och fostrar till värdefull interkulturell kommunikation. IFLRY har temaprogram med utsedda Program Officers: Climate Change Caucus och Cuba Program (där SU har aktiva representanter). De teman som förs fram har en mer allmän prägel i IFLRY och berör framförallt demokrati, mänskliga rättigheter och handel till en viss utsträckning.

LYMEC är, liksom SU, fristående men medlem i ett moderparti, European Liberal Democrat Reformist Party (ELDR). De facto tillhör en av partistyrelseposterna i ELDR LYMEC och LYMEC deltar i varje ELDR-kongress med ett mandat på tio delegater. Detta innebär att LYMEC aktivt för fram sina synpunkter, det vill säga sina medlemsorganisationers synpunkter till partiet som kan göra realpolitik av dessa synpunkter. LYMEC riktar sig också till enskilda europeiska politiker och EU-institutioner. LYMEC ordnar årligen två kongresser med tillhörande seminarier och en s.k. Summer School på Europaparlamentet. LYMEC har också individuella medlemmar. LYMEC har ett studentnätverk, ELSN, som träffas under LYMEC:s kongresser.

I NCF möts finländare, svenskar, norrmän, islänningar och ålänningar. Liksom de sex andra nordiska takorganisationerna för politiska ungdomsorganisationer så sitter NCF med i presidiet för Ungdomens Nordiska Råd (UNR). SU är observatör i Nordens Liberala och Radikala Ungdom (NLRU), som också har presidiemedlemmar i UNR. NCF:s partimotsvarighet är Mittengruppen i Nordiska Rådet, genom vilken synpunkter kan föredras (liksom i UNR) under Nordiska Rådets årliga session. NCF har på senaste tid fokuserat på ungdomsarbetslöshet, men har också fört fram SU:s motioner om människohandel till UNR.

Trots närheten till partiernas takorganisation, Liberal International, så finns det inte ett lika aktivt politiskt samarbete organisationerna emellan.

Detta försvårar arbetet med att göra resolutioner till verklig aktion i realpolitik. På grund av IFLRY:s stöd för oppositionen i Taiwan, Cuba och Singapore, så mottas IFLRY inte av FN till fullo. I IFLRY ska många viljor och kulturer mötas, vilket ibland urvattnar det politiska resultatet. Ekonomin och finansieringen i organisationen brister tidvis och måste konstant hållas under uppseende.

Debattklimatet på LYMEC:s evenemang är ofta laddat och präglas av lobbning mellan medlemsorganisationerna, vilket kan vara en utbildande upplevelse men har ibland stört mötesordningen.

LYMEC:s ekonomi har tidvis misskötts.

NCF borde hitta fler källor för finansiering av sin verksamhet. Samarbetet och kontakten med Mittengruppen borde förbättras för att ge mer politisk kraft åt organisationen.

SU i IFLRY:

SU i LYMEC:

SU i NCF:

Linda Lindholm har varit Vice President för IFLRY och sedan 2009 har Mats Löfström fungerat som Internal Auditor för IFLRY. SU är en mycket ansedd medlem i IFLRY, speciellt i ekonomiska frågor men också gällande politiska frågor och träning av andra unga liberaler på seminarier. SU kan ses som en äldre medlem i IFLRY och vår roll är därför lika mycket att ge kunskap, som att få kunskap av mindre etablerade organisationer. Under de senaste åren har SU verkat aktivt tillsammans med andra socialliberaler och nordbor inom IFLRY genom flitigt lobbande eller medlande, vilket präglar IFLRY:s möten som ordnas två gånger i året.

Exempelvis resolutionen om människohandel av SU som antogs på LYMEC:s kongress i maj 2010 fördes vidare till ELDR:s kongress i oktober och godkändes också där. SU är en betrodd medlem i LYMEC, vilket bygger på en lång rad av aktiva representanter från SU. Matilda Flemming valdes till Internal Auditor för LYMEC 2008 och fungerar som Treasurer sedan maj 2010 (för en tvåårsperiod). SU:s representanter kommunicerar med andra nordbor eller andra nära representanter innan och under både LYMEC:s och IFLRY:s kongresser för att underlätta mötesarbetet.

Föregående verksamhetsår satt Silja Borgarsdottir Sandelin (ordf.), Oscar Ohlis (vice.ordf.), Sandra Grindgärds (gen.sek.) i rodret för NCF. SU har två styrelseplatser i NCF och representeras i år av Fredrika Åkerö (vice.ordf.) och Maria Flemmich.

Minna Lindberg är president i UNR och Silja Borgarsdottir Sandelin vice ordförande. NCF är viktigt för SU och SU är viktigt för NCF – NCF är ett bra forum för att föra fram teman, hitta samarbetspartners, diskutera nordiskt specifika frågor och stifta närmare bekantsskap med de liberaler som står oss närmast i LYMEC och IFLRY.

of LiberalYouth

Ko m m e n ta r e n

Internationellt utbildningstillfälle T e x t Le n a H ö g l u n d lhog l u n d @ a b o . f i

möjligheten att lära sig mer om vad de internationella organisationerna innebär, hur man påverkar teman utomlands och hur den internationella verksamheten kan stöda Svensk Ungdoms nationella arbete. I mitten av januari mötte tolv SU:are upp och alstrade synpunkter om den internationella verksamheten.

