Svensk Framtid N° 2

SV E N S K U N G D O M S P O LITISKA MAG ASIN

N 째 02 / 2012

Kom med kampanjidéer Bli kommunalvalskandidat Föreslå en kommunalvalskandidat Anmäl intresse för valarbete

Det är dags att fundera över kommunalvalskandidater, känner du någon som är intresserad eller vill du veta mera själv?

Beroende på vilken krets du tillhör svarar våra politiska sekreterare på dina frågor och tar emot emot anmälningar.

Politisk sekre terare för Helsingfors

Christa Blomberg Mobil: 0457 731 0277 christa.blomberg@su.fi

Politisk sekre terare för Nyl and

Emma Mustala Mobil: 0457 731 0278 emma.mustala@su.fi Politisk sekre terare för Åbol and

Maisa Lindqvist Mobil: 044 257 9743 maisa.lindqvist@su.fi P o l i t i s k s e k r e t e r a r e f ö r Ö s t e r b ot t e n

Pia Backman Mobil: 044 2855271 pia.backman@su.fi

Do SU! Be SU! Add SU!

Jag vill engagera mig. Jagtar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa just mig. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG här intill.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

följ SU på Facebook,Twitter, Issuu, youtube

Helsingfors

Helsingfors kretsordförande

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors

Ahme d H as s an

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

a hmed.has s an@s u.f i

Nyland

Nylands kretsordförande

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors

Valter Huldén

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

040 5282188 valter.hulden@su.fi

Åboland

Åbolands kretsordförande

Auragatan 1 B, 20100 Åbo

Be a ta B j örk v al l

fax 02 232 6274

041 538 6970 b e a ta .bj ork v al l @abo.f i

Österbot ten

Österbot tens kretsordförande

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa

Ma lin H enri k s s on

fax 06 317 9497

050 569 7951 ma lin .henri k s s on@s u.f i

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

3

02 Vårnummer I N N E H Å LL Ledare 3 — Anslagstavlan 4 — Kretsarna 5 — minister 5 6 — Leif sjöstrom im memoriam 7 — grå ekonomi 8 — krediteringsinstitut 9 — mörk resa 10 — mental hälsa 11-15 — su i media 16 — visitkort 17 — amerika 18-19 — minoriteten 20 — lsk 21 — kongressen 22 — frida tackar 23

Leda r e N o 02 / 2012

Grillad broiler till påsk

C h e fr e d a k tör J oachi m H es t hammer j oachi m@s u.f i

Joachim Hesthammer

+358 (0)45 7731 0276

Chefredaktör joachim@su.fi

F or m gi v n i n g L e r o y A n s va r i g u tgi va r e F redri k a Å k erö Me d v e r k a n d e Matias Kallio Rebecka Holm

Den som har följt med rubrikerna i media har kunnat läsa olika vinklingar om huruvida försvarsminister Stefan Wallin använt sig av politisk styrning eller inte gällande försvarsreformen. Det finns de som gör skillnad på politisk beredning och expertberedning.

Efter en expertberedning skall det vara politikernas sak att ta ställning. Om det behövs politisk styrning under beredningen bör det ske öppet, skriver Bjarne Nitovuori. I ett avsnitt av A-studio 19.3 svarar Wallin att han gör skillnad på att advocera grundrättigheter och språkpolitik. Grundrättigheterna tryggas av grundlagen och språkpolitik är ett subjektivt spel.

När argumentet är ”du har lurat riksdagen när du inte öppet sagt att Dragsvik skall bevaras” så frågar jag mig huruvida grundlagen och regeringsprogrammet är bekant. Är det inte bekant förstår jag att man kan känna sig utanför, men jag kan bara hoppas att våra politiker ändå är såpass pålästa, oberoende om man sitter i

regeringen eller opposition. På tal om oppositionen så medger jag att deras politiska spel har lyckats göra det stramt om kragen för de inblandade men om man ser på resultatet så har de inte lyckats nå sina mål.

Om vi vänder på saken och låtsas att det hade varit Nylands brigad som hade dragits in, vilka konsekvenser hade det fått? Enligt nuvarande regeringsprogram och grundlag skall det finnas en svenskspråkig garnison. Det betyder att en annan brigad hade fått ge utrymme för den svenskspråkiga utbildningen vilket skulle ha inneburit ytterligare planering och kostnader. Hade finlandssvenskarna protesterat eller rent av demonstrerat ifall Dragsvik hade dragits in?

Det tog inte slut där. I detta nummer kan du läsa om grå ekonomi och hur staten och du själv kan bekämpa den. Att köpa och sälja bostäder är inte inom ramen för grå ekonomi, speciellt inte när all dokumentation finns tillhanda.

Har du tänkt på hur media ib-

land fungerar? Onsdag 11 april uppdaterar Wallin sin Facebookstatus och konstaterar följande: ”Sitter i riksdagens plenisal och debatterar budgetramarna för åren 2013-16. På pressläktaren gäspar en handfull journalister. Dragsvikpresskonferesen drog cirka 70 journalister. Hörni, var i hela friden är sinnet för proportioner?”.

Skadeglädje säljer bättre än någonsin och det är oroväckande. Det säger en hel del om klimatet vi lever i när efterfrågan på andras misslyckanden är så stor som den är.

Troligtvis har alla, som aspirerar till att bli politiker, fått en inblick i hur det kan se ut när det hettar till. Hade du klarat av pressen? De människor jag har diskuterat med har både lyft av hatten och gett fulla betyg till försvarsministern som verkar ha kommit starkare ur denna erfarenhet.

Skam den som ger sig.

Victor Grandell Mikko Ollikainen Christa Björkstam Silja Borgarsdóttir Sandelin Fredrika Åkerö Linus Vuorio David Andberg Joachim Hesthammer Otto Andersson Runa Ismark Minna Lindberg Elis Henell Jonatan Rikberg Julia Witting-Mäklin Katarina Dahlman Andrea Nyberg Robin Harms Fanny Lindholm Christa Mäkinen R e d a k ti on e n S i mons gat an 8 A 00100 H el s i ngdors TELEFON (09) 693 072 47 E -P OST s f @s u.f i WE B B

www.s u.f i

T ryc k e r i KSF Medi as t ry ck eri , Vanda Upp la ga 6000 ISSN 078-4427

A N S L AG STAV L A N

4

Burma devalverar med 99% Burma slutförde på måndagen en valutareform, i praktiken en devalvering på mer än 99 procent. Från att ha haft en officiell växelkurs på 6,4 kyat per USA-dollar ligger kursen nu på 818 kyat/dollar.

Det var ett tag sedan den gamla kursen var annat än teoretisk, men i och med ett auktionsförfarande där banker fått ange ett kyatvärde är den nya kursen nu officiell.

Omläggningen beskrivs som den djärvaste ekonomiska reformen på många år.

Kursen motsvarar cirka 1079 kyat per euro.

Justitieministeriet vill införa räntetak för att sätta pli på snabbkreditsbranschen Ministeriets arbetsgrupp föreslår att snabblåneföretagen ska få kräva högst 36 –50 procent av den lånade kreditsumman i ränta av konsumenterna. Taket gäller summor på under tusen euro. Enligt arbetsgruppen uppstår de största skuldproblemen i samband med små lån.

Instagram Vansinnigt populära applikationen och sociala nätverket Instagram har köpts av Facebook för cirka 1 miljard dollar i en kombination av kontanter och aktier.

Instagram är en gratis foto-app där användaren kan välja bland 17 olika filter för sina foton och dela dem i Instagrams egna och andra sociala nätverk genom telefonen. Appen släpptes i oktober 2010 och blev snabbt populär med över 30 miljoner användare, skriver bbc.com. Instagram fanns först bara för Apples Iphone, men förra veckan släpptes även en androidversion.

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Ikea börjar sälja hemelektronik

Åk linbana över Stockholm

Möbeljätten Ikea ska börja sälja möbler med inbyggda tv-apparater och ljudsystem med dvd, cd, bluray och trådlösa högtalare från kinesiska tillverkaren TCL. Tanken är att man bara ska behöva en fjärrkontroll och att alla sladdar göms i möblerna.

Möblerna börjar i juni i år säljas bland annat på Ikeas varuhus i Kungens Kurva i Stockholm. Hösten 2013 ska de lanseras globalt.

Stockholm kan bli först i världen med väl utbyggd spårtaxi. Det vill förtaget Skycab som i dagarna lämnar in en ansökan till Vinnova om finansiellt stöd.

– Spårtaxi är ett helt nytt fenomen som inte finns utbyggt i världen, vårt projekt kan bli det första i stor skala, säger Skycabs grundare Åke Åredal.

Området mellan Märsta och Arlanda är det som Skycab siktat in sig på sin spårtaxi, ett spårbundet komplement till bussar och tåg. Resenären åker själv eller i sällskap om upp till fyra personer i en egen vagn, och bestämmer med knappval vilken avstigningsplats den vill åka till.

63 000 Pojkar börjar styrketräna i allt yngre ålder En av de främsta orsakerna anses vara de allt hårdare utseendekraven. Experter varnar för hälsoriskerna med att börja styrketräna för tidigt.

Styrketräning på gym har nästan tredubblats sedan mitten av 90-talet både bland vuxna och unga. År 2010 höll 63 000 unga aktivt på med styrketräning, visar en nationell idrottsundersökning som Finlands idrott gjort.

Det här har också lett till att det blivit allt vanligare bland unga att använda sig av kosttillskott, så som proteiner.

De här preparatens inverkan på ungas hälsa har fortfarande undersökt mycket lite.

Demonstration mot rysk guvernör i Helsingfors

Slå en volt för Ford Focus Electric Focus Electric blir flaggskeppet i Fords elbilssatsning under 2012. Full uppladdning beräknas ta tre-fyra timmar för en körsträcka på upp till 16 mil. Focus Electric ska byggas i USA, men kanske blir det produktion också i Europa. Focus Electric har ett litiumjonbatteri som rymmer 28 kWh och med ett 240V-vägguttag påstår Ford att man kan ladda fullt på tre till fyra timmar, vilket i så fall är under hälften av vad till exempel Nissan anger som laddningstid. Körsträckan beräknas bli upp till 16 svenska mil och toppfarten runt 135 km/h.

Guggenheimbeslut skjuts upp

Föreningen för sexuellt likaberättigande Seta och människorättsorganisationen Amnesty protesterade med anledning av den nertystande lagen om homosexualitet i S:t Petersburg. Poltavtsjenko skrev för ett par veckor sedan under en lag som gör det förbjudet att berätta om homosexualitet för personer under 18 år.

Beslutet om ett Guggenheimmuseum i Helsingfors skjuts upp med ett och ett halvt år. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen föreslår att det slutliga beslutet om museibygget fattas först av nästa stadsfullmäktige hösten 2013.

3

mans med SU:are förbereda inför och vinna kommunalvalet hösten 2012 samt med Liberala Studerande - LSK bevaka den pågående yrkeshögskolereformen.

PÅ nya poster

1

är praktikant i Bryssel för Europaparlamentariker Carl Haglund. Efter nästan två år som politisk sekreterare för SU i Helsingfors åtar sig Dahlman nya utmaningar i Bryssel. Dahlman har tidigare tillbringat tre år i Brighton där hon studerat vid University of Sussex och har därifrån en kandidatexamen i internationella relationer.

Under sin tid i Brighton har Dahlman varit aktiv i studentföreningarna Model United Nations och Student Action for Refugees.

Katarina Dahlman

2

Julia Witting-Mäklin

är tidigare medlem i SU:s internationella utskott, ordförande för SU i Helsingfors samt tidigare viceordförande för SU:s förbundsstyrelse är praktikant på U.S. Congress i Washington D.C. Witting-Mäklin har studerat historia vid Helsingfors universitet. Praktiken i Washington kommer att fylla en viktig uppgift i kongressledamotens kansli och Witting-Mäklin kommer vara inblandad i nästan alla aspekter av arbetet i kongressledamotens arbete.

Nyberg är Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare för högskolepolitik och organisation. Andrea har en Master of Arts i Gender Studies från University College London (UCL). Andrea har lång erfarenhet av olika internationella uppdrag, bland annat på OSCE, Europeiska Kommissionen och FN. Hon var även aktiv i Eva Biaudets presidentvalskampanj i början av året.

Andrea kommer att bland annat bära ett stort ansvar för att tillsamAndrea

K R E T SAR N A

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

5

aktiva lokalavdelningar

jonatan rikberg

Elis henell

Ordförande SU Lovisa

Ordförande SU Åbo

Jag har två år bakom mig som ordförande för SU Lovisa. Vi kammade hem priset för förra årets aktivaste lokalavdelning. Vi har aktivt rekryterat, ordnat Lovisa sitzer deltagit i Östersjöprojekt och andra evenemang.

Nu har jag begett mig till Vasa för att studera statskunskap men jag fortsätter att vara engagerad genom LSK i Vasa som är en av Åbo Akademis Studentkårs fullmäktigegruppering. Å AS har ett intressebevakningsutskott som jag för ordet för. Jag har blivit väl emottagen här och känner mig stundvis som hemma.

