SVENSK UNgDoMS PoLITISKA MAgASIN
N° 04 2011
kIVA · uTöYA · MENTAL HäLsA
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
3
04 2011 HÖSTNUMMER INNEHÅLL
L edare 3 — A nslag stavlan 4 — K retsarna 5 — analys 6 — K O L U M N E R 9 - 10 — D en S to ra F r åg an 11 U TÖYA 1 2 - 1 3 — P R O K R A S T I N AT I O N 14 - 15 — N Y F I K E N 16 — R E C E N S I O N 17
LEDARE
Förändring
No 04 / 2011 Chefredaktör
Joachim Hesthammer
joachim@ su.fi
+358 (0)45 7731 0276
Chefredaktör Joachim Hesthammer joachim@su.fi
Formgivning
Leroy
www.leroy-creative.com Pärmbild
Leroy Ansvarig utgivare
Oberoende hur konservativ
eller liberal du är kommer vissa saker ständigt att förändras. Ibland är förändring bra och ibland mindre bra. Det kan gå så långt att människor samlas för att protestera mot eller för en förändring. Ett av mina favorit citat lyder ”definitionen på vansinne är att du gör samma sak om och om och om igen och förvänta nya resultat”. Det är Albert Einstein som får ta äran för ordspråket. Det känns ändå som att fler och fler har insett att vi måste göra någonting annorlunda för att få den förändring vi vill se. Kan inte gå i god för att alla har kommit fram till samma insikt och det märks snabbt vem som vågar och vem som inte. Jag är säker på att du kan komma på ett företag, en arbetsgrupp eller en vän som ibland kunde må bra av att pröva göra någonting annorlunda. Resultatet efter det senaste riksdagsvalet kändes till en början som en stor förändring. Nu, efter ett halvt år, känns det mera alldagligt och inte har jag upplevt stora förändringar som skulle påverka mitt
liv. Viktigt att påpeka är att förändring kan komma när som helst. Den kan sakta smyga sig på, som åldern gör, eller slå hårt direkt, som en parkeringsbot. Förändring kan också vara när du varit utomlands ett år och kommer hem tillbaka. Då kan det kännas som att du varit med om så mycket och är full av inspiration men känner att det du har kommit hem till har stått stilla i ett år. Det är en konstig känsla men oftast inte helt sanningsenlig. Det finns många som genomgått en förändring som har ändrat deras liv totalt. Genast föreställer jag mig något traumatiskt som måste hända innan en sådan förändring ska kunna ske. Det är heller inte sant. En studieplats, ett nytt jobb eller en attitydförändring kan vara minst lika kraftfull, men sådant är kanske inte alltid så unikt och kan därför kännas som en liten grej. Och där tror jag många av oss har mycket att förbättra. Därför kan jag inget annat än rekommendera alla som studerar att engagera sig som internationella tutorer. När du går på stan, låt oss säga med en grupp från Japan, blir du ställd frågor som
du själv aldrig tänkt på och du lär dig se staden och kulturen genom deras ögon. Det är fascinerande att se hur allt är spännande och unikt för dem, som t.ex. hur björkarna ser ut eller hur brunnarna fungerar. SU förändras också. Nya människor kommer in, gamla idéer får liv, situationer uppstår och en anpassning eller kontring måste ske. Därför blir politik aldrig tråkigt, det finns alltid uppgifter och man kan ganska långt själv styra efter sina intressen. Apropå förändring så kommer tidningen Svensk Framtid att fortsätta i liknande stil fram till nytt år. Under tiden ska vi undersöka vilka möjligheter som finns, om man kunde göra något annorlunda. Om du har önskemål eller tankar, kring hur man med hjälp av SF kan engagera, tas det varmt emot. Att bryta mönster är definitivt en utmaning, men ibland har man inget val och behöver ha en knuff i rätt riktning. Fem unga vuxna, under 30 år, förtidspensioneras varje dag i Finland. Om du ser någon som behöver en liten stöt i rätt riktning, tveka inte, det kan vara början på något nytt.
Förbundsordförande Fredrika Åkerö
fredrika@su.fi Medverkande
Anna Abrahamsson Joachim Hesthammer Christa Björkstam Benjamin Ellenberg Silja Borgarsdottir Sandelin Sandra Grindgärds Elin Blomqvist Lotte Uutinen Linus Vuorio Fredrika Åkerö Redaktionen
Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors TELEFON FAX
E-POST WEBB
(09) 693 072 47
(09) 693 19 68
sf@su.fi www.su.fi
Tryckeri
KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga
6000 ISSN
078-4427
4
SVEN SK FR A M TID N o 04
⁄ 2011
ANsLAgsTAVALAN
Åa – i TELEFonEn ÅbO AkADEMI har som första universitet
I Tammerfors städare säljs det röster värda mer än bankirer Tammerfors universitets studentkår TAMy har tagit ställning till initiativet var man skall kunna sälja och köpa röster i det kommande kårvalet. Att sälja röster inför ett val är inte förbjudet enligt lag förutom i riksdags-, kommunal-, eU- och presidentval. För att sälja sin röst måste man ge köparen tillgång till sitt e-post konto under förhandsröstningen. TAMy:s fullmäktige välkomnar nya sätt att göra kampanj men godkänner inte att man handlar med sina röster.
enligt en studie gjord i Britannien av the New Economics Foundation genererar en städare på ett sjukhus 10 nya pund för varje pund de tjänar. Studien hävdar att bankirer skadar landets ekonomi på grund av dåliga investeringar som bidragit till finanskrisen. För varje pund en bankir tjänar försvinner sju pund.
”Det finns en app för det”
Novia i Åbo marscherade ut i protest
Tack vare utvecklarna på Mobisante kan du nu med hjälp av din smarttelefon ta ultraljudsbilder. Du behöver köpa deras utrustning och ladda ner ”appen” och sedan kan du när som helst se fostret utvecklas. Smidigt för dem som tar facebook timeline seriöst.
Varje dag förtidspensioneras fem unga År 2009 förtidspensionerades sammanlagt 2612 personer under 30 år. Av dem ansågs 75% vara arbetsoförmögna på grund av mental sjukdom. orsakerna har varit medfödda sjukdomar som inte har vårdats och depression. Av alla som förtidspensionerades år 2009 var en femtedel under 30 år.
i Finland lanserat en egen mobil applikation. Applikationen innehåller information om universitetet, som till exempel kartor, nyheter och lunchlistor. Nedladdningen är färdig och jag öppnar appen och vet inte riktigt vad jag ska förvänta. Den första frågan är om jag vill använda svenska, finska eller engelska. efter det ser man sex symboler som tar en vidare i önskad riktning. Nyheter, restauranger, karta, information, väder och Kåren kan jag välja mellan. Min gissning är att ”restaurangerna” kommer att bli den mest använda funktionen som appen erbjuder idag. Man får överskådlig information om de olika studentrestaurangerna inom ÅA och deras veckomenyer. Sådant intresserar alltid. Jag kan tänka mig att förstaårets- och utbytesstuderande kommer att ha stor glädje av appen. Trycker man på kartan så visar den kvarteren var akademin håller till och med en nål kan man se vilken byggnad det är och allmän information om fakulteten. Åbo Akademi hoppas på feedback av användarna och är villiga att utveckla appen. Detta är en applikation som definitivt är värd att kolla in speciellt när du besöker Åbo. SU
Studerande och lärare protesterade mot de planerade nedskärningarna inom kulturutbildningen. enligt undervisningsministeriets besked i början av månaden förlorar Novia totalt 60 nybörjarplatser inom kultur och teknik. Vilka utbildningar och enheter som sist och slutligen drabbas av nedskärningarna klarnar först senare, säger rektor Örjan Andersson.
SA MMA N STÄ LL NING
Joa ch i m h e s t h a m m e r
do su! BE su! add su!
JAg VILL ENgAgERA MIg. JAgTAR kONTAkT MED ORDföRANDE I MIN kRETs sÅ DIskuTERAR VI VAD sOM kuNDE pAssA JusT MIg. kONTAkTuppgIfTERNA HITTAR JAg HäR INTILL.
bLI MEDLEM. JAg bLIR ENkELT MEDLEM gENOM ATT gÅ IN pÅ su.fI OCH fYLLA I fORMuLäRET.
föLJ su pÅ fACEbOOk,TWITTER, Issuu, YOuTubE
hELSINgFoRS
hELSINgFoRS KRETSoRDFÖRANDE
Simonsgatan 8 A, 00100 helsingfors
Kimmo heikkinen
tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968
040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi
NyLAND
NyLANDS KRETSoRDFÖRANDE
Simonsgatan 8 A, 00100 helsingfors
Valter huldén
tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968
040 5282188 valter.hulden@su.fi
åboLAND
åboLANDS KRETSoRDFÖRANDE
Auragatan 1 b, 20100 åbo
Maria Flemmich
fax 02 232 6274
040 1824969 maria.flemmich@su.fi
ÖSTERboT TEN
ÖSTERboT TENS KRETSoRDFÖRANDE
Rådhusgatan 21 b, 65100 Vasa
Ulrika Forss
fax 06 317 9497
050 5321439 ulrika.forss@su.fi
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
5
kRETsARNA
PÅ NYA POSTER
ANNIINA pIRTTIMAA tidigare riksdagsassistenet för Stefan Wallin och tidigare viceordförande för SU samt ordförande för SU:s tidigare arbetsutskott har börjat arbeta vid europeiska kommisisonens generaldirektorat för utbildning (Directorate-General for education and Culture) i Bryssel.