Den allmänna opinionen i gruppen var att IU ska synas mer och ordna fler aktiviteter. IU enar medlemmar från olika grenar av SU och kan vara en verksamhet som attraherar fler medlemmar till SU som helhet. Gruppen tyckte också att SU har det bra ställt internationellt.

Gruppen var ense om att Demo har fin verksamhet och förtjänar mer synlighet – också inom SU. Deltagarna menade att det ger legitimitet då alla riksdagspartier deltar, men att organisationen kräver en del sakkunskap av representanter. Om SU ska nå sina mål och ”visa färg” gällande bistånd, så är detta forumet som vi måste vara aktiva inom. En deltagare påpekade att det är viktigt att komma ihåg IU erbjöd SU:are

den påverkan Demos arbete har i odemokratiska länder – där behövs det synlighet.

Unga Europér uppfattades som ett bra forum för europeiskt sinnade, som en bra plats för att lära sig om EU-sakfrågor. NCF ansåg gruppen att behöver en strukturell och ekonomisk revidering, samt att NCF har potential att vara starkare politiskt och synas mer i nationella debatter genom uttalanden. Fler uttalanden kunde stöda nordiskt samarbete också på nationell nivå. De gemensamma nämnarna som är kännbara i LYMEC och IFLRY borde betonas. Gruppen lyfte fram det liberala studentnätverket ELSN och att representation där borde prioriteras av SU/ LSK. Det nordiska tjänar regionalt på att det nordiska samarbetet blir mer kännbart inom LYMEC. Gruppen konstaterade att PNU är viktigt och måste hitta gnista och få ett media- och marknadsföringslyft. Deltagare föreslog att betona förmåner som medlem eller sätta igång en awareness-kampanj. Enskilda nordiska länder är svaga, men tillsammans är de starka. EU

⁄ 2011

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

21

INTERNATIONELLa relationer

Unga Europér (Eurooppanuoret/JEF)

PNU – Pohjola-Nordens Ungdomsförbund

Demo – Partiernas Internationella Demokratisamarbete r.f.

Demo ordnar seminarier speciellt kring demokrati och dess betydelse för utveckling. Demo utför också utvecklingsarbete genom ett ungdomsprogram i Nepal och ett kvinnoprogram i Tanzania.

Demo har alltid ett tält under Världen i Byn-festivalen och ordnar också program på festivalen.

Demo firar traditionsenligt Demokratidagen 15.9 med olika evenemang.

Unga Europér jobbar för att EU och Europa ska synas bland unga finländare. Detta gör man genom att ordna intressanta seminarier och ge unga möjlighet att få träffa stora finländska namn inom EU-frågor. Förutom EU-valen och aktuella teman i EU-politiken, så engagerar sig Unga Europérna för Vitryssland och demokratiförsvar. Unga Europér har en takorganisation, Jeunesse Européenne Federalists (JEF) som sitter med i European Youth Forum (underställt Europarådet) liksom LYMEC och IFLRY.

PNU är organisationen för ungdomlig samverkan över de nordiska gränserna och jobbar för det unga och nordiska i Finland. PNU är en opolitisk organisation och är medlem i Föreningarna Nordens Ungdomsförbund (som har sitt högkvarter i Helsingfors). PNU erbjuder utbyte, resor och kurser. PNU reviderar som bäst sin (media)profil.

Klimatet har på senaste tid politiserats av Samlingspartiets Ungdomsförbund i denna relativt opolitiska organisation.

PNU tampas med att hitta en riktning för det kommande året, organisationen försöker höja sin profil och organisationen behöver verkligt aktiva styrelsemedlemmar.

SU i UNGA EUROPEEr:

SU i PNU:

SU i DEMO:

PENu (Pääkaupunkiseudun Eurooppanuoret) är den mest aktiva lokalavdelningen i Finland och där sitter Janina Mackiewicz med för SU:s räkning. Samarbetet med Unga Europér möjliggör att partna evenemang, såsom på ELDR-kongressen då SU och PENu ordnade seminariet ”Challenges of Demographic Change and EU Politics” tillsammans. Organisationen har också intressanta idéer för kampanjarbete och erbjuder ypperliga kontakter.

Svensk Ungdom har haft en nästintill konstant representation i PNU, bl.a. Silja Borgarsdottir Sandelin har tidigare fungerat som viceordförande och Janina Mackiewicz var styrelsemedlem ifjol.

Detta år är Anna-Stina Sandfors och Maria Flemmich aktiva i organisationen. Aktiva representanter är viktigt i PNU, och det nordiska engagemanget från SU:s sida är uppskattat.

Janina Mackiewicz valdes nyligen till vice ordförande i Demos styrelse och har varit aktiv i Nepalprogrammets arbetsgrupp. Representanter från SU har deltagit i utbildningsevenemang, studieresor och mottagningar inom ramen för Demos två utvecklingsprogram.

T e x t Lena H ögl und Ordförande SU :s i nte rna ti onel l a uts kott l hogl und@a bo.fi

är inte i sig tillräckligt och PNU kan stöda unga att se de gemensamma nämnarna inför framtiden.

