.1.
LEDARE
SPRÄCK BUBBLAN
V
SUSANNA RAPP chefredaktör
” Algoritmer formar vårt nyhetsflöde och det vi läser är det som gillas av våra vänner och av människor med liknande bakgrund. Det kan vara svårt att se utanför den bubblan. ”
äldigt få högstadieelever litar på så kallade alternativa medier, skrev flera finländska tidningar i början av februari. I en utredning av Tidningarnas förbund framgick att bara en procent av eleverna i klass sju till nio anser att fejknyhetssajter som MV-lehti och Magneettimedia är trovärdiga. Dessutom ansågs också bloggar, underhållningssajter och diskussionsspalter vara opålitliga informationskällor. Det är en god nyhet att unga förhåller sig kritiskt till medier och det tyder också på att skolornas medieuppfostran biter. En god nyhet är också att skolorna från och med nästa höst tar upp det som en egen helhet i läroplanen. Dagens ungdomar verkar reflektera mer över vilken information som är trovärdig, än vad exempelvis undertecknad gjorde. Då jag gick i högstadiet bestod mediekunskap främst av vetskapen om att Wikipedia inte får vara den enda källan när man skriver uppsats. Konsten att sålla i medieflödet är viktig då webben kryllar av klickjournalistik och till och med påhittade nyheter. Utan mediekritik kan man lätt få en förvrängd bild av världen. Majoriteten av eleverna uppgav att de ibland stöter på suspekt information på webben, men över hälften ansåg att de inte har problem med att skilja på fakta och fiktion. Ändå följer unga mest nyheter på sociala medier, där man ofta lever i en bubbla. Algoritmer formar vårt nyhetsflöde, och det vi läser är det som gillas av vänner och av människor med liknande bakgrund. Sorteringen kan leda till att det mångsidiga nyhetsutbud som behövs i en demokrati blir lidande. Problemet gäller inte bara unga. Det är svårt att se utanför bubblan, som bekräftar det vi redan “vet”. Ännu svårare kan det vara att ta till sig information som strider mot ens egen uppfattning. De flesta anser säkert att de är tillräckligt skickliga för att skilja på fejkat innehåll och fakta och det är säkerligen lätt att avvisa exempelvis MV-lehtis påhitt som propaganda. Men felaktigheterna är inte alltid så uppenbara. Också etablerade medier, som vi mera sällan ifrågasätter, kan ge en skev bild av verkligheten och på senaste tiden har det verkat som om journalister ibland har svårigheter med att kolla upp fakta och granska källor kritiskt. Mediekritik är alltså önskvärt men det finns också människor som tar det till helt nya nivåer. Ett tilltagande fenomen verkar vara att anklaga medier för att censurera uppgifter. Svenska Yles chef Marit af Björkesten lyfter i sin kolumn (22.2.2016) fram ett varnande exempel på vad bristen på mediekunskap kan leda till. Tidigare i februari började det förekomma falska rykten om att Yle hade censurerat president Sauli Niinistös omdebatterade tal om flyktingpolitik vid öppnandet av riksmötet. Enligt Björkesten har ryktet börjat spridas med nästan samma kraft av nya källor. Problemet enligt henne är att det inte längre bara handlar om nättroll, utan en allt större grupp som sprider falsk information. Af Björkestens konstaterar att falska uppgifter kan motverkas med bättre källkritik och en ordentlig dos mediekunskap. Ett steg på vägen är också att spräcka bubblan. Det är lättare att reda ut missuppfattningar genom debatt än genom att vända ryggen till dem som tycker olika. Om vi verkligen vill tackla de utmaningar som Finland står inför behövs dialog och en genuin vilja att lösa problemen, inte polarisering, förvrängning och fientlighet.
.2.
INNEHÅLL no
01/2016
Vasa Övningskola bäst på debatt s. 10
3
LEDARE
4
ANSLAGSTAVLAN
6
SU I MEDIA
7
KOLUMN
8
SAMHÄLLE
9
KOLUMN Våga
10
SAMHÄLLE Vasa Övningskola bäst på debatt
11
SAMHÄLLE
12
SAMHÄLLE
14
UTBILDNING Mindre
16
UTBILDNING
17
KOLUMN
18
SAMHÄLLE
Den svagaste länken Jag hör vad du säger men... stå på dig
Beyonce på barrikaderna
”Steget från hatretorik till våld är vädigt litet” stöd för studerande
Praktikplats kan ge mersmak
Vår heliga (svenska) ko ”Allt viktigare att den liberala
rösten hörs”
Thomas Elfgren är bekrymad över hatskriverier s. 12
Vad sker efter momentum?
20
SAMHÄLLE
21
SAMHÄLLE Politikurs
23
EKONOMI
25
KOLUMN
26
VÄRLDEN Från SU:s kansli till FN:s operation i Elfenbenskusten
28
KULTUR
30
VIERASKYNÄ
- Tema: Våga
Digitaliseringen ändrar spelet
Se möjligheterna istället för problemen
Tove Ljungqvist: En tjej med budskap Kuha on kiintiönuori
Caius Honkanens praktik i USA s. 16
Susanna Rapp ANSVARIG UTGIVARE Ida Schauman GRAFIKER & OMSLAG Lotta Fors TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Ida Schauman, Anna Abrahamsson, Elis Henell, Oona Patomäki, Jenny Vilén, Sandra Grindgärds, Emilia Jansson, Viktor Grandell och Sonja Huttunen NO 1/2016 UPPLAGA 3000st CHEFREDAKTÖR
Anna Abrahamsson, SU:s nya verksamhetsledare s. 18
Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47
Digitaliseringen ändrar spelet s. 23 .3.
liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X
ANSLAGSTAVLAN
3 TIPS
EMILIA MATTSON ordfĂśrande fĂśr verksamhetsutskottet Verkus
1 Le mot en okänd person pü gatan, det är ett lätt sätt att pigga upp nügons dag.
I Åbo hade Åbolands nation byggt en miniversion av färjan som trafikerar mellan Pargas och Nagu.
2 Volontärjobb är ett bra sätt att dra sitt strü till stacken, anmäl dig som frivillig hjälp till exempel pü en flytkingfÜrläggning.
3 VĂĽga stĂĽ fĂśr din ĂĽsikt, ge inte efter fĂśr grupptryck.
Halt men roligt i pulkabacken Fastlagstisdagen firades i  ür i blÜta tecken pü olika hüll i landet. SU och Liberala studerande LSK var som vanligt med och ükte pulka i Helsingfors, Åbo och Vasa. Stämningen var pü topp trots att det var halt och väderfÜrhüllandena inte var optimala. Enligt SU:s rapportÜrer gick büde kakaon och ha-
larmärkena üt som smÜr i solsken. SU hade ocksü utlyst en Instagram-tävling fÜr den bästa feelisbilden och priset var ett Üverlevnadspaket fÜr studeranden. Till vinnare korades Sonja Rosenqvist som gür under namnet so_rosen pü Instagram. Grattis! Bilden finns nedan i Instagramrutan.
FĂślj oss pĂĽ @ SVENSKUNGDOM
Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM
@ SO_ROSEN
@ HENRIKSSONMIKAELA
Fastlaskiainen #sfklubben #svenskungdom
Utforskat Tammerfors skogen med denna pingla i helg! đ&#x;˜˜ #tofslanochvifslan #politikurs #svenskungdomđ&#x;˜Ž
i din nästa instagrampost.
.4.
@ JENNYVILEN
Jobba är roligt! Pü fastlaskiainen med bästa #svenskungdom
SU FÅR ETT NYTT HÖGSKOLEPOLITISKT UTSKOTT På Liberala Studerande LSK:s förbundsmöte i februari beslöt förbundet att flytta över sin verksamhet till ett högskolepolitiskt utskott inom Svensk Ungdom. Liberala Studerande har tidigare fungerat som Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund. Med det nya utskottet hoppas man kunna väcka ett större intresse för utbildningspolitik bland liberala högskolestuderande. Svensk Ungdoms förbundsordförande Ida Schauman kommer i fortsättningen att fungera som kontaktperson i högskolepolitiska frågor tillsammans med Emilia Juslin, som fortsätter som politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation.
“Högskolepolitiken är också i fortsättningen viktig inom Svensk Ungdom” – EMILIA JUSLIN, POLITISK SEKRETERARE FÖR HÖGSKOLEPOLITIK OCH ORGANISATION.
Följ oss på @SVENSKUNGDOM
@ WHITEHOUSE
”Climate change is real... let´s not take this planet for granted.” Thank you, @LeoDiCaprio. #ActOnClimate #Oscars @ KASPERSTROMMAN
ARKIVHÖRNAN
Opintotukea ollaan leikkaamassa? Voitaisiin hypätä pari askelta eteenpäin ja ruveta samantien keskustelemaan peruskoulun maksullisuudesta. @ SVENSKUNGDOM
Uusitalos studiestödsförslag är oacceptabelt. Ingen ska behöva låna sig till grundtrygghet, säger .@idaschauman #koulutuslupaus #opintotuki @ JUKKALINDSTROM
Emme ehdi tänään käsitellä Noin viikon uutisissa presidentin puhetta, koska yritämme yhä selvittää, mitä hän oikein halusi sanoa. #nvuutiset “Österbottniska kretsordförande Håkan Nordman (i mitten) höll ett uppmärksammat tal där han varnade stadsborna för att fly verkligheten och börja romantisera om det goda livet på landet. Stadsproblematiken kräver också en stark instas av SU. - Till höger om Nordman ombudsman Ulla-Maj Staffans i grön Österbotten är toppentröja.” Bilden tagen under SU - kongressen 1974 (Libers föregångare, Svensk Framtid nr 11, 1974)
SIFFRAN
VÅRENS FRÄSCHASTE TYGKASSE ÄR HÄR
2600
Nu kan du äntligen beställa SU:s nya fina tygkasse med texten “I got carried away by a liberal”. Kassen kostar två euro om du hämtar den från kansliet i Helsingfors, Åbo eller Vasa och 3,50 euro om du vill att vi skickar den till dig. Kontaktuppgifter till kanslierna hittar du på SU:s hemsida. Lämna in en beställning på https://www.lyyti.fi/ reg/SU_tygpase och bli ägare till den snyggaste tygkassen i stan!
