Liber 2/2016

+ FRÅN JORD TILL BORD Reko fungerar utan mellanhänder

MIKI KUUSI: Finland fokuserar för mycket på ideér

BREXIT ELLER BREMAIN? Den 23:e juni smäller det i Storbritannien

.1.

LEDARE

VAD VILL DU BLI NÄR DU BLIR STOR?

U SUSANNA RAPP chefredaktör

” För att vi ska kunna forma vår framtid måste vi vara med och fatta besluten i dag.”

ngdomarna är framtiden, sägs det ofta. Det är ungdomarna som ska hjälpa Finland att lyfta mot nya framgångar, försörja den åldrande befolkningen och komma med idéer, energi och ny kraft i arbetslivet. Allt gott så långt, när ekonomin går dåligt och jobb försvinner krävs nya lösningar för att få Finland på fötter igen. Samtidigt så måste man satsa på unga för att de ska kunna nå sin fulla potential och vara innovativa. Det ska finnas redskap, så som möjlighet till utbildning, flexiblare sätt att anställa och ett stödnät som garanterar att alla har jämlika möjligheter att bli vad de vill när de blir stora.

I maj fyllde Sipiläs regering ett år. Året har varit tufft med stora reformplaner och nedskärningar, en del mer motiverade än andra. I och med nedskärningarna kommer studerande sannolikt att vara tvungna att ta allt större studielån för att klara sig då studiestödet reformeras. Också universiteten tvingas spara, arbetsmarknaden ser osäker ut och resurser och uppgifter hyvlas från kommunerna.

Ungdomars situation underlättas inte heller av de krångliga antagningskvoterna till högskolor som den förra regeringen införde. De som inte tidigare tagit emot en studieplats har förkörsrätt till platserna, vilket gör antagningen ojämlik. Det lönar sig alltså att välja rätt när man väljer studieplats, då det kan vara svårt att byta studieinriktning senare i livet. Regeringens syfte var bland annat att sänka åldern då studierna inleds och att få in fler nya studerande till högskolorna. Åtgärderna ska snabba upp övergången från studier till arbetsmarknaden och höja sysselsättningsgraden.

Kvoterna verkar ändå snarare ha motsatt effekt. Senast i maj rapporterade Yle att många finlandssvenska unga väljer att söka sig till Sverige då de inte vill förlora sin status som förstagångssökande. Många unga överväger också att ta ett mellanår och jobba istället för att studera. Att få ett jobb är i dagens läge är ändå inte så lätt utan arbetserfarenhet. Ännu mer krångligt blir systemet efter att yrkesskolornas examensstruktur förnyades, då många högskolor valde att inte beakta betyg från yrkesskolor vid antagningen. Elever med yrkesexamen antas bara på basis av urvalsprov och kvoterna för dessa är mycket små.

Helst ska man alltså veta som 15-åring vad man vill jobba med i framtiden för att kunna söka sig till rätt bana. SU anser att systemet är ojämlikt, orimligt och diskriminerande.

Bilden av vad många ungdomar kommer att möta på vägen mot vuxenlivet är dyster.

Vi ska ändå inte tappa modet. Gamla strukturer kan vara svåra om inte omöjliga att rucka på. När allting ligger i ruiner och det finns ett skriande behov att tänka om, är det lättare att börja bygga nytt. Vi kan påverka om vi vill, vare sig det är genom politiska eller andra organisationer, ungdomsfullmäktige eller kommunalpolitik. Vi måste fatta socialt hållbara beslut och får inte skapa ojämlika system som försämrar möjligheterna för dem som redan har det sämre ställt.

När kommunalvalet nästa vår börjar närma sig skulle det vara viktigare än någonsin att så många unga som möjligt aktiverar sig. Man kan ställa upp i val själv, jobba i ett kampanjteam eller dra sitt strå till stacken genom att rösta. För att vi ska kunna forma vår framtid måste vi vara med och fatta besluten i dag.

.2.

INNEHÅLL no

02/2016

Kongressen 2016 s. 10

3

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE

9

SAMHÄLLE En

10

SAMHÄLLE Kongressen 2016

12

SAMHÄLLE Den nya förbundsstyrelsen presen-

Allt är möjligt Mera bzzz i maten! vecka i EU-parlamentet

terar sig

14

SAMHÄLLE Alla

vinner på Reko

16

KOLUMN Varifrån

17

VÄRLDEN Storbritannien

kommer köttet på grillen?

folkomröstningen

Alla vinner på Reko s. 14

står splittrat inför

”Storbritannien kan bli modell”

19

VÄRLDEN

20

SAMHÄLLE

Studieresa på cykel i Haag

22

SAMHÄLLE

Uppgradera ditt liv

24

SAMHÄLLE SFP

26

EKONOMI

28

KULTUR

29

KULTUR

30

VIER ASKYNÄ

fick ny ordförande

Miki Kuusi: Finland fokuserar för mycket på idéer

Rony Rex: Det bästa är att förenas med publiken Redaktionens sommartips

Johanna Kohvakka kirjoitta ­ruokahävikistä

Brexit eller bremain? s. 17

Susanna Rapp ANSVARIG UTGIVARE Ida Schauman GRAFIKER Lotta Fors OMSLAG Maria Frände TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Tuomas Kurttila, Charlotta Asplund, Christoffer Ingo, Emilia Jansson, Axel Nurmio, Johanna Kohvakka och Helen Honkasaari NO 2/2016 UPPLAGA 3000st CHEFREDAKTÖR

Henriksson spräckte glastaket s. 24 EU

Miki Kuusi: Finland fokuserar för mycket på idéer s. 26 .3.

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

3 TIPS

THEO SJÖBLOM ordförande för högskolepolitiska utskottet LSK

Koppla av. Kom ihåg att njuta av den korta sommaren genom att koppla av mellan allt arbete och studier! Hitta en bra bok, ta på dig stråhatten och lägg dig i solen!

SU:s delegation! Från höger: Tommy Englund, Johanna Mantere, Björn Bonsdorff, Helen Honkasaari, Anni Dahlén, Nicolò Branchesi, Elis Henell, Robin Bucher, Karolina Lång och Alexandra Biris på Parlement Européen - Strasbourg.

1

Låt inte de regniga dagarna göra dig besviken. Det kommer att regna under sommaren, men låt det inte stoppa dig! En uppfriskande springtur i regnet eller en kväll med Netflix gör susen!

2

Upplev nya saker. Under sommaren är Finland som bäst. Det är nu du ska träffa nya människor, besöka nya platser och testa nya saker!

Skaffa nya, fina minnen för livet!

3

SU:s workshop var en succé på EYE 2016 Svensk Ungdoms delegation på 12 personer deltog i ungdomsevenemanget EYE2016 i ­Strasbourg i maj.

På agendan fanns seminarier, workshops och nätverkande med andra ungdomsrepresentanter från hela Europa. ­Evenemanget erbjöd många aktiviteter och kulturella upplevelser inom fem temaområden; war and peace, apathy or participation, exclusion or access, stagnation or innovation och collapse or success. Deltagarna fick välja programpunkter och aktiviteter på förhand, så man fick röra sig myck-

et självständigt under evenemanget. SU:s egen workshop, Peace negotiations - a tough job, med simulerade fredsförhandlingar i väpnad konflikt visade sig mycket populär – ett viktigt tema med tanke på situationen i världen och resolutionen Youth, Peace and Security som antogs av FN:s säkerhetsråd i fjol.

50 deltagare blev tilldelade olika roller som de skulle spela i fredsförhandlingsrollspelet. Det uppstod en bra diskussion under workshoppen och som alltid så går tiden snabbt när man har roligt!

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ FRIDASIGFRIDS Idag demonstrerar vi!

@ SUIOSTERBOTTEN Grattis till Fredrik, som

#koulutuslupaus #opintomielenosoitus #näpitirti #opintotuesta#svenskungdom

vann kvällens tävling i överlägsen stil! #SUKoVa #minigolf #svenskungdom

.4.

UTSKOTTSNYTT I maj valde SU:s förbundsstyrelse nya utskottsordförande och medlemmar för verksamhetsåret 2016-2017. Björn Bonsdorff fortsätter som ordförande för internationella utskottet.

Veronika Välimäki valdes till ordförande för ekonomi- och arbetspolitiska utskottet, Theo Sjöblom leder SU:s högskolepolitiska utskott LSK, Carl-Wilhelm Stenman valdes till ordförande för Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet och Elin Rosendal leder verksamhetsutskottet Verkus. SU har också tillsatt ett helt nytt utskott – jämställdhetsutskottet, till ordförande valdes Linnea Nieminen.

“ALLA ÄR JÄMLIKA, MEN VISSA ÄR MER JÄMLIKA ÄN ANDRA”

Följ oss på @SVENSKUNGDOM

Kom med på Svensk Ungdoms sommarsemi och diskutera jämlikhet ur olika perspektiv!

Sommarsemi ordnas den första helgen i september i Esbo. Håll utkik efter mer information och anmälning på SU:s hemsida eller Facebook.

@ LILLPION

Allt är i sin ordning på #sukongress ser jag. Diskussion Svensk vs Liberal + @RichardSundman framför kafferelaterade klagomål :D Kram på er! @ VILLENORDSTROM

ARKIVHÖRNAN

BASTUBYGGE PÅ KIRJAIS Vi har tidigare SU:are att tacka för att vi idag kan basta på Kirjais kursgård! Här har vi Mårten ­Johansson, som senare blev kommundirektör för Raseborg, i full färd med bastubygget.

“SU:s bastuprojekt på Kirjais börjar så småningom vara inne på slutrakan. Mårten Johansson som varit en av bastu-entusisterna ses här i sågtagen” (Libers föregångare, Svensk Framtid nr 6, 1981. Svenska centralarkivet)

Senast jag var såhär nervös inför ett tal var när min mor fyllde 60. Det säger nog en del om vad jag tycker om SU. #SUKongress #Jättekippis @ SVENSKUNGDOM

Borde Finland gå med i Nato? Alla kandidater till förbundsstyrelsen säger JA #SUkongress @ TERVEOLENTOVE

”Man kan göra saker vettigt, och man kan göra saker mindre vettigt” @ Calle_Haglund #SUkongress @ CHRISTOFFERINGO

@BenEllenberg har hittills dagens bästa kommentar. -Cannabis är inte som potatis och ris. #SUkongress

SIFFRAN

DANIEL BACKSTRÖM VANN ÅRETS UPPSATSTÄVLING

129

Esbobon Daniel Backström, 18, tog hem vinsten i Svensk Ungdoms uppsatstävling i samhälle och ekonomi, som ordnades för första gången i år.