IFLRY väckte stort intresse i gruppen, speciellt då tidigare vice ordförande Linda Lindholm bjöd på personliga erfarenheter. Linda ledde bland annat ett seminarium på Cypern med deltagare från både Palestina och Israel. Berikade av Lindas och andras erfarenheter föreslog gruppen att SU/ LSK kunde delta i IFLRY:s seminarieteam. I IFLRY finns utrymme för gränsöverskridande frågor som t.ex. romerna, men förståeligt nog är det svårt att nå konkreta resultat. Gruppen summerade att det är svårt att mäta och jämföra (interkulturell) kunskap, men är värdefullt och utvecklande för våra representanter. Problemet är hur detta förmedlas vidare i SU. Deltagarna i IU:s utbildningstillfälle tog del av mycket information och blir förhoppningsvis också aktörer i strävan till att förverkliga de idéer som väcktes, speciellt då de inte alla är medlemmar i IU. Det centrala är att se hur kunskap, möjligheter och

kontakter kan nyttjas på lokalnivå och i olika sammanhang i SU. Den internationella verksamheten är en dimension av SU, inte en avskild avdelning. Förhoppningsvis är detta uppslag första steget mot att göra din lokalavdelning mer internationellt sinnad. Vad väckte ditt intresse, vad kan IU göra för dig? Vill du vara med? Hör av dig till danica.vihinen@su.fi eller lena.hoglund@su.fi.

I d é e r f ö r f r a m t i da a k t i o n e r Media

Lobbande

•

•

Betona samarbete med det tidigare Liberal Youth of the Baltic Sea inom LYMEC och kanske få igång en nystart

•

Fler landsprogram inom Demo

•

Nyttja ekonomer och andra kunniga inom SU för att hitta nya finansieringsmöjligheter och ekonomiska lösningar åt diverse organisationer

•

Mer samarbete med SFP:s IU och Svenska Kvinnoförbundets IU

•

Få in fler SU:are i lokala styrelser, nationella och internationella styrelser (Unga Europér, Allians, LYMEC och IFLRY)

Fler insändare och artiklar med internationellt tema

Seminarieaktiviteter

•

Partna seminarier med både Demo och Unga Europér för att öka deltagarantal och öka kännedom inom SU om organisationerna

•

IU-workshop på SU:s kongress

•

Dra mer nytta av erfarenheter från evenemang utomlands och diverse utbildningar genom att inkorporera mer utbildning i SU:s verksamhet

•

Samverkan med PNU i samband med SU:s egna evenemang: kulturtillställningar och regionala utbyten

Kampanjarbete

Representation

•

Nyttja Norden som stöd för språkfrågan – ”Norden är cool” - ironi på väder och betydelsen av samarbete, språk och kultur

•

•

Stöda Unga Europérs kampanjer

•

Awareness-kampanj om Demo inom SU

•

Stöda valuta och EU-samarbete med Unga Europér

•

Engagera fler i det internationella genom att ta emot utländska valarbetare

Alltid ha representation från SU på LYMEC:s och IFLRY:s möten och då ansvarar SU:s representant för att nordbor håller kontakt på mötet för att diskutera samarbete och gemensamma ståndpunkter

22

VAd Nu?

VarFör ValDe nokia microSoFt? Telekomanalytiker Michael Schröder på placeringsbolaget FIM och vice vd Mikael Rautanen på aktieanalysbolaget Inderes är överens om att Nokia valt fel väg. Åtminstone 2011 blir ett svagt år för bolaget men 2012 är ännu ett relativt oskrivet kapitel. Stora frågan är ifall de hinner ifatt de andra eller inte.

Mikael Rautanen Michael Schröder

T e x T Kenn e t h s t a g n ä s kenneth@ s u . f i

Enligt Mikael Rautanen på Inderes hade Nokia tre alternativ. De kunde fortsätta som tidigare med Symbian och Meego eller så kunde man öppna upp för samarbete med antingen Android eller Microsoft. Att Nokia valde Microsoft hade marknaden helt tydligt inte väntat sig.

Nokias stora problem har varit deras långsamma reaktionsförmåga på förändringar på marknaden. Den slutgiltiga lanseringen av nya produkter har på senaste tid varit trög och produkterna har alltid blivit försenade.

—Det är helt klart Nokia som är risktagaren i samarbetet. Microsoft erbjuds nu en så gott som gratis option att ta sig in bland de stora inom mobiltelefon branschen. Ifall satsningen misslyckas står Nokia och balanserar på avgrundens kant medan Microsoft kan fortsätta som tidigare, säger Michael Schröder.

Han påpekar att utsikterna på ett kortsiktigt plan ser mörka ut och att de båda storbolagen har mycket att bevisa för marknaden. Rautanen håller med.

Eftersom användare och främst utvecklare nu är medvetna om att Symbian läggs ner kommer sannolikt många att överge Symbian.

—År 2011 kommer att vara ett starkt tillväxtår för smarttelefoner och det återstår att se ifall Nokia hinner ifatt 2012 när de beräknas ha en Windowsmobil på marknaden, tillägger Schröder.

—Också operatörerna har stor makt att påverka Nokias framgång.