Så många euro måste man tjäna i netto för att få sin partner och två barn till Finland. Det betyder över 3300 euro i bruttoinkomster. SU anser att villkoren för familjeåterförening är orimliga och att inkomstgränserna ska sänkas. Alla har rätt till sin familj, inte bara de som har pengar.
.5.
SU I MEDIA
ÖT 07/02 /16
ÖN 23/01/16
OGILLAR VAL AV UTREDARE
INVESTERA I UNGAS VÄLMÅENDE
”SVENSK UNGDOMS ordförande Ida Schauman är inte nöjd med utformningen på studiestödsreformen. – Det är ett sätt för Samlingspartiet att köra sin utbildningspolitik. Partiet och deras studentorganisation Tuhatkunta har länge talat för en större lånedel och även terminsavgifter. Jag är säker på att professor Roope Uusitalo gör sin utredning vetenskapligt och sakligt, men det är intressant att undervisningsministern väljer en utredningsman som har en så klar åsikt om vårt system. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan om utredningen verkligen blir opartisk, säger Schauman. Enligt Uusitalo handlar terminsavgifter om rättvisa. I bland annat blogginlägg frågar han sig om det är rätt att skattebetalarna betalar för en utbildning som i första hand gagnar den studerande själv. Han hänvisar också till att gratis utbildning inte jämnat ut skillnaderna i utbildningstendens mellan unga med olika socioekonomisk bakgrund. Han menar att en genomtänkt modell för terminsavgifter garanterar att pengarna inte
”PROBLEMET MED ANOREXIVÅRDEN , och den psykiatriska ungdomsvården överlag, är att man inte lyckas ingripa tillräckligt tidigt. Unga kommer in i vårdsystemet först då de är allvarligt sjuka. Det här gör att möjligheterna till att tillfriskna snabbt försämras betydligt. Samtidigt är det här en kostnadsfråga för samhället. Anstaltsvård är avsevärt mera kostsamt än vad preventiva åtgärder är. Allt fler unga mår dåligt i Finland idag. Väntetiderna till ungdomspsykiatrin är orimligt långa, för att inte tala om hur svårt det är att få vård på svenska. Vikten av att få vård på sitt eget modersmål kan inte nog betonas, speciellt då det kommer till psykiska problem.”
styr vem som kan utbilda sig. SU anser att man helst inte ska göra nedskärningar eller ändringar i studiestödet, dels eftersom stödet hör till de lägsta sociala stöden i landet och dels eftersom det redan gjorts så många ändringar. – Det största problemet är att konsekvenserna av gjorda ändringar i studiestödslagen inte utreds förrän nästan förändring föreslås. Regeringen borde först analysera vilka slags besparingar och utvecklingsmöjligheter som är möjliga att göra med studiestödet innan prislappen för besparingarna på 70 miljoner euro fram till 2019 slås fast. Först borde man enligt Schauman utreda huruvida det faktiskt finns ett behov av att försnabba studietakten ytterligare, vilket målet med flera av studiestödsändringarna varit. Finns det ett behov så anser Schauman att man kunde satsa på att göra studierna flexiblare.”
Publicerad i Vasabladet och Österbottens tidning den 7 februari 2016
VBL 04/02 /16
HÅRRESANDE TANKEGÅNGAR ”EN MÄNNISKA SOM BEFINNER sig mitt i en asylprocess har ingen rätt att jobba, ett svagt socialt nätverk och en osäker framtid. Att frånta en asylsökande den lilla egendom människan har är obegripligt. Tankegången kan dessutom ses som kontraproduktiv; en flykting som fråntas sin egendom kanske i slutändan blir mer beroende av statliga bidrag. Att ge polisen rätt att konfiskera asylsökande är inget annat än ett uttryck för en rasistisk agenda. Det är hårresande att en sådan lag ens är på tal i Finland. Fascismen breder ut sig och historien upprepar sig framför våra ögon. Nu är det hög tid att stå upp för solidariteten! ”
Kretsstyrelsen, Svensk Ungdom i Österbotten, Publicerad i Vasabladet 4.2.2016
.6.
Henrik Wickström, kretsordförande Jenny Vilén, verksamhetsledare Svensk Ungdom i Nyland Publicerad i Östnyland 23.1.2016
ÅU 10/09/15 NEJ, DU VITA MAN, DU BEHÖVER INTE PATRULLERA I VÅR STAD! sig för kvinnor och barn i så stor grad att det har ploppat upp frivilliga gatupatruller, likt svampar, i var och varannan stad. Gatupatrullerna lovordas av andra ryggdunkande män, som minns tillbaka på en tid där gatupolisen existerade och hade en central roll i våra städer. Att man nu kommit på den briljanta idén om att skydda pensionärer, kvinnor och barn samtidigt som Finland tagit emot en större flyktings tillströmning än normalt, stinker riktigt illa. Att Tolppanen dessutom försvarar gatupatrullerna i jämställdhetens namn (VBL 13.1) är ruttet” ”FINLÄNDSKA MÄN OROAR
Kretsstyrelsen, Svensk Ungdom i Österbotten, Publicerad i Vasabladet och Österbottens tidning den 15.1.2016, i Sydösterbotten den 16.1 2016.
KOLUMN
DEN SVAGASTE LÄNKEN
D
en gemensamma militärövning som det amerikanska flygvapnet deltar i har väckt mycket reaktioner. Fastän militärövningar sker hela tiden så är USA:s inblandning alltid något som skapar protester, trots att det är helt i linje med vår utrikes- och säkerhetspolitik. Hur kommer det sig att det skapar så mycket debatt? Finland har länge haft en speciell relation till Ryssland. Efter andra världskriget kännetecknades relationen med Sovjetunionen av den så kallade VSB-pakten. Hur stort inflytande Sovjetunionen hade över oss är fortfarande ett obekvämt samtalsämne. Det var länge en självklarhet att vissa frågor först skulle godkännas av den sovjetiska ambassaden eller ”Fabriksgatan” som den också kallades. Samtidigt var eftergiftspolitiken en nödvändighet. Efter kriget var Finland ett fattigt, agrart land med begränsat utrikespolitiskt handlingsutrymme. Då fanns inte EU eller NATO och då de skapades hade de en bråkdel av det inflytande de har idag. Det fanns inte så många andra alternativ än att foga sig. Som tur har världen förändrats sedan dess. I motsats till Sovjetunionen är Ryssland inte en global supermakt, utan snarare en regional stormakt. Finland är såväl politiskt som ekonomiskt djupt integrerat i väst. Vi är EU-medlemmar, euron är vår valuta, och våra främsta handelspartners befinner sig i EU. Vi står för värderingar som öppenhet, frihet och mänskliga rättigheter nationellt och internationellt. Den utrikes- och säkerhetspolitiska diskussionen har däremot inte hängt med i utvecklingen. Den baseras ännu idag på rädslan för att väcka den sovande björnen. Den rädslan hindrar oss från att analysera vilka de ryska intressena är. Att säga att Ryssland skulle se en militärövning som en provokation är en överdrift av rang. Militärövningar pågår hela tiden och Ryssland är väl medvetet om att Finland övar för att kunna försvara sig själv, i motsats till att anfalla. Det finns nog heller ingen som skulle tro att vi är ett reellt hot mot Ryssland. Ryssland är inte intresserade av lilla Finland. Det de däremot är intresserade av, är EU. EU-sanktionerna har snabbat upp en lågkonjunktur och den ryska nödfonden är redan halvtom. All splittring inom EU gynnar Ryssland. Ett enat EU är en maktfaktor, ett delat EU förstärker Rysslands makt i sitt närområde. Det är orsaken till att Ryssland finansierar högernationalistiska partier i EU, till att man sätter press på Finland via flyktingkrisen och till att man satsar på propagandamedier. Det är bland annat det här som hybridkrigsföring innebär. Och finska politiker går gång på gång i den fällan, i tron om att vi har ett ”speciellt förhållande” till vår granne. Ryssland är ett oberäkneligt land som har annekterat en del av en suverän stat och som systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det är också så vi ska behandla dem. Om vi vill stärka vår säkerhet ska vi göra allt för att hålla ihop EU. Man brukar säga att ett lag bara är så starkt som den svagaste länken. Den länken får aldrig bli Finland.
.7.
IDA SCHAUMAN förbundsordförande
”Ett enat EU är en maktfaktor, ett delat EU
förstärker Rysslands makt i sitt närområde”
SAMHÄLLE
JAG HÖR VAD DU SÄGER MEN... DEN GÅNGNA VINTERN har präglats av turbulenta debatter om allt från invandring till feminism till arbetsmarknad och ekonomi. En ny debattkultur håller på att födas i Finland och det är bra. Det finns ändå ännu en lång väg att gå innan vi verkligen diskuterar sakfrågor i stället för åsikter. Människor talar på varandra och om vitt skilda saker. Det är oftast lättare att föra en sansad debatt om man lyssnar på vad den andra har att säga. Därför vill SU ge några tips på hur man blir en bättre lyssnare.
++ Sluta prata. Det bästa tipset till att bli en bättre lyssnare är att själv vara tyst emellanåt. ++ Spetsa öronen och lyssna noga. Vad försöker din samtalspartner säga? Också kroppsspråket är viktigt. ++ Visa uppriktigt intresse och ställ frågor. Det är lättare att komma med motargument om du förstår vad den andra menar. Ett uppriktigt intresse för varandras åsikter är också än bättre grund för diskussionen än en ”jag har rätt”-attityd. ++ Avbryt inte. Motstå frestelsen att avbryta eller protestera även om det kan kännas svårt. ++ Sist men inte minst: Ingen ska behöva stå ut med personangrepp. Säg ifrån om någon går över gränsen.
.8.