JOACHIM HEsTHAMMER vi-
ceordförande för förbundet LSK och sekreterare för kvinnoförbundet i Åbo jobbar som SU:s politiska sekreterare för information och chefredaktör för Svensk Framtid. Under senaste riksdagsvalet jobbade Joachim som kampanjchef för Niklas Mannfolk.
JOHAN EkMAN som
tidigare representerat de finländska ungdomsorganisationerna i european youth Forum och fungerat som ordförande för Finlands utrikespolitiska ungdomsdelegation samt varit viceordförande för SU har valts till UllaMaj Wideroos nya riksdagsassistent.
MATs bIsTRöM förbunds-
pIA bACkMAN tidigare medlem i Österbottens kretsstyrelse och aktiv inom verksamhetsutskottet har börjat jobba som politisk sekreterare för Österbottens krets. Pia är pol.mag i utvecklingspsykologi från Åbo Akademi i Vasa.
ordförande för LSK och tidigare aktiv på alla nivåer inom SU är Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Åboland. Senaste kommunalval jobbade Mats som valassistent för SFP i Åboland.
kÅRVAL
högsKoLEpoLiTiK pÅ naTionELL nivÅ Elin Blomqvist kandiderar för ordförandeskapet i SAMoK och Lotte Uutinen för ordförandeskapet i oLL.
Elin Blomqvist Tidigare Arcada studerandekår – ASK styrelsemedlem och viceordförande, internationellt ansvarig. Nuvarande ASK ordförande.
1. I år är det sex kandidater som anmält sitt intresse för styrelseordförandeposten. Jag ser mycket potential i det unga förbundet SAMoK, som har de senaste åren blomstrat ut och fått fart på verksamheten.
2. Jag har en facebook fanpage som man kan följa med och nå mig på. Vi ska låta tillverka lite flyers och skicka personliga brev till de olika kårerna. Sedan gäller det att vara uppdaterad med sakkunskap och få förbundsmötets förtroende. Dessutom är jag den enda kandidaten som backas upp av en högskolepolitisk organisation.
3. Jag kan börja med att säga, det är ingen investering att spara på utbildning. I och med min kampanj har jag besökt många yrkeshögskolor i landet och fått känna på temperaturen ute på fältet. Som styrelseordförande för ASK har jag tillgång till alla pressmeddelanden och infobrev som skickas, så vad vill du veta? Kårerna i huvudstadsregionen kunde bli bättre på att samarbeta Uni och yH emellan.
4. Det som SAMoK behöver är att ta vara på gamla kontakter, för de är definitivt framtidens påverkare och beslutsfattare. om SAMoK gör ett bra jobb i att bygga detta nätverk kommer studerandekårerna landet om att gynnas. Dessutom har jag lärt från fältet att om det finns någonting som en enskild kår vill förbättra inom organisationen så är det alumnverksamheten. För att SAMoK ska bygga vidare sitt nätverk behövs det någon som tar tag i det.
1. Du vill ha ordförandeskapet för SAMOK /OLL? 2. Vad är din strategi för att vinna? 3. Hur väl känner du till högskolefältet i Finland? 4. Har du valteman / vad vill du jobba för?
Lotte Uutinen Tidigare tutoransvarig, vice- och ordförande för ASK. Nuvarande SAMoK styrelsemedlem med ansvar om studerandehälsovård, styrelsemedlem i LSK förbundsstyrelse.
1. Jag studerar själv inom hälsovårdsbranschen och har jobbat snart ett år med relaterade frågor inom SAMoK. Sambandet är helt klart, för att alla ska må bra behövs det någon form av motion eller idrott. Därför vill jag till oLL för att faktiskt få igång en mera aktiv dialog.
2. Till skillnad från förra året handlar det nu om att övertyga både universitetsfältet som yrkeshögskolefältet. ett förtroende måste byggas upp och via olika sektorträffar och skolningar har jag kommit i god kontakt med båda sidorna.
3. Vi måste göra skillnad mellan lokalnivå, var alla kårer arbetar, och på nationell nivå, var paraplyorganisationerna agerar. Båda fälten är för mig mycket bekanta. Vi har haft olika samarbeten med FSF och på det sättet har jag fått en god inblick i vad som är aktuellt för universitetsstuderanden.
4. För att oLL ska fylla sitt syfte och verkligen dra nytta av den potential organisationen har måste en aktivare dialog med högskolefältet byggas upp. För att oLL ska kunna möta fältets behov måste gemensamma initiativ tas. Idag finns det högskolor som har allt, i idrottsväg, medan andra har knappt någonting. Jag är själv frälst i innebandy men ser också behovet i att kunna sänka ribban för dem som annars inte är vana att utöva sport. SU
6
ANALYS
Den förenklade orsaken till
varför vi upplever återkommande ekonomiska depressioner och finanskriser är att bankerna lånar ut pengar till personer och företag som inte klarar av att betala tillbaka. Majoriteten av bankerna går inte med på mikrolån för att det är dyrt och det finns små marginaler att göra vinst på. Mot förmodan finns det faktiskt en framgångsrik modell av en bank som, på ett enkelt sätt, lånar ut pengar till entreprenörer i utvecklingsländer – räntefritt. Det
låter inte som en bankmans dröm precis, Kiva har ändå lyckats hålla en återbetalningsgrad på nästan 99 %. Kiva Microfunds är en ideell organisation med ett uppdrag om att koppla samman människor och entreprenörer genom utlåning för att lindra fattigdomen. Internet används och skapar ett världsomfattande nätverk av mikrofinansieringsinstitut. Man kan låna ut så lite som $25 för att bidra till att skapa möjligheter i världen. När jag besöker www.kiva.org
får jag det både enkelt och i detalj förklarat hur det går till för dem som anhåller om ett lån och hur villiga långivare ska gå tillväga. Om jag vill pröva och se vad $25 kunde göra för skillnad kan jag välja projekt från olika länder eller så kan Kiva föreslå ett projekt. En typisk entreprenör som söker finansiering kunde vara Delia, 33, från Filippinerna som är gift och har ett barn. Delia har haft sin kiosk i fem år och har jobbat vid sidan om med risodling och boskap. Sju gånger tidigare har hon lånat och betalat
SVEN SK FR A M TID N o 04
⁄ 2011
tillbaka. Nu behöver Delia ett lån på 400 € för att köpa in ett större sortiment till sin kiosk. Gulabbas, 55, från Azerbajdzjan behöver låna 1300€ för frön och verktyg till sitt land var han odlar bl.a. tomater och potatis. Gulabbas lånar för andra gången. På hemsidan läser jag också om framgångshistorier var den som lånat lyckats med sin plan och kan numera försörja sig själv. Det som gör Kiva unikt är dels att organisationen drivs med hjälp av frivillighetsarbete och donatio-
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
7
ANALYS
Kiva Microfunds – U-LÄNDSK ”pikavippi”
ner, dels att målgruppen, entreprenörer i u-länder, faktiskt lyckas med sina projekt. Kiva samarbetar med s.k. fältpartners som fungerar som lokala banker. Kiva samlar in beloppet och ger det till en fältpartner som är i kontakt med lånaren. Kiva skriver på sin hemsida att de inte tar någon ränta men att deras fältpartners gör det. Räntan är något som Kiva ständigt försöker förhandla om. Hög ränta är ett generellt förekommande problem på mikrofinansmarknaden där vissa institut är
Sedan Kiva grundades 2005
Kiva arbetar med
• 631 382 Kiva långivare
• 143 lokala fältpartners
• 182 miljoner € i omsättning
• 450 frivilliga runt jorden
• 98.89% återbetalningsgrad
• 60 olika länder
ute efter egen ekonomisk vinning snarare än att skapa socialt värde i värdlandet. Det finns en baksida till Kivas goda initiativ. De som skuldsätter sig tar en risk och det finns även exempel var beviljade mikrolån lett till hur man istället förlorar allt och tvingas sälja sina sista ägodelar. Det beror främst på de höga räntorna som fältpartnern ställer. Kiva står ändå för långt fler lyckade projekt än misslyckade och har fått mycket erkännande av internationell media och nyckelfigurer.