Jag blev ombedd att svara på varför vi i Lovisa inte har en enda dam med oss i styrelsen.

Vi har gjort tappra försök och lyckades få med Ronja och Hilla som suppleanter. Nu hoppas vi på att de hänger med som åtminstone ordinarie medlemmar.

Med tanke på att jag studerar i Vasa vill jag avsäga mig mina förtroendeuppdrag i Lovisa och ställer mig därmed inte till förfogande inför ordförandevalet.

Vi har lärt oss mycket i fritidsnämnden, delat ut verksamhetsbidrag, fullmäktigearbete generellt är viktigt och intressant. Nu hör det till saken att låta tiden sköta sitt.

Jag saknar kontakten med Lovisa och att få springa av mig på innebandyplanen, om jag planerar lite kan jag få det att passa in i kalendern.

Jag hör till en av dem som tycker att det vore tufft att ännu hinna uppleva en Scooter livespelning och jag vet att jag inte står ensam i den kön. Om någon annan också tycker samma så hör av er om ni vet mera.

Vi har alla ett stort ansvar när det kommer till kommunreformen. Jag vet Lovisa kommer att göra sitt genom att ställa upp kandidater. Mina tankar går till dem som ännu inte upplevt en Lovisa sitz, besök en.

Elis Henell valdes till SU:s ordförande i Åbo och sitter med i LSK:s lokalavdelning. Annars studerar han ryska vid Åbo Akademi. Utöver det hittar Elis ännu tid för att samlas med bandmedlemmarna för att jamma instrumentell metall.

Hur kom du att börja studera ryska?

Jag började läsa ryska redan i gymnasiet och när tiden kom att söka till universitet stod det mellan historia och ryska. Idag är jag mycket nöjd att jag valde ryska.

Får vi se dig som språklärare i framtiden eller hur kommer du att utnyttja dina språkfärdigheter?

Språk kan man alltid kombinera med andra ämnen. Företag, redan i dag, söker efter folk med ryska kunskaper och den trenden håller nog i sig. Samma sak på ett politiskt plan kan jag tänka mig att språkkunskaper kommer väl till hands.

Har du kontakt med ryskspråkiga i Finland?

Via Akademin har vi ryska tutorer som vi umgås med och via vår studentförening har det ordnats studieresor till Ryssland.

Hur s kulle du be s k ri va e rt m us ik ba nd?

Med vårt metalband Sabotage har vi vissa låtar med text men vi har inget direkt politiskt budskap. Vi tycker också om att spela instrumental musik.

Vilka tre böcker borde man läsa innan man är 30 år?

1984 George Orwell har gett mig mycket inspiration, samma sak gäller ”A Brave New World” av

1

2

Aldous Huxley. I somras läste jag igenom brott och straff av Fjodor Dostojevskij och den slog som dynamit. Fast boken var mycket intressant tog det sin tid att plöja sig igenom den.

Ställer du upp i kommunalvalet?

Min värnplikt börjar nu i sommar och jag ska se vad jag gör med den. Om tiden finns så låter det intressant. Om jag ställer upp så kör jag ungdomsfrågor och kulturfrågor. Ett evigt dilemma verkar vara hur man skall aktivera ungdomen.

Jag är själv uppvuxen i Åbo och vet vad som fungerar och vad som kunde förbättras. Man ska vara i samhället.

Hur upplevde du kulturhuvudstadsåret i Åbo?

Det var en kampanj som syntes i staden. Jag besökte även Tallinn som delade kulturhuvudstadsåret med Åbo men den var inte lika levande där. Det jag reagerade på i Åbo var den frihet som togs när man hyrde in utländska artister och evenemang. I Åbo har man skurit ner mycket i kulturbudgeten men ändå anställdes utländska artister, det kändes lite skenheligt. Därför är det tomt nu när artisterna lämnat staden. Vi kunde bra försöka bevara så mycket som möjligt. Där är Logomo en bra utställningslokal som ännu har aktivitet.

Vad har vi gjort fel när det finns många utslagna ungdomar?

Vi hör ganska ofta från olika håll hur vi måste bli färdiga inom sju år och hur vi allt snabbare skall ut på arbetsmarknaden, det blir mycket press såklart också ungdomsarbetslösheten ökar den med.

Vad säger optimisten inom dig?

Jag ser vår generation som en ny generation var man tänker öppet. Vi följer inte alltid samma mönster som tidigare. Vi utbyter idéer och tankar i allt snabbare takt.

3

M iniste r 5

6

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Foto : C hr i sta Bjö rk stam

F ö r b u ndssek r ete r a r e

Arktis — mer än bara is Silja Borgarsdottir Sandelin

silja@su.fi

Intresset för Arktis och verksamheten där ökar ständigt. Områdets ekonomiska betydelse är tydlig och flera olika parter har intressen i Arktis, men verksamheten där kan inte enbart baseras på en ekonomisk syn. Inte heller kan Arktisdebatten utgå enbart från nationella gränser då eventuella olyckor i området berör långt flera parter. Fokus kan inte bara ligga på oljeindustrin eller hur man ekonomiskt kan dra nytta av Arktis, utan miljöaspekterna borde beaktas främst och rentav stå i centrum.

Norge har erfarenhet av oljeutvinning offshore vid Snøhvitfeltet, Grönland har godkänt provborrningar i Diskobukten, och USA har godkänt att man får leta efter olja utanför Alaskas kust. Kanada utför borrningar längs med kusten i Arktis men har ännu inte godkänt offshoreborrningar.

Kanada har poängterat att om man går inför oljeborrningar skall man kunna stoppa eventuella utsläpp inom rimlig tid. Ryssland däremot planerar att i dagarna öppna en oljeplattform som är lokaliserad i de arktiska havsområdena och ligger ca 60 km från kusten. Säkerhetsarrangemangen kring detta projekt är oklara.

Innan man börjar utvinna olja, gas eller mineraler i Arktis borde en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning göras i det arktiska området. En kartläggning av speciellt känsliga områden borde dessutom ingå. Arktis är som område mer utmanande på grund av dess klimat, isflak, avstånd till befolkade områden och i vissa tider brist på dagsljus. Utgående från dessa aspekter borde det slås fast en minimistandard för fartyg och oljeplattformer för att undvika olyckor.

Samtidigt borde det utvecklas säkrare teknologier och processer. Kapaciteten och infrastrukturen vid en eventuell olycka borde också förbättras märkbart. Detta bör göras nu genom tätare samarbete mellan nationerna som sitter i Arktiska rådet eftersom sjötrafiken och verksamheten i Arktis hela tiden blir mer omfattande.

Det är viktigt att komma ihåg att Arktis inte bara är ett naturreservat utan ett område där människor bor och arbetar. Det bor fyra miljoner människor i Arktis varav 10 % hör till någon ursprungsbefolkning. Nationerna runt Arktis måste ta i beaktande ursprungsbefolkningens rättigheter samt inkludera dem i beslutsprocesser berörande Arktis. Vidare måste ursprungsbefolkningens möjligheter att även i fortsättningen leva enligt sina traditioner och idka sina traditionella näringsgrenar beaktas.

MINISTER 5 Könlös uppväxt

Minister 5 tittar närmare på olika situationer med genusglasögon.

”Vad blev det?” måste vara den vanligaste frågan alla nyblivna föräldrar får, efter ”Hur gick det?”. Men vad händer om föräldrarna tycker att könet på barnet är oväsentligt och väljer att inte svara? Hur skulle du själv reagera?

Svenska Dagbladet skriver 6.3.2009 om ett ungt föräldrapar som gemensamt bestämt sig för att inte avslöja könet på sitt barn. De menar att ”flicka” och ”pojke” förknippas med många förutfattade åsikter och känslor. Genom att inte berätta vilket kön barnet har hoppas de att barnet får en neutralare och friare uppväxt.

Idag är deras barn drygt två år och är själv medveten om sitt kön. Det är alltså ingen stor hemlighet, barnvakter och familjemedlemmar som byter blöja känner till könet. Barnet får själv välja kläder och i garderoben finns alla färger och både klänningar och byxor.

Frisyren varierar också. Nu är föräldrarna gravida med barn nummer två.

De säger att de kommer att göra likadant, det vill säga uppfostra ett barn, inte ett kön.

Det var under gymnasietiden som de båda, på varsitt håll, kom i kontakt med feminismens idéer och medvetet började reflektera över frågor om kön och genus. Men, vill både Jonas och Nora understryka, Pops kön är ingen stor hemlighet. Det är inget som är tabubelagt. Pop själv är fullt medveten om vad som finns mellan de egna benen och föräldrarna har pratat med Pop om att alla barn har antingen en snopp eller en snippa. Och utöver Pop, Jonas och Nora så vet även en handfull personer bland familj och vänner, som varit barnvakt och bytt blöja, vad Pop har för kön. Men Nora och Jonas säger själva aldrig han eller hon till eller om Pop, utan alltid Pop. Jonas och Nora var unga, 21 år, när de blev föräldrar. Båda har valt att jobba halvtid – Jonas med musik och Nora med bild – för att kunna tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med Pop som inte går på någon förskola. Att de valt bort dagis har ingenting med könsfrågan att göra – även om de inte tycker att förskolan är till-

räckligt genusmedveten – utan mer med att de själva har dåliga erfarenheter av dagis och tycker att barngrupperna i dag är för stora.

Uttryck som han, hon, pojke, flicka, lilla gumman och lilla gubben påverkar tankarna, medvetet eller omedvetet, så att barn behandlas olika, anser Nora. Man tröstar flickor när de slagit sig och tycker det är helt okej att de gråter, medan pojkar genast ska upp och hoppa och sluta lipa.

Samma dag artikeln publicerades fick SvD stänga av kommentarfunktionen på nätet. Artikeln upprörde och i många inlägg gick angreppen av paret långt över gränsen för vad som är okej på SvD:s sajt. Artikeln har visats drygt 31 000 gånger på nätet och 70 bloggare har länkat och kommenterat artikeln.

Saken är bara den att Nora och Jonas aldrig har hållit Pops kön hemligt för Pop. Även den närmaste familjen, de som varit barnvakt och bytt blöja på Pop, vet vad Pop har för fysiskt kön. Det är bara omgivningen – vänner, bekanta och främlingar på stan – som inte får veta. Det är absolut ett ovanligt val som går emot de normer som råder i samhället och ett val som provocerar.

På nätet har bland annat nyhetssajter, föräldrasidor, kyrkor och privatpersoner skrivit om ­p aret från Sverige. Många är arga. Det talas om barnmiss­h andel, att föräldrarna måste vara galna och fullständigt förvirrar barnet med sitt sociala experiment. Kan inte någon rädda Pop från dem? Andra skriver att det är en intressant idé att utmana de rådande genusnormerna och låta barnet hitta sin egen väg; att Pop inte blir förvirrad eftersom Pop själv vet sitt kön och att föräldrarna bara skyddar det från samhällets stereotypa bemötande.

Teatergrup p en ”minister 5” leds av Charlott Lihnell och Nora Azé m ar och är en f ysisk teatergrup p so m gör genusny fiken teater för alla åldrar.

LE I F S J Ö STRÖm I M M E M O R I A M

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

7

Politiken förlorade en konstnär och kritiker ”... det viktigaste är att se och fånga det allmän-

bakgrundsarbete och han sa sig arbeta så gott

mänskliga. Och det roliga är att se det som är

som dygnet runt. Skillnaden mellan honom och

oupptäckt, eller att blotta det pretentiösa i poli-

en nyhetsreporter var, förutom det uppenbara,

tikers eller tjänstemäns retorik.”

att han var neutral men inte objektiv.

Citatet gav Leif Sjöström i tidningen Journa-

”Om man hela tiden ska försöka vara objektiv

listi för två år sedan, strax innan hans Folkets

så blir det ganska utslätat och urvattnat. Man

Dagblad skulle fylla tjugo år.

måste nog ha lite åsikter och stå för någonting”,

Den andra februari i år förlorade Svenskfinland sin satirtecknare, den enda som kunde

sa han till FST5:s Min Morgon. niskan. ”Han ville stå på de svagas sida” är en

efter ett mycket snabbt sjukdomsförlopp, men

kommentar jag fick när jag frågade runt om Leif

de verk han lämnade efter sig kommer att leva

Sjöström. Enligt Journalisti klappade i hans

kvar.

bröstkorg ett socialliberalt hjärta, och han ansåg att nedmonteringen av välfärdssamhället inte

slag i vardagen. Så naturligt att jag inte alltid

analyserades tillräckligt kritiskt av journalistkå-

läste det, men tillräckligt kärt för att jag skulle

ren.

sakna det den dag det inte längre ingick i Vasa-

Ole Norrback var en stor favorit att avbilda.