KOLUMN
Våga stå på dig! I FINLAND FÅR DU RÖSTRÄTT då du fyllt 18 år men vi kan alla påverka det som sker i vårt land. Ett exempel på hur man kan påverka är att vara aktiv på sociala medier och våga säga sin åsikt då vi talar i en grupp med människor. Finland har högutbildade människor, vi har fina skolor och har ett gott rykte bland andra länder att vi tar hand om våra egna. Om vi ska kunna bevara detta måste vi använda den kunskap vi har och tänka själva i stället för att blint följa politiken, våra vänner eller vår familj. I dagens läge har bilden av vårt land försämrats i både våra egna och andras ögon. Vi har blivit osäkra och rädda på grund av den ekonomiska situationen som inte ser ut att bli bättre. Det har lett till att vi försöker hitta fel hos andra. Först utpekades olika minoritetsgrupper men nu har skulden flyttats över till dem som söker stöd och skydd i vårt land, som asylsökande. Flyktingarna porträtteras som fattiga, aggres-
siva och ansvarslösa män. Någonstans på vägen glömde vi bort att det bakom den bilden finns det människor som du och jag, familjer, barn och kvinnor. Det finns män som gör vad som helst för att få ett tryggt hem. Det är vår uppgift som ett folk att komma över våra fördomar och välkomna dessa människor och det okända i vår kultur. Alla säger att vi på 2000-talet har gått framåt sedan krigen, diktatorerna, snålheten och egoismen . Men om vi nu ser på hur vi lever så har vårt sätt att se på världen inte förändras så mycket trots all den nya informationen . Hur är det möjligt att Platons grottliknelse om människor som sitter fastkedjade i en grotta och drar slutsatser av skuggorna de ser på väggen, fortfarande stämmer överens med dagens samhällsproblem.? Alla får inte rösta, men de har ändå en röst som ska höras. Det är viktigt att vi kommer ihåg det. Det är viktigt att vi kämpar för våra rättigheter varje dag och inte glömmer våra medmänniskor.
.9.
OONA PATOMÄKI Skribenten gjorde prao på SU
SAMHÄLLE
^ Fanny Willman, Alma Lüttge och Emeline Sigfrids vann årets Debattävling som arrangerades på Tölö Gymnasium i Helsingfors. > Juryn berömde den höga nivån i debatten. > Emma-Lotta Orava, Michaela Hiltunen och Algot Silvennoinen från Lovisa kom på andra plats.
Vasa Övningsskola bäst på debatt TEXT & FOTO
Susanna Rapp
I ÅR VAR DET VASA ÖVNINGSSKOLA som k ammade hem segern i finalen i Debattävlingen 2016. Vinnarlaget Fanny Willman, Alma Lüttge och Emeline Sigfrids tror att deras största styrka var lagandan och ett gott samarbete. – Vi satsade på att komma närmare varandra som team och lära oss om varandras styrkor och svagheter. I gruppdebatter är det en av nycklarna till framgång, sammanfattade Vasatjejerna. Den jämna finalen avgjordes mellan Vasa Övningsskola och Lovisa gymnasium. Lagen debatterade om rasistiska organisationer ska förbjudas eller inte. Vinnartrion säger att de hade förberett sig för andra
frågor men att de var nöjda med ämnena ändå. – Det var ämnen som oundvikligen ledde till en häftig debatt, det fanns någonting att säga även om man inte representerade den åsikten. Det fanns goda argument för och emot, sade Alma Lüttge. KATEDRALSKOLAN I ÅBO kom trea och gym-
nasiet Lärkan i Helsingfors på fjärde plats. Med i juryn i år satt Susanna Ginman, chef för ledarredaktionen på KSF Media, Yles politiska reporter Anne Suominen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund Nicholas Kujala och SU:s ordförande Ida Schauman. Debatten leddes av Rikhard Husu från Yle Obs Debatt. Domarna berömde debatternas höga nivå. En god debattör är klar och tydlig, har kunskap och engagemang, brinner för sin sak och vill verkligen övertyga motståndar-
. 10 .
en, summerade Anne Suominen och Susanna Ginman efter den sista debatten. – Jag är imponerad dels över deltagarnas kunskaper och dels över hur de lyckades slipa sina argument. Argumenten var tankeväckande även om deltagarna inte hade hunnit förbereda sig för just de här rubrikerna, sade Suominen. Susanna Ginman säger att vinnarlaget var ett strå vassare eftersom de var ett jämnstarkt lag. – De kunde alla argumentera ungefär lika väl. De var också väldigt bra på att formulera sig och lite mer systematiska. Det fanns en logik i deras resonemang. TÄVLINGEN ARRANGERAS AV SU och Finlands
Svenska Skolungdomsförbund FSS. Målet är att ge ungdomar en möjlighet att öva sig på debatt och ge samhällsfrågor större synlighet på andra stadiet.
Beyoncé på barrikaderna Efter ett års tystnad står superstjärnan Beyoncé åter i strålkastarljuset. Med sin senaste låt Formation har hon gett sig in i den pågående debatten om polisvåldet mot mörkhyade i USA.
TEXT
Susanna Rapp Lotta Fors
ILLUSTRATION
VIDEON TILL LÅTEN och
uppträdandet under sportevenemanget Super Bowls halvtidsshow har mötts av både applåder och stenhård kritik. De har analyserats minutiöst av allt från New York Times till Beyoncé-fans. På internet frågar sig många om Beyoncés ställningstagande handlar om en politisk manifestation eller om det är ytterligare ett sätt att göra underhållning och tjäna pengar. V I D E O N , S O M R E G I S S E R AT S av
Melina Matsoukas, tar bland annat ställning för rörelsen Black Lives Matter, som uppkom efter att polisen skjutit ihjäl flera mörkhyade män. Den innehåller flera referenser till de svartas kamp i USA samtidigt som den hyllar afroamerikansk kultur. På under fem minuter lyckas Beyoncé bland annat kritisera beslutsfattarnas agerande i samband med orkanen Katrina, som dödade hundratals och lämnade tusentals hemlösa i New Orleans 2005. Hon lyfter också upp polisvåldet, kritiserar skönhetsideal, vänder på könsroller, diskuterar sina rötter och
firar sina framgångar. Enligt Beyoncé är den ljuvaste hämnden att bli framgångsrik. I EN AV DE MEST slående
60- och 70-talet och kämpade för afroamerikaners rättigheter. Att hylla Svarta pantrarna har väckt kontrovers, bland annat på grund av deras idé om att möta polisvåld genom att beväpna sig.
UNDER SUPER BOWL uppträdde dansarna i svarta baskrar och dräkter som för tankarna till Svarta pantrarna, en revolutionär rörelse som var verksam under
NU ANKLAGAR POLISER, bland annat i Miami och Tennessee, Beyoncé för att sprida polishat och skapa motsättningar mellan etniska grupper. Black Lives Matter-rörelsen har däremot välkomnat Beyoncés aktivism. Alicia Garza, som är en av rörelsens grundare, påpekar i en analys som hon skrivit för Rolling Stone, att Beyoncé är en av de få kändisar som är tillräckligt modiga för att vara en del av en rörelse, och inte bara hänvisa till den. Garza säger ändå att man visst kan kritisera och diskutera en del inslag i videon. Vissa har menat att filmmaterialet av det översvämmade New Orleans river upp gamla trauman och att det inte är Beyoncés historia att berätta. Samtidigt är låten och videon ett starkt ställningstagande som lyfter upp förtrycket av och polisbrutaliteten mot mörkhyade på agendan.
scenerna dansar en pojke i munktröja framför en rad med poliser. Poliserna kapitulerar framför pojken och sträcker upp händerna, sedan syns en vägg med texten ”sluta skjuta oss” i bild. Pojken för tankarna till 17-åriga Trayvon Martin och 12-åriga Tamir Rice, som obeväpnade sköts ihjäl av polisen. Videon innehåller också flera scener av ett översvämmat New Orleans. I slutscenen ligger Beyoncé, osminkad och klädd i enkel klänning, på en översvämmad polisbil från New Orleans och till slut sjunker hon helt under ytan tillsammans med bilen. Symboliken väcker tankar om vem som är tillräckligt värdefull för att räddas av polisen.
. 11 .
SAMHÄLLE
Kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren säger att man borde satsa meral på att förebygga radikalisering, både bland unga som kommit från utlandet och bland de som attraheras extremhögern.
”Steget från hatretorik till våld är väldigt litet” Om hatskriverier och hatretorik inte begränsas kommer det förr eller senare att leda till fysiskt våld, säger Thomas Elfgren, kriminalöverkommissarie vid Centralkriminalpolisen.
TEXT & FOTO
Susanna Rapp
att det är problematiskt att det inte finns något egentligt hot mot dem som använder sig av hatretorik eftersom det är svårt att motarbeta hatprat med lagstiftning. – Nästan alla ä renden avslutas innan polisen ens har b örjat undersöka dem. De som håller på med trakasserier kan mer eller mindre göra vad de vill. Elfgren har aktivt lyft fram det till tagande problemen med hatskriverier. THOMAS ELFGREN SÄGER
Han betonar att var och en har rätt att definiera vad som går över gränsen. – Men det är helt klart att dagens samhällsklimat har lett till att gränsen för vad som är acceptabelt har förskjutits. – Om du blir utsatt för trakasserier och hatprat för att du tar ställning mot rasism så kan du egentligen vara stolt över dig själv, då vet du att du har gjort någonting rätt. Det är viktigt att man inte gör sig till ett offer om man blir utsatt för hatskriverier. Elfgren är bekymrad över att Finlands politiska ledning inte ser allvar-
. 12 .