Kivas vision är att alla människor, även de som bor avsides, har makten att skapa möjligheter för sig själva och andra. Kiva vill erbjuda säker och överkomlig tillgång till kapital för dem som behöver hjälp att skapa ett bättre liv.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
Totala värdet på alla lån genom Kiva
182 milj. €
Antalet Kiva användare
Drygt en miljon
Antalet långivare
631 000
Antalet länder som representeras av Kiva
216
Antalet entreprenörer som beviljats lån genom Kiva
643 382
Andel Kiva lån som givits till kvinnliga entreprenörer
80,85%
Nuvarande återbetalningsgrad
98.89%
Genomsnittlig summa som lånas via Kiva
278 €
K äl l a: w ww. ki va .or g
FAKTA: KIVA MICROFUNDS
8
SVEN SK FR A M TID N o 04
ANALYS
SÅ FUNKAR BANKER Banker är till för att hantera risk.
Det är deras affärsidé. Man får pengar av dem för att göra något som inte är säkert att man lyckas med. Bankerna tar en avgift, ifall man misslyckas betala tillbaka kan de tillsammans med de avgifter som de tagit från sina andra kunder kompensera för att man aldrig betalade tillbaka. För att hantera risk så tar de en avgift, t ex ränta. Om man vill köpa ett hus så kan man jobba ihop pengarna och köpa det kontant, men folk är ”otåliga” och jobbar inte ihop säg en miljon, utan säger till banken att de kommer att ha en miljon ”i framtiden” då kan banken gå in med ett bolån. Om man sedan i framtiden inte kan betala banken det lånade beloppet, så kan banken sälja huset och försöka få ut pengarna man är skyldig. Dessutom betalar man ränta och så länge de flesta andra kunderna, banken lånat till, klarar av att betala kan förlusten täckas av banken. Inom affärsvärlden är man också intresserad av att få pengar att använda innan man själv har jobbat ihop dem. Det kan användas för att t.ex. finansiera övertagande av företag och nyinvesteringar. Återigen så är det räntan som används för att sprida risken för banken. Eftersom vi lever i en dynamisk ekonomi där olika saker kan variera ganska kraftigt i pris, så vill många företag och privatpersoner försäkra sig om att deras sparande och deras åtaganden inte varie-
rar för mycket i värde jämfört med andra saker som har ett värde i ekonomin. Om man t ex har satt allt sitt sparande i ett ton koppar som man har i källaren, så är det synd om värdet på det tonnet jämfört med annat dyker till en tiondel. På samma sätt kan ett företag i Europa som handlar mycket med USA bli nervöst om dollarn sjunker, då de inte kan betala sina anställdas löner i Euro, utan att gå i konkurs.
Instrument För att försöka ge en så trygg resa genom dessa prisändringar som alltid inträffar, har banker gjort något som kallas för instrument. Istället för att ha ett ton koppar i källaren så kanske man har en korg av olika metaller och varför inte mjölk för att försöka gardera och täcka upp. Man kan ju inte ha mjölk i källaren då den skulle bli sur och gammal ganska fort. Istället har man ett kontrakt där någon lovat att köpa eller sälja mjölk för ett visst pris, och då får kontraktet ett värde som varierar med priset på mjölk. Ett instrument är lite som termostaten man har i duschen, eller i värmeelementen hemma. Oberoende av hur varmt vattnet är in till den, och i värmeelementens fall hur kallt det är ute, så vill man ha samma mysiga jämna värme. Alla som har bott på något sämre hotell vet väl hur det känns att duscha när blandaren byter temperatur hela tiden. Ett bra instrument från en bank eller annat institut ska ge en stabilitet (en skön
lagom värme) hela tiden. Ok, bankerna har instrument som fungerar som en slags termostat. Men det är inga ingenjörer som har gjort dem, utan ekonomer. Instrument består av ett antal kontrakt, där olika finansaktörer har förbundit sig att täcka skiftningar i priser. Det kan finnas en lång kedja av kontrakt som utgör ett instrument. Varje kontrakt är en text där en aktör förbinder sig att betala under vissa förutsättningar.
Kontroll För att avgöra om ett instrument är bra, så finns det speciella företag som utvärderar dem och anger hur stabila de är och hur mycket mysig värme (avkastning) de kan ge. Ett sådant företag heter Moody’s. Moody’s ger ut omdömen om instrument, där AAA är det bästa. Ett instrument som får detta omdöme anses då vara stabilt och bra. Dessa företags omdöme har ifrågasatts i och med de kreditvärderingar som givits och visat sig vara felaktiga. Till sitt försvar har de sagt i rätten att de säljer enbart en åsikt och har därmed undvikit att måsta ta ansvar för de skador som vi upplevt.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
WALLSTREET PROTESTERAR MEN Vem protesterar? De
senaste tre veckorna har det pågått protester i New York mot Wall Street. Enligt president Barack Obama är protesterna tecken på offentlig ilska och frustration. Tittar vi närmare på organisationen bakom rörelsen ”Occupy Wall Street” hittar vi NYC General Assembly. De har lyckats organisera sig väl och har på kort tid gått från att vara några hundra aktiva till över 5000. När man läser rubriker som ”protester mot Wall Street” kan det hända att man tänker på och jämför med de våldsamma protesterna i Grekland eller i London. Våldsamhet är inget som NYC GA önskar. De samlas för att utöva en direkt demokrati och för att visa att de är villiga att ta ansvar för framtiden. Folket som träffas på gatan delas in i olika arbetsgrupper och med hjälp av handtecken kommunicerar och röstar man. Det finns olika handtecken som används för att visa t.ex. att man är för ett förslag, har en ordningsfråga eller motsätter sig förslaget. Lite som en kongress. Under tiden NYC GA suttit och protesterat har de röstat fram en deklaration som de vill följa. I sin deklaration står det att de samlas för att ge uttryck
för en massorättvisa. I hopp om att bl.a. belysa företagens generella ansvarslöshet och olagliga tvångsförsäljningar av egnahemshus. Deklarationen går in på 22 konkreta exempel om bl.a. monopoliseringen av jordbruket, hur bonusar fördelas orättvist och hur studerande hålls som gisslan på grund av de höga studieavgifterna var gratis utbildning anses vara en mänsklig rättighet. ”Inkludera mig i beslutsprocessen”, är ett av huvudmålen som de vill se förverkligas. Det styre som används idag används inom politiken är en representativ demokrati var vi röstar på politiker för att de ska ta de rätta besluten medan en direkt demokrati inkluderar dig i en beslutsprocess. Man behöver inte vara på plats i New York för att ta del av beslutsprocessen. Det går lika bra att engagera sig via nätet. Många på plats säger att de är 99%, som betyder att de tillhör gruppen som blir sparkade ut ur sina hus, de tillåts inte ordentlig sjukvård, de arbetar långa dagar för lite betalt, de får ingenting medan den andra 1% får allt. En talesperson för NYC GA säger att det som veckorna fört med sig har varit fantastiskt och inte minst inspirerande
att se så många visa intresse för att ta del av beslut. Det han hoppas på är att var och en tar med sig det beslutssystem som använts och för vidare tanken om direkt demokrati till sina lokala mötesrum.
Bubblan Det som gör folk förbannade är att en del inom finansvärlden tjänat pengar på denna bubbla, och sedan inte behöver ta smällen. Man har förmedlat och sålt dessa instrument som vilat på felaktiga antaganden, men sedan går staten och garanterar värdet på en del av de saker som inte hade något värde.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
⁄ 2011
⁄ 2 011
9
KOLUMN
F örbundssekreterare
Foto : C h rista Björkstam
F örb unds ordförande
Foto : C h rista Björkstam
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
Somewhere over the rainbow…
Gråzoner
Fredrika Åkerö
Silja Borgarsdottir Sandelin
fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com Kan ett ords andliga innebörd för Maria betyda att Alexander och Fredrik inte får ingå äktenskap? Ibland känns hela diskussionen om äktenskapslagen lite lustig, då jag inte vill gifta mig. Jag skulle hellre ingå ett partnerskap för jag tycker det ordet bättre beskriver vad det är frågan om för mig. Att ha en partner som jag kan dela ansvaret med för en familj, och ha en gemenskap med. ”Äktenskap är menat för man och kvinna.” Ett påstående vi alla har hört. För mig är äktenskapet en social konstruktion, som varje samhälle bestämmer vad det innebär med skyldigheter, rättigheter och förväntningar. Därför kan den sociala konstruktionen också ändras av samhället, av oss, och det borde den nu göra i lag stiftad av riksdagen. ”Be the change you want to see.” Det är Eva Biaudets motto och också många andra liberalers motto i det politiska arbetet vi gör. När regeringsprogrammet var färdigt skrivet stod det ingenting om en ändring och förbättring av äktenskapslagen. Kristdemokraterna motsatte sig det och gjorde det till en tröskelfråga. Svensk Ungdom har länge jobbat för en förändring, det var en av våra målsättningar i regeringsförhandlingarna. Vi har talat för en könsneutral äktenskapslag, en lag som gäller alla medborgare, utan att inskränka eller ändra på den evangelisk-lutherska kyrkans vigselrätt. Hur folkkyrkan vill utöva sin vigselrätt är en fråga som avgörs internt, och det är möjligt att hålla kvar den konservativa formen om det är det man anser vara bäst. Men trots att ordet äktenskap har en andlig dimension för Maria får det inte betyda att Alexander och Fredrik förvägras rätten till att ingå juridiskt äktenskap i vårt sekulariserade samhälle. Nu har vi en lagmotion i riksdagen som föreslår en jämlik äktenskapslag. SU vill rikta ett stort tack till Astrid Thors. Hon har varit med i arbetsgruppen som jobbat fram förslaget. Och vi är stolta att vår partiordförande har skrivit under lagmotionen – Tack Stefan Wallin! Det visar att det här inte är en lagmotion i mängden och nu gäller det att jobba för att få 100 ledamöter i riksdagen att instämma och skriva under – det här är en rättvis ändring där alla par inkluderas och jämställs.