Uppsatstävlingens bidrag bedömdes av Susanna Ginman, chef för ledar- och debattredaktionen på HBL, Torbjörn Kevin, tidigare chefredaktör på ÅU, och Niklas Nyberg, chefredaktör på VBL. På andra plats kom Emelie Stenholm, 18 år från Närpes gymnasium och på tredje plats Raymond Gashi, 18 år från Vörå samgymnasium. Uppsatstävlingen ordnades av SU:s ekonomi- och arbetspolitiska utskott. Du kan läsa Backströms uppsats ”Europas sjuke man” på SU:s hemsida, www.su.fi.

Så många nya medlemmar värvade SU i Österbotten på Pampas Nationaldag. Österbotten är nu SU:s största krets med totalt 596 medlemmar. Heja Pampas!

.5.

SU I MEDIA

HBL 02 /04/16

TUSEN LÄKARE KAN UTBILDAS TILL PRISET AV ETT JAKTPLAN

ÅU 01/04/16 UNGDOMARNA ÄR LÖSNINGEN ”VI I SVENSK UNGDOM vill att det ska vara en

”ATT INFÖRA TERMINSAVGIFTER skulle alltså

betyda att plånboken bestämmer vem som kommer in på utbildningsprogrammen i stället för alla de som vill och har de intellektuella resurserna för det. Trots att utbildningsnivå tenderar gå i arv möjliggör det nuvarande systemet att alla kan utbilda sig oberoende av socioekonomisk bakgrund. Om studierna kostar skulle det leda till att utbildningen blir en klassfråga, en utveckling som vi vill undvika.

Det kostar mellan 22 000 och 173 000 euro att utbilda en magister enligt Undervisnings- och kulturministeriet.

En av de dyraste utbildningarna är läkarutbildningen, som har en självklar plats och funktion i samhället. Om vi jämför vad det kostar att utbilda en läkare är det småpotatis i jämförelse med jaktplan, som staten också finansierar. För priset av ett F35A-jaktplan, som eventuellt ersätter flygvapnets Hornet-plan, går

det att utbilda knappa 1 050 läkare vid Helsingfors universitet. I proportion till det här är utbildning relativt billigt och sätter man det här i perspektiv till det vad utbildningen ger samhället kan man undra hur motiverat det är att skära ned så kraftigt i utbildningen.

Vi värnar om att utbildningen också i framtiden ska vara gratis. Både löntagare och företagare betalar en hög skatt som finansierar bland annat utbildning. Unga människor upplever redan nu ett stort tryck från samhället att klara inträdesförhör, leva knappt på ett krympande studiestöd och mera studielån för att sedan vara högutbildade och snabbt slussas in i en arbetsmarknad där arbetslösheten bland högutbildade är rekordhög.”

Emma Tcheng, ordförande Fredrik Gräsbeck, verksamhetsledare Svensk Ungdom i Helsingfors Publicerad i Hufvudstadsbladet den 2 april 2016

TS 08/05/16 ”HYVINVOINNISTA SÄÄSTÄMINEN TULEE KALLIIKSI” ”TURUN KAUPUNGIN NUORISOLAUTAKUNTA vastaanotti kaupunginhallitukselta vaati-

muksen, jonka mukaan nuorisolautakunnan tulisi leikata budjettiaan 300 000 eurolla vuonna 2016. Vaatimus herätti oikeutetusti keskustelua ja monet lautakunnan jäsenet pitivät vaatimusta täysin absurdina.

Nuorisolautakunnan ylläpitämät nuorisopalvelut kuuluvat kaupungin tärkeimpiin palveluihin. Resurssien vähentäminen näistä palveluista tuottaisi pidemmällä aikavälillä enemmän kuluja kuin säästöjä.

Tällä hetkellä maassamme on noin 70 000 syrjäytynyttä ja heistä noin kolmasosa ovat 15–29 vuoden ikäisiä. Vuosittaiset syrjäytymisestä aiheutuvat kustannukset ovat vähintään 2,1 miljardia euroa. Turun kaupungin leikkauspolitiikka on lyhytnäköistä ja järjetöntä. Syrjäytymisen kustannuksia on pyrittävä laskemaan, ei kasvattamaan.

Nuorisolautakunnan budjetti on kaiken lisäksi jo nyt kaupungin lautakuntien pienin.

Nuorten hyvinvoinnista säästäminen ei ole järkevää. Järkevää olisi panostaa nuorten hyvinvointiin. 300 000 eurolla nuorisolautakunta rahoittaa nuorten hyvinvointia ja syrjäytymisen ehkäisyyn suunnattuja nuorisopalveluja, esim. turvallisia nuorisotiloja ja koulutettua henkilökuntaa.”

Matilda Karlsson, Turun RKP-nuoret Turun RKP:n hallituksen jäsen, Turun nuorisolautakunnan jäsen Publicerad i Turun Sanomat den 8.5.2016

.6.

självklarhet att ungdomarna får plats där besluten fattas och ses som en del av lösningen – inte problemen. Därför är det viktigt att förutsättningarna finns för ungdomars delaktighet, om det sedan sker genom kulturell eller politisk påverkan. De kommunala nämnderna ska til�låta ungdomsfullmäktigemedlemmar att delta i nämndmöten. Kommuner och städer ska tillgodose ungdomarnas behov, såsom utrymmen att vara i och finansiering för olika projekt och fritidssysselsättningar. För ungdomar kan och vill ta för sig! ”

Elis Henell Kretsordförande Svensk Ungdom i Åboland Publicerad i Åbo Underrättelser den 1.4.2016

VBL 18/05/16 ”GE UNGDOMARNA EN BUDGET” ”GRUNDTANKEN MED UNGDOMSFULLMÄKTIGE är verkligen god: att unga ska lära sig om kommunalt beslutsfattande och också ha en konkret chans att påverka. I praktiken fungerar det dock annorlunda.

Korsholms ungdomsfullmäktige saknar nämligen en budget. Ett organ kan fungera utan pengar, men direkt man vill omvandla en tanke till verklig handling tar det stopp. Verksamhet kan vara billig, men det är hemskt lite som kan göras helt utan kostnad. Om Korsholms ungdomsfullmäktige vill ordna ett evenemang kan ekonomiskt understöd sökas från t.ex. kultur- och fritidsnämnden, vilket innebär extra byråkrati och tid, och resultatet är osäkert.”

Ida-Maria Skytte ordförande för SU i Korsholm ledamot i Korsholms ungdomsfullmäktige Publicerad i Vasabladet den 18.5 2016.

KOLUMN

ALLT ÄR MÖJLIGT

I

fjol kom det 3 024 minderåriga asylsökande utan föräldrar till Finland.

Under tidigare år har siffran legat på ett par hundra. Så här till en början ska det direkt sägas att denna siffra inte är hög, utan att den snarare är låg.

I Finland skapar barnombudsmannen en lägesbild av de ensamkommande asylsökande barnens rättigheter och välbefinnande utifrån möten med barnen, besök på flyktingförläggningar, information från myndigheter samt bedömningar från organisationer. Utifrån detta gör jag en bedömning och lägger fram åtgärdsförslag till landets regering.

Min första bedömning presenterade jag den första oktober för den invandringspolitiska ministerarbetsgrupp som regeringen har bildat. Enligt min uppfattning har Finland inte kunnat svara för mottagandet av de ensamkommande barnen på ett tillräckligt bra sätt under slutet av sommaren och hösten. Organisationer fick till en början, utan uppdragsavtal och tydliga riktlinjer, ansvar för mottagandet av barnen bland annat på järnvägsstationer.

Jag gav regeringen sju åtgärdsförslag som bland annat gällde rekrytering och utbildning av personer som representerar barnen och forskningsprojekt för att kartlägga barnens erfarenheter av mottagningsverksamheten. Jag är särskilt orolig över tonåringar, av vilka många riskerar att bli utan verklig utbildning.

Jag säger det rakt ut. Finland har inte lyckats med att integrera personer med invandrarbakgrund. Arbetslöshetsnivåerna är höga och många riskerar att hamna utanför samhället. Det finns allvarliga brister i välbefinnandet hos barn med invandrarbakgrund i Finland, och de uppmärksammas inte tillräckligt mycket i beslutsfattandet.

Om man inte ingriper mot de trakasserier, det våld och den fattigdom som barn med invandrarbakgrund drabbas av, ökar risken för att de marginaliseras och hamnar i svårigheter i livet. Det handlar om mänskliga tragedier, allas säkerhet och om en hållbar ekonomi. Ett land, där det förra gången föddes tillräckligt många barn sett till försörjningsbördan år 1969, har inte råd att tappa ett enda barn eller en enda ungdom.

Vi behöver strukturer som ännu inte existerar. Vid förnyelsen av strukturerna måste man belysa de starkaste värderingarna inom välfärdsstaten. Universalism är en sådan värdering. Vi kan inte skapa vägar som bygger på ras eller etnisk bakgrund, strukturerna i samhället måste fungera för alla.

När vi tänker på ensamkommande barn, ska vi tänka på alla barn. Vad gäller skolan är mitt förslag att läroplikten ska knytas till barnets kompetens och utbildning istället för till barnets ålder. Alla medborgare måste garanteras en utbildning på andra stadiet oavsett ålder.

Finland har haft fel riktning. Man har begränsat rätten till dagvård just för barn, vars föräldrar är hemma. Bland dem finns många barnfamiljer med invandrarbakgrund, barn som skulle behöva mest stöd för att utveckla språket. Var åttonde 15årig pojke i Finland kan inte läsa tillräckligt bra för att klara sig i fortsatta studier.

I Finland är skillnaderna i inlärning mellan den inhemska befolkningen och barn med invandrarbakgrund de största i Norden, räknat i år cirka två till tre år.

Samtidigt har vi fortfarande en nordisk förmåga att visa solidaritet och förmåga att visa solidariteten i praktisk handling. Allt är möjligt.

.7.

TUOMAS KURTTILA Barnombudsman, Finland

”Jag säger det rakt ut. Finland har inte lyckats med att integrera personer med invandrarbakgrund”

SAMHÄLLE

Mera bzzz i maten!

Kongressen 2016 beslutade att Svensk Ungdom ska jobba för att produktionen av insekter som livsmedel godkänns då vetenskaplig kvalitetskontroll utförts. Därför bjuder Liber på ett läckert recept med rostade torkade syrsor. Receptet kommer från insektspecialisterna på företaget Finsect, som hjälper jordbrukare att få en ny inkomstkälla genom att börja producera insekter.