ligt på hatskriverier. Han efterlyser värdeledarskap och säger att den största hotbilden just nu är att regeringen vänder kappan efter folkopinionen istället för att bära ansvar för samhällsklimatet. – Om regeringen fortsätter på samma sätt så kommer det endast att bli värre. Förr eller senare kommer någon att få sätta livet till. – Hatprat och verbalt våld utan begränsningar leder förr eller senare till fysiskt våld. Vi ser redan tecken på det här i form av fallen med molotovcocktails. Den här utvecklingen kommer att fortsätta. Steget från rasism, hatprat och desinformation till att använda fy-
siskt våld är väldigt litet. Elfgren lyfter fram Tyskland som ett gott exempel på arbetet mot rasism och hatskriverier på webben. Tyska myndigheter och Facebook har sedan hösten samarbetat för att stoppa rasistiskt och invandrarfientligt material. Detta hände efter att den tyska regeringen riktade skarp kritik mot Facebook för företagets passiva hållning till rasistiska skriverier. Också de religiösa samfunden i Finland får beröm av Elfgren för sina gemensamma uttalanden för samhällsfred. ELFGREN SÄGER ATT arbetet mot rasism definitivt passar in i hans arbete som polis. – En del förundrar sig säkert över att jag så starkt talar om att bekämpa rasism men det finns ingen konflikt i det. Vår främsta uppgift som poliser är att trygga alla människors grundlagsenliga rättigheter. Under sina 40 år som polis har Elfgren hunnit se och uppleva mycket. I mitten av 1990-talet deltog han i utredningen av krigs- och människorättsbrotten i det forna Jugoslavien. I tre år jobbade Elfgren på krigstribunalen i Haag. År 2007 fick han i uppdrag att utreda baptistpastorn Francois Bazarambas delaktighet i folkmordet i Rwanda, där en miljon tutsier mördades under hundra dagar. Uppdraget förde Elfgren
till Afrika där han jobbade i fem år. Han säger att arbetet i både forna Jugoslavien och Rwanda gjorde konflikterna mycket mer verkliga. – Det är så enkelt att gå över till nästa sak om man läser om konflikterna eller ser det på TV. Man blir kanske berörd på något sätt men man glömmer det ändå ganska fort. För mig har konflikternas betydelse varit mycket konkret. Elfgren säger att han också har insett att alla människor är lika. – Man kan fråga sig varför en vanlig tysk deltog i Förintelsen eller varför folk i forna Jugoslavien tog livet av varandra, varför grannar, vänner och släktingar dödade varandra i Rwanda. Men vi är alla lika. Det som har hänt där kan lika väl hända här. Elfgren påpekar att vi, i motsats till vad vissa verkar tro, inte alls är mera civiliserade. – Men det är klart att vi har fortfarande ett fungerande rättssystem och att vi kan kalla oss en rättsstat. Den stora majoriteten av befolkningen blir inte heller så lätt påverkad av desinformation, propaganda och populism. ELFGREN SÄGER ATT MAN borde
lägga större vikt vid förebyggande verksamhet mot segregation och polarisering men också vid förebyggande av radikalisering, både av unga som kommit från utlandet och av de som attraheras av
extremhögern. Till gatupatrullerna som bildats på olika håll i Finland säger han definitivt nej. Enligt honom kan de i själva verket få människor att känna sig mer otrygga – De skapar inget mervärde för den inre säkerheten. Dessutom måste folk förstå att de här gatupatrullernas motiv är rasistiska och att de inte har något verkligt intresse av att öka på säkerheten i samhället. ENLIGT ELFGREN HAR invandrarfientliga grupper med en mycket målmedveten kampanj lyckats skapa föreställningar om att många flyktingar som kommer till Finland är kriminella. Man drar alla över samma kam, trots att de problem som polisen har talat om endast orsakas av en liten del av de flyktingar som har kommit till landet. – Om vi påstår att alla irakier är benägna att begå gruppvåldtäkt på grund av att det har skett så och så många gånger så borde vi ur statistisk synvinkel också vara oerhört rädda för finländare. Enligt statistiken gör vi oss skyldiga till brott mot liv mer än någon annan i hela Västeuropa. Är vi ärliga i den här situationen så måste vi fördöma grupptrakasserierna men samtidigt också vara lika kritiska mot annan typ av brottslighet. Nu är vi inte trovärdiga i vår argumentation, säger Elfgren.
” Folk måste förstå att gatupatrullernas motiv är rasistiska och att de inte har något verkligt intresse av att öka på säkerheten i samhället.”
. 13 .
UTBILDNING
Stora studielån leder till minskad jämlikhet TEXT
Susanna Rapp Lotta Fors
INFOGRAFIK
MINDRE STUDIEPENNING, MERA LÅN och
högre krav på studieprestationer. Så ser framtiden ut för studerande om utredningsman Roope Uusitalos förslag till studiestödsreform blir verklighet. Uusitalo överlämnade sin utredning till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen den första mars och reaktionerna lät inte vänta på sig. SU:s ordförande Ida Schauman säger att Uusitalos förslag är oacceptabelt. — Studiestödet är redan nu ett av de lägsta sociala stöden och att skära en fjärdedel av studiepenningen är huvudlöst. Ingen ska behöva låna sig till en grundtrygghet, säger Schauman Förslaget fick också hård kritik av bland annat Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands studerandekårers förbund SAMOK. Studerandeorganisationerna anser att nedskärningarna utgör ett nytt, skamligt kapitel i Finlands bildningshistoria och att regeringen verkar ha övergett tanken om att satsningar på utbildning är nyckeln till ett mer välmående samhälle. Som grund för den kommande reformen ligger regeringsprogrammets sparkrav på 70 miljoner euro fram till 2019 och 150 miljoner euro på lång sikt. Målet är att försnabba studietakten och höja summan av studiepenning, bostadstillägg och studielån till totalt 1100 euro. Enligt utredningen kan det göras genom att sänka studiepenningen till 250 euro och höja statsgarantin för studielån till 650 euro per månad. Regeringen ska behandla förslaget under mars. Emilia Juslin, politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation vid Svensk Ungdom, säger att risken med
de föreslagna ändringarna är att alla inte kan eller vågar söka sig till högskoleutbildning. – Det kommer inte finnas jämlika möjligheter att studera i fortsättningen. Människor med föräldrar som inte är högutbildade eller som har en lägre socioekonomisk bakgrund kanske inte kan eller vågar lyfta lån. Samlingspartiet har motiverat förändringen med studerande investerar i sig själva genom att utbilda sig. Schauman påpekar att högskoleutbildning inte längre är någon garanti för jobb eller högre lön. – Om det är en investering så är det en investering med hög risk. Frågan är vem som har råd att ta den risken – det är de med en större ekonomisk trygghet. SEDAN DEN NUVARANDE studiestödslagen
instiftades 1994 har över 70 ändringar gjorts i den. Bara under 2011–2014 gjordes 27 ändringar, vilket har lett till att dagens studerande hör till flera olika system. Juslin säger att man borde utreda effekterna av de tidigare ändringarna innan man inför nya reformer. – Den modell som finns nu är inte perfekt men den är för tillfället den bästa möjliga. Vet man exempelvis vad som händer när man skär ner antalet stödmånader och de tar slut mitt under studietiden? Leder det till att folk blir färdiga snabbare eller till att man jobbar vid sidan om och kanske lämnar studierna på hälft, frågar Juslin. Juslin säger att det ändå finns två ljusglimtar i förslaget. Uusitalo föreslår att man frångår systemet med att bevilja studiestöd skilt för lägre och högre högsko-
. 14 .
leexamen. För tillfället måste man avlägga sin kandidatexamen före man får lyfta stöd för magisterstudier, trots att många läser magisterkurser redan tidigare. Dessutom vill man indexbinda inkomstgränserna för studiestödet så att de stiger årligen i takt med förändringen i den allmänna prisnivån. – Gränserna är för låga för tillfället. Svensk Ungdom skulle gärna se att man till och med slopar gränserna helt under sommarmånaderna eller andra månader när man inte lyfter studiestöd, säger Juslin.
Fakta: ++
Enligt förslaget ska studiepenningen sänkas till 250 euro per månad. I dagens läge är studiepenningen 303337 euro, beroende på om man inlett sina studier före eller efter 1.8.2014.
++
Bostadstillägget ska enligt förslaget hållas oförändrat, det vill säga max 201, 80 euro per månad.
++
Statsgarantin för studielån höjs från 400 euro till 650 euro i månaden om förslaget går igenom.
++
Minimikravet för studiepoäng ska enligt förslaget höjas från fem till sex poäng per stödmånad.
++
Också stödtiden ska enligt förslaget förkortas från 64 månader till 54 månader.
++
I utredningsmannens förslag ändras inkomstgränserna för studiestödet inte, men binds till index och granskas varje år.
++
Studielånskompensationen ska enligt förslaget sänkas från 40 till 30 procent av summan som överstiger självrisken. Kompensationen utbetalas om studeranden avlägger examen inom utsatt tid.
. 15 .
UTBILDNING
Praktikplats kan ge mersmak Liberal Praktik är en organisation som erbjuder finländska studerande praktikplatser världen runt. Caius Honkanen antogs till praktikprogrammet och tillbringade hösten i USA.
Caius Honkanen utanför CSIS, Center for Stratetgic and International Studies TEXT FOTO
Viktor Grandell Privat
– DET VAR DEN BÄSTA HÖSTEN i
mitt liv. Så beskriver Caius Honkanen sin praktikperiod vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, CSIS i Washington D.C. Till vardags studerar Honkanen juridik vid Helsingfors universitet i Vasa. Tack vare praktikprogrammet Liberal Praktik fick han möjlighet att byta Vasa mot Washington och tillbringa hösten vid CSIS, ett beslut han inte ångrar. – Mina uppgifter var typiska praktikantuppgifter, men de var mycket mångsidiga och varierande. Till rutinerna hörde bland annat att sätta ihop ett nyhetssammandrag om Europa och arktiska frågor. Så nu vet jag till exempel hur många isbrytare USA har och varför – det är lärorikt att behöva hålla sig à jour. Honkanen hjälpte också till med bak-
grundsundersökningar och faktakontroll för institutets rapporter samt gick på en del av de evenemang som ordnades i staden för att sedan rapportera om dem för sin arbetsgivare. – Jag hjälpte också till att ordna evenemang. Att sedan få delta i dem var en av de mest intressanta delarna av min praktikperiod – i synnerhet att delta i de evenemang som inte var öppna för allmänheten. Där kunde deltagarna tala lite mer öppet. Miljön var verkligen stimulerande, säger Honkanen. CSIS HAR KRING 200 ANSTÄLLDA. Honkanen gjorde sin praktik i ett litet ”europateam”, med fyra fast anställda samt ett antal gästande forskare och praktikanter. – Vissa perioder var lite mindre hektiska, men det gör ju ingenting i en stad som Washington D.C. Jag bodde i ett stu-
denthus för internationella studerande, vilket var ett bra arrangemang – det gav mig ett nätverk av folk med mycket intressanta uppgifter. Rummet var litet, men vi tillbringade ändå mest tid i de allmänna utrymmena, säger Honkanen. CSIS ordnade också en del sociala evenemang och föreläsningar dit de kring 40 praktikanterna i huset var välkomna. FÖRUTOM ATT DET VAR den
bästa h östen i Honkanens liv, gav praktikperioden mycket mer: ett ämne för gradun, öppna ögon för alternativa karriärsinriktningar och funderingar på ytterligare utbildning utomlands. – Dessutom gav tiden i studenthuset mig vänner och en mängd soffor att sova över på kring hela världen: Italien, USA, Kina och så vidare, säger Honkanen.