Microsoft Windows Mobile, som Nokia kommer att ta i bruk, har funnits på marknaden i tio år men har bara 2-3 procent av marknaden. Det är ingen garanti att operatörerna kommer att idka välgörenhet och subventionera Nokias telefoner i framtiden i fall de inte är konkurrenskraftiga, säger Schröder.

Aktiekursen kommer antagligen att ligga på en låg nivå den närmaste tiden.

Inderes har lagt aktiens riktpris till 5,5 euro. Schröder tillägger att den kommer att ligga på en låg nivå men den starka kassan, tillgångarna i Nokia Siemens Networks och Navteq ger stöd.

Rautanen anser att Nokia borde ha fullföljt sin strategi med Symbian och Meego. De borde ha jobbat hårt med att försnabba lanseringen av nya produkter. Nu är de i princip tillbaka på ruta ett. Den stora konkurrenten Android, som också erbjudit sin mjukvara till Nokia, fortsätter att utvecklas i snabb takt. Det tilltalar både applikationsutvecklare och användare.

—Nokia har påstått att det inte går att differentiera sig ifall man hade hoppat på Androidtåget. Det är inte helt sant eftersom vi kan se att tillverkarna Samsung och HTC använder ett eget gränssnitt ovanpå Android-plattformen. Android hade åtminstone varit ett säkrare alternativ, säger Schröder.

Han tror att Nokias tröga agerande på marknaden till viss del beror på att deras produktutveckling är så utspridd runt om i världen. Den och beslutsfattandet borde ha effektiverats. Nu kommer Nokia istället att göra sig av med potentiellt tusentals arbetsplatser i Finland på grund av en minskad utvecklingsstab när utvecklingen till stor del sker hos Microsoft. Istället för att gå till Microsoft borde Nokia ha tagit itu med sina interna problem.

—Andra börsbolag som får sig en smäll på grund av Nokias nya strategi är Ixonos och Digia. Ixonos har utvecklat programvara till Symbian och Meego och kommer att lida mest, säger Rautanen.

För alla som väntat på Meego säger Rautanen att operativsystemet kommer att förverkligas eftersom andra tillverkare har meddelat intresse för systemet. Det är troligt att åtminstone kinesiska mobiltelefontillverkaren ZTE startar produktion av smarttelefoner med Meego som operativsystem.

Både Schröder och Rautanen är överens: nu är utsikterna väldigt mörka. Nokia kan givetvis lyckas om ett eller två år, men då är det bråttom.

sven sK fr a m tid n o 01

⁄ 2011

svens K f r a mt i d n o 01

⁄ 2 011

VAd Nu?

#### ### nokia+microsoft = topp el. flopp

#### ### if ($nokia && $m$ != flop) { echo ’jee’; } <end>

23

24

SVENS K FRAMTID N o 01

REPORTAGE

Nya sättet att studera samhällsvetenskap

politikerskolan

Under senhösten körde SU:s politikerskola igång igen.

Konceptet var nytt med en mer intensiv politikerskola jämfört med tidigare år.

Träffar ordnades ungefär varannan vecka och varje träff byggdes upp kring ett tema. Gästföreläsningar, diskussioner och studiebesök är politikerskolan i ett nötskal.

—Jag har fått ta del av

feedback från tidigare års politikerskolor och då har deltagarna efterlyst mer diskussion. Det är någonting jag har tagit till mig och försökt åstadkomma. Personligen tycker jag också det är mycket viktigt att deltagare i seminarier själva får dela med sig av sina åsikter. Det är ju också en del av politikerskolan att lära sig argumentera och diskutera.

Jag var själv med på de första träffarna samt den sista, säger Fredrika Åkerö, förbundsordförande för Svensk Ungdom.

Fredrika har koordinerat hela politikerskolan men det är kretsarna i Helsingfors och Österbotten som har skött det praktiska. Det är nämligen två politikerskolor som har dragits parallellt, en i södra Finland och en i Österbotten. Träffarna har ordnats kvällstid och varje träff har utgått från ett specifikt tema. Ibland har dessutom studiebesök arrangerats för att ge deltagarna mer konkreta uppfattningar.

När Finlands domstolar avhandlades besökte deltagarna Helsingfors tingsrätt respektive Österbottens tingsrätt. Andra teman som stått som grund för träffarna är politik,

integration, miljö samt riksdagen och europaparlamentet. Deltagarna har personligen fått träffa kändisar såsom SFP:s partiordförande samt kultur- och idrottsminister Stefan Wallin och europaparlamentariker Carl ”Calle” Haglund plus många fler.

–Politikerskolan i Österbotten fylldes snabbt och om ytterligare anmälningar kommit så hade vi blivit tvungna att hänvisa de till kommande politikerskolor eller söka större utrymmen. Det är också roligt att en del gymnasier visar uppskattning och ger studerande möjligheten att tillgodoräkna politikerskolan som en valbar kurs. Det tyder på att den här typen av konkret utbildning är viktig. Dock är tillgodoräknandet en sak som deltagaren själv måste diskutera med sin skola. Det är en sak mellan skolorna och deras studeranden, säger Stephanie Lindberg, politisk sekreterare för Österbottens krets.

Fredrika framhäver att SU också gärna antar en fostrande roll i samhällsundervisningen.