Det var ju något som skulle finnas per automa-

Respekten var ömsesidig, och efter att ha fått

tik, fyra dagar i veckan.

nyheten om Sjöströms bortgång kommenterade Norrback till YLE, med glimten i ögat, att tanken

med tanke på att jag var sex år när den föddes

på att få vara med bland ”gubbarna” i FD hade

och minus sju år när Sjöströms första politiska

varit det enda som skulle ha fått honom att åter-

satir publicerades i Vbl. Om personen Leif vis-

vända till politiken.

ste jag aldrig mycket, och det egentligen inte

var Ull a- M a j Wide roos . Hon sa i samband

och ofta provokativa, men de som kände honom

med öppningen av Sjöströms teckningsutställ-

hävdar att hans arbete och person var två helt

ning på riksdagen, att hon var avundsjuk på

skilda saker. Satirtecknaren Leif knäppte politi-

hans förmåga att med några penseldrag sam-

ker på näsan, medan personen Leif var försynt

manfatta så mycket.

Att Leif Sjöström sysslade med journalistik rå-

1958

Bo d de:

I Öjna, Mala x, m ed fru Susann och två söner

Första p ublicerade p olitiska teckning:

Pr esident Kekkonen, avbildad i Vasabladet i for m en Finlan dskar ta.

Tecknades 1977 so m en sa m m anfattning av Kekkonens m ak tfullko mlighet un der två år tion den.

Bibliografi i urval:

Folkets Dagblad 1991 och fra m åt, Så sant so m det är sag t 1995, Stugb ok 1997, Pr esidentsp el 2006 och Stugliv 2009. Även m anus till blan d annat Vin d i seklet på Wasa Teater 2000.

Pris:

Top eliuspriset 1992, det finlan dssvenska p ublicistpriset 1996, Svenska Kultur fon dens pris 1996, första pris i Onni V. Tuiskustiftelsens tävling för tidningstecknar e 1997, och Choraeuspriset 2002.

Några inspirations källor:

Br ö derna Marx, Rit-Ola, Mauri Kunnas

En annan som ofta fick en plats i dagbladet

så konstigt. Hans karikatyrer må ha varit fräcka

och ovillig att dra uppmärksamheten till sig.

Fö d d:

Ofta stod SFP i centrum för hans skisser och

bladet, Åbo Underrättelser eller Västra Nyland.

Jag kanske hade rätt att ta serien för given,

Leif Sjöstr ö m

Och det han stod för var den vanliga män-

kalla sig tecknande journalist på heltid. Han dog

För mig var Folkets Dagblad ett naturligt in-

Fak taruta:

Och kanske det är just det vi borde ha lärt oss av Leif. Att se helheten och fånga det relevanta.

der det inget tvivel om. De enkla skisserna skul-

TE X T

le inte ha varit så träffande utan ett omsorgsfullt

Pia Backman

Så minns jag Leif Sjöström Jag jobbade en kort tid som ekonomiredaktör på Vasabladet. Leif Sjöström hade för vana att komma in med sin pinfärska serie i mitt arbetsrum och fråga innan den skulle publiceras; Vad ser du? Vad tycker du?

Efter att ha tittat på hans senaste mästerverk möttes oftast våra blickar med ett brett leende. Det här upprepade sig flera gånger.

Nu efteråt har jag också skrattat gott då jag sett serierna där han avbildat mig i Folkets Dagblad i rollen som kommunalt förtroendevald eller via mina jobb. Om jag minns rätt avbildade han mig i fem serier. Var och en med egna teman och var och

en med sin egen charm.

Sjöström hade en otrolig förmåga att hitta de karakteristiska särdragen i ens utseende. För mig var det ögonbrynen och glappet mellan framtänderna. Det gick nog inte att ta miste på mig även om jag avbildades som kanin och åldring (den senaste tillsammans med Stefan Wallin efter VM-guldet i ishockey 2011).

Jag minns Sjöström som en mycket varm person. Nej, vi hade inte alltid samma åsikt men vi kom alltid överens. Vi visste våra roller och respekterade dem.

Sjöström var aldrig elak i sina serier men var mån om sin journa-

listiska yrkesidentitet. I sina serier, med några penndrag, gav han en annan humoristiskt kritisk bild av ett samhällsfenomen.

Leif Sjöström var en otrolig observatör. Han såg det som ingen annan såg och tog sig tid att fundera ut vad som sker i samhället, kanske främst den finlandssvenska politiken. Naturligtvis ur ett långt perspektiv. Inspirationen kom ofta under hans turer i skärgården.

Sjöström hade skapat sig ett brett nätverk, han fick ofta tips på olika uppslag och bröt ner dem på ett väldigt människonära sätt. Det hände sig att han frågade mig också om tips.

Jag ser det som en stor heder att Leif Sjöström avbildade mig i sina serier. Jag är också otroligt tacksam över att han gav mig samtycke till att jag fick ha mitt karikatyransikte på de köpvagnspoletter som jag delade ut i samband med riksdagsvalet 2011.

Svenskfinland är mycket fattigare utan Leif Sjöström. Tänk er tanken -- hurudan skulle tid vi ha fram till partidagen om Sjöström hade fått skildra den stundande partiordförandekampen inom vårt parti.

TE X T Mikko Ollikainen

G r å E KO N O M I

8

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Kampen mot grå ekonomi Robin Harms jobbar som specialmedarbetare för justitieminister Anna-Maja Henriksson och har funderat på hur vi kan bekämpa grå ekonomi. SF ringde upp Robin för att reda ut vad grå ekonomi egentligen är.

Hur definierar du grå ekonomi?

Egentligen borde man tala om svart ekonomi men det handlar om all den typ av verksamhet som inte följer lag och andra bestämmelser. En person, genom att undvika att betala skatter och avgifter, försöker få ekonomisk nytta åt sig själv.

Vilka är de negativa effekterna?

Den som går miste om pengarna är samhället. Det finns olika uppskattningar kring hur omfattande den gråa ekonomin är. En uppskattning, gjord av riksdagens revisionsutskott under föregående regeringsperiod, är att det kan röra sig om 10 – 14 miljarder euro som är i omsättning per år. Samhället går miste om 4-6 miljarder euro per år.

Förutom att samhället går miste om pengar så snedvrids dessutom marknaden och konkurrensen vilket gör det svårare för den ärliga företagaren, som följer reglerna, att konkurrera. Sedan förekommer det penningtvätt var pengar går genom lagliga bolag som har bokföring och allt som krävs.

Blir konsumenten lurad eller bidrar den medvetet till grå ekonomi?

Lurad blir man på det sättet om man äter på en restaurang eller köper tjänster från en byggnadsfirma och sköter allting officiellt med kvitto men man är inte medveten om att pengar tvättas genom bolaget. I sådana fall kan man inte sätta ansvar på konsumenten. Man kan inte förutsätta att någon som går på restaurang skall kontrollera vilka företag som ligger bakom och om de har skött sina avgifter. Men genast när du låter bygga något eller gör en större renovering så är det lättare och lönar sig att kontrollera med olika register om det finns försummelser. För den enskilda konsumenten gäller det att alltid begära kvitto.

Vad gör man för att motverka grå ekonomi?

Beställarens utredningsskyldighet skärps, dvs. när du bygger och beställer varor av en underleverantör skall du som huvudentreprenör kontrollera med register att underleverantören har betalat sina skatter, finns det betalningsanmärkningar och dylikt.

Tidigare har lön betalats ut kontant i form av lönekuvert, i dag sköts utbetalningen till största del via banken men man har rätt att kräva

kontant betalning. Det undersöks om man kunde göra en lagförändring så att det blir obligatoriskt att betala in lön på ett konto. Så här blir det lättare att spåra pengar och deras härkomst.

På större byggen skall arbetarna ha en id-bricka var skattenumret framgår. Det underlättar för arbetarskyddsinspektörerna som kan kontrollera vem personen i fråga är, för vem arbetar han och betalar han skatt.

Hur kan jag bekämpa grå ekonomi?

Om alla kunder skulle begära kvitto hade den gråa ekonomin haft det mycket svårare att leva vidare.

Ur JM:s synvinkel på fallen som gäller ekonomisk brottslighet är det inte de hårda straffen som avskräcker utan risken att bli fast. Under denna regeringsperiod satsas det 20 miljoner euro som går till domare och åklagare för att behandla ekonomisk brottslighet.

För juridik studerande kan följande vara intressant. Man utreder om man kan införa en omvänd bevisbörda. Nu är det så att vid misstanke om eko-brott ska åklagaren bevisa att den åtalade inte fört bokföring och inte betalat skatter osv.

Förutom det ska åklagaren också kunna bevisa att den åtalades båt, lägenhet eller fordon är köpta med olagliga pengar. Bland annat i Norge har man infört en lagstiftning där det blir omvänd bevisbörda när det gäller införskaffad egendom.

Först måste man bevisa att den åtalade gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet, sedan är det den dömde som ska bevisa att sin egendom är införskaffad med lagliga medel.

Den som är dömd skall bevisa att han köpt sina tillgångar genom lagliga medel.

Polisen har denna höst inlett en kampanj för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Kampanjen genomförs i samverkan med intressegrupper och andra myndigheter som arbetar på detta område.

Målet för kampanjen är att upplysa särskilt ungdomar om hur den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten påverkar samhället och individen, och att göra dem medvetna om hur de själva kan bidra till en sund och transparent ekonomi. Vi har från SU håll påpekat att sidan är värd att översättas även till svenska.

Vill du ha kvittot?

Grå ekonomi orsakar samhället omfattande förluster av skatteintäkter och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet.

Bekämpningen av grå ekonomi hör till regeringens spetsprojekt.

Grå ekonomi tar sig vanligen uttryck som utbetalning av svarta löner, kvittohandel, svarta företagarinkomster och anlitande av företag med kort livscykel i syfte att undvika skatter. Grå ekonomi förekommer också i den internationella handeln och placeringsverksamheten.

Det har gjorts olika uppskattningar av utbredningen av den grå ekonomin. Uppskattningen försvåras av att den grå ekonomin till stor del omfattar dold brottslighet, och myndigheterna får kännedom om enbart en del av denna.

Enligt uppskattningarna i undersökningen skulle omfattningen av den grå ekonomin enligt en kalkylmetod som grundar sig på skatterevisionerna år 2008 uppgå till 10 –14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5–7,5 procent av bruttonationalprodukten. I fiskala skador betyder detta årliga skatte- och avgiftsförluster om 4– 6 miljarder euro.

?

Polisen har denna höst inlett en kampanj för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

www.mustatulevaisuus.fi

K R E D ITE R I N G S I N STITUT

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

9 f ö r b u ndsst y r elsemedlem M E N

Kreditvärderingsinstituten

EU

vs.

TEXT David Andberg

Ungas rätt till en meningsfull tillvaro Finanskrisen och den senaste utvecklingen inom ramen för euroskuldkrisen har visat på allvarliga brister i de befintliga EU-reglerna om kreditvärdering. Därför vill nu Europeiska kommissionen införa hårdare reglering av kreditvärderingsinstituten. Instituten har ett stort inflytande på finansmarknaden idag. Investorer, emittenter och regeringar följer noga med betygsättningen eftersom kreditbetyget ofta inverkar på placerares investeringsbeslut. En stat med sämre kreditvärdighet har högre lånekostnader än en stat med god kreditvärdighet. Då ett kreditinstitut sänker en stats betyg signalerar det åt finansmarknaderna att kreditvärdigheten blivit sämre eller att utsikterna för den staten ser sämre ut. En sänkning i kreditbetyget kan alltså innebära att statens lånekostnader stiger, då oron över statens betalningsförmåga ökar.

Ett kreditvärderingsinstitut är ett företag som specialiserat sig på att kategorisera kvaliteten på obligationsemissioner i form av kreditbetyg. De tre största kreditvärderingsinstituten är Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch som sammanlagt täcker ca 95 % av världsmarknaden. En obligation är ett räntebärande skuldbrev som intygar att innehavaren lånat ut pengar till exempelvis en stat, en kommun eller ett företag Kreditvärderingsinstituten behövs för att kunna kategorisera kvaliteten på obligationsemissioner. De gör det enklare för investerare att uppskatta hurudan betalningsförmåga emittenten har och därmed hurudan avkastning man bör förvänta sig av en obligation. Kreditvärderingsinstituten gör finansmarknaderna stabilare genom att de ger en objektiv bild av en stats kreditvärdighet, dvs. betalningsförmåga.

Under den pågående euroskuldkrisen har kreditvärderingsinstituten beskyllts för att göra finansmarknaden instabil eftersom många euroländers kreditbetyg sänkts, vilket har lett till

stor medial uppmärksamhet. Sänker kreditvärderingsinstituten en emittents betyg till ”skräp”, så kan institutionella placerare inte investera i dessa papper. Sänker kreditvärderingsinstituten en emittents betyg till det lägsta betyget, som innebär att emittenten är i konkurs, så kan det aktivera CDS-kontrakt. Om staten går i konkurs eller inte kan möta sina betalningsskyldigheter måste motparten i CDS-kontraktet kompensera investeraren som köpt kontraktet.

Kommissionen vill nu reglera kreditvärderingsinstitutens verksamhet ytterligare. Kommissionen anser det bekymmersamt att institutionernas tillvägagångssätt för hur de kategoriserar ländernas kreditvärdighet är hemlig. Kommissionen efterlyser en större transparens och insyn i hur instituten bedömer emittenterna. Vidare anser man att kreditbetygen för EU-länderna borde uppdateras var sjätte månad, istället för en gång i året som det är nu. Dessutom anser kommissionen att förändringar i kreditbetygen bör offentliggöras utanför arbetstid för att undvika panik på de europeiska börserna.