Rostade syrsor med kryddad olja Ingredienser: 50 gram torkade syrsor Vitlök Torkad chili Olja Färsk koriander Kryddblandning: 1 tsk salt 1 tsk spiskummin 1 tsk torkad chili Nymald svartpeppar Förberedelser: Tillred kryddoljan: Krossa några vitlöksklyftor och en torkad chili. Låt oljan smaksättas i kylskåpet över minst en natt.

Sila oljan innan användning Om du inte är en van insektätare kan det löna sig att ta bort syrsornas ben och vingar, de är rätt så hårda. Det bästa redskapet för detta är en normal salladsslunga.

Blanda kryddorna Rostning: - Hetta upp en stekpanna och tillsätt den silade, smaksatta oljan.

- Lägg till syrsorna på den heta pannan. Rör om och vänd på syrsorna i den mycket heta pannan i cirka 30 sekunder. Var försiktig, torkade syrsor blir lätt brända, 30 sekunder i het olja räcker bra.

-Flytta pannan från kokplattan, lägg till kryddblandningen, rör om - Lyft försiktigt syrsorna på ett hushållspapper och låt oljan rinna av så att de inte blir flottiga.

- Hacka koriandern och blanda med syrsorna. Njut!

Den första januari 2018 träder EU-ländernas förordning om nya livsmedel i kraft, också insekter räknas till dem.

Vissa länder har tolkat förordningen så att man redan nu får sälja hela insekter men inte processade. I F­ inland är försäljningen av insekter som livsmedel helt förbjuden. Efter att förordningen har trätt i kraft kan insekter tillsammans med en rad andra nya livsmedel komma att godkännas. Alla nya livsmedel måste ändå genomgå en riskbedömning och godkännas innan de får börja säljas.

Syrsorna kan ätas som snacks eller användas exempelvis som fyllning till tacos.

KÄLLA: WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

.8.

Tove Ljungqvist

Utanför Europaparlamentet i Strasbourg

En vecka i EU-parlamentet FOTO

FÖRSTA VECKAN I APRIL deltog

jag tillsammans med 200 andra unga i Model European Union i Strasbourg. Målet med den intensiva veckan var att simulera EU:s beslutsfattningsprocess När man ansökte om deltagande, skulle man förutom att skriva en essä, också välja vilken roll man helst vill ha under veckan. Alternativen var Europarlamentariker, minister, lobbyist, journalist eller översättare.

Jag fick i uppdrag att representera SPD Tyskland, och att därmed vara en Europarlamentariker i den politiska arbetsgruppen Socialists & democrats.

ALLA ÅTTA PARTIGRUPPER var

representerade, och tillsammans skulle vi bearbeta två direktiv. Det ena handlade om biodiesel och det andra om migration.

TEXT Tove Ljungqvist Lotta Fors och Tove Ljungqvist

Ministrarna i ministerrådet arbetade med samma direktiv och tillsammans försökte vi nå en helhetslösning, inom det ordinarie lagstiftningsförfarandets ramar, vilket inte var lätt.

Det var svårast att förstå vilka effekter en liten detalj (exempelvis en justering från 4 till 5 procent i en viss fråga) skulle ha, och hur man själv skulle förhålla sig till detaljen. Utöver sig själv skulle man ständigt ta hänsyn till den politiska arbetsgruppen, samt de övriga partigrupperna i parlamentet. Vi behövde majoritet i parlamentet för att verka trovärdiga inför ministerrådet.

Det handlade alltså mycket om kompromisser, förhandlingar och socialt maktspel. Man fick utnyttja hela sin sociala kompetens för att uppnå

.9.

samma våglängd med samtliga personer, för att kunna förhandla fram en gemensam lösning trots att man inte delade samma åsikt med alla.

DET VAR EN VÄLORGANISERAD och

verklighetstrogen simulering av det praktiska EU-lagstiftningsarbetet. Hektiskt med interna förhandlingar långt in på småtimmarna, läsning av EU-lagstiftning tills ögonen blev suddiga och skrivande av ändringsförslag.

Men det hårda arbetet belönades av den känsla av samhörighet och meningsfullhet som skapades. Trots att vi inte gjorde några konkreta beslut känns världen nu som en mycket hemtrevligare plats, då jag vet att 200 likasinnade unga bara väntar på sin chans att få förändra världen på riktigt.

SAMHÄLLE

KONGRESSEN 2016

. 10 .

TEXT & FOTO

Susanna Rapp

”Svensk Ungdom kommer aldrig att sluta arbeta för mänskliga rättigheter, Svensk Ungdom kommer aldrig att sluta kämpa för flera jobb, Svensk Ungdom kommer aldrig att sluta kämpa mot nedskärningar i utbildningen.”

SÅ INLEDDE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Ida Schau-

man öppningstalet på Svensk Ungdoms 73:e kongress på Arcada i Helsingfors.

Kongressen gick av stapeln i slutet av april och evenemanget lockade ett hundratal delegater från olika håll i landet.

Helgen inleddes med ett seminarium om megatrender med bland andra

Elina Kiiski Kataja, sakkunnig på Sitra, och riksdagsledamot Mats Löfström som talare. På det fullspäckade programmet fanns också behandlingen av 30 motioner samt ett allmänpolitisktskattepolitiskt och högskolepolitiskt program.

Under den allmänpolitiska debatten på lördagen kritiserade många den nuvarande regeringen. Andra teman som diskuterades flitigt var bland annat försvarssamarbetet, kommunalvalet och ungas välmående. Också medlemstidningens namnbyte till Liber väckte debatt. En del delegater var missnöjda med att ändringen gjorts med så snabb tidtabell och föreslog att namnet skulle ändras tillbaka till Svensk Framtid.

Kongressen röstade ändå för att hålla kvar det nya namnet med klar majoritet.

En av motionerna som fick mest medieuppmärksamhet var förslaget

om att SU ska jobba för att Finland godkänner insekter som livsmedel.

Under helgen godkändes också bland annat motionen om att varje studerande, oberoende av hemort, ska ha rätt till studierabatt på all kollektivtrafik och att punktskatt för fyrverkerier införs.

Däremot föll motionen om att legalisera cannabis med rösterna 46-28. Före omröstningen fördes en intensiv debatt där alla tänkbara aspekter ventilerades.

Under kongressen valdes också ordförande och en ny förbundsstyrelse.

Ida Schauman fick fortsatt förtroende och SU visade också sitt starka stöd för Schaumans kandidatur i SFP:s ordförandeval. Till vice ordförande valdes Lisa Palm och Richard Sundman. Som medlemmar till förbundsstyrelsen valdes ­Mikaela Henriksson, Christoffer Ingo, Anna Nylund, Frida Sigfrids och ­Rebecka Streng. Den nya förbundsstyrelsen presenterar sig på nästa uppslag.

Årets Kongress samlade ett hundratal ivriga SU:are till Helsingfors

Sångledarna Jose Forslund och Veronica Välimäki underhöll deltagarna under lördagens supé på restaurang Presto

Delegat Ville Fors från Åboland lägger sin röst i urnan

Förbundsordförande Ida Schauman framhävde i sitt öppningstal betydelsen av sysselsättning, utbildning och mänskliga rättigheter.

. 11 .

SAMHÄLLE

DEN NYA FÖRBUNDSSTYRELSEN PRESENTERAR SIG I april fick Svensk Ungdom en ny förbundsstyrelse. Med i styrelsen valdes många nya ansikten men också några mer erfarna rävar. Liber ställde fem frågor till den nya förbundsstyrelsen: ++ Vem är du? ++ Varför började du med politik? ++ Vilka frågor brinner du för? ++ Secret superpower? ++ Favoritsyssla på sommaren?

IDA SCHAUMAN, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

++

Jag är en 27-årig kaffeberoende världsförbättrare från Åbo. Har världens bästa jobb som SU:s förbundsordförande för tredje året.

++

Jag har alltid varit intresserad av min omgivning och haft åsikter. För 13 år sedan drog min syster med mig i SU och har aldrig ångrat mitt val.

++

Jobb, utbildning och jämlikhet har blivit de tre jag har fördjupat mig mest i. Finns få frågor som jag inte tycker är intressanta och alla frågor påverkar någons vardag.

++

Jag är kvinnan som kan tala med hästar. Är tidigare hästflicka och saknar det väldigt mycket.

++

Att sitta på en solig uteservering och förbättra världen med vänner.

LISA PALM, VICE ORDFÖRANDE

++

Jag är 24 år gammal och hemma från Vasa och Nykarleby. Jag har varit med i SU i 10 år (!). ­ Jag är politices kandidat och jobbar vid Skatteförvaltningen.

++

Jag började med politik för att jag var väldigt intresserad av samhällsfrågor. Jag ville påverka samhället och göra världen bättre och mera rättvis.

++

Jag brinner för jämlikhet och rättvisa.

++

Jag är sjukt bra på att odla tomater.

++

Att njuta av vädret med en bra bok i handen och att åka båt i skärgården.

RICHARD SUNDMAN, VICE ORDFÖRANDE

++

26-årig Sibbobo som jobbar inom konsulterande business-to-business solution sales av IT-lösningar till den offentliga sektorn. Utöver det vill jag hela tiden lära mig ny kunskap, få nya erfarenheter samt träffa nya människor.

++

Vem för min talan om inte jag själv? Jag har alltid varit intresserad av att vara med och påverka saker som berör mig och min omgivning. Hur kliché det än låter vill jag genuint jobba för en bättre framtid.

++

Dessa varierar lite men återkommande ämnen är mänskliga rättigheter (inkl. jämställdhet), ­försvar- och säkerhetspolitik samt företagsamhet och internationell handel.

++

Well it wouldn’t be secret anymore if I told it here now, would it?

++

Vara offline, resa utomlands och dricka Champagne.

. 12 .

REBECKA STRENG, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM

++

En 18-årig livskonstnär och student från Lojo. För tillfället har jag glädjen att fungera som ordförande för både SFP i Lojonejden och för Lojo ungdomsfullmäktige.

++

För att lära mig mera om samhället och se om en individ verkligen kan få sin röst hörd. Och det kan man, speciellt när man samarbetar i en organisation som SU.

++

Mänskliga rättigheter, utbildning och miljöfrågor.

++

Kan skriva en essä eller till exempel en insändare på 15 minuter.

++

Att lära mig mera genom att läsa utomhus.

CHRISTOFFER INGO, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM

++

Jag är 21 år gammal och kommer från Korsholm. Studerar företagsekonomi vid Novia i Vasa och jobbar på familjens fårgård.

++

För att det fanns så mycket som jag inte kunde förstå i vårt samhälle. Politiken är mitt sätt att försöka påverka.