– Vi kräver absolut inget medlemskap i SU för att man ska få delta. Vi erbjuder den här tjänsten ef-

tersom vi tycker det är viktigt att unga får upp ögonen för samhället och odlar ett framtida intresse för att påverka, säger Fredrika.

Katarina Dahlman, politisk sekreterare i Helsingfors, är nöjd med politikerskolan som ordnades i södra Finland.

– Vi hade goda diskussioner efter varje träff. Gänget var engagerat och jag tror alla trivdes och uppskattade stämningen.

Som avslutande träff ordnades besök i riksdagen för båda skolorna samtidigt. Rundvandring och träff med riksdagsledamöter stod på schemat.

– Efter politikerskolan har jag fått positiv feedback. Ännu fler träffar har efterlysts, problemet är bara tidsbrist för både arrangörer och deltagare. Men det är något vi ska ta i beaktande till kommande politikerskolor, säger Fredrika.

T e x t Kenneth St agnäs

⁄ 2011

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

REPORTAGE

Tre frågor till två deltagare

Varför kom du med?

2. Vad har du fått ut av politikerskolan?

3. Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

1.

Jonathan Teir

Henna Birkman

Esbo

Karleby

1. Jag fick upp ögonen för politikerskolan eftersom jag finns med på SU:s e-postlista. Jag hade ganska flummig kunskap om hur beslut fattas och hur samhället fungerar så jag tyckte politikerskolan lät som en bra idé. Dessutom kan jag tillgodoräkna politikerskolan som en valbar kurs i min skola så jag anmälde mig själv och två kompisar.

1. Jag anmälde mig för att jag ville veta hur man själv kan påverka politiken. En orsak var också att jag ville få en uppfattning om hur det är att vara politiker ”på riktigt”.

2. Mycket bra baskunskap om hur beslut fattas, var de fattas och vem som är delaktig. Jag tycker att politikerskolan är ett bra komplement till den teoretiska undervisningen i samhällsvetenskap som erbjuds i skolan. Gruppdiskussionerna tillsammans med olika gästtalare har varit givande. Dessutom har man fått träffa en massa trevliga människor.

3. Det får vi se sedan.

2. Tyvärr har jag inte haft tid att delta i varje träff. Men det som har varit bra är upplägget i olika teman; man har fått se politiken och samhället ur olika perspektiv.

Till exempel då Ulla-Maj Wideroos gästtalade fick man en politikers perspektiv och då vi besökte tingsrätten så fick man ett helt annat perspektiv. Det har gett en bra helhetsbild.

3. Absolut, det tror jag.

25

26

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2011

WEBB www.su.fi www. facebook. com/ svenskungdom

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

27

RECension

RESAN

Boken

Sankt Petersburg öppnare än någonsin

SS skrämmande men sant

Text&FOTO Dani ca Vi hi nen d an ica@ su .f i

Den nya snabba tågförbindelsen Allegro har nyligen öppnats på rutten Helsingfors - Sankt Petersburg. Med endast tre och en halv timmes restid är staden nu närmare belägen närmare än någonsin förr. Därtill finns såväl flygsom båtförbindelser.

I augusti hade jag själv nöjet att besöka ”Nordens Venedig” Sankt Petersburg i samband med ett seminarium ordnat av SU:s internationella samarbetsorganisation International Federation of Liberal Youth, IFLRY. Trots att seminariet upptog största delen av vår tid hann jag faktiskt med en del sightseeing. Tack vare våra lokala värdar fick vi se och uppleva även sådant som alla turister kanske inte har möjlighet till.

Flyget är givetvis ett alternativ till ett besök i staden men med tanke på tidskrävande passkontroller är fördelarna inte alltid så stora. För egen del var flyget det enda alternativet på grund av min tidtabell. Nackdelen var köerna till pass- och visumkontrollerna på flygfältet i Sankt Petersburg. Där fick man träna både benmuskler och nerver. Efter att äntligen köat klart var det dags för nästa äventyr, nämligen att ta sig från flygplatsen in till centrum. Tack vare mitt sällskap bestående av en tjej från Tyskland och en dansk kille vågade jag ta flygbussen för att sedan byta till metro. Trots noggranna instruktioner om var vi skulle stiga av bussen var det ändå mer osannolik tur än skicklighet som gjorde att vi de facto hittade metrostationen. Den som försöker bemästra det ryska metronätet kan jag bara råda att skaffa sig en nyligen uppdaterad, engelskspråkig karta över metrolinjerna samt se till att man har god tid och gott humör. Det är inte lätt att hinna uppfatta vilken station som utropas som nästa hållplats.

Själva staden då? För det första kan man som med alla andra vackra städer konstatera att det inte lönar sig att försöka fånga alla gamla och vackra byggnader på bild; det finns oftast en ännu vackrare bakom nästa hörn!

Väl uppstädade och restaurerade byggnader finner man till exempel i områdena kring Uppståndelsekyrkan och Eremitaget. Om man besöker staden sommartid rekommenderar jag absolut en båttur längs kanalerna och ut på Neva. Det är en upplevelse att se alla vackra byggnader från vattnet. Speciellt

om det är högt vatten och passagerarna stundvis måste flytta sig längst fram i fören för att båten ska rymmas under kanalernas låga broar. En annan grej jag varmt rekommenderar är en kvällspromenad längs floden, de många broarna upplysta i mörkret är en vacker syn. På tal om broarna måste det även påpekas att det inte lönar sig att stanna allt för sent i centrum om hotellet är beläget på andra sidan Neva – broarna öppnas nämligen till natten för att släppa förbi fartyg och det kan vara knepigt att fastna på fel sida!