silja@su.fi
och den gråa ekonomin orsakar samhället avsevärda förluster. Den gråa ekonomin har blivit internationell och den har ökat i omfattning i Finland. Regeringsprogrammet nämner tydligt en effektivare bekämpning av den gråa ekonomin och sägs vara ett av spetsprojekten. Regeringen kommer enligt regeringsprogrammet att omedelbart inleda en beredning av ett sjätte åtgärdsprogram för bekämpning av den gråa ekonomin. Åtgärdsprogrammet torde föredras för riksdagen före utgången av 2011, och det ska genomföras utan dröjsmål. Några fackliga föreningar och förbund i vårt land talar inom ramarna för grå ekonomi även om grå övertid. Definitionen på termen varierar en del bland de olika organisationerna, men betyder i princip den övertid som görs utöver ordinarie arbetstid, men som inte kompenseras på något vis. Att i genomsnitt jobba t.ex. tre timmar extra per vecka och inte notera det i sina arbetsprestationer är inte någon ovanlighet. Sammanlag under hela arbetskarriären visar det sig dock vara ansenliga ekonomiska förluster för både arbetstagaren och staten. Arbetstagaren får för det första inte lön för det han eller hon presterar. För det andra inverkar det även negativt på framtida pensionsinkomster. Dessutom vore det nationalekonomiskt smart att försöka minska på den så kallade gråa övertiden eftersom den även medför förluster i form av skatteinkomster för staten. En av fackföreningarna i vårt land har försiktigt föreslagit att ett sätt att råda bot på gråa övertiden vore att göra en kontroll i sammanhang med revisionen. De föreslår att det av revisorerna i samband med den årliga revisionen skulle inkluderas ett krav på uttalande om bokföringen kring arbetstagarnas arbetstidsuppföljning. Detta skulle knappast vara en perfekt lösning, men det kunde sätta mera press på arbetsgivaren att se till sina arbetstagare och ge mera statliga inkomster. Med hjälp av åtgärdsprogrammet för bekämpningen av ekonomisk brottslighet och den grå ekonomin, som nämns i regeringsprogrammet, strävar man efter en försiktig beräkning att få in 300–400 miljoner euro per år i ökade skatter och socialförsäkringsavgifter och sådan vinning av brott som har återfåtts. Att få bukt på en del av den gråa övertiden skulle inte vara ett stort tillägg till denna summa och det är inte bland våra största utmaningar i samhället, men skulle ändå bidra med något i denna tid då det skärs ned på annat av stor betydelse. Att noggrannare uppmärksamma arbetstagares övertid kunde även inverka i en positiv riktning på det ökade antalet förtidspensioner p.g.a. utmattning.
SU i MEDIA S Y D - Ö S T E R BO T T E N 8 . 1 0 . 2 0 11
”Svensk Ungdom har länge påpekat att de unga bör ha mera att säga till om i den kommunala beslutsprocessen. I ungdomslagen sägs det att unga ska höras i frågor som berör dem.” —SU:s kretsstyrelse i Österbotten om att unga ska höras i frågor som berör dem. Kretsstyrelsen lyfter fram att skolorna borde öppna dörrarna för politiska partier så att eleverna får saklig information om vad partierna står för.
Ekonomisk brottslighet
HB L , S M S 1 3 . 1 0 . 2 0 11
”Skolan ska konstant utvecklas och kännedom om andra livsåskådningar ökar allmänbildningen bland unga”. —SU håller med Amanda Ölander i tankarna kring religionsundervisningen.
HB L 9 . 1 0 . 2 0 11
”Dags att göra någonting, dags för könskvotering? Ibland ifrågasätter jag om det faktiskt är år 2011 och 105 år sedan vi som första land i världen införde rösträtt för kvinnor. Fortfarande finns det färre kvinnor på ledande platser inom företagsoch näringslivet, men också inom statsförvaltningen.” —Sandra Grindgärds om den tröga utvecklingen av genustänkande när företag ska rekrytera ny personal.
10
SVEN SK FR A M TID N o 04
KOLUMN
V I C EORD F ÖRAN D E
LSK
Foto : C h rista Björkstam
F örbundsst yrels Emedlemmens KOL U MN
⁄ 2011
Unga och stöd för morgondagen
Utan förtroende, ingen vinst
Utbildning framom regioner
Benjamin Ellenberg
Sandra Gringärds
sandra.grindgards@su.fi
Anna Abrahamsson Ordförande för LSK i Åbo
Det minsta man kan säga
Liberala Studerandeklubben (LSK) i Åbo är –
benjamin.ellenberg@su.fi Ofta hör man om
hur dåligt dagens ungdomar har det. Att mäta trivsel och livskvalitet är inte någon exakt vetenskap, men i regel har de flesta ungdomar faktiskt det rätt så bra. Man brukar säga att 85 % av ungdomarna är bekväma i sin tillvaro, medan 15 % upplever att de har det svårt. Fördelningen är inte någon absolut sanning, men en siffra man bra kan utgå från. Varför har då alltså de flesta ungdomar det väl, men en del ändå känner att de har det illa? Det första steget i en träffande analys är att genast konstatera att användningen av ordet ”ungdomar” i en alltför generaliserande ton ska undvikas. Alla människor har vi liknande grundläggande behov och viljor (fysiska, psykologiska och sociala), men sättet att uppnå dem är väldigt individuella. Vissa saker är visst mera återkommande hos unga, men vi måste komma ihåg att det ändå är individer vi har att göra med. På samma sätt som man inte kan säga att alla pensionärer bara vill dricka kaffe och spela bingo, så är det inte helt rättvist att påstå att alla ungdomar bara vill dricka öl och spela på datorn. Alla ungdomar vill alltså inte syssla med samma saker på sin fritid, men Någon givande hobby är en sak som ger en möjlighet för många att förverkliga sig själv. Att välja hobbyn ska naturligtvis vara upp till en själv. I de flesta hobbyn knyter man nya bekantskaper, man får träna sina sociala färdigheter och det motverkar socialt utanförskap. Hobbyerna måste vara lättillgängliga och kostnaderna hanterbara. Därmed kan det faktiskt vara försvarbart att satsa resurser och utrymme för framförallt socioekonomiskt mer tillgängliga fritidssysslor, fotbollsplan framom golfbanor alltså. En trygg näromgivning är också en avgörande faktor, det gäller alla – men framförallt unga som är i ett levnadsskede där den egna identiteten och attityderna formas. Det finns en klar kausalitet mellan att bo och umgås bland för det mesta arbetslösa, missbrukande och kriminella personer – och att själv hamna i samma träsk. Att lida av ovannämnda besvär gör inte någon till en sämre människa, men det smittar av sig. Med en fungerande stadsplanering och en politik som motverkar segregering, kan många unga hitta sig till sällskap och omgivningar som ger en bredare vy på livet, som kan vara avgörande för framtida val och strävanden. Viktigast av allt är dock framtidstron. Det finns ingenting farligare för personen själv och för samhället, än unga som tappat tron på en bättre morgondag, och som känner sig låsta i en situation som de avskyr. Se bara på kravallerna i London denna höst. Samhället måste kunna garantera möjligheternas jämlikhet, t.ex. en avgiftsfri utbildning som möjliggör det för alla att sträva efter den utbildning man drömmer om, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Man måste stöda familjer, unga och områden som är i snålblåsten. Verktygen för att bygga en bra framtid får inte tas bort, annars är det kört. Denna kolumn skrivs av en förbundsstyrelsemedlem.
just nu är att det krisar. Det krisar i Grekland, i EU och här hemma i Finland. I ledarspalter har man talat om att Europa har en ung generation utan framtidsutsikter. Varje dag läser vi om dystra ekonomiska utsikter och som en ung person på väg in i arbetslivet är det lätt att ge upp och ryckas med i depressionen, vilket är det sista vi behöver. För att inte förvärra situationen är det viktigt att alla, men speciellt unga, inkluderas i krishanteringen. Det handlar om allas ansvar, som blir ingens ansvar om man inte känner att man är en del av helheten och systemet. Beslutsfattarna måste lyssna på folket och därigenom upprätthålla sitt politiska förtroende, en av demokratins grundprinciper som inte får undermineras. Framtidstron och förtroendet får inte dras med ner i börsraset, då förlorar vi. För vad vi ser just nu runtom i Europa är en förtroendekris och ett rop på hjälp. I England har unga demonstrerat och gjort uppror mot beslutsfattarna. Ett tydligt tecken på missnöje. I Grekland har invånarna för längesedan tappat förtroendet och tilliten till sin stat. Det finns ingen dialog mellan dessa aktörer och deras samhällskontrakt har brutits. Resultatet får vi läsa om dagligen. EUskepticism och nationalism ökar. EU befinner sig i sin största kris någonsin och det sista som vi behöver är en fördjupad förtroendekris inom EU. Kommissionens ordförande José Barroso har sagt att vi behöver djupare integration för att EU inte ska fragmenteras. Jag håller med, men en sådan integration lyckas inte utan att det finns ett förtroende och en god relation mellan EU och dess invånare. En faktor som inte får glömmas bort i diskussionerna om hur vi tar oss ut ur krisen. Jag ser det här som EU:s största utmaning. EU måste bli bättre på att kommunicera med folket. Var och en borde kunna identifiera sig som EU medborgare och känna sig hemma i den identifikationen. Endast då kan EU överleva, endast då kan vi vinna över krisen.