++

Landsbygdsfrågor, arbetsmarknad och utbildning

++

Kung på Excel och Snapchat. Dock ej på samma gång.

++

Har massor. Men bara det regnar i passliga mängder så är jag oftast nöjd.

MIKAELA HENRIKSSON, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM

++

Jag är född och uppväxt i Jakobstad men bor och studerar numera i Helsingfors. Fyller 21 i början av sommaren. Jag är en tjej som har svårt att sitta stilla och tycker därför om när det händer saker och ting.

++

Mitt intresse för politik började ganska tidigt på grund av min familj där vi alltid har diskuterat mycket politik. För något år sedan kände jag att jag också vill vara med och påverka hur vårt samhälle skall se ut.

++

Jämställdhet och allas rätt till likabehandling.

++

Bakning

++

Att simma och åka båt

FRIDA SIGFRIDS, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM

++

Hej! Jag är 20 år gammal och studerar statsvetenskap i Åbo.

++

Jag började med politik eftersom jag såg mycket som jag tyckte var fel i vårt samhälle som jag ville ändra på.

++

Jag brinner speciellt mycket för högskolepolitik och miljöfrågor.

++

Det kanske inte räknas som en superpower men en sak många inte vet om mig är att jag dansat balett i ungefär 13 år.

++

Äta jordgubbar och dricka skumpa!

ANNA NYLUND, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM

++

En social, glad och aktiv 24- åring hemma från Esbo som nu studerar till klasslärare i Vasa.

++

För att bättre förstå mig på hur besluten i vår omvärld fattas, samtidigt som jag vill vara med och påverka de besluten.

++

Allt som berör utbildning, unga och jämlikhet.

++

Multitaskare som försöker se det positiva i allting.

++

Njuta av att vara ute till havs och av att äta gott, speciellt grillat.

. 13 .

SAMHÄLLE

Alla vinner på Reko TEXT FOTO

Charlotta Asplund Maria Frände

med sin familj, en heltidsanställd och flertalet säsongsanställda driver han FinneFarm.

SÅ KOM REGNET och

JAG RINGER UPP CHRISTER FINNE på

morgonen ett par timmar innan överenskommen tid för intervju.

– Nej, det passar inte så bra nu. Vi var uppe till klockan två i natt och planterade, eftersom de lovat regn.

Men inte regnar det ännu, så vi får väl fortsätta. Kan ni komma i morgon i stället?

Jordbrukarens vardag i ett nötskal.

Vädrets obestridliga betydelse. Bonddöttrar som vi är, jag och fotografen, har vi full förståelse.

Finne är grönsaks- och spannmålsodlare i Solf, Korsholm. Tillsammans

vi fick chansen att göra en intervju om Reko – rejäl konsumtion.

Det går ut på att förhandsbeställda, närproducerade livsmedel säljs en viss tid på en viss plats. Direkt från producent till konsument, utan mellanhänder.

Finne har sålt sina produkter via Reko redan i flera år, i huvudsak genom Reko-ringarna i Solf, Vasa, Kvevlax och Laihela. Han tycker att konceptet är bra.

– Jag har alltid varit för att handla lokalt. Genom Reko säljs närmat på riktigt.

Producenten får lite mera i handen och konsumenten köper produkten lite billigare än i en vanlig butik. Alla vinner.

– Det är den bästa marknadsföringskanalen som finns. Partiaffärer vill inte

. 14 .

chansa på nya produkter, men via Reko kan vi få kunderna intresserade. Fårflocksmentaliteten är stark; om någon vågat beställa en speciell produkt ser andra i gruppen det och vågar också pröva på.

Det är så de flesta Rekoringar fungerar, genom Facebookgrupper. Där skriver producenterna vad de kommer att sälja vid nästa tillfälle, och så lägger gruppmedlemmarna in sin beställning genom en kommentar till producenten. Alla ser vad alla köper. Förutom de som inte använder sig av Facebook, utan ringer eller skickar e-post i stället.

Det är just beställningssystemet som Finne ser som största nackdelen med Reko.

– Det är otroligt tidsdrygt att sammanställa alla beställningar. En producent med dyrare produkter får på

så vis mera ekonomisk vinning per beställning.

– Vårvinterns Reko-försäljning var i princip välgörenhet från vår sida.

Lagervarorna är så förmånliga – morötter, kål och lök – att det i princip inte lönar sig att sälja dem med den arbetsmängd som krävs för Reko, inflikar dottern Rosmarie Finne.

Producentpriser, ja. Muntert skrock sprider sig runt kaffebordet när jordbruksstöd och landsbygdsverket kommer på tal. Det går inte att ta miste på sarkasmen.

– Vi har i alla fall fått våra stöd, värre är det för djurproducenterna. Men varken jordbruksstöden eller producentpriserna har gått upp på ett tiotal år, samtidigt som allt vi behöver för produktionen har ökat i pris.

PAPPERSARBETET OCH ATT HITTA DUKTIG arbetskraft är andra bekymmer för jordbrukaren. Reko verkar ändå vara en positiv del av FinneFarms verksamhet.

Förutom ekonomiska och ekologiska

vinster, marknadsförs Reko som socialt fördelaktig jämfört med konventionell handel.

– Absolut är det en social grej. Det är roligt att få feedback direkt av kunden, och inte sällan utbyts idéer kring mat. Den direkta kontakten till kunden uppskattas.

– Också försäljarna emellan skapas en gemenskap som annars inte skulle finnas. Dessutom får vi tillfälle att göra byteshandel med fina varor som andra producerat, säger Rosmarie.

ANNE-MARIE WISTBACKA och

Benjamin Burman brukar handla på Reko i Vasa och ser fördelarna med ringarna främst som ekologiska och i många fall ekonomiska. I deras fall är de sociala fördelarna en bonus och inte något de utgick från när de gick med i Reko.

– Men jag kan tänka mig att det är något som många tycker om, säger Wistbacka.

Den största fördelen med Reko-ringarna är enligt paret att stöda

lokala producenter och i utbyte få utmärkta varor till ett bra pris.

– Det är motiverande att betala direkt till lokala producenter, tycker Wistbacka Att produkterna håller hög kvalité och att flera produkter är sådana som inte fås i butiken är den främsta orsaken till varför de valt Reko.

– Vi har inte varit med i Reko-ringen så länge att vi hunnit testa så många saker. Men hemgjord yoghurt är en hit, liksom hemgjort rågbröd och ekologiska ägg. Kött och korv är också av bra kvalitet, så det brukar vi handla.

– Nackdelar med Reko är att man måste planera sina inköp på förhand och ha med tillräckligt med kontanter.

Producenten och konsumenten övertygar mig ändå om att de positiva sidorna väger betydligt tyngre. Alla verkar vinna på Reko.

En lista på Reko-ringar runt om i landet finns på www.ekonu.fi

<< Christer Finne i växthuset < Christer Finne med barnbarnet Rasmus Ribacka och katten Spöötje (österbottniska för spöke).

. 15 .

KOLUMN

VARIFRÅN KOMMER KÖTTET PÅ GRILLEN?

S

ommaren är här och vårbruket börjar vara avklarat i hela landet. De senaste åren har varit otroligt tuffa för det finländska lantbruket först med sanktionerna mot Ryssland, följt av förra årets försenade skördar på grund av för blöta marker då maj och juni regnade bort. Skulle det bara vara dessa faktorer så hade man kunna kalla det synd och otur. Men i våras kom den sista droppen som fick bägaren att rinna över.

Landsbygdsverket och Jordbruksministeriet har inte över huvudtaget reagerat på den stora traktormarschen som ordnades i Helsingfors i mars. Stora delar av lantbruksstöden för 2015 är fortfarande obetalda i skrivande stund. I mars kunde skuldsatta gårdar ansöka om krisstöd, som de flesta blev beviljade. Nu ser det ut som att detta krisstöd inte kommer att utbetalas förrän hösten 2016, och hur det går med stöden år 2016 vågar man inte ännu sia om. En sak är säker.

Statens agerande har satt bönderna i en ond spiral som kommer att kosta den inhemska matproduktionen dyrt.

Den senaste tiden har exporten av smågrisar väckt diskussion, efter att Spotlight tog upp ämnet. Det är bra att frågan lyfts fram. Men hur det har hanterats av både media och allmänheten är oroväckande. Det är viktigt att veta att ingen som förmedlar smågrisar strävar efter exportera dem. Varje såld gris orsakar förlust eftersom man konkurrerar med europeiska priser. Då kan man fråga sig hur det är möjligt att vi har en överproduktion av smågrisar. Orsaken är att det helt enkelt tar över ett år att balansera produktionen. Sägas bör också att dessa 30 000 smågrisar, som exporterats till Polen i januari-april, är en låg siffra jämfört med en del andra länder. Från exempelvis Danmark exporteras årligen 3 miljoner smågrisar med kuperad svans.

Det som förbryllade mig mest då exporten lyftes upp är livsmedelsverket Eviras dåliga koll på avstånden och vad som egentligen händer under resorna.

Varje lastbilslass av djur som ska exporteras behöver ha en resplan. I den ska det stå antalet djur, den exakta sträckan, planerad restid och rastplatser. Denna resplan skall lämnas in till Evira, vilket oftast sker. Men sedan händer inget. Evira har ingen som helst uppföljning på att resan gått så som planen beskriver. Och vad myndigheterna nu gör i smågrisfallet i Polen kan man bara gissa – ingenting tror jag.

Vi ska inte direkt fördöma dem som valt att sälja dessa smågrisar. Alternativet hade varit att med en enorm förlust föda upp dem och exportera köttet, eller att helt enkelt avliva grisarna. Om vi skulle bli bättre på att äta inhemskt skulle importen kunna minska och därmed skulle den levande exporten sjunka. Vi börjar med våra egna val, sedan med att det offentliga visar exempel. Ett sätt är att förbjuda stat och kommuner att servera produkter som inte har producerats enligt finsk lagstiftning. Då har vi redan kommit långt, då behöver vi inte längre tala om lastbilar som åkt till Polen.

Kom ihåg, bakom varje måltid finns en bonde. Trevlig sommar och ät inhemskt kött.

. 16 .

CHRISTOFFER INGO Förbundsstyrelsemedlem

” Statens agerande har satt bönderna i en ond spiral som kommer att kosta den inhemska matproduktionen dyrt”

VÄRLDEN

STORBRITTANNIEN STÅR SPLITTRAT INFÖR FOLKOMRÖSTNINGEN

Den 23 juni 2016 smäller det. Storbritannien står inför en folkomröstning om landet ska stanna i EU eller inte.