Det finns otaliga saker man kan göra i Sankt Petersburg. Är man ute för att shoppa och festa ska man styra till Nevskij Prospekt och dess tvärgator.

Där finns de största varuhusen, de lyxigaste klädbutikerna och de trendigaste klubbarna. Vill man däremot vara kulturell är konstmuseet Eremitaget (inhyst i sex byggnader varav en är Vinterpalatset) ett måste. Men ta god tid på dig i museet, köerna kan vara långa och dessutom finns det så mycket att se att knappt en hel dag räcker till. Museet har över tre miljoner föremål och verk i sina samlingar. Dess samling målningar är dessutom störst i världen. Kom ihåg studiekortet, då kommer man in gratis.

Nära intill finns även den världsberömda Uppståndelsekyrkan, vars lökkupoler pryder så gott som alla vykort av staden. Har man flera dagar lönar det sig att även åka ut till Peter-Paulfästningen, som är belägen på en liten ö i Neva.

Fästningen inhyser gamla fängelsehålor och den kända Peter-Paulkatedralen, vars förgyllda tinnar och torn syns på långt håll. Dessutom finns en liten sandstrand som i augusti var alldeles proppfull av soldyrkare, men jag tvivlar på att någon faktiskt vågar doppa sig i floden. Själv besökte jag även kryssaren Aurora, vars kanonskott utlyste starten för Oktoberrevolutionen. Skeppet i sig är inte så märkvärdigt. Det är mest dess historia som fascinerar. Överlag kan det konstateras att ungefär varannan byggnad i staden har någon historisk anknytning, i alla fall om man får tro vår lokala guide. Så räkna med att inte hinna uppleva ”allt”.

Men om du har ett förlängt veckoslut torde du hinna bra med det mesta av det jag berättat om och vill man veta mer löns det givetvis att konsultera en guidebok. Staden är utan tvekan definitivt värd ett besök!

Tex t S tepha ni e Li ndberg s tepha ni e@s u.fi

”SS – ondskans mäktiga redskap” anses

vara nydanande inom SS historia tack vare nya dokument, intervjuer med ögonvittnen och filminspelningar. Boken, utgiven 2002, skulle enligt Knopps egna ord i förordet inte ha kunnat skrivas fem år senare, när ännu fler av de samtida vittnena då skulle ha avlidit.

Boken har enligt mig ett intressant upplägg eftersom den är uppdelad i sex vitt skilda kapitel, som alla berättar en del av SS historia. Alla har vi läst tunga historiska böcker som varit alltför späckade med fakta och jag upplever att kapitelindelningen gör boken mer lättläst. Knopps berättelse om SS kan givetvis också anses vara förenklad enligt de som redan är väldigt insatta i SS historia, men för de som läser historiska böcker enbart av intresse rekommenderar jag boken.

Knopp inleder boken om SS med att berätta om maktkampen mellan SA (Sturmabteilung), brunskjortorna, och SS (Schutzstaffel).

SS skulle till en början utgöra Hitlers personliga livvakt och lyda Hitler villkorslöst, medan SA skulle utgöra armén. På sikt uppstod klyftor mellan SA och SS när Röhm, ledaren för SA, hade politiska ambitioner och ansågs vara obekväm.

Maktkampen mellan SA och SS avslutades i juni 1934 under de långa knivarnas natt när SS på order av Hitler avrättade många SA-medlemmar, även Röhm.

Efter att ha diskuterat SA och SS bekantar vi oss närmare med Heinrich Himmler, ledaren för SS. Himmler, eller ”Reichsheini”, hade aldrig varit frontsoldat men var trots detta ett av de högsta befälen i det tredje riket. Himmler ansågs vara en komplex person, ha vissa drag av galenskap och sägs aldrig ha visat sitt rätta jag.

SS-chefen förespråkade fram om annat hårdhet, vilket också drabbade fångarna i koncentrationslägren som Himmler ansvarade för.

Det var även Himmler som gjorde att nazisterna tog i bruk zyklon-B, när man ville hitta en mer human lösning för de som skulle verkställa dödandet.

Det tredje kapitlet berättar om Reinhard Heydrich, chef för tyska säkerhetstjänsten, tyska kriminalpolisen och Gestapo. Hey-

drich anslöt sig till NSDAP och SS sent men blev snabbt bekant med Himmler. Vänskapen mellan Heydrich och Himmler ledde till att säkerhetstjänsten (SD) uppstod. SD hade även ett stort inflytande över SS utveckling. Heydrich var ökänd för att utöva terror, inte minst genom Gestapo, när möjlighet gavs.

Heydrich ansågs vara maktlysten, ondskan personifierad och kal�lades av Hitler för mannen med järnhjärtat.