Liberal Praktik erbjuder praktik på följande platser: ++
Friedrich Naumann Stiftung, Potsdam/Berlin
++
Internationella sekretariatet i LibDems partikansli i London
++
US House of Representatives i Washington D.C.
++
Europaparlamentariker Nils Torvalds stab i Bryssel
++
Center for Strategic and International Studies kontor i Washington D.C.
++
Sammanlagt ges 13 praktikanter möjlighet att resa ut under 2016
++
Democratic Alliance partikansli i Kapstaden
++
School of Advanced Studies – John Hopkins University i Washington D.C.
++
Praktikplatser lediganslås nästa gång i september 2016
. 16 .
KOLUMN
VÅR HELIGA (SVENSKA) KO
D
et svenska språket är en av vårt förbunds viktigaste frågor tillsammans med de liberala värderingar vi står för. Det är självklart att Svensk Ungdom ska försvara vår kultur och vårt folks ställning i landet. Att vi finländare i medeltal talar nästan tre språk är en otrolig rikedom som vi absolut ska ta vara på också i fortsättningen. Detta förstår vi säkert bättre än många andra i Finland. Språken kommer oftast dock inte gratis, utan man måste lära sig dem. Lika självklart som att vi lär oss matematik i skolan för att utveckla vårt matematiska tänkande, tycker jag att vi ska lära oss språk i skolan för att utveckla vårt språkhuvud. Förutom att språkstudier utvecklar lingvistiskt tänkande, ger språk människan en unik möjlighet att förstå kultur och således ökar även förståelsen folk emellan. Det är genom kulturen som språkstudier får sin relevans och eleven sin motivation. Det är därför vi även i fortsättningen ska studera svenska i Finland. Det är också därför vi borde studera ryska i Finland. Precis som svenskan har ryskan såväl historisk, kulturell samt geografisk relevans i vårt land. Precis som svenskan, är ryskan ett språk som man stöter på i vardagen, ett språk som alla kan ha användning av i Finland, oberoende framtidsplaner och livssituation. Oberoende om man ska bli diplomat eller affärsman, butiksbiträde eller busschaufför. Vi måste kunna erkänna att svenskan saknar en naturlig plats i vardagen för en stor del av befolkningen. En person som nog skulle ha användning för ryskan såväl på sommarjobbet som på gatan har svårt att förstå relevansen i sina svenskstudier. Motivationen försvinner lätt när den närmaste svenskspråkiga lever hundratals kilometer från ens hemstad. Samtidigt kan man ha ryska gränsen på sin bakgård, utan att veta någonting om folket som bor på andra sidan. Jag tycker att vi ärligt kunde släppa ryskan lös som ett alternativ till svenskundervisningen i skolan. Jag skulle gärna också se att denna möjlighet skulle ges åt samiskan, vars ställning i Finland är allt sämre. Vi ska inte gå samma bittra väg som de flesta förespråkare av ”fritt språkval”, som främst tjatar om tvång och ”svenskt förtryck”, med mera. Problem framförs utan lösningar, som vanligt. För att föra en vettig språkpolitik ska vi istället se möjligheter, inte hitta på hotbilder. Därför bör vi öppna ögonen och se vad ett ännu bredare kunnande av språk och kultur bland folket kunde föra med sig, och ta vara på den rikedomen.
. 17 .
ELIS HENELL kretsordförande för SU Åboland
” För att föra en vettig språkpolitik ska vi istället se möjligheter, inte hitta på hotbilder”
SAMHÄLLE
Anna Abrahamsson ++
Född 1990 i Sibbo
++
President för Ungdomens Nordiska Råd, Finlands unga klimatdelegat
++
Studerar folkrätt vid Åbo Akademi
++
Började som SU:s förbundssekreterare vid årsskiftet
++
Medlem i Sibbo kommunfullmäktige och -styrelse
++
Läser: En massa! Just nu ganska mycket biografier och facklitteratur men jag är nog en allätare, riktigt boktokig.
++
Lyssnar: Just nu har jag en fas där jag lyssnar mycket på isländsk musik
++
Motto: It always seems impossible until it’s done.
Anna Abrahamsson har jobbat som SU:s förbundssekreterare sedan årsskiftet. Hon säger att det är positivt att vi just nu har en livlig politisk debatt i Finland.
. 18 .
ALLT VIKTIGARE ATT DEN LIBERALA RÖSTEN HÖRS
TEXT FOTO
Susanna Rapp Lotta Fors
D
iskussionsklimatet har blivit mer utmanande för dem som för fram en liberal röst. Därför är det allt viktigare att den hörs. Det säger Anna Abrahamsson, Svensk Ungdoms nya förbundssekreterare. – Det är en utmaning men också en jätteviktig uppgift som vi har. Vi måste jobba extra mycket för att synas och höras och vara närvarande i diskussionen. Abrahamsson säger att det är positivt att det för tillfället förs en livlig politisk debatt som tidigare lyst med sin frånvaro i Finland. Många diskussioner är svåra och kan ha tråkiga inslag, men åtminstone skapar de intresse för att påverka. – Det känns som om det finns ett väldigt stort engagemang för vad som händer just nu. Det sker stora förändringar och folk intresserar sig och vill verka för ett Finland de tror på. Abrahamsson tog över posten som förbundssekreterare vid årsskiftet. Innan det har hon jobbat bland annat som riksdagsassistent för Anders Adlercreutz och i Europaparlamentariker Nils Torvalds stab i Bryssel. En lärdom som hon har hämtat med sig till SU från sina tidigare jobb är att människorna som man jobbar med är det viktigaste. – Jag förväntar mig ett givande år och på längre sikt en jättebra valkampanj. Vi ska fortsätta komma på nya idéer och infallsvinklar och göra det bästa av SU. Abrahamsson har varit aktiv inom SU och SFP en längre tid. SU-medlem blev hon när hon ställde upp i kårvalet för Liberala Studerande LSK år 2012 och valdes till ordförande för lokalavdelningen i Åbo. Abrahamsson märkte ändå snabbt att hon vill jobba med politiska frågor på en bredare skala. Ett år senare satt hon i SU:s förbundsstyrelse. Nu engagerar hon sig mest i frågor som berör jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och ekonomi.
G
nistan för politik tändes dels på grund av att hon ville se något annat än den stereotypa bilden av politik. – Den kändes inte representativ för det som jag själv tänker och tror på. Det är ofta en samling gubbar som sitter och bestämmer om någonting väldigt abstrakt och avlägset. Det
bästa sättet att påverka är att vara med och försöka skapa den förändring man vill se. Under sin studietid träffade hon också människor som var aktiva inom diverse partier och som visade att politik inte är något konstigt. – Det var unga människor i min egen ålder som hade åstadkommit otroligt mycket och gjort ett imponerande jobb. Det fick mig att tänka att det inte är något omöjligt eller övermänskligt att vara med och jobba för det man tror på.
J
ämfört med förr verkar ungdomar vara mindre intresserade av att gå med i politiska förbund och av att delta i kontinuerlig verksamhet, men däremot finns det ett stort engagemang för enskilda frågor. Abrahamsson säger ändå att ad hoc-verksamhet kan vara en bra inkörsport. – Man kanske inser att det inte är så farligt att gå med. Vi är också tydliga med vilken nytta det finns med att vara med i ungdomspolitiken och utveckla färdigheter så som förmåga att debattera och samarbeta. De här är alla värdefulla erfarenheter man får av att vara aktiv. Hur mycket kan ett ungdomsförbund påverka politiken som görs? – Så klart har vi vissa utmaningar som ungdomsförbund. Konkurrensen om att höras och vara relevant är hård, och vi har inga självklara stolar kring en del bord där beslut fattas. Samtidigt så finns det inga gränser för hur mycket man kan föra fram om man har bra idéer. Om man jobbar för idéerna på ett övertygande sätt så tror jag att de kan hörsammas. Vi har exempelvis lyckats föra fram idéer inom partiets politik, och vi har kunnat påverka samhällsdebatten på ett sätt som kan skapa förändring. Abrahamsson tror också att ungdomsförbund snabbare kan snappa upp nya frågor i samhället och ge uttryck för de attitydförändringar som är på väg när värderingar skiftar. Vad vill du hälsa till SU:s medlemmar? Vi som för fram en liberal röst och värnar om frihet och grundläggande värden behövs nu kanske mer än på länge. Våga komma med och påverka, våga aktivera er.
. 19 .