Denna kolumn skrivs av någon av SU:s viceordföranden, Sandra Grindgärds eller Otto Andersson
anna.abrahamsson@liberal.fi rent tekniskt och formellt – en lokalavdelning under förbundet LSK, Svensk Ungdoms högskolepolitiska falang. Vi samlar högskolestuderande runt en liberal värdegrund. I praktiken fungerar vi dels som en specialförening inom Åbo Akademi Studentkår, dels som en grund för LSK:s fullmäktigegrupperingar både inom ÅAS och Novium. LSK i Åbo är en förening med långa anor: Det var de facto i Åbo som Liberala Studerandeklubben i tidernas begynnelse – eh, 1957 – såg dagens ljus. Verksamheten såg då rätt annorlunda ut: både anställda och studerande vid Åbo Akademi var aktiva i vad som då främst var en liberal diskussionsklubb, obunden till parti. Först flera år senare kom klubben att bindas till SU och slå rot också i Helsingfors och Vasa. Förutom vårt största arbetsområde under verksamhetsåret – förberedande av Åbo kårval – försöker vi bland annat främja det politiska intresset bland studerande. Vi syns på de flesta lokala studerandehappenings såsom Fastlaskiainen och Glöggrundan, och har en del år ordnat med olika seminarier och politikerträffar. I år har vi även, som en flirt till rötterna som diskussionsklubb, ordnat flera öppna lunchdiskussioner för studerande. Vi försöker också se framåt och för blogg, där vi försöker ta fasta på det politiska i vår vardag. På lokalnivå ter sig verksamheten som mest konkret. Vi kan visa att det politiska är mer än prat i riksdagskorridorer – det är vad som sker här och nu, runtomkring vår vardag. Vi kan visa, att man inte behöver en magisterexamen i samhällskunskaper för att ha en åsikt och kunna påverka. Det krävs inte mer än engagemang för att kunna skapa förändring – också på en liten ort som Åbo. När man inser det så blir möjligheterna ändlösa. Det mest belönande med arbetet inom en lokalförening är att se att det är i gräsrötterna engagemanget gror. När gnistan tänds i någons ögon. När det uppstår en tät gemenskap runt delade värden. Och när de som brinner för vad de gör når vidare och uträttar storverk. Men kanske bäst av allt är allt det man får på vägen: att våga ta ställning är en lärdomsprocess, både i synen på sig själv och sin omvärld. Men samtidigt och framför allt också människorna man lär känna och allt det sjukt roliga man får ta del av. Med de orden vill jag önska er en aktiv, givande och färgsprakande höst!
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
11
DEN STORA FRÅGAN
Hur arbetar du för att ungdomen ska må bättre?
Anna-Maja
Thomas
Stefan
Regeringen har tydliga mål för sin barn- och ungdomspolitik. Vi vill förbättra ungdomarnas uppväxt- och levnadsförhållanden, stöda ungdomarnas aktiva medborgarskap, stärka deras sociala identitet och sunda levnadsvanor samt deras uppväxt och frigörelse. För mig, både som mamma, och som medlem i Finlands regering är dessa mål självklara. Det program som skall göras för barn- och ungdomspolitiken är en viktig bit i ett jämlikt, rättvist och jämställt ungdomsarbete. A och o är att förhindra utslagning bland unga. Det gör vi genom att göra tillvaron bättre för familjer med de minsta inkomsterna, genom att satsa på skolan, genom att se till att alla får en arbets-, praktik- eller studieplats och genom att satsa på ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete. Varje ungdom vi på detta sätt kan hjälpa är en ekonomisk, men framförallt human framgång, för dagens och morgondagens Finland. Jag jobbar för dessa saker i regeringen och i Svenska Folkpartiet. Vårt mål är att lyckas. Alla unga är värdefulla och alla borde få känna att de har en plats och är behövda.
Under förra riksdagsperioden var jag ordförande för riksdagens delegation för Barnens Parlament i Finland. SLP, som föreningen kal�las på finska, arbetar för barns delaktighet och inflytande i samhället. Under två år var jag också ordförande för riksdagens Lapsen puolesta -grupp, som fokuserar på frågor som berör barn och barnfamiljers väl. Jag kommer att fortsätta arbetet i båda dessa grupper även denna period. Överlag är det viktigt att ungdomar är delaktiga på alla sätt i samhället. Det är ytterst viktigt att alla hittar sin plats efter grundskolan, så att ingen blir utan en meningsfull sysselsättning. Som i de flesta fall, är det förebyggande arbetet det bästa, och vid behov bör man kunna få stöd och hjälp i ett tidigt skede. Som medlem av riksdagens försvarsutskott, ska jag bl.a. arbeta för att göra militärtjänstgöringen så ändamålsenlig som möjligt för beväringarna. Förutom kvaliteten på utbildningen, handlar det också om t.ex. tillgången till hälsovårdstjänster och studiehandledning, och att förbättra beväringens ekonomiska situation. Den som avtjänat värnplikten ska kunna dra nytta av tiden i armén i kommande studier och arbetsliv. I kommunikationsutskottet jobbar jag för att alla hushåll i Finland ska ha möjlighet till en tillräckligt snabb (optisk fiber) bredbandsanslutning till rimliga kostnader.
Som ansvarig ungdomsminister arbetade jag mycket med ungdomsfrågor under hela förra regeringsperioden. På agendan fanns bland annat initiativet till den uppsökande ungdomsverksamheten, utvecklandet av ungdomsverkstäderna och det nya lagstadgade gränsöverskridandet ungdomsarbetet i kommunerna som intoducerades vid årsskiftet. Detta arbete och stödet till ungdomssektorn tänker jag inte avsluta bara för att jag bytt ministerium, utan ungdomsverkstäder, förebyggande drogarbete, samt barns och ungas regionala hobbyverksamhet har alltid en plats i min kalender. Som tidigare SU:are så är det naturligt att dessa har hög prioritet för mig. Resultaten av den uppsökande ungdomsverksamheten har varit goda, och vi följer noga med hur den nya ungdomsministern sköter uppföljningen av vårt arbete. På min nuvarande post finns ungdomsdimensionen mycket närvarande med tanke på att försvaret utbildar 20 000 beväringar årligen. Motion, ungdomars fysiska och psykiska välmående är i fokus.
Anna-Maja Henriksson Justitieminister
Stefan Wallin Försvarsminister
Thomas Blomqvist Riksdagsledamot
Christina
Mats
Lars
Jag vill att barn och unga ska ha en framtidstro och se positivt på världen och på sina egna möjligheter att påverka sitt liv och sin omgivning. Därför är det viktigt att arbeta för en ren miljö och en rik natur. Många unga känner sig pressade av alla förväntningar från skolan, familjen och vänner. Oroväckande många mår idag psykiskt dåligt och behöver därför hjälp. Jag tänker fortsätta arbeta för tillräckliga resurser för barn- och ungdomspsykiatrin. Särskilt svår har situationen med psykiatrin varit för de svenska barnen och unga i huvudstadsregionen. För att barn och unga ska må bra måste de ha rätt till en kvalitativ och trygg barndagvård och skolundervisning. Jag ska fortsätta arbeta för att barndagvården och skolorna har tillräcklig med behöriga barnträdgårdslärare och lärare. Barn och unga med särskilda problem måste också få den hjälp de behöver.
Det viktigaste arbete en riksdagsledamot kan göra för ungdomen är att försöka se till att det finns jobb i framtiden. Jag jobbar konkret med och för ungdomar via Finlands svenska 4H där jag fungerar som ordförande. Inom 4H arbetar vi speciellt för ungdomars välmående och erbjuder både möjligheter till praktik och handledning. Ungdomars sysselsättning är en viktig del i bekämpningen av utslagning. Såväl i städerna som på landsbygden är det viktigt att ungdomar har fritidsaktiviteter och ett socialt umgänge för att förhindra ett utanförskap i samhället. Många ungdomar har via 4H skaffat sig kunskaper de behöver i framtiden och vissa har redan som unga startat egna företag tack vare 4H:s verksamhet.