Helen Honkasaari ILLUSTRATION Lotta Fors TEXT

S

torbritannien har länge förhållit sig kritiskt till EU och David Camerons regering har fått den otacksamma uppgiften att övertyga folket om att det nuvarande verkligen är ett bättre alternativ än att stå utanför unionen.

Premiärminister David Camerons diskussioner med EU-ledningen och hans avtal lyckades inte dämpa kravet på en folkomröstning, utan det snabbade snarare upp processen. De EU-kritiska rösterna gör narr av hans avtal och i ett taktiskt drag bestämde man att hålla folkomröstningen så snart som möjligt. I skrivande stund är det lite på 30 dagar kvar.

D

et problematiska med den här folkomröstningen är att kravet ursprungligen kom från den politiska eliten snarare än ett brett fält av allmän opinion. En stor del av befolkningen var och är alldeles ointresserad av frågan och måste nu med en snabb tidtabell bestämma vad de ska rösta för. Opinionsmätningarna visar ett ökat intresse för frågan men de bör tas med en nypa salt, ifall man minns hur fel det gick i förra parlamentsvalet. Då visade opinionsmätningarna att Labour skulle vara den stora vinnaren men det konservativa partiet segrade i själva valet. Det viktiga som ändå framgår av opinionsmätningarna är att de röstberättigade väljarna kan delas in i tredjedelar. En tredjedel är för EU, en tredjedel är emot EU och en tredjedel vet inte riktigt vad de skall tycka och rösta. Det är alltså den sista tredjedelen som kommer att avgöra resultatet.

V

alkampen står nu mellan två motsatta sidor, två officiella kampanjer och ett antal mindre kampanjer. Valkommissionen i Storbritannien har valt de officiella in och ut kampanjerna utifrån ett antal alternativ. Det fanns flera kampanjer som tävlade sinsemellan om positionen som officiell kampanj mot EU-medlemskapet, med flera intressanta utspel där kampanjteam splittrades i tu över interna konflikter.

D

e officiella kampanjerna heter Britain Stronger In Europe och Vote Leave. Stronger In var den enda kampanjen på in-sidan som ställde upp, medan Vote Leave vann över två andra ut-kampanjer. Ställningen som den officiella kampanjen är viktig eftersom den dikterar hur mycket pengar kampanjen får till sitt förfogande. I Storbritannien finns det lagar som begränsar kampanjbudgetarna enligt ett proportionerligt system, och de officiella kampanjerna har de största med 7 miljoner pund var.

Camerons val att skicka ut ett informationsblad om regeringens (positiva) ställning till folkomröstningen har tolkats som ett sätt att bryta mot reglerna. Faktum att detta infoblad bekostades med skattepengar och skickades till alla hushåll har gett in-sidan publicitet som ut-sidan inte kan kontra.

K

ampanjen Stronger In fungerar som en paraplykampanj för alla partier och Liberal Democrats, SFP:s systerparti i Storbritannien, är aktiva inom den. StrongerIN riktar sig direkt på att övertyga osäkra

. 17 .

VÃ&#x201E;RLDEN

EU

. 18 .

väljare om att det är bättre att stanna i EU. Kampanjen samarbetar tätt med lobbyorganisationen Business for New Britain för tillgång till statistik på positiva ekonomiska aspekter av EU medlemskapet.

Liberal Democrats kör också en egen kampanj #INtogether som är riktad till dem som vill stanna i EU. Kampanjen siktar på att mobilisera precis den väljargruppen, eftersom det är viktigt att det pro-europeiska väljarna verkligen använder sin röst när valdagen kommer. Den stora faran är att de pro-europeiska väljarna inte orkar eller bryr sig om att registrera sig och sin röst i folkomröstningen och att in-sida på så vis går miste om röster. De pro-europeiska väljarna har kanske inte insett hur hätsk ut-kampanjen är och hur aktiverade deras väljare är. Ifall de pro-europeiska väljarna inte går till urnorna kan Storbritannien kyssa EU farväl. De röstberättigade börjar dock långsamt vakna till allvaret att den här folkomröstningen är avgörande för landets framtid.

F

ör Liberal Democrats del är folkomröstningen den stora utmaningen. Partiet har alltid varit välsinnat till EU och kan nu göra kampanj som det enda partiet som haft samma åsikt från början. Det är en fin liten pik mot Cameron som flirtat med euroskepticism. Sedan förlusten i förra parlamentsvalet har partiet aktivt arbetat för att återupprätta sin status och position inom det politiska fältet

”STORBRITANNIEN KAN FUNGERA SOM MODELL ­FÖR ANDRA LÄNDER”

TEXT

Susanna Rapp

OM BREXIT BLIR VERKLIGHET kommer de största konsekvenserna att

vara principiella, säger Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen. Enligt henne skulle Storbritanniens utträde ur EU fungera som en modell för andra EU-kritiska länder.

– Hittills har inget medlemsland lämnat EU så man har tagit EU mer eller mindre för givet. Ett utträde har inte tidigare ansetts vara ett realistiskt alternativ, det har inte funnits någon modell att gå tillbaka till, säger Tiilikainen som deltog i Bildningsförbundets paneldebatt Brexit- Europas ödesstund i början av maj.

Om Storbritannien säger nej till EU kommer spekulationerna i andra länder att öka och utnyttjas politiskt, tror Tiilikainen. Bara det att folkomröstningen ordnas ger ny energi till EU-skeptiker och som följd kan nya folkomröstningar komma att ordnas även i andra länder.

– Om Storbritannien går ur EU kan starka grupper som motsätter sig EU också börja ställa krav, inte bara på den egna regeringen utan på EU-nivå.

Också utrikespolitiken skulle bli mer komplicerad i och med brexit. Ett EU utan Storbritannien är svagare och mindre trovärdigt på de globala arenorna.

– Den europeiska ståndpunkten i viktiga politiska frågor i den internationella politiken skulle inte längre alltid kunna slås fast inom EU. Istället skulle medlemsländerna först förhandla sinsemellan och sedan

och Lib Dems Fight Back -kampanjen har gett resultat. I de nyligen avslutade lokalvalen tog Liberal Democrats igen platser i de valdistrikt där de led en förlust i riksdagsvalet förra året och ökade det totala antalet platser i kommunfullmäktige.

I

och med månadsskiftet maj-juni börjar alla kampanjer vara i full fart och det är ett nöje och samtidigt alldeles förfärligt att se på när motparterna drabbar samman.

Ett par veckor sedan kunde man gå på Brexit- the movie visningar och kampanjer såsom Grassroots Out (en UKIP ledd ut-kampanj) målar upp hotbilder om att man inte kan utvisa terrorister från landet om man är medlem i EU. De fina och positiva bilderna #INtogether lyfter fram med till exempel fri rörlighet, HBTIQ rättigheter och arbetarrättigheter är därför desto viktigare.

F

olkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU borde inte ses som ett val mellan pest och kolera eller vara ett val gjort på rädsla. Den stora frågan i valet är om Storbritannien i fortsättningen vill vara en del av världen och det internationella samfundet eller inte.

Skribenten jobbar för Liberal Democrats via Liberal Praktik och är aktiv i SU i Åbolands kretsstyrelse

med Storbritannien för att kunna koordinera intressen och politiken och den vägen få en starkare europeisk position.

En orsak till den negativa folkopinionen mot EU i Storbritannien är att många känner att beslutsfattarna har fört dem bakom ljuset.

Ursprungligen har britterna främst talat om ett ekonomiskt samarbete, inte politiskt.

– Det har varit svårt för dem att hänga med och medge att man nu är med i en politisk union, inte bara ett ekonomiskt samarbetssystem, säger Tiilikainen – Kritiken har hela tiden funnits där och den har gått upp och ner beroende på vad som har funnits på EU-agendan. Så länge det har att göra med till exempel konkurrenskraft och inre marknad så är det inte så illa i den allmänna debatten men så fort man börjar diskutera Europeiska konstitutionen eller något som har att göra med kommissionens roll så börjar kritiken om federalism, säger Tiilikainen och påpekar också att den gula pressen bär ett stort ansvar för de negativa stämningarna.

Om Storbritannien väljer att gå ur EU är det å andra sidan möjligt att vissa fördjupningsprocesser inom EU kommer igång snabbare, tror Tiilikainen – Storbritannien är lite av EU:s enfant terrible. Det betraktas som en svår partner och har alltid krävt specialarrangemang, specialparagrafer och undantag. Ändå hoppas många på att det blir ett ja till EU den 23 juni.

Veckan efter folkomröstningen ska Europeiska rådet sammanträda.

Då har man facit i hand och om det blir ett nej ska det också finnas tydliga steg för hur processen går vidare.

– Man måste förbereda sig för och ta på allvar att det kan bli ett nej, trots att man hoppas på ett ja.

. 19 .

SAMHÄLLE

På cykel i Haag

Studieresa på cykel i Haag TEXT & FOTO

A

Axel Nurmio

msterdamin lentokenttä on osittain evakuoitu terroriuhan takia. Det fick vi läsa sent på kvällen på Helsingin Sanomats webbsida den 12 april. Några timmar innan evakueringen satt åtta SU:are på samma flygplats och väntade på att få gå ombord på planet till Stockholm. Så dramatiskt avslutades SU i Helsingfors studieresa till Haag och Amsterdam. Vi kan ändå tillägga att det var berusad polsk man som låg bakom alarmet och inte en SU:are.

S

U i Helsingfors ordnade en studieresa till Amsterdam och Haag i april, vilket var mycket uppskattat bland deltagarna. Syftet

med resan var att bekanta sig med cykelkulturen i Nederländerna och besöka kända institutioner som Fredspalatset i Haag och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Såklart fick deltagarna också koppla av, vilket var ganska skönt på en idyllisk sandstrand i Haag och på en solig uteservering i Amsterdam.

Dessutom fick deltagarna också hälsa på gamla bekanta som numera bor i Nederländerna! Ett stort tack till både Sara Lindholm och Johanna Mantere för att de tog sig tid att träffa oss!

M

an kan med all orsak fråga sig varför SU i Helsingfors lägger stora summor pengar

. 20 .

på att fara utomlands. Det kan ändå lätt motiveras med att man lär sig så mycket, trots att man ”bara” går och ser på saker och lyssnar på lite information.

Speciellt för ­Helsingfors krets är det viktigt att bekanta sig med fungerande trafiklösningar för cyklister, eftersom alla som har cyklat i huvudstadsregionen vet hur farligt det är att ta sig fram bland alla bilar, bussar och spårvagnar. Det var något som man inte behövde oroa sig för i Amsterdam. Resan var också aktuell med tanke på det kommande kommunalvalet och kampanjarbetet, då trafiklederna är en viktig del av kommunalpolitiken.