Tilltron till kreditvärderingsinstituten har enligt kommissionen varit för stor. Därför uppmanar kommissionen investerare att själva utvärdera staternas kreditvärdighet så att kreditvärderingsinstitutens upp- eller nedgraderingar inte får en lika stark inverkan på stabiliteten på finansmarknaden.

Ett sista problem som är svårare att åtgärda är avsaknaden av ansvar från institutens sida. En stat kan förlora oerhört mycket pengar på en degradering av sitt betyg, även om analysen från institutet kan ses som missvisande. Instituten skriver tydligt och klart att det är deras åsikt om en emittents kreditvärdighet som de offentliggör och inte den definitiva sanningen, men ändå läses ofta deras betygsättning som Bibeln.

RUNA ismark

runa@su.fi

Samhällsgarantin kommer i grevens tid, år 2013. Jag läser siffrorna på Arbets- och näringsministeriets sidor och får känslan av att vi har låtit situationen gå alldeles för långt innan verkliga satsningar på unga gjorts. “Årligen blir cirka 4 000 unga utan utbildningsplats efter grundskolan. Dessutom avbryter 25 % yrkesutbildning och cirka 10 % gymnasiet. Detta leder till att 15 % av varje åldersklass blir utan examen på andra stadiet.

Av personerna i åldern 20–29 år har cirka 110 000 enbart utbildning på grundstadiet.

Det finns cirka 55 000 arbetslösa som är under 29 år. Enligt utredningar uppgår antalet outbildade unga som helt står utanför arbete och utbildning till cirka 40 000.”

Värt att notera är att samhällsgarantin kommer att basera sig på en Public-PrivatePeople-Partnership-modell, där unga själva är aktiva aktörer och skapar sin egen framtid, enligt ministeriet. Jag hoppas att det fungerar så bra som det låter.

Garantin har som mål att ge alla unga under 25 år och alla nyutexaminerade under 30 år jobb, studieplats eller rehabilitering inom tre månader. För varje individ innebär utslagning en personlig förlust som tar tid att reparera. Beslutsfattare måste dessutom beakta den samhälleliga förlusten - Finland behöver få in flera människor i arbetslivet. De ungdomar som inte klarar av att genast börja studera eller arbeta måste garanteras rehabilitering.

Alla som just nu är arbetslösa kommer inte att omfattas av garantin, men den här planen är redan en bra början.

Jag ser det här projektet som något av det viktigaste som planeras för tillfället. Det är redan klart att de 60 miljoner euro som har avsatts för projektet inte kommer att räcka för förverkligandet, beslut om detta tas under ramförhandlingarna. Jag ser ingen annan möjlighet än att resurserna utökas. För att projektet ska lyckas med sitt ambitiösa mål måste det vara långsiktigt och fortsätta även under följande regeringsperiod. Varje år kommer en ny årsklass och nya unga som riskerar att bli utanför samhället. På lång sikt är det de grundläggande orsakerna till utslagningen som borde åtgärdas.

Källa: Arbets- och näringsministeriet

M ö r k r esa

10

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

MÖRK RESA Minst en gång i veckan blir jag verbalt anfallen, säger 15- åriga Rebecka Holm. Hennes insändare om rasism i Hbl belönades med Röda Korsets utmärkelse Fördomsfri förebild. Nu är hon redo för en kamp mot likgiltighet och samhällelig ignorans.

Det börjar bli kylig vårkväll när det högljudda

De var den obegripliga orättvisan som Holm

och muntra sällskapet åker tunnelbana. Tåget

ville lägga ord på, så hon bestämde sig för att

rusar fram över tidvis bara landskap och stannar

skriva insändaren. Men den uppståndelse som

med ett ryck.

texten väckte var hon inte förberedd på. Holm

En förfriskad medelålders man kliver på tåget.

belönades bland annat så sent som förra veckan

Han glor länge och närmar sig sällskapet. Röd-

med Röda Korsets utmärkelse Fördomsfri före-

brusig, tung och stinkande kommer han hotfullt

bild.

nära.

— Jävla leransikte stick hem därifrån du kom, ropar han.

De övriga medpassagerarna skruvar obekvämt på sig och ser bort.

Det är bara onsdag, men det är redan andra gången hon blir utsatt för rasistiska påhopp den veckan.

Ingen vågar ingripa — Finländare uppför sig som ”kunder”. Bevittnar de rasistiska påhopp anser de att det är statens plikt att få ett slut på dem. Att själv ingripa verkar inte vara ett alternativ, säger Re b ecca Holm från Botby högstadium.

Men då jag frågar om det krävs mod för att publicera en insändare om rasism eller om Holm personligen överkommit en rädsla då hon skrev texten fnyser hon. Hur kan något förändras i samhället om ingen vågar tala om det kontrar hon. Jag bara säger det som så många andra tänker och blir måltavla för.

Han skrek; jag ska döda dig neger I insändaren beskriver Holm bland annat hur hon såg en nykter man jaga en somalisk pojke i tunnelbanan som skrek; jag ska döda dig din negerjävel. Hon beskriver också sin mammas somaliska väninna som blivit måltavla för skällsord. Men vad ingen vet är att hon förlorade fyra barn och en make i kriget.

Holm är tjejen som skrev den omtalade insändaren om rasism som publicerades i Hufvud-

— Jag önskar att också alla de som inte per-

stadsbladet. Och trots att Holm endast är 15 år

sonligen berörs av rasism ska stanna upp och

vill hon föra talan för alla dem som blir måltavla

fråga sig varför de ska vara så här? Jag anser

för aggression, främlingsfientlighet och synda-

också att man borde diskutera rasism, etnicitet

bockar för samhälleligt missnöje. Hon är själv en

och olika kulturer i skolorna.

av dem.

Hennes etniska utseende är resultatet av en

På livsåskådnings- och hälsokunskapslektionerna berör man ämnet enbart ytligt. Och Holm

finlandssvensk mor och en somalisk far. Men

tycker att unga i dag borde lära sig att förstå

hon är uppvuxen och född i Finland och talar de

mervärdet med olika ursprung. Men mest av allt

båda finländska nationalspråken. Och det var

efterlyser hon flera som vågar tala öppet om vad

kombinationen av etniskt ursprung och det rätta

de genomlevt för att beskriva hur allmänna både

språket som verktyg som fick henne att berätta

smygrasism och rasistiska påhopp är i Finland.

sin historia. Hon ville väcka alla dem som lever

Trots att Holm bara är 15 år är hon redo för en

i ett luftslott. Rasism är inte enbart något som

kamp mot likgiltighet, ignorans och finländares

diskuteras i den allmänna debatten av partipoli-

rädsla att ingripa. Hon efterlyser gemensamt

tiker eller förbjuds i lagparagrafer.

ansvar för medmänniskorna, men utmanar också

— Rasism är ett existerande fenomen i det finländska samhället och jag blir offer för rasis-

den av motsatt åsikt att kliva fram för att ta en duell.

tiska påhopp kanske en gång i veckan. Och det är just det här som jag vill sprida medvetenhet om.

TEXT

Fanny Lindholm

M enta l h ä lsa

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Förväntningar

Väg val, m öjligheter, krav. karriär, kärlek, lycka, livet. Aldrig har någon haft så m ånga m öjligheter so m du & jag. Aldrig har vi haft tillgång till så bra vår d.

Och aldrig har vi m ått så dålig t. Ångest, Str ess, Tr ötthet, Depr ession. Vad hän der när du är sjuk, m en det inte syns? Hur vet du att du är sjuk? Kanske går det över av sig själv t. Är det fult att vara svag? Var en da en av oss fun derar och känner sig svag någon gång.

På följan de tr e sidor kan du läsa o m m änniskor so m på olika sätt jobbar m ed psykisk t illa m åen de.

Minna har skrivit en b ok o m sin depr ession, Marie job bar p olitisk t m ed att förbättra vår den, Arne har ansvar för att m entalvår den fungerar i ko m m unen, David träffar patienter so m m år dålig t och forskar o m psykm edicinering.

Låt oss prata o m det.

11

M enta lh ä lsa

12

”Det syns ingenstans men känns jävligt mycket.”

Det vi inte talar om – Minnas berättelse — Jag började egentligen skriva av misstag. Jag har alltid skrivit mycket dagbok, jag skriver av mig. Så jag började skriva ner mina symptom, som kändes overkliga efteråt, när jag märkte att jag kunde må bra ena dagen och spy nästa dag.

Minna Lindberg har en lång process bakom sig. I april publiceras hennes självbiografiska bok, där hon öppet berättar om sitt illamående och sin depression. Det tog många år innan Minna förstod att det sätt hon levde på och behandlade sig själv var sjukt.

— Bland det mest extrema jag har gjort är att skriva avskedsbrev till mina föräldrar och planera min egen begravning, och tänkt ut hur världen skulle se ut utan mig. Men jag tyckte ändå inte att jag var sjuk eller självmordsbenägen. Och de test med a, b och c-svarsalternativ som man gör hos läkaren, psykiatern, gav samma resultat. Att jag inte var suicidal.

Det var genom terapi hos en terapeut som Minna började komma i håg saker hon hade förträngt.

Men före hon kom så långt som till terapi måste hon komma till ett tillstånd där hon var mottaglig för det, och vilja bli frisk. Annars lyckas inte terapin.

— Jag tänkte att det inte behövs, det ordnar sig. Kanske det är sådan här jag är. Och det finns andra som har det värre. Men jag kom till en punkt där jag erkände för mig själv att jag inte klarar det här på egen hand.

Mediciner kontra samtalsbehandling Anne Manner har skrivit en bok som baserar sig på intervjuer, som heter ”Ta ett piller och var tyst!”.

Det pågår en debatt om personer som har behov av vård inte får den vård de behöver, och att vi i Finland har en övertro på mediciner och piller. För Minna betydde medicineringen att hon fick balans. Så svaret är inte entydigt. Men det var

en kombination av både medicinering, läkarbesök och terapi som har hjälpt Minna.

Inte billigt att vara sjuk När man går i terapi är det möjligt att få 40 procent av kostnaderna ersatta av FPA. Minna sökte av Folkpensionsanstalten om ersättning för terapi, men fick först ett nej. Lagen har nu ändrats vid årsskiftet så att terapi inte längre är behovsprövat utan en subjektiv rätt för alla som behöver det. Det är en viktig ändring, eftersom alla inte blivit beviljade ersättning för terapi tidigare, och i områden som Helsingfors har behovet varit mycket större än utbudet. Försäkringsbolagen ersätter inte terapi men nog mediciner och psykiater, och har du då ett sådant avtal kanske du betalar 10 procent själv. Ett terapibesök på 45 minuter kostar mellan 60 och 100 euro. Så det är inte frågan om några småsummor.

En annan fråga som Minna lyfter fram är att vara sjuk som studerande. Minna var sjukledig ungefär ett halvt år, men kunde då inte prestera de studiepoäng som behövs för att få studiestöd.

— Jag har alltid haft starka nätverk, min familj och mina vänner har stöttat mig och brytt sig. Men tänk på dem som inte har det. Är byråkratin rimlig?

— Det är inte FPA-blanketter som är värst, den dagliga rutinen är svårare som att betala räkningar, diska och tvätta kläder. Det fanns dagar som jag inte kunde stiga upp ur sängen.

Hur blir det sociala livet?

— Jag hittade på ursäkter när vänner ringde och ville gå ut, istället för att säga som det var, att jag inte orkar just nu. Men säger man att jag är trött och mår skit så blir folk oroliga, och det vill man inte.

Vad ska man göra om man som vän tror att någon mår dåligt?

— Det finns inget normalt beteende som gäller alla, men ändras en persons beteende väldigt snabbt kan man fundera över om allt är bra.

Jag festade mycket i början av min studietid och det var ett sätt att täcka över det att jag egentligen mådde dåligt. En vän frågade mig om jag har alkoholproblem. Det blev helt fel, fast hon ju nog hade rätt. Men det var ju inte med alkoholen jag hade problem, utan med mig själv. Det är svårt som vän att ta upp det, men det är ändå bättre att försöka.

— När du förändras ska du fråga dig om det är en normal utveckling eller om något är fel. Jag kunde förut alltid sova var som helst när som helst. Men så började jag få svårare att gå och sova, jag gjorde annat på kvällen och natten och sov till sist kanske 4 timmar. Det ledde till att det var svårare att stiga upp och gå till jobbet och det blev en ond cirkel. När jag ser bakåt ser jag en tydlig förändring, men den växte fram så långsamt att jag inte märkte det då.

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

TEXT & BILD F re d r i k a Å k e rö

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

M enta lh ä lsa

13

O m b oken F32.1 Minna skickade sitt b ok m anuskript till de största svenskspråkiga förlagen m en fick inte ett helt var m t m ottagan de. Så up ptäck te hon att det finns flera s m å förlag i Svensk finlan d, och fick napp.