De två följande kapitlen berättar om dödskallen (division Totenkopf ) och Waffen-SS. Dödsskalleförbanden inom SS arbetade i koncentrationslägren och deras uppgift var att bekämpa folkets och statens fiender. Tilläggas kan att den ökände läkaren Theodor Eicke hade ett stort inflytande i dödsskalleförbanden när Eicke också var lägerinspektör. År 1940 slogs de militära SS-förbanden som agerat inom armén samman till WaffenSS, där även dödsskalleförbanden införlivades. Waffen-SS roll är fortfarande omdebatterad, om WaffenSS skall ses som en elit eller en polistrupp som slogs mot nazismens yttre och inre fiender.

Den avslutande delen berättar om myten Odessa, organisationen för före detta eller frigivna SS-medlemmar. Odessa uppstod som en flyktingorganisation för SS-medlemmar, med målet att smuggla ut nazister ur Tyskland efter andra världskriget. Från år 1946 finns enligt den amerikanska underrättelsetjänsten bevis om organisationens existens, men efter detta går åsikterna om Odessas eventuella fortlevnad isär. Om Odessa var en myt eller verklig organisation är en fråga som Knopp diskuterar utan att kunna ge ett direkt svar. En organisation som däremot fortfarande existerar är ”Stille Hilfe” som leds av Himmlers dotter, Gudrun Burwitz. Inom ramen för organisationen träffas gamla såväl som nya nazister och organisationen har även hjälpt forna SS:are att gömma sig.

Mest intressant tyckte jag att sista kapitlet om myten Odessa var.

Detta var ett nytt kapitel i SS historia för mig. Skrämmande är ju att det enligt Knopp fortfarande finns ett aktivt nätverk för tidigare nazister, som också värvar nya medlemmar hela tiden.

28

SVENS K FRAMTID N o 01

Online Så här såg internet ut 2010

Vare sig du vill veta eller inte: här kommer internet i siffror. Håll det för dig själv eller attackera dina vänner med onödig kuriosa.

Allmänt

Sociala medier

E-post

Internet har 1,97 miljarder användare.

En ökning med 14 % från året innan.

Majoriteten finns i Asien. Jordens befolkning uppskattas till 7 miljarder.

Det betyder att cirka 28 % av befolkningen använder internet.

Facebook

294 miljarder e-post skickades dagligen.

600 miljoner användare.

250 miljoner nya användare år 2010.

89,1 % av dessa e-post var spam.

2,9 miljarder e-postkonton.

Twitter Domäner

175 miljoner användare.

100 miljoner nya användare år 2010.

10 % står för 80 % av inläggen.

Youtube

255 miljoner webbplatser totalt.

88,8 miljoner .com domäner. Näst vanligast var .net domäner med 13,2 miljoner platser.

2 miljarder videor visades per dag.

35 timmar video laddades upp varje minut.

Bloggar 152 miljoner.

S A MMA N STÄ LLNING

Källa

Ke n n e t h S t a g näs

Pin g d o m

BARNLÄGER Svensk Ungdom ordnar sina traditionella barnläger veckorna 23, 24 och 25 på Kirjais kursgård i Nagu. Vi söker nu

TRE LÄGERLEDARE för att förverkliga dessa läger.

Tilläggsinformation ger barnlägerkoordinator Emma Portin, emma.portin@su.fi, 050 3762 045.

Svensk Ungdoms barnläger samlar barn och ungdomar från hela Svenskfinland och går under teman konst, kreativitet, natur, miljö och skärgårdsliv.

Som barnlägerledare ansvarar du för att lägerdeltagarna får ett oförglömligt sommarminne. Du deltar i viss mån i planeringen av lägret, drar programmet och sköter barnen under lägret. Vi söker tre unga lägerledare som är positiva, kreativa, vana att röra sig i naturen och tycker om att jobba med barn. Du förväntas jobba på alla tre läger. Ett plus är om du har kunskap i första hjälp eller annat som kan vara nyttigt på ett läger.

Skicka din ansökan samt CV till emma.portin@su.fi senast 14 mars 2011.

⁄ 2011

SVENS K FRAMTID N o 01

⁄ 2 011

29

VERKSAMHETSUTSKOTTET

Den 17 april väljer det finländska folket en ny riksdag. SU kommer som vanligt att göra en stor kampanj och försöka få in så många unga under 35 år som möjligt. I samband med valkampanjen utmanar SU:s verksamhetsutskott alla lokalavdelningar och aktiva inom SU att göra så mycket kampanj som möjligt och via det vinna två Kongressplatser.

Valrace! tävlingen mellan lokalavdelningarna

Att göra kampanj med ett gäng glada SU:are hör till det roligaste som finns!

NÄR?

Samla alltså ihop dina kompisar eller lokalavdelningsgänget på din ort och anmäl er till Valracet. Valracet är tävlingen där laget skall samla poäng genom att göra kampanj på olika sätt. Er fantasi är gränsen för hur mycket poäng ni lyckas samla in. Traditionellt kampanjande ger lite mindre poäng, medan nya idéer och koncept ger mer.

Hur?

Gå in på su.fi och anmäl ditt lag. Tävlingen kör igång den 16 februari och slutar den 16 april. Vinnaren kommer att utannonseras på valvakan den 17 april.

Vem?

Alla i SU-ålder kan delta i Valracet – det är bara att anmäla ditt lag och sätta igång.

Vad kan vi vinna?