Goda erfarenheter gör det är lättare

att föra fram fungerande lösningar i politiken. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt om någon annan har hittat på ett fungerande system, liksom Amsterdam i fråga om cykeltrafik.

C

ykeln är något som säkert alla resedeltagare förknippar med resan. Utöver den guidade cykelturen i Amsterdam cyklade många omkring i Haag. Resan hade några förbestämda mål varje dag, men den största delen av ljusa tiden utforskade vi staden från cykelsadeln. Studiebesöken bestod av OSSE, United Network of Young Peace Builders, Ambassadörsprövlingen Fredrik Kampman och Fredspalatset, alltså FN:s internationella domstol. Internationella domstolen hörde till det mest minnesvärda, eftersom det nämns i medierna med jämna mellanrum. Tyvärr var det förbjudet att fotografera i Fredspalatset men istället kunde man koncentrera sig extra noggrant på rundvandringen.

Palatset var fyllt av konst från många olika länder, men guiden kunde inte berätta om Finland eller Sverige hade bidragit med något i palatset.

I OSSE fick vi bekanta oss med fredsförhandling och höra om aktuella projekt. Speciellt Kaukasiens spända läge var på tapeten eftersom en av dem som tog emot oss var från Azerbajdzjan. Vi fick också veta mycket om läget i Ukraina och Krim. Det internationella fredsarbetet är en mycket knepig fråga och den största delen av förhandlingarna förs bakom

Man behöver alltså inte uppfinna hjulet på nytt om någon annan har hittat på ett fungerande system, liksom Amsterdam i fråga om cykeltrafik.” lyckta dörrar. Därför är den största delen av specifik information sekretessbelagd.

Vi fick ändå en allmän blick på hur läget ser ut i olika konfliktdrabbade områden.

Tyvärr var Astrid Thors, som jobbar som högkommissionär för frågor om nationella minoriteter, inte på plats då hon

^ Gruppbild! Från vänster: Emmy Simons, Veronica Välimäki, Linda Nyberg, Jose Forslund, Fredrik Gräsbeck och Mikaela Henriksson. Axel Nurmio och Dennis Bravsten är bakom kameran > Axel Nurmio uppe på ett “a” i Amsterdam. Fotad av Mikaela Henriksson

. 21 .

var bortrest på grund av sitt arbete, men vi fick ändå kika in på hennes kontor i OSSE.

I

det stora hela var resan mycket lyckad trots att vi var väldigt nära att uppleva det upptrappade terrorläget i Europa.

Vi får bara hoppas att resor i fortsättningen också är lika smidiga inom EU, trots att vi allt för ofta hamnar läsa liknande rubriker som jag nämnde i början. Det är mycket givande att resa i gott sällskap med SU:are. På en vanlig turistresa skulle man knappast ha sett mer än lite tulpaner och väderkvarnar, och eventuellt en och annan coffe shop och red light district i Nederländerna. Därför var det mycket mer givande att resa med SU och få bekanta sig med det som intresserar ur en politisk synvinkel.

Vi vill ännu varmt tacka vår reseledare och verksamhetsledare Fredrik Gräsbeck som har gjort ett otroligt jobb för att resan skulle bli av och dessutom så otroligt smidig! Vi tackar också de som har gjort resan finansiellt möjlig.

Som Jose Forslund upprepade gånger sade på resan och om resan: ”Det här var ett vinnande koncept”.

SAMHÄLLE

Uppgradera ditt liv I framtiden kommer man att kunna mäta och kontrollera alla kroppsfunktioner från stress till mardrömmar - i alla fall om man ska tro utställarna på Upgraded Life Festival, det största nordiska evenemanget för hälsoappar och -innovationer

TEXT FOTO

Emilia Jansson Petri Anttila

PÅ UPGRADE LIFE FESTIVAL, som

ordnades i slutet av maj i Helsingfors, presenterade en rad företag olika produkter och applikationer som ska hjälpa användaren att uppgradera sitt liv. Under evenemanget får uppstartsföretag inom hälsoindustrin också en chans att skapa kontakter.

Evenemanget grundades av Christian Lindholm, Sebastien Gianelli och Kenneth Salonius år 2012. Intresset för hälsa hade ökat under de senaste åren och de märkte att det egentligen inte fanns någon gemenskap inom branschen. Det första året hade evenemanget kring 20 deltagare medan det i år lockade över 1100 deltagare. Evenemanget växer alltså ständigt och nästa år blir det sannolikt ett tvådagarsevenemang.

Målet för Lindholm, Gianelli och Salonius var att stärka gemenskapskänslan i hälsobranschen och få olika generationer att börja samarbeta. I början gjorde de allt på sin fritid men numera har de tre anställda som koordinerar festivalprogrammet. Fortfarande görs en del som frivilligt arbete, i år var det över 70 volontärer som skötte om arrangemangen på evenemanget.

UNDER UPGRADED LIFE FESTIVAL visades många olika produkter som alla var innovativa på olika sätt. Exempelvis möbeltillverkaren Isku har lanserat möbler som ser ut som vanliga stolar och soffor men är antibakteriella. De kostar kring 20 – 30 procent mer än vanliga möbler, men

målet är att få in dem på alla offentliga platser, speciellt inom sjukvården.

Owise är i sin tur en applikation som guidar kvinnor som fått bröstcancer från första dagen av diagnosen.

Applikationen är skapad av en grupp läkare och med hjälp av den kan kvinnor samla all information på ett ställe och kontrollera den.

Finländska Beddit är en sensor som visar all information om hur användaren sovit och vilka områden som borde förbättras för en bättre sömn.

Företagen som deltog i evenemanget hade olika idéer och syn på hälsa och välmående men det som förenar dem är att de vill bana en ny väg inom hälsoindustrin.

ETT AV FÖRETAGEN som

kommit till Upgraded Life festival för att tala om sin uppfinning var Dreamjay. Dreamjay, som strävar efter att genom teknologi förbättra sömnkvalitet och välmående, har skapat en app som kan användas för att kontrollera mardrömmar.

Företaget med elva anställda grundades i Polen men Dreamjay är numera också aktivt i USA. En av grundarna, Lukasz Mlodyszewski, ställde upp på intervju för Liber.

Mlodyszewski berättar att deras idé ursprungligen var att hjälpa människor att välja vad de drömmer om. Efter forskning visade sig ändå vara för invecklat. Företaget valde istället att fokusera på att tygla och förhindra mardrömmar.

. 22 .

APPEN NIGHTLY BASERAR sig

på en kombination av ljud och bild. Innan man går och lägger sig ska man titta på en video eller bild i två minuter. Bakgrundsmusiken, bilderna och färgerna har en specifik funktion som ska lugna ner hjärnaktiviteten. Telefonen lämnas nära sängen. Ifall applikationen upptäcker att hjärnaktiviteten börjar förändras och man börjar drömma mardrömmar, börjar den spela upp ljud på låg nivå som förhindrar mardrömmen men som inte väcker den sovande. Applikationen kommer snart att testas på ett amerikanskt barnsjukhus.

– Med hjälp av vår största testrunda någonsin testar vi Nightly även fungerar på barn. Det är lite svårare då barnens hjärnor inte är färdigt utvecklade och fungerar på ett annat sätt.

MLODYSZEWSKI SÄGER att

en av de stora utmaningarna som entreprenör är att balansera mellan att göra investerare nöjda och att göra etiskt rätt. Enligt honom är det ibland problematiskt att investerare snabbt vill få ut produkter på marknaden och se att pengarna som har investerats ger resultat även om det krävs mycket forskning kring produkterna inom hälsoindustrin.

Mlodyszewski tycker ändå att det har förbättrats de senaste åren och att allt fler investerare har större förståelse över hur lång tid det kan ta att utveckla en bra produkt. Dreamjay har jobbat med deras produkt i nästan tre år och ännu finns det mycket de vill förbättra.

Upgraded Life Festival samlade i รฅr รถver 1000 deltagare till Biomedicum i Helsingfors.

Lukasz Mlodyszewski (till hรถger) diskuterar sรถmn med sina kolleger.

. 23 .

SAMHÄLLE

Avgående ordförande Carl Haglund, SFP:s nya ordförande Anna-Maja Henriksson och maken Janne Henriksson

SFP spräckte glastaket på partidagen TEXT FOTO

Susanna Rapp Johan Hagström och Susanna Rapp

Efter två intensiva kampanjmånader var det till slut förhandsfavoriten Anna-Maja Henrikson som drog det vassaste strået i SFP:s ordförandeval på partidagen i juni. Det innebär att SFP har tagit ett steg framåt gällande jämställdhet och fått sin första kvinnliga ordförande under partiets 110-åriga historia.

HENRIKSSON TACKADE SINA MOTKANDIDATER och sade att hon ser fram emot att få utveckla SFP tillsammans med Ida Schauman och Anders Adlercreutz.

– Vi ska kavla upp ärmarna tillsammans och synas på gator och torg. Vi ska vinna nästa kommunalval, nästa eventuella landskapsval och nästa riksdagsval – vem vet, kanske också nästa presidentval, sade den nyvalda ordföranden.

Henriksson fick totalt 133 röster av 254 och valdes till ordförande med majoritet i första omgången. Hon beto-

nade vikten av att vara ute på fältet och möta väljarna och påpekade att vissa som kommit till partiledardebatterna aldrig varit på ett politiskt evenemang tidigare.

Svensk Ungdoms egen ordförande Ida Schauman blev andra i valet med 67 delegatröster och fortsätter till SU:arnas glädje som förbundsordförande ett tag till. Före omröstningen pågick en vild kampanj på Twitter med bland annat hashtaggarna #Schaumanforpresident och ­#FeelTheIda, som fyllde twitterväggen på partidagen.

Schauman tackade för allt stöd och sade att hon ser fram emot att samarbeta med Henriksson och Adlercreutz också i framtiden.

– Nu går vi vidare tillsammans som en folkrörelse med Anna-Maja vid rodret. Anna-Maja är en fantastisk ledare och jag har stor respekt för henne. Jag tror att vi kommer att få en stark profil i många av de frågor som vi diskuterat här, som sysselsättning, jämställdhet, svenskan och mänskliga rättigheter, sade Schauman.

Till partiets vice ordförande valdes Anders Adlercreutz, Silja Borgarsdóttir Sandelin och Nicke Wulff.

. 24 .