Efter det gick det for t fra m åt och också s midig t att b earb eta det r edan välstruk tur erade m anuskriptet till den tryck ta b oken. För förlaget var det vik tig t m ed ett lycklig t slut.

Bokens titel är F32.1, en klass av depr ession. F32 är ko den för m entala störningar, och 1 står för m edelsvår depr ession. Minna Lin db ergs b ok ges ut av b ok förlaget Litorale AB och ko m m er att tryckas i 500 exe m plar.

Minna är r edan pr eli minär t b okad för några författark väll och ko m m er att vara m ed på Bok m ässan i höst. Hon ställer gärna upp på t.ex. för fattark vällar o m intr esse finns, m en m an får också gärna ta kontak t o m m an vill diskutera det hon skriver o m.

Är utbrändhet och depression påhittat?

— Folk kan säga ”Ryck upp dig” eller ”Du är bara lat”. Jag började följa med nätdiskussioner om depression, kanske en del av mitt självdestruktiva beteende, och försökte bevisa att jag faktiskt är sjuk. När jag redan hade dåligt att vara för att jag använde av samhällets resurser så var det jobbigt att någon påstod att jag dessutom hittade på min sjukdom. Det är svårt att bemöta sådana påstående och bevisa att det stämmer för andra men också för dig själv. Det syns ingenstans men känns jävligt mycket.

Enligt en artikel ”Färre piller och mera prat” (YLE 1.8.2011) är depression en av våra vanligaste sjukdomar. År 2010 åt 434 000 finländare antidepressiva mediciner.

— Det är oroväckande att det finns så många sjuka, och att det samtidigt finns så många som tycker att det är påhittat.

Samtidigt räknas alla som ätit antidepressiva mediciner med, vilket betyder att det finns olika bakomliggande orsaker och olika diagnoser som behandlas.

Var för har du skrivit boken?

— Jag är inte ute efter uppmärksamhet. Jag är fortfarande en idealist. Jag hoppas människor som har en kontaktyta till depression tar till sig boken. Påverkar den en person på ett positivt sätt har det varit värt det.

Minna är inte ett avslutat kapitel, hon går ännu i terapi och äter mediciner. Men hon mår mycket bättre.

Kommer någon att ta illa upp när den läser boken?

— Mina vänner och mina relationer till män beskrivs i boken genom två karaktärer, Edda och Daniel. På det sättet har jag försökt att inte hänga ut någon. Men det är klart att människor som känner mig kanske känner igen sig. Allt jag skriver har hänt. Men det är inte meningen att någon ska ta illa upp och det är inte det som är det viktiga, utan hur jag upplevt min depression och förhoppningsvis kan min berättelse hjälpa andra.

M enta l h ä lsa

14

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Tre olika synvinklar på mentalvård TEXT & BILD F re d r i k a Å k e rö

Läkaren David Gyllenberg är läkare och doktorand. Han disputerar i april med en avhandling om ungas och unga vuxnas psykmedicinering.

Han har undersökt i vilket skede unga börjar äta antidepressiva mediciner och vilka symptom personer har uppvisat.

— Det är inte lätt att hitta någonting entydigt när det är frågan om komplexa mönster, men om man kan känna igen dem som är i riskzonen tidigare kan man också ingripa tidigare.

David konstaterar att det är svårt att bli av med psykiskt illamående i samhället helt och hållet, men vi kan minska på problemen.

— Av alla 25-åringar har 12 procent någon gång använt antidepressiva mediciner. Det är alltså en ganska vanlig grej bland unga vuxna. Före 16 års ålder är det ovanligt, men någonting händer efter den åldern och användningen

”Av alla 25-åringar har 12 procent någon gång använt antidepressiva mediciner.”

börjar stiga. Trenden är att vi äter mera psykmediciner, också i Finland.

I media kan man få uppfattningen att psykiska problem ökar ganska dramatiskt, men det skriver inte David under. Han säger att det inte är så enkelt, men att vården för psykiskt illamående och depression har ökat.

— Medicineringen har ökat efter att vi fick SSRI-mediciner i slutet av åttiotalet som inte har så mycket biverkningar. Läkare skriver lättare ut en medicin som inte har starka biverkningar.

David tycker att det har blivit mera samhälleligt okej att söka hjälp för psykiska problem.

— För tjugo år sedan var det ännu mera stämplande. Men fortfarande kan det uppfattas stigmatiserande. Som att mentala problem är någonting mystiskt.

Finns det skillnader mellan könen i din studie?

— Jo, man ser att det bland kvinnor blir vanligare med depression efter puberteten. Det finns också skillnader i hurudana symptom flickor och pojkar uppvisar i barndomen.

Använder vi för mycket mediciner för att vårda psykiskt illamående?

Tre olika synvinklar på mentalvård konfidentiell, man utgår ifrån att — Det är väldigt svårt för mig att svara på den frågan. Det finns för lite information om användningen av medicinering och övriga vårdformer i Finland. Enligt vårdrekommendationen ska man inte bara få ett recept i handen och så ser man hur det går för patienten. Vården borde bestämmas från fall till fall, vilken vårdkombination som är bäst för individen.

Om jag får en tid till läkare för att jag mår dåligt, vad frågar läkaren då?

— Jag har jobbat på hälsovårdscentral och i skolor och om det är jag som sitter på mottagningen är det viktigaste för mig att ta reda på din funktionsförmåga. Jag frågar om det är ett nytt problem eller om det har pågått länge. Förhindrar det skolgång eller att jobba och hur påverkar det ditt sociala liv. Om du skadar dig själv och om du gör det för att dämpa ångest eller är självmordsbenägen. Finns det alkohol eller andra droger med i bilden, och kan man hitta någon klart utlösande faktor. Sådant försöker läkaren ta reda på.

Allt som diskuteras med läkaren är konfidentiellt. Också om du är under 18 år är samtalet med läkaren eller annan vårdpersonal

unga kan ta ansvar för vad de säTEXT & BILD ger. Bästa resultaten uppnår man F re d r i k a Å koch e rö att alla pergenom samarbete soner som finns runt omkring dig hjälper dig att bli frisk, konstaterar David.

Hur vanligt är det att man mår dåligt?

— Nästan alla har någon gång mått dåligt när man är ung, ungefär så som de flesta någon gång har haft ont i ryggen, bihåleinflammation eller liknande.

Finns det tillräckligt med mentalvårdstjänster och psykiatrisk vård för unga?

- Det satsas jättemycket och det är också en fråga om hur det är organiserat. Det handlar inte bara om läkarresurser också skolhälsovården med kuratorer och hälsovårdare är en viktig del.

David lyfter fram den preventiva, förebyggande vården som han absolut inte tycker att man ska minska på. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets nuvarande förordning ska en elevs fysiska, sociala och psykiska välmående kollas upp årligen. Men hur systematiskt det sen genomförs beror på kommunen.

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Den förtroendevalda

”Sköter vi systemet eller sköter vi människan?”

3

M enta l h ä lsa

Marie Bergman-Auvinen är förtroendevald i Ingå och har jobbat mycket med sjukvårdsfrågor. Hon har representerat Ingå i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde.

Hur är läget för unga i kommunen? Fungerar mentalvården?

— Den fungerar ganska bra. Det som är viktigt när det handlar om unga människor är ett snabbt ingripande. Inom mentalvården är det jätteviktigt att snabbt få den första vårdtiden och en kartläggning av situationen. Min åsikt är att från att personen ringer till HVC ska han eller hon få en tid inom tre dagar.

Sen bestämmer man hur man fortsätter genom utvärdering.

Marie ser ingen orsak att vara rädd för medicinering, hon konstaterar att man inte måste äta mediciner resten av livet utan bara den tid det behövs för att bli bättre.

Men kan medicinen ha motsatt effekt?

— Det finns personer som är så deppiga att de får ångest i början, det beror på individen. Därför är det väldigt viktigt att det finns en person i närheten som följer med utvecklingen. Speciellt om det är frågan om en ung person, för unga reagerar väldigt olika på mediciner.

När en person söker vård ska det fungera oberoende individens egna nätverk.

2 Använder vi för mycket mediciner?

— Jag tror på en kombination av båda. En depression är också en fysiologisk händelse och genom att först ta mediciner orkar personen bättre.

Tjänstemannen

Arne Nummenmaa är tjänsteman, grundstrygghetsdirektör, i Raseborg och ansvarar för att hälsovården fungerar. Av kommunens budget går ca 60 procent till social- och hälsovård. I den är mentalvården en del av primärhälsovården (kommunen) och den psykiatriska vården en del av specialsjukvården (sjukvårdsområdet).

Arne, vem är barn och vem är ungdom?

— Barn är alla som är under 12 år, ungdom är man mellan 12 och 18 år. Psykiatrisk vård kan du endast få genom remiss. Vid Ekåsens sjukhus finns det psykiatrisk vård på svenska.

— Det mest normala när någon mår dåligt men inte vet varför är att gå till hälsovårdscentralen. Där

Hur fungerar det i kommunen?

— För Ingås del är det ganska splittrat att få vård på svenska när vi inte har en egen socialbyrå utan hör till Lojo vårdsamarbetet. Den psykiatriska vården vid Ekåsens sjukhus i Ekenäs fungerar jättebra.

Att man försöker vårda unga via öppen vård och inte så att de är intagna på sjukhus är en bra sak.

— En deppig person får ingen-

avgör läkaren om du behöver vård någon annanstans eller om vård kan ges direkt. På HVC finns det också egna psykologer och specialiserade sjukskötare. Och går man ännu i skola kan man börja med att gå till skolhälsovårdaren. Depression kan man inte alltid råda bot på själv, det kan vara frågan om kemiska reaktioner i kroppen och då behövs specialsjukvård, berättar Arne Nummenmaa.

— Samhället är ganska sorgligt just nu, vi har aldrig haft så mycket vård och aldrig mått så dåligt när det handlar om mentala problem.

I Raseborg med 29 000 invånare får en fjärdedel behandling för psykiskt illamående. Finns det någonting vi kan göra åt ekorrhjulet, undrar Arne lite filosofiskt.

Han konstaterar samma som Marie Bergman-Auvinen, att när första kontakten har gjorts från

patientens sida ska en snabb utvärdering av vårdbehovet göras.

Det betyder att när du eller jag kontaktar skolhälsovårdaren eller hälsovårdscentralen ska läkaren snabbt kunna säga vad vi behöver för att må bättre och bli friska.

— Den som vill får nog en tid inom rimlig tid, och långt före vårdgarantin, säger Arne.

kommer det bästa svaret att vara att det är en kombination av medicinering och samtalsbehandling, dvs terapi, som är rätt enligt individens behov.

Grundregeln är att sova tillräckligt, äta ordentligt och ibland röra på sig. Enkelt, men enklare sagt än gjort. Med det gör du redan mycket för att förebygga psykiskt illamående.

Det finns hjälp på nätet, olika tester och självhjälp. Om du redan tänker tanken att är allt i skick med mig, så våga kolla upp det.

Psykosociala förbundet jobbar på svenska och betonar allas rätt till psykisk hälsa och mentalvård på svenska. Förbundet har lokala föreningar i Österbotten, södra Finland och på Åland, och de ger ut

tidningen Respons med relevanta artiklar. Dem kan du kontakta. (fspc.fi) Minna Lindbergs tips är att inte vänta tills det brister, utan jobba med dig själv, och terapi är möjligt att få också utan läkardiagnos.

Minnas bok är inte en bok om självhjälp, utan en självbiografisk berättelse. Andra finlandssvenskar som skrivit om illamående är bl.a.

Matilda Hemnell och Monica Ålgars. Men det är olika berättelser.

Det finns rum för Minnas berättelse, och den behövs. Minna Lindberg är modig. Hon gör en viktig insats i samhällsdebatten. Hon tar sina första steg som författare. Jag säger tack Minna för att du vågar, och lycka till!

Tack också till Nils Torvalds som

Vad är rimlig tid?

— 10 dagar, svarar Arne.

På den punkten är Arne och Marie inte riktigt överens.

Skolhälsovården har en viktig funktion för unga. Och enkelt sagt; mår du dåligt, sök hjälp, är Arnes tips. Då ska hela systemet hjälpa.

— Man är inte ett undantag när man mår dåligt, alla går och funderar på någonting.

ting gjort själv, jag har erfarenhet av det som anhörig, och där måste vi se helheten och också ta hand om de sociala problemen som följer med. Där brister det mellan sektorerna. Jag efterlyser ett processtänkande. Sköter vi systemet eller sköter vi människan? Det behövs ett klart system när det är så många ställen en ung person ska gå till.

Vårdas man inom specialsjukvården fungerar det, men vårdsystemet som helhet är krångligt. Marie räknar upp hälsovårdscentralen, socialbyrån, folkpensionsanstalten, arbetskraftsbyrån och skola. Hon vill se någon som koordinerar, en kontaktperson som vägleder den som mår dåligt. Att det fortfarande är mera okej att ha en somatisk, fysisk, sjukdom som syns är ett problem, säger Marie BergmanAuvinen.