Det lag som samlat mest kampanjpoäng vinner två gratis deltagarplatser till Svensk Ungdoms kongress i Vasa i maj. Det lag som kommer på andra plats får ett litet tröstpris.

Hur ser reglerna ut?

1. Verkus är enväldiga domare.

2. Ett lag per lokalavdelning. I samband med att man anmäler laget skall man också meddela vem som är kontaktpersonen. Minst en kontaktperson per lokalavdelning behövs.

3. Finns det inte en aktiv lokalavdelning på din ort går det bra att delta med ett kompislag.

4. Laget skall ha anmält sig inom utsatt tid.

5. Tävlingen börjar den 16 februari kl. 00.00.

6. Tävlingen slutar den 16 april klockan 23.59 7. Poäng delas ut endast till allmän kampanj, inga poäng för specifik kandidatkampanj. Om du står i till exempel Frida-blusar och delar ut Frida-broschyrer får du inte poäng, du skall dela ut det allmänna materialet om SU eller alla kandidater.

8. Verkus skall ha alla poäng senast den 17 april klockan 15.00, i samband med att man skickar in poängen skall alla deltagare i laget framkomma.

9. Vinnaren meddelas på valvakan

Hur samlar man poäng?

10 poäng Massor poäng för stort och speciellt kampanjjippo Youtubereklam Seminarium/debatt 5 poäng Eget kampanjmaterial Insändare 2 poäng Krogrunda Torgkampanj 1 poäng Lappa postlådor Lappa bilar/cyklar

Dessa poäng gäller per person per dag. Poängen matar du in på SU:s hemsida.

Har du frågor, funderingar eller tankar? Kontakta Verkus ordförande Emma Portin, emma.portin@su.fi eller ring 050 3762 045.

30

sven sK fr a m tid n o 01

kAMpANj

Ung&

PROFESSIONELL Ung&

mILJÖmEdVEtEN Ung&

INtEGRERAd

HELSINGFORS VALKREtS / HELSINGIN VAALIPIIRI / HELSINKI dIStRICt

Sam Björklund

Aden Ahmed Hassan

Armi Murto

NYLANdS VALKREtS / UUdENmAAN VAALIPIIRI / UUSImAA dIStRICt

Benjamin Ellenberg

Janina Mackiewicz

Marcus Rantala

Johanna Sandberg

Silja Borgarsdóttir Sandelin

Jens Tegengren

Midiya Zahir Hatam

Christoffer Hällfors

Anders Wikström

Fredrika Åkerö

VASA VALKREtS / VAASAN VAALIPIIRI / VAASA dIStRICt

Ida Ahlbom EGENtLIGA FINLANdS VALKREtS / VARSINAIS-SUOmEN VAALIPIIRI / VARSINAIS-SUOmI dIStRICt

Niklas Mannfolk

Läs mer om våra kandidater på www.su.fi

Marcus Beijar

⁄ 2011

FÄRG: PROFESSIONELL

MD 11 Vi är framtiden. Vi är det liberala politiska ungdomsförbundet i Finland. Vårt Finland är ett flerspråkigt och mångkulturellt land. Vår ekonomi är livskraftig tack vare starkt entreprenörskap som bygger framtida företag. Vi sätter individen främst och respekterar alla. Vi vet att frihet under ansvar fungerar.Vi fattar ekologiskt hållbara beslut. Vi vill ha en ren natur. Vi påverkar det nationella, regionala och lokala samhället genom den politik vi driver och tror på. Vårt Finland är internationellt, en del av Norden och en del av Europa. Vi jobbar för ett levande och framgångsrikt Finland. Kom och bygg framtiden tillsammans med oss.

Du är en del av den.

Olemme tulevaisuus. Olemme Suomen liberaali poliittinen nuorisojärjestö. Meidän Suomemme on monikielinen ja monikulttuurinen maa. Taloutemme on elinvoimainen kiitos vahvan yrittäjyyden, jolla rakennetaan tulevaisuuden yrityksiä. Asetamme yksilön etusijalle ja kunnioitamme kaikkia. Tiedämme, että vapaus ja vastuu kulkevat käsi kädessä. Koska haluamme puhtaan ympäristön, teemme ekologisesti kestäviä päätöksiä. Vaikutamme kansallisesti, alueellisesti ja paikallisesti politiikalla, jota ajamme ja johon uskomme. Meidän Suomemme on kansainvälinen, osa Pohjolaa ja osa Eurooppaa. Teemme työtä elinvoimaisen ja menestyksekkään Suomen puolesta.Tule rakentamaan tulevaisuutta kanssamme.

Olet osa sitä.

We are the future. We are the Liberal political youth organisation of Finland. Our Finland is multilingual and multicultural. Our economy is a world leader. Thanks to strong entrepreneurship which will build the companies of the future. We put the individual first and respect everyone. We know that liberty with responsibility works.

We want a clean environment, which is why we make ecologically sustainable decisions. We influence national, regional and local governments with the politics we stand for and believe in. Our Finland is international, a part of Scandinavia and a part of Europe. We work for a thriving and successful Finland. Join us in building the future.

You are a part of it.

Officiell webbsajt

Följ med oss även på Facebook

www.su.fi

www.facebook.com/svenskungdom