SAMHÄLLE
Vad sker efter momentum? TEXT
Anna Abrahamsson
I D E C E M B E R S A M M A N T R Ä D D E världens ledare till FN:s klimatförhandlingar, COP21, i Paris. Efter intensiva och spända förhandlingar lyckades det internationella samfundet ro i hamn historiens första bindande och globala klimatavtal. Det tidigare målet på att begränsa globala uppvärmningen till 2 grader fick på slutrakan ge vika för ett mer ambitiöst mål på 1.5 grader. Detta mål hade tidigare setts vara politiskt orealistiskt, trots vetenskapligt stöd. Men något skedde i Paris, och momentum uppstod. Men vad sker efter att ridån gått ner, applåderna dött ut och publiken lämnat Le Bourget? EN SKILLNAD PÅ 0.5 GRADER kan kännas försumbar. Global medeltemperatur är ändå något helt annat än lokal väderlek. Den globala medeltemperaturen var under senaste istid bara 5 grader kal�lare än idag. Under detta sekel kan utsläppen orsakade av mänskor få globala medeltemperaturen att stiga 4-6 grader. Vi står inför temperaturer människan aldrig tidigare upplevt. Klimatpolitiken handlar inte om abstrakt världsförbättrande, utan är det största ekonomiska, ekologiska, sociala och moraliska hot vi bemöter under vår tid. De sammanlagda klimatlöftena som gavs innan Paris skulle bara leda till en begränsning på 2.7 grader, vilket vore förödande på många vis. Mycket mer behövs. EU:s ministerråd har välkomnat resultatet av COP21 och har uppmanat världens länder att höja sina klimat-
löften. Vad resultatet innebär för EU har tonerna varit mer försiktiga om. EU har i årtionden velat se sig som en föregångare inom klimatarbetet – men frågan är om praktiken längre motsvarar festtalen. EU:S KLIMATPOLITIK FRAM TILL ÅR 2030 byg-
ger på en ramöverenskommelse från år 2014, som innebär att EU ska minska sina klimatskadliga utsläpp med minst
Klimatpolitiken handlar inte om abstrakt världsförbättrande, utan är det största ekonomiska, ekologiska, sociala och moraliska hot vi bemöter under vår tid.” 40 % fram till år 2030 ( jämfört med år 1990:s nivå). Samtidigt beslöts att målet skulle ses över efter COP21. EU-kommissionen återkom till målsättningarna i sin utvärdering av COP21 i februari 2016. Kommissionen gav då ingen antydan om att vilja höja
. 20 .
ambitionsnivån före år 2030. Samtidigt har såväl flera medlemsländer, aktörer civilsamhället samt många stora företag förespråkat höjda mål. FÖR ATT LIGGA PÅ EN realistisk
linje mot 1.5 grader behövs intensifierade insatser. Enligt bedömningar kräver det att EU skulle bli så gott som utsläppsfritt vid mitten av seklet, medan det nuvarande 2030-målet bara knappt skulle räcka för att hållas vid 2 grader. EU:s klimatmålsättning har bedömts vara bara medelmåttig, medan länder som exempelvis Marocko och Etiopien är proportionellt sett är betydligt mer ambitiösa. Sina målsättningar för år 2020 överskred EU redan år 2014, sex år före utsatt tid, trots att en ineffektiv utsläppshandel. Det talar för att ökade ambitioner inte borde vara orealistiska att genomföra.
EU BORDE TRAPPA UPP TAKTEN och
visa tydligt klimatledarskap. Efter Parisavtalet måste trovärdig och ambitiös politik följa, och festtalen måste motsvaras av åtgärder på hemmaplan. EU:s 2030-målsättningar borde därför i enlighet med beslutet från 2014 justeras uppåt i linje med att nå målet på 1.5 grader, och långtidsmålet för år 2050 borde innebära nollutsläpp. Klimatmålen måste också avspeglas i energipolitiken över lag, i utsläppshandelsreformen och i de finansiella styrmedlen. I klimatpolitiken räcker inte luftslott. Efter momentum behövs muskler.
Under helgen fick deltagarna testa på en ny smuggellek. Lagen bestod av maffiafamiljer, poliser och agenter. Den här gången var det poliserna som kammade hem segern.
POLITIKURS 2016 TEMA : VÅGA!
RÖSTEN SPELAR ROLL Susanna Rapp FOTO Fredrik Gräsbeck TEXT & FOTO
” P P P P P P P P P P. . .” ” F F F F F F F F F F F F. . .” ” F Å N GA ,
fånga, fånga...” låter det från en av salarna på Torppa kursgård, som ligger utanför Tammerfors i Ylöjärvi. Ljudet kommer från cirka 30 ivriga Politikursdeltagare som tränar rösten. Alla sitter framåtlutade på sina stolar och försöker få rösten att kännas ända ned i magen. Emellanåt sitter människorna parvis och flyttar luft från kind till kind, sedan till underläppen och till slut till överläppen. Talterapeut Harriet Sevelius, som bland annat jobbar som talpedagog för skådespelare vid Teaterhögskolan, för-
söker få åhörarna att bli medvetna om eventuella spänningar som kan hindra eller ändra rösten. Hon har kommit till Politikurs för att föreläsa om röstanvändning och vad man ska tänka på för att bli bättre på att tala inför publik. ENLIGT SEVELIUS ÄR RÖSTEN en summa av många olika faktorer. Bland annat påverkas den av sinnesstämningen. Om man är trött eller spänd avspeglas det genast i rösten. Även uppväxtmiljön och föräldrarna präglar ens röst. Förutom vår kroppsbyggnad får vi i arv en modell för hur vi ska prata och använda rösten. Sevelius säger att man kan fundera på om man vill fortsätta låta som sina föräldrar eller om det finns någonting som man eventuellt vill för-
. 21 .
bättra på. – Alla har en egen röst och den är precis lika fin och individuell som exempelvis ett fingeravtryck. Men många vet inte själv hur ens egen röst låter. Det är ett sökande, hur vill jag låta och vem är jag. Det är viljan som är viktigast om man vill ändra på sin röst, säger Sevelius. NÄR SEVELIUS TALAR om
att ändra rösten, syftar hon på att få en så klangfull och frisk röst som är möjlig för ens egen kropp och om att bli medveten om eventuella hinder. Det största hindret ligger enligt Sevelius ofta mellan öronen. En viktig aspekt är också kroppen, som är vårt instrument. – Det är på var och ens ansvar att skö-
SAMHÄLLE
Talterapeut Harriet Sevelius föreläste om röstanvändning och vad man ska tänka på för att bli bättre på att tala inför publik.
ta om sin kropp. Jag moraliserar inte utan ni får helt enkelt besluta vad ni vill göra. Vi talar inte med munnen utan kroppen, det är muskelarbete, säger Sevelius och tillägger att det finns många olika sätt att ta hand om sin kropp. Vissa tycker om att promenera, andra om pilates. OCKSÅ KROPPSSPRÅKET och
vad hela människan uttrycker är viktigt. Kroppen och rösten måste stödja orden. Samtidigt gäller det att verkligen ha en vilja att säga någonting. – Man ska helst inte tala om något som man inte förstår eller inte kan. Då blir det bara tomma ord. En grupp som är ganska
Politikurs är ett bra evenemang för nya SU-medlemmar då fokus ligger mer på att utveckla sig själv och mindre på politik och samhällsfrågor.
bra på att rada ord efter varandra är exempelvis politiker. De har lärt sig att om de formulerar sig på ett visst sätt så blir det bra. Hur man använder sin röst är viktigt för exempelvis trovärdigheten. Sevelius säger att en av hennes käpphästar har varit att hjälpa flickor att växa till kvinnor röstmässigt. – Om en kvinna i ett offentligt sammanhang har en väldigt tunn, svag och liten röst så säger hon inte sitt budskap alls på samma sätt som en man med lite mörkare röst. Då är det mycket svårare att etablera sig i professionella sammanhang.
. 22 .
POLITIKURS 2016: Årets Politikurs med temat Våga! gick av stapeln den sista helgen i februari. Workshopparna handlade om allt från hur man marknadsför sig själv till hur man ska gå tillväga om man vill påverka i sin egen kommun. Idén med Politikurs är att deltagarna ska få olika tips och redskap för att utveckla sig själva och lära sig om bland annat retorik, kommunikation och ledarskap.
EKONOMI
DIGITALISERINGEN ÄNDRAR SPELET “Det behövs respekt och kärlek för dem som vågar ta risker och på den punkten finns det mycket att jobba på i Finland. Vi måste börja beundra dessa människor.”
Susanna Rapp Aktia ILLUSTRATION Lotta Fors
Schauman efterlyser en mer flexibel arbetsmarknad som skulle skapa incitament för människor att fortbilda sig.
TEXT
FOTO
F
inländare älskar nya idéer och uppstartsföretag. Däremot finns det mindre förståelse för de entreprenörer som misslyckas. Aktias chefsekonom Heidi Schauman, säger att det måste ske en förändring i åsiktsklimatet för att Finland ska lyckas ta sig ur den ekonomiska svackan. – Det behövs respekt och kärlek för dem som vågar ta risker och på den punkten finns det mycket att jobba på i Finland. Vi måste börja beundra dessa människor. Enligt Schauman finns det en klar uppfattning om att det är skamligt att gå i konkurs i Finland. Den inställningen måste ändra. För att människor ska våga försöka och för att Finland ska gå framåt måste det vara okej att misslyckas. – Vi måste låta företagare försöka. Vissa av dem kommer att bli stjärnor med lönsamma företag men inte alla, säger Schauman. Det finns också problem med attityderna mot entreprenörer, de är relativt negativa enligt Schauman. De får stå ut med skeptiska kommentarer eller antydningar om att de bara är ute efter att tjäna pengar. Schauman föreläste om digitaliseringens effekter på Finlands ekonomi på uppstartsföretaget Kiosked i början av fe-
bruari. Hon säger sig vara en optimist då det gäller digitalisering och menar att den teknologiska utvecklingen kommer att påverka varje bit i det ekonomiska kretsloppet. Samtidigt innebär det helt nya möjligheter för företagen. – Jag tror att digitaliseringen kommer att vara en game changer. Den påverkar redan nu vilka produkter vi konsumerar och när vi gör det. Också behovet på arbetskraft förändras och hur och med vem vi jobbar. Idag kan jag vakna fem på morgonen, titta på telefonen och direkt vara up to date med vad som händer i Kina. Det hade jag inte kunnat göra för tio år sedan. Den stora frågan är om Finland kommer att lyckas dra nytta av den teknologiska utvecklingen. Alla förutsättningar är skick; finländarna är högutbildade och innovativa, och infrastruktur finns. Ändå har vi inte lyckats utnyttja vår fulla potential. Finlands ekonomi har stampat på ställe i fyra år och framtiden ser lika dyster ut om man inte lyckas förnya strukturerna, säger Schauman. Ett hinder är dagens politik. – Man vågar inte hoppa ut i det okända. Dagens Finland karakteriseras av friktioner, osäkerhet och en oförmåga att fatta beslut, säger Schauman och jämför Finland med ett
. 23 .