— Det borde inte vara någon skillnad på en somatisk eller psykisk sjukdom. Men somatiska sjukdomar accepteras lättare, fast en psykisk sjukdom är lika mycket en sjukdom.

”Samhället är ganska sorgligt just nu, vi har aldrig haft så mycket vård och aldrig mått så dåligt när det handlar om mentala problem.”

Kommentaren

Alla känner vi någon som har varit eller är sjuk. Som behöver vård.

Det kan vara nedstämdhet, trötthet, eventuellt en lindrig depression eller ännu värre. De känslor vi känner behöver vi bearbeta. Men det är inte alltid trevligt att ge utrymme för sina tankar. För det är inte alltid trevliga tankar. Att vara arg, ledsen, negativ, självkritisk och besviken på sig själv eller omvärlden hör till. Livet är inte en dans på rosor. Men att må dåligt på ett okontrollerbart sätt är inte bra, och det kan vara att man då är sjuk, som när man har en infektion och behöver antibiotika.

Vad är rätt vård för depression?

Jag har inte fått fram något tydligt svar, och om vi använder för mycket medicin i Finland, och antagligen

lyfte upp den här frågan, och inspirerade mig att ta reda på, fundera och skriva om depression och illamående. Det finns mycket till att ta reda på, många olika frågor att försöka hitta svar på. Men det får bli till en annan gång.

Mentalvård, psykiatrisk vård.

Allmän läkare, psykiater, psykolog, terapeut. Sak samma vad det heter. Bara vi talar mera om det och får hjälp när vi behöver det. För vi är alla svaga någon gång. Och det är helt okej.

15

S u I medi a

16

SU i MEDIA

Solidaritet i kommunreformen

ÖT 1 7. 3 . 2 0 1 2

PRESSMEDDELANDE

”Ställ upp i kommunalval! Det är en bra plattform för en vidare karriär. Det är bara att engagera sig, så som många ungdomar gjort till exempel i SFP i Lovisa.”

— Ca rl H ag lu n d om att det är bra med unga i politiken då han var på besök i Haddom skola

y l e . f i 10 . 0 4 . 2 012

“SFP borde bättre ta fram de allmänliberala frågorna som bland annat internationalism, antirasism, personliga friheter och rättigheter, integrations- och utbildningsfrågor och småföretagsamhet. Det finns i så gott som alla europeiska länder ett parti som värnar om de här frågorna på ett liberalt sätt.”

— B e nja m in E lle n be rg skriver på sin blogg om hur SFP borde satsa på liberala värden och tvåspråkigheten.

H B L 2 0 . 2. 2 012

”Den praktiska undervisningen i samhällslära i grundskolan är nästan obefintlig, studiebesök görs inte tillräckligt ofta och politiker blir sällan inbjudna till skolorna.

Samhället måste få synas i skolorna för att ungdomarna ska ha bättre förutsättningar att bli aktiva medborgare.”

— H a n n a E li as son , ordförande för verksamhetsutskottet, om hur undervisningen i samhällslära släpar efter.

SYD - ÖSTER B OTTEN 2 8 . 2 . 2 0 1 2

”Vi har kommit ganska långt i vårt arbete med att aktivera ungdomar, berättar Emilia Rosengård. En av de frågor vi jobbar för tillfället med är att förbättra samarbetet mellan de svenskoch finskspråkiga ungdomarna på orten.”

— SU träffade ungdomsrådet i Kristinestad som berättade om verksamheten.

Å U 2 9 . 2. 2 012

”I väldigt många kommuner saknas ett organ där unga kan påverka. Organet borde kunna lämna in motioner direkt till fullmäktige. I Kristinestad och Mariehamn fungerar det här väldigt bra.”

— Fre drik a Å k e rö om hur presidentvalet engagerade många unga, men partipolitiken intresserar få.

ÖN 1 1 . 2 . 2 0 1 2

”Svensk Ungdom är orolig för informationsfrihetens framtid i Finland. Upphovsrättskommittén föreslår att en domstol ska kunna förordna en teleoperatör att förhindra sina kunder tillgång till en nätsida var man kan få olagligt material.”

— Sa n dr a G rin dg ä rds om att informationsfriheten är en viktig grundvärdering i ett demokratiskt samhälle.

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Svensk Ungdom 27.02.2012

Det behövs en långsiktig lösning på kommunstrukturen i Finland. Det anser Svensk Ungdoms förbundsstyrelse. Att med bara några års mellanrum ställas inför massiva förändringar i hur kommunerna ser ut är inte hållbart konstaterar styrelsen.

- Det är nödvändigt att genomföra en reform för att åstadkomma jämlikhet mellan kommuninvånare i Finland, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö. Om vi vet att det finns en risk att vi om tio år har en klyfta mellan lägsta och högsta kommunalskatten i Finland på upp till tio procent kan vi inte blunda för det och passivt följa med utvecklingen.

Kommunerna måste ha betalnings-

förmåga för den service samhället gemensamt beslutar att kommunen ska kunna sköta. Med tanke på framtiden måste beslut fattas nu, beslut som innebär en framåtanda och inte revirtänkande som hör till det förflutna.

- Alla kommuner i Finland tjänar på att se möjligheterna i samarbete och eventuellt bildandet av en ny kommun för regionens bästa. Det är nuvarande beslutfattare skyldiga gentemot kommande generationer, säger Åkerö. Nu är det inte bara frågan om den egna kommunen, utan om solidaritet och jämlikhet mellan alla kommuninvånare i Finland.

Tidigarelägg svenskan!

PRESSMEDDELANDE

Svensk Ungdom 19.3.2012

— Om vi vill lyckas med undervisningen i svenska för elever i finska skolor är den bästa lösningen att tidigarelägga starten för undervisning i svenska, säger Fredrika Åkerö, SU:s förbundsordförande.

Det här är helt i linje med vad timfördelningsarbetsgruppen föreslog i juni 2010, ett förslag som förkastades. I det nya förslaget som behandlas som bäst finns inte tidigareläggandet av svenskan med. Detta trots att det i regeringsprogrammet står att Ahtisaari-gruppens förslag tas i bruk, varav ett av förslagen är just att svenskan ska påbörjas i årskurs 6.

— Det här går inte, endera följer man regeringsprogrammet också på den här punkten eller så urholkas hela idén

med att ha ett gemensamt program för regeringsperioden, konstaterar Åkerö.

Möjlighet till språkstudier varierar i dagsläget mellan skolor, och SU vill lyfta fram de reella möjligheterna för alla unga att studera språk, oberoende hemkommun.

SU lyfter också fram dramaundervisning som ett tillägg till den redan existerande undervisningen. Drama borde i betydligt större grad inkluderas i de olika ämnena för att förbereda eleven för kommande utmaningar.

Det positiva i det nuvarande timfördelningsförslaget är satsningen på samhällslära som föreslås, anser Svensk Ungdoms förbundsstyrelse på sitt möte den 18.3.

Haglund ny partiordförande PRESSMEDDELANDE

Svensk Ungdom 29.01.2012

Svensk Ungdom vill att Carl Haglund väljs till ny partiordförande för SFP på partidagen i Karleby 10 juni.

- Vi uppmanar därför Carl Haglund att ställa sig till förfogande för partiordförandeposten. SFP behöver honom som ledare, säger SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö.

SU ser att det finns en bra möjlighet till förnyelse inom SFP. Haglund har lett arbetet kring och tog fram ett framtidsmanifest för SFP. Det arbete och det engagemang Haglund visat på i processen ligger som bra grund för förnyelsen han skulle bidra med.

Det senaste valet SFP överraskat i är europaparlamentsvalet. Det var Carl Haglund som då imponerade och säkrade SFP:s plats. Carl Haglund har nu

med stor tydlighet visat vad han går för i Europaparlamentet, han anses vara den mest aktiva och kunniga medlemmen av Europaparlamentet från Finland.

- Nu behöver vi Calle på hemmaplan. Vi behöver hans insats i Finland, som partiordförande, säger Åkerö.

Det största partiet i Finland, Samlingspartiet, leds idag av statsminister Katainen. Haglund är idag äldre än vad Katainen var i tiderna då han valdes till partiordförande. Centerpartiet i Sverige leds av 28 år gamla Annie Lööf.

- För SU är åldern aldrig ett giltigt argument emot en persons kompetens.

Eftersom Haglund är rätt person just nu att leda partiet är det honom vi ska välja, avslutar Åkerö.

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

5

tips om visitkort

Många tror att visitkort bara är ett sätt att förmedla sina kontaktuppgifter. Det finns alldeles för många tråkiga visitkort därute.

Du kan använda ditt visitkort till mycket mer än så!

1. Utny ttja baksidan Många lämnar visitkortets baksida helt tom eller med bara en bild på företagets logga. Använd den istället till att beskriva dina produkter, gärna grafiskt, eller varför inte en karta som visar var ni finns. Du kan skriva uttalanden från nöjda kunder eller låta baksidan vara ett rabattkort.

2. Tänk på ditt budskap Utforma ditt visitkort på ett sätt som gör att du blir ihågkommen. Om du säljer bilar är det ju mycket passande om ditt visitkort har formen av en bil. Det ska inte vara svårt för dina kunder att komma ihåg vad du gör eller säljer.

3. Använd bra material Oavsett om du trycker ditt visitkort i papper, plast, metall så ska du se till att det är robust och hållbart. Det är ingen idé att trycka ett visitkort som blir knöligt direkt man sätter ner det i fickan. Att använda annorlunda material får dessutom visitkortet att verkligen stå ut från mängden och kanske visar till och med innehavaren det för vänner och bekanta.

4. Slösa Var inte rädd för att dela ut dina visitkort. Ha alltid med dem och dela ut dem även till personer som kanske inte har eller kommer ha direktkontakt med ditt företag eller dig. Som sagt är visitkortet inte längre bara ett sätt att förmedla kontaktuppgifter utan är nu också ett perfekt sätt att marknadsföra sig. Utnyttja det.

5. Akta dig för titelsjukan Väldigt många skriver ut en titel på sitt visitkort som inte säger kunden någonting alls. Vad är egentligen en Sales Manager, CEO eller Managing Director? Många översätter sina kort till engelska även fast man bara är verksam i Finland. Beskriv istället på kortet vad det är du faktiskt gör och göm dig inte bakom titlar.

TE X T Joachim Hesthammer

Behöver vi visitkort år 2012? Det finns ju Facebook Jag minns när jag fick mitt första egna visitkort, det kändes väldigt vuxet. Och efter att ha fört samtal om visitkort med folk, upplever jag att det finns ett visst stöd för dem. Även om de flesta är överens om att det kan kännas klumpigt att ge eller försöka ge visitkortet på ett smidigt sätt till folk.

Visitkort fungerar som en förstärkning när en person presenterar sig. Du hör namnet men du läser det också på kortet, och du kopplar ihop det med rätt företag eller organisation. Det finns massor av olika visitkort; olika former, färger, material och fonter. Att beställa visitkort är inte så enkelt. Det gäller att fundera ut hur man vill att visitkortet i sin helhet ska se ut och vad det ska ge för intryck. Undrar när vi kommer att börja använda digitala visitkort... Tills dess, här är en liten sammanställning av olika sorters visitkort.

Hur skulle ditt se ut?

TE X T F re d r i k a Å k e rö

V I S ITKO R T

17

AMERIKA

18

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Optimisternas förlovade land Förenta Staterna, ”the land of hope and glory”, möjligheternas land, landet där du kan åstadkomma vad du vill bara du år redo att jobba för din framtid. Detta är en stereotypi som ofta återkommer när man diskuterar USA. Jag har nu spenderat snart två månader i landet och kan de att denna uppfattning både stämmer och inte stämmer.

Den stämmer, därför att detta är optimisternas land. Väldigt få i detta land bejakar jantelagen. Aven om det kan vara frågan om ytliga ord som kanske yttras av ren reflex så är amerikanerna inte lika snabba med att skjuta ner galna planer.

Detta fostrar ett folk som tror på sig själv och sina förmågor. Detta fostrar generationer av unga professionella som har karriärer som många hemma bara kan drömma om. Möjligheterna finns här om man vågar söka efter dem.

Stereotypin stämmer inte därför att möjligheterna att gå vidare i detta land inte fördelas jämnt bland befolkningen. Det är de rika priviligerade med kontakter som kan ta sig vidare snabbt. Många föräldrar, och många studerande själva, är tvungna att ha fler än två arbetsplatser för att ha råd med den dyra collegeutbildningen. De unga amerikanerna är

också allt mer selektiva när de väljer vilka slags jobb som de kan tänkas ta. Medelklassen har jobbat så hårt så länge, för att deras barn ska få det bättre än de själva, att de s.k. ”blue collar”-jobb som skapade den här nationen nu har så lite prestige att få kan tänka sig att ta emot ett sådant arbete. Stigmat är för stort. I stället utbildar sig horder av unga på universitet och skuldsätter sig i flera år framåt utan några garantier för att de kommer att få de arbetsplatser de suktar efter.