^^ SU:s delegation visar sitt stöd för Schauman. ^ Åbolands kretsordförande Elis Henell var aktiv i debatten på partidagen ^ > Ida Schauman tror att SFP får en stark profil i frågor som sysselsättning, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

NÄR ORDFÖRANDEVALET VAR AVKLARAT var det dags att gå vidare till partiprogrammet och debatten om Nato. Debatten eldades på ordentligt på söndag efter en nästan obefintlig debatt på lördag. Bland annat Elisabeth Rehn rev stora applåder med sitt inlägg om att det räcker med luddiga åsikter om Nato.

Hon sade att hon hoppas att SFP vågar ge ett riktigt besked och visa att partiet är starkt. Enligt ett utskottsförslag skulle man stryka partiprogrammets att-sats om att Finland ska vara medlem i Nato 2025, alternativt föreslogs en vagare formulering om intensivare samarbete med Sverige och Nato.

Många nyckelpersoner i SFP ställde sig ändå mot ändringen och efterlyste tydliga åsikter - även om ”alla inte kommer att tycka om det”, som Ulla Maj Wideroos konstaterade.

Också flera SU:are ställde sig i talarstolen och försvarade ett Natomedlemskap. Charlotta Asplund, verksamhetsledare för SU i Österbotten, påpekade att Finland redan samarbetar väldigt intensivt med Nato och Sverige. Svensk Ungdoms vice ordförande Richard Sundman sade i sin tur att så vitt han vet har ett Nato-land aldrig blivit invaderat och att Nato aldrig kränkt en suverän stats integritet.

Slutligen godkändes formuleringen om Nato med klar majoritet och därmed är SFP nu officiellt för ett N ­ atomedlemskap.

FÖR SU:S DEL VAR PARTIDAGEN relativt

lyckad med några små besvikelser. Många var missnöjda över att en formulering om interkönade personer ströks i partiprogrammet. Bland andra SU:s förbundssekreterare Anna Abrahamsson påpekade att partiet redan för två år sedan beslutade att jobba för att interkönade personer ska kunna välja det tredje könet.

Många av SU:s motioner gick igenom med små ändringar.

Den största besvikelsen för många SU- delegater verkade vara att SFP åter sköt ned motionen om att sänka rösträttsåldern till 16 år. SFP kommer inte heller att jobba för att införa en kilometerersättning för jobbresor med cykel eller för att införa injektionsrum för drogmissbrukare. Trots att flera profiler inom partiet tidigare efterlyst tydliga åsikter, tyckte en del delegater att formuleringarna i motionerna blev vaga eller saknade konkreta mål. Däremot kommer SFP att jobba för en mer jämlik ­värnplikt, skolträdgårdar och för att studerande, oberoende av hemort, ska ha rätt till studierabatt på all kollektivtrafik i Finland.

. 25 .

EKONOMI

"EN USEL IDÉ KAN BLI ETT ­FRAMGÅNGSRIKT ­FÖRETAG" Det behövs mer än en perfekt idé för att rädda Finlands ekonomi, säger Mika Kuusi, vd för den växande mobilapplikationen Wolt.

TEXT FOTO

Susanna Rapp Sami Välikangas

E

nligt Miki Kuusi har Finland ändå fastnat i att försöka återskapa ett nytt Nokia.

– Varenda stor grej tituleras som nya Nokia, vare sig det handlar om pulled havre eller teknologi, säger Kuusi I Finland talar man för mycket om idéer, innovationer och uppfinnare, anser Kuusi. Han menar att man i stället för att söka en lysande idé som ska rädda hela Finland borde fokusera mer på genomförandet av idéerna.

– Idén är så klart början till allt men det som framgångsrika företag har gjort rätt är genomförandet. Det gäller också Nokia, de lyckades förverkliga sina idéer.

– Vi borde fokusera på att utbilda så kunniga människor som möjligt för de behov som finns. Om vi har kunniga, bra typer och en kultur som fokuserar på förverkligandet så kommer det att födas nya företag och framgångssagor.

Enligt Kuusi är det också problematiskt att vi i Finland har en tendens att skyffla över skyhöga förväntningar på exempelvis enskilda företag och idrottare.

– Vi har helt ofattbara förväntningar på att exempelvis någon idrottare ska bli en hjälte och ungefär rädda hela världen, men älskar sedan att berätta historian ifall det inte lyckas. De få som

lyckas får, å andra sidan, status som legender som exempelvis Teemu Selänne.

D

agligen skapas tusentals nya applikationer och konkurrensen bland teknologiföretagen är hård. Bara på Apples appstore lanseras omkring tusen nya telefonapplikationer varje dag. Enligt Kuusi kan man vara säker på att det finns hundra- eller till och med tusentals företag som gör samma sak om ens idé på något sätt är aktuell. Idén behöver ändå inte alltid vara unik eller perfekt för att den ska klara sig i konkurrensen. Viktigare är att det är den svarar på ett behov, underlättar vardagen och är lätt att använda. Kuusi understryker också betydelsen av ett bra och passionerat team. Enligt honom är Wolt och startup-evenemanget Slush, som han varit vd för och med om att grunda, bra exempel på det.

– Det var jag har lärt mig under årens lopp är att ett dåligt team sällan lyckas bygga ett företag trots en lysande idé, rätt tajmning och teknologi, medan ett bra team kan lyckas med att bygga ett framgångsrikt företag trots att idén är urusel.

– Människor skrattade när vi ville grunda Slush. De trodde inte att man kan arrangera Europas ledande evenemang för investerare i Helsingfors i november.

Om Wolt sade en bekant investerare att

. 26 .

med det teamet som vi har, skulle han kunna investera i vad som helst annat men inte i den här idén.

Nu har Wolt ändå på ett drygt ett år vuxit från ett företag med sex personer till ett som sysselsätter 60 människor.

Tjänsten har nyligen lanserats i Stockholm och det finns planer på att expandera till andra städer i Norden. I maj skrev Helsingin Sanomat att användningen av Wolt och andra liknande tjänster har vuxit explosionsartat i Helsingfors och håller på att växa i andra större städer. Enligt Kuusi har framgången varit lite överraskande.

– Som företagare är man förstås tvungen att bygga en utopistisk idealvärld där allt går bra och saker bara händer. Men om jag är helt ärlig så måste jag säga att jag nog har varit positivt överraskad över hur vi har lyckats få igång Wolt under det senaste året. Det är alltid svårt att förutspå hur saker framskrider då man som ny inte känner till branschen, saker ändras eller inte motsvarar förväntningarna och man inte vet hur stor efterfrågan blir.

Idén bakom Wolt började formas efter att Kuusi använt färdtjänsten Uber för första gången i San Fransisco. Då började han fundera på hur internet skulle kunna vara en del av människors liv, utan extra arbete eller besvär. Kuusi såg en nisch i restaurangbranschen som i princip har

Före Wolt föddes var Miki Kuusi vd för megaevenemanget Slush. – Det som är Slush i dag, hade en stor grupp med människor jobbat med i fem års tid, även om det kan verka som om evenemanget bara dök upp, säger han

varit oförändrad sedan den kom till.

– Jag har följt med väldigt noga vad som händer på fältet, också under de åren som jag jobbade med Slush. Vi ville bygga något som vi själv skulle vilja använda och som människor i framtiden kanske kunde använda dagligen.

K

uusi har aldrig sett sig själv som en företagare. Däremot har han alltid gillat att skapa och bygga saker och försöka hitta en kontext till det han gör.

– Jag försöker se hur världen fungerar och ifrågasätta det. Skulle den kunna fungera på ett annat sätt än nu? Allt som finns omkring oss har ändå definierats eller skapats av någon och det behöver

inte alltid vara det bästa sättet, i synnerhet då världen har förändrats så mycket.

Kuusi och hans företag har kommit långt under en till synes kort tid. Han blev tidigare i vintras vald till Forbes lista på 30 unga inflytelserika personer inom konsumtionsteknologi. Tillsammans med Slush-teamet har de också tagit över Times Square i New York och fått ringa i klockan på Nasdaqbörsen tillsammans med tio nordiska startupföretag. Han säger ändå att de finaste stunderna har varit när han efter en period av slit har stannat upp och sett hur långt de har kommit.

– Det är en lång utveckling och fokus ligger alltid på att röra sig framåt. Det som är Slush i dag, hade en stor grupp

. 27 .

med människor jobbat med i fem års tid, även om det kan verka som om evenemanget bara dök upp. Man har jobbat hårt, intensivt och länge. Det finns inga snabba vinster.

Kuusi säger att hans starkaste egenskap är att hitta rätt människor och övertala dem att komma med i projekt. Att ha rätt typer på rätt plats gör det lättare att tampas med osäkerheten som är en ständig följeslagare i uppstartsföretag.

– Det hör till och man måste acceptera det men det är klart att det orsakar stress och ibland ifrågasätter man sig själv. Det hjälper ändå när man vet att man har människor omkring sig som alla jobbar mot samma mål.

KULTUR

”DET BÄSTA ÄR ATT FÖRENAS MED PUBLIKEN” Den elektroniska dansmusiken växer och mår bra i Finland. Det säger Rony Vartio, alias dj Rony Rex som också är en av grundarna av de populära klubbarna Floorluv och Lasermehu.

Rony Rex spelar i sommar på bland annat Aurafest i Åbo, Weekend Festival i Helsingfors och Future Bass Festival i Tammerfors. Foto: Pressfoto.

TEXT

Susanna Rapp

UNDER DE SENASTE FEM åren

har det vuxit fram en boom för elektronisk dansmusik med en ny generation av unga dj:s, klubbar och festivaler. Enligt Rony Vartio, som blivit ett av de stora dj-namnen i landet, har den nya vågen också gett en massa energi och kraft till de äldre rävarna i branschen.

– Scenen har vuxit massor och blivit starkare och mer intressant och standarden på finländsk dansmusik har blivit högre. Jag tror att vi kommer att se många finländska dj:s och producenter som når en högre nivå också internationellt inom de fem kommande åren.

I sommar kommer Vartio att göra en hel del spelningar på festivaler och klub-

bar runt om i landet. Bland annat Summerburst, Weekend, Pori Jazz och några nyare festivaler finns inbokade på schemat. I höst kommer han sannolikt att ge ut sin första EP med eget material.

– Jag ser jätte mycket fram emot att ge ut egen musik, det kommer att bli spännande och skrämmande att se hur människor tar emot den.

Vartio är känd för sin energiska, positiva och lite galna stil och gillar att överraska och blanda olika musikstilar. Han blev dj eftersom han ville dela den musik som han själv alltid har älskat med en större publik och skapa stämningar och känslor hos människor.