Jag anser att något radikalt bör göras vad gäller ungdomarnas situation och för att minska ungdomsarbetslösheten. Mitt personliga förslag är att vi inför ett arbetsmarknadssystem där unga kan börja arbeta före man inleder studierna. Det gamla systemet där man kan pröva på att arbeta inom olika branscher före man börjar studera, är värt att pröva på nytt, om inte annat kunde detta förkorta studietiden när personen vet vad den vill studera. Akademiska utbildningar är bra till en viss gräns, men i dagens Finland är andelen akademiker i jämförelse med yrkesutbildade för hög. Många vill inte heller studera, och då måste vi kunna erbjuda alternativ. Målet är att ingen som kan jobba skall gå arbetslös och att alla som kan skall antingen arbeta eller studera. Tillsammans med andra företagare har vi också skapat en möjlighet till mentorskap inom företagsvärlden som vi erbjuder unga företagare i Vasaregionen. Ett liknande system kunde finnas i hela Finland.
Christina Gestrin Riksdagsledamot
Mats Nylund Riksdagsledamot
Ulla-Maj En av de viktiga frågorna för mig som medlem av social- och hälsovårdsutskottet är att arbeta för att öka på resurserna för ungdomspsykiatrin. Det är något som Sfp länge arbetat för. Som vanligt är det svårt att hitta pengar för ändamålet, men det är något vi självklart måste se till att blir bättre. Jag är allmänpolitiker med en viss politisk erfarenhet och ser ungdomsfrågor som viktiga både för ungdomarna i sig och för samhället som helhet. Ulla-Maj Wideroos Riksdagsledamot
Lars Gästgivars Riksdagsledamot
SA M M A N STÄ L L N I N G
Jo a ch i m H e s t h a m m e r
12
UTÖYA
SVEN SK FR A M TID N o 04
‘‘FÖR MIG ÄR UTØYA MITT UNGDOMSPARADIS SOM I GÅR BLEV FÖRVANDLAT TILL ETT HELVETE.’’
Jens Stoltenberg, Norges statsminister, talade om en nationell tragedi. Minst 80 unga människor, och även kollegor i regeringskansliet, har gått bort. Det går inte att förstå, det är en mardröm, sade han. —Jag kan inte uttrycka med ord hur mycket jag känner för alla som drabbats. Nu handlar det om att stötta och hjälpa dem som är mitt uppe i sorgen.
⁄ 2011
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
13
UTÖYA
Vegard Grøslie Wennesland överlevde Utøya-massakern. Han insisterar på att terrorn inte får bidra till ett mera slutet samhälle. Vegard har med tungt hjärta tagit över som ordförande för AUF i Oslo efter att Håvard Vederhus omkom på Utøya.
Tankar kring 22. juli 2011 Från att ha orsaka årets mediastorm till
Du tvingades gömma dig för gärningsmannen, du såg vänner bli skjutna. Hur mår du? Jag har haft det förfärligt. Men jag lever och just nu är det ganska bra. Tiden efteråt har varit väldigt fokuserad på att bearbeta de förfärliga händelserna men som dåvarande viceordförande för AUF i Oslo hade jag ansvar för att ta vara på andra medlemmar.
Vad gör ni i AUF nu? Vi har haft öppet hus varje dag, från klockan två och framåt. Vi har haft öppet till över midnatt flera gånger. Där träffas vi, delar historier och gråter. Det fanns också folk från krishjälpen som kunde hjälpa oss med att sortera tankarna rätt.
Vad har ni talat om? Allt. Någon berättar om vad de upplevde. Någon talar om hur glada de är för att få leva och om sakerna de har upplevt och känt i efterhand. Vissa har stora behov av att få ta avstånd från allt och vill bara umgås med närmaste familjen, andra vill vara tillsammans med de som var på ön. Det har varit starka sinnesintryck efter att vi kom tillbaka till Oslo.
Hur är det att dela sorgen med nästan fem millioner andra norrmän? Det stöd vi har fått av folket betyder allt. För mig har det mest rörande varit att se alla som väntat utanför Domkyrkan, eller de 200 000 som deltog på Oslos gator.
Sättet Norge har reagerat på, vad säger det? Efter den 11 september 2001 svarade världen med vapen och ett krig mot terrorn. Norge har svarat med rosor och kärlek. Jag tror världen har utvecklat sig och jag tycker Norge och det norska folket är ett glimrande exempel på att vi har gjort det riktiga. Låt oss möta hat med kärlek, det är bästa sättet att möta de förfärliga handlingarna på. Oslo och hela Norge har visat att blommor kan vara ett ämnat vapen. Det är jag stolt över.
Ser man nu det mångkulturella Norge? Mera än någonsin talar vi om ”vi”, inte om ”oss” och ”de”. Det finn bara ett ”vi” och det märker man tydligt. I timmarna efter bombattentaten riktade sig flera mot muslimer på gatan i Oslo. När det visade sig att en norsk pojke stod bakom borde det medföra att vi går in i oss själva och gör upp med stigmatisering och fördomar. Det är extremismen vi måste slåss mot, inte bara en typ av extremism men all.
Samma retorik som terroristen använde var han visade hat mot muslimer och de som styr samhället, ses i debattforum och bloggar. Skall det fortsättningsvis vara til�låtet att yttra sig så? Definitivt. Det är ett långt, långt steg mellan antidemokratiska yttringar och antidemokratiska våldshandlingar. I en demokrati måste vi tåla antidemokratiska åsikter men inte de handlingar som utförs. För oss som har upplevt detta på nära håll, är det helt absurt att försöka koppla gärningsmannens handlingar till politiska partier som följer de demokratiska spelreglerna.
Vill du ha en debatt som är öppen för alla typer av yttringar? Vi får inte hamna i en situation var de som har extrema åsikter inte yttrar dem. Det är mycket farligare om dessa yttringar pågår i låsta rum var de inte stöter på motstånd. Låt folk komma med extrema yttringar, låt dem komma med argument, inte med vapen, så ska jag möta deras argument med mina. Det är det bästa sättet vi kan skapa ett tryggt samhälle och visa vårt förakt mot det som hände på Utøya.
Hur har detta förändrat dig? Jag har gått igenom saker jag aldrig trodde jag skulle gå igenom och jag har kommit igenom det. Jag har hämtat en styrka jag inte visste att jag hade och har fått känna saker jag inte visste fanns. Jag har blivit otroligt glad av andra människor, små saker, och blivit otroligt tacksam för allt.
Hur påverkas AUF av det som har skett?
Vad har det gjort med din önskan om att vara politiker?
Sammanhållningen som fås ut av den förfärliga händelsen är helt otrolig och den gör så att vi kan komma starkare ur det. Men vi är fortfarande i en sorgeprocess och det har varit en enorm förlust för organisationen. Vi har gått miste om mycket bra folk. Han tog många av dem som skulle ha varit Norges framtida toppolitiker.
Jag har stärkt min tro på att politiskt engagemang är viktigt även efter det som hänt. Jag är säker på att jag gör det rätta i att vara politiskt aktiv och jag är jätte glad för att jag blev det.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
tragedi är inte allt ännu sagt eller skrivet. Antagligen har vi alla ägnat åtminstone en tanke på vad som hände i Norge och på Utøya. Det känns väldigt nära och desto mera otänkbart. Är det ett tecken på att vi har det ganska bra var vi är? I ett land i Mellanöstern kunde jag tänka mig att liknande händer betydligt oftare utan samma media uppståndelse eller empatier från vår sida. Men det var inte bara en attack mot Arbeidernes Ungdomsfylking AUF eller mot regeringskvarteret i Oslo, den kollektiva upplevelsen är att det var en attack mot vårt öppna samhälle. Även vi i Finland har blivit varse om den ohyggliga tanken av att det kanske finns flera som är redo att gå så långt som gärningsmannen i Oslo. När hotbilden av terrorn tidigare styrts till extrema fundamentalister, oftast med muslimsk tillhörighet, känns det som att media är tvungen att måla upp en annan bild. Många nyhetsmedier har försökt erbjuda psykologiska diagnoser och försökt styra orsaken till attackerna till sociala faktorer istället för den extrema övertygelsen. I det efterarbete som Norge och det norska folket visat kan jag inget annat än lyfta på hatten. Jag minns hur diskussionen var efter skolskjutningarna i Finland och vilken blid det gav. Den största skillnaden upplever jag är att Norge tog ställning, efter 22. Juli, till att vi har gjort allt rätt, vi är fortfarande starka och vi ska fortsätta med det vi har gjort. Snabbt ordnades en vacker minneskonsert och folk engagerades till att ta del att sörja och trösta. Olika finger har pekats men ingen klar syndabock, förutom gärningsmannen, har ännu utsetts för händelsen. Dataspel och internet har fått ett antal finger pekade på sig, likaså har mentala sjukdomar fått sin andel av finger på sig. Det som förbluffar mig är den enorma rädsla, fokusering och hat som måste till för att kunna utföra någonting liknande. Hur upptäcker man sådant i tid? Det vi vet är att gärningsmannen ska gå igenom rättssystemet och blir grundligt undersökt och antagligen kommer det en lärdom utav hela processen. Att opportunister vill göra film på händelsen och de trailers som redan finns ser jag som respektlöst. Det måste få finnas tid för sorgearbete innan det ska göras underhållning. De ”dokumentärer” som redan kommit ut har inte mycket kött på benen. De kan högst redogöra för händelseförloppet och spekulerar brett i vad som rörde sig i gärningsmannens huvud. Allt är inte ännu sagt eller skrivet men i väntan på det, som de flesta norrmän visat, ska händelserna inte leda till ett mera slutet samhälle, då har terrorn vunnit, vi står för det vi tror på och agerar för ett öppet och tolerant samhälle. TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
14
SVEN SK FR A M TID N o 04
MENTAL HÄLSA
Prokrastinering, sölande, förhalning, ”att itt
få tuumin ur…” är ett av de ämnen man inte kan skriva tillräckligt om. Det finns inte en människa bland oss som inte skulle prokrastinera, och det är ett faktum. Det ligger djupt inom oss. Vi säger att vi ska göra något senare, eller att vi ska läsa den där klassiska romanen senare, eller att vi ska lära oss franska senare. Men vi överskattar alltid hur mycket vi kan göra senare, och vi överskattar alltid förmågan, hos den senare versionen av oss själva, att kunna övervinna prokrastinering. Om vårt nuvarande jag inte klarar av att övervinna det, varför skulle vårt framtida jag göra det? Låt oss ta en snabb titt på vad som får oss att göra saker senare. Det finns flera orsaker som är relaterade på olika sätt:
⁄ 2011
1
Vi vill ha omedelbar tillfredsställelse
Att vila på soffan låter som ett trevligare, ”just nu”, än att fara på löpning. Läsa bloggar är en lättare, ”just nu”, än att läsa en klassisk roman. Kontroll av e-post eller Facebook är lättare nu, än att göra skolarbetet du har skjutit upp. Att äta chokladkaka är en definitivt godare, ”just nu”, än att äta grönsaker.