Jämnställdhet är ett inflammerat ord i detta land. Detta land där man i medeltal som vanlig arbetare har 16 dagar semester årligen och ingen lagstadgad föräldraledighet. Landet där det blir allt svårare att arbeta sig uppåt. För femtio år sen var normen att den yngre generationen oftast kunde arbeta sig upp till en högre social klass än föräldragenerationen, men detta blir allt svårare och svårare för dagens amerikaner.

Om man lobbar för kvinnors rättigheter så kan det hända att man får stämpeln radikal feminist. Det är inte en stämpel man vill ha för då tar ingen en på allvar här. Kvinnors rättigheter och rätt till religiös frihet är förstås något som har varit mycket på tapeten i DC den senaste tiden.

Jag tänker t.ex. på Obamacare och Rush Limbaughs elaka kommentarer gentemot Sandra Fluke .

Det finns en hel del att göra för jämnställdheten i kongressen på alla nivåer: Av 435 representanter är endast 80 kvinnor. Av 435 tillhör 43 den afroamerikanska minoriteten, 30 är latinomedlemmar, tio från Asien/ Stillahavsområdet, och endast en medlem representerar de amerikanska indianerna. Den nuvarande 112:e kongressen är också en av de äldsta genom historien; när den 112 kongressen svors in var medelåldern på representanthusets sida 56.7 år, jämför med den finländska riksdagens 49 år. Den yngsta medlemmen i representanthuset är 30 år gammal medan den yngsta finska folkvalda är 26. När det gäller sexuella minoriteter finns det fyra öppet homosexuella ledamöter i kongressen, men däremot är nästan en tredjedel av kongressledamöterna med i LGBT Caucus for equlity som jobbar för LHBT rättigheter i kongressen och i USA. Medlemsfördelningen är 97 demokrater och tre republikaner.

I själva huset Capitol Hill finns det gott om statyer och byster. Varje stat får ha två statyer utställda som representerar någon medborgare

TEXT

Julia Witting-Mäklin

från staten i fråga och dessutom finns det några statyer som representerar hela landet. Det är klart att kvinnor är en minoritet bland konstverken. Det finns några indianer, naturligtvis i full fjäderskrud, men det finns inte en enda staty på en mörkhyad person. Man hittar två byster varav en föreställer Martin Luther King och en annan en kvinna. I rotundan i Capitol Hill finns också en marmorstaty som föreställer tre kvinnor som arbetade för amerikanska kvinnors rätt att rösta. Statyn av Adelaide Johnson ser ofullbordad ut eftersom en del av marmorn i skulpturen inte är bearbetad, en kvinna till skulle ännu rymmas med i konstverket. Detta ska veterligen symbolisera att det ännu finns mycket att göra innan man når jämställdhet mellan könen i USA. Statyn skall eventuellt färdigställas när USA får en kvinnlig president.

Det finns som sagt gott om hopp för USA, men för jämställdhet mellan alla medborgare finns det en lång väg kvar att gå, även i det här gloriösa landet.

a me r ik a

19 F ö r b u ndso r df ö r a nde Foto : C hr i sta Bjö rk stam

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Nej betyder alltid nej Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com

Ut på stan en fredag kväll, bra stämning på baren, nya bekanta och trevligt sällskap, efterfest.

Våldtäkt. Att en person tvingar en annan person till samlag.

Med baksmällan kommer insikten att bara för att jag umgåtts med personen i fråga kvällen innan på baren så kommer förövaren antagligen att få ett mildare straff. För det var inte våldtäkt eftersom vi inte längre var obekanta för varandra, det var bara en lindrig våldtäkt. För att åstadkomma en grov våldtäkt ska också en viss mängd våld användas, men inte för mycket så att jag dör, men nog så att jag behöver vård. Utan våld är det ju ingen våldtäkt utan ”bara” tvingande till samlag.

Trots hot om våld. Så se nu till att du blir slagen ordenligt om du någon gång skulle hamna i den groteska situationen en annan människa kan utsätta dig för genom att våldta. Annars är det bara en normal våldtäkt, förutsatt att förövaren och offret är obekanta för varandra förstås.

Rättspolitiska forskningsinstitutets rapport om straffpraxis när det handlar om våldtäktsbrott har nyligen publicerats. Och den visar att praxis varierar i Finland. Justitieminister Anna-Maja Henriksson har utlovat en total översyn av lagstiftningen gällande våldtäktsbrott. De utdelade straffen har skärpts en aning under 2000-talet men ännu motsvarar inte straffet brottet, då grov våldtäkt vanligtvis betyder en dom på ovillkorligt fängelse i 3-4 år. Domen för tvingande till samlag är en villkorlig dom på knappt ett år. Det är knappast jämförbart med offrets trauman efter en våldtäkt, vilka är jämförbara med en livstidsdom.

Går jag på efterfest med någon ger det väl inte den människan mera rätt att våldta mig. Offrets beteende kan inte vara en faktor som påverkar straffets omfattning. Jag är alltså delaktig i avgörandet av vilket straff våldtäktsmannen får, mina handlingar kopplas ihop med ett brott jag inte godkänner och själv blivit utsatt för. Jag är indirekt delaktig i min egen våldtäkt, eftersom det jag har gjort före påverkar situationen efter. Det är ju helt absurt.

Nej betyder alltid nej. Och en våldtäkt är alltid en våldtäkt.

M I N O R ITE TE N

20

City Sáme Från början var det tänkt att jag skulle göra karriär inom renskötseln, fiskeri eller jakt. Mina moroch farföräldrar förstår att sätta pris på och komma ihåg det bättre än mig medan jag fokuserar på att integrera mig. Vad jag ibland glömmer är att uppskatta mitt arv som är att vara del av en ursprungsbefolkning. Jag tror det finns många finländare som har väldigt starka nationalistiska känslor fast de inte tillhör någon ”ursprungsbefolkning”, vilket får mig att ifrågasätta min blygsamma nationalism. Är jag finne eller svensk eller norrman?

Frågar jag mig ibland när jag är hemma och umgås med vänner och släkt. Det är intressant hur en landsgräns på kartan påverkar våra liv. Min osynliga geografiska gräns, medan jag växte upp, gick mera vågrätt än lodrätt som kartboken låter illustrera.

Innan jag tog steget ut och faktiskt flyttade till Helsingfors hade vi tillsammans med föräldrarna haft våra diskussioner. Min inre rebell sade ”varför kan jag inte vara både same och stadsbo?” medan mina föräldrar visste att om jag flyttade skulle det innebära en permanent

förändring och släkten skulle ”förlora” mig. Jag har på senare tid lärt mig mera och mera uppskatta de praktiska färdigheterna och traditionerna som jag tog med mig till stan, men mitt i stormen då flytten skulle bli av kunde jag bara trösta mig med att även andra människor lever långt ifrån sina föräldrar och barndomshem.

I början efter flytten, när jag träffade nya människor, var jag alltid noggrann med att nämna min ”härkomst”. Idag har jag slutat med det, jag vet inte helt varför jag gjorde så men jag ville väl att det skulle vara av betydelse för den, som jag lärde känna, att veta vem den hade att göra med. Spelar det någon roll eller skall det ens spela någon roll vid ytligt socialt umgänge? Vill du lära känna mig så berättar jag gärna men i allmänhet är folk ganska ointresserade. Nu har jag goda vänner och tar med dem när jag hälsar på mina föräldrar.

Hemma är var jag sätter min Gáhpir.

- A non y m Cit y Sá m e

Vänsterhänta Vi vänsterhänta diskrimineras i samhället. Verktyg är gjorda för högerhänta, datamusen är gjord för högerhänta, ja listan kan göras lång. Ta bara ett sådant vanligt redskap som en sax, eller en kniv... men, tänker ni kanske, en kniv är en kniv. Nej. Europeiska knivar är oftast symmetriska medan japanska knivar har en egg som är asymmetrisk. Javisst finns det specialaffärer och tack vare internet finns det en uppsjö med saxar, knivar och vin öppnare, men de är betydligt dyrare än de vi kan finna i butiker som Claes Ohlsson.

Vänsterhänthet har länge betraktats som ett lyte och så sent på 1960-talet tvingades vissa vänsterhänta att skriva med höger hand i skolan. Tack och lov att jag inte gick i skolan då.

Nu har forskare upptäckt den ”vänsterhänta” genen. Ett aber är bara att samma gen ökar oddsen för schizofreni. Så om jag inte skär mig på en bandsåg (dessa sågar finns bara för högerhänta) och förblöder, så vet man inte vad framtiden har i sitt sköte. En artikel i Forskning & Framsteg om vänster-

hänthet redogör vidare för en rapport. Rapporten visar att en högre procent människor är vänsterhänta i mänskliga samhällen där mord och dråp är extra vanliga.

Jepp - det är det att vår fiende inte förväntar sig att vi skall använda oss av vänster hand, så det är med andra ord en fördel att vara vänsterhänt i aggressiva samhällen (och i många bollsammanhang).

Dock känner jag mig en smula, hur ska jag uttrycka mig, utvald?

10 procent av världens befolkning är vänsterhänta och när jag var ung sade en läkare till mig att jag troligtvis tillhörde de 5 procent av vänsterhänta som inte har ”omkastade” hjärnhalvor... En annan karaktär som är vänsterhänt är Bart Simpson. 10 procent - ja, det finns en populär ”myt” att 10 procent av världens befolkning är homosexuell, men hur man kommit fram till den statistiken har jag ingen aning om.

- A non y m vä n ste rh ä nt

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Vi måste aktivt stöda lokalavdelningarna

TEXT & BILD Christa Mäkinen

När Matias Kallio år 2008 flyttade till Åbo för att studera, ville han aktivera sig på något sätt. Efter ett år kändes LSK naturligast.

Sedan gick det snabbt. Kallio har hunnit sitta i ÅAS styrelse samt fungerat som styrelsemedlem och vice ordförande i LSK:s förbundsstyrelse. I år fungerar han förutom som LSK:s förbundsordförande också som ÅAS fullmäktigeordförande. Fram till SU:s kongress är han även med i SU:s förbundsstyrelse.

— Allt gick mycket snabbare och jag blev mycket aktivare än vad jag från början hade tänkt. Men jag har aldrig ångrat mig, det har varit väldigt givande.

Hösten 2011 fick LSK invalda kandidater i alla fyra kårer och delegationer där de hade uppställda kandidater. Det tycker Kallio är ett gott resultat. Både i Novium och i ÅAS är LSK den största grupperingen.

Att LSK tappade enkel majoritet i ÅAS tär inte på Kallios positiva attityd.

— Jag tror att det skapar bättre förutsättningar för dialog mellan grupperingarna.

LSK:s fotfäste i Åbo är starkt, medan Helsingfors är en större utmaning. LSK fick invalda i ASK och SHS, men Kallios förhoppningar inför hösten är att också få uppställda kandidater i HUS delegationsval.

Kallios mål för i år är att lyfta fram lokalavdelningarna som en huvudtyngdpunkt. Trots att den lokala verksamheten är starkast i Åbo, påpekar Kallio att LSK har stark representation i Helsingfors i nationella förbund, och i Vasa finns många aktiva både vid Novium och vid ÅAS.

— Att ha lokalavdelningar är inget självändamål, vi måste också stöda dem aktivt. Det viktigaste är att hitta intresserade och motiverade kandidater och att kommunicera med folk och höra vad de är intresserade av.

Höstens kårval sammanfaller med kommunalvalen, förutom vid ÅAS där delegaterna har två års mandat. LSK kommer att samarbeta med SU och satsar hårt på att synas vid högskolorna.

— Vi kommer att fundera på hur vi kan utnyttja att valen sammanfaller. Jag hoppas att vi får uppställda kandidater med en tydlig studerandeprofil till alla våra verksamhetsorter, säger Kallio.

Ur studerandes synvinkel tycker Kallio att boende är en central fråga i kommunalpolitiken. Att lobba för bostadsplanering och kommunal infrastruktur är frågor där tillsammans är bättre än ensam. Här tackar Kallio de nationella studentoch studerandeförbunden FSF och Samok, där det råder stor konsensus kring dessa kärnfrågor. Förbunden är också en bra kanal för att få insyn i vad som sker i olika ministeriers arbetsgrupper, där förbunden ofta har representanter.

Ur studerandes synvinkel är en av de viktigaste frågorna som Samok arbetar med att Studenthälsan även ska omfatta studerande vid yrkeshögskolor. Kallio är också orolig för den enorma strukturomvandling som yrkeshögskolorna står inför.

Vid nedskärningen av nybörjarplatser har man inte tagit i beaktandet att det procentuellt försvinner en större andel svenskspråkiga utbildningar än finskspråkiga.

LSK

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

21

F oto : C hr i sta Bjö rk stam

V i c eo r df ö r a nden

Några reflektioner Otto Andersson

otto@su.fi

Hjärtat dunkar för högskolepolitik

Matias Kallio brinner för högskolepolitiska frågor och är därför mycket tacksam för att LSK aktivt kan delta i utarbetandet av ett högskolepolitiskt program för SFP. LSK har en medlem i utskottet och eftersom utskottsmötena är öppna har många LSK:are deltagit aktivt. Hittills har en mängd olika experter hörts och snart ska man komma igång med skrivarbetet. Målet är att SFP ska ha en klar vision för högskolefältet.