VÄRLDEN
. 24 .
skepp som med nöd och näppe hålls flytande.. – Nya fina motorbåtar kör förbi men vi har inte mod att hoppa till de snabbare båtarna. Vi klamrar oss fast med all vår kraft vid det gamla skeppet eftersom det ju har tjänat oss så väl.
E
tt stort problem som Schauman också lyfter fram är strejkkulturen och konflikterna på arbetsmarknaden. Mycket energi går till att strida och konsten att göra kompromisser
saknas. – Vi måste sluta bråka. Man måste kunna fatta beslut för att komma någon vart. Schauman säger att oviljan att genomföra förändringar kan bero på att finländare har varit nöjda med läget tidigare. – När man har haft det bra och tycker att man har en modell som fungerar så ser man inte bristerna. Det är helt naturligt att det finns rädslor och känns svårt att överge någonting som har fungerat tidigare. Enligt Schauman kan företag dra nytta av digitaliseringen på två olika sätt. Antingen kan gamla företag förnya sina arbetsprocesser eller så sker det genom ”creative destruction”, kreativ förstörelse.
– Creative destruction innebär att nya, effektiva företag med nya idéer föds. Men det är också en plågsam process, en del gamla företag med gamla produkter dör. Det betyder att någon blir av med sitt jobb. – Det är troligtvis det vi har framför oss. Jag tycker att verkligt stora strukturella förändringar skulle motivera att man också skulle öka den offentliga konsumtionen för en viss tid. Man skulle bygga en bro över det största djupet. För att sysselsättningsgraden ska öka och de som har blivit arbetslösa ska hitta nya jobb måste det ske en förändring på arbetsmarknaden. Enligt Schauman skulle lösningen vara en mer flexibel arbetsmarknad som skapar incitament för människor att fortbilda sig och hitta nya sätt att använda sitt mänskliga kapital. Ett gott exempel är den danska arbetsmarknadsmodellen Flexicurity. Modellen grundar sig på att det är lättare att anställa och säga upp men samtidigt får arbetssökande och arbetslösa höga ersättningar vilket skapar social trygghet. – Om man skapar incitament för människor att jobba så tenderar de att och lära sig de färdigheter som behövs, säger Schauman och påminner om att det fortfarande finns en massa hantverksmässiga jobb. – Vi måste tänka utanför ramarna och fundera vad vi är bra på.
KOLUMN
Se möjligheterna istället för problemen DEN SENASTE TIDEN har
det pratats mycket om svåra tider, problem och kriser. Det är flyktingkris, ekonomisk kris och kris på arbetsmarknaden. Motsättningarna i samhället blir allt större. Det skärs i utbildningen och rätten till dagvård begränsas. Samarbetsförhandlingarna löser av varandra och den ena kommunen sparar mer än den andra. Det är säkert inte bara jag som ibland får känslan av att Finland går en mörk framtid till mötes. Men är det verkligen så illa? Den bilden får man lätt då man hör den ena experten efter den andra uttala sig om hur arbetslösheten och skuldsättningen växer och hur tillväxten i princip är obefintlig. Statsminister Sipilä talar direkt till folket på bästa tv-tid om de tuffa uppoffringar som Finland måste göra. Pengarna är slut och statsskulden är enorm. Alla måste dra sitt strå till stacken, annars går det på tok. Känslan över att hårdare tider väntar är verkligen påtaglig. Man vet inte om man har ett jobb nästa år eller inte. Allt färre investerar, satsar eller följer sina drömmar. Bäst att vänta på bättre tider, eller hur? Arbetsplatserna räcker inte till,
men att starta eget känns allt för riskabelt. Vi är inne i en negativ spiral och det känns av i samhällsklimatet. Man väljer att fokusera på svårigheter istället för möjligheter. Det är fel väg att gå. Ekonomiskt utmanande tider har vi också haft tidigare, men vi har alltid lyckats komma ur den negativa spiralen. För att lyckas med det krävs positivitet och en vilja att satsa. För att få fler arbetsplatser krävs det att nya företag startas och att de redan existerande vågar investera. Forskning visar att positivitet gör oss mer kreativa och uppmärksamma. Vi blir bättre förhandlare och skapar starkare relationer. Dessutom skapar positiva känslor mera positivitet, precis som negativa känslor skapar en negativ spiral. Positiva människor är friskare, lyckligare och presterar bättre. Ni hör ju, det är positivitet vi behöver! Vi behöver ledare och samhällspåverkare som börjar sprida positivitet och slutar tänka negativt hela tiden. Man kan absolut ta en situation på allvar utan att ständigt sprida negativitet. För att hitta lösningar på våra utmaningar behöver vi människor som är kreativa och hittar nya utvägar. Vi behöver människor som vågar ta steget och satsa, för positivitet, hopp och tilltro är det som tar oss ut ur dåliga tider. Positivitet sprider sig och ger förutsättningar för bra saker. Vi måste lära oss att se möjligheterna istället för problemen, då kommer det nog att gå riktigt bra det här.
. 25 .
JENNY VILÉN Verksamhetsledare för SU i Nyland
VÄRLDEN
Från SU:s kansli till FN:s operation i Elfenbenskusten
H TEXT&FOTO
Sandra Grindgärds
ela karossen på minibussen framför oss är rostig om än täckt med regnbågens alla färger och gudsbudskap. Bagaget på taket, allt från en motorcykel till bananer, är lika stort som själva fordonet. Jag har alltid undrat vart alla minibussar som är i så dåligt skick far, säger plötsligt min kollega från Kongo i bilen som jag försöker bemästra efter bästa förmåga utmed sandvägen. Väl framme i Tai vet vi svaret. Här är de alla, i denna lilla stad som mest består av plåtskjul. Man, min hemstad sedan början på december, känns nästan som paradiset. Det är den 23 december och jag befinner mig i Tai som ligger på gränsen till Liberia i sydvästra Elfenbenskusten i Västafrika. I Finland förbereder sig vänner och familj för jul. Jag torkar bort sista dammtussarna så att chokladasken kan öppnas. Råvaran sysselsätter mig under tiden jag och min kollega försöker få reda på detaljerna i en allvarlig landkonflikt inom kakaoindustrin i regionen. Elfenbenskusten är världens
största exportör av kakaobönor, det är en av drivkrafterna i landets stadigt växande ekonomi. Samtidigt är det också en huvudvärk för många på grund av konflikter relaterade till landägande. Elfenbenskusten är i vilket fall som helst ett land på väg tillbaka efter mer än tio år av instabilitet med två inbördeskrig. Det senaste bröt ut efter presidentvalet 2010 när tidigare president Laurent Gbagbo inte accepterade att motkandidaten, nuvarande president Alassane Ouattara, hade vunnit. Gbagbo, misstänkt för brott mot mänskligheten, befinner sig nu i Haag, där rättegången mot honom i Internationella Brottmålsdomstolen just har påbörjats. FN:s fredsoperation, ONUCI (Operation des Nations Unies en Cote d’Ivoire), finns ännu här, och det är för ONUCI jag jobbar som Civil Affairs Officer. Jag är placerad i en region i väst som gränsar till Liberia, Guinea och Mali. Vårt team jobbar med skydd av civila och med projekt för att stärka och återuppbygga sammanhållningen, det vill säga människors
. 26 .
tillit till varandra. Det kan handla om exempelvis landkonflikter, sexuellt våld eller skolprojekt. I praktiken är vi ögonen och öronen lokalt. Vi följer med sådant som kan inverka på stabiliseringsprocessen och vara ett hot mot civila. Vi analyserar och rapporterar det till vårt högkvarter, som sedan rapporterar till FN:s säkerhetsråd i New York. En morgon landade min rapport på Ban-ki-Moons bord. Men åter till Tai. Uppesittarkvällen tillbringas på den enda baren tillsammans med kollegor från FN-polisen och militära observatörer. Plötsligt hittar jag mig själv mitt på dansgolvet och tänker att livet nog allt kan ta märkliga svängar. Hur hamnade jag riktigt här? För några veckor sedan var SU:s kansli mitt kära hem. Samtidigt inser jag att jag står mitt i en dröm och att drömmar kan bli verklighet bara man vågar drömma fullt ut. Efter tre alldeles ljuvliga år på SU, där jag fick jobba med de mest kompetenta personerna, är jag tillbaka i Afrika.
E
fter tre månader börjar jag till och.med känna mig allt mer hemma. Plötsligt känns sådant som till en början var annorlunda ganska normalt. Som när läkaren på lokala kliniken bekräftar att jag har malaria. Panikkänslan av ens tanken på malaria jag hade när jag 2012 bodde i Tanzania är borta. Eller att ha ämbaren fyllda med vatten i badrummet för de dagar när det inte finns tillgång till vatten. Jag har till och med vant mig med att det i Man finns två små matbutiker där man kan köpa pasta, ris och tvål, om man har tur ost och yoghurt. Att gå till marknaden för att köpa allt annat och förhandla om priserna är numera vardag. Ja, till och med franskan börjar komma tillbaka. Men att flytta till ett nytt land och lära sig leva och jobba i en ny kultur på ett främmande språk är inte lätt. Det går inte en dag utan att jag tänker på alla som tvingas göra det och bemöts av det fientliga klimat som sprider sig som ringar på vatten i Europa. Här är jag annorlunda och det är inte alltid lätt. Jag sticker ut, även om jag inte skulle vilja göra det. Jag möter nyfikna blickar och runtomkring mig hörs la blanche (den vita) rop. Jag bor i en liten stad där antalet vita människor kan räknas på en hand. Så jag är väl exotisk, hur mycket jag än önskar att hudfärg inte spelade någon roll. Samtidigt vet jag att det mesta som kopplas till min hudfärg är positivt. Det är säkert lättare för mig att vara här än någonstans där jag skulle bemötas mer skeptiskt. Ändå finns det dagar jag kan känna mig så ensam och missförstådd. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara att leva i ett samhälle där det öppet finns så mycket hatretorik gentemot en. Hatretorik som bekräftas av ministrar. Det får mig att skämmas över Finland där olikhet definieras som säkerhetshot. Den ensamhet och känsla av utanförskap det måste ge upphov till vet jag inte om jag skulle klara av. Det gör mig också extra stolt över SU och de värderingar SU står för. Så kära SU:are, kom ihåg vilket viktigt jobb ni gör - nu behövs ni mer än någonsin.