2
Vi fruktar / är rädda för något
Vi kanske inte vågar skriva det där kapitlet till boken, eftersom det kan leda till problem som vi ännu inte har listat ut (ofta eftersom vi inte har tänkt igenom saker). Eller vi kan vara rädda för att vi kommer att misslyckas, eller verka okunniga eller dumma. Vi är oftast rädda för det okända. Det okända har mer makt över oss eftersom vi inte granskat denna rädsla – det bara lurar i bakhuvudet. Att frukta något får oss att vilja skjuta upp det, ens tanken på det får oss att vilja göra något enkelt och tryggt i stället.
3
Det är enkelt — inga negativa konsekvenser just nu
När vi var i skolan och hade läraren som såg oss över axeln och som skällde ut oss om vi inte gjorde vårt arbete, ledde det ofta till att arbetet blev gjort. Men när vi kom hem, ibland fanns ingen där som tittade oss över axeln så det fanns inte någon omedelbar negativ konsekvens med att titta på TV eller spela spel. Visst kommer vi att få ett dåligt betyg i morgon, men det är inte just nu. Detsamma gäller Internet användning eller vad som helst annat som leder till, ”jag gör det senare”. Vi kommer alla att betala för det senare, men just nu är det ingen som blir arg på oss.
4
Vi överskattar vårt framtida jag
Vi har ofta en lång lista med saker som vi planerar att göra, eftersom vi tror på att vi kan göra så mycket i framtiden. Verkligheten är oftast lite sämre än vi väntat oss, men det hindrar oss inte från att än en gång tro att framtiden kommer att vara annorlunda. Av samma skäl anser vi att det är OK att prokrastinera, eftersom vi kommer att göra det senare, for sure. Vårt framtida jag kommer att vara otroligt produktiv och fokuserad! Problemet är att vårt framtida jag också är lat.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
Kraftfulla lösningar Nu när vi vet problemen, är lösningarna är inte så svåra att lista ut. Bara du inte läser dem imorgon!
1
Stanna upp och tänk
När vi tillåter ovanstående tankar utan att egentligen vara medveten om dem, prokrastinerar vi enkelt. När vi faktiskt stannar upp och tänker kan vi, rätt rationellt, se vad som är fel. Omedelbar tillfredsställelse i form av att ligga på soffan eller äta skräpmat kan leda till problem senare i livet. Rädsla är en uppblåst blockad och bör inte stå i vår väg. Att inte ha negativa konsekvenser nu betyder inte att det inte blir konsekvenser senare. Vårt framtida jag är inte så ”bad-ass” som vi vill tro. Så tänk på vad du gör, och börja alltid med det som är mera rationellt. Använd strategierna nedan också, men tänkande och identifierande är början.
2
Njut av processen
När vi fruktar något, lägger vi snabbt undan det – men i stället, om vi kunde lära oss att njuta av det vi gör blir det inte så svårt eller hemskt. Sätt dig in i ögonblicket och njut av varje handling. Till exempel, om du vill gå ut för att springa, tänk inte på den förfärliga uppförsbacken som kommer på vägen, utan sätt på dig skorna – njut av enkelheten i åtgärden. Sedan fokuserar du på att gå ut genom dörren – det är inte svårt. Sedan fokusera på att värma upp med en snabb promenad eller jogga lätt – som kan vara trevligt och roligt. Då känns benen uppvärmda när du börjar springa lite snabbare, och njut av den vackra naturen. Denna process kan göras med allt från disk till läsning till skrivande. Njut av stunden, utan att tänka på framtida saker du fruktar, och på så sätt blir, aktiviteten du ska utföra, mycket trevlig och till och med rolig. Och om den är det, kommer du inte att avbryta.
3
Bygg upp en ansvarsskyldighet
Om ingen ser över våra axlar, tenderar vi låta oss själva att slappa. Så bygg upp en miljö var du inte kan prokrastinera, hitta folk som håller dig ansvarig för det du gör och inte gör. Man kan göra en online fitness utmaning, så att man rapporterar sina träningspass till forumet. Samma sak kan göras för löpning, sluta röka, skriva en roman. Du kan även bara använda dina vänner och familj på Facebook eller e-post. 4
Spärra ditt framtida jag
Det är lika sannolikt att ditt framtida jag skjuter på saker som du nu. Så blockera denna idiot. Använd ett program som Freedom för att blockera din tillgång till Internet under en förutbestämd tid, så ditt framtida jag verkligen måste fokusera istället för att läsa bloggar. Stäng av TV:n, bli av med all skräpmat i ditt hus, klipp sönder ditt kreditkort... Gör vad som krävs för att göra det riktigt svårt för ditt framtida jag att prokrastinera, eller åtminstone tvinga ditt framtida jag att stanna upp och tänka innan han/hon gör något dumt.
TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r
MENTAL HÄLSA
Prokrastinering (av lat. procrastinare, av prefixet pro-, och crastinus, hörande till morgondagen, av cras, i morgon) eller uppskjutarbeteende innebär inom psykologin vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av handlingar, beslut och arbetsuppgifter.
15
16
NYFIKEN
1 50 känns inte som 50 Det känns åtminstone inte som det du trodde när du var 20 år. För det mesta känns det som du mår just nu, men smartare och mer självsäker. Du har också mer tid och resurser att njuta av livet. Så räds inte det. Ser fram emot det.
2 Upplev livet innan du lugnar ner dig
Vad än du vill göra eller uppleva, gör så mycket av det som du kan innan du har barn. Speciellt resor. Bo i ett ruckel och kör en rostig Datsun om du måste. Men var aktiv, res och ha några riktigt bra, fantastiska, otroliga upplevelser.
3 Pengar och saker är inte så viktigt Klart att du vill vara bekväm och göra de saker du vill göra. Men att spara för sakens skull är så tråkigt och tomt. Mata själen, inte jaget.
4 Försök inte imponera på folk Det är en handling som innebär något annat än en tillfällig ”ego boost”. Var jordnära med människor istället. Umgås med färre personer på en nivå som är djupare och äkta.
5 Låt dina barn misslyckas Dina barn kommer att klara sig, även om du tror att de är på in i väggen. Kom inte till deras undsättning hela tiden. Ge dem några riktlinjer och gränser, och sedan kan du koppla av.
6 Småsakerna följer med dig Så uppmärksamma dem. Som att titta på ditt sovande barn. Som att förbereda en måltid med din familj. Dela ett stort skratt med en gammal vän. Det är de verkliga sakerna livet är gjort av.
7 Sluta oroa dig Oro gör absolut ingenting produktivt. I själva verket är det kontraproduktivt. Ju mer du oroar dig, desto mer du förstärks problemet i din hjärna.
8 Var sårbar Tillåt dig att känna, att vara öppen och äkta. Riv alla emotionella tegelväggar du har byggt runt dig själv och känn varje utsökt känsla, både bra och dåliga.
SVEN SK FR A M TID N o 04
14 Ta vara på din vänskap Vi som är unga vet hur det är att vara ung, så vi blev nyfikna på vad våra föregångare vet som vi inte vet än. Redaktionen frågade några bekanta 50-åringar vad de lärt sig under årens lopp. 20 goda råd, varsågod!