Det viktigaste är att vi får vara med i processen och att kunnandet inom LSK tas i beaktande.

Fastän LSK:s verksamhet tog Kallio med storm, menar han att man kan börja lite mer försiktigt.

Man kan börja med att bekanta sig på ett litet hörn och ge så mycket av sin tid som man är bekväm med.

Om intresset växer finns det olika möjligheter för att fortsätta arbeta för LSK. Inga förkunskaper behövs för att komma med i verksamheten bara man har ett öppet sinne och är intresserad av frågor som berör ens studievardag.

Det är frivilligarbete och det är meningen att det ska vara roligt, fortsätter Kallio. Man ska inte ställa ribban för högt.

Och så är ett liberalt sinne ett stort plus i kanten, säger Kallio och skrattar.

Matias Kallio Ålder: 24 Från: Esbo, bor i Åbo sedan år 2008 Studerar: Folkrätt vid Åbo Akademi Aktuell med: Ny förbundsordförande för Liberala Studerande LSK Intressen: Politik, speciellt h ö g s k o l e p o l i t i k o c h EU - r e l a t e r a d e frågor. Motion i olika former, frivillig verksamhet som scouterna samt matlagning.

Bravurrätt: Strömming från Åbo torg med goda grönsaker till.

På nattduksbordet: Hinner inte med skönlitteratur. För tillfället h a n d l i n g a r i n f ö r SU : s k o n g r e s s .

När jag blir stor: Drömmer om en diplomatkarriär. Men i ett kortare tidsperspektiv skulle jag vilja jobba i n o m EU m e d t j ä n s t e m a n n a - e l l e r expertuppgifter.

Ordlista LSK – Liberala Studerande Å AS – Åbo Akademis Studentkår Novium – Studerandekåren vid yrkeshögskolan Novia ASK – Arcada studerandekår SHS – Svenska Handelshögskolans Studentkår SAMOK – Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolor i Finland FSF – Finlands studentkårers förbund

Då kongressordföranden den 29 april klubbar SU:s 69:nde kongress avslutad, avslutar även undertecknad sin tretton år långa tid inom Svensk Ungdom. Några korta reflektioner är kanske därför på sin plats.

Som femtonåring anslöt jag mig till lokalavdelningen SU i Lovisanejden. Den största orsaken till att i tiderna bli aktiv i SU var intresset för att jobba för en levande tvåspråkighet i Finland.

Detta intresse sitter fortfarande kvar, samtidigt som jag även är glad och stolt för att ha fått vara med och se hur SU har utvecklats till ett förbund med en stark värdeliberal förankring. Jag hoppas att SU även i fortsättningen för fram det liberala budskapet, inte bara i Svenskfinland, utan i hela landet. Det är helt klart att det finns en beställning för ett liberalt politiskt ungdomsförbund.

Inte minst då Samlingspartiets unga tycks glida alltjämnt mer högerut och Centerunga inte lyckas bli av med sin historiska regionalpolitiska mantel.

På tal om det liberala budskapet så kan jag inte låta bli att nämna Liberala Studerande LSK. Ett av de ögonblicken jag nämligen minns bäst, är grundandet av LSK i februari 2008 på Kåren i Åbo. Det var ett privilegium att få vara med om att starta och utforma något alldeles nytt, samt att senare få följa med hur LSK blomstrat ännu mera.

Fyra år senare är jag uppriktigt stolt över att LSK blivit ett så aktivt förbund och att våra LSK:are hittas bl.a. på ordförandeposterna i SAMOK och OLL. Inte alls illa med tanke på förbundets unga ålder. Jag är övertygad om att det även inom studentpolitiken behövs liberala krafter och att LSK således har möjligheter att växa och sprida sig till även helt finskspråkiga student- och studerandekårer.

Under tretton år har många politiska frågor debatterats och otaliga möten avklarats. Ibland har debatten gått het, t.ex. under debatten om förbundets namn på förra kongressen. Det är ändå inte någon enskild debatt eller de långa veckoslutsmötena i sig som jag minns bäst eller kommer att sakna mest. Det jag kommer att sakna mest är nämligen alla er jag fått debattera med och sitta möten med under dessa år. Ni har betytt helt otroligt mycket och kommer att göra det även i framtiden.

Med dessa korta ord vill jag tacka för mig och önskar SU all framgång i fortsättningen.

kong r essen

22

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Till alla som missar kongressen eller är på den för första gången. Här följer en sammanställning över vad som komma skall: •

Kongressen hålls i Arcada i Helsingfors.

Resorna koordineras av kretskanslierna och delegaterna som önskat åka med bussen informeras personligen om busstidtabellen.

•

•

•

•

På fredag kväll ordnas en cocktail med mat och mingel.

Alla deltagare i kongressen måste anmäla sig som närvarande då de kommer till kongressplatsen. I samband med anmälningen får man sitt delegat- och supékort, förutsatt att anmälningsavgiften är betald.

•

Frukost och lunch äger rum på kongressplatsen och serveras för alla kongressdelegater och inbjudna gäster.

Plenum innebär att möte pågår i stora salen och att ärenden behandlas enligt kongressens saklista. Alla delegater bör närvara.

•

Samtliga utskott som väljs på kongressen, förutom valberednings- och resolutionsutskottet, är öppna för alla kongressdeltagare.

Det är önskvärt att alla deltar, såväl delegater som observatörer. Anmälningslistor till de olika utskotten finns uppsatta utanför kongressalen. Anmäl dig till utskotten efter fullmaktsgranskningen för att underlätta förberedelserna inför mötet.

•

Kretsarna, Helsingfors, Nyland, Åboland, Österbotten och LSK och har delegatmöten i olika rum på utsatta tider där man exempelvis kan gå igenom vem i kretsen som ska sitta i de olika utskotten.

•

I år finns allmänpolitisk diskussion på programmet. Det innebär att du som delegat direkt på lördag kan lämna in en begäran om taltur för att i diskussionen lyfta upp något politiskt aktuellt, något med inkomna motioner eller övrigt. Där kommer beredas möjligheter till repliker och svarsrepliker för att få en levande debatt.

•

En av höjdpunkterna i år blir när kongressen väljer ny styrelse och ny ordförande.

•

Segraren i tävlingen ”Årets A.V.G.A.S.R.Ö.R.” det vill säga den lokalavdelning som flitigast värvat nya medlemmar, koras traditionellt under kongressen. Det gyllene vandringspriset skall nu tilldelas ett nytt hem under kongressen. Med vandringspriset följer, förutom ära och berömmelse, även ett hemligt pris.

Tävlingen pågår ända till kongresstarten.

Kongressen har ett eget kansli dit du kan vända dig om någonting är oklart. I anslutning till kansliet finns kopieringsmöjligheter och datorer, som får användas med lov av kanslipersonalen.

Kongressupén på lördagen är på många sätt höjdpunkten vid den årliga förbundskongressen. Vackra damer och stiliga herrar möts i god SU-anda för att fira en trevlig vårkväll tillsammans. Här följer lite praktisk info om klädsel etc.: Klädseln på kongressupén har traditionellt cocktail. På supén har vi ett par sångledare som håller fart på festen. Sångledaren meddelar vilken sång vi sjunger. Ta med din SU sångbok.

FR I DA TAC K AR

SVENSK FRAMTID No 02 ⁄ 2012

Kära SU,

TEXT & FOTO Viktor Grandell

Två år som ordförande Fredrika Åkerös tid som ordförande har varit händelserik: Två val har hållits och förberedelserna för ett tredje är i full gång då hon avgår.

Förra årets riksdagsval var ett av de uppdrag Åkerö ansåg som sitt viktigaste då hon tillträdde posten som ordförande.

– För att vara ärlig nådde vi inte upp till vårt mål: Att få en SU-kandidat invald. Timingen var inte på vår sida. Alla SU:are gjorde jättebra val – men att nå gränsen för inval är svårt. Det gäller att jobba på lång sikt, från ungdomspolitiken genom flera val tills det lyckas till slut.

Enligt Fredrika är SU ändå tillfreds med valresultatet.

– Men det är klart att det märks att vi inte har “en egen” i den svenska riksdagsgruppen. Nu saknas den naturliga kontakten. Vi har naturligtvis goda förhållanden till våra rikspolitiker, men det är inte lika lätt att träffa dem över en kopp kaffe. SU är en naturlig del av SFP men många gånger skulle besluten ha sett annorlunda ut om svenska riksdagsgruppen skulle ha bestått av SU:are.

Publicitet är en nödvändighet för

att få fram sin åsikt och för att locka andra med samma eller liknande åsikter till sin organisation. Det är Fredrika på det klara med efter två år som ordförande. Men publiciteten får inte komma med hjälp av effektsökeri på bekostnad av saklighet, en välgrundad åsikt eller själva poängen.

– Det har lett till att publiciteten kring min person i en viss mån har uteblivit. Lokaltidningarna är de som har varit mest intresserade.

Då Fredrika valdes till ordförande för Svensk Ungdom sade hon att en av SU:s uppgifter är att vara SFP:s idéspruta. Det är en uppgift SU sköter väl, tycker hon.

– En SFP-krets frågade för inte så länge sedan om SU tänker ha några besvärliga motioner på partidagen.

– Det är helt fel tänkt! Det är ju vår uppgift, att komma med så kal�lade besvärliga motioner. Samtidigt ser vi inte själva kontroversen i att arbeta för de sexuella minoriteternas rättigheter eller för att kyrkan och staten ska skiljas åt, till exempel.

Vad är det bästa med att vara

SU:s ordförande?

– Det bästa är att få jobba med SU:are, att leda ett förbund där alla talar samma politiska språk och att dagligen få göra politik. Direktkontakten med regering och riksdag samt att få träffa och interagera med ministrar och riksdagsgrupp varje vecka har varit spännande, likaså att få delta i regeringsförhandlingarna.

Det har blivit många resor och massor av nya kontakter.

Fredrikas sorti från ordförandeposten betyder inte att hon avslutar sitt politiska engagemang. Tvärtom.

Som självutnämnd “politik-narkoman” kommer inblandningen inte att avta.

– Beslutet utgör inget avslut, men min roll kommer att förändras.

Hon kommer bland annat att bli mer aktiv inom sin SU-lokalavdelning.

– Jag kommer att försöka ta rollen som mentor och handledare, vilket blir skoj.

23

I två år har jag fått vara förbundets ordförande. Det är alltid svårt att avsluta någonting som haft så stor plats i mitt liv och som betytt så mycket. Och ännu får jag ju vara SU:are i sju år.

Vad för visdomsord kan jag dela med mig? Om vi inte tar plats och säger vad vi tycker är debatten fattigare, mycket fattigare. Det ansvar som vi har för framtiden innebär att vår roll inom partiet inte kan underskattas. Det ställer också krav på SU. Det vi säger ska vi säga med stort självförtroende. Jag har märkt att unga människor jag talat med är kritiska, inte helt säkra på om de egna åsikterna räcker till. Eller om ett uppdrag som intresserar är någonting han eller hon kommer att klara av. Men endast vi vet hur det är att vara ung i dag. Och mitt svar är ja, dina åsikter och du är det samhället behöver. Underskatta aldrig dig själv. Tillsammans är vi starkare.

Inom SU har jag fått jobba politiskt med likasinnade, men jag och mina åsikter har också blivit utmanade.

Det tycker jag om. Vi har ett mångsidigt debattklimat inom SU, ingen fråga är för liten eller för stor. Utmaningen för förbundet är att få synlighet i ett mediaklimat som inte alltid passar seriös politik. Det är upp till varje förbundsstyrelse att avgöra hur budskapen ska föras fram. Lite fräckhet och kaxighet skadar inte, så länge det inte är på bekostnad av det politiska innehållet. Och ja, vi ska vara besvärliga. Det är inte alltid roligt när mötesrummet plötsligt blir sådär konstigt tyst och du undrar vad det var du egentligen sa.

Men för mig är det en bekräftelse på att det jag sa just är det jag borde ha sagt.

Jag har eftersträvat ärlighet i förbundet och ärlighet i politiken. Någon kanske tycker att det inte går, eller att dom där politikerna aldrig är ärliga och bara tänker på sig själva.

Jag tar starkt avstånd från ett sådant tankesätt. Vi som jobbar frivilligt för demokratin och för fram våra åsikter för att vi vill påverka samhället jobbar för vårt gemensamma samhälle.

Det är inte alltid vi som bestämmer spelreglerna. Men vi kan välja hur vi spelar spelet jag kallar politik. Gör det på ditt eget sätt, för det finns inget fel sätt. Din åsikt är rätt och du har rätt att säga den.

Vi vill, vi kan och vi vågar. Eller hur.

Eder ordförande 2010-2012 Fredrika

Nästa nummer S k i c k a i n fö r s l a g p å ä m n e n s o m d u s k u l l e v i l j a vet a m e ra om till sf@su.fi

881268 MD11

”För varje minut du är arg förlorar du sextio sekunder av lycka” Ralph Waldo Emerson

Officiell webb sa j t

F öl j m e d oss ä v e n p å F a c e b o o k

su.fi

fb.com/svenskungdom