Sandra Grindgärds är SU:s tidigare förbundssekreterare (20122015) Läs hennes blogg www.grimbiard.ratata.fi och du vill följa med hennes liv i Elfenbenskusten.
. 27 .
^^ Grindgärds deltog i One billion rising demonstration mot våld mot kvinnor på vändagen. ^ Kvinnliga ledare i Loguale, grannstad till Man, lyfter fram frågor om social utveckling. < Förutom att jobba hinner Grindgärds också besöka olika hörn av vackra Afrika, här i Dar es Salaam, Tanzania
KULTUR
Tove Ljungqvist: En tjej med budskap Emilia Jansson FOTO Lotta Fors TEXT
TOVE LJUNGQVIST är
en tjej med ett budskap, både när det kommer till musik och politik. Ljungqvist, som blev medlem i Svensk Ungdom i höstas, är inte rädd för att ha åsikter och säga vad hon tycker. Intresset för politiken ledde till att hon nu är suppleant i styrelsen för SU i Helsingfors. Förutom politiken finns även musiken i Ljungqvists liv. Intresset för musik väcktes i ung ålder då hon som femåring fick en gitarr av sin pappa. Familjen bodde då i Sverige. Efter att
hennes pappa gick bort valde hon att satsa på musiken. Hon övade på sin gitarr och höll bandövningar tillsammans med sina grannar. Efter att familjen flyttade till Finland började hon ta gitarrlektioner och för två år sedan började hon skriva och komponera sånger. Sånglektioner har hon aldrig tagit, utan det var bara en naturlig process att lägga till en röst i alla låtar. Tillsammans med en ungdomsledare från församlingen, samt en musikproducent har hon bandat in låtar. Under de senaste månaderna har Ljungqvist jobbat på en EP tillsammans med producenten och musikern Niklas Mansner. – Allting är ännu ganska öppet då jag har studentskrivningar under våren och inte vill förstöra det med något så
. 28 .
roligt som musik. Det är ännu inte helt bestämt om det blir en EP eller en radiosingel. Materialet finns men det gäller att välja det som fungerar bäst. Svenska kulturfonden och Antti Kalevala stipendiet har hjälpt till med finansieringen och Niklas Mansner hjälper till med musiken. Ljungqvist är väldigt nyfiken på hurdan respons hon kommer att få efter att EP:n släppts. Hittills har hon fått mest positiv respons och flera kommentarer om att hon påminner om Melissa Horn.
Musik med budskap Politiken spelar en stor roll i Ljungkvists liv, och det vill hon även jobba med i framtiden . Musiken är självklart
också viktig, men just nu är det mer som en fristad dit hon kan fly då det behövs. Hon har ändå kunnat kombinera politiken med sin musik, och många av hennes låtar har ett starkt budskap som hon vill föra fram till sin publik. – Vita Vingar är en av de låtar jag är mest stolt över. Den har ett tydligt budskap som handlar om klimatförändringen och hållbarhet. Musikaliskt gillar jag också den då den har en rätt så tydlig struktur och flyter bra. Den finns i många versioner och varje gång jag hör eller spelar låten hittar jag nya dimensioner i den, nya tankesätt och nya tolkningar. Men att skapa låtar som har ett starkt
budskap kan vara svårt. För Ljungqvist gäller det att skriva musik då hon får inspiration. Inspirationen kan komma som en blixt från himlen, och då gäller det att utnyttja situationen. För det mesta brukar hon bara bli frustrerad och ge upp om hon med tvång försöker skriva eller komponera något. Det värsta hon vet är ändå att komponera musik till en färdig text, oftast brukar både musiken och texten komma samtidigt. Ljungqvist säger också att det oftast är lättare att skriva musik då hon är ledsen och har mycket att säga, eller då hon uppträtt och jobbat intensivt med musiken. När hon kommer igång
. 29 .
kan det vara svårt att sluta skriva låtar
Rätt humör är viktigt Ljungqvist lyssnar även mycket på musik på sin fritid. Till exempel jazz, svensk musik och andra svängigare låtar finns med på hennes spellista. Det viktigaste då hon lyssnar på musik är att hitta rätt låt för rätt humör. Det gäller både hennes egen musik och andra artisters låtar. Då blir det lättare att få utlopp för sin energi och tankar. Genom att kombinera musik och politik vill Tove nå fram till en större publik med hennes tankar. Med hennes starka vilja och många järn i elden är hon redan i gång.
VIERASKYNÄ
KUHA ON KIINTIÖNUORI ” Nuoret tarvitsevat omat vaikuttamiskanavat, joita ei ole kopioitu suoraan aikuisten maailmasta.”
K SONJA HUTTUNEN Suomen YK-nuoriso delegaatti 2016
iintiönuori on nuori, joka passitetaan istumaan kokoukseen edustamaan koko kaupungin nuoria. Hän tulee mieleen, kun arvovaltaiselle vieraalle halutaan esitellä maan tai kunnan moninaisuutta. Hän on nuori, joka pyydetään juhlallisuuksiin pitämään puhe toiveikkaasta tulevaisuudesta. Nuoren sanoja kuunnellaan hyvällä tahdolla ja nuoruuden intoa filtteröidään sopivalla siivilällä. Ajatellaan, että tärkeintä on se, että nuori saa väylän puhua ja vaikuttaa. Väärin. Edellä kuvatuissa skenaarioissa nuoria kyllä kuullaan, mutta tämä ei tarkoita, että nuoria kuunnellaan. Kiintiönuoren odotetaan puhuvan kokonaisen sukupolven puolesta – sukupolven, joka ei koskaan ole ollut moninaisempi ja monimuotoisempi kuin nyt. Kun lähtökohta nuorten osallistamiseen on tämä, ollaan jo täysin hakoteillä. Nuorten osallistamisessa ei ole kyse yhden yhtenäisen intressiryhmän tuomisesta mukaan päätöksentekoon. Sen sijaan nuoret ovat heterogeeninen osa yhteiskuntaa, joka voi tuoda pöytään erilaisia näkemyksiä ja kokemuksia kuin mitä aikuisilla on. Nuoret ovat mieletön mahdollisuus, sillä he tarjoavat uusia näkökulmia ja tuovat lisäarvoa päätöksentekoon. Usein puhumme päätöksenteon sukupuolijakaumasta, emme sukupolvijakaumasta. Vaikka sukupuolien välisessä tasa-arvossa on edelleen valtavasti tehtävää, on sillä saralla päästy paljon pidemmälle kuin sukupolvien välisessä tasa-arvossa. Naiskiintiöiden tarkoitus on rikkoa lasikattoa ja tuoda naiset samalle viivalle miesten kanssa. Naisten ei
. 30 . . 30 .
odoteta puhuvan vain naisten asioista tai koko naissukupuolen puolesta. Naisten ei edes oleteta edustavan vain naisasiaa. Sukupolvien välinen tasa-arvo ei ole vielä lähelläkään tuota. Kuntatasolla alamme olla pisteessä, jossa nuorten osallisuus ei ole enää kynnyskysymys. Meidän ei (kovin usein) enää tarvitse selittää kunnassa, että nuoria kiinnostavat muutkin kuin skeittiparkit ja kouluruoka. Tiedäthän, vain ne nuorten asiat. Mutta mitä korkeammalle päätöksentekotasolle nousemme, sitä vähemmän nuoria on mukana ja sitä rajatumpi on nuorille tarjottu agenda. Ja mitä korkeammalla ollaan, sitä useammin lasten ja nuorten puolesta on puhumassa aikuinen. Taso tasolta nuorten mahdollisuus vaikuttaa kapenee. Ratkaisu tähän ei kuitenkaan ole kiintiönuoren tuominen mukaan työryhmään tai toimikuntaan. Nuoret tarvitsevat omat vaikuttamiskanavat, joita ei ole kopioitu suoraan aikuisten maailmasta. Tarkoitus ei ole tuoda aikuisia ja nuoria päätöksenteossa samalle viivalle samalla tavalla kuin miehiä ja naisia, mutta nuoret eivät ole myöskään kumileimasin, joka tukee vain aikuisten päätöksiä. Nuorten todellinen kuuleminen johtaa aidosti parempaan päätöksentekoon, mutta se vaatii nuorten näköisen prosessin. Kun sekä Suomessa että maailmalla meneillään on valtavia muutoksia, nuoret on otettava mukaan tämä päivän toimijoina, ei vain huomisen päätöksentekijöinä. Oli kyse sitten maakunnasta tai kestävästä kehityksestä, nuorten todellinen kuuleminen tulee olla vahvasti mukana. Kuunnellaan, ei vain kuulla. Kiintiönuori ei tähän riitä.
KALLELSE
SVENSK UNGDOM Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f:s
73:e FÖRBUNDSKONGRESS den 22-24 april 2016
SVENSK UNGDOM Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 22-24 april 2016 i Helsingfors på yrkeshögskolan Arcada. Kongressen öppnas fredagen den 22 april klockan 14.00 och avslutas söndagen den 22 april cirka klockan 16.00. Vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrandeoch närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 15 mars 2016 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi. Information om Kongressens finns tillgänglig på www.su.fi. Intresserad av att ställa upp i förbundsstyrelsen? Ta kontakt med valberedningens ordförande Elis Henell (elis.henell@su.fi) Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (anna@su.fi) senast 31 mars 2016.
HELSINGFORS
den 16 januari 2016
STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet. Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)
FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖR SVENSK UNGDOM, SVENSKA FOLKPARTIETS UNGDOMSORGANISATION R.F.
F Ö R M E R I N F O R M AT I O N O C H A N M Ä L A N S E W W W. S U . F I / KO N G R E S S E N
IDA SCHAUMAN
ANNA ABRAHAMSSON
förbundsordförande
förbundssekreterare
. 31 .
. 32 .