9 Umgås med yngre människor Håll kontakten med vad generation under dig gör och tänker. Etablera vänskap med dem. Du kommer att dra nytta och lära av varandra. Agera inte överlägsen, eftersom yngre personer kan veta en hel del mer än vad du gör!
10 Fortsätt motionera och ät hälsosamt Du vet det, men jag påminner dig ändå. Ju äldre du blir, desto viktigare är en hälsosam livsstil. I 20-års åldern kunde jag skyffla ner en hamburgare och pommes frites varje dag och aldrig se skillnaden. Nu behöver ja bara se på en hamburgare och känna hur min rumpa blir större.
11 Alla behöver inte tycka om dig —och vice versa. Ibland hittar du människor i ditt liv som tar fram det sämsta hos dig. Det är bara att backa ifrån dem eller låta dem gå förbi.
12 Äktenskap utvecklas och förändras De känslor du hade för mannen eller kvinnan du gifte dig med kommer att utvecklas flera gånger under livet. Förhoppningsvis kommer känslorna att utvecklas i samma riktning eller åtminstone omfamna och acceptera förändringar hos den andra personen. Det krävs arbete, och ibland tar det rådgivning. Tugga inte över dessa ändringar för länge annars kan du vakna upp bredvid en främling en dag.
13 Ja, du har fortfarande bra sex Som 20-åring trodde jag att man slutade med sex när man var i 40-års åldern. Jag antog att medelålders människor inte längre ville klä av sig framför varandra. Jag kan glatt meddela att så inte är fallet.
Speciellt dina äldsta vänner. Det är dessa människor som känner och älskar dig bäst, trots dina brister. Behandla dem som de ädelstenar de är.
15 Vidta åtgärder på dina drömmar Om du har varit upp saker och ting – en ny karriär, mer utbildning, den stora resan – börja agera nu för att få det att hända. Drömmer inte om det längre. Börja göra det.
16 Dåliga saker kommer att hända En del av att leva och att du upplever omvälvningar i livet. Människor förlorar jobb, tar ut skilsmässor och dör. När du är yngre, och det har gått ganska bra en tid, kan detta vara chockerande. De negativa sakerna kommer inte att ta kol på dig. Du kommer att lära av dem om du tillåter det.
17 Gör det enklare Välj de fem viktigaste sakerna i ditt liv nu, och fokusera på dessa saker. Låt andra saker gå. Släpp aktiviteter, evenemang, åtaganden, shopping, att göra-listor. Bomma igen affären och verkligen njut av de viktigaste sakerna du har just nu.
18 Älta inte i dina sår Alla har vi något som har orsakat smärta och har begränsat oss på något sätt. Om du behöver hjälp att hantera en situation, fundera inte på det, skaffa hjälp direkt. Låt inte det förflutna begränsa din framtid.
19 Förändring Så obekvämt som det ibland låter ger förändring oss en chans att sträcka på oss och växa. Nya saker kan kännas obekväma och skrämmande i början, men det försvinner, och kvar i ditt liv lämnar du med något större och djärvare.
20 Räkna dina välsignelser varje dag Jag vet, detta är en klassisker du ser på ett kylskåp, men öva på det ändå varje dag. Det finns så mycket bra, så mycket skönhet, så mycket kärlek i ditt liv. Vad mer behöver du verkligen? Du har så mycket just nu, ibland behöver du bara pausa tillräckligt länge för att uppskatta det.
SA M M AN STÄ L L N I N G
Joachi m H es tha m m er
⁄ 2011
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
RECENSION
RECENsION
när du inTE TycKEr oM dig sjäLv VIssA MäNNIskOR har oturen att födas in
bland missbrukande föräldrar som förringar dem och hindrar dem från att utveckla en sund självkänsla. Andra föds förutbestämda till att se sig själva i ett negativt ljus på grund av deras utseende, ett funktionshinder eller utan någon anledning alls. Forskning har ständigt stött uppfattningen om att det är svårt att vara lycklig om man inte tycker om sig själv. Men hur kan man lära gilla sig själv när man inte gör det?
Vad ogillar vi? Människor fyllda av självförakt brukar ogilla varje del av sig själva, men det är sällan, om någonsin sant. Det som är vanligare, som ofta resulterar i specifika svar, är när vi frågar om det finns vissa delar av dem själva som de ogillar. Svaren handlar ofta om utseendet, oförmåga att utmärka sig akademiskt eller på ett jobb, eller kanske oförmåga att uppnå sina drömmar.
Källan till självkänsla Problemet är att vi vanliga dödliga knappast kan undvika att vår självkänsla byggas upp på fel grunder. Vi bygger upp vår självkänsla med saker som vi uppfattar som unika för oss. Typiskt är vårt utseende, våra kunskaper, eller våra prestationer. Men vi behöver bara gå miste om någon av de stödjande faktorerna för att inse faran i att förlita sig på sakerna som skapat vår självkänsla. Det kan vara oönskad tillkommen vikt eller en sjukdom som slår till och hindrar oss från att hålla tempot uppe och vi mistar vår självkänsla. Med andra ord, om vi vill tycka om oss själva måste vi förtjäna vår respekt. Lyckligtvis, för att göra detta krävs ingen extraordinär fysisk attraktivitet eller prestation. Det kräver bara att vi blir människor av extraordinär karaktär som vi själva har respekt för, något alla kan göra. ett enkelt tankeexperiment stöder denna uppfattning: tänk just nu på din favorit person/vän och fråga dig själv, vad är det med honom/henne som lockar dig mest? Sannolikt är det inte deras fysiska utseende eller deras prestationer utan snarare deras storsinta anda, hur de behandlar andra som du tycker om. Detta är nyckeln som gör att människor blir omtyckta, även av sig själva. Det visar sig att behandla andra väl är den snabbaste vägen till en sund självkänsla. om du ogillar dig själv, sluta fokusera på dina negativa egenskaper. Vi har alla negativa egenskaper. Det är inget speciellt med din negativitet. Fokusera istället på att ta hand om andra. För ju mer du bryr dig om andra, desto mer kommer du att kunna ta hand om dig själv.
TEXT Joachim hesthammer
EndasT ToaLETThuMor och BarnsLighETEr… OM DuäNNu INTE HAR gJORT DET, ber jag dig att
titta på South Park. Det är kanske det mest framgångsrika, frihetliga, pop kulturella fenomen vi sett på länge. När South Park först blev känt, var det känt i stort sett som en tecknad serie med dålig animering och barn som svor tungorna ur varandra. och det var ganska länge sant. Först i den 10:e säsongen börjar serien visa en mera intelligent underton. Seriens skapare började förlita sig mindre och mindre på visuell komedi och började använda invecklade intriger, skandalösa men aktuella händelser i världen och karaktärer utom vår värld för att locka fram skratt från sina fans. Naturligtvis fanns de vanliga svordomarna kvar och en viss under bältet jargong, men på något sätt har South Park utvecklats från äckligt tecknade till äckligt tecknade med substans och en orubblig politisk hållning. om det finns en brännande fråga värd att funderar över, lita på att South Park kommer att ha det täckt - förr än senare. Vad skulle ske rent sociologiskt i ett samhälle om internet mitt i allt tog slut? Vad är orsaken bakom finanskrisen, kommer kineserna att ta över? Multikulturalism, könsneutralt äktenskap, religion, alla stora och små frågor behandlas med sarkasm och med en gnutta genialitet. Det finns t.o.m. universitetskurser som går ut på att analysera South Park avsnitt. Man ska ta fasta på den röda tråden, budskapet och jämföra det med hur saken tas upp i media. och kursen har fått mycket beröm av studeranden. Du kan själv pröva se på ett helt avsnitt och ställa dig följande frågor. 1. Vilket fenomen försöker avsnittet beskriva? 2. Hur avbildar media fenomenet? 3. Vilka kritiska frågor uppstår?
När skaparna för South Park sätter igång och verkligen utrycker sig genom sina karaktärer om hur Disney opererar eller hur trångsynthet i samhälle är nyckeln till allt ont är det en ren och skär upplevelse att hänga med i berättelsen. I slutändan har South Park skapare varit orubbliga och insisterar att de är “equal opportunity offenders”, vilket betyder att alla förolämpas, ingen kommer undan, så folk ska bara lätta upp humöret och inte ta något personligt. och det är sant, South Park har alltid ett helt nytt sätt att se på saker, och det är alltid uppfriskande, utbildande och rent av roligt. TEXT Joachim hesthammer
17
18
PRESIDENTVAL 2012
EVA BIAUDET TILL FINLANDS PRESIDENT Presidentvalet är i gång och om du har idéer eller vill hänga med i valkampanjen kan du kontakta biaudet2012@sfp.fi
Bet. för av Svensk Ungdom
SVEN SK FR A M TID N o 04
⁄ 2011
SVENS K F R A MT I D N o 0 4
⁄ 2 011
19
881268 MD11
Officiell webbsajt
Följ med oss även på Facebook
www.su.fi
www.facebook.com/svenskungdom