– Det finns ingen bättre fiilis än när man är på en spelning och förenas med publiken och de är på samma nivå och ger sig in i musiken. Den stunden, när man vågar vara helt sig själv där uppe

. 28 .

och spela musik som bäst reflekterar ens personlighet, och energin förmedlas till publiken som ger energi tillbaka, det är det bästa som finns. Det lever jag för och det gör att man orkar med det här jobbet.

ATT BLI DJ ÄR EN DRÖM FÖR MÅNGA men det krä-

ver hårt och långsiktigt arbete. För att bli framgångsrik måste hela paketet från brand till budskap vara i skick, säger Vartio som själv hållit på med musik sedan gymnasietiden. Lyckosökare faller bort i längden.

– Man ska ha en tillräckligt stark grej och aldrig ge upp. Så måste man jobba massor och vara aktiv, gå på klubbar och festivaler som du själv skulle vilja spela på, lära känna människor och göra mixtapes eller musik, säger Vartio och tillägger att han aldrig skulle vara där han är nu utan stöd och hjälp av vänner.

Vartio har inte gjort sig till ett namn den traditionella vägen med eget material, utan framgången och fansen har kommit främst genom egna klubbar. När han och hans partner Mikael Karppinen startade klubben Floorluv för fyra år sedan var det ett nytt koncept som blandade olika genrer och snabbt blev populärt.

– Vi hade en massa trogna fans, det var till och med folk som tog ­Floorluv-tatueringar och det blev helt galet.

maren för att fira fyraårsdagen. Vartio ordnar även klubben Lasermehu med bass- och rapmusik tillsammans med Emma Kemppainen från elektropopduon ­ ­LCMDF. – Den riktar sig framförallt till kvinnor och vill föra fram kvinnors möjlighet att vara fria på klubben. Om man tänker på den elektroniska dansmusiken i Finland och globalt så är den ganska centrerad kring män.

NU HAR KONCEPTET VARIT PÅ PAUS sedan vintern

UNDER SOMMAREN KOMMER VARTIO också

på grund av andra projekt men klubben gör troligen en comeback på som-

att filma sina äventyr, som en del av Utrikesministeriets projekt This is Finland.

­ artio tar tillsammans med tio andra V unga över Finlands officiella Youtubekanal för att visa hur finländska ungdomars liv kan se ut.

– Jag gör mycket videon annars också så projektet passar mig perfekt. Det är ett bra sätt att nå nya människor och jag är stolt över att få vara med och göra Finlands officiella Youtubevidon.

Mätt i finländska mått har Vartio kommit långt som dj men han hoppas att det bara är början.

– Det är jätte roligt att spela i ­Finland men i framtiden vill jag göra det ännu större och internationellt.

SOMMAREVENEMANG:

HELSINGFORS

NYLAND

HELSINGFORS PRIDE

SMALL SHIPS’ RACE

Kom med på Prideparad! Den 27 juni inleds Prideveckan i Helsingfors. Veckan kulminerar i en parad lördagen den 2 juli, som även SU deltar i. 27.6–3.7, Helsingfors

Small ships’ race är en populär segelfestival som tar över Lovisa i juli. Förutom båtar brukar det bland annat finnas musik och dans på programmet 15–16.7.2016, Lovisa Skeppsbron

UTFÄRD TILL SKANSLANDET

FACES

Ön Skanslandet utanför Helsingfors är värt ett besök. Skanslandet och Kungsholmen som ligger bredvid har i år öppnats för allmänheten, tidigare förvaltades öarna av försvarsmakten. Det är viktigt att hålla sig till de utmärkta stigarna då det finns farliga byggnader, stup och platser med risk för ras utanför dem. Båtfärden från Salutorget i Helsingfors tar cirka 20 minuter.

Festivalen Faces ordnas i år den 5-7 augusti. Den förnyade festivalen har flyttat till vackra Fiskars, och i år finns det många artister och programpunkter som på olika sätt lyfter fram aktuella kriser på olika håll i världen.

PRIDE I VÄSTRA NYLAND

Pride arrangeras för första gången också i Hangö och Ekenäs.

Bland annat finns parad, tal, musik och picknick på programmet.

Hangö Pride den 19–21 augusti och Ekenäs Pride den 3 september.

FESTIVALEN MODERN SKY

Mindre och billigare än Flow. Om du inte vill pröjsa över 100 euro för en festivalbiljett kan det här vara ett bra alternativ, biljettpriset ligger mellan 40 och 60 euro. Kanske du hittar en ny favorit bland de mindre kända artistnamnen?

26-27.8 på klubben Ääniwalli i Helsingfors

ÖSTERBOTTEN SOMMARMARKNAD I KRISTINESTAD

Sommarmarknad i dagarna tre i Finlands mest kända marknadsstad. Hantverksprodukter, mat och torgfeelis utlovas. Enlig arrangörerna kan det löna sig att reservera pengar på förhand till marknaden då det bara finns en bankomat i centrum av Kristinestad. 15–17.7, Kristinestad

ÅBOLAND RUISROCK

Ruisrock är en festivalklassiker som inte får missas. Lyssna på artisterna, dansa på stranden, och njut av Runsalas vackra natur. Till årets dragplåster hör bland annat Major Lazer, MØ och Macklemore and Ryan Lewis. 8-10.7, Åbo

JAKOBS DAGAR

Festivalen Jakobs dagar håller på i en vecka i Jakobstad. På programmet finns allt mellan himmel och jord, såsom teater Jakobs sommarspel, loppis, musikuppträdanden, morgongymnastik och boule. 17–24.7, Jakobstad

MEDELTIDSMARKNAD

I år fyller medeltidsmarknaden 20 år och arrangörerna utlovar ”fyra oförglömliga dagar av rolig, spännande och överraskande medeltid”.

30.6−3.7.2016 på Gamla stortorget i Åbo

JUTHBACKA MARKNAD

En välbesökt 24 timmar lång loppmarknad vid Juthbacka herrgård i Nykarleby. Marknaden lockar årligen tiotusentals besökare.

Marknaden började som en samling för veteranbilsentusiaster i slutet av 1970-talet. 19–20.8, Nykarleby

RUNDTUR PÅ KAKOLA

Rundturerna på det före detta fängelset Kakola har börjat igen. Tidigare förvarades alla de farligaste fångarna på det ökända fängelset.

Vissa delar är stänga på grund av byggarbete. 23.5–13.8, Åbo

. 29 .

VIERASKYNÄ

RUOKAHÄVIKKIÄ PIENENTÄMÄLLÄ TAISTELUUN ILMASTONMUUTOSTA VASTAAN ” Hävikkiruoka on useimmiten ihan tavallista, hyvää ruokaa, jota vain syystä tai toisesta uhkaa ravintoketjun ulkopuolelle joutuminen”

S JOHANNA KOHVAKKA Hankepäällikkö From Waste to Taste

uomessa päätyy jätteeksi jopa 335– 460 miljoonaa kiloa ruokaa vuosittain. Hukkaan menevän ruoan ilmastokuormitus on suuri, sillä siihen on panostettu resursseja koko tuotantoketjun varrella viljelystä aina pakkaamiseen ja kuljettamiseen asti. Ruoantuotanto aiheuttaa kaiken kaikkiaan noin kolmanneksen ihmisen koko ilmastovaikutuksesta.

Siksi ruokahävikin pienentäminen on yksi merkittävimpiä ilmastotekoja.

Hävikkiruoka on useimmiten ihan tavallista, hyvää ruokaa, jota vain syystä tai toisesta uhkaa ravintoketjun ulkopuolelle joutuminen. Se ei ole pelkästään kauppojen päiväysmerkittyjä tuotteita, kuten moni ajattelee. Se on käyriä kurkkuja tai muita hassun muotoisia kasviksia, jotka eivät kuluttajille kelpaa. Se on hitusen tummunut banaani, joka ei enää kauppiaan mielestä näytä hyvältä hedelmähyllyssä. Se on kilejä, jotka vuohenjuustotuotannossa tapetaan heti syntymän jälkeen tai ruhon osia, joita tuottaja ei tällä hetkellä hyödynnä.

From Waste to Taste -hanke on tarttunut tähän haasteeseen. Food resque –lähettimme noutavat kauppiailta ja tuottajilta raaka-aineet, jotka ovat vaarassa joutua hukkaan.

Huippukokkimme loihtivat päivittäin vaihtuvista raaka-aineista herkullisia ravintola-annoksia. Haluamme nostaa ruoan arvostusta osoittamalla, että hävikkiin joutuvasta ruoasta saa valmistettua kaunista ja korkealaatuista ruokaa. Samalla tuemme työ- ja opiskeluelämän ulkopuolella olevia pääsemään kiinni työelämään. Ravintolan

. 30 . . 30 .

eri toiminnoissa työskentelevät kokeneet ammattilaiset, suomalaiseen työelämään tutustuvat maahanmuuttajat ja työpolkuaan vasta aloittelevat nuoret. Lisäksi raaka-aineet, joita emme itse tarvitse, lahjoitetaan ruoka-aputoimijoille. Hanke on voittoa tavoittelematon: kaikki tuotot käytetään toiminnan ylläpitämiseen ja työllistämiseen.

Hanke keräsi joukkorahoitusta mesenaatti.me-palvelussa sekä sai Euroopan sosiaalirahaston tuen. Kesäkuussa Lapinlahteen avataankin Suomen ensimmäisen hävikkiruokaravintola! Toimimme Michelin-kokki Markus Aremon alivuokralaisina Lapinlahden sairaalan uudistuvissa tiloissa.

Ruokahävikki on puhuttanut suomalaisia paljon tänä vuonna. Hävikin äärelle on syntynyt erilaisia palveluita ja sovelluksia. Asia kiinnostaa myös kansanedustajia, joiden tekemässä lakialoitteessa esitetään kaupoille velvoitetta jakaa ruokahävikki eteenpäin voittoa tavoittelemattomien kolmansien tahojen käyttöön. Kaikkia näitä yhdistää yhteinen tavoite: ruokahävikin pienentäminen.

Ravintorikas ruoka kuuluu ihmisten lautasille, ei roskiin.

On tullut aika ryhtyä arvostamaan ruokaa uudelleen. Vain yhdessä toimimalla voimme pienentää ruokahävikin määrää ja taistella ilmastonmuutosta vastaan. Jokaisella teolla voit vaikuttaa: valitsemalla kaupassa hieman tummuneen banaanin, tuotteen, jossa on tänään parasta ennen -päiväys, koska tiedät käyttäväsi sen heti, tai nauttimalla hävikkiraaka-aineista valmistetun aterian ravintolassamme.

Tee ilmastoteko, syö hävikkiateria!

. 31 .

. 32 .